av spädbarnskolik debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och symptomen förekommer framförallt på eftermiddagen/kvällen.

Transkript

1 4 Kajsa Landgren, leg sjuksköt, Akupunkturmottagningen, Helsingborg. Inger Hallström, leg barnsjuksköt, docent, Institutionen för omvårdnad/vårdalinstitutet, Lunds Universitet ACUPUNCTURE TREATMENT IN INFANTILE COLIC PARENTS EXPERIENCES OF THE BABIES BEHAVIOUR BEFORE AND AFTER TREAT- MENT ABSTRACT Infantile colic is causing pain and trouble to infants and their parents. Acupuncture is used to relieve the symptoms but is not scientifically tested as treatment for infantile colic. In this study the experiences of parents, whose 68 babies have got acupuncture, were investigated. The way the parents described their babies behaviour and feeding patterns was analysed with content analysis at a manifest level. Categories found before acupuncture treatment were «crying almost all the time they are awake», «crying spells», «impossible to comfort and crying hysterically», «suffering even if he don t cry», «restless sleep or don t sleep at all», «stiff like a stick», «explosive, green stooling» and «comfort eating». After acupuncture treatment the categories «not better», «better already after the first treatment», «almost worse the first day before it changed», «better and better», «stooling changed» and «don t eat so often» appeared. Parents to 67 of the 68 infants reported that the babies crying and fussing was normalised after treatment. According to the parents experiences the babies slept better, seemed happier and were fed less often. KEY WORDS: infantile colic, acupuncture, parents accent experiences, nursing Akupunkturbehandling vid spädbarnskolik föräldrars upplevelser av barnets beteende före och efter behandling Introduktion Spädbarnskolik är ett tillstånd som plågat små barn och deras föräldrar genom historien och som dessutom är en prövning för sjuksköterskor och andra behandlare som möter kolikbarnen och deras föräldrar. Fortfarande finns ingen känd bot eller klar förståelse för varför kolik uppkommer. Akupunktur har i årtusenden använts som behandling av olika smärttillstånd och funktionsstörningar men först på senare år som behandling vid kolik. Inga vetenskapliga utvärderingar av akupunkturbehandling vid kolik är gjorda. Bakgrund Kolik, definitioner och orsak Beroende på hur man definierar kolik varierar kolikfrekvensen i olika studier mellan 9 och 71 %. De flesta nyare studier från västländer anger under 20 % (1). Mest använd är Wessels kolikdefinition: ett för övrigt friskt och välnärt barn som har utbrott av gråt, gnäll och irritabilitet mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan i mer än tre veckor (2). Eftersom de flesta spädbarn skriker/är missnöjda ca 2,5 timmar per dag vid sex veckors ålder (3) är gränsen till den vanligaste kolikdefinitionen nära normalvariationens övre del (1). Kolik debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och symptomen förekommer framförallt på eftermiddagen/kvällen. Koliksymptomen följer samma mönster som det normala spädbarnets oro och gråt, det vill säga skrikandet når en topp när barnet är sex-åtta veckor och planar ut när barnet är tre-fyra månader (3, 4). Uppkomsten av kolik har diskuterats sedan Hippokrates tid (5). Många tolkar symptomen som gastrointestinala, allergiska och/eller till ett hyperaktivt sensoriskt system (5, 6, 7). Tänkbara bakgrundsfaktorer som moderns ålder, sociala levnadsvillkor, omständigheter kring förlossningen, amning eller flaskuppfödning, barnets kön och nummer i syskonskaran har liksom moderns oro/ångest/stress-nivå undersökts av ett flertal forskare. Forskningsresultaten är motstridiga; där en forskare funnit ett mönster har en annan funnit motsatsen (1). Det finns en enighet kring uppfattningen att spädbarnskolik är vanligare i länder där man inte bär sina spädbarn mot kroppen och att kolikfrekvensen ökar om barnet utsätts för rökning (1, 8). Behandling vid kolik Behandlingar för spädbarnskolik som använts är ändringar i uppfödning (t.ex. mer mat, mindre mat, olika matningstekniker och att undvika komjölk), mer eller mindre sensorisk stimulering, att hålla barnet i rörelse (bäras eller vaggas) och läkemedel (5, 8). Ingen koncensus råder om metodernas effektivitet (1, 9). Tre meta-analyser (10, 11, 12) visar olika resultat om huruvida eliminering av komjölk, reducerad stimulering, bilåkningssimulator, sucrose och örtté kan vara en lösning (10, 11, 12). Resultaten visar att läkemedel som Minifom inte har effekt och att antikolinerga läkemedel som dicykloverinklorid (DCVC) visserligen har effekt men att de också har allvarliga biverkningar (10, 11) eller frekventa mindre allvarliga biverkningar (12). Kolik är ett vanligt problem inom barnhälsovården. Det är ofta sjuksköterskans roll att ge råd och stöd till föräldrarna tills koliken gått över. Eftersom ingen effektiv bot finns kan det upplevas som pressande för sjuksköterskan (6, 7, 13). I yrkesrollen ingår att försöka minska föräldrarnas stress genom att ge tid till föräldrarna, vara empatisk, lugnande och uppmuntrande, förklara vad kolik är, hjälpa föräldrarna att hantera skrikandet och försäkra att kolik växer bort (6, 7, 13). I exempelvis Norge, Danmark, England och USA används akupunktur som behandling av kolik. Användare rapporterar enligt en intervjuundersökning (14) goda resultat. Litteraturstudier visade en avsaknad av studier om akupunkturbehandling av spädbarnskolik (8, 9). Akupunktur Akupunktur är en behandlingsform där tunna nålar sticks i bestämda punkter på kroppen. Akupunktur har i Asien använts för att lindra smärta eller behandla sjukdom under flera tusen år (15). Till västvärlden kom akupunktur långt senare. Under de sista decennierna har det i västländer forskats om akupunkturens verkningsmekanismer. Det är känt att akupunktursignaler vidarebefordras i nervsystemet till hjärnan och att centrala nervsystemet skickar tillbaka impulser till de inre organen och kroppens distala delar, att både sympatiska och parasympatiska nervsystemet påverkas samt att neurotransmittorer och hormoner frisätts (16, 17). Det finns dokumentation som visar att akupunktur lindrar smärta, reglerar fysiologiska obalanser, stärker immunförsvaret och påverkar psyket (16, 17). I Sverige får legitimerad vårdpersonal ge akupunktur på indikationer där effekten har forskningsstöd (18). Många svenska sjuksköterskor och barnmorskor har utbildning i akupunktur och använder metoden som en omvårdnadsåtgärd. Akupunkturbehandling av kolik på en privat akupunkturmottagning Sedan 1993 behandlas barn med kolik på en privat akupunkturmottagning i södra Sverige. Barnen rekommenderas att söka akupunkturbehandling av läkare, BVC-sjuksköterska eller via privata kontakter. Varje barns behandling dokumenteras i en journal. Vid första besöket noteras med förälderns ord data kring graviditeten och förlossningen, föräldrarnas beskrivning av barnets skrik- VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

2 mönster, övriga beteende och vanor samt de akupunkturpunkter som använts vid behandlingen. Vid följande behandlingar noteras hur föräldern beskriver barnets beteende samt punktval. Akupunktören är sjuksköterska med utbildning i akupunktur. Akupunkturpunkter och intervall mellan behandlingarna väljs utifrån vad föräldrarna berättar om barnets beteende. De punkter som används mest är Si Feng (i handen), LI 4 (på handen) och SP 6 (på underbenet). Nålarna sätts unilateralt och dras ut efter några sekunder. Barnet ligger vid behandlingen i förälderns famn och kan om det blir ledset direkt efter sticket lyftas upp för tröst. Om akupunktur kan bidra till att spädbarn med kolik får mindre ont och mer ro kan det för barnhälsovårdssjuksköterskan bli ett intressant behandlingsalternativ. Syfte Syftet med studien var att beskriva barnets beteende före och efter akupunkturbehandling utifrån föräldrarnas utsagor. Metod Urval Under åren behandlades 202 kolikbarn med akupunktur på nämnda akupunkturmottagning. Ur denna population skickades brev med förfrågan om att deltaga i studien till 120 föräldrapar. Av de 102 föräldrapar som nåddes av brevet svarade 68 ja. Inklusionskriterium var barn under sex månader som skrek mer än tre timmar om dagen och inte hade någon annan sjukdom som kunde förklara skrikperioderna. Urval och bortfall beskrivs i figur 1. Tillvägagångssätt De handskrivna journalerna granskades utifrån de utsagor som föräldrarna angav under behandlingens gång. Journaltexten analyserades med innehållsanalys på manifest nivå vilket innebar en objektiv och systematisk granskning av textmassan för att strukturera, organisera och reducera det föräldrarna sagt (22, 23). Innehållsanalys på manifest nivå inleds med naiv läsning av texten för att få en överblick av materialet. Därefter kategoriseras texten och kategorierna får namn efter det som står i texten (22, 23), i denna studie efter föräldrarnas beskrivningar. Bakgrundsuppgifter som kön, antal behandlingar och använda akupunkturpunkter lades liksom uppgifter om uppfödning, graviditet och förlossning in ett Excel-diagram och sammanfattades kvantitativt. Journalerna kopierades, avkodades och numrerades i den ordning ja-svaren från föräldrarna kom in och kallades därefter för «journal 1», förkortat till «j1», och så vidare. Analys Innehållsanalysen inleddes med att hela journaltexten lästes naivt av båda artikelförfattarna. Preliminära kategorier formades därefter genom att den text som beskrev barnets skrikande, sömn och andra beteenden markerades med rosa överstrykningspenna, den text som handlade om matvanor, kräkningar, vikt och aptit gulmarkerades och all text som handlade om avföring grönmarkerades. I nästa steg samlades all text från alla barnens journaler som beskrev beteendet vid första besöket i en fil, all text som Figur 1. Urval och bortfall beskrev beteendet vid följande besök i en annan osv. Inbördes resultat jämfördes och diskuterades för att nå koncensus varefter kategorierna redefinierades. För att höja reliabiliteten (22, 23) gjorde en tredje bedömare en extern granskning av de ursprungliga journalerna och de identifierade kategorierna. Hennes bedömning av kategorierna skilde sig inte från artikelförfattarnas. De olika kategorierna exemplifieras med citat och avslutas med en hänvisning inom parantes från vilken journal citatet kommer från. En förfrågan skickades till föräldrarna till de sista 120 barn som i kronologisk ordning avslutat sin akupunkturbehandling före 31/ Etiska överväganden Genom avidentifiering av journaler kan kravet på konfidentialitet anses vara uppfyllt. Något beroendeförhållande mellan utvärderaren och barnet/föräldrarna kan inte anses föreligga. Föräldrarna har frivilligt sökt behandling för sina barn och behandlingarna var avslutade då föräldrarna tillfrågades. En etisk konflikt skulle kunna uppstå då barnen själva inte kunnat ta ställning till att vara med i studien. Alla föräldrarna har däremot samtyckt till att deras barns journal har använts i denna studie. En etisk vinst kan innebära att framtida kolikbarn och deras föräldrar kan erbjudas lämpliga behandlingsmetoder om akupunktur visar sig vara en effektiv metod. Studien är godkänd av lokal forskningsetikkommitté (LU ). Resultat Först ges en kortfattad, mer kvantitativ beskrivning av bakgrundsdata. Därefter beskrivs de kategorier som framkom i analysen av journalanteckningarna från första respektive följande besök. Bakgrundsdata Av de 68 barnen var 39 pojkar (57 %) och 29 flickor (43 %). Fyrtioåtta av de 68 barnen (69 %) ammades fullt vid första besöket. Elva barn (16 %) fick både bröst och flaska. Nio barn (13 %) fick endast flaskmat. Flera olika sorters modersmjölksersättning användes. Nästan hälften (43 %) av mödrarna hade provat komjölksfri kost. 50 % av barnen (34 st) hade fått Minifom. Tjugoåtta föräldrar angav att medicinen inte haft effekt, sex tyckte att medicinen haft viss effekt. Elva barn (16 %) fick enligt journalanteckningarna DCVC vid akupunkturbehandlingsstarten. Av dessa slutade sex helt med medicinen under behandlingsperioden. Barnens ålder vid första besöket varierade mellan två och 18 veckor (Md = 6 v). Barnens ålder vid sista behandlingen varierade mellan fyra och 23 veckor (Md 9 v). Antal dagar mellan första och sista behandlingen varierade mellan fyra och 55 dagar (Md = 14). Tiden från behandlingsstart tills föräldern beskrev att barnet skrek under eller nära Wesselkriteriet varierade mellan en dag och brev returnerades oöppnade 102 föräldrapar fick förfrågan 34 svarade inte (34%) 68 svarade ja (66 %) 5 KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM

3 var missnöjda, led och hade ont även stunder det inte skrek med full volym. Föräldrar beskrev att barnen då gav ifrån sig andra ljud, tex. gnällde, knölade och gnydde. «Lider utan att hon skriker hela tiden.» (j7) «Tålig, har ont utan att skrika, knölar mellan varje mål.» (j32) «Otröstlig på kvällarna, missnöjd på dagarna.» (j14) «Skriker om han inte blir skakad, gnyr om han blir vaggad.» (j43) 6 dagar (Md=7). Se figur 2. Medianvärdet för antal akupunkturbehandlingar var 4 (r = 2-14). Se tabell 1. Beskrivning av barnets beteende vid första besöket. Föräldrarna beskrev i första hand skrikets omfattning och intensitet, andra beteenden samt barnens avförings- och matvanor. De kategorier som beskriver barnens skrik var «skriker större delen av sin vakna tid», «skriker i perioder» och «skriker otröstligt och hysteriskt». «Lidande utan skrik», «stel som en pinne», «sover oroligt eller inte alls», «grönt, explosivt bajs» och «tröstäter» bildade övriga kategorier. Skriker större delen av sin vakna tid Alla föräldrarna beskrev att deras barn skrek mycket. En del barn uppgavs skrika betydligt mer än tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Det barn där föräldrarna vid första besöket angav längst skrik/gnäll-period/dag uppgavs skrika timmar/dygn (j3). Föräldrar beskrev långa sammanhängande skrikperioder med ett mer eller mindre kontinuerligt skrikande/gnällande där skrikandet fyllde större delen av barnets vakna period. «Skrek 90 % av sin vakna tid, alltid när hon lades ner, på skötbordet tex.» (j31) «Skrikit sedan förlossningen, hejdlöst. Skriker: förr nonstop, hela dygnet. Nu från 14 till 02.» (j62) «Skriker många timmar, igår Skriker hysteriskt, hes.» (j45) «Kallsvettades igår, skrek hela dagen, 6 h i sträck.» (j28) Skriker i perioder Andra föräldrar beskrev att barnen omväxlande hade bra timmar varierat med avgränsade perioder med plötslig debut av intensivt skrikande som om barnet blivit slaget. «Attackvisa illvrål.» (j19) «Attackskrik från 3 veckors ålder på kvällar och nätter.» (j9) «Gallskrikit flera timmar som om hon varit klämd i en dörr.» (j7) Skriker otröstligt och hysteriskt Föräldrarna beskrev med stor inlevelse och med många ord hur barnen skrek. Begreppen otröstlighet och hysteri var ofta återkommande i beskrivningarna av barn som gallskrek timma efter timma. Inte avledningsbar var ett annat återkommande uttryck samtidigt som föräldrarna beskrev hur de förgäves försökte trösta sina barn genom att t.ex. bära, vagga, skaka, sjunga eller köra dem i vagn eller i bil. Andra uttryck som användes för att beskriva att skriket var utan sans och kontroll var vansinnesskrik, gallskrik och hjärtskärande. Föräldrarna beskrev också hur barnen skrek så mycket att de tappade andan, lilla hakan darrade, hela barnet darrade och barnet ändrade färg. Flera beskrev att barnet skrek sig hest, att rösten vibrerade eller förändrades på annat sätt. «Skriker sig hes, går inte att trösta.» (j47) «Okontaktbar.» (j45) «Skriker 5 h på kvällen, vansinnesskrik.» (j22). «Helvete igår, skrek 11 19, hjärtskärande.» (j21) «Skriker: med vibrato, illröd, spänd som en fiolsträng.» (j41). Lidande utan skrik Föräldrarna beskrev perioder på dygnet då de uppfattade att barnen Stel som en pinne Många föräldrar berättade om barnets höga muskeltonus. De beskrev hur barnet sällan vilade avslappnat i famnen eller när det låg själv i sängen, utan spjärnade, fäktade, drog ihop sig, spratt till. «Sprättbåge» och «sprittig» var återkommande ord i deras beskrivningar. «Håller hårt med händerna. Sprättbåge.» (j20) «Arg, stel som en pinne, kurar ihop sig.» (j36) «Sprittig. Stel som en pinne när han skriker. Irriterad, slåss.» (j67) «Har riktiga kramper, sprättbåge, efter maten. Spänd, lättirriterad, sprittig.» (j48) Sover oroligt eller inte alls Föräldrarna berättade att barnen hade störd sömn och att barnet sov i korta pass eller inte alls. Även om barnen inte direkt skrek på nätterna uppfattade föräldrarna att barnet var oroligt och inte hade det bra. Ett dygn utan skrik kunde också uppfattas snarare som att barnet inte längre orkade skrika än att det inte hade ont. «Vaknar på nätterna, skriker länge.» (j5) «Snurrar, gråter utan att vakna, drömmer, rapar. Inte direkt ont. Gråter, inte skriker.» (j39) «Skriker hela dagen. Sover 5 min i taget på dagen.» (j60) «Skrikig i två dagar, sover av utmattning den tredje.» (j38) Grönt, explosivt bajs De flesta föräldrarna kopplade barnens skrik till magont och VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

4 störd tarmfunktion. Grönt bajs beskrevs hos 31 barn vid första besöket. Hos 33 av de 69 barnen beskrevs konsistensen på avföringen inte som slät. Tjugotre föräldrar beskrev barnets tarmtömning som «explosiv». Tjugoåtta föräldrar rapporterade en besvärande lukt. Tjugotvå av barnen hade inte daglig tarmtömning, nitton av dem utan att ha hård avföring. Tretton barn hade avföring mer än tio gånger/dag. «Ibland grönt som grönkålssoppa.» (j15) «Explosivt, fyrverkeri.» (j67) «Avföringen luktar ruttna ägg. Mkt gaser, luktar illa.» (j38) «Bajsar gånger/dag, gult/grönt, Keso, stark lukt.» (j62) Majoriteten av föräldrarna angav att kolikbesvären lindrades om barnet hade avföring eller släppte gaser. För endast två av barnen (j53 och j56) rapporterade föräldrarna att de inte noterat en lindring av besvären efter avföring, och föräldrarna till ett barn (j42) uppgav att barnet blev mer ledset efter avföring. «Nöjdare efter stor prutt.» (j23) «Nöjd efter att ha bajsat, också efter gasavgång.» (j44) Tröstäter En tredjedel av föräldrarna uppgav vid första besöket att barnen matades med mindre än två timmar emellan målen. Av dessa ammades några barn väldigt tätt, i princip kontinuerligt. Mammorna beskrev att de ofta lade barnet till bröstet för att tysta det. «Äter med 1 /2 2 timmar emellan. Snuttammar, tröstar med bröstet.» (j31) «Äter varannan timma (äter en timma, vilar en).» (j50) Beskrivningar av barnets beteende efter akupunkturbehandling. Följande kategorier uppstod ur föräldrarnas beskrivningar av barnens symptom efter att barnen fått akupunktur. Först beskrivs kategorin «inte bättre». Denna kategori omfattar ett barn. Sextiosju barn beskrevs som förbättrade under behandlingstiden. Ur deras journaler framkom kategorierna «nästan värre första dygnet innan det vände», «bättre redan efter första behandlingen» och «bättre och bättre». I dessa kategorier finns beskrivningar av barnens skrikande, tonus, sömn, läkemedelsanvändning och övriga beteende. Sist beskrivs kategorierna «bajsat annorlunda» och «äter inte så ofta». Inte bättre En baby (j47) blev inte bra. Han fick tre behandlingar innan akupunkturbehandlingen avbröts för att pojken blev inlagd med bl.a. RS-virus. Nästan värre första dygnet innan det vände En grupp föräldrar beskrev ingen förbättring efter första behandlingen. Elva föräldrar (16 %) beskrev att barnet skrek ännu mer resten av den första behandlingsdagen och i några fall också dagen efter, innan det vände till det bättre, oftast efter andra eller tredje behandlingen. «Jätteskrikig första behandlingsdagen och dagen efter, maximalt. Bra sedan dess! Inte ett enda kolikskrik!» (j16, efter 2 behandlingar o 13 «Inte varit bra, nästan värre dag 1 och dag 3.» (j38, efter 1 behandling, 5. «Så mycket bättre! En helt annan kille! Är glad och mild.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 Bättre redan efter första behandlingen Trettiosju föräldrar (54 %) beskrev en tydlig förändring av barnets beteende i form av mindre skrikande, bättre sömn, mindre tonus och en lugnare och gladare baby redan efter första akupunkturbehandlingen. I många journaler fanns anteckningar om att barn som vid första besöket beskrevs som otröstliga blivit lättare att trösta redan efter första behandlingen. Hos barn som beskrevs som hysteriskt skrikande före behandlingsstart beskrevs skriket som annorlunda efter första behandlingen. «Igår mkt bättre, skrek 2 timmar mot 15 före!» (j48, efter 1 behandling, 3 «Inte lika otröstlig, tystnar när hon vaggas.» (j15, efter 1 behandling, 5 «Jättebra! Nytt barn! Skitbra! Inga gallskrik!» (j46, efter 1 behandling, 7 «Jättesnäll dag 2, som ett lugn som lagt sig. Somnade i knät. Kunde leka själv. Skrek 1 h på kvällen.» (j37, efter 1 behandling, 5 «Jollrar och ler.» (j33, efter 1 behandling, 5 En del barn sov bättre, redan efter första behandlingen. Föräldrar beskrev också att barnens sätt att sova förändrades och menade att de sov mer avslappnat. «Sover bättre, djupare, lugnare.» (j46, efter 1 behandling, 7 «Sover på nätterna, 7 timmar, rena lyxen! Inga hysteriska skrik.» (j6, efter 1 behandling, 4 «Bättre! Vaknar på nätterna men skriker inte, fiser en stund, somnar om.» (j5, efter 1 behandling, 4 Tre föräldrar beskrev att skriken upphörde efter första behandlingen. «Mkt bättre. Skriker inte längre, drar ihop sig ibland.» (j2, efter 1 behandling, 4 «Funkade direkt! Helt annorlunda, glad, kan vara vaken utan att skrika.» (j41, efter 1 behandling, 5 Bättre och bättre Andra föräldrar beskrev barnet som bättre och bättre efter varje akupunkturbehandling. Några föräldrar beskrev barnet som helt symptomfritt efter två behandlingar. Skrik som beskrivits som hysteriskt före behandlingsstart beskrevs senare som mer dämpat och lättare att avleda. Föräldrar tolkade barnets skrik som något annat än smärtskrik efter att barnet fått behandling. Nya ord dök under behandlingens gång upp för att beskriva barnens ljud då de inte längre skrek hysteriskt. Exempel på det var «knorrar», «jämrar sig», «stånkar och stönar», «normalt småskrik» och «skriker mindre intensivt». Andra föräldrar beskrev med ord som «stökar och bökar» att barnet fortfarande hade en oro, även om det inte skrek som tidigare. «Tel: återbud. Helt symptomfri. Helt fantastiskt!» (j9, efter 2 behandlingar, 7 «Bättre! Inga hysteriska vrål sedan sist.» (j13, efter 3 behandlingar) «De stora anfallen på kvällarna har upphört. Är stökig och bökig på dagarna, missnöjd.» (j37 efter 2 behandlingar, 8 «Skriker emellanåt men inte vrålskrikande som förut Erbjuden inläggning som skrikobs förra veckan, avvaktade eftersom han är bättre.» (j10, efter 4 behandlingar, 17 Föräldrar beskrev att barnens sätt att sova förändrades. De beskrev barnens sömn som mer avslappnad, längre sammanhängande sömnperioder, färre uppvaknanden på nätterna och att även dagsömnen blev bättre. «Sover sju timmar på natten, guld.» (j15, efter 2 behandlingar, 8 «Skrikit 2 x 10 minuter sedan sist. Sover hela nätterna!» (j27, efter 2 behandlingar, 12 «Mycket bättre. Sover bra på nätterna, vaknar inte ens av pappans väckarklocka! Skrattar när han vaknar! Åter vb.» (j60, efter 4 behandlingar, 20 «Sover så himla bra på nätterna så det är inte klokt! Sover Vaken dagtid, sover bara korta stunder.» (j56, efter 3 behandlingar, 11 Flera föräldrar beskrev att barnen var mer avslappnade och hade 7 KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM

5 8 lägre muskeltonus också i vaket tillstånd. Andra föräldrar beskrev att de upplevde barnet som gladare och lugnare. Barnen behövde inte ständigt bäras eller skakas för att inte skrika. Föräldrar beskrev att deras kommunikation med babyn förbättrades och att barnet var mer «med». Flera föräldrar beskrev sitt barn som en ny baby efter akupunkturbehandlingen. «Ler o gosar, inte så sprittig.» (j7, efter 3 behandlingar, 40 «Skrattar högt.» (j3) «Mer nöjd, bättre kommunikation. Stor skillnad.» (j52, efter 5 behandlingar, 31 «lättare att sköta och förstå sig på.» (j34) «Så mycket bättre! En helt annan kille! Är glad och mild.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 Äter inte så ofta Av de 49 barn (72 %) som matades med mer än 2 timmars intervall mellan målen före akupunkturbehandlingen var det ingen som under behandlingstiden minskade matningsintervallet till under två timmar. Av de 19 barn (28 %) som vid behandlingsstarten åt tätt finns anteckningar om matningsintervall vid följande besök i 16 journaler. Tre av dessa 16 barn åt vid behandlingstidens slut fortfarande vissa måltider med mindre än två timmar emellan. Resterande barn (13 av 16) hade ökat matningsintervallet till minst två timmar. «Äter hela nätterna, ligger vid bröstet. Äter varje eller varannan timma under dagtid.» (j62 före behandling) «Är mätt längre tid. Äter mindre ofta, ca 2 h emellan.» (j62, efter 1 behandling, 4. «Äter med 2 3 timmar emellan.» (j62, efter 3 behandlingar, 11 Föräldrar noterade att barnets sätt att äta på förändrades. De beskrev barnen som mindre glupska och mer effektiva i sitt ätande. «Äter bättre, mer systematiskt, större portioner, 2,5 7 h emellan.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 «Tre timmar mellan målen den bra dagen. Minskat amningstiden från 1 h till minuter.» (j50) Bajsat annorlunda I 25 av journalerna finns noterat att föräldrarna beskrev att barnet bajsat mer (större mängd) eller haft avföring med annorlunda färg eller doft efter första behandlingen. Hos sju av de 13 barn som före behandlingsstart bajsade mycket ofta minskade enligt föräldrarnas utsagor avföringsfrekvensen och hos flera barn som haft många dagar mellan avföringarna ökade frekvensen. «Bajsade 3 gånger på raken efter första behandlingen, på några timmar.» (j4, efter 1 behandling) «Bajsat grönt efter första behandlingen.» (j18, efter 2 behandlingar,10 «Massor av bajs och fisar, luktade skunk. Mycket bajs och lite skrik.» (j28, efter 1 behandling) «Bajsade grönt med stark sur lukt på kvällen efter första behandlingen. Bajsat större portioner men mindre ofta.» (j62 som bajsade gånger/dygn före behandlingsstart, efter 1 behandling) Diskussion Föräldrars beskrivning av hur deras barns kolikbeteende förändrats under akupunkturbehandling analyserades med innehållsanalys. Sextiosju av 68 föräldrar (99 %) beskrev en förbättring av koliksymptomen i form av minskat skrikande och ofta också bättre sömn och en lugnare baby. Eftersom behandlande sjuksköterska deltog i analys av materialet användes ett stort urval av konsekutivt valda journaler. Föräldrapar till de 120 senast behandlade barnen tillfrågades (2/3 av de barn som genom åren behandlats på den aktuella mottagningen). Alla journaler (68 st) från barn vars föräldrar svarade togs med i studien. För att öka styrkan i resultatet gjordes analysen på manifest nivå vilket innebär att den gjordes utifrån de skrivna orden för att undvika att utsagorna skulle tolkas subjektivt (22, 23). Analysen gjordes av ytterligare en oberoende bedömare (IH) samt av en extern granskare för att höja reliabiliteten (22, 23). Psykosociala och socioekonomiska faktorer och uppgifter om rökning har inte tagits med i analysen vilket hade varit en styrka. Det beror på att dessa uppgifter inte fanns med i journalerna. Flera föräldrar gav före och under akupunkturbehandlingsperioden barnen sockerlösning, olika örter och teer, homeopatmedicin, katrinplommonpuré eller andra puréer för att minska barnets besvär. Hur detta påverkat studiens resultat är svårt att uttala sig om då det inte analyserats eftersom dessa kosttillägg givits med stor variation och utan dokumentation av föräldrarna. Önskvärt vore att en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där föräldrar i en studiegrupp respektive kontrollgrupp för dagbok gjordes. Forskningsetiskt tillstånd för en sådan studie söktes och erhölls efter utredning 1998 trots att akupunkturbehandling på spädbarn är kontroversiellt. Pga omorganisation inom sjukhusets barnklinik kunde studien inte startas som planerats men planeras att återupptas inom kort. Spädbarnskolik är dramatiskt och plågsamt men går å andra sidan oftast över då barnet når 3 4 månaders ålder (1, 3). För att utesluta att de 67 barn där föräldrarna beskrev en förbättring spontanläkt enligt ett statistiskt förutsägbart mönster kontrollerades hur många av barnen som passerade 12-veckors ålder under behandlingens gång. Elva barn (16 %) avslutade behandlingen vid 12 veckors ålder eller passerade 12-veckorsgränsen under behandlingen och hade därmed en statistisk sannolikhet att bli bättre då även utan behandling. Sex barn (9 %) påbörjade akupunkturbehandlingen efter det att de fyllt 12 veckor och hade alltså inte spontanläkt utan uppfyllde fortfarande inklusionskriteriet. De förbättrades efter i genomsnitt 1,6 vecka. Hos resterande 51 barn klingade besvären av tidigare än förväntad spontanläkning. Medeltiden för att uppnå kortare skriktid än tre timmar/ dag var 1,5 vecka och barnen var kvar i behandling i Md 14 dagar. Det barn som finns i «inte bra» -gruppen blev sjukt och uppfyllde alltså inte längre Wessels kriterium «inga andra medicinska orsaker till skrikandet». En tyst baby är inte målet med behandling av spädbarnskolik. Genomsnittsskrikande per dag för en frisk sex-veckor gammal baby är 2,5 timma (1, 3). I denna studie har inte mätts hur mycket barnen skrek utan föräldrarnas upplevelse av barnets beteende. Föräldrars tolerans för barnets skrik kan vara mycket olika. Det som uppfattas som normalt skrikande av en mamma uppfattas som kolik av en annan (3). Ett barn i studien som skrek 21 timmar före behandling upplevdes som bra när det skrek fyra timmar (j3). Ett barn som skrek tre timmar före och två och en halv timma efter upplevdes fortfarande som skrikigt (j43). En baby förväntas fördubbla sin vikt på ett halvår och tredubbla den under sitt första år. Det förutsätter ett stort matintag. Enligt traditionell kinesisk medicin är täta måltider en belastning för ett redan dåligt fungerande matsmältningssystem och minst 1,5 timma mellan måltiderna rekommenderas (9). Av de 16 barn som åt tätt vid behandlingsstarten och där anteckning finns om fortsatt matningsintensitet hade 13 barn övergått till glesare matning vilket sammanföll med minskade koliksymptom. De flaskuppfödda barnen bytte ersättning, ofta flera gånger, under behandlingsperioden. För ett känsligt VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

6 och dåligt fungerande matsmältningssystem kan byte av ersättning utgöra en extra belastning (7). Att extrema avföringsvanor (20 30 avföringar per dag eller många dagars mellanrum mellan tarmtömningarna) reglerades till 1 3 g/dag sammanföll hos många barn med att skrikandet minskade. Västerländsk forskning har visat att akupunktur påverkar tarmsystemet (17). Undersökningar av hur akupunktur påverkar spädbarnens tarmsystem fysiologiskt saknas men vore angelägna. Om kolik är en utmattande frustration för barnet och föräldrarna är det en klinisk utmaning för sjuksköterskan (6, 7, 13). Hon möter föräldrarnas förtvivlan och maktlöshet och kan se kolik som en riskfaktor för omsorgsresponser, och kan känna sig stressad av att inte kunna hjälpa med mer än råd (6, 7, 13). Om akupunktur är en behandlingsmetod som ger en dramatisk minskning av koliksymptomen kan metoden kombinerat med det stöd och den arsenal av goda råd som redan ges av sjuksköterskan i barnhälsovården bli ett värdefullt och handfast komplement i hennes beredskap att bistå kolikbarn och deras föräldrar. Många yrkesgrupper utövar akupunktur. Om spädbarnskolik ska behandlas med akupunktur är det lämpligt att behandlingen ges av en sjuksköterska i barnhälsovård med akupunkturutbildning. Ett barn blev under behandlingstiden erbjudet inläggning men föräldrarna valde att avvakta eftersom barnet snabbt blivit bättre. Akupunkturbehandling är billig och kan, om behandlingen är verksam, vara ett kostnadseffektivt alternativ jämfört med sjukhusvistelse. Om medicinering med DCVC kan undvikas slipper barnen utsättas för den risk den behandlingen medför (1,10, 11, 12). Inga biverkningar av akupunkturbehandlingen förutom eventuellt ökad skrikighet första dygnet hos några barn noterades. Ibland skrek barnen inte alls av sticket, ibland skrek de en kort stund. Inget av de behandlade barnen verkade plågat av akupunkturbehandlingen. Spädbarnskolik är plågsamt och drabbar dessutom hela familjen. Föräldrar i föreliggande studie uttryckte starka känslor, stor förtvivlan och maktlöshet inför barnets lidande. Enligt föräldrarnas upplevelser påverkade akupunktur barnens koliksymptom positivt i form av minskat skrik, positivt förändrade skrik-, matoch avföringsvanor, samt en förbättrad kontakt mellan barn och föräldrar. Akupunktur på spädbarn är en relativt ny metod som bör utvärderas i större skala och som alltid vid behandling av små barn användas med försiktighet och enbart av personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Godkjent for publisering Korrespondens: Kajsa Landgren Akupunkturmottagningen Pålsjögatan 11 SE Helsingborg, Sverige kajsa@kajsalandgren.com Referenser 1. Canivet C. Infantile Colic, Risk factors in pregnancy, maternal reports and outcome at 4 years of age. Doktorsavhandling, Faculty of Medicine, Lund University, Malmö, Wessel M.A, Cobb J.C, Jackson E.B, Harris G.S, Detwiler A.C. Paroxysmal fussing in infancy, sometimes called colic. Pediatrics 1954;14: Lykke K. Uro- og graedemönster hos normale danske spaedbörn med og uden kolik. Ugeskr Laeger 1990; Oct 15: Killén K. Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Stockholm: Wahlström & Widstrand, Lothe L. Studies on infantile colic with special reference to cows milk whey protein, macromolecular absorption and regulatory peptides. Doktorsavhandling, Lund University, Malmö Cervici J, Chapman M, Niklas B, Yamaoka, C. Office Management of the infant with colic. J of pediatric health care 1991; 5: Pinyerd B. Strategies for consoling the infant with colic: Fact or fiction? J. of Pediatric Nursing 1992; Vol 7, No 6: Matheson I. Infantile colic what will help? Tidskr Nor Laegeforen 1995; 115 (19): Landgren K. Spädbarnskolik enligt västerländsk respektive traditionell kinesisk medicin, C-uppsats, Lunds universitet, Lucassen PL, Assendelft WJ, Gubbels JW, van Eijk JT, van Geldrop WJ, Neven AK. Effectiveness of treatments for infantile colic: systematic review. BMJ 1998;316: Garrison M, Christakis D. A systematic review of treatments for infantile colic. Pediatrics Suppl 2002: Wade S, Kilgour T. Extracts from «clinical evidence»: Infantile colic. BMJ 2001:323: Helseth S. Spedbarnskolikk og sykepleie. Fag Tidskr Sykepleien 1990;9:29 31, Landgren K. Är akupunktur en användbar metod vid spädbarnskolik? En intervjuundersökning bland akupunktörer som behandlar spädbarnskolik med akupunktur enligt Traditional Chinese Medicine (TCM). Hovedopgave ved Norsk Akupunkturskole Nei Jing. The Yellow Emperor s Classic of internal Medicine. Translated by Veith, I. University of California Press, Bensoussan A. The Vital Meridian. A modern Exploration of Acupuncture. Churchill Livingstone, Karavis M. The Neurophysiology of acupuncture. Acupuncture in Medicine 1997; Socialstyrelsens Meddelandeblad 11/ Maciocia G. The Foundations of Chinese Medicine. Churchill Livingstone, Scott J. Acupuncture in the treatment of children. Seattle: Eastland Press, Scott J. Fundamentals in the treatment of children. Accumulation disorder. Journal of Chinese Medicine 1993; 42: Neuman W.L. Social Research Methods: Qualitative and Quantitative Approaches, Chapter 11, Nonreactive research and available data, Allyn & Bacon, Downe-Wamboldt B. Content analysis: method, applications and issues. Health Care for Women International 1992; 13: KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM