Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010"

Transkript

1 Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010 RIS RIS RIS RIS R I SVästra Götaland GIR Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text: Alf Midholm Foto: Karin Patriksson & Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer

2 Uppföljningsdag för kompetensstödjare i Västra Götaland 12/ Närmare 125 kompetensstödjare från hela Västra Götaland slöt upp när RIS Riktlinjer i Väst bjöd in till en uppföljning av förra sommarens tvådagarsutbildningar över länet. Kompetensstödjarna har sedan dess bildat 14 olika nätverk. Nu var frågan hur det blivit med alla förhoppningar och farhågor som uttrycktes för 8 månader sedan. En viktig förhoppning och farhåga handlade om tid och möjligheter att träffas kontinuerligt, lära känna varandra och varandras verksamheter. Att hitta mötesplatser och kontaktvägar, att hitta ett gemensamt språk och på sikt en samsyn. Man framhöll det viktiga att ledningen gav stöd för detta arbete. Hur blev det med detta? Vilka utmaningar väntar? Göran Eriksson, projektledare i RIS, inledde med att framhålla kompetensstödjarnas roll som spjutspetsar i uppgiften att sprida kunskap om de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Målet för RIS är att alla kommuner i länet och stadsdelar i Göteborg, psykiatrin, primärvården och kriminalvården i Västra Götaland ska utse kompetensstödjare. Efter konferenserna förra sommaren har flera tillkommit Katarina Thunander, projektledare i RIS och projektledare i Västra Götaland för Sveriges kommuner och landsting i satsningen Kunskap till praktik, berättade att RIS-projektet upphör 31/3 men samtidigt lever kvar i Kunskap till praktik, åtminstone 2010 ut. Några av projektledarna i RIS slutar, men hon, Staffan Schött och Kristina Olsson fortsätter, som samordnare för Kunskap till praktik. Till sin hjälp har de processledare, som ska stötta kompetensstödjarna och de 10 kommuner som utsetts som försökskommuner i Västra Götaland. Kvar finns också RIS styrgrupp. SKL har utbildat och kommer att utbilda personer, som i sin tur ska utbilda i metoderna Audit/Dudit, ADAD, ASI, Motiverande Intervju, Haschavvänjningsprogrammet (HAP), Återfallsprevention. Hitintills har 450 personer utbildats i någon av dessa metoder i Västra Götaland. Under RIS-projektet har 3700 deltagit i kunskapskonferenser, fördelat på 1700 personer. Antalet kompetensstödjare uppgår nu till 140 personer. Det finns 5 delregionala arbetsgrupper, ofta byggda på befintlig samverkansstruktur. Kriminalvården finns än så länge med i fyra av de delregionala arbetsgrupperna. Förra veckan samlades chefer i Västra Götaland kring temat hur går vi vidare med de nationella riktlinjerna. Landshövdingen, många höga politiker och chefstjänstemän fanns på plats i Länsstyrelsens hörsal för att ge tyngd åt frågan. På konferensen fanns också Gerhard Larsson med, för att berätta om sitt

3 uppdrag att utreda missbruksvårdens framtid ( se under aktuellt och Gunborg Brännström, nationell projektledare för Kunskap till praktik fanns också där och berättade om projektet(http://www.skl.se/web/kunskaptillpraktik.aspx ) Staffan Schött,(vänster bild) projektledare i RIS och projektledare för Kunskap till praktik i Västra Götaland, berättade litet om vad som hända skall. Det som väntar närmast är den basutbildning om 4 heldagar som Kunskap till praktik genomför över hela Sverige. I Västra Götaland kommer Fyrbodal och Simba att genomföra baskursen i april, resten av delregionerna till hösten. De som deltagit i minst fyra av RIS kunskapskonferenser kan välja alternativet att gå en heldag basutbildningen innefattar ju mycket av det som RIS kunskapskonferenser handlat om. Efter genomgången utbildning får man ett intyg, som berättigar till fortsatt, fördjupad utbildning. En expertgrupp inom Kunskap till praktik håller på att ta fram denna fördjupningsutbildning. Basutbildningen är framarbetad centralt, men genomförs av lokala förmågor i Västra Götaland samt Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor (FMB). Till utbildningen följer ett arbetsmaterial, som man sedan kan använda på sina arbetsplatser. Claudia Fahlke (höger bild) uppmanade deltagarna att besöka FMBs hemsida, också för att se utbudet av andra utbildningar, s om man kan gå på gratis (http://www.fmb-vg.se/) Claudia uppmanade också deltagarna att komma till konferensen på Draken i Göteborg 27/4 om pågående forskning (http://www.fmb-vg.se/ ) Nu var det dags för Claudia Fahlke, professor vid psykologiska institutionen i Göteborg och ordförande för FMB, att inleda ett samtal med de lokala kompetensstödjarnas nätverksgrupper. Till sin hjälp hade hon 6 processledare, som först fick presentera sig. (vänster bild, processledarna) Keith Alsterlind, samordnare i Sanna-teamet, Lundby, Skaraborg (3 kommuner), Hisingen, nordöstra Göteborg, Britt-Marie Finbom- Forsgren, riskbrukssköterska/projektledare Hisingen Catherine Larsson, metodstödjare Sjukhäradsområdet, Christina Anderson, riskbrukssköterska/ projektledare Fyrbodal, Göteborgs Stad,Georg Fischer, metodstödjare - Fyrbodal- norra Bohuslän, Dalsland, Fyrstad, Staffan Schött, projektledare, fungerar som processledare för centrala Göteborg

4 Vad innebär rollen som kompetensstödjare? Naturligtvis ska man vara väl insatt i riktlinjerna. Samverkan är också en bärande grund, att se hur andra arbetar, att bilda nätverk och att koppla arbetet till FoUenheter. Det finns ingen tidsgräns för kompetensstödjarnas arbete, ute på arbetsplatserna finns ett stöd för deras arbete. Nätverken fick två frågor att diskutera - Hur långt har vi nått? Ta fram positiva exempel - Hur går vi vidare? Efter diskussionen gick Claudia runt bland nätverken. Det framgick att aktiviteten skiftat ganska ordentligt, några nätverk hade träffats ett flertal gånger, något bara en gång. Bland dem med hög aktivitet rapporterades både att nätverken breddats och att samarbetet gav ringar på vattnet, vid t ex gemensam vårdplanering. Nya former för samverkan etableras lokalt. Träffarna har lett till personkännedom, vilket också gör att man vågar sätta fingret på de problem som finns. Personkännedom är viktig, men samverkan får inte stå och falla med olika personer. Det behövs rutiner och inskrivna skyldigheter att samverka. Samverkan ger inspiration och kunskap om varandra. Några har gjort studiebesök hos varandra. Generellt verkar arbetet allt mer fokusera på och inventera lokala behov, problem och resurser och att hitta verktyg/metoder man kan arbeta med tillsammans Hur få med alla berörda? Flera nätverk rapporterar positiva effekter av primärvårdens deltagande, t ex att de hjälper till med medicinska insatser i behandlingen. Cirka 2/3 av nätverken rapporterar svårigheter att få med primärvården 1/3 att primärvården finns med. Önskemål finns att läkarna kommer med också och att läkarna utbildas i riktlinjerna. Samma förhållande verkar gälla öppenvården inom psykiatrin. Flera rapporterar bättre samverkan med kriminalvården. Flera nätverk har också inventerat vilka samverkanspartners som finns lokalt och vilka avtal som finns.

5 Kunskaperna Riktlinjerna ger en gemensam grund att stå på. Flera nätverk bedriver gemensamt studiearbete, där man går igenom kapitel för kapitel i riktlinjerna. Fler personer behöver komma med i detta och man framhåller vikten att många får gå den kommande basutbildningen. Arbetet med riskbruk Generellt arbetar primärvården alltmer med tidig upptäckt och tidiga insatser (riskbruk). Samtidigt har vårdvalsreformen komplicerat detta, dessa insatser finns inte med i kravboken/tydligt avgränsade i ersättningssystemet för vårdcentralerna. På några vårdcentraler har detta betytt att riskbruksarbetet minskar på andra ökas det och riskbrukssköterskor anställs. Arbetet med vårdkedjor I Göteborg ska beroendekliniken bara arbeta med personer med beroende eller samsjuklighet. När missbruket är mindre komplicerat förväntas insatserna ske inom primärvården. Men vad händer när primärvården inte har kompetensen eller tiden? Det finns risk att en stor grupp personer med alkohol/drogproblem hamnar mellan stolarna. Det blir också svårare att arbeta med tidig upptäckt och tidiga insatser om det inte finns back- up i vårdkedjor. På andra ställen har vårdkedjan blivit tydligare, det sker mer samplanering, t ex planerade inläggningar Samsjuklighet Några rapporterar bättre samverkan vid samtidig psykisk störning och missbruk/beroende. Andra ser att det fortfarande finns en inställning att antingen missbruket eller sjukdomen ska behandlas först, att inte insatserna sker samtidigt. I Sjuhäradsområdet organiserar man arbetet vid samsjuklighet enligt casemanagement- modellen. Metoder Implementeringen av evidensbaserade metoder pågår för fullt. En majoritet beskriver att Audit och Dudit används, liksom strukturerade bedömningsinstrument/intervjuer (ASI/DOK). På många ställen har personalen utbildats i MI. Andra metoder man infört är KBT-behandling, 12-stegsbehandling, Haschavvänjningsprogrammet, Återfallsprevention. Flera av dessa metoder ingår i Kunskap till praktik- satsningen. Sekretess, hinder En del upplever sekretessreglerna som ett hinder för samverkan här behövs både kunskap och rutiner. Brukarråd Saknas på de flesta ställen. ( En första regional träff har dock hållits på Länsstyrelsen och en i Göteborg, se under GIR/Dokumentation)

6 Hur går vi vidare? Stöd för arbetet från chefer och politiker Riktlinjearbetet har inneburit mer fokus på och intresse för missbruks- och beroendeproblematiken. Även om ledning och politiker ger stöd, behöver de involveras mer i arbetet. T ex kan man försöka få till stånd lokala styrgrupper. Katharina Thunander menar att de delregionala arbetsgrupperna har fått en stor roll i ledningsarbetet. Samtidigt ser strukturerna för samverkan så olika ut i länet. Kanske måste man se över detta i framtiden. Projekt- och processledare behöver hitta vägar att föra informationen uppåt i organisationen, till chefer och politiker. Rutiner och avtal kring samverkan behöver finnas, samverkan får inte bli personbundet eller bara finnas kring den enskilde klienten. Dessa kan t ex gälla sekretess och ansvarsfrågor. Inte minst måste ansvaret tydliggöras i vårdkedjearbetet och omfatta allt från frågor om tidig upptäckt till specialistinsatser vid samsjuklighet. Viktiga samverkanspartners behöver vara med, primärvård och öppenpsykiatrin saknas i hög utsträckning fortfarande. För att utveckla arbetet kring riskbruk behöver vårdcentralerna tydliga kvalitetskrav och tydliga ersättningsregler på området. Fler behöver involveras och lära sig mer om riktlinjerna den kommande basutbildningen behöver vara tillgänglig för många. Allt fler kommer att erbjudas utbildningar i metoder/verktyg genom Kunskap till praktik. Claudia framhöll här möjligheten att starta FoU-cirklar. GR/ Elisabeth Beijer på FoU tar gärna emot tips och idéer om studiecirklar/forum för erfarenhetsutbyte. Kunskaperna på området ändras hela tiden. Hur ska man uppdatera sig? Det finns idag fortbildningar om missbruk/beroende på universitet/högskola, t ex psykologiska institutionen och institutionen för socialt arbete. En grupp framhöll att nya former för samverkan behöver testas, t ex myndighetsövergripande team med beslutsrätt även vid myndighetsutövning. Foto ovan: Karin Patriksson Foto nedan samt försättsblad: Kia Benroth

7 Efter lunch blev det ett kärt återseende. Anna och Peter, som engagerade kompetensstödjarna i samverkansträning förra sommaren, fanns åter på plats. Praktisk implementering och evidensbaserad praktik (Hela PowerPointpresentationen finns på hemsidan under denna dokumentation) Lars Oscarsson, professor vid Örebro universitet, delgav deltagarna sina kunskaper på området. Lars har under många sedan 1990-talet arbetat med dessa frågor. Han har varit koordinator för expertområdet alkoholmissbruk/beroende i arbetet med de nationella riktlinjerna och föreläsare inom basutbildningen inom Kunskap till praktik. Kravet på evidensbasering återkommer alltmer idag. Förebilden kommer från det medicinska området. De nationella riktlinjerna baseras t ex i hög grad på det arbete om evidensbaserade metoder på missbruks/beroendeområdet som SBU statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde några år innan riktlinjerna kom. Lars Oscarsson

8 Praktisk implementering och evidensbaserad praktik Lars Oscarsson, professor socialt arbete, Örebro universitet Bakgrund: Evidensbaserad praktik (EBP) = RCT - randomisera eller försvinn!! Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - det goda mötet à la 70-tal EBP = Forskningen + Praktiken + Klienten! - det goda mötet à la 2000-talet Från början handlade evidensbaserad praktik bara om randomiserade, kontrollerade studier (RCT) på det medicinska området. De arbetas fram och ska sedan praktiseras punkt, slut. Man kan tala om EBP/M, evidensbaserad medicin, det finns böcker på området som kan liknas vid bibeln, t o m tryckta i format för att passa läkarrocksfickan. Tidigt uppstod ett motstånd mot RCT på det sociala fältet, där man menade att RCT inte gick att tillämpa - här behövdes mer magkänsla, improviserade möten, som inte kan fångas naturvetenskapligt. EVIDENSBASERAD PRAKTIK vad är det? Kärnan i EBP är tre kunskapskällor; forskning, praktik och klient/patient. Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Dvs, EBM & EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor: Forskningen Praktiken Klienten/Patienten/Brukaren

9 Hur tillämpar man EBM/EBP? Fem steg: Detta liknar problembaserat lärande, en pedagogik som t ex praktiseras i läkarutbildningen 1. Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov. 2. Man söker bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan. 3. Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet. 4. Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten b) klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt. 5. Man genomför, eller genomför inte en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen. IMPLEMENTERING vad är det? Implementera : förverkliga, genomföra (SAO) här: införa nya arbetssätt eller metoder (EBP) 1. på organisationsnivå 2. på golvet i den dagliga verksamheten 3. i huvudet på medarbetarna (ursäkta uttrycket!) När man sedan vet hur man ska göra uppstår frågan hur man ska kunna införa implementera - arbetssättet på organisatorisk nivå och i verksamhetens praktik. Kunskapen ska integreras, föras över från forskning till praktik. Men erfarenheterna som görs sedan behöver också återföras till forskningen Genomgående tema: Forskning Praktik Copyright Lars Oscarsson 2010 Effektstudier och EBP metoder för att utvärdera insatsers effekter 1. systematiska metaanalyser 2. dubbel blind RCT (RCT = Randomised Controlled Trial, randomiserad kontrollerad studie) 3. RCT cohortstudier 5. case control studier ( kontrollgruppsstudie ) 6. case seriers (SCD, SSD) 7. fallstudier Olika effektstudiers värde brukar rangordnas på följande sätt så även i de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevården. I metaanalyser lägger man ihop flera studier. Vid dubbel-blind-studier blir patienten slumpmässigt fördelad till testrespektive kontrollgrupp, t ex forskning inom farmakologin. Ingen ska veta vem som tillhör vilken grupp, detta för att ha kontroll på placebo-effekten. Något om RCT:

10 RCT-STUDIER: Population Urval EXPERI- MENT KONTROLL Intervention TAU Standardisering Skillnad? Signifikansnivå Effektstorlek Power RCT är en ideal forskningssituation, där man också försöker homogenisera patienter/klienter för att ha kontroll på forskningspopulationen. Insatser sker efter strikt manual, dvs. ska vara likformade. Hur ska detta gå till i socialt arbete? Går det att göra så med multiproblemfamiljer? Kan samtalsbehandling likformas? Storlek Ett generellt problem är om resultaten Variation från forskningen kan översättas till situationer i verkliga livet. Även vid Homogenisering upprepad forskning på samma metod enligt RCT blir resultaten oftast olika. Exempel på detta är multisystemisk terapi, där de första studierna i USA visade mycket goda resultat. Forskarna var entusiastiska, man valde perfekta familjer mm. När studier genomfördes i Kanada blev resultaten något sämre, i Norge ytterligare sämre, för att i Sverige komma fram till att metoden inte hade bättre effekt än andra insatser. Hur insatsen påverkar klientens problem verkar vara beroende av sammanhanget. Problemet är alltså hur man kan de-aggregera forskningsresultaten till det enskilda fallet. METAANALYS + Man kan belysa detta också från hur resultaten brukar se ut i samlade RCT- studier (metaanalyser). EXP KNTRL Det samlade resultatet i detta fall pekar på att det går bättre för klienterna om man C + Dan - Gustav använder en viss metod. Vid närmare - granskning visar det sig att två av Karin - + Jessica studierna ger stöd för antagandet, men + + inte den tredje. Dessutom visar en studie, Kim - + Rasmus A B att det gått sämre för klienterna i experimentgruppen. Principen för metaanalysen, EXP att samla resultaten, döljer att EXP Pelle Stina Johan Lisa Jan Anna det faktiskt kan gå sämre för enstaka personer. Hur ska vi veta att denna person - - KNTRL KNTRL inte liknar vår patient/klient? Detta är en Simon Hedvig Arvid Johanna David Tuva av de svåraste frågorna och det finns inga bra svar på hur psykosociala metoder ska hantera detta problem. Inom medicinen har man en slags devis needed number to treat t ex att var 10e patient blir bättre av en viss medicin. De andra drar ingen nytta av den, men blir åtminstone inte sämre. + +

11 En annan viktig aspekt på evidensbaserade metoder är att deras effekt i psykosocialt arbete, psykoterapi mm, är ganska liten i sammanhanget. Bl a Jan Blomqvist visar att behandlingsrelationen, klientfaktorer mm totalt sett är viktigare. Den specifika behandlingsmetoden står för ca 15 % av effekten. Förbättringsfaktorer i psykoterapi & psykosocialt arbete Terapeutisk allians 30% Placebo 15% Specifika f aktorer 15% Ut omt erapeut iska f aktorer 40% Men då ska man komma ihåg, att när man utbildar sig i olika metoder ingår det ofta moment som hur man skapar kontakt med klient/patient MI är ett bra exempel på detta. Använder man evidensbaserade metoder spiller det över på andra viktiga faktorer. Klienter brukar t ex uppleva det som positivt med ASIintervjuer, det ger tyngd och seriositet åt behandlingsrelationen. Riktlinjerna bygger bara på forskningen och då främst RCT. Man kanske skulle ha pekat mer på andra viktiga faktorer Våra metoder fungerar inte som penicillin, dvs. ökar klientens egen styrka. En studie från Umeå, som undersökte vilka som var de viktigaste faktorerna för klienter på behandlingsinstitutioner, kom fram till att det var stämningen i personalgruppen, dvs. att det var en trygg personalgrupp. Externa faktorer har också stor betydelse, bland det viktigaste här är att man får fortsatt socialt stöd efter behandlingen, t ex bostad, deltagande i självhjälpsgrupp mm. Nyckelfrågan är hur specifika faktorer och gemensamma faktorer samspelar Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma interna faktorer: Trygg, professionell behandlingsmiljö Arbets-/terapeutisk allians Trovärdig problemförklaring Hopp & Tillförsikt Frigör klientresurser Specifika effekter respektive Gemensamma faktorer Gemensamma externa faktorer: Kontextens betydelse finns inte med i RCTstudier, MEN alltid i verkligheten. Tillgång till bostad Tillgång till arbete, sysselsättning Tillgång till (fortsatt) socialt stöd Nyckelfrågan: Samspelet mellan specifika effekter och gemensamma faktorer?

12 En stor, engelsk studie över behandlingsförloppet undersökte vad som har betydelse före, under och efter behandling: - Vad ligger bakom t ex en rattfylla? ( Initierande system) - Vilket utbud av hjälp finns och hur tillgänglig är den? ( Behandlingssystem) Det är viktigare att man får hjälp när man söker den, än att en viss metod erbjuds. - Stöd från omgivningen, erbjuder alternativa självbilder (Förändringssystem). Eftervård är mycket viktigt för att minska återfall. Utlösande händelse U t b u d Den utvidgade behandlingskontexten Växande problem Motivation för förändring Insikt om behov av hjälp Terapeutisk Allians Andra insatser Tillgänglighet Behandlingssystemet Initierande systemet Tryck från omgivningen Alternativa handlingar Stöd från omgivningen Alternativ självbild Förändringssystemet Inspirerad av Oxford et al Specifik Behandling Positiva livsalternativ En slutsats av allt detta är att forskningen måste kompletteras med kunskapskällorna klient/patient och praktiker NATIONELLA RIKTLINJERNA FÖR MISSBRUKS- och BEROENDEVÅRD reflektioner utifrån evidensdiskussionen Sos om EvidensBaserad Medicin/Praktik Tre informations-/kunskapskällor: - tillgänglig forskning - klinisk, praktisk, professionell erfarenhet - patientens/klientens synpunkter

13 Hur kan man implementera en evidensbaserad praktik? Implikationer för praktiken - forts När det gäller socialtjänstens organisation: Stödjande policy för EBP Tid för reflektion Mötet med klienten en öppen process Utbud av insatser Insatsen ett medel att nå mål inte ett mål i sig Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser en liten studie från Göteborg som visar på detta. Utan en stödjande policy för EBP blir det inget genomslag. EBP, nationella riktlinjer och annat kan lätt bli ord, mantra som upprepas. Men hur många har läst på? Det finns alltid en risk att förändringsarbetet rinner ut i sanden, att budgeten tar över. Förändring tar tid, det krävs en långsiktig policy. Medarbetarna måste få tid över för reflektion, både inom och mellan arbetsplatser. Ny forskning och nya metoder prövas hela tiden. Möten med patienter/klienter handlar inte om EN metod eller ett alternativ. Människor är olika. Valfrihet ger bättre resultat. Det krävs att man åtminstone kan ge två olika alternativ. Det finns Insatser är inte mål i sig, att t ex medverka till att en behandling genomförs är inget mål, utan ett medel. EBP måste vägas mot andra faktorer, som lagstiftning, de resurser som är tillgängliga mm. Organisationen måste kunna ändra på sig, annars är det ingen mening. Stabilitet och kontinuitet i personalgruppen är viktig. Kunskap och engagemang försvinner lätt när någon slutar. Utbildning i metoder kanske måste upprepas, nya medarbetare introduceras i de sätt man valt att arbeta efter. Förbättringskunskap ska nå ut till klienterna, brukarna, insatserna ska leda till brukarnytta. Implikationer för praktiken - forts När det gäller organisationen - forts: Väga forskning, praktisk erfarenhet & klientperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser Förmåga att komplettera, omfördela & omorganisera resurser Stabilitet och kontinuitet I den dagliga verksamheten är RCT bara en pusselbit. Vi behöver hitta den praktikrelevanta forskningen, vad som ger effekter i praktiken. Vi behöver utbilda personalen i evidensbaserad praktik, inte metod. Man kan t ex lära sig ASI och sedan använda formuläret för att förhöra klienter i stället för att väva in det i ett bra samtal. Det finns många intressanta studier från psykoterapiområdet, där olika terapeuter använt samma metod och fått mycket olika resultat. Det behövs alltså en beprövad erfarenhet, som är professionsbunden och normativ. Förbättringskunskap TACK! Copyright: Lars Oscarsson 2008

14 SLUTSATSER FÖR FORSKNINGEN & PRAKTIKEN Ett exempel på hur man kan göra: I detta dokumenterar man allt så precist som möjligt i en baslinje. RCT-studier är viktiga men en pusselbit Mer forskning om insatser i vardagspraktiken Börja bygga beprövad erfarenhet : - professionsburen - kommunicerad/dokumenterad - kritiskt granskad -normativ Exempel: Evidensbaserat klientarbete i praktiken Utgångspunkt EBM/P & Professionellt förhållningssätt Vad är problemet? Din resp. klientens uppfattning Framgångskriterier jfr. T1 T1 Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Baslinje Granska kritiskt! Klientens värderingar & förväntningar Genomför insatsen T2 Följ upp framgångskriterierna Integrera steg Problem- och insatshypotes Jämför med T TID Varje steg behöver granskas kritiskt. Framgångskriterier vad är det? Är det helnykterhet eller kontrollerat drickande? Är det att hantera återfall? Mot vad ska detta mätas? I slutet ska man jämföra med ursprungsproblemet detta är att utvärdera! Hur kan man arbeta med denna modell på ett systematiskt sätt? En viktig faktor är naturligtvis att det finns tid att göra det, t ex mellan besöken Dokumentera! Dokumentera! Dokumentera! Utvärdera! I huvudet på medarbetarna: Vilja Kunna Förstå medarbetarna måste Vilja ha en förändring (jfr gräsrotsbyråkraters /läkares självständighet) Kunna = tidsmässiga, tekniska & kompetensmässiga resurser/förutsättningar Förstå = känna till och förstå innebörden av det nya arbetssättet/metoden, och varför! Vilja till förändring finns den? Bland oss finns en del gräsrotsbyråkrater, som gärna bevakar sin självständighet. Vi har ganska stort svängrum i rummet med klienten och det kan vara svårt att ändra invanda sätt att arbeta. Detta vet man bl a från implementeringen av ASI, som tagit över 10 år. - Kan vi förändra? Har vi tid, tekniska och kunskapsmässiga resurser? Har vi datorsupport och nödvändig back-up? Copyright: Lars Oscarsson 2010

15 Förstår vi varför och innebörd av förändring. Är det för ledningens skull? För klienterna? För oss själva? Var ligger motivationen? GENERELLA FAKTORER AV BETYDELSE VID IMPLEMENTERING interna fördelar/vinster med arbetssättet/metoden (relative internal advantages) förenlighet/anpassningsbar med befintligt arbetssätt (compatability) svårighetsgrad (complexity) Lätt att pröva/testa (trialability) Synbar för omgivningen (observability) Externa fördelar/vinster (relative external advantages) (efter Roger 1995) Copyright: Lars Oscarsson 2010 Generellt PROGRAMTEORI ETT STÖD VID IMPLEMENTERING OCH UTVÄRDERING En programteori beskriver implementeringen av ett program, en metod eller ett beslut hur det ska gå till och vad det ska leda till på kort (och eventuellt lång) sikt Copyright: Lars Oscarsson 2010 Programteori kan vara ett stöd för förändring.

16 Programteori ett ex: 1. Vad skall implementeras? 2. Hur skall information och utbildning gå till? 3. Utbildning och information genomförs 4. Vad utbildningen ska leda till. 5a. När och hur metoden ska användas. 6. Leder på kort sikt till att.., vilket påverkar det (långsiktiga) fortsatta utfallet. 5b. Tillämpning 7. Fortsatt tillämpning 8. Det långsiktiga utfallet, d.v.s. vad användandet av metoden leder till på lång sikt:.. (efter Alexanderson 2006, efter Vedung 1998) Copyright :Lars Oscarsson 2010 Några hållpunkter: Fyra nyckelord: utgå från den egna praktiken utgå från konkreta, lokala problem börja med en klientgrupp, verksamhet, etc utgå från vad som är lokalt realistiskt uppfinn inte hjulet på nytt! Dokumentation Systematik Jämförbarhet Realism! Referenser: Oscarsson, L (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKLKommentus. (under publicering) Oxford et al The Clients perspective on change during treatment for an alcohol problem: qualitative analysis of followup interviews in the UK Alcohol Treatment Trial; Addiction 101, Sackett, D.L., Straus, S.E., Richardson, W.S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (2000) Evidence-based Medicine. How to Practise and Teach EBM. Edinburgh: Churchill Livingstone. Text: Alf Midholm Foto: Karin Patriksson, Kia Benroth

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN Lars Oscarsson, Örebro universitet Bakgrund: Evidensbaserad praktik/medicin (EBP/M) = randomiserade effektstudier!! Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - det

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Att arbeta evidensbaserat

Att arbeta evidensbaserat Att arbeta evidensbaserat Bilder delvis från Lars Oscarsson, Örebro universitet Jan Brännström, UFFE/Umeå Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95 070 60 60 997 Bästa rådande

Läs mer

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP En EvidensBaserad Praktik omvärlden Kunskapsstyrning av praktiken Kunskapsanvändning

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK VAD ÄR DET?

EVIDENSBASERAD PRAKTIK VAD ÄR DET? EVIDENSBASERAD PRAKTIK VAD ÄR DET? SOCIALFÖRVALTNINGEN, REGION GOTLAND 21 NOVEMBER 2011 LARS OSCARSSON, ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Bakgrund: Evidensbaserad praktik/medicin (EBP/M) = randomiserade effektstudier!!

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 2009-11-15 Att: Gunborg Brännström Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg 118 82 Stockholm Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 Bakgrund Kunskap till praktik

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Kunskap till praktik 2010-06-09

Kunskap till praktik 2010-06-09 Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 27 Feb 2009 Utbildningsdel 2 Tidig upptäckt och tidiga insatser Kapitel 3 & 4 Föreläsare docent Sven Andreasson RIS Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland GIR Text/bild/layout:

Läs mer

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer

Läs mer

Största hindret är nog att det saknas rutiner för att använda ASI i detta sammanhang

Största hindret är nog att det saknas rutiner för att använda ASI i detta sammanhang Största hindret är nog att det saknas rutiner för att använda ASI i detta sammanhang Rapport om hur kartläggningsinstrumentet ASI används i samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och kriminalvård

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Nyhetsbrev Nr. 3 2009

Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Exposé över FoU:s arbete och samverkan med kommunerna i Nordväst. Inledning Det här är årets tredje Nyhetsbrev från FoU- Nordväst - något som kommer att bli ett stående inslag tre

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Evidensbaserat arbete i praktiken

Evidensbaserat arbete i praktiken Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan Brukare med betoning på innebörden användare av välfärdstjänster Markant i början av 90-talet, ekonomiska och ideologiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 3 347 personer var anmälda på utbildningen dag 3, 244 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer