Barnkonventionen. Berättelser om framsteg för barns rättigheter

Transkript

1 Barnkonventionen 25 Berättelser om framsteg för barns rättigheter år

2 25 år av framsteg för barns rättigheter DEN 20 NOVEMBER 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sedan Sverige anslöt sig som ett av de första länderna har Barnkonventionen varit ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Redan 1923 skrev Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb Deklarationen om barns rättigheter. Hon föreslog fem grundläggande principer för barns rättigheter och de var viktiga när Barnkonventionen kom till. Rädda Barnen 2014, artikelnummer Redaktion: Agneta Gunnarsson, Annika Rydman och Karin Wallby Foto omslag: Susan Warner/Save the Children Foto: 1: Jane Hahn/Save the Children. 2: Shanna Abas. 3: Thomas Althin. 6: Dorothy Sang/Save the Children och Save the Children. 9: Susan Warner/Save the Children. 10: Carola Björk. 11: Mats Lignell/Save the Children. 11: Save the Children. 15: Aga Luczakowska/Save the Children. 21: Nagy-bagoly Arpad, Louis Leeson/Save the Children. Vi ser stora utmaningar framför oss. Trots att Barnkonventionen slår fast att inget barn ska utsättas för våld, är det bara 42 länder som lagstiftat mot aga. Miljontals barn har inte möjlighet att gå i skolan och i krig och katastrof är det alltid barnen som drabbas hårdast. Men det finns exempel på vad som blivit bättre. Här berättar vi om hur Rädda Barnen arbetat för att förbättra barns situation under 25 år med Barnkonventionen. Jag hoppas att du som läser inspireras till att fortsätta kämpa för barnen. Form: Anna L Andrén/Anna Grafik. Tryck: Peter Wallén Inger Ashing, Ordförande Rädda Barnen

3 1 Barnkonventionen förbjuder kvinnlig könsstympning KONVENTIONSSTATERNA SKA VIDTA alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Paragraf 3 i artikel 24 i Barnkonventionen. En kort och neutralt formulerad mening. Men bakom den låg år av noggrann planering, otaliga möten och ihärdigt påverkansarbete för Rädda Barnen och andra ideella organisationer. Paragrafen handlar om kvinnlig könsstympning. När arbetsgruppen som jobbade med att utforma Barnkonventionen antog den korta meningen, var det första gången detta ämne lyfts fram som en fråga om mänskliga rättigheter. Simone Ek var chef för Rädda Barnens kontor i Genève under hela 1980-talet. Tillsammans med ett par andra stora, internationella ideella organisationer började hon följa arbetsgruppens arbete och tog initiativet till att även frivilligorganisationerna bildade en arbetsgrupp. Gruppen bevakade förhandlingarna i FN:s arbetsgrupp, kommenterade utkast till texter och utarbetade egna förslag. Sammanlagt uppskattar Simone Ek att drygt ett dussin paragrafer i Barnkonventionen har sitt ursprung i de ideella organisationernas förslag. Efter hand lärde vi oss hur vi skulle göra för att kunna påverka så mycket som möjligt. En nyckelfråga var att vara ute i god tid. När väl förhandlingarna börjat var det ofta för sent, berättar Simone Ek. Informella kontakter var en annan bra strategi. Simone Ek började bjuda in till svensk ärtsoppa med varm punsch på torsdagarna den årliga vecka då förhandlingarna pågick. Detta bidrog till öppnare dialog och till att bryta upp låsningar i förhandlingarna mellan öst och väst, nord och syd och regeringar och ideella organisationer. Frågan om kvinnlig könsstympning började drivas av Rädda Barnen tillsammans med den afrikanska organisationen Inter-African Committee, IAC, i början på 1980-talet. Inledningsvis var motståndet kompakt. På grund av frågans känslighet vägrade FN-organ att ta ställning och regeringsdelegater var ovilliga att ta upp frågan. Men genom att istället tala om skadliga traditionella sedvänjor blev det lite lättare att diskutera ämnet och sakta men säkert flyttade Rädda Barnen och IAC fram positionerna. Ett seminarium i Senegal där en stark och gripande Sida-finansierad film visades fick Senegals hälsominister att lova att verka för att få bort företeelsen. Senegal tog först upp frågan i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, vilket resulterade i en rapport. Den blev sedan en del av underlaget när Senegal gick med på att också lyfta fram ämnet i arbetsgruppen för utformandet av Barnkonventionen. Det var viktigt att ett afrikanskt land tog upp denna känsliga fråga, konstaterar Simone Ek. Efter ytterligare ett antal debatter och bordläggningar kunde paragraf 3 i artikel 24 slutligen antas av arbetsgruppen Två år senare antogs Barnkonventionen av FN:s generalförsamling. Det innebar inte att kvinnlig könsstympning försvann över en natt. Tvärtom. Men vid det här laget har många afrikanska länder lagar som förbjuder denna sedvänja och kunskapen om dess skadlighet växter. Även om siffror saknas innebär detta sannolikt att färre flickor könsstympas. Ett annat exempel på en viktig paragraf i Barnkonventionen som Rädda Barnen var med om att driva fram är artikel 38 om barnsoldater, där kravet på en 18-årsgräns för rekrytering av barnsoldater dock inte uppnåddes förrän i ett senare tilläggsprotokoll till konventionen.

4 2 Samarbete mot hedersvåld DET FINNS BARN och ungdomar i Sverige som inte har någon fritid, som förväntas gå hem direkt efter skolan. Som inte får bli kära i vem de vill och som lever i skräck för att giftas bort mot sin vilja. Projektet Det handlar om kärlek kom till för att motverka hedersrelaterat våld. Det är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer som startade i Norrköping Jag hade stött på frågan om hedersrelaterat förtryck och våld och såg att vi behövde samverka med myndigheter som socialtjänst och polis för att kunna förebygga, berättar Sara Mühling på Rädda Barnen i Norrköping. Sara Mühling och polisen i Norrköping träffade Länsstyrelsen i Östergötland för att diskutera frågan. Rädda Barnen i Norrköping fick uppdraget att ta fram ett förslag på hur man kunde arbeta tillsammans resultatet blev Det handlar om kärlek. Projektets värdegrund är barns rättigheter och mänskliga rättigheter. Frågan om hedersrelaterat förtryck och våld kan upplevas som svår att hantera. Att ta upp den ur ett barnrättsperspektiv synliggör och tydliggör budskapet; att det gäller alla barns rättigheter och att det inte finns några undantag, säger Sara Mühling. Ett annat av huvudsyftena är att träffa barn och ungdomar i deras miljö, det vill säga i skolan. Under en vecka går myndigheter och frivilligorganisationer ut i skolor och möter högstadie- och gymnasieelever för att prata om deras rättigheter. Eleverna får en presentation av projektet, får se en teaterföreställning och göra värderingsövningar. En viktig del är att eleverna också får diskutera och ställa frågor både i klassrummen och i korridorerna under rasterna. Informationsmaterial delas ut där bland annat viktiga telefonnummer finns med. Webbplatsen är översatt till ett tiotal språk. År 2010 fick Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag från Regeringen att sprida Det handlar om kärlek över hela landet. Rädda Barnen deltog i arbetet som avslutades Fram till dess hade ett sjuttiotal kommuner tagit del av projektet och mer än barn och unga fått information om sina rättigheter. Utvärderingarna visar att projektet når fram. Eleverna tycker att de lärt sig mycket om sina rättigheter och att de får bättre förtroende för de myndigheter som finns till för dem. Så här säger några av eleverna i enkäterna som Rädda Barnen gjort: Nu vet jag vart jag kan få hjälp och att kärleken är fri Elev, gymnasiet. Jag har lärt mig att min kropp är min kropp och jag bestämmer över den Elev, högstadiet. Det är bra att diskutera och få träna på att respektera andras åsikter Elev, högstadiet Vadå, behöver man inte gifta sig!? Elev, gymnasiet. Nu arbetar Rädda Barnen med hjälp av pengar från Allmänna arvsfonden för att ta fram en nationell stödlinje dit barn och unga kan ringa. Dessutom arbetar man med en treårig skolturné tillsammans med Folkteatern i Gävle. Turnén ska riktas mot storstäderna som hittills varit svåra att nå med projektet.

5 3 Nej till kränkningar inom idrotten! HUNDRATUSENTALS BARN RUNT om i landet ägnar åtskilliga timmar varje vecka åt sin idrott. Nästan 90 procent av alla barn har någon gång varit engagerad i föreningsidrott. Idrott betyder en enorm glädje och är väldigt viktig för många barn, säger Helene Olsson, projektledare för Rädda Barnens verksamhet High Five idrott för alla. Men idrott är inte bara lek, glädje och kamratskap för alla barn. I en undersökning som Friends gjorde häromåret kom det fram att vart åttonde barn har upplevt kränkningar inom sin sport. En fjärdedel berättade att de kände till att kränkningar förekommer, eller har förekommit, i deras lag eller grupp. För några år sedan tog en stor idrottsförening kontakt med Rädda Barnen. Barn hade utsatts för kränkningar och föreningen ville ha hjälp med att hantera situationen. Just då kunde inte Rädda Barnen ge några handfasta tips, men samtalet ledde till att Fem steg till en handlingsplan togs fram. Materialet är ett stöd till idrottsföreningar som vill motverka mobbning, kränkningar och diskriminering. Barnkonventionen och idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, ligger som grund för materialet. Idrotten hade bra material som handlade om värdegrund och liknande frågor. Men det fanns inget konkret material om hur man kan arbeta mot diskriminering och mobbning och inget om vad man gör om det trots allt händer något allvarligt, säger Helene Olsson. Nu arbetar Rädda Barnen för att sprida kunskap om barns rättigheter till idrottsföreningar runt om i landet. Kända idrottare som ryttaren Helena Lundbäck och fotbollsspelaren Martin Mutumba har ställt upp som affischnamn. Det gäller att få ut budskapet till föreningarna så att de kan arbeta fram egna handlingsplaner och då är Fem steg till en handlingsplan ett utmärkt verktyg. När Rädda Barnen gjorde en kartläggning av kommunerna såg man hur ett politiskt beslut påverkar kommunens arbete med att stärka idrottsföreningarnas värdegrundsarbete. Ibland till och med kopplat till villkor för att få föreningar skulle få bidrag. Vi har uppmuntrat kommunerna att arbeta strukturerat och att samarbeta med andra aktörer, som Rädda Barnen, säger Helene Olsson. Förra året tog Ånge kommun beslut att föreningarna, för att få bidrag, var tvungna att ha en handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering. Rädda Barnen var med och tog fram en utbildning för kommunens idrottsföreningar. Nu har ytterligare minst femton kommuner följt Ånges exempel och tagit beslut eller uppmanat idrottsföreningar att ta fram handlingsplaner mot kränkande behandling och diskriminering. I Jönköping har Rädda Barnen påbörjat arbetet med High Five. Kenneth Hellman från lokalföreningen där berättar om ambitionen att samarbeta med både lokala idrottsklubbar som HV71 men också med kommunen. Målet är att våra insatser ska leda till en tryggare tillvaro i föreningen, där barn är trygga och där inget barn far illa, säger han.

6 4 Tvärpolitiska barngruppen agerade för flyktingbarn Höjd kompetens hos dem som arbetar med barn 5 ÅR 1992 GICK debatten het om hur asylsökande barn behandlades i Sverige. Efter ett uppmärksammat seminarium i Riksdagen, där Rädda Barnen medverkade, bildades tvärpolitiska barngruppen. Syftet med det informella nätverket var att verka för att förbättra situationen för de mest utsatta barnen i Sverige och världen. Riksdagens alla sju partier var med i den tvärpolitiska barngruppen som kunde enas om barnfrågor utan att partipolitiken tog över. Rädda Barnen insåg genast att den tvärpolitiska barngruppen var viktig och deltog i gruppens möten en gång i månaden. I början var Rädda Barnen ensam frivilligorganisation på mötena, men så småningom började fler organisationer delta. Den tvärpolitiska barngruppen har lagt fram många gemensamma motioner. Den har också nått framgång i en rad frågor ofta har det handlat om frågor där Rädda Barnen varit pådrivande. År 2004 lämnade till exempel den tvärpolitiska barngruppen in en motion som föreslog att ansvaret för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige skulle överföras från Migrationsverket till kommuner. Därmed skulle barnen hamna under socialtjänstens tillsyn och kunna få hjälp, till exempel med behandling mot trauman. ÄNDA SEDAN 1990-TALET, då Barnkonventionen fortfarande var ny, har det varit en viktig strategi för Rädda Barnen att utbilda politiker och anställda i kommuner om barns rättigheter. Kommunerna är en viktig målgrupp men idag vänder sig verksamheten Rädda Barnen utbildar också till myndigheter, landsting och regioner, organisationer, företag med flera. En av de mest populära utbildningarna heter Barnkonventionen i det dagliga arbetet. Utbildningen ger inspiration och förståelse för Barnkonventionen och hur den kan bli ett redskap i det dagliga arbetet i kommuner och myndigheter. Andra utbildningar handlar om barns deltagande och hur de kan få inflytande, samtal med barn om svåra saker och hur man anordnar samtalsgrupper för ensamkommande flyktingbarn. Under senare år har Rädda Barnen Utbildar bland annat genomfört utbildningar för majoriteten av cheferna i Hässleholms kommun. Man har också tagit fram en handledning för tjänstemän och politiker i Malmö stad för att stärka kommunens arbete med barnets rättigheter. En utbildning av Hyllie stadsdelsförvaltning i Malmö ledde till förändringar av stadsdelens handlingsplan och bättre rutiner för att säkerställa att barnets bästa beaktats när man tar beslut om barn. Dessutom framhöll motionen att Migrationsverket satt på dubbla stolar i och med att myndigheten både hade ansvaret för omhändertagandet av barnen och skulle bedöma deras ansökningar om uppehållstillstånd. I december 2004 biföll Riksdagen motionen. Den var ett steg framåt och innebar en förbättring för många ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan, Somalia och andra krigsdrabbade länder. Samtidigt gick modellen för den tvärpolitiska barngruppen på export. I Europeiska Unionens parlament bildades en allians för barnets rättigheter enligt svensk modell. Den var till exempel aktiv inför valet av nya EU-kommissionärer 2004, ställde frågor och såg till att barns rättigheter fanns med på agendan. Även Lunds kommun vände sig till Rädda Barnen när de ville förbättra sitt arbete för barns rättigheter. Flertalet chefer och anställda gick Barnkonventionen i det dagliga arbetet år De anställda vid socialförvaltningen fick gå en fördjupad utbildning. Dessa båda utbildningar ledde till att Rädda Barnen Utbildar även var med och gav synpunkter på innehållet i den barnrättsstrategi som skulle tas fram av kommunen. I december 2012 godkändes strategin av fullmäktige och det var därmed beslutat att Barnkonventionen och dess grundprinciper ska ligga till grund för alla beslut som fattas i Lunds kommun. Även personal i Östersunds kommun har gått utbildningen i Barnkonventionen. Ett resultat av den utbildningen blev att nämnderna själva utbildar så kallade observatörer som ska bevaka och driva på arbetet med Barnkonventionen.

7 6 Nätverk i Latinamerika påverkade ny lag LAGEN SOM VAR på väg att antas i El Salvador skulle göra det lättare att bekämpa ungdomskriminaliteten, var tanken. Men den tilltänkta lagen bröt på flera punkter mot Barnkonventionen. Tack vare idogt påverkansarbete från nätverket REDLAMyC, som stöttas av Rädda Barnen, stoppades lagen. Rädda Barnen är vår viktigaste finansieringskälla, säger Jorge Freyre, koordinatör för REDLAMyC. Han berättar att Rädda Barnens regionkontor för Latinamerika varit ett stöd både i att utveckla nätverket för barns rättigheter och planera innehållet i verksamheten. REDLAMyC består av 35 nationella nätverk i Latinamerika och Karibien som jobbar för barns rättigheter. I mars i år, vid den Interamerikanska kommissionens konferens, arrangerade REDLAMyC ett möte för att belysa våld mot barn och strafflagstiftning för barn. Vid konferensen deltog barn från flera organisationer från hela Latinamerika och Karibien. De berättade om hur barn och unga drabbas av våldet men även av de allt hårdare lagarna. Flera stater i Centralamerika tillhör de länder i världen som har högst antal mord per invånare. Narkotikasmuggling är den största källan till våld och det drabbar även barn och unga, både direkt och indirekt. Det är inte ovanligt att ungdomsgäng slåss om kontrollen av narkotikasmugglingen. Under konferensen kom det fram hur den tilltänkta nya lagen i El Salvador skulle slå mot barn och unga. Det ledde till att det latinamerikanska nätverket agerade en handlingsplan togs fram för att påverka regeringen i El Salvador. Flera medlemsorganisationer i nätverket skickade brev till beslutsfattare i El Salvador med uppmaningen att omarbeta lagförslag.

8 Nätverket REDLAMyC arrangerade även ett besök i El Salvador för den Interamerikanska kommissionen och FN:s barnrättskommitté. Lagförslaget diskuterades med företrädare för den salvadoranska regeringen, parlamentsledamöter och andra makthavare. Och påverkansarbetet gav frukt. Parlamentet beslutade att inte anta lagförslaget. Istället tillsattes en arbetsgrupp för att omarbeta det. Det nya lagförslaget, som också antogs av parlamentet, var mer i linje med Barnkonventionen. Det nationella nätverket i El Salvador fortsätter nu sitt arbete för barns rättigheter i Latinamerika och Karibien i nära samarbete med barn och unga. Det gäller att den nya lagen tillämpas och att lokala beslutsfattare arbetar mer förebyggande för att minska våldet. Nu vill REDLAMyC sprida erfarenheterna från El Salvador till grannländerna. EU ska bidra till barnets rättigheter NÄR INNEHÅLLET I EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, började diskuteras fanns det inget om barn i skrivningarna. Men tack vare hårt påverkansarbete från Rädda Barnen och andra frivilligorganisationer blev det ändring på det. Några år innan Lissabonfördraget började diskuteras bildades European Children s Network (EURONET), ett nätverk för ideella som arbetar med barnfrågor. När vi började studera de olika förslagen till det som skulle bli EU:s nya grundlag såg vi att det inte fanns någonting alls om barn. Texterna handlade om arbetsmarknad, ekonomi och allt möjligt annat, berättar Simone Ek, som då var rådgivare på Rädda Barnen. EURONET påbörjade sitt påverkansarbete som en enad kraft för barns rättigheter. Nätverkets medlemmar kontaktade sina ledamöter i EU-parlamentet och även andra inflytelserika personer. Nätverket arrangerade seminarier i varje medlemsland som var på väg att ta över det halvårslånga ordförandeskapet i EU. Och man sammanställde en rapport om barnrättskommitténs rekommendationer till varje land och lämnade över den till landets regering. Enbart en svensk organisation skulle inte haft tillräcklig tyngd. Den breda förankringen i ett europeiskt nätverk var en förutsättning för att vi skulle få in barnets rättigheter i Lissabonfördraget, säger Simone Ek. Nu står det i Lissabonfördraget att EU i sina förbindelser med omvärlden ska bidra till skydd för de mänskliga rättigheterna och särskilt barnets rättigheter. EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna tillkännagavs år Rädda Barnen och EURONET var aktiva även i arbetet med stadgan. Stadgans 24:e artikel handlar om barnets rättigheter. Den tar upp barns rätt till skydd och omvårdnad och barns rätt att fritt få uttrycka sina åsikter och att deras åsikter ska beaktas i frågor som rör barnet. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 blev även stadgan juridisk bindande för EU:s medlemsländer. 7

9 8 Fattiga barn även i Sverige ATT TACKA NEJ till barnkalaset för att det inte finns pengar till present. Att inte kunna spela fotboll för att skorna är för dyra. Att aldrig kunna hänga med kompisarna på bio för att biljetten är för dyr. Så ser verkligheten ut för över en kvarts miljon barn i Sverige. De har inte samma möjligheter som de flesta barn så självklart har i vårt välbärgade land. Familjernas utsatta ekonomiska situation påverkar ofta barnets hela vardag. De har inte samma chans till en aktiv fritid eftersom det kostar pengar. Att hänga på fiket efter skolan går bort. Barnen hamnar utanför för att deras föräldrar inte har pengar. Så här beskriver en femtonårig flicka sin situation: Jag har förlorat många vänner på grund av att vi inte har tillräckligt med pengar. De tror inte att jag vill umgås med dem på grund av att jag inte kan följa med på saker. Men det vill jag! Jag har bara inte pengarna. Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. Men Rädda Barnen räknar barn som fattiga när de lever i en familj som antingen har så låg inkomst att pengarna inte täcker de nödvändiga kostnaderna, eller får försörjningsstöd. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde ca barn Sverige i fattigdom Det är tolv procent av alla barn i landet. Svindlande siffror. År 2002 gjorde Rädda Barnen den första barnfattigdomsrapporten. Det var efter 1990-talets krisår då barnen fick betala ett högt pris för alla nedskärningar. Det är Tapio Salonen, professor i socialt arbete, som sedan dess utvecklat metoden där landets kommuner jämförs med varandra. Redan den första rapporten 2002 ledde till en statlig utredning om barn i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen satt med i expertgruppen. Sedan dess har frågan ständigt hamnat i den politiska hetluften, senast inför höstens riksdagsval då Rädda Barnen kraftsamlade för att frågan skulle tas på allvar i valrörelsen. Citat från ett barn som medverkade i Rädda Barnens undersökning Ung röst (2014), där nästan barn och unga i Sverige fick uttala sig om sina rättigheter. Rädda Barnen har drivit påverkansarbete på alla plan, både nationellt och lokalt. Lokalföreningar runt om i landet har jobbat hårt med frågan. Det behövs helhetsgrepp och övergripande planer för att ta itu med barnfattigdomen, säger Karin Fyrk, tematisk rådgivare för samhällsstyrningsfrågor hos Rädda Barnen. Rädda Barnen har också tagit fram en rad rapporter och studier, exempelvis om ensamstående föräldrars situation, om kostnader för fritidsaktiviteter och barns egen syn på ekonomisk utsatthet. I flera fall har rapporterna följts av politiska beslut som ligger i linje med rapporternas rekommendationer. Som exempel begränsningen av hur mycket av barns egna inkomster som får räknas av mot familjens försörjningsstöd. Men det viktigaste är nog den ökade medvetenheten. Kommuner har sett att de kan kompensera ekonomisk utsatthet genom olika åtgärder, som kostnadsfria fritidsaktiviteter, som gör att ekonomiskt utsatta barn inte behöver känna sig utanför, säger Karin Fyrk.

10 9 Bättre vård till barn och mammor i Zambia I ZAMBIA HAR barnadödligheten mer än halverats sedan Skälet är bland annat vaccineringar, amning och malariaprevention. Men fortfarande dör varje år tusentals barn av sådant som kan förebyggas komplikationer under graviditeten och förlossningen, luftvägsinfektioner, diarré, malaria, mässling och undernäring. Av gravida kvinnor dör 398 under graviditet eller förlossning. En stor del av mödradödligheten orsakas av aids. Man beräknar att 14.3 procent av Zambias befolkning mellan 15 och 49 år är HIV-positiva. Flickor blir ofta bortgifta och många blir gravida innan de fyllt 18 år. Rädda Barnen arbetar för att stärka barn- och mödrahälsovården i Zambia genom programmet Lokalt till globalt. Det handlar om att på lokal nivå, bland människor på plats, få ut information om vikten av en bra barn- och mödrahälsovård. I landets gruvdistrikt, Kopparbältet, arbetar Rädda Barnen via lokala samarbetsorganisationer med att utbilda och medvetandegöra medlemmar i byarnas hälsokommittéer, traditionella ledare och andra nyckelpersoner. Under 2013 deltog 76 lokala hälsokommittéer i utbildningar om hur de kan följa upp barn- och mödravården i kommunerna och hur de kan kräva förbättringar. Även beslutsfattare har utbildats i hur de kan arbeta för att planera och genomföra insatser så att barn- och mödradödligheten minskar. Många viktiga personer i byarna, som de traditionella ledarna, förstår vikten av att ändra inställning till gamla seder som barnäktenskap. Det finns flera berättelser om ledare som stoppat barnäktenskap sedan de blivit medvetna om de ökade riskerna för unga mödrar att dö under graviditeten och förlossningen. Rädda Barnen jobbar även på nationell nivå i Zambia med påverkansarbete, exempelvis när det handlar om nya lagar som berör barn. Programmet Lokalt till globalt omfattar förutom Zambia även Indien, Afghanistan och Yemen. Tanken är att information och kunskap om situationen i Zambias och de andra programländernas fattiga byar ska nå hela vägen till FN och andra globala aktörer, via internationella Rädda Barnens påverkanskontor i Genève, New York, Bryssel och Addis Abeba. Rädda Barnen bidrar med totalt 27 miljoner kronor på tre år till de fyra länderna och till arbetet vid de fyra påverkanskontoren. Vårt mervärde till internationella Rädda Barnens globala kampanj om barnadödlighet är just betoningen av påverkansarbete nerifrån; en konsekvent satsning på att stärka frivilligorganisationerna i länderna ifråga. Detta gäller även på bynivå; ofta handlar det om svaga organisationer som behöver mycket stöd. Vi tror att detta sätt att arbete ger bäst resultat i det långa loppet, säger Sara Lindblom som handlägger Lokalt till globaltsatsningen.

11 10 Mer inflytande för barn i nya skollagen EFTER ÅRATAL AV debatt och diskussioner fick Sverige en ny skollag Rädda Barnen var en aktiv aktör för att få in barnrättsperspektivet i den nya lagen. Av de nio krav för en bättre skola som Rädda Barnen drev, kom tre med i den nya lagen. De krav som Rädda Barnen drev handlade både om övergripande frågor, exempelvis elevers inflytande och hjälp med läxläsning samt om förbättringar för de mest utsatta barnen barn med funktionsnedsättning, flyktingbarn och barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Men innan kravlistan sammanställdes gjorde Rädda Barnen en undersökning med 2000 barn mellan tretton och femton år. Undersökningen gjordes på den vid tiden populära sajten Lunarstorm som hade 1,2 miljoner medlemmar. Rädda Barnen samarbetade också med elevorganisationer och Rädda Barnens ungdomsförbund för att sprida sina krav. En rad rapporter togs fram exempelvis om diskriminering av barn med funktionsnedsättning. Lokalföreningarna och regionkontoren var viktiga aktörer i påverkansarbetet. De kunde använda studierna som grund för egna undersökningar och till att ställa egna krav. Och vi fick input till våra krav på den nationella nivån, säger Christina Wahlund Nilsson som då arbetade med skolfrågor på Rädda Barnen. Rädda Barnen uppvaktade också den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund. Kravet på att det ska finnas ett forum på skolorna där elever har möjlighet till inflytande över sin arbetsmiljö gick igenom. Det gjorde även kravet på att Skolverket ska ha ett klarare mandat gentemot skolor som inte följer skollagen och därmed inte lever upp till målet om likvärdighet. Det tredje av Rädda Barnens krav som tillgodosågs handlar om att kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Ett par år efter den nya skollagen antogs, blev ytterligare ett krav från Rädda Barnen lag att även barn utan papper ska ha rätt att gå i skolan. Vi har nog varit en blåslampa i hela processen. Men det är svårt att säga vad som bara var Rädda Barnens förtjänst eftersom vi alltid arbetade tillsammans med andra organisationer. Hur som helst sådde vi frön som resulterat i förbättring, säger Christina Wahlund Nilsson. Rädda Barnen fortsätter att driva de krav som ännu inte fått gehör hos makthavarna. Det handlar om avgifter i skolan något som bör förbjudas. Och om kravet på att alla elever ska ha chans att få minst två lärarledda timmars läxläsning per vecka. Dessutom driver Rädda Barnen kravet på att elever ska kunna begära omprövning av sina betyg, att barnomsorg på obekväma tider ska finnas i alla kommuner och att även barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att välja skola.

12 FN lyssnar på barn BARN HAR VARIT med och påverkat innehållet i FN:s omnibussresolution om barns rättigheter som antogs Och Rädda Barnen var en av de drivande organisationerna för att barnen skulle få göra sin röst hörd även i FN:s högkvarter i New York. 11 Resolutioner är beslut eller rekommendationer som antas av FN-organ. Omnibussresolutioner är längre och mera detaljerade än andra resolutioner. Den viktigaste när det gäller barn är generalförsamlingens resolution om barnets rättigheter. Den förbereddes av en kommitté med representanter för de 192 medlemsländerna. Frivilligorganisationer kunde påverka innehållet genom att lämna egna förslag eller framföra synpunkter till medlemmar i kommittén. Innan innehållet i omnibussresolutionen 2009 började diskuteras tog Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Plan International, fram barnvänligt material om FN och vad världsorganisationen gör. Detta för att även barn skulle känna till resolutionens sammanhang. Därefter anordnades konsultationer med barn i olika regioner. Synpunkterna sammanställdes och överlämnades till FN. Flera av de frågor barnen tog upp kom sedan in i resolutionen, berättar Monica Lindvall, Rädda Barnen. När resolutionen skulle antas var Rädda Barnen på plats i New York. En grupp barn hade också bjudits in och generalförsamlingen fick tillfälle att ställa frågor till dem. Resolutionen antogs utan reservationerna och möttes av applåder från FN-delegaterna. Deltagande är en fråga som Rädda Barnen gått i spetsen för i många år. Rädda Barnen och dess samarbetsorganisationer var också pionjärer när det handlade om deltagande i FN-sammanhang och på internationella konferenser. För tio, femton år sedan var detta något som sågs med skepsis från många håll. Sedan dess har det hänt mycket. Att barns egna åsikter ska komma fram i sammanhang som berör dem ses numera som självklart. Barns deltagande är idag en etablerad del av Rädda Barnens internationella arbete.

13 Barns deltagande är en hörnsten i våra program och ska in i allt vi gör. Så har det blivit tack vare att vi drivit och utvecklat frågan på ett konsekvent sätt, säger Monica Lindvall och fortsätter: Nu är den stora utmaningen att se till att barnen får återkoppling på de synpunkter de ger. Den saken går ofta trögt, kanske för att deltagande handlar om makt och vissa fortfarande tycker att det är provocerande att vuxna får släppa kontrollen och dela med sig av makten till barn. Samordning för barns rättigheter NÄR FN ANTAGIT Barnkonventionen riktade de ideella organisationerna in sig på övervakning alltså, hur ska man veta att länderna följer konventionen? Rädda Barnen hade en aktiv roll i diskussionerna kring hur övervakningen skulle se ut. Att frivilligorganisationerna var engagerade under förhandlingarna om konventionen bidrog sannolikt till att konventionen fick en tydlig form för övervakning FN:s kommitté för barnets rättigheter samt den rapportering som länderna ska göra till kommittén. De stater som har ratificerat Barnkonventionen ska lämna in rapporter till barnrättskommittén med jämna mellanrum. Även FN:s barnfond, UNICEF, andra FN-organ och ideella organisationer som Rädda Barnen har möjlighet att rapportera om hur de ser på staternas arbete med att genomföra Barnkonventionen. Men hur skulle rapporteringen organiseras? Det var viktigt att ickestatliga organisationer i utvecklingsländerna fick tillfälle att föra fram sin syn på de problem avseende barns rättigheter som fanns. Men de organisationer som arbetade med barn var ofta svaga och hade ingen kunskap om hur man skriver en rapport till ett FN-organ. Rädda Barnens dåvarande generalsekreterare Thomas Hammarberg hade under förhandlingarna om konventionen förespråkat frivilligorganisationernas medverkan i rapporteringen. Nu hade han utsetts till ledamot i barnrättskommittén som skulle granska rapporterna, vilket var en fördel när det gällde att ge de ideella organisationerna en viktig roll i rapporteringen. Rädda Barnen föreslog att ett samordningskontor mellan kommittén och frivilligorganisationerna, Liaison committé, skulle inrättas i Genève. Samordningskontoret skulle hjälpa ickestatliga organisationer i länder som stod i tur att granskas med råd om hur rapporterna skulle utformas, ordna hotellbokningar och stötta i andra praktiska frågor. Dessutom skulle samordningskontoret efter det möte då barnrättskommittén träffar frivilligorganisationerna rapportera tillbaka till landet ifråga och andra intresserade. 12