Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010 RIS RIS RIS RIS R I SVästra Götaland GIR Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text: Alf Midholm Foto: Karin Patriksson & Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 Uppföljningsdag för kompetensstödjare i Västra Götaland 12/ Närmare 125 kompetensstödjare från hela Västra Götaland slöt upp när RIS Riktlinjer i Väst bjöd in till en uppföljning av förra sommarens tvådagarsutbildningar över länet. Kompetensstödjarna har sedan dess bildat 14 olika nätverk. Nu var frågan hur det blivit med alla förhoppningar och farhågor som uttrycktes för 8 månader sedan. En viktig förhoppning och farhåga handlade om tid och möjligheter att träffas kontinuerligt, lära känna varandra och varandras verksamheter. Att hitta mötesplatser och kontaktvägar, att hitta ett gemensamt språk och på sikt en samsyn. Man framhöll det viktiga att ledningen gav stöd för detta arbete. Hur blev det med detta? Vilka utmaningar väntar? Göran Eriksson, projektledare i RIS, inledde med att framhålla kompetensstödjarnas roll som spjutspetsar i uppgiften att sprida kunskap om de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Målet för RIS är att alla kommuner i länet och stadsdelar i Göteborg, psykiatrin, primärvården och kriminalvården i Västra Götaland ska utse kompetensstödjare. Efter konferenserna förra sommaren har flera tillkommit Katarina Thunander, projektledare i RIS och projektledare i Västra Götaland för Sveriges kommuner och landsting i satsningen Kunskap till praktik, berättade att RIS-projektet upphör 31/3 men samtidigt lever kvar i Kunskap till praktik, åtminstone 2010 ut. Några av projektledarna i RIS slutar, men hon, Staffan Schött och Kristina Olsson fortsätter, som samordnare för Kunskap till praktik. Till sin hjälp har de processledare, som ska stötta kompetensstödjarna och de 10 kommuner som utsetts som försökskommuner i Västra Götaland. Kvar finns också RIS styrgrupp. SKL har utbildat och kommer att utbilda personer, som i sin tur ska utbilda i metoderna Audit/Dudit, ADAD, ASI, Motiverande Intervju, Haschavvänjningsprogrammet (HAP), Återfallsprevention. Hitintills har 450 personer utbildats i någon av dessa metoder i Västra Götaland. Under RIS-projektet har 3700 deltagit i kunskapskonferenser, fördelat på 1700 personer. Antalet kompetensstödjare uppgår nu till 140 personer. Det finns 5 delregionala arbetsgrupper, ofta byggda på befintlig samverkansstruktur. Kriminalvården finns än så länge med i fyra av de delregionala arbetsgrupperna. Förra veckan samlades chefer i Västra Götaland kring temat hur går vi vidare med de nationella riktlinjerna. Landshövdingen, många höga politiker och chefstjänstemän fanns på plats i Länsstyrelsens hörsal för att ge tyngd åt frågan. På konferensen fanns också Gerhard Larsson med, för att berätta om sitt

3 uppdrag att utreda missbruksvårdens framtid ( se under aktuellt och Gunborg Brännström, nationell projektledare för Kunskap till praktik fanns också där och berättade om projektet(http://www.skl.se/web/kunskaptillpraktik.aspx ) Staffan Schött,(vänster bild) projektledare i RIS och projektledare för Kunskap till praktik i Västra Götaland, berättade litet om vad som hända skall. Det som väntar närmast är den basutbildning om 4 heldagar som Kunskap till praktik genomför över hela Sverige. I Västra Götaland kommer Fyrbodal och Simba att genomföra baskursen i april, resten av delregionerna till hösten. De som deltagit i minst fyra av RIS kunskapskonferenser kan välja alternativet att gå en heldag basutbildningen innefattar ju mycket av det som RIS kunskapskonferenser handlat om. Efter genomgången utbildning får man ett intyg, som berättigar till fortsatt, fördjupad utbildning. En expertgrupp inom Kunskap till praktik håller på att ta fram denna fördjupningsutbildning. Basutbildningen är framarbetad centralt, men genomförs av lokala förmågor i Västra Götaland samt Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor (FMB). Till utbildningen följer ett arbetsmaterial, som man sedan kan använda på sina arbetsplatser. Claudia Fahlke (höger bild) uppmanade deltagarna att besöka FMBs hemsida, också för att se utbudet av andra utbildningar, s om man kan gå på gratis (http://www.fmb-vg.se/) Claudia uppmanade också deltagarna att komma till konferensen på Draken i Göteborg 27/4 om pågående forskning (http://www.fmb-vg.se/ ) Nu var det dags för Claudia Fahlke, professor vid psykologiska institutionen i Göteborg och ordförande för FMB, att inleda ett samtal med de lokala kompetensstödjarnas nätverksgrupper. Till sin hjälp hade hon 6 processledare, som först fick presentera sig. (vänster bild, processledarna) Keith Alsterlind, samordnare i Sanna-teamet, Lundby, Skaraborg (3 kommuner), Hisingen, nordöstra Göteborg, Britt-Marie Finbom- Forsgren, riskbrukssköterska/projektledare Hisingen Catherine Larsson, metodstödjare Sjukhäradsområdet, Christina Anderson, riskbrukssköterska/ projektledare Fyrbodal, Göteborgs Stad,Georg Fischer, metodstödjare - Fyrbodal- norra Bohuslän, Dalsland, Fyrstad, Staffan Schött, projektledare, fungerar som processledare för centrala Göteborg

4 Vad innebär rollen som kompetensstödjare? Naturligtvis ska man vara väl insatt i riktlinjerna. Samverkan är också en bärande grund, att se hur andra arbetar, att bilda nätverk och att koppla arbetet till FoUenheter. Det finns ingen tidsgräns för kompetensstödjarnas arbete, ute på arbetsplatserna finns ett stöd för deras arbete. Nätverken fick två frågor att diskutera - Hur långt har vi nått? Ta fram positiva exempel - Hur går vi vidare? Efter diskussionen gick Claudia runt bland nätverken. Det framgick att aktiviteten skiftat ganska ordentligt, några nätverk hade träffats ett flertal gånger, något bara en gång. Bland dem med hög aktivitet rapporterades både att nätverken breddats och att samarbetet gav ringar på vattnet, vid t ex gemensam vårdplanering. Nya former för samverkan etableras lokalt. Träffarna har lett till personkännedom, vilket också gör att man vågar sätta fingret på de problem som finns. Personkännedom är viktig, men samverkan får inte stå och falla med olika personer. Det behövs rutiner och inskrivna skyldigheter att samverka. Samverkan ger inspiration och kunskap om varandra. Några har gjort studiebesök hos varandra. Generellt verkar arbetet allt mer fokusera på och inventera lokala behov, problem och resurser och att hitta verktyg/metoder man kan arbeta med tillsammans Hur få med alla berörda? Flera nätverk rapporterar positiva effekter av primärvårdens deltagande, t ex att de hjälper till med medicinska insatser i behandlingen. Cirka 2/3 av nätverken rapporterar svårigheter att få med primärvården 1/3 att primärvården finns med. Önskemål finns att läkarna kommer med också och att läkarna utbildas i riktlinjerna. Samma förhållande verkar gälla öppenvården inom psykiatrin. Flera rapporterar bättre samverkan med kriminalvården. Flera nätverk har också inventerat vilka samverkanspartners som finns lokalt och vilka avtal som finns.

5 Kunskaperna Riktlinjerna ger en gemensam grund att stå på. Flera nätverk bedriver gemensamt studiearbete, där man går igenom kapitel för kapitel i riktlinjerna. Fler personer behöver komma med i detta och man framhåller vikten att många får gå den kommande basutbildningen. Arbetet med riskbruk Generellt arbetar primärvården alltmer med tidig upptäckt och tidiga insatser (riskbruk). Samtidigt har vårdvalsreformen komplicerat detta, dessa insatser finns inte med i kravboken/tydligt avgränsade i ersättningssystemet för vårdcentralerna. På några vårdcentraler har detta betytt att riskbruksarbetet minskar på andra ökas det och riskbrukssköterskor anställs. Arbetet med vårdkedjor I Göteborg ska beroendekliniken bara arbeta med personer med beroende eller samsjuklighet. När missbruket är mindre komplicerat förväntas insatserna ske inom primärvården. Men vad händer när primärvården inte har kompetensen eller tiden? Det finns risk att en stor grupp personer med alkohol/drogproblem hamnar mellan stolarna. Det blir också svårare att arbeta med tidig upptäckt och tidiga insatser om det inte finns back- up i vårdkedjor. På andra ställen har vårdkedjan blivit tydligare, det sker mer samplanering, t ex planerade inläggningar Samsjuklighet Några rapporterar bättre samverkan vid samtidig psykisk störning och missbruk/beroende. Andra ser att det fortfarande finns en inställning att antingen missbruket eller sjukdomen ska behandlas först, att inte insatserna sker samtidigt. I Sjuhäradsområdet organiserar man arbetet vid samsjuklighet enligt casemanagement- modellen. Metoder Implementeringen av evidensbaserade metoder pågår för fullt. En majoritet beskriver att Audit och Dudit används, liksom strukturerade bedömningsinstrument/intervjuer (ASI/DOK). På många ställen har personalen utbildats i MI. Andra metoder man infört är KBT-behandling, 12-stegsbehandling, Haschavvänjningsprogrammet, Återfallsprevention. Flera av dessa metoder ingår i Kunskap till praktik- satsningen. Sekretess, hinder En del upplever sekretessreglerna som ett hinder för samverkan här behövs både kunskap och rutiner. Brukarråd Saknas på de flesta ställen. ( En första regional träff har dock hållits på Länsstyrelsen och en i Göteborg, se under GIR/Dokumentation)

6 Hur går vi vidare? Stöd för arbetet från chefer och politiker Riktlinjearbetet har inneburit mer fokus på och intresse för missbruks- och beroendeproblematiken. Även om ledning och politiker ger stöd, behöver de involveras mer i arbetet. T ex kan man försöka få till stånd lokala styrgrupper. Katharina Thunander menar att de delregionala arbetsgrupperna har fått en stor roll i ledningsarbetet. Samtidigt ser strukturerna för samverkan så olika ut i länet. Kanske måste man se över detta i framtiden. Projekt- och processledare behöver hitta vägar att föra informationen uppåt i organisationen, till chefer och politiker. Rutiner och avtal kring samverkan behöver finnas, samverkan får inte bli personbundet eller bara finnas kring den enskilde klienten. Dessa kan t ex gälla sekretess och ansvarsfrågor. Inte minst måste ansvaret tydliggöras i vårdkedjearbetet och omfatta allt från frågor om tidig upptäckt till specialistinsatser vid samsjuklighet. Viktiga samverkanspartners behöver vara med, primärvård och öppenpsykiatrin saknas i hög utsträckning fortfarande. För att utveckla arbetet kring riskbruk behöver vårdcentralerna tydliga kvalitetskrav och tydliga ersättningsregler på området. Fler behöver involveras och lära sig mer om riktlinjerna den kommande basutbildningen behöver vara tillgänglig för många. Allt fler kommer att erbjudas utbildningar i metoder/verktyg genom Kunskap till praktik. Claudia framhöll här möjligheten att starta FoU-cirklar. GR/ Elisabeth Beijer på FoU tar gärna emot tips och idéer om studiecirklar/forum för erfarenhetsutbyte. Kunskaperna på området ändras hela tiden. Hur ska man uppdatera sig? Det finns idag fortbildningar om missbruk/beroende på universitet/högskola, t ex psykologiska institutionen och institutionen för socialt arbete. En grupp framhöll att nya former för samverkan behöver testas, t ex myndighetsövergripande team med beslutsrätt även vid myndighetsutövning. Foto ovan: Karin Patriksson Foto nedan samt försättsblad: Kia Benroth

7 Efter lunch blev det ett kärt återseende. Anna och Peter, som engagerade kompetensstödjarna i samverkansträning förra sommaren, fanns åter på plats. Praktisk implementering och evidensbaserad praktik (Hela PowerPointpresentationen finns på hemsidan under denna dokumentation) Lars Oscarsson, professor vid Örebro universitet, delgav deltagarna sina kunskaper på området. Lars har under många sedan 1990-talet arbetat med dessa frågor. Han har varit koordinator för expertområdet alkoholmissbruk/beroende i arbetet med de nationella riktlinjerna och föreläsare inom basutbildningen inom Kunskap till praktik. Kravet på evidensbasering återkommer alltmer idag. Förebilden kommer från det medicinska området. De nationella riktlinjerna baseras t ex i hög grad på det arbete om evidensbaserade metoder på missbruks/beroendeområdet som SBU statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde några år innan riktlinjerna kom. Lars Oscarsson

8 Praktisk implementering och evidensbaserad praktik Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund: Evidensbaserad praktik (EBP) = RCT - randomisera eller försvinn!! Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - det goda mötet à la 70-tal EBP = Forskningen + Praktiken + Klienten! - det goda mötet à la 2000-talet Från början handlade evidensbaserad praktik bara om randomiserade, kontrollerade studier (RCT) på det medicinska området. De arbetas fram och ska sedan praktiseras punkt, slut. Man kan tala om EBP/M, evidensbaserad medicin, det finns böcker på området som kan liknas vid bibeln, t o m tryckta i format för att passa läkarrocksfickan. Tidigt uppstod ett motstånd mot RCT på det sociala fältet, där man menade att RCT inte gick att tillämpa - här behövdes mer magkänsla, improviserade möten, som inte kan fångas naturvetenskapligt. EVIDENSBASERAD PRAKTIK vad är det? Kärnan i EBP är tre kunskapskällor; forskning, praktik och klient/patient. Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Dvs, EBM & EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor: Forskningen Praktiken Klienten/Patienten/Brukaren

9 Hur tillämpar man EBM/EBP? Fem steg: Detta liknar problembaserat lärande, en pedagogik som t ex praktiseras i läkarutbildningen 1. Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov. 2. Man söker bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan. 3. Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet. 4. Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten b) klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt. 5. Man genomför, eller genomför inte en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen. IMPLEMENTERING vad är det? Implementera : förverkliga, genomföra (SAO) här: införa nya arbetssätt eller metoder (EBP) 1. på organisationsnivå 2. på golvet i den dagliga verksamheten 3. i huvudet på medarbetarna (ursäkta uttrycket!) När man sedan vet hur man ska göra uppstår frågan hur man ska kunna införa implementera - arbetssättet på organisatorisk nivå och i verksamhetens praktik. Kunskapen ska integreras, föras över från forskning till praktik. Men erfarenheterna som görs sedan behöver också återföras till forskningen Genomgående tema: Forskning Praktik Copyright Lars Oscarsson 2010 Effektstudier och EBP metoder för att utvärdera insatsers effekter 1. systematiska metaanalyser 2. dubbel blind RCT (RCT = Randomised Controlled Trial, randomiserad kontrollerad studie) 3. RCT cohortstudier 5. case control studier ( kontrollgruppsstudie ) 6. case seriers (SCD, SSD) 7. fallstudier Olika effektstudiers värde brukar rangordnas på följande sätt så även i de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevården. I metaanalyser lägger man ihop flera studier. Vid dubbel-blind-studier blir patienten slumpmässigt fördelad till testrespektive kontrollgrupp, t ex forskning inom farmakologin. Ingen ska veta vem som tillhör vilken grupp, detta för att ha kontroll på placebo-effekten. Något om RCT:

10 RCT-STUDIER: Population Urval EXPERI- MENT KONTROLL Intervention TAU Standardisering Skillnad? Signifikansnivå Effektstorlek Power RCT är en ideal forskningssituation, där man också försöker homogenisera patienter/klienter för att ha kontroll på forskningspopulationen. Insatser sker efter strikt manual, dvs. ska vara likformade. Hur ska detta gå till i socialt arbete? Går det att göra så med multiproblemfamiljer? Kan samtalsbehandling likformas? Storlek Ett generellt problem är om resultaten Variation från forskningen kan översättas till situationer i verkliga livet. Även vid Homogenisering upprepad forskning på samma metod enligt RCT blir resultaten oftast olika. Exempel på detta är multisystemisk terapi, där de första studierna i USA visade mycket goda resultat. Forskarna var entusiastiska, man valde perfekta familjer mm. När studier genomfördes i Kanada blev resultaten något sämre, i Norge ytterligare sämre, för att i Sverige komma fram till att metoden inte hade bättre effekt än andra insatser. Hur insatsen påverkar klientens problem verkar vara beroende av sammanhanget. Problemet är alltså hur man kan de-aggregera forskningsresultaten till det enskilda fallet. METAANALYS + Man kan belysa detta också från hur resultaten brukar se ut i samlade RCT- studier (metaanalyser). EXP KNTRL Det samlade resultatet i detta fall pekar på att det går bättre för klienterna om man C + Dan - Gustav använder en viss metod. Vid närmare - granskning visar det sig att två av Karin - + Jessica studierna ger stöd för antagandet, men + + inte den tredje. Dessutom visar en studie, Kim - + Rasmus A B att det gått sämre för klienterna i experimentgruppen. Principen för metaanalysen, EXP att samla resultaten, döljer att EXP Pelle Stina Johan Lisa Jan Anna det faktiskt kan gå sämre för enstaka personer. Hur ska vi veta att denna person - - KNTRL KNTRL inte liknar vår patient/klient? Detta är en Simon Hedvig Arvid Johanna David Tuva av de svåraste frågorna och det finns inga bra svar på hur psykosociala metoder ska hantera detta problem. Inom medicinen har man en slags devis needed number to treat t ex att var 10e patient blir bättre av en viss medicin. De andra drar ingen nytta av den, men blir åtminstone inte sämre. + +

11 En annan viktig aspekt på evidensbaserade metoder är att deras effekt i psykosocialt arbete, psykoterapi mm, är ganska liten i sammanhanget. Bl a Jan Blomqvist visar att behandlingsrelationen, klientfaktorer mm totalt sett är viktigare. Den specifika behandlingsmetoden står för ca 15 % av effekten. Förbättringsfaktorer i psykoterapi & psykosocialt arbete Terapeutisk allians 30% Placebo 15% Specifika f aktorer 15% Ut omt erapeut iska f aktorer 40% Men då ska man komma ihåg, att när man utbildar sig i olika metoder ingår det ofta moment som hur man skapar kontakt med klient/patient MI är ett bra exempel på detta. Använder man evidensbaserade metoder spiller det över på andra viktiga faktorer. Klienter brukar t ex uppleva det som positivt med ASIintervjuer, det ger tyngd och seriositet åt behandlingsrelationen. Riktlinjerna bygger bara på forskningen och då främst RCT. Man kanske skulle ha pekat mer på andra viktiga faktorer Våra metoder fungerar inte som penicillin, dvs. ökar klientens egen styrka. En studie från Umeå, som undersökte vilka som var de viktigaste faktorerna för klienter på behandlingsinstitutioner, kom fram till att det var stämningen i personalgruppen, dvs. att det var en trygg personalgrupp. Externa faktorer har också stor betydelse, bland det viktigaste här är att man får fortsatt socialt stöd efter behandlingen, t ex bostad, deltagande i självhjälpsgrupp mm. Nyckelfrågan är hur specifika faktorer och gemensamma faktorer samspelar Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma interna faktorer: Trygg, professionell behandlingsmiljö Arbets-/terapeutisk allians Trovärdig problemförklaring Hopp & Tillförsikt Frigör klientresurser Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma externa faktorer: Kontextens betydelse finns inte med i RCTstudier, MEN alltid i verkligheten. Tillgång till bostad Tillgång till arbete, sysselsättning Tillgång till (fortsatt) socialt stöd Nyckelfrågan: Samspelet mellan specifika effekter och gemensamma faktorer?

12 En stor, engelsk studie över behandlingsförloppet undersökte vad som har betydelse före, under och efter behandling: - Vad ligger bakom t ex en rattfylla? ( Initierande system) - Vilket utbud av hjälp finns och hur tillgänglig är den? ( Behandlingssystem) Det är viktigare att man får hjälp när man söker den, än att en viss metod erbjuds. - Stöd från omgivningen, erbjuder alternativa självbilder (Förändringssystem). Eftervård är mycket viktigt för att minska återfall. Utlösande händelse U t b u d Den utvidgade behandlingskontexten Växande problem Motivation för förändring Insikt om behov av hjälp Terapeutisk Allians Andra insatser Tillgänglighet Behandlingssystemet Initierande systemet Tryck från omgivningen Alternativa handlingar Stöd från omgivningen Alternativ självbild Förändringssystemet Inspirerad av Oxford et al Specifik Behandling Positiva livsalternativ En slutsats av allt detta är att forskningen måste kompletteras med kunskapskällorna klient/patient och praktiker NATIONELLA RIKTLINJERNA FÖR MISSBRUKS- och BEROENDEVÅRD reflektioner utifrån evidensdiskussionen Sos om EvidensBaserad Medicin/Praktik Tre informations-/kunskapskällor: - tillgänglig forskning - klinisk, praktisk, professionell erfarenhet - patientens/klientens synpunkter

13 Hur kan man implementera en evidensbaserad praktik? Implikationer för praktiken - forts När det gäller socialtjänstens organisation: Stödjande policy för EBP Tid för reflektion Mötet med klienten en öppen process Utbud av insatser Insatsen ett medel att nå mål inte ett mål i sig Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser en liten studie från Göteborg som visar på detta. Utan en stödjande policy för EBP blir det inget genomslag. EBP, nationella riktlinjer och annat kan lätt bli ord, mantra som upprepas. Men hur många har läst på? Det finns alltid en risk att förändringsarbetet rinner ut i sanden, att budgeten tar över. Förändring tar tid, det krävs en långsiktig policy. Medarbetarna måste få tid över för reflektion, både inom och mellan arbetsplatser. Ny forskning och nya metoder prövas hela tiden. Möten med patienter/klienter handlar inte om EN metod eller ett alternativ. Människor är olika. Valfrihet ger bättre resultat. Det krävs att man åtminstone kan ge två olika alternativ. Det finns Insatser är inte mål i sig, att t ex medverka till att en behandling genomförs är inget mål, utan ett medel. EBP måste vägas mot andra faktorer, som lagstiftning, de resurser som är tillgängliga mm. Organisationen måste kunna ändra på sig, annars är det ingen mening. Stabilitet och kontinuitet i personalgruppen är viktig. Kunskap och engagemang försvinner lätt när någon slutar. Utbildning i metoder kanske måste upprepas, nya medarbetare introduceras i de sätt man valt att arbeta efter. Förbättringskunskap ska nå ut till klienterna, brukarna, insatserna ska leda till brukarnytta. Implikationer för praktiken - forts När det gäller organisationen - forts: Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser Förmåga att komplettera, omfördela & omorganisera resurser Stabilitet och kontinuitet I den dagliga verksamheten är RCT bara en pusselbit. Vi behöver hitta den praktikrelevanta forskningen, vad som ger effekter i praktiken. Vi behöver utbilda personalen i evidensbaserad praktik, inte metod. Man kan t ex lära sig ASI och sedan använda formuläret för att förhöra klienter i stället för att väva in det i ett bra samtal. Det finns många intressanta studier från psykoterapiområdet, där olika terapeuter använt samma metod och fått mycket olika resultat. Det behövs alltså en beprövad erfarenhet, som är professionsbunden och normativ. Förbättringskunskap TACK! Copyright: Lars Oscarsson 2008

14 SLUTSATSER FÖR FORSKNINGEN & PRAKTIKEN Ett exempel på hur man kan göra: I detta dokumenterar man allt så precist som möjligt i en baslinje. RCT-studier är viktiga men en pusselbit Mer forskning om insatser i vardagspraktiken Börja bygga beprövad erfarenhet : - professionsburen - kommunicerad/dokumenterad - kritiskt granskad -normativ Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Vad är problemet? Din resp. klientens uppfattning Framgångskriterier jfr. T1 T1 Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Baslinje Granska kritiskt! Klientens värderingar & förväntningar Genomför insatsen T2 Följ upp framgångskriterierna Integrera steg Problem- och insatshypotes Jämför med T TID Varje steg behöver granskas kritiskt. Framgångskriterier vad är det? Är det helnykterhet eller kontrollerat drickande? Är det att hantera återfall? Mot vad ska detta mätas? I slutet ska man jämföra med ursprungsproblemet detta är att utvärdera! Hur kan man arbeta med denna modell på ett systematiskt sätt? En viktig faktor är naturligtvis att det finns tid att göra det, t ex mellan besöken Dokumentera! Dokumentera! Dokumentera! Utvärdera! I huvudet på medarbetarna: Vilja Kunna Förstå medarbetarna måste Vilja ha en förändring (jfr gräsrotsbyråkraters /läkares självständighet) Kunna = tidsmässiga, tekniska & kompetensmässiga resurser/förutsättningar Förstå = känna till och förstå innebörden av det nya arbetssättet/metoden, och varför! Vilja till förändring finns den? Bland oss finns en del gräsrotsbyråkrater, som gärna bevakar sin självständighet. Vi har ganska stort svängrum i rummet med klienten och det kan vara svårt att ändra invanda sätt att arbeta. Detta vet man bl a från implementeringen av ASI, som tagit över 10 år. - Kan vi förändra? Har vi tid, tekniska och kunskapsmässiga resurser? Har vi datorsupport och nödvändig back-up? Copyright: Lars Oscarsson 2010

15 Förstår vi varför och innebörd av förändring. Är det för ledningens skull? För klienterna? För oss själva? Var ligger motivationen? GENERELLA FAKTORER AV BETYDELSE VID IMPLEMENTERING interna fördelar/vinster med arbetssättet/metoden (relative internal advantages) förenlighet/anpassningsbar med befintligt arbetssätt (compatability) svårighetsgrad (complexity) Lätt att pröva/testa (trialability) Synbar för omgivningen (observability) Externa fördelar/vinster (relative external advantages) (efter Roger 1995) Copyright: Lars Oscarsson 2010 Generellt PROGRAMTEORI ETT STÖD VID IMPLEMENTERING OCH UTVÄRDERING En programteori beskriver implementeringen av ett program, en metod eller ett beslut hur det ska gå till och vad det ska leda till på kort (och eventuellt lång) sikt Copyright: Lars Oscarsson 2010 Programteori kan vara ett stöd för förändring.

16 Programteori ett ex: 1. Vad skall implementeras? 2. Hur skall information och utbildning gå till? 3. Utbildning och information genomförs 4. Vad utbildningen ska leda till. 5a. När och hur metoden ska användas. 6. Leder på kort sikt till att.., vilket påverkar det (långsiktiga) fortsatta utfallet. 5b. Tillämpning 7. Fortsatt tillämpning 8. Det långsiktiga utfallet, d.v.s. vad användandet av metoden leder till på lång sikt:.. (efter Alexanderson 2006, efter Vedung 1998) Copyright :Lars Oscarsson 2010 Några hållpunkter: Fyra nyckelord: utgå från den egna praktiken utgå från konkreta, lokala problem börja med en klientgrupp, verksamhet, etc utgå från vad som är lokalt realistiskt uppfinn inte hjulet på nytt! Dokumentation Systematik Jämförbarhet Realism! Referenser: Oscarsson, L (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKLKommentus. (under publicering) Oxford et al The Clients perspective on change during treatment for an alcohol problem: qualitative analysis of followup interviews in the UK Alcohol Treatment Trial; Addiction 101, Sackett, D.L., Straus, S.E., Richardson, W.S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (2000) Evidence-based Medicine. How to Practise and Teach EBM. Edinburgh: Churchill Livingstone. Text: Alf Midholm Foto: Karin Patriksson, Kia Benroth

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Riktlinjer I samverkan - RIS 2008-09-05

Riktlinjer I samverkan - RIS 2008-09-05 Projektplan gällande implementering av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Västra Götaland ett samverkansprojekt mellan VästKom, Västra Götalandsregionen och Kriminalvården

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Lärandeseminarier i missbruksvården

Lärandeseminarier i missbruksvården Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Genomförandeplan 2011 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2011 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2011 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Den 24 april 2008 träffade regeringen en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Organisations- och gruppsykologi

Organisations- och gruppsykologi Organisations- och gruppsykologi samverkan team - parallellprocesser Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg. Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Styrgrupp FoU-råd Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda,

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Metodstödjare i Skaraborg 2007 2010

Metodstödjare i Skaraborg 2007 2010 Metodstödjare i Skaraborg 2007 2010 IMPLEMENTERING AV ASI (ADDICTION SEVERETY INDEX) INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN FoU- M E DDEL ANDE 2011 :1 SKARAB ORGS KO M M U N AL FÖRBUN D FoU Sammanfattning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken? Ny möjlighet att delta på SIPU:s missbrukskonferens! Konferensen hölls första gången i maj 2015, med 100% nöjda deltagare! Nu genomför SIPU åter konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks-

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer