Verksamhetsbeskrivning 2012 Ungdomscentrum i Uppsala kommun. samt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsbeskrivning 2012 Ungdomscentrum i Uppsala kommun. www.uppsala.se samt www.vardochbildning.uppsala.se"

Transkript

1 UPPSALA VÅRD OCH BILDNING RÅD OCH STÖD Verksamhetsbeskrivning 2012 Ungdomscentrum i Uppsala kommun Målgrupp/brukare Ungdomscentrum vänder sig till ungdomar mellan år och deras föräldrar, boende i Uppsala kommun. Målgruppen är ungdomar som befinner sig i riskzonen för missbruk, kriminalitet, själva blivit utsatta för brott eller annat självdestruktivt beteende. Många ungdomar har en bakgrund där missbruk, våld och psykisk ohälsa förekommer. För att komma till Ungdomscentrum kan ungdomar eller föräldrar själva kontakta någon av verksamheterna inom enheten. Det går bra att ta kontakt per telefon och på så sätt få rådgivning och hjälp med problemformulering. All kontakt med Ungdomscentrum är kostnadsfri och man kan vara anonym. De olika verksamhetsgrenarna inom Ungdomscentrum samverkar bland annat med elevvården inom grund- och gymnasieskolan, övrig socialtjänst och landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Socialtjänst, polis och tingsrätt kan aktualisera ungdomar som utsatts för brott eller ungdomar som själva begått brott. Kontaktuppgifter Besöksadress: Kungsgatan 66, ingång mot tågspåret Telefon: Fax: Enhetschef, telefon: Helena Nyberg E-post: Kommunens hemsida: samt Vi har öppet kontorstid varje vardag med möjligheter till kvällsbesök. Organisatorisk tillhörighet Styrelsen för vård och bildning (SVB) Vård & bildning (V&B), Affärsområde Resurs och kunskap. Affärsområdeschef: Ulf Gustin Chef Råd o stöd: Eva Köpman Uppdragsgivare Socialnämnden för barn och unga. Personal Inom enheten arbetar 15 socionomer (13,5 årsarbetare), en legitimerad psykolog/psykoterapeut (0,9 åa), tre legitimerade sjuksköterskor (2 åa), en administrativ samordnare (1 åa) samt en enhetschef (1åa). Inom Funktionell familjeterapi tjänstgör även en personal från BUP (0,5 åa) Postadress: Uppsala kommun, Uppsala vård och bildning, Uppsala Besöksadress: Fyrisborgsgatan 1 Telefon:

2 2 (12) Verksamhetens syfte Att så snart som möjligt kunna ge ungdomar och deras föräldrar det man behöver för att förhindra ytterligare problemutveckling hos ungdomen avseende alkohol- och droganvändning, kriminalitet, självdestruktivt beteende och annat riskbeteende. Verksamhetsidé/värdegrund Ungdomsåren är en intensiv utvecklingsperiod och tonåren kan för många vara en påfrestande tid omgiven av många riskfaktorer. Ungdomscentrum strävar efter att uppmärksamma ungdomarna i ett tidigt skede av en eventuell problemutveckling. Det är angeläget att ungdomar får rätt hjälp för sina problem, att de möter behandlare som kan hjälpa till med det ungdomarna ber om men som även är beredda att lyssna på det som inte sägs men som kanske är det viktigaste problemet. Tidig upptäckt och kartläggning av ungdomars riskbeteenden kräver ett nära och tätt samarbete med föräldrar samt skolans och socialtjänstens professioner och andra goda krafter i samhället för att stärka de skyddsfaktorer som kan kompensera mindre goda uppväxt- och livsvillkor. Verksamheterna inom Ungdomscentrum erbjuder ungdomar en professionell öppenvårdskontakt med ett brett utbud av kompetenser som möjliggör ett individuellt utformat stöd utifrån den enskildes behov. Självklart samverkar vi även inom Ungdomscentrum mellan våra olika verksamhetsgrenar, vilket betyder att ungdomar och föräldrar snabbt och enkelt kan få hjälp med olika frågor eller bekymmer som ryms inom vår enhet. Vi arbetar med ungdomar enskilt och/eller tillsammans med hela familjen och övrigt nätverk. Forskning visar att det inte är framgångsrikt med gruppverksamhet/gruppbehandling när det gäller ungdomar, därför förekommer det inte på Ungdomscentrum. Ungdomscentrums tjänster ska vara lättillängliga. Samtliga personal kan nås på telefon och e- post och röstbrevlådor avlyssnas regelbundet. Vi erbjuder även hembesök. Alla individer och familjer ska bemöts på ett likvärdigt sätt oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön eller sexuell läggning. Verksamhetsinnehåll Huvudsakliga arbetsuppgifter inom Ungdomscentrum är familjesamtal samt individuella kontakter med ungdomar. Kontakten kan bestå av information (till exempel om droger eller hur en rättegång går till), vara stödjande (till exempel att upprätthålla drogfrihet eller delta i en medling) eller den kan vara mer behandlande (i form av ett förändringsarbete). Utöver de ungdomar och familjer som frivilligt kontaktar Ungdomscentrum kan det finnas andra krav på att ungdomar ska ha kontakt med Ungdomscentrum. Det kan vara föräldrar eller skola som vill att ungdomar ska ha kontakt. Socialsekreterare inom myndighetsgrupperna kan fatta beslut om att ungdomar ska ha någon kontakt inom Ungdomscentrum och ungdomar kan dömas till någon av Ungdomscentrums verksamheter. Vi samverkar med andra aktörer som i sin verksamhet möter ungdomar och deras familjer. Vi ger konsultation och stöd i psykosociala frågor till föräldrar och personal inom bland annat skolan. Personal från Ungdomscentrum arbetar som kontaktpersoner till gymnasieskolorna i

3 3 (12) Uppsala och även till grundskolan i de fall det rör missbruk hos eleverna. Kontaktpersonerna har kontinuerlig kontakt med skolans elevvård och kan tillsammans med elevvården arbeta med enskilda ungdomar där det finns misstanke om missbruk. Kontakten med oss kan ske i våra lokaler, i hemmet, i skolan eller på annat planerat ställe. Vi har även ett samarbete med polisen där det kan handla om att följa med polisen på hembesök där det finns en oro för missbruk hos en ungdom. Personalen från Ungdomscentrum har då som uppgift att erbjuda stöd och hjälp till föräldrarna och ungdomen både under hembesöket och efter. Alla inom enheten har årsarbetstid och arbetar som regel minst en kväll/vecka. Samtal om alkohol/narkotika Det är viktigt att uppmärksamma ungdomar som missbrukar alkohol och/eller andra droger. Genom att möta ungdomar i ett tidigt skede av ett drogmissbruk finns möjligheter att förhindra ett mer långtgående missbruk/beroende hos den enskilda ungdomen men även att förhindra att droger sprids mellan kamrater. Att ge information både till ungdomar och till föräldrar kring olika droger kan vara drogförebyggande. Ungdomar som omhändertagits jml Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) eller Ringa narkotikabrott (RNB) erbjuds samtal på Ungdomscentrum. Är ungdomen under 18 år förutsätter vi att föräldrarna deltar i samtalet. Vi strävar alltid efter föräldramedverkan, även då ungdomen är över 18 år. Uppsökande arbete Ungdomscentrum bedriver uppsökande arbete tillsammans med grund- och gymnasieskolorna i Uppsala Kommun. Det uppsökande arbetet innebär att personal från Ungdomscentrum regelbundet träffar elevhälsan och vid behov träffar ungdomar och deras föräldrar där det från skolan finns en misstanke om missbruk av alkohol eller narkotika. Kontakt tas alltid med föräldrarna till ungdomen och stöd erbjuds till både föräldrar och ungdom. Ungdomscentrum kommer under 2012 att regelbundet delta (minst en gång per månad) i samverkansmöten - SSP (Socialtjänst, skola, polis) - i de fyra områdena Gottsunda, Sävja, Gamla Uppsala och Stenhagen. Medverkande i de mötena är personal från Råd och Stöd, socialtjänstens myndighetsgrupp, skola och polis. Syftet med samverkan är tidig upptäckt - att tidigt hitta ungdomar och deras familjer som behöver stöd och snabba insatser. Ungdomscentrum kommer under 2012 att fortsätta besöka familjer tillsammans med polisen då polisen har en oro för missbruk hos ungdomen. Uppgiften för Ungdomscentrums personal är att under hembesöket erbjuda stöd och hjälp både till ungdomen och till föräldrarna samt att erbjuda en besökstid kort därefter på Ungdomscentrum. Dessa hembesök sker på kvällstid. Ungdomscentrums samarbete med polisen innebär också att personal kan följa med polisen vid riktade insatser mot grund- eller gymnasieskolor där det finns oro kring missbruk hos eleven/-er. På samma sätt som ovan är Ungdomscentrums uppgift även här att erbjuda stöd och hjälp både till ungdom och till föräldrar. ADDIS Ung (Alkohol Drog Diagnos InStrument - Ungdomar) ADDIS är en strukturerad intervju i form av ett frågeformulär som används för att göra en bedömning om alkohol eller drogberoende förekommer hos en ungdom. Personal med behörighet att göra ADDIS intervjuer intervjuar ungdomen. Sammanställningen av ADDIS

4 4 (12) ung intervjun bygger helt på ungdomens egen berättelse. Den ger en bild om det finns ett missbruk/drog- läkemedelsberoende och vilka negativa konsekvenser detta medfört. Sammanställningen återges till ungdomen av samma person som genomfört intervjun. ADDIS-Ung är uppbyggd på APA:s (American Psychiatric Association) och WHO:s (World Health Organization) klassifikationssystem ICD-10 respektive DSM-IV. Båda systemen är erkända, välkända och mycket använda över hela världen. Inte förrän de senaste åren har forskningen inriktats mot symptomutveckling hos ungdomar. Patricia A. Harrison m fl i artikeln, DSM-IV Substance Use Disorder Criteria for Adolescents: A Critical Examination Based on a Statewide School Survey, 1998, skriver om användbarhet av DSM-IV-system för ungdomar. Totalt har Harrison forskningsmaterial om DSM-IV-kriterier och ungdomar inkluderat ungdomar. Hennes forskningsresultat har varit viktiga för utvecklingen av ADDIS-Ung. Provtagning för droganalys Att missbrukande ungdomar erbjuds lämna övervakade urinprov för droganalys är ett viktigt led i själva förändringsarbetet. Syftet är att hjälpa ungdomen att inte återfalla att ta droger men provet har även en viktig kontrollfunktion. Legitimerade sjuksköterskor ansvarar för provtagningen. Analysen görs med hjälp av urinprovsstickor, vid positivt svar sänds proverna till ett ackrediterat laboratorium för verifiering. Erfarenheten av provtagning bygger på Socialstyrelsens allmänna råd 1998:2 kring provtagning där man särskilt poängterar en säkerhetskedja från provtagningstillfället till det slutliga provsvaret en så kallad chain-ofcustody samt socialstyrelsens meddelandeblad utgivet i januari NIDA (National Institute on Drug Abuse) har gett ut Principles of drug addiction treatment. Den har översatts av SiS (Statens Institutions styrelse) till svenska. Där framkommer att det dels behövs provtagning för att uppgjorda behandlingsplaner för ungdomar ska kunna genomföras och dels kan det faktum att man lämnar prover för droganalyser göra att det är lättare att avstå från droger för den enskilde ungdomen. CRA - Community Reinforcement Approach CRA är en intensiv manualbaserad behandlingsmetod med tydlig struktur för ungdomar år med alkohol- och/eller narkotikaproblem. För att CRA ska bli verkningsfullt är det viktigt att ungdomen är beredd att testa en period av nykter- och drogfrihet. Föräldrar och nätverk involveras i behandlingen som ett positivt förstärkande stöd i nykter och drogfrihet. Programmet, som är individuellt sträcker sig över en halvårsperiod och omfattar ett förmöte, cirka sessioner, tre uppföljningssamtal och ett avslutningssamtal. Telefonkontakt och hemuppgifter mellan träffarna kan ingå. CRA baseras på kognitiv beteendeterapi med fokus på inlärningspsykologiska tekniker. De huvudsakliga strategierna i CRA är: nykterhetsprövning, funktionsanalys (vad har alkohol/narkotika för funktion i ungdomens liv), tillfredsskalan (olika livsområden skattas och en behandlingsplan skapas), social färdighetsträning (exempelvis tacka nej träning ), återfallsprevention (att ta lärdom av tidigare återfall). Uppföljningssamtal ( boosters ) erbjuds i slutet av behandlingen i syfte att repetera tidigare genomgångna färdigheter och lyfta fram ungdomens långsiktiga skäl till att bibehålla förändringen. CRA rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) för personer med alkohol- och drogproblem. Forskningen påvisar en minskad narkotikaanvändning och förbättrad social situation, och metoden gör att personen stannar

5 5 (12) längre i behandling. Effekten av metoden när det gäller alkoholberoende är nykterhet, minskad konsumtion, färre dagar med missbruk och förbättrad livskvalitet. Återfallsprevention - Väckarklockan Är en manualbaserad återfallsprevention vid beroende. Tyngdpunkten ligger på att rätta till färdighetsbrister och förbättra en persons förmåga att hantera högrisksituationer, som vanligen föregår återfall. Programmet Väckarklockan består av åtta sessioner. Ytterligare sessioner kan läggas till vid behov. I Väckarklockan får klienten träna sig i att hantera sug efter och tankar på alkohol/narkotika. Vidare får klienten öva sig i problemlösning och att tacka nej till alkohol/narkotika. I slutet av programmet får klienten planera hur högrisksituationer kan hanteras för att förebygga återfall. Hur till synes irrelevanta beslut kan påverka återfallsprocessen gås också igenom. Valfria sessioner kan läggas till och dessa kan exempelvis handla om att hitta drogfria aktiviteter, ta emot kritik, hantera negativt tänkande och hantera ilska. Föräldrarna kan med fördel involveras i detta program. Behandlingen är avsedd för klienter som strävar efter total nykterhet/drogfrihet. Hälsosamtal Sjuksköterskorna erbjuder hälsosamtal. Modellen bygger på en utarbetad manual och har fokus på olika droger men även på motion, hälsa och matvanor. Enligt forskning (FoU Forskning och Utveckling, 2006) ser man en positiv utveckling om man jämför före och efter genomförda hälsosamtal när det gäller exempelvis överviktiga, gravida kvinnor med missbruk och ungdomar med missbruk. Det har visat sig att hälsosamtalen har största effekten om man använder motiverande intervju MI. Föräldrasamtal En stor och viktig del i det drogförebyggande arbetet handlar om att stödja föräldrar som är oroliga för att deras ungdomar missbrukar droger. I samtalskontakterna utgår vi från teorier om risk- och skyddsfaktorer. Vi arbetar utifrån ett systemteoretiskt synsätt där familjens specifika behov och problematiken kring den unge styr valet av insats. Forskning har visat att föräldramedverkan är att föredra i förändringsarbetet med ungdomar. Se bland annat Familjebehandling på goda grunder - Kjell Hansson m fl. Gothia MI - Motiverande intervju Genom motiverande samtal får ungdomar där man vet eller där det finns farhågor att de missbrukar droger, möjlighet att börja reflektera och problematisera kring sin situation. Att skapa ett gott samarbetsklimat är viktigt och utifrån det kan vi fortsätta att arbeta med ungdomarnas ambivalens till droger och öka deras motivation till en förändring. MI har visat sig framgångsrikt vid förändringsarbete. Metoden bygger på en samtalsmetod som utvecklades under 1980-talet av forskarna B. Miller och S. Rollnick för att öka behandlingsmotivationen hos lågt motiverade patienter inom vården av alkoholberoende. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod för att hjälpa människor till förändring. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Motiverande Samtal MI - Tom Barth & Christina Näsholm.

6 6 (12) BSF - Beteende, Samtal, Förändring BSF är en individuell samtalsserie som omfattar förmöte, fem samtal med särskilda teman samt avslutningsmöte. Samtalsserien är en manualbaserad tillämpning av Motiverande Intervju (MI) och har utvecklats av Åke Farbring, expert på vetenskapliga program- och metodfrågor inom kriminalvården. Utgångspunkten för samtalsserien är att människor påverkas mer av vad de själva säger än vad andra säger åt dem. Det egna utforskandet är därför centralt och i samtalen får ungdomen berätta om sin situation. Tycker ungdomen att något ska förändras och hur kan det i så fall se ut? Fokus för samtalsserien kan exempelvis vara alkohol, andra droger eller kriminalitet. I samtalsserien tas följande frågeställningar/teman upp: Hur ser ungdomens situation ut idag och vad betyder förändring? Vad upplever sig ungdomen vilja respektive kunna förändra? Känslor och värderingar, vad tycker ungdomen är viktigt i livet? Hur ser nätverket ut? Styrkor, tilltro och hopp, och att blicka framåt. RNB Ringa Narkotikabrott Ungdomscentrum har tillsammans med polisen och ungdomsåklagarna i Uppsala arbetat fram en möjlighet för ungdomar under 18 år som lagförts för ringa narkotikabrott, att istället för att få böter få åtalsunderlåtelse och då ha kontakt med Ungdomscentrum. Kontakten med Ungdomscentrum innehåller BSF samtal (se ovan) med fokus på droger samt lämnande av bevakade urinprover för droganalys under tre månader. Total drogfrihet krävs och vi förutsätter föräldramedverkan. HAP - Haschavvänjningsprogrammet HAP är ett strukturerat individuellt behandlingsprogram för ungdomar som vill sluta röka cannabis. Det sträcker sig över minst en tremånadersperiod och omfattar fyra faser som grundar sig på kunskap om hur cannabis påverkar människan, både fysiskt, psykiskt och socialt. Samtalens innehåll bygger på forskning om cannabis skadeverkningar och hur de kognitiva funktionerna påverkas. I början av programmet är kontakten intensiv med samtal flera gånger per vecka, efter sex veckor glesas kontakten ut och uppföljning utformas efter individuella behov. Under hela programmet lämnar ungdomen bevakade urinprover för narkotikaanalys. Detta ger möjlighet att följa hur THC (Tetrahydrocannabinol) går ur kroppen. Eftersom THC är fettlösligt finns det kvar i kroppen en längre tid. Ungdomen behöver vara aktiv i programmet och som vanligt vill vi att föräldrar medverkar. Arbetet med HAP stödjer sig på flerårig bred beprövad erfarenhet av arbete med cannabismissbrukare samt på den forskning Thomas Lundqvist docent och leg psykolog vid rådgivningsbyrån i Lund gjort. Publicerade artiklar om cannabismissbrukares känsla av sammanhang samt psykosocial behandling vid cannabisberoende. Vägen ut ur haschmissbruket en behandlingsmodell för öppenvård Thomas Lundqvist och Dan Ericsson Studentlitteratur 1988 FFT - Funktionell Familjeterapi FFT vänder sig till familjer med tonåringar som löper risk att skada sin hälsa och utveckling genom ett utåt agerande beteende såsom misstänkt eller lagförd kriminalitet, påtaglig

7 7 (12) aggression/våldsbenägenhet, missbruk/beroendeproblematik, omfattande skolk eller att det föreligger risk för placering av den unge. Hela familjen deltar i behandlingen som är en manualbaserad samtalsserie indelad i engagemangs/motivationsfas, beteendeförändringsfas och generaliseringsfas. FFT arbetar för att öka den stödjande kommunikationen och stärka relationerna inom familjen. Målet är att stödja en förändring i ungdomens beteende. Metoden har praktiserats under 30 år och påvisat goda resultat i Sverige och i USA. FFT är en av de metoder som godkänds av det så kallade Blueprintprojektet som utvecklats vid universitetet i Colorado. Tanken med Blueprint är att de olika behandlingsprogrammen som blir godkända, ska kunna tillämpas och upprepas på olika ställen i världen med samma goda resultat. FFT cannabis Ungdomscentrum har under flera år arbetat med FFT (Funktionell Familjeterapi) och HAP (Haschavvänjningsprogrammet). FFT för familjen och HAP för ungdomar med cannabismissbruk. Då FFT och HAP var för sig inte gett det resultat vi förväntat oss för målgruppen ungdomar under 20 år med cannabismissbruk så har Ungdomscentrum integrerat de båda metoderna till en behandlingsmetod FFT cannabis. Syftet med den integrerade behandlingen FFT- cannabis är att ge bättre kliniska och långsiktiga resultat än reguljär behandling. Metoden innebär att ungdomen genomgår en cannabisbehandling hela tiden tillsammans med sin familj där behandlaren väver in FFTs process arbete i behandlingen. Metoden innebär att familjen och ungdomen arbetar tillsammans för målet, att ungdomen ska bli drogfri och familjen får kunskap och verktyg för ett mer långsiktigt stödarbete. Finns ett flergenerationsmissbruk inom familjen arbetar man även med detta. Ungdomen lämnar urinprover för narkotikaanalys under tiden programmet pågår. Medlingsverksamheten En medling innebär att gärningspersonen och den/de som utsatts för brottet möts under ledning av en opartisk medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Medling grundar sig på en rättsfilosofi som kallas reparativ rättvisa. Med medlingsmöte menas att de inblandade parterna får komma till tals med varandra samt att gärningspersonen får möjlighet att gottgöra brottsoffret. Medlingen ska syfta till att gärningspersonen får ökad insikt om brottets konsekvenser och ges möjlighet att ta ansvar för gärningen gentemot brottsoffret. Den brottsutsatte skall ges en möjlighet att bearbeta brottshändelsen och båda målsättningarna väger lika tungt. Medling bygger på att samtliga parter medverkar frivilligt. Brottet ska vara anmält till polisen och gärningspersonen ska ha erkänt gärningen eller delaktighet. Om gärningspersonen är under tolv år sker medling bara vid synnerliga skäl. I undantagsfall kan medling ske även då målsäganden är över 21 år, då målsäganden inte valt att polisanmäla, eller återtagit polisanmälan. En medling börjar alltid med förmöten med respektive part var för sig. Om den inledande kontakten är med gärningspersonen bör det vara helt klart att gärningspersonen vill delta i medling och att han eller hon har rätt attityd till medlingsförfarandet innan medlingsverksamheten tar kontakt med den brottsutsatte. Då målgruppen utgörs av unga lagöverträdare har vårdnadshavare rätt att närvara vid förberedande möte och vid medling om

8 8 (12) det ej bedöms som olämpligt. Medlingsmötet kan avslutas genom att gärningspersonen och den brottsutsatte ingår ett muntligt eller skriftligt avtal om framtida beteende, ekonomisk ersättning eller gottgörelse genom arbete. År 2002 infördes lagen om medling med anledning av brott (2002:445) och för att göra medling tillgänglig i hela landet infördes den 1 januari 2008 en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (5 kap.1 c SoL) som innebär att kommunerna åläggs att medling ska erbjudas i fall där gärningsmannen är under 21 år. I en svensk forskning, av Staffan Sehlin vid Umeå Universitet, 2009, påvisas att medling minskar risk för återfall i brott. ART - Aggression Replacement Training ART är en metod som utvecklats i USA för att hjälpa barn och ungdomar som uppvisar aggressiva och andra antisociala beteenden i hemmet, i skolan och på fritiden. Metoden bygger på kognitiva och beteendeterapeutiska teorier och i programmet arbetar man med tre delar, social färdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. I samtal och rollspel tränas tekniker och beteenden i syfte att lära sig känna igen och hantera sina känsloreaktioner samt att fungera bättre socialt. Ett program omfattar cirka 20 träffar. På Ungdomscentrum erbjuder vi ART enskilt. Deltagaren får hemläxor i social färdighetsträning och känslokontrollträning. Det är bra om föräldrar är medvetna om vad den unge övar på och därför eftersträvar vi även här en tät kontakt med föräldrar. Uppföljningar av modellen som gjorts i USA har visat en påtaglig minskning av återfall i kriminalitet hos de ungdomar som genomgått programmet (Goldstein 2003). Vi har utvecklat ett samarbete med ART med Konsultativt stöd, då vi numera tillhör samma affärsområde, Resurs och kunskap. Detta samarbete syftar bland annat till att utveckla vår metodutveckling inom ART. Psykologsamtal Samtalen kan bestå av: samtal; rådgivande, problemorienterande, stödjande samtal - Krisbearbetande samtal; samtal pga. tonårsproblematik, relationer, kriminalitet, alkohol och/eller droger - Jagstrukturerande psykoterapi; ett tillfälle per vecka upp till två år totalt cirka 60 samtal. Flertalet ungdomar som kommer till psykologsamtal har en bakgrund där psykisk ohälsa, missbruk och våld förekommer; detta oberoende av om de kommer genom egenanmälan eller via remiss. Många är dessutom traumatiserade på andra sätt; genom separationer, förluster och sexuella övergrepp. Uppväxtvillkoren kan medföra brister i identitetsutvecklingen, vilka påverkar ungdomars förmåga att säga nej, stå emot grupptryck, klara motgångar och besvikelser, fatta beslut och planera sin framtid. Dessa svårigheter kan också bidra till psykiska symtom som ångest, depression, självskadande - liksom utagerande beteende runt alkohol, droger, kriminalitet och sexualitet. Jagstrukturerande psykoterapi är en kognitivt inriktad terapimetod på psykodynamisk grund som erbjuder möjligheter till personlighetsutveckling och varaktig förändring för personer

9 9 (12) med brister i sin jagutveckling. Terapin består av tre faser; motivationsfas, arbetsfas samt avslutningsfas. Metoden, som bygger på den franske psykoanalytikern Jacques Lacans teorier om språkets betydelse, har utarbetats av psykiater, psykoterapeut och handledare Palle Villemoes. Den har praktiserats i Sverige under mer än 20 år inom skilda verksamhetsområden såsom psykiatri, habilitering, socialtjänst, primärvård, mödravård och kriminalvård. Dess effekter har dokumenterats i bl. a en doktorsavhandling samt i flera forsknings/utvärderingsprojekt. ( ILTP: Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik, Stödsamtal med unga brottsutsatta Att jobba med unga brottsutsatta är meningsfullt i brottsförebyggande syfte. Ungdomar som blivit utsatta för brott ges information och rådgivning i frågor om gången i en polisutredning och under en rättegång samt möjlighet till skadeståndersättning. Ungdomarna förbereds både praktiskt och mentalt inför en eventuell rättegång. Det är inte ovanligt att ungdomar som utsatts riktar sin ilska mot sig själv eller agerar ut hatoch hämndkänslor genom våld mot andra och själva blir gärningsmän. Brottsoffrets psykiska reaktioner avviker inte från andra krisartade och traumatiska upplevelser. I samtalen hjälper vi ungdomarna att bearbeta hämndkänslor och förebygger på så sätt utvecklingen av ett destruktivt/kriminellt beteende. Stödcentrum kan även erbjuda föräldrar ett till två samtal för att få hjälp med att hantera den uppkomna situationen och känslorna kring att deras tonåring utsatts för brott. I Socialtjänstlagens 5 kap 11 betonas att socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialstyrelsen har gjort en översyn i landet kring arbetet med unga brottsoffer och rekommenderar bland annat en metod från Stockholms Stads arbete med unga brottsoffer. Denna arbetsmetod har gett mycket positiva resultat och är idag en beprövad metod som används av alla befintliga Stödcentrumen för unga brottsoffer i Sverige så även inom Ungdomscentrum. Stödcentrum tar även emot ungdomar som bevittnat våld och annan kriminalitet. Ungdomarna erbjuds stödsamtal utifrån vad de bevittnat och stöd inför och under rättegången när de är kallade att vittna. Vi tar regelbundet emot praktikanter från socionomutbildningen. Genom det sprider vi vidare kunskaper om brottsoffersperspektiv, utvecklar våra arbetsfärdigheter, ser på oss själva med praktikantens granskande glasögon. Ungdomstjänst Från och med 1 januari, 2007 finns en samordnare för ungdomstjänst inom Ungdomscentrum. Målgrupp är ungdomar i Uppsala kommun mellan 15 och 21 år dömda till ungdomstjänst. Ungdomstjänst innebär att domstolen kan döma en ungdom mellan 15 och 21 år till att utföra oavlönat arbete. Arbetet kombineras med individuellt anpassade moment i syfte att ge möjlighet för ungdomen att reflektera över brottet och sin livssituation. Domen kan innehålla ungdomstjänst mellan 20 till 150 timmar som ska utföras under fritid, det vill säga på kvällar, helger och under lov.

10 10 (12) Syftet med att införa ungdomstjänst som en fristående påföljd är att den ska kunna användas för unga lagöverträdare som inte har särskilt behov av vård eller andra insatser enligt SOL eller LVU samt att begränsa användningen av böter och korta frihetsberövanden som påföljder. Innehållet i ungdomstjänst domen kan, utöver arbete, innehålla andra pedagogiska moment i vägledande eller reflekterande syfte för ungdomen. Planering och utveckling av dessa moment ingår i verksamhetens uppgift. Medling är ett sådant inslag, möte med ambulanspersonal ett annat. En viktig uppgift är att tillsammans med åklagarna och domarna skapa bra och fungerande rutiner kring ungdomstjänsten, till exempel kring samtycke, misskötsamhet och återrapportering. Initiering av ärenden till ungdomstjänst gäller uteslutande ungdomar som dömts i domstol, antingen som tilläggspåföljd till ungdomsvård eller som fristående påföljd. För att ungdomstjänst ska kunna utdömas ska den unge ha samtyckt till det och påföljden ska vara lämplig med hänsyn till den unges situation. Saknas samtycke från ungdomen måste domstolen välja annan påföljd. Samarbete inom affärsområdet Resurs o kunskap Personal inom Ungdomscentrum samarbetar med flera enheter inom affärsområdet Resurs o kunskap. Samarbetet handlar bland annat om att vara kontaktperson till de olika resursskolorna och att kunna erbjuda familjer med barn på resursskolan familjestöd eller individuellt stöd inom Råd o stöd. Personalens kompetens Åtta av socionomerna har utbildning i systemteori och en är handledarutbildad. Inom personalgruppen har 12 personal gått motiverande intervju MI. Sex socionomer är Medlingsutbildade. Fyra socionomer har en fem poängs universitetskurs i beroendelära. Tre socionomer har gått en vidareutbildning i familjerekonstruktion. Fyra socionomer är nätverksutbildade. Åtta personer har en grundutbildning i FFT funktionell familjeterapi och Ungdomscentrum har som en av de första verksamheterna i landet, fem certifierade FFT terapeuter i vår verksamhet. Fyra medarbetare har genomgått en två årig familjeterapiutbildning steg 1 och en utbildar sig just nu. Inom personalgruppen finns fyra socionomer och en sjuksköterska som har kompetens och behörighet att göra ADDIS - ung och vi har sex examinerade instruktörer i ART (Aggression Replacement Training). Två socionomer är utbildade i CRA (Community Reinforcement Approach). En socionom är utbildad i återfallsprevention-väckarklockan och tio personer är utbildade i HAP (Haschavvänjningsprogram). Leg psykologen/leg psykoterapeuten har olika vidareutbildningar bland annat i Jagstrukturerande psykoterapi och är certifierad terapeut i metoden. Två socionomer är utbildade presentatörer i ÖPP, Örebro Preventions Program och dessa två är vidareutbildade som instruktörer det vill säga har behörighet att utbilda personal i metoden. En socionom är pedagogiskt utbildad. BUP:s representant på Ungdomscentrum är grundutbildad i KBT, kognitiv beteende terapi samt DBT, dialektisk beteendeterapi. Arbetsgruppen har regelbunden extern handledning.

11 11 (12) Utveckling/uppföljning Hela enheten har tillgång till Journal Digital (JD) med bland annat självskattningsformulär, uppföljnings- och utvärderingsmaterial. I JD kommer målformuleringar att föras. Vissa verksamheter har kommit längre i användandet av JD och de får agera förebilder för de andra verksamheterna. Personal från dessa verksamheter genomför utbildningar inom JD för övrig personal inom Råd och stöd. I alla ärendet med biståndsbeslut skrivs genomförandeplaner som ungdomen och dess familj skriver under. Genomförande planen följs sedan upp av alla inblandade så att vi tillsammans gör det som vi kommit överens om. All personal har information om lex Sara. Det har tidigare gjorts en utvärdering av arbetet med ÖPP inom Uppsala Kommun. Utvärderingsuppdraget var att belysa om ÖPP haft några effekter angående föräldrars restriktiva hållning gentemot ungdomars alkoholkonsumtion och minskat tidig alkoholdebut hos ungdomarna. Utvärderingen är publicerad under hösten 2009 och helhetsomdömet var att projektet varit lyckat. Arbetet med ÖPP som numera heter EFFEKT ändrar till viss del karaktär och blir mer webbaserat. Vi fortsätter att implementera programmet i Uppsala kommuns grundskolor genom att utbilda skolpersonal regelbundet ett par gånger per år. Vid psykologverksamheten har ungdomarna sedan 2005 besvarat ett standardiserat självskattningsinstrument (Becks ungdomsskalor) som en del i bedömning inför behandling och som utvärdering av kontakten vid avslut. Mycket goda effekter av såväl Jag strukturerande psykoterapi som andra typer av samtal har kunnat påvisas. Samordnaren för ungdomstjänst har i samarbete med Uppsala tingsrätt gjort en återfallsstudie som avser de ungdomar (63 ungdomar) som dömdes till ungdomstjänst Undersökningen gjordes månader efter genomförda och avslutade ungdomstjänster. Den visade bland annat att 80 % av ungdomarna inte hade dömts för några nya brott. Ett par slutsatser från undersökningen var att verksamheten och rutinerna kring ungdomstjänst fungerar bra här i Uppsala och att rätt ungdomar döms till ungdomstjänst. De ungdomar som bedömdes ha ett särskilt vårdbehov dömdes inte till ungdomstjänst utan i stället till ungdomsvård. Inom FFT används Journal Digital sedan många år tillbaka, där familjemedlemmarna enskilt får svara på standardiserade självskattningsformulär vid starten av behandlingen samt efter avslutad kontakt. (CBCL, SCL -90, KASAM, Familjeklimat med flera.) Informationen kan användas i behandlingsplanering, utvärdering/forskning, verksamhetsuppföljning och metodutveckling. De resultat vi ser talar för att FFT i de flesta familjer ger en minskad symptombelastning både på individ - och familjenivå. Fem medarbetare på Ungdomscentrum är idag certifierade FFT-terapeuter. I april 2011 certifierades hela teamet genom att teamet kunde påvisa ett signifikant gott resultat för de familjer som genomgått FFT.

12 12 (12) I FFT cannabis används Journal Digital och självskattningsformulären på samma sätt som i FFT. Totalt har 30 familjer påbörjat FFT-cannabis och av dessa har för och efter mätning genomförts i 17 familjer. Det vi har sett hittills i dessa 17 familjer är att behandlingen minskar föräldrars, framförallt mammors, oro för sin ungdom och ungdomarnas mående blir bättre. Av dessa 30 ungdomar har 24 ungdomar lämnat urinprover för drogtest och vid avslut av behandlingen var 23 ungdomar drogfria. Eftersom FFT cannabis är en behandlingsmetod under utveckling så kommer en slutrapport att skrivas när vi genomfört behandling i cirka 20 familjer. Manualen för FFT-cannabis är nu färdigställd men ej i dagsläget tryckt. Ungdomscentrum genom de leg. sjuksköterskorna har sökt tillstånd från Socialstyrelsen för att få möjlighet att ta blodprov för analys av det narkotiska medlet spice. Denna verksamhet är efterfrågad och vi hoppas att kunna börja med det i början på Nya medarbetare inom Ungdomscentrum kommer att ges möjlighet att gå en två årig systemteoretisk grundutbildning och MI utbildning. Helena Nyberg, enhetschef Ungdomscentrum Eva Köpman, samordnande chef för Råd och stöd

Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö. - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö. - Paus med kaffe/te. - Avslutande reflektioner

Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö. - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö. - Paus med kaffe/te. - Avslutande reflektioner PLATTFORM MALMÖ Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö - Paus med kaffe/te - Avslutande reflektioner Plattform Malmö En ingång till kommungemensamma

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-08-14 Rev 2015-08-26 Diarienummer SCN-2015-0247 Socialnämnden Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Arbetsbok. Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk

Arbetsbok. Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk Arbetsbok Barn och unga 10-20 år i risk att utveckla eller som har kriminellt beteende och/eller missbruk Reviderad maj 2015 1 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Förebyggande arbete 3 3. Anmälan

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Tobak, alkohol- och drogpolicy för Torsby kommuns skolor

Tobak, alkohol- och drogpolicy för Torsby kommuns skolor Tobak, alkohol- och drogpolicy för Torsby kommuns skolor Antagen av barn och utbildningsnämnden 2008 03 17 22, reviderad av barn och utbildningsnämnden 2009 06 23 49 torsby.se 3 Målen Målen för Torsby

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

FamiljeDynamiken AB erbjuder

FamiljeDynamiken AB erbjuder FamiljeDynamiken FamiljeDynamiken AB erbjuder Strukturerad öppenvård för ungdomar med psykosociala problem Strukturerad öppenvård för ungdomar med psykosociala och psykiatriska problem Strukturerad öppenvård

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006 1 Rapport, år och nr: 2006:4 Rapportnamn: Sammanställning av kommunala behandlingsverksamheter för mossbrukare

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS Kommunkontoret FÖREBYGGARPÄRMEN FLIK 9 1 (9) Hälsa, Trygghet, Säkerhet ATAD Prevention 2009-03-05 Hjälp i Lund Denna sida innehåller kontaktuppgifter och telefonnummer till en mängd olika verksamheter

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori

Utbildningsmoment. Kursintroduktion, relationskompetens samt regelledningskompetens. Introduktion av ART, dess metod och teori Användningen av Aggression Replacement Training är mycket utbredd inom olika barn- och ungdomsverksamheter i Sverige. Eftersom metoden är lätt att använda så har den spridit sig snabbt på gräsrotsnivå.

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011 Revisionsrapport Missbruksvård Kinda kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3 3.1 Revisionsfråga

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer