KVALITETSRAPPORT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013

2 LUDVIKA KOMMUN 1 (57) Innehåll 1. Inledning Statliga styrmedel Lagar Föreskrifter och allmänna råd Tillsyn - Ny tillsynsmyndighet... 4 Analys... 5 Tillsynsåterföring... 5 Vägledning Terminologi Nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevården God vård och omsorg inom individ- och familjeomsorg... 6 Helhetssyn och samordning... 6 Trygghet och säkerhet... 6 Kunskapsbaserad verksamhet... 6 Tillgänglighet... 6 Effektivitet Kommunala styrmedel Vision Styrmodell Social- och utbildningsplan Policydokument Socialtjänstens mål Krav på god kvalitet Socialnämndens ansvar Lagstiftning, förordningar Socialtjänstens målgrupp Målbild - IFOs styrkort Organisation Årets resultat verksamhet Klienter/Brukare Medarbetare Tillbud, skador, hot/våld Materiella resurser Projekt Samordningsförbund... 28

3 LUDVIKA KOMMUN 2 (57) 5. Ledningssystem för kvalitet Ledningssystemet omfattar: Samverkan Internkontroll Avvikelserapport och lex Sarah Synpunktshantering Brukarundersökning Metoder i klientarbetet ASI-intervju (Addiction Severity Index) ADAD (adolescent drug abuse diagnosis) ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) ÅP (återfallsprevention) AUDIT DUDIT Case Management Det motiverande samtalet, MI Haschprogram HAP Hemmasittarprogram HSP Komet och Cope Trappan Barn till missbrukargrupp BIM Martemeo Vägledande samspel ICDP Aggression replacement training ART Systemisk utbildning Berguven BRA-fam, bedömningsmetod för rekrytering av familjehem Kälvesten Kompetensutveckling Uppföljningar, utvärderingar Brukarundersökning Kommunfullmäktiges utvärderingar Tillsyn Klagomål från enskilda till Inspektionen för vård och omsorg Revisorernas uppdrag Granskning av integration och mångfald Ej verkställda beslut Överklagade beslut... 41

4 LUDVIKA KOMMUN 3 (57) 8. Sociala medier Informationskanaler internt/externt Kommungemensamt Välfärdsbokslut Nämndspecifikt Föreningsbidrag Besvarade motioner, remisser, enkäter Motion Remisser Enkäter Överenskommelser, avtal Regional länsstrategi mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål och prostitution Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Dalarnas län Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, SMADIT Överenskommelse med landstinget om samverkan kring psykiska funktionshinder Styrdokument, revidering Ansökningar om medel Övergripande utveckling Regionala stödstrukturer Deltagande i forskning irisk Omvärldsorientering externt perspektiv Öppna jämförelser Barn och unga Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevård Enkäter och en webbgranskning ligger till grund för resultaten Kvalitetsnyckeltal för individ- och familjeomsorgen Omvärldsorientering - internt perspektiv Vilka faktorer bidrog till årets resultat? Viktiga faktorer för kommande utveckling... 57

5 LUDVIKA KOMMUN 4 (57) Kvalitetsrapport 2013 Social- och utbildningsförvaltningens Individ- och familjeomsorg 1. Inledning Social- och utbildningsförvaltningen består av två olika verksamheter. Den ena är utbildningsverksamhet och den andra är individ- och familjeomsorg. För att ge en helhetsbild av individ- och familjeomsorgen, IFO, har kvalitetsrapport för 2013 utarbetats. Rapporten innehåller bland annat hur vi arbetat med våra mål, utveckling, uppföljningar och resultat. Rapporten ligger även till grund för vidare verksamhetsplanering och förbättringsarbeten. I de föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) stadgas också att en årlig kvalitetsberättelse ska tas fram. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2. Statliga styrmedel 2.1. Lagar Kommunens verksamhet styrs av ett antal lagar. De lagar och förordningar som styr social- och utbildningsnämndens individ- och familjeomsorg redovisas under kapitel Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter utarbetas av regering och Socialstyrelsen. Föreskrifter är tvingande till skillnad från de allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetar Tillsyn - Ny tillsynsmyndighet Den 1 juni 2013 bildades en ny tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Den nya myndigheten tog över ansvaret för bland annat tillsyn av socialtjänst, hälso- och sjukvård, handläggningar av anmälningar enligt lex Sarah och lex Maria, kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut, allmänhetens klagomål på vård och omsorg med mera. IVO kommer även ansvara för de register som behövs för att utöva verksamheten.

6 LUDVIKA KOMMUN 5 (57) Analys IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden som myndigheten ser i verksamheterna. Tillsynsåterföring IVO ska återföra brett vad myndigheten ser i tillsynen för ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Vägledning IVO ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg. Socialstyrelsen fortsätter att bland annat arbeta för en god hälsa, vård och omsorg genom att styra med föreskrifter, nationella riktlinjer, vägledningar och statsbidrag, genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser Terminologi Socialstyrelsen rekommenderar i nyhetsbrev 8 maj 2013 användningen av termen brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Användningen av termen har förankrats genom en bred remiss till kommuner och flera brukarorganisationer. Brukare används som samlande begrepp för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten oavsett vilken typ av insatser det handlar om. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Observera att brukare även inkluderar personer som är tvångsomhändertagna med andra ord när insatserna från socialtjänsten inte är frivilligt mottagna. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Eftersom termen brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. Beroende på sammanhang kan därför andra mer precisa benämningar vara lämpliga att använda istället, till exempel assistantanvändare, familjehemsplacerat barn, klient, tvångsomhändertagen. (Socialstyrelsens termbank) 2.5. Nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevården Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit inom vården och omsorgen. En integrerad missbruksmottagning, IMM, med psykiatri och socialtjänst har sedan år 2007 funnits inom individ- och familjeomsorgens öppenvårdsenhet. I denna verksamhet arbetar en dag i veckan personal från öppenvårdspsykiatrin och individ- och familjeomsorgen i ärenden som handlar om samsjuklighetsproblematik.

7 LUDVIKA KOMMUN 6 (57) 2.6. God vård och omsorg inom individ- och familjeomsorg Förutsättningarna för god kvalitet inom individ- och familjeomsorgen kräver samsyn kring vad som är viktigt och definitioner är centrala för att uppnå det. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har under 2010 arbetat fram definitioner på sex områden som tillsammans ska ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete. Utifrån dessa områden sammanställer Socialstyrelsen statstik utifrån enkäter och register. En redovisning av statistiken kommer under kapitel 12. Följande områden ska ge en helhetsbild: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. (källa Socialstyrelsen) 3. Kommunala styrmedel 3.1. Vision Kommunfullmäktige har fastställt en politisk vision och mål som ska genomsyra all kommunal verksamhet:

8 LUDVIKA KOMMUN 7 (57) Ludvika kommuns vision för är: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Visionen är kommunens gemensamma ledstjärna in i framtiden. Strategiska målområden för att infria visionen: Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Livsmiljö Social- och utbildningsnämnden uttrycker i sin social- och utbildningsplan: Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. De mål- och styrdokument som utarbetas och det arbete som bedrivs i kommunen ska styra mot den politiska visionen Styrmodell Kommunens styrmodell innebär att det finns en kommungemensam vision, strategiska målområden och kommunövergripande mål. Social- och utbildningsnämnden har valt att använda balanserade styrkort som målstyrningsverktyg med de fyra perspektiven: barn och vuxen, process, medarbetare och ekonomi. Balanserade styrkort finns på olika nivåer inom förvaltningen där mål, åtgärd och hur vi styr mot målen och vad vi mäter anges. Måluppfyllelsen följs upp en gång per år och redovisas i kvalitetsrapporter. Utifrån resultaten utvecklar vi verksamheten med lämpliga åtgärder Social- och utbildningsplan Social- och utbildningsnämnden har antagit en social- och utbildningsplan för åren Där finns en plan för ansvar, målstyrning, verksamheternas uppdrag och de fyra perspektiven i balanserade styrkort. All personal inom förvaltningen har fått en muntlig presentation samt fått den skriftliga planen i tryckt format. Social- och utbildningsplanen finns även på ludvika.se 3.3. Policydokument De nationella målen styr verksamheterna. Kommunens mål anger riktningen för nämndernas arbete. Social- och utbildningsnämndens strategiska mål visar vad som ska prioriteras. Måldokumenten/styrkorten beskriver vad som ska göras och vilka mål verksamheten ska sträva mot medan policydokumenten beskriver ett förhållningssätt. En policy kan förtydligas genom att riktlinjer, rutiner eller processbeskrivningar görs. En policy är ett politiskt dokument som beslutas i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Riktlinjer beslutas i nämnden och rutiner och processbeskrivningar är förvaltningens egna dokument.

9 LUDVIKA KOMMUN 8 (57) Det finns flera olika policydokument inom olika områden. Några av dessa är: Alkohol- och drogpolicy Arbetsmiljöpolicy Friskvårdspolicy Integrationspolicy Kommunikationspolicy Lönepolicy Säkerhetspolicy 4. Socialtjänstens mål Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas Ekonomiska och sociala trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Barn och ungdomar har rätt till det stöd och skydd de behöver. Socialtjänstlagen, Föräldrabalken och FN:s barnkonvention anger målen för Individoch familjeomsorgens arbete med barn och ungdomar. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. SoL 1 kap 2 Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. SoL 5 kap 1 Grundtankar i barnkonventionen: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat.

10 LUDVIKA KOMMUN 9 (57) 4.1. Krav på god kvalitet Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. SoL 3 kap 3 Kvalitet handlar om: att uppfylla lagstiftningens och de kommunala målens krav och intentioner att insatserna har en positiv effekt på den enskildes livssituation att klient och andra intressenter är nöjda (Källa Metoder och verktyg för kvalitet, Socialstyrelsen 2000) God kvalitet i socialtjänsten innefattar också bemötande, rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och en lättillgänglig vård och service. Andra faktorer är en väl fungerande arbetsledning och en lämplig sammansättning av ett arbetslag. En del av kvaliteten är också att socialtjänsten använder sig av ett genomtänkt arbetssätt, och det understryks också att verksamheten behöver följa upp och utvärdera olika insatser. Av förarbetena i propositionen (1996/97:124) framgår följande faktorer som påverkar vad som är god kvalitet t ex hur man bemöter enskilda, en förtroendefull samverkan, respekten för den enskildes personliga integritet, personalens lyhördhet och inlevelseförmåga, att den enskilde har både insyn i och inflytande över de insatser som personen får samt en objektiv och korrekt ärendehandläggning (Prop. 1996/97:124). När verksamhetens kvalitet utvärderas bör den utvärderas utifrån: Hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och intentioner samt kommunala mål och riktlinjer. Måluppfyllelsen utvärderas. Det sociala arbetets innehåll och resultat. Insatsernas effekt för den enskilde utvärderas. Hur verksamhetens kvalitet bedöms av den enskilde och andra intressenter Socialnämndens ansvar Det framgår av social- och utbildningsnämndens reglemente ( Antaget: KF , 171) vilka uppgifter och vilket ansvar som åligger nämnden. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Följande ärenden är dock undantagna från nämndens ansvar: Omsorger om äldre människor. Detta ansvar handhas av vård- och omsorgsnämnden.

11 LUDVIKA KOMMUN 10 (57) Omsorger om människor med funktionshinder. Detta ansvar handhas av vård- och omsorgsnämnden. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skuldsaneringslagen Lagstiftning, förordningar Individ- och familjeomsorgen och skuldsaneringsverksamheten styrs av följande lagar och förordningar: Socialtjänstlagen SOL (2001:453) Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM (1988:870) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU (1990:52) Offentlighets och sekretesslagen OSA (2009:400) Förvaltningslagen (1986:223) Kommunallagen (1991:900) Bidragsbrottslagen (2007:612) Lag om mottagande av asylsökande m fl (1994:137) Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Föräldrabalk (1949:381) Skuldsaneringslagen (2006:548) Socialtjänstförordningen (2001:937) Förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:637) Proposition Mottagande av ensamkommande barn (2005/06:46) Socialtjänstens målgrupp Individ- och familjeomsorgens målgrupp finns bland samtliga medborgare som vistas i Ludvika kommun. Målgruppen kan delas in i fem kategorier; Barn, ungdomar och vuxna med risk för ogynnsam utveckling, familjer med missbruk/misshandel, psykisk ohälsa eller annan problematik. Medborgare som behöver hjälp vid fastställande av faderskap/vårdnad, boende, umgänge och adoptioner. Vuxna med missbruksproblem eller psykisk ohälsa, i behov av stöd för sin försörjning, i behov av rehabilitering, psykosocialt stöd m.m. Vuxna och barn som utsatts eller riskerar att utsättas för våld/övergrepp i nära relation. Boende och stöd till ensamkommande asylsökande barn och ensamkommande barn som beviljats permanent uppehållstillstånd

12 LUDVIKA KOMMUN 11 (57) 4.3. Målbild - IFOs styrkort Barn- och vuxenperspektiv STRATE- GISKT MÅL Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Framgångsfaktorer Mått med målvärden 2014 IFO erbjuder insatser som matchar/ tillgodoser individens behov. Hjälpen hjälper Insatser sker i första hand på hemmaplan. Minst 90 % av avslutade barn- och ungdomsärenden återkommer ej inom ett år Minst 90 % av andelen ärenden (barn och vuxna) som riskerar placering ska ha prövat öppenvårdsinsatser. Antal hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd mer än 10 månader ska minska Enhetens aktiviteter 2014 för att nå målen Andel barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd minskar till 4,5 % Processperspektiv Med-arbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar IFOs klienter upplever ett gott bemötande IFO har nöjda medarbetare IFOs medarbetare har rätt kompetens för arbetet Avdelningens resursfördelning motsvarar behoven Klienters upplevelse av bemötande skall öka (brukarenkät) Samtliga inkomna klagomål ska ha blivit erbjudna trepartssamtal Medelvärdet för arbetsbelastning och arbetsrelaterade besvär är minst 4,0 Arbetsskador och tillbud ska minska Minst 90 % av andelen socialsekreterare ska ha socionomexamen Minst 80 % av andelen medarbetare har individuell kompetensplan Användning av uppföljning av insatser vuxna, UIV, ökar Kostnader för placering i HVB och familjehem minskar Kostnader för försörjningsstöd minskar 4.4. Organisation Individ- och familjeomsorgen är indelad i tre olika enheter; Mottagningsoch vuxenenheten, Barn- och ungdomsenheten och Öppenvårdsenheten.

13 LUDVIKA KOMMUN 12 (57) Mottagningsteamet finns som en gemensam ingång för nya och akuta ärenden. Gemensam administration servar hela Individ- och familjeomsorgen. Utanför kontorstid finns en länsgemensam social beredskap för akuta typer av ärenden där insats ej kan dröja till nästa arbetsdag. Detta handlar främst om barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, våld i nära relationer och vuxna missbrukare. Företagshälsovården tillhandahåller krisstödjare att tillkalla för avlastande samtal om medarbetare utsatts för våld eller hot om våld. En POSOM-grupp finns inom kommunen som är avsedd att leda och samordna det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse eller olycka. I POSOM-ledningen ingår avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen Årets resultat verksamhet Det ekonomiska resultatet för 2013 redovisar ett underskott med 13 miljoner kronor varav 11,7 mnkr avser ekonomiskt bistånd. Budget för ekonomiskt bistånd för 2013 var ca 30 miljoner kronor och utfallet blev 41,5 miljoner kronor. Resterande underskott härrör sig till största del till verksamheterna familjehem och vårdsinstitution tillsammans med samverkande arbete med skolan. Skola, resursgrupp och IFO har under de senaste åren utvecklat ett samverkande arbetssätt, Berguven. Att skola och socialtjänst samverkar gör att vi sänkt kostnaderna för externa placeringar av barn och ungdomar. Arbetssättet medför större kostnader på hemmaplan. Nedanstående diagram visar den årliga statistiken utifrån kostnader och antal insatser inom individ- och familjeomsorgen. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har fortsatt att öka under senare delen av Vi ser att de som erhåller försörjningsstöd längre än 10 månader blir fler. Detta kan även belysas via öppna jämförelser se kapitel 12. När vi jämför snittkostnad utbetalt i ekonomiskt bistånd till ensamstående män med barn och ensamstående kvinnor med barn har männen en högre snittkostnad än kvinnor. En analys av detta kommer göras för att utröna orsaken till detta. HVB vuxna och familjehemskostnaderna har en budget i balans. Det vi ser som höga kostnader avseende HVB unga beror på att intäkter från Migrationsverket, barnpsykiatrin och LSS inte redovisats i diagrammet. Antal personer unga som har öppenvårdsinsatser har ökat och det är ett gott resultat utifrån att vi kan undvika att placera barn utanför hemmet om vi kan erbjuda en god öppenvård.

14 LUDVIKA KOMMUN 13 (57)

15 LUDVIKA KOMMUN 14 (57)

16 LUDVIKA KOMMUN 15 (57)

17 LUDVIKA KOMMUN 16 (57)

18 LUDVIKA KOMMUN 17 (57) 4.6. Klienter/Brukare Öppenvårdsenheten Öppenvårdsenheten har haft två behandlingsgrupper under 2013, vårens grupp hade 9 deltagare och höstens grupp hade 6 deltagare. Under 2013 har 28 personer deltagit i eftervårdsgrupp. De som genomgått någon form av behandling erbjuds ett års eftervård. Gruppen har kontinuerligt intag. 13 personer har gått grupp för anhörigsstöd. Fyra barn 6 9 år och 3 tonåringar har gått BIM, barn i missbruksmiljöer. 14 informationssamtal, varav 11 personer har påbörjat HAP, haschavvänjningsprogrammet och 8 av dessa har gått klart hela programmet. Dessa är ungdomar år.

19 LUDVIKA KOMMUN 18 (57) Alkohol- och drogrådgivningen har haft cirka besök i månaden av män, cirka besök av kvinnor, således ungefär 200 besök i månaden. Lite över hälften får insatsen alkoholkontroll (blåsning) och personer lämnar urinprov med screening. Många går också i samtal. Barn- och ungdom och Mottagnings- och vuxenenheten Nedan redovisas antalet aktualiseringar som lett till utredning för hela individ- och familjeomsorgen samt summeringstabell för ekonomiskt bistånd. Statistiken är hämtad ur Analysen som är ett statistikverktyg kopplat till klientsystemet Procapita. Ökning har skett av antalet ansökningar som utretts när det gäller ekonomiskt bistånd, fastställande av faderskap och anmälan om missbruk. Inom barn och ungdomsvården och missbruksvården utreds alla ansökningar medan alla anmälningar inte leder till utredning utan hanteras som förhandsbedömningar eller kan knytas till redan pågående utredning. Av den anledningen kan statistiken vara missvisande då det bland annat visar att utredning gällande barn har minskat även om antalet aktualiseringar varit högre.

20 LUDVIKA KOMMUN 19 (57) Antal aktualiseringar knutna till utredning efter orsak och antal dagar till utredning inleds Tabell Aktualiseringsorsak Summa ansökan försörjningsstöd/socialbidrag ansökan om medgivande avliden avtal vårdnad/boende/umgänge begravningskostnad boende bristande omsorgsförmåga dom ensamkommande barn familjehem fastställande av faderskap fastställande av föräldraskap förmedling av egna medel kontaktperson/familj kontraktsvård / P 34 jml KvaL LOB missbruk missnöje/klagomål misstanke om barn som bevittnat våld misstanke om övergrepp/misshandel av minderårig omprövning av faderskap oro för barn och ungdom privat placering stöd och behandling särskilt förordnad vårdnadshavare umgängesstöd ungdom som far illa upplysning/underrättelse vuxen som far illa vårdnads-/boende-/umgängesutredning yttrande, 11 LUL (åtalsprövning) yttrande, familjerätt yttrande, körkort yttrande, övrigt överflyttning av vårdnaden Summa

21 LUDVIKA KOMMUN 20 (57) Antal aktualiseringar knutna till utredning efter orsak och antal dagar till utredning inleds Tabell Aktualiseringsorsak Summa adoption ansökan försörjningsstöd/socialbidrag ansökan om medgivande avliden avtal vårdnad/boende/umgänge begravningskostnad boende bristande omsorgsförmåga dom ensamkommande barn familjehem fastställande av faderskap komplettering av utredning kontaktperson/familj kontraktsvård / P 34 jml KvaL LOB missbruk missnöje/klagomål misstanke om barn som bevittnat våld misstanke om övergrepp/misshandel av minderårig omprövning av faderskap omprövning av föräldraskap oro för barn och ungdom privat placering samarbetssamtal stöd och behandling särskilt förordnad vårdnadshavare umgängesstöd upplysning/underrättelse vuxen som far illa vårdnads-/boende-/umgängesutredning yttrande, 11 LUL (åtalsprövning) yttrande, familjerätt yttrande, körkort överflyttning av vårdnaden Summa

22 LUDVIKA KOMMUN 21 (57) Missbruk: Under 2013 har det inkommit 281 anmälningar till socialtjänsten avseende missbruk (vuxna från 20 år). Under året har det inletts 131 missbruksutred ningar inklusive yttranden enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen. Under 2013 har 18 vuxna personer varit placerade på institution på grund av missbruk, 14 män och 4 kvinnor. En person vårdades med stöd av LVM. Den yngsta som placerades under året är född 1990 (23 år) och den äldste är född 1949 (64 år). Totalt vårdades dessa personer under dygn varav 191 dygn med stöd av LVM. Den kortaste institutionsplaceringen varade i 8 dygn medan den längsta var 354 dygn under Vårdtiden var i snitt 104 dygn. Socialtjänsten har tre lägenheter, sk Trappstegsboenden, avsedda för bostadslösa personer med missbruk. Tre män har varit beviljade boende i dessa lägenheter under året. Av dessa har två placeringar avbrutits och de boende har avhysts pga störningar och/eller att de inte förmått följa uppgjord vårdplan. Två personer med missbruksproblem har också beviljats boende med socialt kontrakt. En av dessa har under året fått ta över förstahandskontraktet. Barn och ungdomar: Under 2013 har 48 barn/ungdomar (inkluderat Notgårdshemmet 27) någon tidsperiod under året varit placerad på HVB hem eller särkilt ungdomshem, 12 LVU (SiS). Placeringstiden varierar mellan 1 dygn dygn. Summa antal placeringsdygn 9333 (inkluderat Notgårdshemmet 6199). Det är endast ensamkommande barn som har varit placerad under hela 2013, således är de flesta HVB placeringar av kortare utredande eller behandlande karaktär. Under 2013 har 87 barn/ungdomar under någon tidsperiod under året varit placerade i jour familjehem eller med stöd av SoL och LVU. Placeringstiden varierar mellan 1 dygn dygn. Summa antal placerings dygn har varit Den 1 januari 2013 var 52 barn/ungdomar placerade i familjehemför stadigvarande vård och fostran, vid årets slut var antalet 41 barn och ungdomar. I dessa uppgifter är det ett stort antal placeringar som avlutats, få nya placeringar har gjort och gällande 3 placeringar har det skett en vårdnads överflytt till familjehemsföräldrarna. Vi sådan vårdnadsöverflytt har nämnden ett fortsatt kostnadsansvar men barnet är inte fortsatt placerat. Ekonomiskt bistånd: Antalet biståndshushåll har ökat, snittutbetalning per månad för ett hushåll har ökat och antalet långvariga biståndsmottagare har ökat.

23 LUDVIKA KOMMUN 22 (57) År - ekonomiskt bistånd utbetalningar. Tabell 201 Ekonomiskt bistånd År 2013 Summa Utbetalt belopp 41,5 mnkr 41,5 mnkr Antal hushåll Snitt utbetalt per hushåll under perioden Antal personer i bidragshushållen Snitt antal personer i bidragshushållen 1,9 1,9 Kommuninvånare Antal bidragstagare per 1000 inv 66,15 66,15 Antal bidragsmånader Snitt antal bidragsmånader per hushåll 6,5 6,5 Snitt utbetalt belopp per hushåll och månad År - ekonomiskt bistånd utbetalningar. Tabell 201 Ekonomiskt bistånd År 2012 Summa Utbetalt belopp 33,7mnkr 33,7mnkr Antal hushåll Snitt utbetalt per hushåll under perioden Antal personer i bidragshushållen Snitt antal personer i bidragshushållen 1,8 1,8 Kommuninvånare Antal bidragstagare per 1000 inv 55,15 55,15 Antal bidragsmånader Snitt antal bidragsmånader per hushåll 6,3 6,3 Snitt utbetalt belopp per hushåll och månad