Barnkonventionen. Berättelser om framsteg för barns rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnkonventionen. Berättelser om framsteg för barns rättigheter"

Transkript

1 Barnkonventionen 25 Berättelser om framsteg för barns rättigheter år

2 25 år av framsteg för barns rättigheter DEN 20 NOVEMBER 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sedan Sverige anslöt sig som ett av de första länderna har Barnkonventionen varit ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Redan 1923 skrev Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb Deklarationen om barns rättigheter. Hon föreslog fem grundläggande principer för barns rättigheter och de var viktiga när Barnkonventionen kom till. Rädda Barnen 2014, artikelnummer Redaktion: Agneta Gunnarsson, Annika Rydman och Karin Wallby Foto omslag: Susan Warner/Save the Children Foto: 1: Jane Hahn/Save the Children. 2: Shanna Abas. 3: Thomas Althin. 6: Dorothy Sang/Save the Children och Save the Children. 9: Susan Warner/Save the Children. 10: Carola Björk. 11: Mats Lignell/Save the Children. 11: Save the Children. 15: Aga Luczakowska/Save the Children. 21: Nagy-bagoly Arpad, Louis Leeson/Save the Children. Vi ser stora utmaningar framför oss. Trots att Barnkonventionen slår fast att inget barn ska utsättas för våld, är det bara 42 länder som lagstiftat mot aga. Miljontals barn har inte möjlighet att gå i skolan och i krig och katastrof är det alltid barnen som drabbas hårdast. Men det finns exempel på vad som blivit bättre. Här berättar vi om hur Rädda Barnen arbetat för att förbättra barns situation under 25 år med Barnkonventionen. Jag hoppas att du som läser inspireras till att fortsätta kämpa för barnen. Form: Anna L Andrén/Anna Grafik. Tryck: Peter Wallén Inger Ashing, Ordförande Rädda Barnen

3 1 Barnkonventionen förbjuder kvinnlig könsstympning KONVENTIONSSTATERNA SKA VIDTA alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Paragraf 3 i artikel 24 i Barnkonventionen. En kort och neutralt formulerad mening. Men bakom den låg år av noggrann planering, otaliga möten och ihärdigt påverkansarbete för Rädda Barnen och andra ideella organisationer. Paragrafen handlar om kvinnlig könsstympning. När arbetsgruppen som jobbade med att utforma Barnkonventionen antog den korta meningen, var det första gången detta ämne lyfts fram som en fråga om mänskliga rättigheter. Simone Ek var chef för Rädda Barnens kontor i Genève under hela 1980-talet. Tillsammans med ett par andra stora, internationella ideella organisationer började hon följa arbetsgruppens arbete och tog initiativet till att även frivilligorganisationerna bildade en arbetsgrupp. Gruppen bevakade förhandlingarna i FN:s arbetsgrupp, kommenterade utkast till texter och utarbetade egna förslag. Sammanlagt uppskattar Simone Ek att drygt ett dussin paragrafer i Barnkonventionen har sitt ursprung i de ideella organisationernas förslag. Efter hand lärde vi oss hur vi skulle göra för att kunna påverka så mycket som möjligt. En nyckelfråga var att vara ute i god tid. När väl förhandlingarna börjat var det ofta för sent, berättar Simone Ek. Informella kontakter var en annan bra strategi. Simone Ek började bjuda in till svensk ärtsoppa med varm punsch på torsdagarna den årliga vecka då förhandlingarna pågick. Detta bidrog till öppnare dialog och till att bryta upp låsningar i förhandlingarna mellan öst och väst, nord och syd och regeringar och ideella organisationer. Frågan om kvinnlig könsstympning började drivas av Rädda Barnen tillsammans med den afrikanska organisationen Inter-African Committee, IAC, i början på 1980-talet. Inledningsvis var motståndet kompakt. På grund av frågans känslighet vägrade FN-organ att ta ställning och regeringsdelegater var ovilliga att ta upp frågan. Men genom att istället tala om skadliga traditionella sedvänjor blev det lite lättare att diskutera ämnet och sakta men säkert flyttade Rädda Barnen och IAC fram positionerna. Ett seminarium i Senegal där en stark och gripande Sida-finansierad film visades fick Senegals hälsominister att lova att verka för att få bort företeelsen. Senegal tog först upp frågan i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, vilket resulterade i en rapport. Den blev sedan en del av underlaget när Senegal gick med på att också lyfta fram ämnet i arbetsgruppen för utformandet av Barnkonventionen. Det var viktigt att ett afrikanskt land tog upp denna känsliga fråga, konstaterar Simone Ek. Efter ytterligare ett antal debatter och bordläggningar kunde paragraf 3 i artikel 24 slutligen antas av arbetsgruppen Två år senare antogs Barnkonventionen av FN:s generalförsamling. Det innebar inte att kvinnlig könsstympning försvann över en natt. Tvärtom. Men vid det här laget har många afrikanska länder lagar som förbjuder denna sedvänja och kunskapen om dess skadlighet växter. Även om siffror saknas innebär detta sannolikt att färre flickor könsstympas. Ett annat exempel på en viktig paragraf i Barnkonventionen som Rädda Barnen var med om att driva fram är artikel 38 om barnsoldater, där kravet på en 18-årsgräns för rekrytering av barnsoldater dock inte uppnåddes förrän i ett senare tilläggsprotokoll till konventionen.

4 2 Samarbete mot hedersvåld DET FINNS BARN och ungdomar i Sverige som inte har någon fritid, som förväntas gå hem direkt efter skolan. Som inte får bli kära i vem de vill och som lever i skräck för att giftas bort mot sin vilja. Projektet Det handlar om kärlek kom till för att motverka hedersrelaterat våld. Det är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer som startade i Norrköping Jag hade stött på frågan om hedersrelaterat förtryck och våld och såg att vi behövde samverka med myndigheter som socialtjänst och polis för att kunna förebygga, berättar Sara Mühling på Rädda Barnen i Norrköping. Sara Mühling och polisen i Norrköping träffade Länsstyrelsen i Östergötland för att diskutera frågan. Rädda Barnen i Norrköping fick uppdraget att ta fram ett förslag på hur man kunde arbeta tillsammans resultatet blev Det handlar om kärlek. Projektets värdegrund är barns rättigheter och mänskliga rättigheter. Frågan om hedersrelaterat förtryck och våld kan upplevas som svår att hantera. Att ta upp den ur ett barnrättsperspektiv synliggör och tydliggör budskapet; att det gäller alla barns rättigheter och att det inte finns några undantag, säger Sara Mühling. Ett annat av huvudsyftena är att träffa barn och ungdomar i deras miljö, det vill säga i skolan. Under en vecka går myndigheter och frivilligorganisationer ut i skolor och möter högstadie- och gymnasieelever för att prata om deras rättigheter. Eleverna får en presentation av projektet, får se en teaterföreställning och göra värderingsövningar. En viktig del är att eleverna också får diskutera och ställa frågor både i klassrummen och i korridorerna under rasterna. Informationsmaterial delas ut där bland annat viktiga telefonnummer finns med. Webbplatsen är översatt till ett tiotal språk. År 2010 fick Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag från Regeringen att sprida Det handlar om kärlek över hela landet. Rädda Barnen deltog i arbetet som avslutades Fram till dess hade ett sjuttiotal kommuner tagit del av projektet och mer än barn och unga fått information om sina rättigheter. Utvärderingarna visar att projektet når fram. Eleverna tycker att de lärt sig mycket om sina rättigheter och att de får bättre förtroende för de myndigheter som finns till för dem. Så här säger några av eleverna i enkäterna som Rädda Barnen gjort: Nu vet jag vart jag kan få hjälp och att kärleken är fri Elev, gymnasiet. Jag har lärt mig att min kropp är min kropp och jag bestämmer över den Elev, högstadiet. Det är bra att diskutera och få träna på att respektera andras åsikter Elev, högstadiet Vadå, behöver man inte gifta sig!? Elev, gymnasiet. Nu arbetar Rädda Barnen med hjälp av pengar från Allmänna arvsfonden för att ta fram en nationell stödlinje dit barn och unga kan ringa. Dessutom arbetar man med en treårig skolturné tillsammans med Folkteatern i Gävle. Turnén ska riktas mot storstäderna som hittills varit svåra att nå med projektet.

5 3 Nej till kränkningar inom idrotten! HUNDRATUSENTALS BARN RUNT om i landet ägnar åtskilliga timmar varje vecka åt sin idrott. Nästan 90 procent av alla barn har någon gång varit engagerad i föreningsidrott. Idrott betyder en enorm glädje och är väldigt viktig för många barn, säger Helene Olsson, projektledare för Rädda Barnens verksamhet High Five idrott för alla. Men idrott är inte bara lek, glädje och kamratskap för alla barn. I en undersökning som Friends gjorde häromåret kom det fram att vart åttonde barn har upplevt kränkningar inom sin sport. En fjärdedel berättade att de kände till att kränkningar förekommer, eller har förekommit, i deras lag eller grupp. För några år sedan tog en stor idrottsförening kontakt med Rädda Barnen. Barn hade utsatts för kränkningar och föreningen ville ha hjälp med att hantera situationen. Just då kunde inte Rädda Barnen ge några handfasta tips, men samtalet ledde till att Fem steg till en handlingsplan togs fram. Materialet är ett stöd till idrottsföreningar som vill motverka mobbning, kränkningar och diskriminering. Barnkonventionen och idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, ligger som grund för materialet. Idrotten hade bra material som handlade om värdegrund och liknande frågor. Men det fanns inget konkret material om hur man kan arbeta mot diskriminering och mobbning och inget om vad man gör om det trots allt händer något allvarligt, säger Helene Olsson. Nu arbetar Rädda Barnen för att sprida kunskap om barns rättigheter till idrottsföreningar runt om i landet. Kända idrottare som ryttaren Helena Lundbäck och fotbollsspelaren Martin Mutumba har ställt upp som affischnamn. Det gäller att få ut budskapet till föreningarna så att de kan arbeta fram egna handlingsplaner och då är Fem steg till en handlingsplan ett utmärkt verktyg. När Rädda Barnen gjorde en kartläggning av kommunerna såg man hur ett politiskt beslut påverkar kommunens arbete med att stärka idrottsföreningarnas värdegrundsarbete. Ibland till och med kopplat till villkor för att få föreningar skulle få bidrag. Vi har uppmuntrat kommunerna att arbeta strukturerat och att samarbeta med andra aktörer, som Rädda Barnen, säger Helene Olsson. Förra året tog Ånge kommun beslut att föreningarna, för att få bidrag, var tvungna att ha en handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering. Rädda Barnen var med och tog fram en utbildning för kommunens idrottsföreningar. Nu har ytterligare minst femton kommuner följt Ånges exempel och tagit beslut eller uppmanat idrottsföreningar att ta fram handlingsplaner mot kränkande behandling och diskriminering. I Jönköping har Rädda Barnen påbörjat arbetet med High Five. Kenneth Hellman från lokalföreningen där berättar om ambitionen att samarbeta med både lokala idrottsklubbar som HV71 men också med kommunen. Målet är att våra insatser ska leda till en tryggare tillvaro i föreningen, där barn är trygga och där inget barn far illa, säger han.

6 4 Tvärpolitiska barngruppen agerade för flyktingbarn Höjd kompetens hos dem som arbetar med barn 5 ÅR 1992 GICK debatten het om hur asylsökande barn behandlades i Sverige. Efter ett uppmärksammat seminarium i Riksdagen, där Rädda Barnen medverkade, bildades tvärpolitiska barngruppen. Syftet med det informella nätverket var att verka för att förbättra situationen för de mest utsatta barnen i Sverige och världen. Riksdagens alla sju partier var med i den tvärpolitiska barngruppen som kunde enas om barnfrågor utan att partipolitiken tog över. Rädda Barnen insåg genast att den tvärpolitiska barngruppen var viktig och deltog i gruppens möten en gång i månaden. I början var Rädda Barnen ensam frivilligorganisation på mötena, men så småningom började fler organisationer delta. Den tvärpolitiska barngruppen har lagt fram många gemensamma motioner. Den har också nått framgång i en rad frågor ofta har det handlat om frågor där Rädda Barnen varit pådrivande. År 2004 lämnade till exempel den tvärpolitiska barngruppen in en motion som föreslog att ansvaret för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige skulle överföras från Migrationsverket till kommuner. Därmed skulle barnen hamna under socialtjänstens tillsyn och kunna få hjälp, till exempel med behandling mot trauman. ÄNDA SEDAN 1990-TALET, då Barnkonventionen fortfarande var ny, har det varit en viktig strategi för Rädda Barnen att utbilda politiker och anställda i kommuner om barns rättigheter. Kommunerna är en viktig målgrupp men idag vänder sig verksamheten Rädda Barnen utbildar också till myndigheter, landsting och regioner, organisationer, företag med flera. En av de mest populära utbildningarna heter Barnkonventionen i det dagliga arbetet. Utbildningen ger inspiration och förståelse för Barnkonventionen och hur den kan bli ett redskap i det dagliga arbetet i kommuner och myndigheter. Andra utbildningar handlar om barns deltagande och hur de kan få inflytande, samtal med barn om svåra saker och hur man anordnar samtalsgrupper för ensamkommande flyktingbarn. Under senare år har Rädda Barnen Utbildar bland annat genomfört utbildningar för majoriteten av cheferna i Hässleholms kommun. Man har också tagit fram en handledning för tjänstemän och politiker i Malmö stad för att stärka kommunens arbete med barnets rättigheter. En utbildning av Hyllie stadsdelsförvaltning i Malmö ledde till förändringar av stadsdelens handlingsplan och bättre rutiner för att säkerställa att barnets bästa beaktats när man tar beslut om barn. Dessutom framhöll motionen att Migrationsverket satt på dubbla stolar i och med att myndigheten både hade ansvaret för omhändertagandet av barnen och skulle bedöma deras ansökningar om uppehållstillstånd. I december 2004 biföll Riksdagen motionen. Den var ett steg framåt och innebar en förbättring för många ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan, Somalia och andra krigsdrabbade länder. Samtidigt gick modellen för den tvärpolitiska barngruppen på export. I Europeiska Unionens parlament bildades en allians för barnets rättigheter enligt svensk modell. Den var till exempel aktiv inför valet av nya EU-kommissionärer 2004, ställde frågor och såg till att barns rättigheter fanns med på agendan. Även Lunds kommun vände sig till Rädda Barnen när de ville förbättra sitt arbete för barns rättigheter. Flertalet chefer och anställda gick Barnkonventionen i det dagliga arbetet år De anställda vid socialförvaltningen fick gå en fördjupad utbildning. Dessa båda utbildningar ledde till att Rädda Barnen Utbildar även var med och gav synpunkter på innehållet i den barnrättsstrategi som skulle tas fram av kommunen. I december 2012 godkändes strategin av fullmäktige och det var därmed beslutat att Barnkonventionen och dess grundprinciper ska ligga till grund för alla beslut som fattas i Lunds kommun. Även personal i Östersunds kommun har gått utbildningen i Barnkonventionen. Ett resultat av den utbildningen blev att nämnderna själva utbildar så kallade observatörer som ska bevaka och driva på arbetet med Barnkonventionen.

7 6 Nätverk i Latinamerika påverkade ny lag LAGEN SOM VAR på väg att antas i El Salvador skulle göra det lättare att bekämpa ungdomskriminaliteten, var tanken. Men den tilltänkta lagen bröt på flera punkter mot Barnkonventionen. Tack vare idogt påverkansarbete från nätverket REDLAMyC, som stöttas av Rädda Barnen, stoppades lagen. Rädda Barnen är vår viktigaste finansieringskälla, säger Jorge Freyre, koordinatör för REDLAMyC. Han berättar att Rädda Barnens regionkontor för Latinamerika varit ett stöd både i att utveckla nätverket för barns rättigheter och planera innehållet i verksamheten. REDLAMyC består av 35 nationella nätverk i Latinamerika och Karibien som jobbar för barns rättigheter. I mars i år, vid den Interamerikanska kommissionens konferens, arrangerade REDLAMyC ett möte för att belysa våld mot barn och strafflagstiftning för barn. Vid konferensen deltog barn från flera organisationer från hela Latinamerika och Karibien. De berättade om hur barn och unga drabbas av våldet men även av de allt hårdare lagarna. Flera stater i Centralamerika tillhör de länder i världen som har högst antal mord per invånare. Narkotikasmuggling är den största källan till våld och det drabbar även barn och unga, både direkt och indirekt. Det är inte ovanligt att ungdomsgäng slåss om kontrollen av narkotikasmugglingen. Under konferensen kom det fram hur den tilltänkta nya lagen i El Salvador skulle slå mot barn och unga. Det ledde till att det latinamerikanska nätverket agerade en handlingsplan togs fram för att påverka regeringen i El Salvador. Flera medlemsorganisationer i nätverket skickade brev till beslutsfattare i El Salvador med uppmaningen att omarbeta lagförslag.

8 Nätverket REDLAMyC arrangerade även ett besök i El Salvador för den Interamerikanska kommissionen och FN:s barnrättskommitté. Lagförslaget diskuterades med företrädare för den salvadoranska regeringen, parlamentsledamöter och andra makthavare. Och påverkansarbetet gav frukt. Parlamentet beslutade att inte anta lagförslaget. Istället tillsattes en arbetsgrupp för att omarbeta det. Det nya lagförslaget, som också antogs av parlamentet, var mer i linje med Barnkonventionen. Det nationella nätverket i El Salvador fortsätter nu sitt arbete för barns rättigheter i Latinamerika och Karibien i nära samarbete med barn och unga. Det gäller att den nya lagen tillämpas och att lokala beslutsfattare arbetar mer förebyggande för att minska våldet. Nu vill REDLAMyC sprida erfarenheterna från El Salvador till grannländerna. EU ska bidra till barnets rättigheter NÄR INNEHÅLLET I EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, började diskuteras fanns det inget om barn i skrivningarna. Men tack vare hårt påverkansarbete från Rädda Barnen och andra frivilligorganisationer blev det ändring på det. Några år innan Lissabonfördraget började diskuteras bildades European Children s Network (EURONET), ett nätverk för ideella som arbetar med barnfrågor. När vi började studera de olika förslagen till det som skulle bli EU:s nya grundlag såg vi att det inte fanns någonting alls om barn. Texterna handlade om arbetsmarknad, ekonomi och allt möjligt annat, berättar Simone Ek, som då var rådgivare på Rädda Barnen. EURONET påbörjade sitt påverkansarbete som en enad kraft för barns rättigheter. Nätverkets medlemmar kontaktade sina ledamöter i EU-parlamentet och även andra inflytelserika personer. Nätverket arrangerade seminarier i varje medlemsland som var på väg att ta över det halvårslånga ordförandeskapet i EU. Och man sammanställde en rapport om barnrättskommitténs rekommendationer till varje land och lämnade över den till landets regering. Enbart en svensk organisation skulle inte haft tillräcklig tyngd. Den breda förankringen i ett europeiskt nätverk var en förutsättning för att vi skulle få in barnets rättigheter i Lissabonfördraget, säger Simone Ek. Nu står det i Lissabonfördraget att EU i sina förbindelser med omvärlden ska bidra till skydd för de mänskliga rättigheterna och särskilt barnets rättigheter. EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna tillkännagavs år Rädda Barnen och EURONET var aktiva även i arbetet med stadgan. Stadgans 24:e artikel handlar om barnets rättigheter. Den tar upp barns rätt till skydd och omvårdnad och barns rätt att fritt få uttrycka sina åsikter och att deras åsikter ska beaktas i frågor som rör barnet. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 blev även stadgan juridisk bindande för EU:s medlemsländer. 7

9 8 Fattiga barn även i Sverige ATT TACKA NEJ till barnkalaset för att det inte finns pengar till present. Att inte kunna spela fotboll för att skorna är för dyra. Att aldrig kunna hänga med kompisarna på bio för att biljetten är för dyr. Så ser verkligheten ut för över en kvarts miljon barn i Sverige. De har inte samma möjligheter som de flesta barn så självklart har i vårt välbärgade land. Familjernas utsatta ekonomiska situation påverkar ofta barnets hela vardag. De har inte samma chans till en aktiv fritid eftersom det kostar pengar. Att hänga på fiket efter skolan går bort. Barnen hamnar utanför för att deras föräldrar inte har pengar. Så här beskriver en femtonårig flicka sin situation: Jag har förlorat många vänner på grund av att vi inte har tillräckligt med pengar. De tror inte att jag vill umgås med dem på grund av att jag inte kan följa med på saker. Men det vill jag! Jag har bara inte pengarna. Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. Men Rädda Barnen räknar barn som fattiga när de lever i en familj som antingen har så låg inkomst att pengarna inte täcker de nödvändiga kostnaderna, eller får försörjningsstöd. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde ca barn Sverige i fattigdom Det är tolv procent av alla barn i landet. Svindlande siffror. År 2002 gjorde Rädda Barnen den första barnfattigdomsrapporten. Det var efter 1990-talets krisår då barnen fick betala ett högt pris för alla nedskärningar. Det är Tapio Salonen, professor i socialt arbete, som sedan dess utvecklat metoden där landets kommuner jämförs med varandra. Redan den första rapporten 2002 ledde till en statlig utredning om barn i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen satt med i expertgruppen. Sedan dess har frågan ständigt hamnat i den politiska hetluften, senast inför höstens riksdagsval då Rädda Barnen kraftsamlade för att frågan skulle tas på allvar i valrörelsen. Citat från ett barn som medverkade i Rädda Barnens undersökning Ung röst (2014), där nästan barn och unga i Sverige fick uttala sig om sina rättigheter. Rädda Barnen har drivit påverkansarbete på alla plan, både nationellt och lokalt. Lokalföreningar runt om i landet har jobbat hårt med frågan. Det behövs helhetsgrepp och övergripande planer för att ta itu med barnfattigdomen, säger Karin Fyrk, tematisk rådgivare för samhällsstyrningsfrågor hos Rädda Barnen. Rädda Barnen har också tagit fram en rad rapporter och studier, exempelvis om ensamstående föräldrars situation, om kostnader för fritidsaktiviteter och barns egen syn på ekonomisk utsatthet. I flera fall har rapporterna följts av politiska beslut som ligger i linje med rapporternas rekommendationer. Som exempel begränsningen av hur mycket av barns egna inkomster som får räknas av mot familjens försörjningsstöd. Men det viktigaste är nog den ökade medvetenheten. Kommuner har sett att de kan kompensera ekonomisk utsatthet genom olika åtgärder, som kostnadsfria fritidsaktiviteter, som gör att ekonomiskt utsatta barn inte behöver känna sig utanför, säger Karin Fyrk.

10 9 Bättre vård till barn och mammor i Zambia I ZAMBIA HAR barnadödligheten mer än halverats sedan Skälet är bland annat vaccineringar, amning och malariaprevention. Men fortfarande dör varje år tusentals barn av sådant som kan förebyggas komplikationer under graviditeten och förlossningen, luftvägsinfektioner, diarré, malaria, mässling och undernäring. Av gravida kvinnor dör 398 under graviditet eller förlossning. En stor del av mödradödligheten orsakas av aids. Man beräknar att 14.3 procent av Zambias befolkning mellan 15 och 49 år är HIV-positiva. Flickor blir ofta bortgifta och många blir gravida innan de fyllt 18 år. Rädda Barnen arbetar för att stärka barn- och mödrahälsovården i Zambia genom programmet Lokalt till globalt. Det handlar om att på lokal nivå, bland människor på plats, få ut information om vikten av en bra barn- och mödrahälsovård. I landets gruvdistrikt, Kopparbältet, arbetar Rädda Barnen via lokala samarbetsorganisationer med att utbilda och medvetandegöra medlemmar i byarnas hälsokommittéer, traditionella ledare och andra nyckelpersoner. Under 2013 deltog 76 lokala hälsokommittéer i utbildningar om hur de kan följa upp barn- och mödravården i kommunerna och hur de kan kräva förbättringar. Även beslutsfattare har utbildats i hur de kan arbeta för att planera och genomföra insatser så att barn- och mödradödligheten minskar. Många viktiga personer i byarna, som de traditionella ledarna, förstår vikten av att ändra inställning till gamla seder som barnäktenskap. Det finns flera berättelser om ledare som stoppat barnäktenskap sedan de blivit medvetna om de ökade riskerna för unga mödrar att dö under graviditeten och förlossningen. Rädda Barnen jobbar även på nationell nivå i Zambia med påverkansarbete, exempelvis när det handlar om nya lagar som berör barn. Programmet Lokalt till globalt omfattar förutom Zambia även Indien, Afghanistan och Yemen. Tanken är att information och kunskap om situationen i Zambias och de andra programländernas fattiga byar ska nå hela vägen till FN och andra globala aktörer, via internationella Rädda Barnens påverkanskontor i Genève, New York, Bryssel och Addis Abeba. Rädda Barnen bidrar med totalt 27 miljoner kronor på tre år till de fyra länderna och till arbetet vid de fyra påverkanskontoren. Vårt mervärde till internationella Rädda Barnens globala kampanj om barnadödlighet är just betoningen av påverkansarbete nerifrån; en konsekvent satsning på att stärka frivilligorganisationerna i länderna ifråga. Detta gäller även på bynivå; ofta handlar det om svaga organisationer som behöver mycket stöd. Vi tror att detta sätt att arbete ger bäst resultat i det långa loppet, säger Sara Lindblom som handlägger Lokalt till globaltsatsningen.

11 10 Mer inflytande för barn i nya skollagen EFTER ÅRATAL AV debatt och diskussioner fick Sverige en ny skollag Rädda Barnen var en aktiv aktör för att få in barnrättsperspektivet i den nya lagen. Av de nio krav för en bättre skola som Rädda Barnen drev, kom tre med i den nya lagen. De krav som Rädda Barnen drev handlade både om övergripande frågor, exempelvis elevers inflytande och hjälp med läxläsning samt om förbättringar för de mest utsatta barnen barn med funktionsnedsättning, flyktingbarn och barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Men innan kravlistan sammanställdes gjorde Rädda Barnen en undersökning med 2000 barn mellan tretton och femton år. Undersökningen gjordes på den vid tiden populära sajten Lunarstorm som hade 1,2 miljoner medlemmar. Rädda Barnen samarbetade också med elevorganisationer och Rädda Barnens ungdomsförbund för att sprida sina krav. En rad rapporter togs fram exempelvis om diskriminering av barn med funktionsnedsättning. Lokalföreningarna och regionkontoren var viktiga aktörer i påverkansarbetet. De kunde använda studierna som grund för egna undersökningar och till att ställa egna krav. Och vi fick input till våra krav på den nationella nivån, säger Christina Wahlund Nilsson som då arbetade med skolfrågor på Rädda Barnen. Rädda Barnen uppvaktade också den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund. Kravet på att det ska finnas ett forum på skolorna där elever har möjlighet till inflytande över sin arbetsmiljö gick igenom. Det gjorde även kravet på att Skolverket ska ha ett klarare mandat gentemot skolor som inte följer skollagen och därmed inte lever upp till målet om likvärdighet. Det tredje av Rädda Barnens krav som tillgodosågs handlar om att kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Ett par år efter den nya skollagen antogs, blev ytterligare ett krav från Rädda Barnen lag att även barn utan papper ska ha rätt att gå i skolan. Vi har nog varit en blåslampa i hela processen. Men det är svårt att säga vad som bara var Rädda Barnens förtjänst eftersom vi alltid arbetade tillsammans med andra organisationer. Hur som helst sådde vi frön som resulterat i förbättring, säger Christina Wahlund Nilsson. Rädda Barnen fortsätter att driva de krav som ännu inte fått gehör hos makthavarna. Det handlar om avgifter i skolan något som bör förbjudas. Och om kravet på att alla elever ska ha chans att få minst två lärarledda timmars läxläsning per vecka. Dessutom driver Rädda Barnen kravet på att elever ska kunna begära omprövning av sina betyg, att barnomsorg på obekväma tider ska finnas i alla kommuner och att även barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att välja skola.

12 FN lyssnar på barn BARN HAR VARIT med och påverkat innehållet i FN:s omnibussresolution om barns rättigheter som antogs Och Rädda Barnen var en av de drivande organisationerna för att barnen skulle få göra sin röst hörd även i FN:s högkvarter i New York. 11 Resolutioner är beslut eller rekommendationer som antas av FN-organ. Omnibussresolutioner är längre och mera detaljerade än andra resolutioner. Den viktigaste när det gäller barn är generalförsamlingens resolution om barnets rättigheter. Den förbereddes av en kommitté med representanter för de 192 medlemsländerna. Frivilligorganisationer kunde påverka innehållet genom att lämna egna förslag eller framföra synpunkter till medlemmar i kommittén. Innan innehållet i omnibussresolutionen 2009 började diskuteras tog Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Plan International, fram barnvänligt material om FN och vad världsorganisationen gör. Detta för att även barn skulle känna till resolutionens sammanhang. Därefter anordnades konsultationer med barn i olika regioner. Synpunkterna sammanställdes och överlämnades till FN. Flera av de frågor barnen tog upp kom sedan in i resolutionen, berättar Monica Lindvall, Rädda Barnen. När resolutionen skulle antas var Rädda Barnen på plats i New York. En grupp barn hade också bjudits in och generalförsamlingen fick tillfälle att ställa frågor till dem. Resolutionen antogs utan reservationerna och möttes av applåder från FN-delegaterna. Deltagande är en fråga som Rädda Barnen gått i spetsen för i många år. Rädda Barnen och dess samarbetsorganisationer var också pionjärer när det handlade om deltagande i FN-sammanhang och på internationella konferenser. För tio, femton år sedan var detta något som sågs med skepsis från många håll. Sedan dess har det hänt mycket. Att barns egna åsikter ska komma fram i sammanhang som berör dem ses numera som självklart. Barns deltagande är idag en etablerad del av Rädda Barnens internationella arbete.

13 Barns deltagande är en hörnsten i våra program och ska in i allt vi gör. Så har det blivit tack vare att vi drivit och utvecklat frågan på ett konsekvent sätt, säger Monica Lindvall och fortsätter: Nu är den stora utmaningen att se till att barnen får återkoppling på de synpunkter de ger. Den saken går ofta trögt, kanske för att deltagande handlar om makt och vissa fortfarande tycker att det är provocerande att vuxna får släppa kontrollen och dela med sig av makten till barn. Samordning för barns rättigheter NÄR FN ANTAGIT Barnkonventionen riktade de ideella organisationerna in sig på övervakning alltså, hur ska man veta att länderna följer konventionen? Rädda Barnen hade en aktiv roll i diskussionerna kring hur övervakningen skulle se ut. Att frivilligorganisationerna var engagerade under förhandlingarna om konventionen bidrog sannolikt till att konventionen fick en tydlig form för övervakning FN:s kommitté för barnets rättigheter samt den rapportering som länderna ska göra till kommittén. De stater som har ratificerat Barnkonventionen ska lämna in rapporter till barnrättskommittén med jämna mellanrum. Även FN:s barnfond, UNICEF, andra FN-organ och ideella organisationer som Rädda Barnen har möjlighet att rapportera om hur de ser på staternas arbete med att genomföra Barnkonventionen. Men hur skulle rapporteringen organiseras? Det var viktigt att ickestatliga organisationer i utvecklingsländerna fick tillfälle att föra fram sin syn på de problem avseende barns rättigheter som fanns. Men de organisationer som arbetade med barn var ofta svaga och hade ingen kunskap om hur man skriver en rapport till ett FN-organ. Rädda Barnens dåvarande generalsekreterare Thomas Hammarberg hade under förhandlingarna om konventionen förespråkat frivilligorganisationernas medverkan i rapporteringen. Nu hade han utsetts till ledamot i barnrättskommittén som skulle granska rapporterna, vilket var en fördel när det gällde att ge de ideella organisationerna en viktig roll i rapporteringen. Rädda Barnen föreslog att ett samordningskontor mellan kommittén och frivilligorganisationerna, Liaison committé, skulle inrättas i Genève. Samordningskontoret skulle hjälpa ickestatliga organisationer i länder som stod i tur att granskas med råd om hur rapporterna skulle utformas, ordna hotellbokningar och stötta i andra praktiska frågor. Dessutom skulle samordningskontoret efter det möte då barnrättskommittén träffar frivilligorganisationerna rapportera tillbaka till landet ifråga och andra intresserade. 12

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Verksamhetsberättelse för

Verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för verksamhetsåret 2013, Rädda Barnens lokalförening i Skellefteå Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. HÄR SES VI: Mål för kurshelgen:

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. Mål för kurshelgen: Information,

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor rapport "Att bli gift

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer