46 / Programförslag / Bredgatan 1:1. En varierad bebyggelse

Transkript

1 46 / Programförslag / Bredgatan 1:1 En varierad bebyggelse När man rör sig längs med Bredgatanområdet upplever man bebyggelsens variation och hur den öppnar upp sig mot det blå-gröna stråket. Bebyggelse är med och definierar det blågröna stråket genom spännande kompletteringar och nya tillägg. Den gamla sockerfabriken utgör en vacker fond ut mot torget framför Campus som en solig dag är full av studenter och besökare som solar sig vid kanalens trappa. Den gamla Tretornbyggnaden i mörkt tegel skapar med sin rygg en tydlig rörelseriktning. Vissa byggnader sträcker sig högre upp än andra och tävlar om himlens utrymme med skorstenar och andra element från hamnens verksamhet. Byggnader som ligger längs med det blågröna stråket skyddar mot vinden när man rör sig och skapar mindre intima rum. På sommaren finns uteserveringar i solen och nära vattnet. Bebyggelsestrukturen inom Bredgatanområdet utgår ifrån Söders tidstypiska kvartersstruktur och mångfald i bebyggelsen men ger även möjlighet att vidareutveckla kvartersstrukturen. Söders topografi som sluttar västerut tas tillvara genom axlar och siktlinjer ut mot Öresund. Kvartersstrukturen karakteriseras genom blandat innehåll, varierad husutformning, mänsklig skala samt butiker och service i gatuplanet längs de viktiga stråken och mötesplatserna. Målet är att skapa ett levande område där en stor andel bostäder blandas med kontor, service och utbildning. Bredgatanområdet föreslås bli ett område med goda boendemiljöer där man kan och vill bo med sin familj. Samtidigt ska området erbjuda välfungerande och attraktiva företagsmiljöer. Det anses mycket viktigt att få in bostäder i ett tidigt skede för att aktivera och levandegöra området. > Allmänt aktivitets- och promenadstråk genom befintlig bebyggelse, här den röda sekvensen, st Gallen, Schweiz. > Pocketpark, Västra hamnen, Malmö. > Bebyggelse längs med lokalgata på fotgängarnas villkor, här Västra hamnen, Malmö.

2 47 > Överkragande byggnader markerar gaturummet. > Utskjutande byggnader med offentligt innehåll inom kvarteret. > Byggnader somsolitärer med offentligt innehåll. foto: Dorte Mandrup ark. > Spännande detaljer och genomsläpplighet. foto: Dorte Mandrup ark. > Förskola med lekyta på tak. foto: Dorte Mandrup ark. > Byggnader som solitärer med offentligt innehåll. > Bebyggelse som noder utmed det blå-gröna stråket > Bebyggelsen öppnar upp och sluter igen kanalrummet och skapar spännande rumsbildningar. Exempel på byggnader som viktiga noder och mötesplatser strategiskt placerade längs kanalrummet, de flesta med offentligt bottenplan.

3 48 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Kvarter närmast blågröna stråket öppnar upp sig mot det blågröna stråket. Respektive bebyggelsekvarter kan delas upp i flera mindre kvartersenheter. För att främja mångfald i funktion, uttryck och arkitektur bör småskalighet och flexibilitet eftersträvas när nya kvarters- och fastighetsindelningar görs. Flera byggherrar inom varje kvarter eftersträvas. Antal våningar på ny bebyggelse inom hela programområdet ligger i genomsnitt på 4-5 våningar. Ut mot Sjögatan är bebyggelsen något högre för att även skydda bostäder mot störningar. En mindre del av bebyggelsen inom varje kvarter kan även tillåtas gå upp högre respektive ner lägre i antalet våningar. Lägre radhus och fristående lägre eller högre punkthus med offentligt innehåll och serviceverksamhet kan finnas strategiskt placerade längs med kanalrummet. Byggnader placerade tätt ut mot kanalrummet hjälper till att skapa och definiera mindre rum längs med kanalrummet i nordsydlig riktning som även fungerar som noder med offentligt innehåll och service. Höga byggnader föreslås norr om Campus samt i söder där kanalen viker av, där de bland annat kan fungera som riktmärken. Dessa delar av Bredgatanområdet kommer dock inte vara tillgängliga förrän sent i utbyggnadsprocessen. Ytterligare höga byggnader föreslås inom området på lämpliga platser. Placeringen ska göras så att goda solförhållanden råder på viktiga platser under större delen av dagen. Dessa behöver dock studeras vidare vad gäller vind- och ljusförhållanden. Gårdar inom respektive kvarter skapar skyddade och privata rum för boende, studenter och verksamma inom området. Gårdar ska utformas med planteringar och med andra gröna element för att förstärka upplevelsen av en lugn och tyst vistelseyta. Y tor behöver definieras för att skapa goda boende- och verksamhetskvarter. Förslagsvis skulle bostadsgårdarna kunna vara upphöjda för att definiera olika slags rum. Höjdsättning av gator, byggnader och gårdar behöver även studeras utifrån anpassning till framtida havsnivåhöjning och behov av dagvattenavrinning. Vissa befintliga byggnader inom programområdet kan tillföra en kvalitet ur kulturmiljösynpunkt. > Bebyggelse med offenltiga bottenplan som öppnar upp sig mot gaturummet för spontana och kreativa möten. Här publik konsthall/ utställning/vardagsrum och café med utvecklingsbar fasad i New York.

4 49 > Befintlig bebyggelse i gult tegel inom kvarteret Castor och Pollux, gamla sockerbruket som även är tillbyggt. > Befintliga byggnader i rött Helsingborgstegel inom kvarteret Hermes, gamla gummifabriken. > Befintliga bebyggelse inom kvarteret Leda,äldre kontorslokal och kafferosteri i Helsingborgstegel.

5 50 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Bebyggelsen placeras med hänsyn till vind- och solförhållanden för att mikroklimatet på såväl offentliga som privata platser inom området ska bli bra trots ett, ur klimatsynpunkt, förhållandevis utsatt läge. Bebyggelsen utformas med varierande höjd för att hindra vindens framfart och hålla de höga vindhastigheterna ovanför taklandskapet. De privata gårdarna är tillräckligt stora så att solen, men inte vinden, når ner till marken. Vegetation samt byggnadernas placering inne i kanalrummet hjälper till att skapa attraktiva miljöer. Offentliga byggnader så som skola/förskola, bibliotek eller kulturverksamhet placeras längs med Bredgatan där nya mötesplatser ingår i ett större utbildningsstråk som innefattar, universitetet, stadsbiblioteket i norr och Rönnowsskolan i söder. Drottninggatan och Järnvägsgatan planeras att utvecklas till ett sammanhängande handels- och kulturstråk som binder samman olika kulturella verksamheter från Konserthuset i norr till Husarplatsen i söder. Kulturella verksamheter kan vara intressant att utveckla inom Bredgatanområdet kopplat till kulturstråket. > Norra Hamnen > Söder > Bredgatan > Norra Hamnen > Söder > Kartor visar jämförande ytareal för programområdet, stadsdelen Söder och Norra hamnen.

6 51 Placering av parker och mötesplatser mellan bebyggelse och kanalrum skapar skyddade rum från vind. Takvegetation, trädplanteringar och gröna gårdar hjälper till att skapa ett bättre mikroklimat genom att inte ge utrymme åt vinden att ta sig ner på marken. Placering av strategiskt placerade byggnader utmed kanalrummet skapar dels tydliga rum men hjälper även till att bryta vinden. Trädplanteringar längs med gatorna hjälper till att hålla vinden skapar ett bättre microklimat och hjälper till att hålla vinden uppe. b h Utformning av gator och kvartersbebyggelse påverkar mikroklimatet och hjälper till att bryta vinden. Lagom stora kvarter ger de bästa förutsättningarna för ett bra microklimat. Förhållandet mellan gård och byggnadernas höjd har betydelse för vindturbulensen. b h Med små avbrott i en längre sammanhängande fasadlinje som är utsatt för vind dämpas vindens styrka och hastighet. Lagom stora kvarter ger de bästa förutsättningarna för bra solförhållanden. Öppningar i kvartersstrukturen och förhållandet mellan gård och byggnadernas höjd har även betydelse för bra solförhållanden. > Förutsättningar för bra mikroklimat inom programområdet.

7 52 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Högre klimatanpassad bebyggelse, Berlin > Townhouses, enfamiljshus, Amsterdam > Flerfamiljshus, Köpenhamn > Princip på kvarter inom programområdet. Exempel på typer av byggnadstypologier Offentlig mark Gemensam gårdsyta för boende/hyresgäster Privat mark/trädgård/terass Semipublikt gångstråk mellan kvarteren kopplingar och siktlinjer Förberett bottenplan för service, offentlig verksamhet. > Flerfamiljshus, Oerlicon, Schweiz > Principsektion genom kvarter.

8 53 > Solitär byggnad med förskola, Köpenhamn > Urban villa på höjden, Amsterdam 50m 6m 7m 30m > Bebyggelse mot vattenfront, Amsterdam > Princip på kvarter inom programområdet. > Flerfamiljshus i stigande höjd, Köpenhamn > Principsektion genom kvarter.

9 54 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Utbyggnad över tid Bredgatanområdet kan byggas ut etappvis med en första trolig etapp i områdets mellersta del, söder om kv. Castor Pollux, med bostäder, kontor/verksamheter. Parallellt kan även en utbyggnad/komplettering av kv. Hermes och kvarteret Leda med kontor/utbildning/ verksamheter men även med bostäder bli möjlig. Vidare etapper kommer kunna byggas ut inom kv. Castor och Pollux och kv. Python 3. Kanalrummet som ingår i det övergripande blågröna stråket föreslås byggas ut i sin helhet i anslutning till första utbyggnadsetappen. Det blågröna stråket möjliggör för tidigt planerade mötesplatser, allt för att tillskapa goda kvaliteter inom området i ett tidigt skede. I anslutning till första etappen kommer även gatunätet att byggas ut för att göra området tillgängligt. För att göra Bredgatanområdet attraktivt från början skulle etablering av grönska i ett tidigt skede i den etappvisa utbyggnaden av området vara lämpligt. Genom tidiga planteringar och tillfälliga aktiviteter för sport och lek kan Bredgatan aktiveras redan innan byggnaderna är på plats. Temporära aktiviteter så som utomhusloppis, cirkus och andra evenemang gör att fler människor får en tidig koppling till stadsdelen men även vara med och forma områdets karaktär. För att i ett tidigt skede skapa upplevelsen av det blågröna stråket pågår ett samarbete med Statens konstråd, Region Skåne men även med lantbruksuniversitetet Alnarp för gradvis förgröning längs med det blågröna stråket. Tillsammans med Statens konstråd drivs ett processorienterat uppdrag om gestaltning av offentliga miljöer. Till detta arbete är konstnärer inbjudna för att i dialog med planerare och arkitekter undersöka hur man långsiktigt kan stärka den konstnärliga gestaltningen av offentliga byggnader, platser och landskap. Längre fram när och om färjetrafiken förändras kan även området norr om programområdet få en annan karaktär och en fortsatt utveckling av H+ området kan bli möjlig. > Exempel på tidiga gröna lek- och vistelseytor, Madrid, Spanien.

10 55 Träd kan planteras i kärl och temporära containrar för att skapa ett bra microklimat i ett tidigt + skede men också för att + vänja vegetationen vid de förhållanden som råder på platsen. Vatten introduceas i kanalrummet. Kanalen byggs ut först i anslutning till den första etappen av utbyggnaden av Bredgatanområdet. + Befintliga lagerbyggnader med spännande former och flexibla rumslösningar nyttjas till sportaktiviteter, happenings och offentliga möten etc. Efterhand som Bredgatanområdet byggs ut och gamla byggnader rivs tillkommer nya byggnader som kan fungera som noder och mötesplatser, centralt placerade i kanalrummet. + Ytor finns i ett tidigt skede tillgängliga inom programområdet för sport- lek- och fritidsaktiviteter som senare när området väl byggs ut kan bli permanenta längs med det blågröna stråket. + Då området dagligen gästas av medarbetare på olika företag, studenter på Campus och boende från resten av staden kan tidigt anlagda grönområden mötesplatser tillföra miljöer som saknas inom området idag och som kan skapa kreativa möten och få folk att vilja uppehålla sig inom området. + Programområdets ytor kan i ett tidigt skede användas till att flytta en del av stadens mötesplatser hit så som loppis, bil- och scooterträffar mm. allteftersom området bebyggs flyttas även platserna vidare i staden. + Temporära uppgångar från tågperrongen söder om Knutpunkten och närmare Bredgatan och Campus kan vara möjliga i ett tidigt skede innan Södertunneln byggs och nya uppgångar strax norr om Campus blir aktuella. Mobila paviljonger med grönska, träd och olika aktiviteter längs med Bredgatan kan hjälpa till att aktivera området i ett tidigt skede. Några kan även finnas kvar när området byggs ut och kan då variera innehåll efter behov och efter plats. > Förslag på olika aktiveringsprocesser av programområdet över tid.

11 56 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Magasin 405 införlivas med liv i form av verksamheter och aktiviteter. Platsen framför magasinet kan bli en samlingspunkt i ett tidigt skede > Temporärt utnyttjande av hårdgjorda ytor för lek. Flytkonstruktioner kopplar de två pirerna och skärmar samtidigt av Oceanhamnen mot färjetrafiken. Inne i bassängen finns exempelvis möjlighet för ett havsbad, kajapaddling och rekreation. En bra gång- och cykelbro över uppmarschområdet byggs i ett tidigt skede > Exempel på tidiga planteringar. Ytor för sport och lek av olika slag Ute på Oslopiren finns möjlighet att arrangera musikevenemang, en scen kan byggas med hamnens containrar. Vistelseplatser, temporär experimentell grönska med inslag av lek och sport > Mobila paviljonger, här Rolling masterplan, Åndalsnes. Illustration: jägnefält Milton

12 Tidiga starka kopplingar, i form av nya temporära uppgångar från tågperrongen. Befintliga byggnader Kopplingar Temporära aktivitetszoner Befintliga lagerbyggnaden skulle tillfälligt kunna hyras ut till olika verksamheter 2015 Möjliggöra för temporär grönska i ett tidigt skede. Befintliga byggnader Ny bebyggelse Färdigställt huvudsakligt publikt stråk Parkområde Sport och fritidsaktivteter Kopplingar Temporära aktivitetszoner 2022 och 2035 Temporär mobil grönska och tidiga planteringar av det blågröna stråket Befintliga byggnader Ny bebyggelse Färdigställt huvudsakligt publikt stråk Parkområde Kopplingar Ett övergångsställe och cykelbana underlättar kopplingen söderut. Plats för arrangemang som loppis Tidiga planteringar av det blågröna stråket > År Föreslagna etappvis temporära och fasta aktiviteter etc för Bredgatanområdet och Oceanhamnen.

13 58 / Programförslag / Bredgatan 1:1 >Temporära lek- och barnaktiviteter, Ködbyen, Köpenhamn. Foto: Kasper Maxwell Nørgaard > Exempel på tidiga experimentella lek- och aktivitetsytor. > Tidiga mobila planteringar inom området.

14 59 Nya offentliga byggnader formar kanalrummet. Vatten som kvalitet införs i och med första utbyggnadsetappen inom området. Sport och fritidsaktivteter. Befintliga byggnader Ny bebyggelse Färdigställt kanal- och kajstråk Parkområde Kopplingar fotgängare/cyklister Temporära aktivitetszoner Trädplantering av gator, torgytor och gröna platser. Trädplantering av gator, torgytor och gröna platser. > År 2015 första utbyggnadsetappen inom Bredgatanområdet och Oceanhamnen. Föreslagna etappvis temporära och fasta aktiviteter etc. Befintliga byggnader Ny bebyggelse Färdigställt kanal- och kajstråk Parkområde Kopplingar fotgängare/cyklister Uppsamlingsgator > År 2022, Utbyggnad inom Bredgatanområdet och Oceanhamnen innan Södertunnelns utbyggnad och en HH-förbindelse. Föreslagna etappvis temporära och fasta aktiviteter.

15 KOMMER BYT 60 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Temporära paviljonger, här temporär restaurang, utevcklingsområdet Ile Seguin, Paris. > Temporär användning av lokaler längs med Bredgatan, här Smack Bang! OCH FÖRTYD > Temporära paviljonger längs med Bredgatan., här Zurich, Schweiz.

16 61 Befintliga byggnader Ny bebyggelse Vatten som kvalitet längs kanalrummet. Färdigställt kanal- och kajstråk Parkområde Kopplingar fotgängare/cyklister Uppsamlingsgator Nya byggnader formar kanalrummet. AS UT LIGAS Trädplantering av gator, torgytor och gröna platser. > År Möjligt, fullt utbyggt programområde samt Oceanhamnen. Utbyggnaden förutsätter att Södertunneln och HHförbindelse är utbyggd.

17 62 / Programförslag / Bredgatan 1:1 FUNKTIONER Bostäder Bredgatan kommer kunna rymma upp till 1000 bostäder varav ca bostäder väntas rymmas inom den första utbyggnadsetappen. Ett varierat utbud av boende erbjuds inom Bredgatan. Olika blandning av upplåtelseform, storlek och prisklass stärker Bredgatans karaktär och särart. Boendemiljöernas utformning ska bidra till social närvaro, trygghet och god orienterbarhet. Bostadsmiljöerna närmast kanalrummet ska utformas med gröna element och ska bidra till att stärka kanalrummets gröna karaktär. Miljöerna ska tillgodose barns, äldres och funktionshindrades behov. Kontor och kommersiell service Kommersiell service i form av restauranger, mindre butiker och annan service koncentreras främst kring Bredgatan och de naturliga mötesplatserna. Även kopplingar till övriga staden spelar en stor roll för placeringen av kommersiell service och då främst en framtida koppling till Furutorpsgatan. Med ett framtida handelsstråk längs med Järnvägsgatan bör nya byggnader men även befintlig bebyggelse utmed Järnvägsgatan utformas för att i en framtid kunna anpassas för kommersiell service på bottenplan. Ett handelsstråk längs med Järnvägsgatan bör i första hand främja den östra sidan på Söder där en utbyggnad av kvarteren närmast Järnvägsgatan, när Södertunneln byggs, blir möjlig med en direkt koppling till befintligt Södercity. Programområdet rymmer idag kvm kontors-, utbildnings-, och verksamhetsyta som bedöms kunna finnas kvar inom främst kvarteren Castor och Pollux, Hermes och Leda. Inom ramen för föreslagen exploatering (ochmed scenario då Södertunneln är nedgrävd) kan ytterligare upp till kvm kontorsyta tillkomma och då främst mot väster och ut mot Sjögatan och i söder mot kvarteret Israel. > Förslag över kanalrummet längs med Bredgatan. Illustration: Schönherr arkitekter och Adept arkitekter.

18 63 Offentlig service Längs huvudstråken skapas möjlighet för aktivering av bottenvåningar med publika funktioner som ger liv till gatumiljön och ökar tryggheten. Nya invånare inom H+ området kommer att vara i behov av service, vilket staden måste ha beredskap inför. Den befolkningsökning som kommer att ske i omkringliggande bostadsområden blir förmodligen inte större än att behoven kan tillgodoses genom en utbyggnad av den befintliga servicestrukturen. Den barnomsorgskapacitet som finns i omkringliggande stadsdelar har inte utrymme att hantera behovet av nya förskoleplatser inom området. Antaganden kring ny befolkning inom programområdet tyder på ett behov av en till två förskolor med ca 60 förskoleplatser i varje enhet. Förskolan skall placeras i anslutning till kanalrummet med närhet till gröna rum, parker och platser men även med närhet till bra kommunikationer. För att lyckas tillgodose behoven av service i H+ området kommer det bli viktigt att sträva efter flexibla och alternativa lösningar eftersom många funktioner ska rymmas i området. Ett alternativ som kan prövas är att planera för mindre förskoleavdelningar i bottenvåningar på hus med andra funktioner. Andra sätt att hushålla med mark är att kombinera uteplats med andra aktiviteter som parkmiljöer eller skapa icke traditionella uteytor på t ex tak. Möjlighet kommer även finnas att förena förskolan med andra offentliga verksamheter och se den som det offentliga rum en skola oftast utgör i en stadsdel. Riktlinjer för förskoleverksamhet i Helsingborg anger att uppehållsytan bör vara minst 25 m2 per barn men denna yta kommer kunna minskas med närliggande park- och lekmöjligheter i anslutning till förskolan. Baserat på praktiska exempel är ett riktvärde för lokalyta ca 12 m2 per barn. För en förskola med 60 barn skulle det innebära en byggnad på ca 700 m2. Det finns idag grundskolor i H+ områdets omnejd som barn boende i H+ området kommer ha möjlighet att söka till. En grundskola kan komma att behövas i området framöver vilket innebär en tomt på ca m2. Lokalisering av ny skola kan utgöra en integrerande funktion mellan nya och gamla stadsdelar så som Söder. OPEN CAMPUS Gestaltnings uppdrag för Bredgatanområdet 2011 Atkins ErikGiudiceArchitects Transolar Naturföretaget Deloitte > Förslag på karaktär på ny bebyggelse inom Bredgatanområdet. Illustration: Atkins, Eric Giudice arkitekter, Transolar naturföretag. OPEN CAMPUS Gestaltnings uppdrag för Bredgatanområdet 2011 Atkins ErikGiudiceArchitects Transolar Naturföretaget Deloitte

19 64 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Blandad bebyggelse med fokus på kontor och verksamhetsyta. Inslag av parkeringsgarage. Blandad bebyggelse med bostäder och kontor. Utbildning och kontor. Kultur och bibliotek. Offentlig verksamhet, kultur, utbildning. teknisk anläggning Förbereda bottenplan för allmän verksamhet, service/handel. > Förslag till markanvändning, möjligt utbyggt år 2022 (utan Södertunneln byggd men med Värmeverket Israel kvar).

20 65 Blandad bebyggelse med fokus på kontor och verksamhetsyta. Inslag av parkeringsgarage. Blandad bebyggelse med bostäder och kontor. Utbildning och kontor. Kultur och bibliotek. Offentlig verksamhet, kultur, utbildning. Teknisk anläggning Förbereda bottenplan för allmän verksamhet, service/handel. Järnvägsgata Sjögatan > Förslag till markanvändning, möjligt utbyggt år 2035 (med utbyggd Södertunnel och med endast pumpstation kvar inom Värmeverket Israel).

21 66 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Området saknar möjligheter till idrott och fritidsaktiviteter. Bredgatanområdets utveckling ger en möjlighet att ändra på detta. Det blågröna kanalrummet är tänkt att utgöra en naturlig mötesplats där mindre platser och gaturum kommer erbjuda ytor där olika spontanidrottsformer kommer kunna utövas. Lokalytor kan även samnyttjas med skolan som också är beroende av idrottsplatser/idrottssal. Närmaste idrottshall är i anslutning till Rönnowsskolan i söder och GA-hallen på Söder. Vårdboenden, trygghetsboenden och lokaler för hemvårdspersonal kan komma att bli aktuellt inom programområdet. Även LSS - boende kommer kunna möjliggöras. LSS-boenden brukar utgöras av 7-10 mindre lägenheter med tillgång till gemensamhetslokaler. Diskussioner har förts kring möjligheterna för ett multifunktionshus med inspiration från Idea storekonceptet. Ett väl utvecklat bibliotek skulle kunna locka besökare från hela staden såväl som från bostadsområden i närområdet. H+ området skulle lämpa sig väl för utveckling av det kulturella mellanskikt som saknas i staden. H+ området skulle kunna erbjuda alternativa arenor. Viktigt i detta arbete blir att utgå från den kultur som redan finns eller funnits i området. Verksamheter ska i första hand placeras i anslutning till Bredgatan och kanalrummet. Exempel på möjliga punkter för verksamheter som en del i ett längre utbildningsstråk. Möjlig placering för större publik anläggning. > Bredgatanområdet, en del av utbildningsstråket med Campus i den norra delen som en viktig katalysator. > Möjliga placeringar för en större publik anläggning längs med kanalrummet eller i mötet mellan Bredgatanområdet och Oceanhamnen.

22 67 Övergripande trafik, mobilitet Kopplingar av gång- och cykelvägnätet österut mot stadsdelen Söder sker via den befintliga gång- och cykelbron över Malmöleden mot Tingshuset samt i ytterligare två gång- och cykeltunnlar under Järnvägen och Malmöleden, en i Furutorpsgatans förlängning. En ny bro för gångtrafik över Malmöleden och järnvägen rakt västerut från GA-torg utreds. Cykelstråken ska koppla ihop Bredgatanområdet med övriga staden. Längs det blågröna stråket föreslås ett nytt huvudcykelstråk som kopplar ihop stadsdelen Planteringen med Campus, verksamheterna inom Bredgatanområdet och centrum där Knutpunkten är en viktig målpunkt. Dagens cykelstråk längs Terminalgatan, som binder samman gång- och cykeltrafiken från centrum och knutpunkten med de båda planområdena är en del av det stråket. På kort sikt, innan ett blå-grönt stråk anläggs, kan en busslinje börja trafikera programområdet för att få en bra koppling till kollektivtrafiken från både Campus och Ikea i norra delen av området men även för en koppling av verksamheterna längre söderut. En framtida spårväg utmed Järnvägsgatan med hållplatser i anslutning till Kyrkogatan kan bli möjligt. Även nya uppgångar från järnvägsperrongen direkt norr om kv. Hermes kan bli aktuellt när Södertunneln byggs. En utredning pågår för att redan nu öppna upp uppgångar söder om Knutpunkten för bättre tillgänglighet till Bredgatanområdet och Söder. En lokalgata föreslås parallellt med Sjögatan för att separera tillfarts- och lokaltrafik från hamntrafik och farligt gods. Två kopplingar ska etableras mellan Sjögatan och lokalgatan. Ytterligare en koppling till området söderifrån från Oljehamnsleden kan komma att bli möjlig. Lokalgatan nås dels från Söder via Oljehamnsleden i ett första skede (senare via lokalgata från Malmöleden när Södertunneln är byggd) och dels från en koppling norrifrån från korsningen Järnvägsgatan Trädgårdsgatan. Därutöver kommer ytterligare en koppling i öst-västlig riktning genom området att möjliggöras. Dessa kopplingar påverkas av många faktorer såsom behovet av god framkomlighet för kollektivtrafiken, kapaciteten i korsningspunkterna, stadens miljökvalitetsnormer samt trafikreglering och detaljutformningen av korsningspunkterna. Detta kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. > Trafik år 2022, utan utbyggd Södertunnel. Busstopp Cykeltrafik Infart lokalgata Uppsamlingsgata Huvudgata Infart E4, farligt godsled Busslinje Eventuell busslinje trafikpunkter som behöver utredas vidare. > Trafik år 2035, med utbyggd Södertunnel

23 68 / Programförslag / Bredgatan 1:1 Intern trafik Bredgatan ska kännetecknas av ett öppet, sammanhängande gatunät med god tillgänglighet. Alla adresser inom programrådet ska vara tillgängliga för samtliga trafikslag, men trafiken ska ske på fotgängarnas villkor. Fotgängare och cyklister ska ges goda förutsättningar att ta sig fram längs med alla gator. Det ska vara möjligt för gående och cyklister att korsa gatunätet i varje kvarter. Stråken ska vara gena, trygga och säkra samt bekväma och det ska finnas valmöjlighet att välja olika stråk beroende på om det är dag eller kväll, om det är en resa till arbetet eller rekreation etc. Cykelparkeringar lokaliseras nära målpunkter som exempelvis arbetsplatser, restauranger, butiker, Campus och hållplatser. Cykeltrafiken i Bredgatanområdet sker på lokalgatorna. Gångnätet följer kvarteren och gatorna. Delkvarter bryter ner stora kvarter där så är möjlighet att som gångtrafikant gena genom de större kvarteren. Förhållandet mellan allmän platsmark/kvartersmark kommer studeras vidare. Bland annat kommer möjligheten att östvästligt bryta igenom Campus för fotgängare studeras vidare. > Gång- och cykelstråk med möjlighet för angöring till fastigheter med bil. I den linjenätsutredning som genomförts skulle stadens mest frekvent använda linje (linje 1) lämpligen kunna passera Bredgatanområdet. Två alternativa sträckningar för busstrafik redovisas och kommer att studeras framöver. En dragning via västra delen av programområdet på parallellgata till Sjögatan är ett möjligt alternativ, en annan är via Rönnowsgatan. En störningsfri miljö i det blå-gröna stråket är inte förenlig med busstrafik genom Bredgatan samtidigt som det skulle vara det genaste alternativet för bussen. Rönnowsgatans kommer utredas om den kan rymma busstrafik, positivt är att upptagningsområdet blir bra i ett tidigt skede med befintlig bebyggelse och en framtida koppling till GA-torg. En busslinje genom parallellgatan kommer i ett tidigt skede ligga något längre ifrån befintlig bebyggelse tills första etappen börjar byggas. En kombination av båda alternativen kan även vara en möjlig lösning. Samtliga alternativ behöver utredas mer i detalj där motstående intressen vägs mot varandra för att hitta en fullgod lösning som passar både en önskad stadsutveckling och kollektivtrafikresenärernas behov. > lokal biltrafik > Biltrafik inom området, år > Biltrafik inom området, år 2035.

24 69 Hållplatslägena placeras så nära de stora målpunkterna som möjligt nämligen i norr kopplat till Campus entré och Ikea och till kommande utbyggnadsetapper. Parallellgatan till Sjögatan samlar upp biltrafiken till området och fördelar biltrafiken till lokalgatorna i öst-västlig riktning. I ett första skede kommer två bilkopplingar från Järnvägsgatan att vara möjliga, dels från Oljehamnsleden och dels från korsningen Järnvägsgatan - Trädgårdsgatan. När Södertunneln är byggd kommer ytterligare en bilkoppling i öst-västlig riktning bli möjlig. Övriga östvästliga gator bör planeras för biltrafik och då främst nyttjas för genomfart till och från fastigheter. Lokalgatorna i Bredgatanområdet utformas för hastigheter på 30km/h. Det blågröna stråket utformas främst för gångtrafik. Där behov av varutransporter och nyttotrafik finns ska detta kunna ske på de gåendes villkor, liksom framkomlighet för renhållningsfordon samt räddningsfordon. Rönnowsgatan kan komma att utformas som lokalgata i ett första skede men vilka trafikslag den kan rymma behöver studeras vidare. Parkering Parkering ska i första hand lösas inom respektive fastighet. För ny bebyggelse ska parkering lösas antingen genom parkeringsgarage under respektive kvarter eller genom parkeringshus. Allmän parkering föreslås i första hand lösas i parkeringshus strategiskt placerade främst utmed Sjögatan men även ut mot kvarteret Israel och Järnvägsgatan. Parkeringsgarage kan även i den mån det är möjligt utformas för en flexibel användning där lokalerna även kan användas för kontor den dag parkeringsbehovet minskar. Parkeringsplatsernas närhet till verksamheterna inom området är viktig. Parkeringsmängden för området bör dimensioneras utifrån verksamheternas och boendes aktuella behov och anpassas allteftersom området byggs ut och nya förutsättningar. Kollektivtrafiken ska vara så pass attraktiv att anställda och boende ska kunna välja kollektiva färdmedel i första hand. Angöringsparkering till offentlig och kommersiell service så som förskola, servicebutik mm kommer medges inom vissa delar längs lokalgatorna. Gatuparkering i viss utsträckning inom programområdet kommer att vara möjlig. Möjligheter för samnyttjande och helhetstänk kring parkeringslösningar kommer att studeras vidare. > Förslag på möjliga parkeringshus i anslutning till områdets infarter. > Förslag på placering av parkeringsgarage i anslutning till infarter till området, möjligt utbyggt år > Förslag på placering av parkeringsgarage i anslutning till infarter till området, möjligt utbyggt år 2035.