Barnkonventionen. Berättelser om framsteg för barns rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnkonventionen. Berättelser om framsteg för barns rättigheter"

Transkript

1 Barnkonventionen 25 Berättelser om framsteg för barns rättigheter år

2 25 år av framsteg för barns rättigheter DEN 20 NOVEMBER 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sedan Sverige anslöt sig som ett av de första länderna har Barnkonventionen varit ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Redan 1923 skrev Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb Deklarationen om barns rättigheter. Hon föreslog fem grundläggande principer för barns rättigheter och de var viktiga när Barnkonventionen kom till. Rädda Barnen 2014, artikelnummer Redaktion: Agneta Gunnarsson, Annika Rydman och Karin Wallby Foto omslag: Susan Warner/Save the Children Foto: 1: Jane Hahn/Save the Children. 2: Shanna Abas. 3: Thomas Althin. 6: Dorothy Sang/Save the Children och Save the Children. 9: Susan Warner/Save the Children. 10: Carola Björk. 11: Mats Lignell/Save the Children. 11: Save the Children. 15: Aga Luczakowska/Save the Children. 21: Nagy-bagoly Arpad, Louis Leeson/Save the Children. Vi ser stora utmaningar framför oss. Trots att Barnkonventionen slår fast att inget barn ska utsättas för våld, är det bara 42 länder som lagstiftat mot aga. Miljontals barn har inte möjlighet att gå i skolan och i krig och katastrof är det alltid barnen som drabbas hårdast. Men det finns exempel på vad som blivit bättre. Här berättar vi om hur Rädda Barnen arbetat för att förbättra barns situation under 25 år med Barnkonventionen. Jag hoppas att du som läser inspireras till att fortsätta kämpa för barnen. Form: Anna L Andrén/Anna Grafik. Tryck: Peter Wallén Inger Ashing, Ordförande Rädda Barnen

3 1 Barnkonventionen förbjuder kvinnlig könsstympning KONVENTIONSSTATERNA SKA VIDTA alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Paragraf 3 i artikel 24 i Barnkonventionen. En kort och neutralt formulerad mening. Men bakom den låg år av noggrann planering, otaliga möten och ihärdigt påverkansarbete för Rädda Barnen och andra ideella organisationer. Paragrafen handlar om kvinnlig könsstympning. När arbetsgruppen som jobbade med att utforma Barnkonventionen antog den korta meningen, var det första gången detta ämne lyfts fram som en fråga om mänskliga rättigheter. Simone Ek var chef för Rädda Barnens kontor i Genève under hela 1980-talet. Tillsammans med ett par andra stora, internationella ideella organisationer började hon följa arbetsgruppens arbete och tog initiativet till att även frivilligorganisationerna bildade en arbetsgrupp. Gruppen bevakade förhandlingarna i FN:s arbetsgrupp, kommenterade utkast till texter och utarbetade egna förslag. Sammanlagt uppskattar Simone Ek att drygt ett dussin paragrafer i Barnkonventionen har sitt ursprung i de ideella organisationernas förslag. Efter hand lärde vi oss hur vi skulle göra för att kunna påverka så mycket som möjligt. En nyckelfråga var att vara ute i god tid. När väl förhandlingarna börjat var det ofta för sent, berättar Simone Ek. Informella kontakter var en annan bra strategi. Simone Ek började bjuda in till svensk ärtsoppa med varm punsch på torsdagarna den årliga vecka då förhandlingarna pågick. Detta bidrog till öppnare dialog och till att bryta upp låsningar i förhandlingarna mellan öst och väst, nord och syd och regeringar och ideella organisationer. Frågan om kvinnlig könsstympning började drivas av Rädda Barnen tillsammans med den afrikanska organisationen Inter-African Committee, IAC, i början på 1980-talet. Inledningsvis var motståndet kompakt. På grund av frågans känslighet vägrade FN-organ att ta ställning och regeringsdelegater var ovilliga att ta upp frågan. Men genom att istället tala om skadliga traditionella sedvänjor blev det lite lättare att diskutera ämnet och sakta men säkert flyttade Rädda Barnen och IAC fram positionerna. Ett seminarium i Senegal där en stark och gripande Sida-finansierad film visades fick Senegals hälsominister att lova att verka för att få bort företeelsen. Senegal tog först upp frågan i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, vilket resulterade i en rapport. Den blev sedan en del av underlaget när Senegal gick med på att också lyfta fram ämnet i arbetsgruppen för utformandet av Barnkonventionen. Det var viktigt att ett afrikanskt land tog upp denna känsliga fråga, konstaterar Simone Ek. Efter ytterligare ett antal debatter och bordläggningar kunde paragraf 3 i artikel 24 slutligen antas av arbetsgruppen Två år senare antogs Barnkonventionen av FN:s generalförsamling. Det innebar inte att kvinnlig könsstympning försvann över en natt. Tvärtom. Men vid det här laget har många afrikanska länder lagar som förbjuder denna sedvänja och kunskapen om dess skadlighet växter. Även om siffror saknas innebär detta sannolikt att färre flickor könsstympas. Ett annat exempel på en viktig paragraf i Barnkonventionen som Rädda Barnen var med om att driva fram är artikel 38 om barnsoldater, där kravet på en 18-årsgräns för rekrytering av barnsoldater dock inte uppnåddes förrän i ett senare tilläggsprotokoll till konventionen.

4 2 Samarbete mot hedersvåld DET FINNS BARN och ungdomar i Sverige som inte har någon fritid, som förväntas gå hem direkt efter skolan. Som inte får bli kära i vem de vill och som lever i skräck för att giftas bort mot sin vilja. Projektet Det handlar om kärlek kom till för att motverka hedersrelaterat våld. Det är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer som startade i Norrköping Jag hade stött på frågan om hedersrelaterat förtryck och våld och såg att vi behövde samverka med myndigheter som socialtjänst och polis för att kunna förebygga, berättar Sara Mühling på Rädda Barnen i Norrköping. Sara Mühling och polisen i Norrköping träffade Länsstyrelsen i Östergötland för att diskutera frågan. Rädda Barnen i Norrköping fick uppdraget att ta fram ett förslag på hur man kunde arbeta tillsammans resultatet blev Det handlar om kärlek. Projektets värdegrund är barns rättigheter och mänskliga rättigheter. Frågan om hedersrelaterat förtryck och våld kan upplevas som svår att hantera. Att ta upp den ur ett barnrättsperspektiv synliggör och tydliggör budskapet; att det gäller alla barns rättigheter och att det inte finns några undantag, säger Sara Mühling. Ett annat av huvudsyftena är att träffa barn och ungdomar i deras miljö, det vill säga i skolan. Under en vecka går myndigheter och frivilligorganisationer ut i skolor och möter högstadie- och gymnasieelever för att prata om deras rättigheter. Eleverna får en presentation av projektet, får se en teaterföreställning och göra värderingsövningar. En viktig del är att eleverna också får diskutera och ställa frågor både i klassrummen och i korridorerna under rasterna. Informationsmaterial delas ut där bland annat viktiga telefonnummer finns med. Webbplatsen är översatt till ett tiotal språk. År 2010 fick Länsstyrelsen i Östergötland ett uppdrag från Regeringen att sprida Det handlar om kärlek över hela landet. Rädda Barnen deltog i arbetet som avslutades Fram till dess hade ett sjuttiotal kommuner tagit del av projektet och mer än barn och unga fått information om sina rättigheter. Utvärderingarna visar att projektet når fram. Eleverna tycker att de lärt sig mycket om sina rättigheter och att de får bättre förtroende för de myndigheter som finns till för dem. Så här säger några av eleverna i enkäterna som Rädda Barnen gjort: Nu vet jag vart jag kan få hjälp och att kärleken är fri Elev, gymnasiet. Jag har lärt mig att min kropp är min kropp och jag bestämmer över den Elev, högstadiet. Det är bra att diskutera och få träna på att respektera andras åsikter Elev, högstadiet Vadå, behöver man inte gifta sig!? Elev, gymnasiet. Nu arbetar Rädda Barnen med hjälp av pengar från Allmänna arvsfonden för att ta fram en nationell stödlinje dit barn och unga kan ringa. Dessutom arbetar man med en treårig skolturné tillsammans med Folkteatern i Gävle. Turnén ska riktas mot storstäderna som hittills varit svåra att nå med projektet.

5 3 Nej till kränkningar inom idrotten! HUNDRATUSENTALS BARN RUNT om i landet ägnar åtskilliga timmar varje vecka åt sin idrott. Nästan 90 procent av alla barn har någon gång varit engagerad i föreningsidrott. Idrott betyder en enorm glädje och är väldigt viktig för många barn, säger Helene Olsson, projektledare för Rädda Barnens verksamhet High Five idrott för alla. Men idrott är inte bara lek, glädje och kamratskap för alla barn. I en undersökning som Friends gjorde häromåret kom det fram att vart åttonde barn har upplevt kränkningar inom sin sport. En fjärdedel berättade att de kände till att kränkningar förekommer, eller har förekommit, i deras lag eller grupp. För några år sedan tog en stor idrottsförening kontakt med Rädda Barnen. Barn hade utsatts för kränkningar och föreningen ville ha hjälp med att hantera situationen. Just då kunde inte Rädda Barnen ge några handfasta tips, men samtalet ledde till att Fem steg till en handlingsplan togs fram. Materialet är ett stöd till idrottsföreningar som vill motverka mobbning, kränkningar och diskriminering. Barnkonventionen och idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, ligger som grund för materialet. Idrotten hade bra material som handlade om värdegrund och liknande frågor. Men det fanns inget konkret material om hur man kan arbeta mot diskriminering och mobbning och inget om vad man gör om det trots allt händer något allvarligt, säger Helene Olsson. Nu arbetar Rädda Barnen för att sprida kunskap om barns rättigheter till idrottsföreningar runt om i landet. Kända idrottare som ryttaren Helena Lundbäck och fotbollsspelaren Martin Mutumba har ställt upp som affischnamn. Det gäller att få ut budskapet till föreningarna så att de kan arbeta fram egna handlingsplaner och då är Fem steg till en handlingsplan ett utmärkt verktyg. När Rädda Barnen gjorde en kartläggning av kommunerna såg man hur ett politiskt beslut påverkar kommunens arbete med att stärka idrottsföreningarnas värdegrundsarbete. Ibland till och med kopplat till villkor för att få föreningar skulle få bidrag. Vi har uppmuntrat kommunerna att arbeta strukturerat och att samarbeta med andra aktörer, som Rädda Barnen, säger Helene Olsson. Förra året tog Ånge kommun beslut att föreningarna, för att få bidrag, var tvungna att ha en handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering. Rädda Barnen var med och tog fram en utbildning för kommunens idrottsföreningar. Nu har ytterligare minst femton kommuner följt Ånges exempel och tagit beslut eller uppmanat idrottsföreningar att ta fram handlingsplaner mot kränkande behandling och diskriminering. I Jönköping har Rädda Barnen påbörjat arbetet med High Five. Kenneth Hellman från lokalföreningen där berättar om ambitionen att samarbeta med både lokala idrottsklubbar som HV71 men också med kommunen. Målet är att våra insatser ska leda till en tryggare tillvaro i föreningen, där barn är trygga och där inget barn far illa, säger han.

6 4 Tvärpolitiska barngruppen agerade för flyktingbarn Höjd kompetens hos dem som arbetar med barn 5 ÅR 1992 GICK debatten het om hur asylsökande barn behandlades i Sverige. Efter ett uppmärksammat seminarium i Riksdagen, där Rädda Barnen medverkade, bildades tvärpolitiska barngruppen. Syftet med det informella nätverket var att verka för att förbättra situationen för de mest utsatta barnen i Sverige och världen. Riksdagens alla sju partier var med i den tvärpolitiska barngruppen som kunde enas om barnfrågor utan att partipolitiken tog över. Rädda Barnen insåg genast att den tvärpolitiska barngruppen var viktig och deltog i gruppens möten en gång i månaden. I början var Rädda Barnen ensam frivilligorganisation på mötena, men så småningom började fler organisationer delta. Den tvärpolitiska barngruppen har lagt fram många gemensamma motioner. Den har också nått framgång i en rad frågor ofta har det handlat om frågor där Rädda Barnen varit pådrivande. År 2004 lämnade till exempel den tvärpolitiska barngruppen in en motion som föreslog att ansvaret för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige skulle överföras från Migrationsverket till kommuner. Därmed skulle barnen hamna under socialtjänstens tillsyn och kunna få hjälp, till exempel med behandling mot trauman. ÄNDA SEDAN 1990-TALET, då Barnkonventionen fortfarande var ny, har det varit en viktig strategi för Rädda Barnen att utbilda politiker och anställda i kommuner om barns rättigheter. Kommunerna är en viktig målgrupp men idag vänder sig verksamheten Rädda Barnen utbildar också till myndigheter, landsting och regioner, organisationer, företag med flera. En av de mest populära utbildningarna heter Barnkonventionen i det dagliga arbetet. Utbildningen ger inspiration och förståelse för Barnkonventionen och hur den kan bli ett redskap i det dagliga arbetet i kommuner och myndigheter. Andra utbildningar handlar om barns deltagande och hur de kan få inflytande, samtal med barn om svåra saker och hur man anordnar samtalsgrupper för ensamkommande flyktingbarn. Under senare år har Rädda Barnen Utbildar bland annat genomfört utbildningar för majoriteten av cheferna i Hässleholms kommun. Man har också tagit fram en handledning för tjänstemän och politiker i Malmö stad för att stärka kommunens arbete med barnets rättigheter. En utbildning av Hyllie stadsdelsförvaltning i Malmö ledde till förändringar av stadsdelens handlingsplan och bättre rutiner för att säkerställa att barnets bästa beaktats när man tar beslut om barn. Dessutom framhöll motionen att Migrationsverket satt på dubbla stolar i och med att myndigheten både hade ansvaret för omhändertagandet av barnen och skulle bedöma deras ansökningar om uppehållstillstånd. I december 2004 biföll Riksdagen motionen. Den var ett steg framåt och innebar en förbättring för många ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan, Somalia och andra krigsdrabbade länder. Samtidigt gick modellen för den tvärpolitiska barngruppen på export. I Europeiska Unionens parlament bildades en allians för barnets rättigheter enligt svensk modell. Den var till exempel aktiv inför valet av nya EU-kommissionärer 2004, ställde frågor och såg till att barns rättigheter fanns med på agendan. Även Lunds kommun vände sig till Rädda Barnen när de ville förbättra sitt arbete för barns rättigheter. Flertalet chefer och anställda gick Barnkonventionen i det dagliga arbetet år De anställda vid socialförvaltningen fick gå en fördjupad utbildning. Dessa båda utbildningar ledde till att Rädda Barnen Utbildar även var med och gav synpunkter på innehållet i den barnrättsstrategi som skulle tas fram av kommunen. I december 2012 godkändes strategin av fullmäktige och det var därmed beslutat att Barnkonventionen och dess grundprinciper ska ligga till grund för alla beslut som fattas i Lunds kommun. Även personal i Östersunds kommun har gått utbildningen i Barnkonventionen. Ett resultat av den utbildningen blev att nämnderna själva utbildar så kallade observatörer som ska bevaka och driva på arbetet med Barnkonventionen.

7 6 Nätverk i Latinamerika påverkade ny lag LAGEN SOM VAR på väg att antas i El Salvador skulle göra det lättare att bekämpa ungdomskriminaliteten, var tanken. Men den tilltänkta lagen bröt på flera punkter mot Barnkonventionen. Tack vare idogt påverkansarbete från nätverket REDLAMyC, som stöttas av Rädda Barnen, stoppades lagen. Rädda Barnen är vår viktigaste finansieringskälla, säger Jorge Freyre, koordinatör för REDLAMyC. Han berättar att Rädda Barnens regionkontor för Latinamerika varit ett stöd både i att utveckla nätverket för barns rättigheter och planera innehållet i verksamheten. REDLAMyC består av 35 nationella nätverk i Latinamerika och Karibien som jobbar för barns rättigheter. I mars i år, vid den Interamerikanska kommissionens konferens, arrangerade REDLAMyC ett möte för att belysa våld mot barn och strafflagstiftning för barn. Vid konferensen deltog barn från flera organisationer från hela Latinamerika och Karibien. De berättade om hur barn och unga drabbas av våldet men även av de allt hårdare lagarna. Flera stater i Centralamerika tillhör de länder i världen som har högst antal mord per invånare. Narkotikasmuggling är den största källan till våld och det drabbar även barn och unga, både direkt och indirekt. Det är inte ovanligt att ungdomsgäng slåss om kontrollen av narkotikasmugglingen. Under konferensen kom det fram hur den tilltänkta nya lagen i El Salvador skulle slå mot barn och unga. Det ledde till att det latinamerikanska nätverket agerade en handlingsplan togs fram för att påverka regeringen i El Salvador. Flera medlemsorganisationer i nätverket skickade brev till beslutsfattare i El Salvador med uppmaningen att omarbeta lagförslag.

8 Nätverket REDLAMyC arrangerade även ett besök i El Salvador för den Interamerikanska kommissionen och FN:s barnrättskommitté. Lagförslaget diskuterades med företrädare för den salvadoranska regeringen, parlamentsledamöter och andra makthavare. Och påverkansarbetet gav frukt. Parlamentet beslutade att inte anta lagförslaget. Istället tillsattes en arbetsgrupp för att omarbeta det. Det nya lagförslaget, som också antogs av parlamentet, var mer i linje med Barnkonventionen. Det nationella nätverket i El Salvador fortsätter nu sitt arbete för barns rättigheter i Latinamerika och Karibien i nära samarbete med barn och unga. Det gäller att den nya lagen tillämpas och att lokala beslutsfattare arbetar mer förebyggande för att minska våldet. Nu vill REDLAMyC sprida erfarenheterna från El Salvador till grannländerna. EU ska bidra till barnets rättigheter NÄR INNEHÅLLET I EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, började diskuteras fanns det inget om barn i skrivningarna. Men tack vare hårt påverkansarbete från Rädda Barnen och andra frivilligorganisationer blev det ändring på det. Några år innan Lissabonfördraget började diskuteras bildades European Children s Network (EURONET), ett nätverk för ideella som arbetar med barnfrågor. När vi började studera de olika förslagen till det som skulle bli EU:s nya grundlag såg vi att det inte fanns någonting alls om barn. Texterna handlade om arbetsmarknad, ekonomi och allt möjligt annat, berättar Simone Ek, som då var rådgivare på Rädda Barnen. EURONET påbörjade sitt påverkansarbete som en enad kraft för barns rättigheter. Nätverkets medlemmar kontaktade sina ledamöter i EU-parlamentet och även andra inflytelserika personer. Nätverket arrangerade seminarier i varje medlemsland som var på väg att ta över det halvårslånga ordförandeskapet i EU. Och man sammanställde en rapport om barnrättskommitténs rekommendationer till varje land och lämnade över den till landets regering. Enbart en svensk organisation skulle inte haft tillräcklig tyngd. Den breda förankringen i ett europeiskt nätverk var en förutsättning för att vi skulle få in barnets rättigheter i Lissabonfördraget, säger Simone Ek. Nu står det i Lissabonfördraget att EU i sina förbindelser med omvärlden ska bidra till skydd för de mänskliga rättigheterna och särskilt barnets rättigheter. EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna tillkännagavs år Rädda Barnen och EURONET var aktiva även i arbetet med stadgan. Stadgans 24:e artikel handlar om barnets rättigheter. Den tar upp barns rätt till skydd och omvårdnad och barns rätt att fritt få uttrycka sina åsikter och att deras åsikter ska beaktas i frågor som rör barnet. I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 blev även stadgan juridisk bindande för EU:s medlemsländer. 7

9 8 Fattiga barn även i Sverige ATT TACKA NEJ till barnkalaset för att det inte finns pengar till present. Att inte kunna spela fotboll för att skorna är för dyra. Att aldrig kunna hänga med kompisarna på bio för att biljetten är för dyr. Så ser verkligheten ut för över en kvarts miljon barn i Sverige. De har inte samma möjligheter som de flesta barn så självklart har i vårt välbärgade land. Familjernas utsatta ekonomiska situation påverkar ofta barnets hela vardag. De har inte samma chans till en aktiv fritid eftersom det kostar pengar. Att hänga på fiket efter skolan går bort. Barnen hamnar utanför för att deras föräldrar inte har pengar. Så här beskriver en femtonårig flicka sin situation: Jag har förlorat många vänner på grund av att vi inte har tillräckligt med pengar. De tror inte att jag vill umgås med dem på grund av att jag inte kan följa med på saker. Men det vill jag! Jag har bara inte pengarna. Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. Men Rädda Barnen räknar barn som fattiga när de lever i en familj som antingen har så låg inkomst att pengarna inte täcker de nödvändiga kostnaderna, eller får försörjningsstöd. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde ca barn Sverige i fattigdom Det är tolv procent av alla barn i landet. Svindlande siffror. År 2002 gjorde Rädda Barnen den första barnfattigdomsrapporten. Det var efter 1990-talets krisår då barnen fick betala ett högt pris för alla nedskärningar. Det är Tapio Salonen, professor i socialt arbete, som sedan dess utvecklat metoden där landets kommuner jämförs med varandra. Redan den första rapporten 2002 ledde till en statlig utredning om barn i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen satt med i expertgruppen. Sedan dess har frågan ständigt hamnat i den politiska hetluften, senast inför höstens riksdagsval då Rädda Barnen kraftsamlade för att frågan skulle tas på allvar i valrörelsen. Citat från ett barn som medverkade i Rädda Barnens undersökning Ung röst (2014), där nästan barn och unga i Sverige fick uttala sig om sina rättigheter. Rädda Barnen har drivit påverkansarbete på alla plan, både nationellt och lokalt. Lokalföreningar runt om i landet har jobbat hårt med frågan. Det behövs helhetsgrepp och övergripande planer för att ta itu med barnfattigdomen, säger Karin Fyrk, tematisk rådgivare för samhällsstyrningsfrågor hos Rädda Barnen. Rädda Barnen har också tagit fram en rad rapporter och studier, exempelvis om ensamstående föräldrars situation, om kostnader för fritidsaktiviteter och barns egen syn på ekonomisk utsatthet. I flera fall har rapporterna följts av politiska beslut som ligger i linje med rapporternas rekommendationer. Som exempel begränsningen av hur mycket av barns egna inkomster som får räknas av mot familjens försörjningsstöd. Men det viktigaste är nog den ökade medvetenheten. Kommuner har sett att de kan kompensera ekonomisk utsatthet genom olika åtgärder, som kostnadsfria fritidsaktiviteter, som gör att ekonomiskt utsatta barn inte behöver känna sig utanför, säger Karin Fyrk.

10 9 Bättre vård till barn och mammor i Zambia I ZAMBIA HAR barnadödligheten mer än halverats sedan Skälet är bland annat vaccineringar, amning och malariaprevention. Men fortfarande dör varje år tusentals barn av sådant som kan förebyggas komplikationer under graviditeten och förlossningen, luftvägsinfektioner, diarré, malaria, mässling och undernäring. Av gravida kvinnor dör 398 under graviditet eller förlossning. En stor del av mödradödligheten orsakas av aids. Man beräknar att 14.3 procent av Zambias befolkning mellan 15 och 49 år är HIV-positiva. Flickor blir ofta bortgifta och många blir gravida innan de fyllt 18 år. Rädda Barnen arbetar för att stärka barn- och mödrahälsovården i Zambia genom programmet Lokalt till globalt. Det handlar om att på lokal nivå, bland människor på plats, få ut information om vikten av en bra barn- och mödrahälsovård. I landets gruvdistrikt, Kopparbältet, arbetar Rädda Barnen via lokala samarbetsorganisationer med att utbilda och medvetandegöra medlemmar i byarnas hälsokommittéer, traditionella ledare och andra nyckelpersoner. Under 2013 deltog 76 lokala hälsokommittéer i utbildningar om hur de kan följa upp barn- och mödravården i kommunerna och hur de kan kräva förbättringar. Även beslutsfattare har utbildats i hur de kan arbeta för att planera och genomföra insatser så att barn- och mödradödligheten minskar. Många viktiga personer i byarna, som de traditionella ledarna, förstår vikten av att ändra inställning till gamla seder som barnäktenskap. Det finns flera berättelser om ledare som stoppat barnäktenskap sedan de blivit medvetna om de ökade riskerna för unga mödrar att dö under graviditeten och förlossningen. Rädda Barnen jobbar även på nationell nivå i Zambia med påverkansarbete, exempelvis när det handlar om nya lagar som berör barn. Programmet Lokalt till globalt omfattar förutom Zambia även Indien, Afghanistan och Yemen. Tanken är att information och kunskap om situationen i Zambias och de andra programländernas fattiga byar ska nå hela vägen till FN och andra globala aktörer, via internationella Rädda Barnens påverkanskontor i Genève, New York, Bryssel och Addis Abeba. Rädda Barnen bidrar med totalt 27 miljoner kronor på tre år till de fyra länderna och till arbetet vid de fyra påverkanskontoren. Vårt mervärde till internationella Rädda Barnens globala kampanj om barnadödlighet är just betoningen av påverkansarbete nerifrån; en konsekvent satsning på att stärka frivilligorganisationerna i länderna ifråga. Detta gäller även på bynivå; ofta handlar det om svaga organisationer som behöver mycket stöd. Vi tror att detta sätt att arbete ger bäst resultat i det långa loppet, säger Sara Lindblom som handlägger Lokalt till globaltsatsningen.

11 10 Mer inflytande för barn i nya skollagen EFTER ÅRATAL AV debatt och diskussioner fick Sverige en ny skollag Rädda Barnen var en aktiv aktör för att få in barnrättsperspektivet i den nya lagen. Av de nio krav för en bättre skola som Rädda Barnen drev, kom tre med i den nya lagen. De krav som Rädda Barnen drev handlade både om övergripande frågor, exempelvis elevers inflytande och hjälp med läxläsning samt om förbättringar för de mest utsatta barnen barn med funktionsnedsättning, flyktingbarn och barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Men innan kravlistan sammanställdes gjorde Rädda Barnen en undersökning med 2000 barn mellan tretton och femton år. Undersökningen gjordes på den vid tiden populära sajten Lunarstorm som hade 1,2 miljoner medlemmar. Rädda Barnen samarbetade också med elevorganisationer och Rädda Barnens ungdomsförbund för att sprida sina krav. En rad rapporter togs fram exempelvis om diskriminering av barn med funktionsnedsättning. Lokalföreningarna och regionkontoren var viktiga aktörer i påverkansarbetet. De kunde använda studierna som grund för egna undersökningar och till att ställa egna krav. Och vi fick input till våra krav på den nationella nivån, säger Christina Wahlund Nilsson som då arbetade med skolfrågor på Rädda Barnen. Rädda Barnen uppvaktade också den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund. Kravet på att det ska finnas ett forum på skolorna där elever har möjlighet till inflytande över sin arbetsmiljö gick igenom. Det gjorde även kravet på att Skolverket ska ha ett klarare mandat gentemot skolor som inte följer skollagen och därmed inte lever upp till målet om likvärdighet. Det tredje av Rädda Barnens krav som tillgodosågs handlar om att kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Ett par år efter den nya skollagen antogs, blev ytterligare ett krav från Rädda Barnen lag att även barn utan papper ska ha rätt att gå i skolan. Vi har nog varit en blåslampa i hela processen. Men det är svårt att säga vad som bara var Rädda Barnens förtjänst eftersom vi alltid arbetade tillsammans med andra organisationer. Hur som helst sådde vi frön som resulterat i förbättring, säger Christina Wahlund Nilsson. Rädda Barnen fortsätter att driva de krav som ännu inte fått gehör hos makthavarna. Det handlar om avgifter i skolan något som bör förbjudas. Och om kravet på att alla elever ska ha chans att få minst två lärarledda timmars läxläsning per vecka. Dessutom driver Rädda Barnen kravet på att elever ska kunna begära omprövning av sina betyg, att barnomsorg på obekväma tider ska finnas i alla kommuner och att även barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att välja skola.

12 FN lyssnar på barn BARN HAR VARIT med och påverkat innehållet i FN:s omnibussresolution om barns rättigheter som antogs Och Rädda Barnen var en av de drivande organisationerna för att barnen skulle få göra sin röst hörd även i FN:s högkvarter i New York. 11 Resolutioner är beslut eller rekommendationer som antas av FN-organ. Omnibussresolutioner är längre och mera detaljerade än andra resolutioner. Den viktigaste när det gäller barn är generalförsamlingens resolution om barnets rättigheter. Den förbereddes av en kommitté med representanter för de 192 medlemsländerna. Frivilligorganisationer kunde påverka innehållet genom att lämna egna förslag eller framföra synpunkter till medlemmar i kommittén. Innan innehållet i omnibussresolutionen 2009 började diskuteras tog Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Plan International, fram barnvänligt material om FN och vad världsorganisationen gör. Detta för att även barn skulle känna till resolutionens sammanhang. Därefter anordnades konsultationer med barn i olika regioner. Synpunkterna sammanställdes och överlämnades till FN. Flera av de frågor barnen tog upp kom sedan in i resolutionen, berättar Monica Lindvall, Rädda Barnen. När resolutionen skulle antas var Rädda Barnen på plats i New York. En grupp barn hade också bjudits in och generalförsamlingen fick tillfälle att ställa frågor till dem. Resolutionen antogs utan reservationerna och möttes av applåder från FN-delegaterna. Deltagande är en fråga som Rädda Barnen gått i spetsen för i många år. Rädda Barnen och dess samarbetsorganisationer var också pionjärer när det handlade om deltagande i FN-sammanhang och på internationella konferenser. För tio, femton år sedan var detta något som sågs med skepsis från många håll. Sedan dess har det hänt mycket. Att barns egna åsikter ska komma fram i sammanhang som berör dem ses numera som självklart. Barns deltagande är idag en etablerad del av Rädda Barnens internationella arbete.

13 Barns deltagande är en hörnsten i våra program och ska in i allt vi gör. Så har det blivit tack vare att vi drivit och utvecklat frågan på ett konsekvent sätt, säger Monica Lindvall och fortsätter: Nu är den stora utmaningen att se till att barnen får återkoppling på de synpunkter de ger. Den saken går ofta trögt, kanske för att deltagande handlar om makt och vissa fortfarande tycker att det är provocerande att vuxna får släppa kontrollen och dela med sig av makten till barn. Samordning för barns rättigheter NÄR FN ANTAGIT Barnkonventionen riktade de ideella organisationerna in sig på övervakning alltså, hur ska man veta att länderna följer konventionen? Rädda Barnen hade en aktiv roll i diskussionerna kring hur övervakningen skulle se ut. Att frivilligorganisationerna var engagerade under förhandlingarna om konventionen bidrog sannolikt till att konventionen fick en tydlig form för övervakning FN:s kommitté för barnets rättigheter samt den rapportering som länderna ska göra till kommittén. De stater som har ratificerat Barnkonventionen ska lämna in rapporter till barnrättskommittén med jämna mellanrum. Även FN:s barnfond, UNICEF, andra FN-organ och ideella organisationer som Rädda Barnen har möjlighet att rapportera om hur de ser på staternas arbete med att genomföra Barnkonventionen. Men hur skulle rapporteringen organiseras? Det var viktigt att ickestatliga organisationer i utvecklingsländerna fick tillfälle att föra fram sin syn på de problem avseende barns rättigheter som fanns. Men de organisationer som arbetade med barn var ofta svaga och hade ingen kunskap om hur man skriver en rapport till ett FN-organ. Rädda Barnens dåvarande generalsekreterare Thomas Hammarberg hade under förhandlingarna om konventionen förespråkat frivilligorganisationernas medverkan i rapporteringen. Nu hade han utsetts till ledamot i barnrättskommittén som skulle granska rapporterna, vilket var en fördel när det gällde att ge de ideella organisationerna en viktig roll i rapporteringen. Rädda Barnen föreslog att ett samordningskontor mellan kommittén och frivilligorganisationerna, Liaison committé, skulle inrättas i Genève. Samordningskontoret skulle hjälpa ickestatliga organisationer i länder som stod i tur att granskas med råd om hur rapporterna skulle utformas, ordna hotellbokningar och stötta i andra praktiska frågor. Dessutom skulle samordningskontoret efter det möte då barnrättskommittén träffar frivilligorganisationerna rapportera tillbaka till landet ifråga och andra intresserade. 12

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby

Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby Inför verksamhetsåret 2014 har lokalföreningen i Täby antagit följande verksamhetsplan vid årsmötet den 17/2 2014 VÅR LOKALFÖRENING Interna möten

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

2009 ett år du kan vara stolt över!

2009 ett år du kan vara stolt över! 2009 ett år du kan vara stolt över! Årsrapport 2009 Utan dig räddas inte barnen. Med din hjälp har vi åstadkommit många bestående förbättringar för barn. Rädda Barnen är en del av Save the Children, världens

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel

Skolfadder Skolfadder Plans arbete Projektexempel Skolfadder 2014 Skolfadder Plans arbete Projektexempel Skolfadder Tack för ditt stöd som Skolfadder! I följande rapport kan du läsa om hur du bidragit till Plans arbete för barns rätt till utbildning.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22

Läs mer

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid

Inbjudan till konferens. Barns rätt till en trygg fritid Inbjudan till konferens Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp 28 januari 2016 INBJUDAN: KONFERENS Barns rätt till en trygg fritid - fri från kränkningar och övergrepp Hur

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer