12 PROJEKTFINANSIERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "12 PROJEKTFINANSIERING"

Transkript

1 LANDSBYGD I UTVECKLING Europa satsar på landsbygdsområden Landsbygdsnätverkets bilaga oktober NYTT 8 9 HIGH FIVE på den schyssta landsbygden SAMARBETE i byarna och vid vattnet STARK TRO på bioenergi KULTUR OCH TRADITION återupplivas 12 PROJEKTFINANSIERING grunden för tillväxt

2 UNGDOMAR FINALIST Tidningsbilagan som behandlar programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland har producerats av Landsbygdsnätverket i Finland. Ansvarig utgivare Landsbygdsnätverksenheten Kirsi Hakoniemi, informatör Hans Bergström, nätverksombudsman Layout Anna Kujala / Tipos Ab Bilder Fotograf anges i samband med artikeln. Omslagsbilden är tagen vid Kulho byskola, där föräldraföreningen gjort ett pionjärarbete inom robotklubbverksamhet. Upplaga st Tryck Botnia Print, 2014 Distribution som bilaga i Landsbygdens Folk Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Bästa praxis 2014 tävlingen premierar de bästa landsbygdssatsningarna Med tävlingen Bästa praxis 2014 presenterar Landsbygdsnätverket exempel på föredömligt utvecklingsarbete som gjorts inom de EU-finansierade landsbygdsutvecklingsprogrammen för Fastlandsfinland och Åland åren I denna tidningsbilaga presenterar vi alla projekt som utsetts till finalen i årets tävling. Information om projektens resultat finns också i databasen Bästa praxis på webbplatsen Fram till den sista inlämningsdagen inlämnades till årets tävling totalt 219 tävlingsbidrag som fördelades mellan fem tävlingsklasser: Samarbete, Miljö och klimat, Näringar och företagande, Unga samt Kultur. En av landsbygdsnätverkets huvuduppgifter är att sprida god praxis. Programperiodens tredje och samtidigt sista omgång i tävlingen Bästa praxis plockade fram bästa förfaranden från hela programperioden. Juryn hade en krävande uppgift. Det var inte en lätt uppgift att utse finalisterna eftersom enbart att fördela projekten på olika tävlingsserier är varken enkelt eller entydigt. Man kan nämligen närma sig utmaningarna inom landsbygdsutvecklingen från väldigt många riktningar. Och just detta är rikedomen och nödvändigheten inom utvecklingsarbetet. Landsbygdsutveckling handlar nämligen inte om löpning på en klart utstakad bana där resultaten mäts i hundradelssekunder, och resultaten avgörs inte heller med rå styrka, pengar. Man kan göra rätt åt utvecklingsarbetet genom att jämföra det med orientering. Var och en måste välja sin egen rutt utifrån sina egna krafter och resurser, och framgång uppnås genom skickliga val. I projektarbete kan man genom att intelligent använda sina egna starka sidor uppnå betydande resultat även med små satsningar. Varje projekt som utsetts till finalen har gjort ett eget, unikt ruttval. I denna tidningsbilaga kan läsaren bekanta sig med de fyra finalisterna i varje tävlingsserie. Tävlingsseriernas vinnare offentliggörs i festlig stämning på Landsbygdsgalan, som denna gång ordnas i Sibeliushuset i Lahtis den 29 oktober. Målet med tävlingen Bästa praxis och Landsbygdsgalan är framför allt att uppmuntra och sporra aktörer i branschen och att skapa förbindelser mellan de aktörer som på olika sätt bidrar till att levandegöra landsbygden med gemensamma projekt och enskilda åtgärder. Det är också fint om vi med hjälp av tävlingen kan skapa intresse för landsbygden överallt i samhället. Samverkan skapar framgång på landsbygden PÅ LANDSBYGDEN FÖDS otaliga möjligheter och strålande idéer. Landsbygdens styrka är både det gemenskapsbaserade utvecklingsarbetet och de enskilda företagarna, och samarbetet mellan dem. Snilleblixtar kan leda till ny praxis som också kan vara till nytta för andra. Vare sig det handlar om att skapa ny affärsverksamhet, förbättra miljöns tillstånd eller utveckla tjänsterna är det alltid bättre att dela med sig. När man arbetar tillsammans utvecklas idéerna till pärlor. Bland annat myndigheter, forskare, utvecklare och medborgaraktörer har deltagit i arbetet inom programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Det är just de som utvecklat nya idéer i Finlands landsbygdsnätverk under programperioden Under sju års tid har landsbygdsnätverket fört samman aktörer i olika målgrupper och branscher. Antalet evenemang som samlat aktörer samman har varit betydande. Människor har fått möjlighet att utbyta tankar och hitta nya sätt att verka tillsammans. Landsbygdsnätverket har gett medverkande information Ordförande för arbetsgruppen Bästa praxis 2014 REIJO MARTIKAINEN Ledande sakkunnig, Landsbygdsverket och utbildning i möjligheterna och resultaten för programmen och främjat spridningen av bästa förfaranden. Landsbygdsnätverksenheten har främjat landsbygdens intressen genom att lyssna på önskemålen och röra sig i tiden. Tävlingen Bästa praxis är ett av många lyckade sätt att presentera framgångsrika förfaranden. Programperioden slutar, men samverkan och gemensam utveckling behövs naturligtvis även i fortsättningen. Jag vill framföra ett stort tack till alla programaktörer som på många olika sätt skapat nytt och utvecklat landsbygden i Finland. När den är som bäst är landsbygden i Finland det finländska samhällets fundament. Det behövs dock kontinuerligt utvecklingsarbete och en gemensam vilja att främja landsbygdens bästa. Låt oss tillsammans blicka mot framtiden och spana efter nya samarbetsformer. PÄIVI KUJALA Landsbygdsnätverksenhetens direktör High five på den schyssta landsbygden Vi måste kunna prata om landsbygdsutvecklingen och om de möjligheter som den erbjuder på de ungas eget språk. I norra delen av Mellersta Finland insåg man att äventyrsaktiviteter är ett utmärkt sätt att göra det. I utvecklingsprojektet Amazing Lande fick unga bekanta sig med utvecklingsverksamheten i Leadergruppen Viisari och med arbetets resultat. Projektet riktat till ungdomar i åldern år ökade de ungas medvetenhet om verksamheterna på landsbygden och om möjligheter till finansiering. I seminarierna deltog cirka 150 unga som bl a fick pröva på nedfirning från ett utsiktstorn, tandemskidåkning, snöskulptur, filmskapande, improvisationsteater och personlig introspektion och utveckling i en självporträttsverkstad. I de öppna evenemang som de unga planerade och ordnade själva deltog ungefär personer. Den två dagar långa Ötskäfestivalen har fortsatt även efter projektet, och hösten 2014 ordnades festivalen redan för tredje gången. Syftet med projektet för att utvidga robotklubbverksamheten i byarna i Joensuuområdet var att utbilda unga till handledare för robotklubbar för barn, skaffa nödvändiga redskap och sprida robotklubbverksamheten till andra byskolor. Projektet medverkade också i evenemanget Amaze Me Leader där deltagarna etablerade kontakter i andra EU-länder. Inom ramen för projektet gjordes också studieresor till FM-tävlingarna i robotik i Esbo och Rovaniemi, där gruppen även bekantade sig med elever och robotklubbverksamhet i andra skolor. Efter projektet har Kulhon koulu deltagit i riksomfattande robotevenemang varje år, senast i FM-tävlingen i Uleåborg, där gruppen bland annat vann mästerskapstiteln i den allmänna serien i sumo. Barnens och de vuxnas gemensamma robothobby har utvecklats till en grej för hela byn, och entusiasmen för att bygga och programmera robotar har spritt sig också till grannbyarna, säger projektets Projektets avslutningsfest var full av stämningsfulla återseenden. Avskedstagandena till projektet och gruppkramarna under kvällen visade vad Amazing Lande Teknik väcker intresse i Kulho byskola i Kontiolax kommun, och den förenar både föräldrar och barn. Skolans föräldraförening har gjort ett pionjärarbete inom robotklubbverksamheten. Syftet med teknikklubbarna är att öka kreativiteten och innovativiteten i skolan. Och visst vill man ha roligt också. Ungdomarna upplevde att genom att våga delta kan man få del av fina upplevelser. ansvarsperson Janne Nivajärvi belåtet. Samtidigt har det uppstått naturligt samarbete mellan byar i Kontiolax. Tack vare projektet spreds verksamheten också till andra byskolor och även till orter utanför Kontiolax kommun. Redskapen som skaffades under Leaderprojektet har varit långlivade. Nivajärvi berättar att många unga både flickor och pojkar lärt känna teknikbranschen genom klubbarna. I de lekfulla tävlingarna har många elever obemärkt fått vana att uppträda och självförtroende som bär långt in i framtiden. Med hjälp av projektfinansieringen och frivilliga från föräldraföreningen har man kunnat hålla klubben avgiftsfri och därigenom tillgänglig för alla. Robotarna har visat sig vara rätt hållbara och de kommer att ge glädje en lång tid framöver. Föräldraföreningen i Kulhon koulu fortsätter robotklubbverksamheten. Tack vare aktiva lärare har alla robotar dessutom använts i undervisningen i handlat om: de unga hade lärt känna varandra över kommungränserna, de bär stolt kärleken till sin hemtrakt i sitt hjärta, de vet vad Leader är, och de vet framför Robotklubbverksamhet förenade barn och vuxna i byarna skolan varje år. Verksamheten har också fått stöd från undervisningsministeriet, och till de senaste FM-tävlingarna i Uleåborg reste sammanlagt 80 personer från Kontiolaxområdet för att tävla i olika serier (dans, räddning och sumo). allt hur man på egen hand ordnar ett bra evenemang utgående från egna idéer. Projektets mål uppnåddes med klar marginal. De ungas kunskaper om Leaderverksamheten ökade betydligt, de unga fick förtroende för landsbygdsutvecklingen och en positiv hemortsbild, de lärde sig att ordna evenemang och byggde nätverk som överskrider kommungränserna. Jag har sett fantastiska utvecklingsberättelser under projektets gång. De unga som gick med i projektet har fått uppleva att även jag kan och förmår, och de har fått ny energi, berättar projektets projektsamordnare Jannina Lahti. De unga upptäckte att det finns massor med möjligheter att göra nästan vad som helst här hemma, i vår egen kommun!. Frön till landsbygdsutveckling har nu såtts runt om i Viisaris verksamhetsområden och vi ser fram emot att detta bär frukt även i framtiden! Saarijärvi Stad Maaseudun Kehittämisyhdistys Viisari Text: Mari Puro UNGDOMAR FINALIST I enlighet med målet för projektet har barnens och de vuxnas gemensamma robotintresse blivit ett intresse som delas av hela byn. Intresse för att bygga och programmera robotar har även väckts i grannbyarna. Kulhon koulun vanhempainyhdistys ry Projektet finansieras av: Joensuun Seudun Leader ry 2 Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket 3

3 UNGDOMAR FINALIST SAMARBETE FINALIST Skolmatlagning och logdans inspirerar till landsbygdsföretagsamhet Landsbygden är en möjlighet för innovativa och ambitiösa aktörer. Under våren 2014 presenterade elevteam vid Kymenlaakso yrkeshögskola dessa möjligheter under åtta evenemang de planerat för att inspirera unga. Temaevenemangen nådde nästan personer och 50 samarbetspartners deltog i arrangemangen, en stor del av dem var företagare i regionen. De sex företagssändebud som Spiritprojektet utbildade ökade på kännedomen och entusiasmen om landsbygdens företagsmöjligheter hos elever på andra stadiet och i gymnasiet. Varje team kom fram med ett evenemangstema, förhandlade med samarbetspartners och byggde nätverk med läroverk, landsbygdsföretag och samarbetspartners. Eleverna skaffade själva sponsorer och företagare, skötte marknadsföring, kommunikation och slutrapportering. Den bärande idén var att lära sig genom att göra och att bilda nätverk. Ett tema var närmat, som presenterades under skolmatlagningsdagen som utfördes med kockeleverna på yrkesinstitutet i Kouvola. Studenterna som studerar affärsverksamhet skaffade ingredienserna och yrkesinstitutets elever planerade en meny enligt temat. Samarbetsnätet var brett och elva närmatsproducenter i området deltog i evenemanget. Företagarna erbjöd evenemanget bär och grönsaker, ägg, griskött, fisk, potatis, bröd, ost och lakrits. Nästan hundra utomstående kunder fick njuta av en god närmat. Även ProAgria deltog. Mjölk från grannen och mjöl från närkvarnen, konstaterade Olga Temonen skådespelare, hästföretagare, hemmamamma, kokboksförfattare och tv-ansikte, som flyttat till Iitti. Hon bjöds in till evenemanget av eleverna för att tala om ekologisk och närmat och berätta om att vara vegetarian. Jag tror att varje finländare behöver vara på landet, säger Temonen. Evenemanget var även öppet för publik. Samtidigt med de olika temaevenemangen har eleverna vid Kymenlaakso yrkeshögskola kommunicerat kraftigt. Utöver artiklarna i stadstidningen Pohjois-Kymenlaakso har de spånat på Inom ramen för Spirit-projektet har sex stycken entreprenörskapsambassdörer-projektchefer utbildats, vars uppdrag var att tillsammans med sitt team tänka ut evenemang som inspirerar unga. idéer, bildsatt och producerat företagsvideon åt fem landsbygdsföretag under projektet. Videorna presenterade entreprenörskapet. Under projektet har man jobbat, träffats, lärt sig, inspirerats och glatt sig. Ilkka Virolainens coaching hjälpte elevprojektcheferna att hantera teamen och evenemangen. Elevteamen tyckte det bästa med temaevenemangen var att eleverna faktiskt fick komma med idéer, bygga nätverk och själva skapa evenemangen som de ville. Inom projektet har man ofta hört positiva saker om landsbygden, dess ro och natur. Även de unga upplevde landsbygden som en bra plats att bo med rum att andas. Text: Sinikka Pekkalin Foto: Henna Gardemeister Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Oy Pohjois-Kymen Kasvu ry Från byagårdar till mångservicecenter Det tvååriga projektet Kylätalo Monipalvelukeskus inledde sin verksamhet i början av år 2013 i Ilomants. Via projektet har byarna fått olika tjänster och aktiviteter enligt bybornas egna önskemål. Verksamheten har särskilt ordnats på två byagårdar, i Kivilahti och på Hattu skola, men även byarna omkring har kunnat delta i utvecklingen av byagårdarnas verksamhet och den nya servicemodellen. På basis av enkäten gjord för tre år sedan föll valet på två mångservicecenter. Kriterierna var bland annat långa avstånd till kommuncentrum och bristen på tjänster i byarna. Under det gångna ett och ett halva året har projektet fäst sin ställning både i Kivilahti och i Hattuvaara. Under det första året blev det cirka kundbesök per byagård och deras serviceutbud har blivit mångsidigt. Vi har frisör- och mattjänster, fotvård och zonterapi, en teatergrupp, massage, datautbildning, en sånggrupp, olika handarbetskurser, nätbankskurser och mycket annat. De viktigaste aktiviteterna har hittills varit att hälsotjänster och olika besök nu är tillgänglig för byborna, säger projektets ledare Eija Liimatta. Evenemang planerade kring olika händelser har ökat samarbetet mellan byarna och semesterinvånarna. Även tjänsteerbjudarna har anammat de nya byagårdarnas verksamhetsmodell och duktigt utnyttjat lokalernas möjligheter när de arbetar på byagårdarna. Tidsbokningar och aktivitetsdagar planeras i samarbete mellan byborna och aktörerna. Projektet har samarbetat med många instanser. Deltagare har varit bl.a. Landsbygdens bildningsförbund, Pohjois-Karjalan Sydänpiirin Kiertävä Pysäkki-projektet, Taito Pohjois-Karjalas Taitobussi-projekt, Ilonet Oy och Ilomants medborgarinstitut. Intresse har väckts även på andra ställen och bland annat är Östra Finlands universitet intresserad av att forska i de nya byagårdarnas verksamhets- och samarbetsmodell. På basis av responsen önskar byarna en likadan verksamhet. Planerna är att få projektet att fortsätta och nya byar att delta. I verksamheten kommande höst ingår nätverksbildning med landskapets övriga liknande projekt samt överförande av modellen från Kylätalo-projektet till en del av kommunens servicekunnande. Då vägen till kommuncentrum är lång och byn saknar tjänster som invånarna behöver, underlättar det mångsidiga Kylätalo invånarnas vardag. Att bevara tjänsterna och få nya aktiviteter till byagårdarna förutsätter en fungerande kalender och att man minns vad man lärt sig. Byarna måste även i fortsättningen satsa på samarbete och planering. Så kan alla som vill bidra till att byarna bevarar sina tjänster, till att nya tjänster erbjuds och till att byarna är trivsamma. Man kan inte undgå att nämna landsbygdens sociala samvaro som en betydande dragningskraft i framtiden. Om man vill utveckla landsbygden även i framtiden måste man satsa på samarbete och utan rädslor anamma nya idéer, konstaterar Eija Liimatta. Text: Kylätalo Monipalvelukeskus Ilomants kommun Vaara-Karjalan Leader ry UNGDOMAR FINALIST Har du sett Ahlaste tuupi På nattarbetslägret hösten 2011 gjorde Ahlaste tuupi sin första video till den nygrundade bykanalen i Vittisbofjärd. Det var startskottet till ett projekt som resulterade i bättre informationsgång i byn. Även fritidsboende har hittat det nya sättet att hålla koll på sin sommarsocken. Under årets lopp har tuben spelat in historiska händelser och evenemang i Vittisbofjärd. Kanalen har använts för att marknadsföra evenemang och byn. För de unga erbjuder Tuupi en ny fritidsaktivitet. Hållbar trygghet i vardagen genom öppet samarbete Kommunerna i Lappland och nordöstra Finland har gles befolkning, långa avstånd och lite pengar precis som på andra ställen. Men man nöjde sig inte med att sörja utan byggde upp modellen Vardagstrygghet i kommunen. Kemijärvi, Pelkosenniemi, Posio, Pudasjärvi och Torneå har prövat på en modell där lokala och regionala resurser används för invånarnas behov. SAMARBETE FINALIST Video från Ahlaste skapad av ungdomar. Pilotprojektet med Ahlaste tuupi gav Vittisbofjärd en ny informationskanal för medborgarjournalistik som bygger på levande bild. Mig veterligen finns det inte något liknande i Finland i denna omfattning. Utbildningsprogrammet för Tuupi är ett exempel på vad grundläggande utbildning i filmkonst i praktiken skulle kunna vara. Det finns planer på att använda verksamhetsmodellen på det nationella planet via centret för levande bild, Elävän Kuvan Keskus i Satakunta, berättar projektets tekniska ansvarsperson Ari Impola i en artikel i lokaltidningen Luoteisväylä. Kristiina Renfors, som avlagt examen som socionom (YH), konstaterade i sin kvalitativa undersökning att projektet Ahlaste tuupi haft en stark inverkan på de unga som deltog i projektet. De unga lärde sig mycket om mediearbetet både som användare och som producenter. De lärde sig också att granska medierna kritiskt och att förstå vilken kraft mediet ger bygemenskapen genom att sprida information om viktiga frågor. Dessutom fick de uppleva vilken styrka samarbetet ger. Projektet förstärkte vänskapsrelationerna och skapade nya. Dessutom fick de unga djupare rötter i Vittisbofjärd, klargör Renfors. Ahlaste tuupi gjorde en video på webben om det nedläggningshotade ålderdomshemmet i Vittisbofjärd. Yle nappade på videon och gjorde en nyhet om händelsen till riksnätet. Även skolelever får pröva på att göra animerade filmer och spela in dem på video med tuupiaktiva. Aktiva i Tuupi delade med sig av sitt kunnande till andra unga i byarna i Karhuseutuområdet på 24H-läger. Under lägren skapades fyra filmer som fick diplom i Markku Pölönens tävling för byfilmer. Ahlaste tuupi fick pris I videotävlingen som ordnades av Finlands hantverksmuseum. Under projekt som även väckt internationellt intresse bl.a. I Estland prövade över 20 unga sin hand på att skapa video. I Grande Finale-evenemanget överräcktes betyg till de stora aktiva i Tuupi medan yngre videomakare fick smådiplom. Verksamheten fortsätter även efter projektet. På sluttampen i projektet köpte ungdomsföreningen egen utrustning, och äldre tuubiaktiva lär yngre att skapa videofilmer och nyheter. De tuupiaktiva hjälper Vittisbofjärds ungdomsförening i det nya projektet som dokumenterar Karvianjokis nedre lopp med foto och video. Produktionen av bykanalen fortsätter på hösten i tubklubben i Vittisbofjärd. Ahlaisten nuorisoseura ry Karhuseutu ry Text: Ahlaste Tuupi Kommunen kan inte ensam utveckla nya servicemodeller. Vi behöver hjälp av invånare, organisationer och företag, säger Torneås stadsdirektör Raimo Ronkainen om pilotkommunerna. De lokala utvecklingsobjekten valdes ut i samarbete med kommunpolitikerna och tjänstemännen samt med organisationer, byaföreningar, skolor, församlingen och företagare. Man märkte att genom att jämka samman olika aktörers kunskaper och resurser fick man mer resurser än man önskat sig. Det viktigaste utvecklingsobjektet var tjänster för barn och barnfamiljer samt stöd för de äldre i hemmet. Av dessa skapade man servicehelheter genom aktörsträffar för alla intresserade. I Pudasjärvi samlade man olika verksamheter som stöd för de äldres boende i hemmet. Med posten förs mat ut åt tiotals äldre som bor hemma. Genom servicesedlar stöds lokalt företagande och de äldre får städning, snöskottning och matkassen hem från bybutiken. I byarna anställde man byagårdskarlar. Genom att kartlägga närnätverket söktes stöd och pratsällskap bland de närstående och grannarna. - Satsningar på förebyggande jobb minskar på kostnaderna för dyra korrigerande åtgärder och möjliggör fler satsningar på välfärd, säkerhet och sysselsättning i framtiden, konstaterar projektchef Marko Palmgren på regionförvaltningsverket i Lappland. Den resultatrika verksamhetsmodellen har fått internationellt och nationellt erkännande. Den fick erkännande som Europas bästa regionala verksamhetmodell med kreativa lösningar av Europeiska institutet för offentlig administration år Lapplands förbund leder arbetet för att föra ut modellen: en helhet av lokala, regionala och internationella projekt. Text: Regionförvaltningsverket i Lappland Projektchef Marko Palmgren med European Public Sector Award EPSA pokalen: Mother Europe. Bredvid honom står projektarbetare Ritva Kinnula från Pudasjärvi. Samarbetsnätverket för trygghet i vardagen i Lappland (Lapin arjen turvan yhteistyöverkosto) Finansiärer: NTM-centralen i Lappland, NTM-centralen i Norra Österbotten 4 Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket 5

4 SAMARBETE FINALIST Att utveckla matproduktionen i samarbete År 2007 beslöt sig odlarna i Tavastland, livsmedelsindustrin i regionen samt utvecklarna och finansiärerna inom branschen sig för att bryta den negativa trenden inom utvecklingen av matproduktion i regionen. Detta skrevs in i temaprogrammet Kasvua Hämeessä som sträckte sig till år Det centrala målet för programmet var att märkbart öka verksamhetsförutsättningarna inom branschen genom att förbättra kompetensen, öka samarbetet i kedjan från åkern till matbordet och lyfta fram den regionala synligheten och imagen för branschen som helhet. Bakom temaprogrammet fanns en oro för utvecklingen av områdets jordbruk. Tavastlands läge mitt bland bördiga åkrar och i Finlands befolkningsmässiga mittpunkt gav goda förutsättningar för jordbruk, ändå utvecklades jordbrukets bruttoinkomster inte i takt med övriga landet i 2000-talets början. Projektverksamheten var splittrad och hade liten anknytning till lokal livsmedelsindustri. Projekt som gällde utvecklingen av matproduktionen samlades under ett temaprogram vid namn Kasvua Hämeessä. I praktiken har utvecklingen skett i självständigt administrerade projekt som haft egna, tydliga målgrupper. Projekten har haft många samarbetspartners från hela Tavastlands livsmedelssektor från kvarnar till mejerier och köttförädlare. SAMARBETE FINALIST Evenemangsplatserna var byar och platser vid vattnet: hamnar, byastränder, båtplatser, lantgårdsstränder, maskinhallar, bakgårdar och byagårdar. Hundratals aktörer, tiotals medborgarorganisationer och projekt, föreningar och hundratals frivilliga deltog i evenemangen som förenade det som är lokalt bäst, viktig information, konst och sysslor. Gemensamt tema var miljön och då särskilt vattendragen. Projektets mål var att samla en omfattande grupp för att ordna evenemangen så att byaföreningarna som deltog i arrangemangen lärde sig producera evenemang. Samtidigt ville vi fästa uppmärksamhet vid miljön, särskilt vattendragen, och få tjänstemännen, experterna och publiken att mötas, säger projektansvarig Kaisa Kervinen. Åren 2011 och 2012 ordnade man utbildning för evenemangsproducenter i byarna under namnet Mehtätivoli och Utvecklarna har via temaprogrammet fått en stark vi-anda och kunskapen att jobba tillsammans, säger Päivi Rönni tf. verksamhetsledare på MTK Häme. Projektet Huomisen hämäläinen ruoka ja juoma har t.ex. ökat affärskunskaperna hos livsmedelsföretagen och aktiverat hela matkedjans samarbete. Närmatens budskap har förts till konsumenten, yrkesköken och beslutsfattarna. Bärande teman i projektet Huomisen hämäläinen maatila har varit att främja utvecklingen av gårdar och investeringar vid sidan av bättre miljökunnande på gårdarna. Utvecklingsstöd har erbjudits åt småodlargrupper i form av stödteam, studieresor och temadagar. Huomisen Osaajat-projektet har erbjudit färdigheter och nätverksmöjligheter för att rådgivare, forskare och tjänstemän i sitt arbete ska kunna hjälpa jordbruksföretagare att utveckla sitt kunnande och sin förmåga att svara på den föränderiliga verksamhetsmiljön. Projektet Tietoverkko 2 har årligen utbildat närmare odlare i ansökan av jordbruksstöd. Enligt Päivi Rönni har en starkare matlandskapsimage och utvecklingen av samarbetsnätverk varit projektets centrala resultat. Matproduktionen har även beaktats i de regionala tyngdpunkterna för den nya programperioden och lyfts fram som ett utvecklingsobjekt även i landskapsprogrammen. Goda erfarenheter uppmuntrar till att även i fortsättningen jobba Mehtätivoli-evenemang ordnades. Idén var en typ av tivoli med uppträdanden och program producerat av byarna. Evenemangen var i huvudsak lokala. År 2013 utvidgades samarbetet till Vattenturnén där många instanser deltog: lokala föreningar, organisationer och dessas projekt. 38 evenemang ordnades under bästa semestertid så många sommarinvånare fanns också i publiken. En del av evenemangen sändes via webbradio där 13 experter från NTM-centralen intervjuades och svarade på publikens frågor. Det var fint att gå tillsammans till ett gemensamt evenemang, och inte efter varandra till egna evenemang, säger Kaisa. Hon lyfter fram omfattande samarbete som projektets centrala resultat. Det virila nätverket bestående av bybor, experter och organisationer växer och stärks alltjämt. - Sommarevenemang för byarna, presentationsmöjligheter för organisationerna och projekten, möjlighet för experterna att diskutera med människorna, en gemensam upplevelse för alla, sammanfattar Kervinen. Projektet anställde 16 personer, varav 14 var under 30 år. För projektet ansvarade tillsammans MSL:s Joensuun Kulttuuriyhdistys, Teatteri-Traktori och Joensuunejdens Leader-förening. Turnépartners var Rädda barnen, Norra Karelens räddningsverk och Sydänpiiri, Taito Pohjois-Karjala, och utveckla tillsammans i Tavastland. Text: Siri Taalas och Päivi Rönni Foto: Kari Aikio och Leenamaija Vattinen Nytt samarbete i byarna och vid vattnet Samarbetsprojektet Intoa, ossoomista ja yhteistyön voimmoo, mer känt som Mehtätivoli och Suuri Vesikiertue, satte fart på sammanlagt människor i Norra Karelen. Genom evenemangen och samarbetsaktiviteterna har man mötts, upplevt, lyft fram viktiga saker och njutit av samvaron. Temaprogrammets mål var att att förbättra kompetensen, öka samarbetet i kedjan från åkern till matbordet och lyfta fram den regionala synligheten och imagen för branschen som helhet. MTK Häme ry koordinerar temaprogrammet Kasvua Hämeessä. Tavastlands NTM-central I byarna, vid vattnet och under sommarevenemang har man upplevt mycket och njutit av att vara tillsammans. Pro Agria, Vaara-Karjalan Leader-förening, Keski-Karjalan Jetinary och många, många andra. Foto: Antero Lehikoinen Landsbygdens bildningsförbund Joensuun Seudun Leader ry Eget kraftverk förser Alpua med el Våren 2011 stod man inför en välbekant situation i byn Alpua i Vihanti i Norra Österbotten. Byskolans elever sjöng Den blomstertid för den allra sista gången. Byborna ville dock inte lämna skolbyggnaden oanvänd utan grep chansen och köpte fastigheten. En av de aktiva bakom CHP-kraftverket i Alpua, Timo Rankinen, presenterar kraftverket för områdets invånare och byaktörer. Projektchef Ari Haapanen och utvecklingschef Pekka Peura har lett projektet där man gjort en plan som siktar mot energisjälvförsörjning genom att utnyttja lokala förnybara energikällor. Haapanen konstaterar att av de 10 byar som deltar ligger Jeppo och Ilvesjoki närmast energisjälvförsörjning. I Jeppo äger byborna ett energibolag som har ett elnät och en biogasanläggning, Ilvesjoki har ett vattenkraftverk och ett par vindkraftverk. I Perho finns en värmeanläggning som använder bioenergi. Där börjar man bygga vindkraft och de har planer på en biogasanläggning. Förnybar energi, så som biomassa och vindkraft, finns nog och även alternativ för att utnyttja den, men hindret är det som Peura kallar institutionellt motstånd. De stora energiproducenterna skyddar sin affärsverksamhet och är de största motståndarna till reformer. De måste snart backa, på energi- och fjärrvärmebolaget Fortums sidor säljer man idag solpaneler för konsumenterna, anmärker Haapanen. Byarna har motiverats att delta både av oljans ökade pris och av ekonomins läge. Energisjälvförsörjning kan både sysselsätta byborna och ge inkomster då man till exempel inte behöver betala någon utomstående för oljan. I Jeppo skulle en full energisjälvförsörjning skapa 90 arbetstillfällen och energiproduktionen skulle vara 1,5 gånger över det egna behovet. Sysselsättning skapas genom tillverkningen av skogsflis och odling och insamling av rörflen och hö för energibruk. Dessutom kan åkrar som står i träda samt maskiner och apparater användas mer effektivt och den kol som länge varit bunden och som påskyndar klimatförändringen frigörs inte ut i atmosfären då man använder snabbt förnybara energikällor, säger Haapanen. Vi fick skolan förmånligt, men vi måste ta en ordentlig funderare på hur vi skulle klara driftskostnaderna, berättar Timo Rankinen, ordförande för byföreningen i Alpua. Alpuaborna insåg att de måste utveckla företagsverksamhet för att täcka kostnaderna, men företagsverksamhet passade inte särskilt bra in på byföreningens roll. Därför grundades utvecklingsföreningen Alpuan kehitys ry, som köpte skolbyggnaden år Då var vi redan medvetna om att CHP-kraftverken skulle komma. Ett sådant kraftverk producerar el och värme samtidigt och det intresserade oss eftersom skolfastigheten förbrukade mycket värme och el, berättar Rankinen. När byborna upptäckte att föreningen kan få stöd till projektet av den lokala aktionsgruppen Nouseva Rannikkoseutu ry, och att stödet kan rentav uppgå till hälften av beloppet, tog man mod till sig och började söka efter finansiering för kraftverket. Föreningen utarbetade planer och kalkyler för projektet, och därefter knackade representanter för Alpuan Kehitys ry på hos den lokala bankdirektören. Vi vidtalade bankdirektören och han kom till platsen för att titta på våra planer. Föreningen har nu ett lån som löper på 15 år, berättar Rankinen. Projektet går på totalt euro, och föreningens egenfinansieringsandel blev slutligen något under euro. El- och värmeräkningarna byttes ut mot kostnader för anskaffning av råvara och låneskötsel. Kraftverket körde i gång i januari Verksamheten siktar främst på självförsörjning inom energi, men under det första året producerade kraftverket så mycket el att en del kunde säljas. Oulun Sähkömyynti säljer överskottsel bland annat från Alpua under produktnamnet Farmivirta, Farmström. Farmivirta gör ett pionjärarbete för närproducerad energi, och Forum för hållbar utveckling inom energibranschen belönade därför Farmivirta som Årets klimatbragd Kraftverket ger Alpuaborna närproducerad energi, men också annan utkomst. Råvaran till kraftverket köper föreningen MILJÖ OCH KLIMAT FINALIST av skogsägare i närområdet. Lokala entreprenörer flisar och torkar veden och övervakar kraftverket. Föreningen har även anlitat ett lokalt företag för driften av kraftverket. Skolfastigheten som föreningen äger underhålls med talkoarbete, men kraftverkets verksamhet bygger på lönearbete. Kraftverket ger samtidigt sysselsättning i byn. Pengarna som läggs ned på energi och skattepengarna blir kvar i vår egen ort, påpekar Rankinen. Föreningen får inkomster genom att sälja el men också av att hyra ut fastigheten. I den gamla skolan fungerar bland annat ett privat daghem. Ibland övernattar resande personal från VR i huset, medan företag hyr lokaler för kursverksamhet och privatpersoner hyr huset för familjefester. I skolan ordnas dessutom fritidsaktiviteter av olika slag. Det händer således en hel del i skolhuset trots att eleverna var tvungna att lämna det. Läget verkade dystert när även butiken lades ned. Men nu har vi fått butiken tillbaka, och den erbjuder till och med posttjänster, säger Rankinen, belåten över att byn med cirka 450 invånare håller på att återhämta sig. Text: Pia Alatorvinen Alpuan kehitys ry Nouseva Rannikkoseutu ry Jobb och inkomst från egen energi Projektet Energibyn vid Levón-institutet vid Vasa universitet inspirerar österbottniska byar att utveckla sin energisjälvförsörjning och minska på oljeberoendet. I energibyarna ökar man på användningen av förnybar energi, bildar ett intelligent självförsörjande mikronät och stöder lokalekonomin. Byn kan få inkomster av att sälja energi. MILJÖ OCH KLIMAT FINALIST Pekka Peura leder ett projekt som siktar på att höja byarnas energisjälvförsörjning bland annat med biomassa och vindkraft. Projektet har undersökt hur stor potential byarna har för förnybar energi, dvs. energi från skog, jordbruk, avfall och vindkraft. Då utgångsläget är klart har det varit dags för byarnas egen aktivitet. Ivern måste komma från byn själv, vi som forskare har kunnat vara utmanare och diskussionshjälp. Det viktigaste har varit att sprida information om den förnybara energins möjligheter och skapa diskussioner och möjligtvis även företag, summerar Haapanen. Energibyarna ska utvecklas även för kommuner och även städer. Det vore idealiskt om energibyarna vore större helheter som gränsar till andra energibyar. Detta skulle ge ett landsomfattande nätverk. Text: Kirsi Tikkanen Foto: Jukka Rinta-Luoma Projektets genomförare: Levón-institutet Österbottens NTM-central 6 Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket 7

5 MILJÖ OCH KLIMAT FINALIST Stark tro på bioenergi Pielisen Karjalan bioenergiaverkostot ja -virrat är en del av projektet som utvecklar Norra Karelens energisjälvförsörjande och utvecklar bioenergin och energisjälvförsörjandet. Målet är att främja landsbygdsföretagens energisjälvförsörjning, bioenergibranschens affärsverksamhet och skapa samarbetsnätverk i Lieksa, Nurmes och Valtimo. Vårt mål är en modell för en energisjälvförsörjande lantgård och det motsvaras av Savikylän Kuittila Power Oy som grundats i Nurmes i samarbete. Den har en småskalig chp-anläggning på 140 kwh som med träflis producerar el och värme för Kuittila mjölkkogård, verkstad, torkeri och egnahemshus, säger projektchef Niina Huikuri från Pielinen-Karelens utvecklingsbolag. Kuittila Power Oy invigdes i december 2012 och efter det har företaget blivit regionalt, nationellt och internationellt känt för sin energisjälvförsörjning och sin nya energiteknologi. I Pielinen-Karelen har man en stark vilja att utveckla bioenergibranschen, vilket syns i planerade investeringar på nästan 80 miljoner euro i bioförädling och -energi, bl.a. Feed Stock Optimum Oy:s biokolningsanläggning och Karjalan Metsä ja Energia Oy:s skogsenergiterminal i Nurmes område för grön industri i Pitkämäki, Green Fuel Nordic Oy:s bioraffinaderi som MILJÖ OCH KLIMAT FINALIST planerats i Kevätniemi i Lieksa samt flera projekt för förnybar energi. Bioekonomiakademin i februari 2014 samlade cirka 40 beslutsfattande från Nurmes, Lieksa, Valtimo och Juga samt företags- och utvecklingsorganisationsrepresentanter för att diskutera bioekonomi. Utvecklingsstrategin för den lokala bioenergibranschen kan om den lyckas ge området en sysselsättningsgrad som motsvarar nivån för 20 år sedan år Bedömningen baserar sig på modellen vi skapat för bioenergiprojektens regionaekonomiska konsekvenser, konstaterar lektor Lasse Okkonen från yrkeshögskolan Karelia. Till exempel är investeringarna som planeras i Pitkämäkis nya industriområde i Nurmes lokalt mycket viktiga: inkomstkonsekvensen är till och med 12 miljoner euro, byggfasen skapar cirka jobb och den fortsatta konsekvensen är hela 280 jobb. Utvecklingen kan kapa den Förändrad attityd viktigaste resultatet Inom avrinningsområdet för västra Pien-Saimaa utfördes våtmarksombudsprojektet som kom till stånd på grund av sänkt vattenkvalitet och ökad algblomning. Man ville hindra fasta ämnen och näringsämnen från att ta sig direkt ut i sjön. Dikesflödena stannas upp i våtmarkerna. Kuittila gård är föregångare inom självförsörjning inom energi och ett presentationsobjekt för små chp-kraftverk. Våtmarken kan anses vara det sista sättet att stoppa finämnen och näringsämnen från att ta sig ut i vattendragen, säger våtmarksombud Antti Happonen. Målet med våtmarksombudsprojektet var att planera 30 våtmarker och bygga eller inleda 15 objekt. Våtmarkerna ligger i huvudsak inom Taipalsaari kommun och Villmanstrand stad. Projektet lyckades över all förväntan. År 2012 fanns det en våtmark i Pien-Saimaas avrinningsområde och en annan höll på att byggas. I augusti 2014 fanns det redan 29 färdiga objekt och 22 på gång. Sjöns läge verkar ha förbättrats. Enligt aktörerna är det viktigaste resultatet trots allt den förändrade attityden hos markägare, invånare, sommarbor och andra som utnyttjar sjön. Det deltog många intresserade i evenemangen, invigningen, talkot, kvällarna och seminarierna angående upprustningen av Pien- Saimaa och våtmarksprojektet. Till exempel kom nästan 300 människor till Koivunens våtmarkskväll. Enligt invånarna i Taipalsaari har Våtmarksprojektet förenat människorna bättre än något annat projekt någonsin, säger Happonen. Den viktigaste faktorn för att det har lyckats anses vara våtmarksombudets personliga insats. Projektfolket berättar att han lyckats övertyga markägarna om våtmarkernas betydelse. Utan detta hade projektet misslyckats, eftersom ägarna besluter om markanvändningen. Även kunskapen har fått tack. Det lönade sig inte att betala för planerana då vår egen man kunde göra dem bäst. Olika organisationer ska ha tack, men även sommarstugeborna bör tackas. Privatägarna var redo att ge en bit av sina små tomter för våtmarken, tillägger Happonen. länge fortsatta negativa sysselsättningsutvecklingen i området och till exempel ge antalet sysselsatta i Nurmes stad ett uppsving, konstaterar Okkonen. Bioenergibranschen ger mångsidiga möjligheter för företagsamhet i Pielinen- Karelen. Projektet har utrett nya energilösningar, affärsmodeller, marknader och samarbetspartners. I central roll står utbildningar och infotillfällen (bl.a. angående biogas och decentraliserad energi) för landsbygdsföretagarna, utredningar som betjänar branschen samt nationella och internationella studie- och nätverksresor. Tiotals samarbetsinstanser har deltagit och deras aktivitet och deltagande syns nu i slutskedet som nya företag, affärsverksamheter samt produkter och tjänster, summerar projektchef Niina Huikuri Text: Pielisen Karjalan bioenergiaverkostot ja -virrat Foto: Jussi Ratilainen / SECRE Projektets genomförare: Pielisen Karjalan kehittämiskeskus PIKES Oy Delgenomförare: Yrkeshögskolan Karelia Norra Karelens NTM-central Kukkomäki våtmark i Taipalsaari genomfördes med stöd av Våtmarksombudsprojektet och Taipalsaari kommun. Text: Marjut Sassi och Raija Aura Foto: Lappeenrannan seudun ympäristötoimi Pien-Saimaan suojeluyhdistys ry Länsi-Saimaan Kehittämisyhdistys ry Kultur och tradition återupplivas I projektet European Oral Singing Traditions har man byggt upp ett samarbetsnätverk med forskningsinstitut som sysslar med sångtradition inom Europas landsbygdsområden och med folkmusikfestivaler och festivaler som arbetar i samarbete med dessa. Man vill upprätthålla kulturlivet och traditionerna samt öka på den hållbara kulturturismen. Finlands enda östkarelska byar ligger i Suomussalmi och Kuhmo. Traditionerna med berättande sång har bevarats bättre i avlägsna områden än i centrum för ekonomi och förvaltning. I Kajanaland har man märkt att man kan förena målen för regionalutveckling med traditionsforskning. I projektet European Oral Singing Traditions ordnades sex internationella seminarier och lokalt samarbete med skolor, föreningar, universitet och forskningsinstitut organiserades. Parterna testade och utvecklade olika pedagogiska metoder och verktyg för att förmedla muntlig sångtradition. Vi har utvecklat särskilt gruppundervisningen. Vi strävar efter att använda så lite skrivna texter och noter i vår undervisning som möjligt, vi förlitar oss på levande sång. Vi återvänder därmed till rötterna, för vi har endast haft betydande skriftlig kultur i ett par hundra år, säger projektets ledare, musikdoktor Pekka Huttu-Hiltunen. Många deltagare har fått stora ahaupplevelser då de förstått den orala traditionens betydelse. I evenemangen ordnade med samarbetspartnerna har vi arrangerat utbyte av festivalprogram och projektet organiserade även samarbete inom turismbranschen. Pilotgrupper bildades vid skolorna i Kuhmo för att överföra diktsångstraditionen åt elever i olika åldrar. Det nationella och internationella samarbetsnätverk som uppstår förväntas även stöda utvecklingen av Diktsångsakademin som en forsknings- och kulturaktör som fokuserar på Kajanalands lokaltraditioner. Informationen om projektet har spridits långt, resultaten har publicerats i böcker och tidningar. Vårt projekt har fått uppmärksamhet ute i Europa. Till exempel har man gjort en film om ämnet i Bretagne och projektet har synts i media, säger Pekka Huttu- Hiltunen. Samarbetsnätet grundar nu även en webbplats för European Oral Singing Traditions som kommer att bli kvar för kommande samarbetsprojekt. Samarbetsnätet finns där och det pedagogiska utvecklingsarbetet fortsätter. Kulturturismen har fått en ny grund, nya konkreta turismprodukter och framför allt kunskap om kulturtarvets betydelse och mekanismer. Juminkeko-säätiö/ Runolaulu-Akatemia Elävä Kainuu LEADER ry Musikpjäserna på dansbaneteatern blir populärare På Syvälahti dansbana i Kangasniemi har man arbetat flitigt med kultur under de senaste fyra somrarna. Deltagarna har på egen tid lagt ned flera tusen arbetstimmar endast av kärleken till kultur och landsbygdsutveckling. Syvälahti dansbana, slog upp dörrarna för dansfolket år Om sommarkvällarna har man i djup harmoni med de traditionella dansbanedanserna också fått njuta av musikteater. Kommunen och kulturen ska livas upp på rätt sätt och det är viktigt att få människorna att älska kulturarbetet, berättar projektets regissör Tarja Pyhähuhta, som också varit med om att grunda teaterandelslaget Estate. Leaderfinansieringen gjorde det möjligt för oss att skapa en toppenprodukt, säger Estates ordförande Ritva Parviainen glatt. I sommar sattes föreställningen upp med andelslagets och deltagarnas egna pengar, men under de tre tidigare somrarna fick kulturprojektet stöd av Leadergruppen Veej jakaja i Södra Savolax. Stödet var livsviktigt för att verksamheten ursprungligen kunde inledas. Finansieringen av utvecklingsprojektet gjorde det möjligt för oss att få högklassig utbildning och också nå ett högklassigt resultat. Vi kunde bekosta Pekka Huttu-Hiltunen är nöjd med den uppmärksamhet som projektet fått för att återuppliva traditionell berättande sång. koreografens, musikpedagogens och musikernas arvoden och den utbildning som de gav, betonar Pyhähuhta. Estate är ursprungligen ett teaterandelslag från S:t Michel som medlemmarna grundade år 2006 för att kunna förverkliga sina konstnärliga intressen. Under den första sommaren satte andelslaget upp Veikko Lavis berättelse på dansbanan i Syvälahti. Den andra sommaren stod Olavi Virta i tur, och den tredje sommaren fick publiken lyssna på sånger av Harmony Sisters. Sommaren 2014 drog musikpjäsen Muistojen kotipiha fulla läktare. Den första sommaren var vi lite försiktiga med antalet föreställningar, och då hade vi hade cirka besökare. Föreställningen Tähti ja Meripoika lockade dock redan personer. Sommaren 2013 hade föreställningen Taikayö Besökarantalet för dansbaneteatern i Syvälahti har ökat år för år. tittare, och i sommar nådde vi upp till mer än 8 000, berättar regissören Tarja Pyhähuhta. Dansbaneteatern har haft betydelse för hela Kangasniemi kommun. Vi har sysselsatt människor, gett unga arbetserfarenhet och dragit skatteeuron till kommunen. I våra köp har vi använt de olika tjänsterna i kommunen på ett mångsidigt sätt, betonar Pyhähuhta. Teatteriosuuskunta Estate Veej jakaja ry KULTUR FINALIST KULTUR FINALIST Text: Toni Degerlund 8 Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket 9

6 KULTUR FINALIST Färdighetsbussar hjälper handarbetshobbyn på landet Målet är att uppfylla även kundernas individuella drömmar NÄRINGAR OCH FÖRETAGANDE FINALIST Genom att öka möjligheterna att syssla med handarbete vill man förhindra landsbyden från att avbefolkas och tjänsterna från att fly till byar och städer. Taito Pohjois- Karjala ry:s projekt Taitobussi (Färdighetsbussen) byggde upp ett ambulerande handarbetsnätverk i Norra Karelen. Nätverket är oberoende av tid och rum och lyssnar på kundernas önskemål. Projektet Taitobussi har utvidgat och gjort handarbetsrådgivningen bekant i Norra Karelen. På 125 orter träffade man nästan kunder. Utgångspunkten för Taitobussis tjänster har varit att kunden ordnar med kurslokal och handarbetsrådgivaren för med sig material och verktyg. Det duger med nästan vilken lokal som helst där man kan utföra handarbetstekniken i fråga. Projektchef Tarja Puukko berättar att det krävts mycket marknadsföring för att göra Taitobussis tjänster bekanta. Våra partners var viktiga för att vi kunde lyckas. Till nätet hör Taito Pohjois-Karjala ry:s handarbetsrådgivare, byaföreningar, Marthaföreningar, MSL och många aktörer, projekt och privatpersoner. Paketbilarna som rådgivarna använt sig av har varit oumbärliga för att kunna transportera material och verktyg ut till orterna. Vid sidan av utvecklingsprojektet utfördes år 2010 investeringsprojektet Taitobussi, med hjälp av vilket man utrustade paketbilarna. Den viktigaste tjänsten på Taitobussi visade sig vara olika kortkurser för vuxna, där kunderna själv kunde bestämma ämne. Även kurser för skolelever har varit populära. Många byaföreningar har tagit Taitobussis kursverksamhet som en del av sina regelbundna aktiviteter, berättar Tarja Puukko. En målsättning utöver att transportera handarbetstjänster närmare kunden visade sig vara en intressant utmaning, säger projektchefen. Under projekttiden ville man reda ut hurdana tjänster kunderna önskade. Olika hälso- och välmåendetjänster steg fram. Hälsovårdstjänsterna erbjöds i samarbete med projektet Kiertävä Pysäkki. Genom att öka möjligheterna att syssla med handarbete på landsbygden vill man uppmuntra till handarbete som hobby. Taitobussi-projektet avslutades i slutet av år Verksamheten har fortsatt oavbrutet som en del av Taito Pohjois- Karjala ry:s handarbetsrådgivning. Ur kundens synvinkel har inget ändrat. I fortsättningen kan utvecklingsobjekt vara erbjudandet av hantverkstjänster åt specialgrupper, så som invandrare eller minnessjuka. Handarbete har många hälsokonsekvenser som förbättrar den fysiska och andliga hälsan. Text: Taitobussi Taito Pohjois-Karjala ry Norra Karelens NTM-central Petri Karvinen från Kihniö utvecklade en kär hobby till en framgångsrik affärsverksamhet och skapade en arbetsplats i sitt företag Wall Mask. Karvinen, som spelat ishockey som målvakt i division II, upptäckte i början av 1990-talet att den nya typens målvaktsmasker inte fanns i butikerna ännu. Jag tillverkade den första masken till mig själv och fortsatte med att utveckla den så att den blev allt bättre. Ryktet spred sig och snart började andra målvakter fråga efter mina masker. Företaget Wall Mask, som grundades i Kihniö, tillverkar och marknadsför ansiktsmasker till ishockey- och innebandymålvakter. I dag använder nästan varje finländsk elitmålvakt ett ansiktsskydd som tillverkats av Karvinen. Företaget marknadsför sina produkter genom att träffa målvakter personligen och presentera produkterna i idrottsaffärer. I omklädningsrummen lyssnar man på elitspelarnas önskemål och försöker därefter förverkliga dem. Att företagaren själv har flera års erfarenhet av att stå framför kassen i rinken gör uppgiften lättare. I dag har dessutom internet verkligen stor betydelse för marknadsföringen av produkten. Målet för projektet att föra Wall-maskerna ut i världen var att skapa nya produktmodeller, införa nya material och effektivisera produktionen. Avsikten var att utöka affärsverksamheten särskilt med tanke på exportmarknaderna, och företaget har faktiskt hittat en hel del nya återförsäljare. Omkring 15 procent av produktionen går på export, i huvudsak till Ryssland, USA och Europa. Projektet hade två olika utvecklingsdelar; den ena handlade om formgivning och den andra om utvecklandet av en helt ny modell. I utvecklingsarbetet användes en 3D-utskriven modell av ett nytt slag. I den andra delen fokuserade man på att utveckla en ny produktionsmetod och införa nya material. Under projektet automatiserades arbetet också med hjälp av en robot. Projektet uppnådde de mål som ställts upp, och företaget har kunnat förstärka sitt kunnande i sin smala nisch av specialkompetens. Wall Mask föddes ur en fritidsaktivitet, men i dag har företaget tre anställda utöver företagaren. Företaget Över 80 procent av de finländska toppmålvakterna använder ansiktsskydd tillverkade av Wall Mask. sysselsätter också många underleverantörer. Produkterna är kända i hela världen, och i produktutvecklingen deltar många elitmålvakter från inhemska FM-ligan till utländska serier såsom NHL och ryska KHL. De professionella målvakternas exempel är viktigt även inom marknadsföringen eftersom en stor del av produktionen säljs till juniorer och amatörer. Wall Mask Projektet finansieras av: Aktiivinen Pohjois-Satakunta ry KULTUR FINALIST Högklassig konst med invånarna på ön Allt började med en dröm som Antye Greie-Ripatti hade. Greie-Ripatti, som flyttat från Berlin till Karlö, ville efter en lång internationell period börja arbeta lokalt, från sitt hem på Karlö som har tusen invånare. Hon var dock tveksam på hur det skulle lyckas, bland annat på grund av språkmuren. Nyttiga örter ut på marknaden Eija Marjomaa brukar ibland ge sina vänner pulverpåsar hon ber dem testa. Det är fråga om viktig produktutveckling. Marjomaa som bor i Vaala, på gränsen mellan Norra Österbotten och Kajanaland, har länge använt örter för egen glädje. Snart kan en större publik ta del av dem. NÄRINGAR OCH FÖRETAGANDE FINALIST Ortsborna började föreslå saker som jag kunde göra, berättade Greie-Ripatti om sitt uppmuntrande mottagande. HaiArt ry föddes. Föreningen sökte pengar från landsbygdsfonden vid Norra Österbottens NTM-central. NTM-centralen uppmuntrade mig att göra projektet större och mångårigt, tackar Greie-Ripatti den hjälpsamma myndigheten. Åren ordnade projektet bl.a. festivaler, bjöd in internationella konstnärer till ön, erbjöd program och kurser på Karlö och deltog i mångsidigt samarbete. För öborna är det viktigaste resultatet verksamheten för barn och unga. Det första året öppnade vi en LAB-workshop i centrum på Karlö. Nu har den öppet nästan dagligen. Den har blivit så viktig att vi inte kan stänga den, säger projektets assistent Nella Nikkilä. LAB är en trevlig eftermiddagsplats med handledare för barnen. Där kan man bara vistas eller spela utvecklande pedagogiska spel, men oftast spelar man och gör musik. Under den senaste tiden har vi också i teckning och målning fått handledare som bor på Karlö till LAB, berättar Nikkilä. Ett annat resultat av HaiArt som berör karlöborna är dokumentärfilmen om den lokalt mycket kända kulturpersonligheten Eino Merilä, som avled Filmen har visats för fullsatta salonger på ön. I HaiArts konst betonas media, musik och ljudkonst, eftersom Greie-Ripatti själv är en konstnär inom de fälten. Barnens ipad-orkester har haft gig på bl.a. evenemanget Karlö Art Attack och på Björneborgs konstmuseum. Tillsammans har man skapat appen Karlös ljudkarta, Hailuoto Sound map, som kan laddas ner på ipad och iphone. Appen föddes i samarbete mellan HaiArts residenskonstnär Juan Duarte Regino och skolbarn på ön. I Marjaniemi på öns västra strand har under projektet rests installationskonstverk som får användas av alla på ön, exempelvis trädkojan Anchorhold som Sonic Bikes: ljudcykel som konstnären Kaffe Matthews skapade i Marjaniemi på Karlö. byggdes Under projektet inleddes även planeringen av Hailuoto Organum, en akustisk skulptur som byggdes sommaren HaiArt är bekant för nästan alla som bor på ön. Nikkilä uppskattar att nästan alla barn på dagis och skola deltagit i projektet. Det kostar inget för barnen att delta i LAB och man strävar efter att betala lön åt handledaren. Folket inom HaiArt funderar på sätt att säkerställa LABs verksamhet. Vi funderar mycket på att göra verksamheten självförsörjande, berättar Nikkilä om föreningens ambitiösa framtida målsättningar. Text: Pia Alatorvinen Foto: HaiArt Projektetägare: HaiArt ry Norra Österbottens NTM-central Vid kryddning tänker jag på hur örterna betonar matens smak. Jag blandar örter, delar ut till folk och ber dem smaka och ge respons, berättar Marjomaa om hur kryddblandningarna uppstår. Hon hör till en grupp med mångsidig och lång erfarenhet som i början av 2014 grundade andelslaget Yrttiaika. Yrttiaika föddes via ett företagsprojekt finansierat av Nouseva Rannikkoseutu ry. Åtta aktörer som jobbat eller sysslat med örter sökte samarbetsmöjligheter inom utbildning, marknadsföring och produktutveckling. Projektet hjälpte örtexperterna att ta ett steg i en mer proffsig riktning. Yrttiaikas gäng har under gemensamt varunamn utvecklat ca 30 produkter för människor och djur. Webbutiken öppnas hösten 2014 på adress Till utbudet hör kryddor och salvor, men även örtdroppar och drycker. Man måste väl känna till örternas verkande ämnen i salvorna. Var och en utvecklar sina egna produkter och under mötena diskuterar vi om I salvorna, krämerna och oljorna från Yrttiaika används bland annat ringblomma. de kan bli gemensamma, säger Marjomaa om hur produkterna väljs. Hon kände inte till andelslagsverksamheten innan projektet. Nu är hon inspirerad över verksamhetssättet. För en enskild företagare är det stort att göra t.ex. egna webbsidor. Nu behöver man själv inte göra allt, säger Marjomaa som blivit företagare först under projektets gång. Hon planerar att under högsäsongen kunna sysselsätta även andra med örtbusinessen. Produkterna och webbsidan har getts en gammaldags modern uppsyn. Marjomaa betonar örtkännedomen som bas för fungerande produkter. Därför tror hon att ett gemensamt varumärke för duktiga, innovativa företagare är en marknadsfördel. Dessutom krävs synlighet och visningar i rätt media. En bra produkt är sin egen reklam. Yrttiaikas kundgrupp är människor som vill ha naturenliga sätt för att vårda sig själv eller sina djur. Även medicinernas verksamma ämnen kommer ursprungligen från naturen, påminner Marjomaa. Hösten 2014 startar yrttiaika.fi med sex företagare i hemlandet, men inget hindrar webbutiken från att bli internationell. Text: Pia Alatorvinen Företagen som deltar: Majakarin Majakka Ay, Calendan yrtit, Kuntohepo, Lea Keränen tmi, Inga ja Markku Nuojua tmi, Liisa Nivala (jordbrukssammanslutning), Kurkelan tila, Puutarha Ryytiranta Nouseva Rannikkoseutu ry 10 Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket 11

7 NÄRINGAR OCH FÖRETAGANDE FINALIST Projektfinansiering grunden för tillväxt Efter flera år i huvudstadsregionen beslöt sig två vänner från Mellersta Österbotten att flytta tillbaka hem, bort från stressen och bullret innan för Ring III. Idag sysselsätter deras gemensamma företag ett tiotal heltidsanställda. Detta är något att fundera på särskilt för alla dem som tycker att det egna landskapet inte har något som helst att erbjuda i framtiden. Medieservern gör det möjligt att synkronisera ljudet och ljusen exempelvis i en teater, vilket skapar enorma visuella förutsättningar för hela föreställningen, berättar Vesa Laasanen, VD för Picturall Oy. Vesa Laasanen från Vetil leder tillsammans med Samuli Valo Picturall Oy i Kaustby med mycket framgångsrika tillväxtprognoser. De fick hjälp av Pirityiset Ry för att utveckla sitt medieserver-projekt. Projektet har gjort att Picturall Oy, som utvecklar och producerar inbäddade system och program för media- och AVbranschens behov, fått en stabil verksamhet och utvecklat den mot internationella marknader. Det pågår en tillväxtfas runt om i världen, berättar Vesa Laasanen. Idag har vi nio anställda i våra nya lokaler och en i San Diego. Vårt företag har nu 12 exportländer. Vårt försäljningsnätverk har ännu drygt halva jorden att täcka, så vi kan gott konstatera att vi har jobb så det räcker. Picturall Oy utvecklar videouppspelningssystem för krävande förhållanden. Idén om en ny typ av apparatur föddes då företagets grundare för några år sedan gjorde en videopresentation i Mässcentrum i Helsingfors. Verksamheten utvidgades enligt efterfrågan. Vi hade kunder redan i början, allt från Nokia till Peugeot. Att skjuta runt bruna packlådor till olika utställningslokaler började snart smaka byggdamm. Vi behövde mer praktiska och enkla sätt att bygga och riva stora presentationer med mycket utrustning, säger Laasanen. Min partner Samuli Valo utvecklade apparaturen som vi än idag marknadsför för krävande presentationsbehov. Med medieservern kan man visa upp installationer på väggar och flera skärmar var som helst. Det är möjligt att synkronisera t.ex. ljud och ljus på teatern och därmed skapa väldiga visuella ramar för föreställningen. Andra möjliga användningssätt för Picturall Oy:s produkter är olika konserter och mässor. Maskinen lämpar sig även att användas i TV-studion. Olika presentationer kräver rätt mycket på den visuella sidan. Produktutvecklingen av projektorn fortsatte i flera år innan vi upptäckte att den nya maskinen vi avsåg för professionell användning är rätt gångbar på världsmarknaden, berättar Laasanen. Branschen genomgår en stor förändring. Inga stora riktlinjer har ännu dragits upp. Man måste vara så stark inom sin marknad att man klarar sig mot de stora aktörerna medan det sker förändringar ute i världen. Text: Marja Myllymäki Foto: Picturall Oy Projektets genomförare: Picturall Pirityiset ry NÄRINGAR OCH FÖRETAGANDE FINALIST Målsättningen är en växande export Solid Water är ett vattenförsörjningsföretag i Ilmola som erbjuder tjänster både till industrin och den kommunala sektorn. Företaget planerar och bygger skräddarsydda lösningar för avloppsvatten och rent vatten. Dess kompetensområde omfattar alla lösningar för vattenförsörjning från planering till byggande, svetsning, elinstallationer och underhåll. Solid Waters mål är att år 2016 vara ett känt företag inom vattenförsörjning som har en stabil ekonomisk grund och som verkar i egna lokaler i Ilmola. Syftet med det finansierade förfarandet har varit att utveckla och modernisera den nuvarande utrustningen samt att konstruera en helt ny anordning och tillverka en prototyp av den. Dessutom har syftet varit att göra 3D-modelleringar, försäljningsbroschyrer och planerarmappar som kan användas inom försäljningen, marknadsföringen och planeringen. Avsikten var att utveckla Solid Waters verksamhet mångsidigt: att förenhetliga maskinerna så att de är kompatibla med varandra och att satsa ännu mer på företagets kommunikation. För våra produkter gjordes 3D-bilder och produktkort som ger information om våra produkter på ett så begripligt språk som möjligt, berättar Jouko Korpi, verkställande direktör för Solid Water. Egna verksamhetslokaler på kvadratmeter skaffades våren 2014 vilket gör det möjligt för företaget att växa och utvecklas. Företaget sökte Leader-investeringsstöd för anskaffning av fastigheten. Detta anses öka företagets trovärdighet i kundens perspektiv, och samtidigt får personalen arbeta i ändamålsenligare och trivsammare lokaler. Det väntas förbättra arbetseffektiviteten och förstärka den positiva atmosfären. Företagets omsättning har ökat, och samtidigt har antalet anställda stigit från fyra personer vid verksamhetsstarten till nio personer i dag. Samarbete med andra aktörer har ingått i Solid Waters strategi från första början. Min önskan är att framgång också medför framgång till andra. Avsikten är att samarbeta, inte konkurrera, säger Korpi. Solid Waters registrerade PMT-produkter har redan sålts till flera länder, bland annat till Ryssland och flera europeiska länder. Text: Noora Rintamäki Foto: Iina Peltoniemi Solid Water Oy Seinäjoen Seudun Kehittämisyhdistys Liiveri ry Solid Waters kompetensområde omfattar vattenförsörjning från planering till byggande, svetsning, elinstallationer och underhåll. 12 Landsbygdsnätverket

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Landsbygdsnätverksenheten, JSM Landsbygdsnätverket?! Landsbygdsutvecklingsprogrammet?! Sivu 2 3.10.2008 Landsbygdsnätverket är en verksamhetsform

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Hemlig Festival Journalnummer: 2010-572 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Integration Rydaholm Journalnummer: 201-3006

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget 1. INLEDNING Ålands Slöjd och Konsthantverk r.f. grundades 1928. Föreningen

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

PRT-Forest bygger boendekvalitet

PRT-Forest bygger boendekvalitet PRT-Forest bygger boendekvalitet PRT-Forest ledande finska märkesprodukter inom trä och bygg Användningen av trä inom bygg- och inredningsbranschen har långa traditioner. Bruket av trä har under 2000-talet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN GULDPALTEN En stund då vi hyllar Piteås kreatörer och kulturarbetare. En kväll när vi visar upp det bästa vi har och känner stolthet. En årligt återkommande högtid att längta efter. GULDPALTEN Sökande

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Högskolestuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Gymnasister Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper samlar

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Från idéer till resultat Stöd för landsbygdsprojekt

Från idéer till resultat Stöd för landsbygdsprojekt Från idéer till resultat Stöd för landsbygdsprojekt PROGRAMMET FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDEN I FASTLANDSFINLAND 2007 2013 Från idéer till resultat Stöd för landsbygdsprojekt Landsbygdsutvecklingen utgår

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl.

Pomoväst. Kontor i Ekenäs, Centro, Genvägen 4. Mottagning också i övriga kommuner. Styrelse: ordförande Lennart Biström, 10 ord.medl. + 10 suppl. Pomoväst Pomoväst Föreningen grundad i maj 1997 Vi har förverkligat tre program - På Spåret 1997-1999 - Vår västnyländska Saga 2000-2006 - Västnyland en bygd i samverkan 2007-2013 Sammanlagt cirka 250

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna

En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna PROGRAMMET FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDEN I FASTLANDSFINLAND 2007-2013 En nyckel till påverkan Leader-aktionsgrupperna Minna Hirvelä Personalen vid Seinäjoen

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Riddarordern Jamtlandicum Mer och bättre hästbaserade natur- och kulturupplevelser

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn?

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn? Frågeformulär: Den här enkäten innehåller 29 frågor Nedan ber vi om några bakgrundsuppgifter. Dessa kommer att användas för en bakgrundsanalys men publiceras inte i något skede och vi lämnar heller inte

Läs mer