av spädbarnskolik debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och symptomen förekommer framförallt på eftermiddagen/kvällen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "av spädbarnskolik debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och symptomen förekommer framförallt på eftermiddagen/kvällen."

Transkript

1 4 Kajsa Landgren, leg sjuksköt, Akupunkturmottagningen, Helsingborg. Inger Hallström, leg barnsjuksköt, docent, Institutionen för omvårdnad/vårdalinstitutet, Lunds Universitet ACUPUNCTURE TREATMENT IN INFANTILE COLIC PARENTS EXPERIENCES OF THE BABIES BEHAVIOUR BEFORE AND AFTER TREAT- MENT ABSTRACT Infantile colic is causing pain and trouble to infants and their parents. Acupuncture is used to relieve the symptoms but is not scientifically tested as treatment for infantile colic. In this study the experiences of parents, whose 68 babies have got acupuncture, were investigated. The way the parents described their babies behaviour and feeding patterns was analysed with content analysis at a manifest level. Categories found before acupuncture treatment were «crying almost all the time they are awake», «crying spells», «impossible to comfort and crying hysterically», «suffering even if he don t cry», «restless sleep or don t sleep at all», «stiff like a stick», «explosive, green stooling» and «comfort eating». After acupuncture treatment the categories «not better», «better already after the first treatment», «almost worse the first day before it changed», «better and better», «stooling changed» and «don t eat so often» appeared. Parents to 67 of the 68 infants reported that the babies crying and fussing was normalised after treatment. According to the parents experiences the babies slept better, seemed happier and were fed less often. KEY WORDS: infantile colic, acupuncture, parents accent experiences, nursing Akupunkturbehandling vid spädbarnskolik föräldrars upplevelser av barnets beteende före och efter behandling Introduktion Spädbarnskolik är ett tillstånd som plågat små barn och deras föräldrar genom historien och som dessutom är en prövning för sjuksköterskor och andra behandlare som möter kolikbarnen och deras föräldrar. Fortfarande finns ingen känd bot eller klar förståelse för varför kolik uppkommer. Akupunktur har i årtusenden använts som behandling av olika smärttillstånd och funktionsstörningar men först på senare år som behandling vid kolik. Inga vetenskapliga utvärderingar av akupunkturbehandling vid kolik är gjorda. Bakgrund Kolik, definitioner och orsak Beroende på hur man definierar kolik varierar kolikfrekvensen i olika studier mellan 9 och 71 %. De flesta nyare studier från västländer anger under 20 % (1). Mest använd är Wessels kolikdefinition: ett för övrigt friskt och välnärt barn som har utbrott av gråt, gnäll och irritabilitet mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan i mer än tre veckor (2). Eftersom de flesta spädbarn skriker/är missnöjda ca 2,5 timmar per dag vid sex veckors ålder (3) är gränsen till den vanligaste kolikdefinitionen nära normalvariationens övre del (1). Kolik debuterar ofta under de tre första levnadsveckorna och symptomen förekommer framförallt på eftermiddagen/kvällen. Koliksymptomen följer samma mönster som det normala spädbarnets oro och gråt, det vill säga skrikandet når en topp när barnet är sex-åtta veckor och planar ut när barnet är tre-fyra månader (3, 4). Uppkomsten av kolik har diskuterats sedan Hippokrates tid (5). Många tolkar symptomen som gastrointestinala, allergiska och/eller till ett hyperaktivt sensoriskt system (5, 6, 7). Tänkbara bakgrundsfaktorer som moderns ålder, sociala levnadsvillkor, omständigheter kring förlossningen, amning eller flaskuppfödning, barnets kön och nummer i syskonskaran har liksom moderns oro/ångest/stress-nivå undersökts av ett flertal forskare. Forskningsresultaten är motstridiga; där en forskare funnit ett mönster har en annan funnit motsatsen (1). Det finns en enighet kring uppfattningen att spädbarnskolik är vanligare i länder där man inte bär sina spädbarn mot kroppen och att kolikfrekvensen ökar om barnet utsätts för rökning (1, 8). Behandling vid kolik Behandlingar för spädbarnskolik som använts är ändringar i uppfödning (t.ex. mer mat, mindre mat, olika matningstekniker och att undvika komjölk), mer eller mindre sensorisk stimulering, att hålla barnet i rörelse (bäras eller vaggas) och läkemedel (5, 8). Ingen koncensus råder om metodernas effektivitet (1, 9). Tre meta-analyser (10, 11, 12) visar olika resultat om huruvida eliminering av komjölk, reducerad stimulering, bilåkningssimulator, sucrose och örtté kan vara en lösning (10, 11, 12). Resultaten visar att läkemedel som Minifom inte har effekt och att antikolinerga läkemedel som dicykloverinklorid (DCVC) visserligen har effekt men att de också har allvarliga biverkningar (10, 11) eller frekventa mindre allvarliga biverkningar (12). Kolik är ett vanligt problem inom barnhälsovården. Det är ofta sjuksköterskans roll att ge råd och stöd till föräldrarna tills koliken gått över. Eftersom ingen effektiv bot finns kan det upplevas som pressande för sjuksköterskan (6, 7, 13). I yrkesrollen ingår att försöka minska föräldrarnas stress genom att ge tid till föräldrarna, vara empatisk, lugnande och uppmuntrande, förklara vad kolik är, hjälpa föräldrarna att hantera skrikandet och försäkra att kolik växer bort (6, 7, 13). I exempelvis Norge, Danmark, England och USA används akupunktur som behandling av kolik. Användare rapporterar enligt en intervjuundersökning (14) goda resultat. Litteraturstudier visade en avsaknad av studier om akupunkturbehandling av spädbarnskolik (8, 9). Akupunktur Akupunktur är en behandlingsform där tunna nålar sticks i bestämda punkter på kroppen. Akupunktur har i Asien använts för att lindra smärta eller behandla sjukdom under flera tusen år (15). Till västvärlden kom akupunktur långt senare. Under de sista decennierna har det i västländer forskats om akupunkturens verkningsmekanismer. Det är känt att akupunktursignaler vidarebefordras i nervsystemet till hjärnan och att centrala nervsystemet skickar tillbaka impulser till de inre organen och kroppens distala delar, att både sympatiska och parasympatiska nervsystemet påverkas samt att neurotransmittorer och hormoner frisätts (16, 17). Det finns dokumentation som visar att akupunktur lindrar smärta, reglerar fysiologiska obalanser, stärker immunförsvaret och påverkar psyket (16, 17). I Sverige får legitimerad vårdpersonal ge akupunktur på indikationer där effekten har forskningsstöd (18). Många svenska sjuksköterskor och barnmorskor har utbildning i akupunktur och använder metoden som en omvårdnadsåtgärd. Akupunkturbehandling av kolik på en privat akupunkturmottagning Sedan 1993 behandlas barn med kolik på en privat akupunkturmottagning i södra Sverige. Barnen rekommenderas att söka akupunkturbehandling av läkare, BVC-sjuksköterska eller via privata kontakter. Varje barns behandling dokumenteras i en journal. Vid första besöket noteras med förälderns ord data kring graviditeten och förlossningen, föräldrarnas beskrivning av barnets skrik- VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

2 mönster, övriga beteende och vanor samt de akupunkturpunkter som använts vid behandlingen. Vid följande behandlingar noteras hur föräldern beskriver barnets beteende samt punktval. Akupunktören är sjuksköterska med utbildning i akupunktur. Akupunkturpunkter och intervall mellan behandlingarna väljs utifrån vad föräldrarna berättar om barnets beteende. De punkter som används mest är Si Feng (i handen), LI 4 (på handen) och SP 6 (på underbenet). Nålarna sätts unilateralt och dras ut efter några sekunder. Barnet ligger vid behandlingen i förälderns famn och kan om det blir ledset direkt efter sticket lyftas upp för tröst. Om akupunktur kan bidra till att spädbarn med kolik får mindre ont och mer ro kan det för barnhälsovårdssjuksköterskan bli ett intressant behandlingsalternativ. Syfte Syftet med studien var att beskriva barnets beteende före och efter akupunkturbehandling utifrån föräldrarnas utsagor. Metod Urval Under åren behandlades 202 kolikbarn med akupunktur på nämnda akupunkturmottagning. Ur denna population skickades brev med förfrågan om att deltaga i studien till 120 föräldrapar. Av de 102 föräldrapar som nåddes av brevet svarade 68 ja. Inklusionskriterium var barn under sex månader som skrek mer än tre timmar om dagen och inte hade någon annan sjukdom som kunde förklara skrikperioderna. Urval och bortfall beskrivs i figur 1. Tillvägagångssätt De handskrivna journalerna granskades utifrån de utsagor som föräldrarna angav under behandlingens gång. Journaltexten analyserades med innehållsanalys på manifest nivå vilket innebar en objektiv och systematisk granskning av textmassan för att strukturera, organisera och reducera det föräldrarna sagt (22, 23). Innehållsanalys på manifest nivå inleds med naiv läsning av texten för att få en överblick av materialet. Därefter kategoriseras texten och kategorierna får namn efter det som står i texten (22, 23), i denna studie efter föräldrarnas beskrivningar. Bakgrundsuppgifter som kön, antal behandlingar och använda akupunkturpunkter lades liksom uppgifter om uppfödning, graviditet och förlossning in ett Excel-diagram och sammanfattades kvantitativt. Journalerna kopierades, avkodades och numrerades i den ordning ja-svaren från föräldrarna kom in och kallades därefter för «journal 1», förkortat till «j1», och så vidare. Analys Innehållsanalysen inleddes med att hela journaltexten lästes naivt av båda artikelförfattarna. Preliminära kategorier formades därefter genom att den text som beskrev barnets skrikande, sömn och andra beteenden markerades med rosa överstrykningspenna, den text som handlade om matvanor, kräkningar, vikt och aptit gulmarkerades och all text som handlade om avföring grönmarkerades. I nästa steg samlades all text från alla barnens journaler som beskrev beteendet vid första besöket i en fil, all text som Figur 1. Urval och bortfall beskrev beteendet vid följande besök i en annan osv. Inbördes resultat jämfördes och diskuterades för att nå koncensus varefter kategorierna redefinierades. För att höja reliabiliteten (22, 23) gjorde en tredje bedömare en extern granskning av de ursprungliga journalerna och de identifierade kategorierna. Hennes bedömning av kategorierna skilde sig inte från artikelförfattarnas. De olika kategorierna exemplifieras med citat och avslutas med en hänvisning inom parantes från vilken journal citatet kommer från. En förfrågan skickades till föräldrarna till de sista 120 barn som i kronologisk ordning avslutat sin akupunkturbehandling före 31/ Etiska överväganden Genom avidentifiering av journaler kan kravet på konfidentialitet anses vara uppfyllt. Något beroendeförhållande mellan utvärderaren och barnet/föräldrarna kan inte anses föreligga. Föräldrarna har frivilligt sökt behandling för sina barn och behandlingarna var avslutade då föräldrarna tillfrågades. En etisk konflikt skulle kunna uppstå då barnen själva inte kunnat ta ställning till att vara med i studien. Alla föräldrarna har däremot samtyckt till att deras barns journal har använts i denna studie. En etisk vinst kan innebära att framtida kolikbarn och deras föräldrar kan erbjudas lämpliga behandlingsmetoder om akupunktur visar sig vara en effektiv metod. Studien är godkänd av lokal forskningsetikkommitté (LU ). Resultat Först ges en kortfattad, mer kvantitativ beskrivning av bakgrundsdata. Därefter beskrivs de kategorier som framkom i analysen av journalanteckningarna från första respektive följande besök. Bakgrundsdata Av de 68 barnen var 39 pojkar (57 %) och 29 flickor (43 %). Fyrtioåtta av de 68 barnen (69 %) ammades fullt vid första besöket. Elva barn (16 %) fick både bröst och flaska. Nio barn (13 %) fick endast flaskmat. Flera olika sorters modersmjölksersättning användes. Nästan hälften (43 %) av mödrarna hade provat komjölksfri kost. 50 % av barnen (34 st) hade fått Minifom. Tjugoåtta föräldrar angav att medicinen inte haft effekt, sex tyckte att medicinen haft viss effekt. Elva barn (16 %) fick enligt journalanteckningarna DCVC vid akupunkturbehandlingsstarten. Av dessa slutade sex helt med medicinen under behandlingsperioden. Barnens ålder vid första besöket varierade mellan två och 18 veckor (Md = 6 v). Barnens ålder vid sista behandlingen varierade mellan fyra och 23 veckor (Md 9 v). Antal dagar mellan första och sista behandlingen varierade mellan fyra och 55 dagar (Md = 14). Tiden från behandlingsstart tills föräldern beskrev att barnet skrek under eller nära Wesselkriteriet varierade mellan en dag och brev returnerades oöppnade 102 föräldrapar fick förfrågan 34 svarade inte (34%) 68 svarade ja (66 %) 5 KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM

3 var missnöjda, led och hade ont även stunder det inte skrek med full volym. Föräldrar beskrev att barnen då gav ifrån sig andra ljud, tex. gnällde, knölade och gnydde. «Lider utan att hon skriker hela tiden.» (j7) «Tålig, har ont utan att skrika, knölar mellan varje mål.» (j32) «Otröstlig på kvällarna, missnöjd på dagarna.» (j14) «Skriker om han inte blir skakad, gnyr om han blir vaggad.» (j43) 6 dagar (Md=7). Se figur 2. Medianvärdet för antal akupunkturbehandlingar var 4 (r = 2-14). Se tabell 1. Beskrivning av barnets beteende vid första besöket. Föräldrarna beskrev i första hand skrikets omfattning och intensitet, andra beteenden samt barnens avförings- och matvanor. De kategorier som beskriver barnens skrik var «skriker större delen av sin vakna tid», «skriker i perioder» och «skriker otröstligt och hysteriskt». «Lidande utan skrik», «stel som en pinne», «sover oroligt eller inte alls», «grönt, explosivt bajs» och «tröstäter» bildade övriga kategorier. Skriker större delen av sin vakna tid Alla föräldrarna beskrev att deras barn skrek mycket. En del barn uppgavs skrika betydligt mer än tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Det barn där föräldrarna vid första besöket angav längst skrik/gnäll-period/dag uppgavs skrika timmar/dygn (j3). Föräldrar beskrev långa sammanhängande skrikperioder med ett mer eller mindre kontinuerligt skrikande/gnällande där skrikandet fyllde större delen av barnets vakna period. «Skrek 90 % av sin vakna tid, alltid när hon lades ner, på skötbordet tex.» (j31) «Skrikit sedan förlossningen, hejdlöst. Skriker: förr nonstop, hela dygnet. Nu från 14 till 02.» (j62) «Skriker många timmar, igår Skriker hysteriskt, hes.» (j45) «Kallsvettades igår, skrek hela dagen, 6 h i sträck.» (j28) Skriker i perioder Andra föräldrar beskrev att barnen omväxlande hade bra timmar varierat med avgränsade perioder med plötslig debut av intensivt skrikande som om barnet blivit slaget. «Attackvisa illvrål.» (j19) «Attackskrik från 3 veckors ålder på kvällar och nätter.» (j9) «Gallskrikit flera timmar som om hon varit klämd i en dörr.» (j7) Skriker otröstligt och hysteriskt Föräldrarna beskrev med stor inlevelse och med många ord hur barnen skrek. Begreppen otröstlighet och hysteri var ofta återkommande i beskrivningarna av barn som gallskrek timma efter timma. Inte avledningsbar var ett annat återkommande uttryck samtidigt som föräldrarna beskrev hur de förgäves försökte trösta sina barn genom att t.ex. bära, vagga, skaka, sjunga eller köra dem i vagn eller i bil. Andra uttryck som användes för att beskriva att skriket var utan sans och kontroll var vansinnesskrik, gallskrik och hjärtskärande. Föräldrarna beskrev också hur barnen skrek så mycket att de tappade andan, lilla hakan darrade, hela barnet darrade och barnet ändrade färg. Flera beskrev att barnet skrek sig hest, att rösten vibrerade eller förändrades på annat sätt. «Skriker sig hes, går inte att trösta.» (j47) «Okontaktbar.» (j45) «Skriker 5 h på kvällen, vansinnesskrik.» (j22). «Helvete igår, skrek 11 19, hjärtskärande.» (j21) «Skriker: med vibrato, illröd, spänd som en fiolsträng.» (j41). Lidande utan skrik Föräldrarna beskrev perioder på dygnet då de uppfattade att barnen Stel som en pinne Många föräldrar berättade om barnets höga muskeltonus. De beskrev hur barnet sällan vilade avslappnat i famnen eller när det låg själv i sängen, utan spjärnade, fäktade, drog ihop sig, spratt till. «Sprättbåge» och «sprittig» var återkommande ord i deras beskrivningar. «Håller hårt med händerna. Sprättbåge.» (j20) «Arg, stel som en pinne, kurar ihop sig.» (j36) «Sprittig. Stel som en pinne när han skriker. Irriterad, slåss.» (j67) «Har riktiga kramper, sprättbåge, efter maten. Spänd, lättirriterad, sprittig.» (j48) Sover oroligt eller inte alls Föräldrarna berättade att barnen hade störd sömn och att barnet sov i korta pass eller inte alls. Även om barnen inte direkt skrek på nätterna uppfattade föräldrarna att barnet var oroligt och inte hade det bra. Ett dygn utan skrik kunde också uppfattas snarare som att barnet inte längre orkade skrika än att det inte hade ont. «Vaknar på nätterna, skriker länge.» (j5) «Snurrar, gråter utan att vakna, drömmer, rapar. Inte direkt ont. Gråter, inte skriker.» (j39) «Skriker hela dagen. Sover 5 min i taget på dagen.» (j60) «Skrikig i två dagar, sover av utmattning den tredje.» (j38) Grönt, explosivt bajs De flesta föräldrarna kopplade barnens skrik till magont och VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

4 störd tarmfunktion. Grönt bajs beskrevs hos 31 barn vid första besöket. Hos 33 av de 69 barnen beskrevs konsistensen på avföringen inte som slät. Tjugotre föräldrar beskrev barnets tarmtömning som «explosiv». Tjugoåtta föräldrar rapporterade en besvärande lukt. Tjugotvå av barnen hade inte daglig tarmtömning, nitton av dem utan att ha hård avföring. Tretton barn hade avföring mer än tio gånger/dag. «Ibland grönt som grönkålssoppa.» (j15) «Explosivt, fyrverkeri.» (j67) «Avföringen luktar ruttna ägg. Mkt gaser, luktar illa.» (j38) «Bajsar gånger/dag, gult/grönt, Keso, stark lukt.» (j62) Majoriteten av föräldrarna angav att kolikbesvären lindrades om barnet hade avföring eller släppte gaser. För endast två av barnen (j53 och j56) rapporterade föräldrarna att de inte noterat en lindring av besvären efter avföring, och föräldrarna till ett barn (j42) uppgav att barnet blev mer ledset efter avföring. «Nöjdare efter stor prutt.» (j23) «Nöjd efter att ha bajsat, också efter gasavgång.» (j44) Tröstäter En tredjedel av föräldrarna uppgav vid första besöket att barnen matades med mindre än två timmar emellan målen. Av dessa ammades några barn väldigt tätt, i princip kontinuerligt. Mammorna beskrev att de ofta lade barnet till bröstet för att tysta det. «Äter med 1 /2 2 timmar emellan. Snuttammar, tröstar med bröstet.» (j31) «Äter varannan timma (äter en timma, vilar en).» (j50) Beskrivningar av barnets beteende efter akupunkturbehandling. Följande kategorier uppstod ur föräldrarnas beskrivningar av barnens symptom efter att barnen fått akupunktur. Först beskrivs kategorin «inte bättre». Denna kategori omfattar ett barn. Sextiosju barn beskrevs som förbättrade under behandlingstiden. Ur deras journaler framkom kategorierna «nästan värre första dygnet innan det vände», «bättre redan efter första behandlingen» och «bättre och bättre». I dessa kategorier finns beskrivningar av barnens skrikande, tonus, sömn, läkemedelsanvändning och övriga beteende. Sist beskrivs kategorierna «bajsat annorlunda» och «äter inte så ofta». Inte bättre En baby (j47) blev inte bra. Han fick tre behandlingar innan akupunkturbehandlingen avbröts för att pojken blev inlagd med bl.a. RS-virus. Nästan värre första dygnet innan det vände En grupp föräldrar beskrev ingen förbättring efter första behandlingen. Elva föräldrar (16 %) beskrev att barnet skrek ännu mer resten av den första behandlingsdagen och i några fall också dagen efter, innan det vände till det bättre, oftast efter andra eller tredje behandlingen. «Jätteskrikig första behandlingsdagen och dagen efter, maximalt. Bra sedan dess! Inte ett enda kolikskrik!» (j16, efter 2 behandlingar o 13 «Inte varit bra, nästan värre dag 1 och dag 3.» (j38, efter 1 behandling, 5. «Så mycket bättre! En helt annan kille! Är glad och mild.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 Bättre redan efter första behandlingen Trettiosju föräldrar (54 %) beskrev en tydlig förändring av barnets beteende i form av mindre skrikande, bättre sömn, mindre tonus och en lugnare och gladare baby redan efter första akupunkturbehandlingen. I många journaler fanns anteckningar om att barn som vid första besöket beskrevs som otröstliga blivit lättare att trösta redan efter första behandlingen. Hos barn som beskrevs som hysteriskt skrikande före behandlingsstart beskrevs skriket som annorlunda efter första behandlingen. «Igår mkt bättre, skrek 2 timmar mot 15 före!» (j48, efter 1 behandling, 3 «Inte lika otröstlig, tystnar när hon vaggas.» (j15, efter 1 behandling, 5 «Jättebra! Nytt barn! Skitbra! Inga gallskrik!» (j46, efter 1 behandling, 7 «Jättesnäll dag 2, som ett lugn som lagt sig. Somnade i knät. Kunde leka själv. Skrek 1 h på kvällen.» (j37, efter 1 behandling, 5 «Jollrar och ler.» (j33, efter 1 behandling, 5 En del barn sov bättre, redan efter första behandlingen. Föräldrar beskrev också att barnens sätt att sova förändrades och menade att de sov mer avslappnat. «Sover bättre, djupare, lugnare.» (j46, efter 1 behandling, 7 «Sover på nätterna, 7 timmar, rena lyxen! Inga hysteriska skrik.» (j6, efter 1 behandling, 4 «Bättre! Vaknar på nätterna men skriker inte, fiser en stund, somnar om.» (j5, efter 1 behandling, 4 Tre föräldrar beskrev att skriken upphörde efter första behandlingen. «Mkt bättre. Skriker inte längre, drar ihop sig ibland.» (j2, efter 1 behandling, 4 «Funkade direkt! Helt annorlunda, glad, kan vara vaken utan att skrika.» (j41, efter 1 behandling, 5 Bättre och bättre Andra föräldrar beskrev barnet som bättre och bättre efter varje akupunkturbehandling. Några föräldrar beskrev barnet som helt symptomfritt efter två behandlingar. Skrik som beskrivits som hysteriskt före behandlingsstart beskrevs senare som mer dämpat och lättare att avleda. Föräldrar tolkade barnets skrik som något annat än smärtskrik efter att barnet fått behandling. Nya ord dök under behandlingens gång upp för att beskriva barnens ljud då de inte längre skrek hysteriskt. Exempel på det var «knorrar», «jämrar sig», «stånkar och stönar», «normalt småskrik» och «skriker mindre intensivt». Andra föräldrar beskrev med ord som «stökar och bökar» att barnet fortfarande hade en oro, även om det inte skrek som tidigare. «Tel: återbud. Helt symptomfri. Helt fantastiskt!» (j9, efter 2 behandlingar, 7 «Bättre! Inga hysteriska vrål sedan sist.» (j13, efter 3 behandlingar) «De stora anfallen på kvällarna har upphört. Är stökig och bökig på dagarna, missnöjd.» (j37 efter 2 behandlingar, 8 «Skriker emellanåt men inte vrålskrikande som förut Erbjuden inläggning som skrikobs förra veckan, avvaktade eftersom han är bättre.» (j10, efter 4 behandlingar, 17 Föräldrar beskrev att barnens sätt att sova förändrades. De beskrev barnens sömn som mer avslappnad, längre sammanhängande sömnperioder, färre uppvaknanden på nätterna och att även dagsömnen blev bättre. «Sover sju timmar på natten, guld.» (j15, efter 2 behandlingar, 8 «Skrikit 2 x 10 minuter sedan sist. Sover hela nätterna!» (j27, efter 2 behandlingar, 12 «Mycket bättre. Sover bra på nätterna, vaknar inte ens av pappans väckarklocka! Skrattar när han vaknar! Åter vb.» (j60, efter 4 behandlingar, 20 «Sover så himla bra på nätterna så det är inte klokt! Sover Vaken dagtid, sover bara korta stunder.» (j56, efter 3 behandlingar, 11 Flera föräldrar beskrev att barnen var mer avslappnade och hade 7 KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM

5 8 lägre muskeltonus också i vaket tillstånd. Andra föräldrar beskrev att de upplevde barnet som gladare och lugnare. Barnen behövde inte ständigt bäras eller skakas för att inte skrika. Föräldrar beskrev att deras kommunikation med babyn förbättrades och att barnet var mer «med». Flera föräldrar beskrev sitt barn som en ny baby efter akupunkturbehandlingen. «Ler o gosar, inte så sprittig.» (j7, efter 3 behandlingar, 40 «Skrattar högt.» (j3) «Mer nöjd, bättre kommunikation. Stor skillnad.» (j52, efter 5 behandlingar, 31 «lättare att sköta och förstå sig på.» (j34) «Så mycket bättre! En helt annan kille! Är glad och mild.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 Äter inte så ofta Av de 49 barn (72 %) som matades med mer än 2 timmars intervall mellan målen före akupunkturbehandlingen var det ingen som under behandlingstiden minskade matningsintervallet till under två timmar. Av de 19 barn (28 %) som vid behandlingsstarten åt tätt finns anteckningar om matningsintervall vid följande besök i 16 journaler. Tre av dessa 16 barn åt vid behandlingstidens slut fortfarande vissa måltider med mindre än två timmar emellan. Resterande barn (13 av 16) hade ökat matningsintervallet till minst två timmar. «Äter hela nätterna, ligger vid bröstet. Äter varje eller varannan timma under dagtid.» (j62 före behandling) «Är mätt längre tid. Äter mindre ofta, ca 2 h emellan.» (j62, efter 1 behandling, 4. «Äter med 2 3 timmar emellan.» (j62, efter 3 behandlingar, 11 Föräldrar noterade att barnets sätt att äta på förändrades. De beskrev barnen som mindre glupska och mer effektiva i sitt ätande. «Äter bättre, mer systematiskt, större portioner, 2,5 7 h emellan.» (j38, efter 2 behandlingar, 8 «Tre timmar mellan målen den bra dagen. Minskat amningstiden från 1 h till minuter.» (j50) Bajsat annorlunda I 25 av journalerna finns noterat att föräldrarna beskrev att barnet bajsat mer (större mängd) eller haft avföring med annorlunda färg eller doft efter första behandlingen. Hos sju av de 13 barn som före behandlingsstart bajsade mycket ofta minskade enligt föräldrarnas utsagor avföringsfrekvensen och hos flera barn som haft många dagar mellan avföringarna ökade frekvensen. «Bajsade 3 gånger på raken efter första behandlingen, på några timmar.» (j4, efter 1 behandling) «Bajsat grönt efter första behandlingen.» (j18, efter 2 behandlingar,10 «Massor av bajs och fisar, luktade skunk. Mycket bajs och lite skrik.» (j28, efter 1 behandling) «Bajsade grönt med stark sur lukt på kvällen efter första behandlingen. Bajsat större portioner men mindre ofta.» (j62 som bajsade gånger/dygn före behandlingsstart, efter 1 behandling) Diskussion Föräldrars beskrivning av hur deras barns kolikbeteende förändrats under akupunkturbehandling analyserades med innehållsanalys. Sextiosju av 68 föräldrar (99 %) beskrev en förbättring av koliksymptomen i form av minskat skrikande och ofta också bättre sömn och en lugnare baby. Eftersom behandlande sjuksköterska deltog i analys av materialet användes ett stort urval av konsekutivt valda journaler. Föräldrapar till de 120 senast behandlade barnen tillfrågades (2/3 av de barn som genom åren behandlats på den aktuella mottagningen). Alla journaler (68 st) från barn vars föräldrar svarade togs med i studien. För att öka styrkan i resultatet gjordes analysen på manifest nivå vilket innebär att den gjordes utifrån de skrivna orden för att undvika att utsagorna skulle tolkas subjektivt (22, 23). Analysen gjordes av ytterligare en oberoende bedömare (IH) samt av en extern granskare för att höja reliabiliteten (22, 23). Psykosociala och socioekonomiska faktorer och uppgifter om rökning har inte tagits med i analysen vilket hade varit en styrka. Det beror på att dessa uppgifter inte fanns med i journalerna. Flera föräldrar gav före och under akupunkturbehandlingsperioden barnen sockerlösning, olika örter och teer, homeopatmedicin, katrinplommonpuré eller andra puréer för att minska barnets besvär. Hur detta påverkat studiens resultat är svårt att uttala sig om då det inte analyserats eftersom dessa kosttillägg givits med stor variation och utan dokumentation av föräldrarna. Önskvärt vore att en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där föräldrar i en studiegrupp respektive kontrollgrupp för dagbok gjordes. Forskningsetiskt tillstånd för en sådan studie söktes och erhölls efter utredning 1998 trots att akupunkturbehandling på spädbarn är kontroversiellt. Pga omorganisation inom sjukhusets barnklinik kunde studien inte startas som planerats men planeras att återupptas inom kort. Spädbarnskolik är dramatiskt och plågsamt men går å andra sidan oftast över då barnet når 3 4 månaders ålder (1, 3). För att utesluta att de 67 barn där föräldrarna beskrev en förbättring spontanläkt enligt ett statistiskt förutsägbart mönster kontrollerades hur många av barnen som passerade 12-veckors ålder under behandlingens gång. Elva barn (16 %) avslutade behandlingen vid 12 veckors ålder eller passerade 12-veckorsgränsen under behandlingen och hade därmed en statistisk sannolikhet att bli bättre då även utan behandling. Sex barn (9 %) påbörjade akupunkturbehandlingen efter det att de fyllt 12 veckor och hade alltså inte spontanläkt utan uppfyllde fortfarande inklusionskriteriet. De förbättrades efter i genomsnitt 1,6 vecka. Hos resterande 51 barn klingade besvären av tidigare än förväntad spontanläkning. Medeltiden för att uppnå kortare skriktid än tre timmar/ dag var 1,5 vecka och barnen var kvar i behandling i Md 14 dagar. Det barn som finns i «inte bra» -gruppen blev sjukt och uppfyllde alltså inte längre Wessels kriterium «inga andra medicinska orsaker till skrikandet». En tyst baby är inte målet med behandling av spädbarnskolik. Genomsnittsskrikande per dag för en frisk sex-veckor gammal baby är 2,5 timma (1, 3). I denna studie har inte mätts hur mycket barnen skrek utan föräldrarnas upplevelse av barnets beteende. Föräldrars tolerans för barnets skrik kan vara mycket olika. Det som uppfattas som normalt skrikande av en mamma uppfattas som kolik av en annan (3). Ett barn i studien som skrek 21 timmar före behandling upplevdes som bra när det skrek fyra timmar (j3). Ett barn som skrek tre timmar före och två och en halv timma efter upplevdes fortfarande som skrikigt (j43). En baby förväntas fördubbla sin vikt på ett halvår och tredubbla den under sitt första år. Det förutsätter ett stort matintag. Enligt traditionell kinesisk medicin är täta måltider en belastning för ett redan dåligt fungerande matsmältningssystem och minst 1,5 timma mellan måltiderna rekommenderas (9). Av de 16 barn som åt tätt vid behandlingsstarten och där anteckning finns om fortsatt matningsintensitet hade 13 barn övergått till glesare matning vilket sammanföll med minskade koliksymptom. De flaskuppfödda barnen bytte ersättning, ofta flera gånger, under behandlingsperioden. För ett känsligt VÅRD I NORDEN 4/2004. PUBL. NO. 74 VOL. 24 NO. 4 PP

6 och dåligt fungerande matsmältningssystem kan byte av ersättning utgöra en extra belastning (7). Att extrema avföringsvanor (20 30 avföringar per dag eller många dagars mellanrum mellan tarmtömningarna) reglerades till 1 3 g/dag sammanföll hos många barn med att skrikandet minskade. Västerländsk forskning har visat att akupunktur påverkar tarmsystemet (17). Undersökningar av hur akupunktur påverkar spädbarnens tarmsystem fysiologiskt saknas men vore angelägna. Om kolik är en utmattande frustration för barnet och föräldrarna är det en klinisk utmaning för sjuksköterskan (6, 7, 13). Hon möter föräldrarnas förtvivlan och maktlöshet och kan se kolik som en riskfaktor för omsorgsresponser, och kan känna sig stressad av att inte kunna hjälpa med mer än råd (6, 7, 13). Om akupunktur är en behandlingsmetod som ger en dramatisk minskning av koliksymptomen kan metoden kombinerat med det stöd och den arsenal av goda råd som redan ges av sjuksköterskan i barnhälsovården bli ett värdefullt och handfast komplement i hennes beredskap att bistå kolikbarn och deras föräldrar. Många yrkesgrupper utövar akupunktur. Om spädbarnskolik ska behandlas med akupunktur är det lämpligt att behandlingen ges av en sjuksköterska i barnhälsovård med akupunkturutbildning. Ett barn blev under behandlingstiden erbjudet inläggning men föräldrarna valde att avvakta eftersom barnet snabbt blivit bättre. Akupunkturbehandling är billig och kan, om behandlingen är verksam, vara ett kostnadseffektivt alternativ jämfört med sjukhusvistelse. Om medicinering med DCVC kan undvikas slipper barnen utsättas för den risk den behandlingen medför (1,10, 11, 12). Inga biverkningar av akupunkturbehandlingen förutom eventuellt ökad skrikighet första dygnet hos några barn noterades. Ibland skrek barnen inte alls av sticket, ibland skrek de en kort stund. Inget av de behandlade barnen verkade plågat av akupunkturbehandlingen. Spädbarnskolik är plågsamt och drabbar dessutom hela familjen. Föräldrar i föreliggande studie uttryckte starka känslor, stor förtvivlan och maktlöshet inför barnets lidande. Enligt föräldrarnas upplevelser påverkade akupunktur barnens koliksymptom positivt i form av minskat skrik, positivt förändrade skrik-, matoch avföringsvanor, samt en förbättrad kontakt mellan barn och föräldrar. Akupunktur på spädbarn är en relativt ny metod som bör utvärderas i större skala och som alltid vid behandling av små barn användas med försiktighet och enbart av personal med adekvat utbildning och erfarenhet. Godkjent for publisering Korrespondens: Kajsa Landgren Akupunkturmottagningen Pålsjögatan 11 SE Helsingborg, Sverige Referenser 1. Canivet C. Infantile Colic, Risk factors in pregnancy, maternal reports and outcome at 4 years of age. Doktorsavhandling, Faculty of Medicine, Lund University, Malmö, Wessel M.A, Cobb J.C, Jackson E.B, Harris G.S, Detwiler A.C. Paroxysmal fussing in infancy, sometimes called colic. Pediatrics 1954;14: Lykke K. Uro- og graedemönster hos normale danske spaedbörn med og uden kolik. Ugeskr Laeger 1990; Oct 15: Killén K. Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Stockholm: Wahlström & Widstrand, Lothe L. Studies on infantile colic with special reference to cows milk whey protein, macromolecular absorption and regulatory peptides. Doktorsavhandling, Lund University, Malmö Cervici J, Chapman M, Niklas B, Yamaoka, C. Office Management of the infant with colic. J of pediatric health care 1991; 5: Pinyerd B. Strategies for consoling the infant with colic: Fact or fiction? J. of Pediatric Nursing 1992; Vol 7, No 6: Matheson I. Infantile colic what will help? Tidskr Nor Laegeforen 1995; 115 (19): Landgren K. Spädbarnskolik enligt västerländsk respektive traditionell kinesisk medicin, C-uppsats, Lunds universitet, Lucassen PL, Assendelft WJ, Gubbels JW, van Eijk JT, van Geldrop WJ, Neven AK. Effectiveness of treatments for infantile colic: systematic review. BMJ 1998;316: Garrison M, Christakis D. A systematic review of treatments for infantile colic. Pediatrics Suppl 2002: Wade S, Kilgour T. Extracts from «clinical evidence»: Infantile colic. BMJ 2001:323: Helseth S. Spedbarnskolikk og sykepleie. Fag Tidskr Sykepleien 1990;9:29 31, Landgren K. Är akupunktur en användbar metod vid spädbarnskolik? En intervjuundersökning bland akupunktörer som behandlar spädbarnskolik med akupunktur enligt Traditional Chinese Medicine (TCM). Hovedopgave ved Norsk Akupunkturskole Nei Jing. The Yellow Emperor s Classic of internal Medicine. Translated by Veith, I. University of California Press, Bensoussan A. The Vital Meridian. A modern Exploration of Acupuncture. Churchill Livingstone, Karavis M. The Neurophysiology of acupuncture. Acupuncture in Medicine 1997; Socialstyrelsens Meddelandeblad 11/ Maciocia G. The Foundations of Chinese Medicine. Churchill Livingstone, Scott J. Acupuncture in the treatment of children. Seattle: Eastland Press, Scott J. Fundamentals in the treatment of children. Accumulation disorder. Journal of Chinese Medicine 1993; 42: Neuman W.L. Social Research Methods: Qualitative and Quantitative Approaches, Chapter 11, Nonreactive research and available data, Allyn & Bacon, Downe-Wamboldt B. Content analysis: method, applications and issues. Health Care for Women International 1992; 13: KAJSA LANDGREN OG INGER HALLSTRÖM

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

- Föräldrars upplevelser av kolikperioden samt BVC-sjuksköterskans och andra personers råd och stöd. Mimoza Bytyqi & Jelena Ilic

- Föräldrars upplevelser av kolikperioden samt BVC-sjuksköterskans och andra personers råd och stöd. Mimoza Bytyqi & Jelena Ilic Spädbarnskolik - Föräldrars upplevelser av kolikperioden samt BVC-sjuksköterskans och andra personers råd och stöd Författare: Mimoza Bytyqi & Jelena Ilic Handledare: Kajsa Landgren Magisteruppsats Januari

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

Endometriosverktyg [ www.morticia.se/endometrios ]

Endometriosverktyg [ www.morticia.se/endometrios ] Endometriosverktyg [ www.morticia.se/endometrios ] Smärtskala 0 Smärtfri 1 Mycket obetydlig irritation enstaka mindre stick/hugg av smärta. Ingen medicinering behövs. Kan sova utan problem. 2 Mycket liten

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

IBS. sett utifrån Skolmedicin och TCM

IBS. sett utifrån Skolmedicin och TCM IBS (Irritable Bowel Syndrome) sett utifrån Skolmedicin och TCM (Traditional Chinese Medicine) Tomas Larsson Blåbärsslingan 61 138 35 ÄLTA Telefon: 0731-803264 E-post: info@tlfriskvard.se www.akupunkturakademin.se

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen

Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723, omtentamen Datum: 2011 04 09 Tid: 4 timmar Lärare: Agneta Anderzén Carlsson För betyget godkänd (G) krävs godkänd nivå på alla

Läs mer

Burning Mouth Syndrome

Burning Mouth Syndrome Burning Mouth Syndrome Examensarbete av Birgitta Mollstedt Akupunkturakademin Grupp 24 November 2013 mollstedt @hos. sandnet.se Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund enligt västerländsk medicin

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer