TEKIS den kommunala marknadens systemleverantör. - Tidplanen som höll - Väldokumenterat i Vallentuna - Mer än ett system - Tekis Träffen 2012

Transkript

1 TEKIS den kommunala marknadens systemleverantör - Tidplanen som höll - Väldokumenterat i Vallentuna - Mer än ett system - Tekis Träffen 2012 TEKIS AB ingår i Addnode koncernen som är noterad på OMX Nordic List. Nr

2 Att träffas, lära sig och att inspireras Det är vad Tekis Träffen handlar om och två intensiva dagar tog snabbt slut. Programmet är upplagt för att innehålla både övergripande inspiration och möjligheter där RX-konceptet svepte fram som en stormvind men också produktspår för alla våra engagerade verksamhetsexperter. Av de två dagarnas program var det just diskussionerna mellan kollegor, kunder och leverantörer som var mest uppskattade. Det visar bara hur viktigt det är att just lägga tid på att träffas för att dela med sig av allt som händer runt om i Sveriges kommuner. Idéerna och inspirationen från er kunder in till oss på Tekis har känts enormt positivt och vi hoppas att vi har kunnat ge tillbaka en del inspiration till er. Tekis har 270 av Sveriges 290 kommuner som kunder. Alla från de största till de minsta, därför känns det extra roligt när en kund som Malmö Stad konstaterar vid valet av vårt bygglovssystem att Vi tittade även på andra bygglovssystem men de höll inte måttet Vi konstaterar ödmjukt att riktigt klara blir vi nog aldrig med våra system eftersom det hela tiden kommer nya krav och möjligheter från marknaden runt omkring oss. Ett av många krav på alla våra system är att de ska kunna integreras med andra aktörer. Det innebär att vi kan göra allt från att importera data från gatuinventeringar till vårt system Tekis-Gata till att ansluta e-tjänster för bygglovsansökan till Tekis-ByggR eller livsmedelsansökan till Ecos. Men också att ha fungerande kopplingar till ekonomisystem för enkel fakturering från våra ärendesystem. Listan kan göras mycket längre och visar bara hur beroende vi är av att jobba smart med enkla integrationsgränssnitt i våra system. Vi finns där med färdiga tjänster så kom bara ihåg att dubbelkolla er licensiering så att den hänger med för framtida behov. Framtiden finns även på många andra ställen och ett av de mest spännande som vi skriver om i tidningen är ITS = Intelligenta Transport System. Transporter påverkar miljön. Ska vi kunna lämna efter oss en levande miljö är transporterna otroligt viktiga. Vi på Tekis vill vara en del av framtiden och utvecklingen av ett hållbart samhälle tillsammans med våra svenska kommuner och därför gör vi nu en ordentlig genomlysning inom de områden där vi kan bidra Vi har flera spännande nyheter för våra kunder och det som märks mest är vår satsning på att få in Tekis- Vabas i Tekis-GI. Det innebär att vårt VA-system nu har det senaste stödet för kartan inbyggt i systemet och att det öppnas nya möjligheter att dela verksamhetsdata från alla våra övriga system med VA-data in i kartan. Vårt nya koncept RX-Map öppnar ännu fler möjligheter att titta på olika verksamheters planerade underhåll i samma karta. Direktarkivering är en annan nyhet för dig som jobbar i vårt bygglovssystem. Med en enkel knapptryckning arkiveras ärendet direkt in i vårt arkivsystem och du kan säkert söka dina gamla ärenden med tillhörande dokument härifrån. Det är både kul och utmanande att hänga med i allt som händer. Du missade väl inte våra nya mobila lösningar med livsmedels-appen som ytterligare ett exempel. Om du gjorde det så är det ingen fara vi berättar gärna! Hösthälsar alla vi på Tekis, Innehåll Tidplanen som höll 3 Väldokumenterat i Vallentuna 4 Tekis satsar på ITS 5 Det krävs fler för att flytta bilar 6 Systembytet fortsatte under sommaren 7 NVDB grunden för bättre trafiksäkerhet 7 Tekisträffen Ny intresseförening 9 Mer än ett system 10 Värt besöket 11 Arkiva på ny marknad 11 Carin Andersson VD Världsstjärnan från Mora 12 Kursnytt 13 TEKISNYTT Postadress Box 315, Köping Besöksadress Scheelegatan 1, Köping Telefon vx Fax Personlig e-post förnamn.efternamn@tekis.se Ansvarig utgivare Carin Andersson, VD Redaktör Henrik Östman Skribenter Maria Bergström Andreas Björklund Ola Gustafsson Lena Johnsson Tomas Johansson Christophe Poncin Henrik Östman Produktion Kommunikationsbyrån adream info@adream.se Projektledning Layout Maria Bergström Tommy Olsson Upplaga ex TEKIS AB är en av Sveriges största leverantör av systemlösningar för den kommunaltekniska marknaden. Tjänster för ärendehantering 13 Viktiga nyheter i Core Tekis-Vabas fungerar nu för Tekis-GI AGS Direktarkivering 15 Tekis Träffen hölls i år på Clarion Hotel Stockholm som ligger på Ringvägen 98 vid Skanstull. Här finns 532 rum och 17 konferenslokaler med en kapacitet på konferensdeltagare. Hotellet är ritat av den svenska arkitektbyrån White Arkitekter och är byggd på pålar på en tomt som inte fanns. I samarbete med norska design- och arkitektbyrån Aavik&Helling har ett hus med ljus och rymd skapats ovanpå åtta filer väg. Hotellet ingår i Nordic Choice Hotels som är Nordens största hotellkedja med över 155 hotell. Kedjan har fem varumärken; Comfort Hotel, Quality Hotel, Quality Resort, Clarion Collection och Clarion Hotel. Nordic Choice Hotels är en del av Choice Hotels International med över hotell i 42 länder. Tekis-FIR 15 På nya stolar 15 RX-Map 15 Marknadskalendern / TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

3 Tidplanen som höll Efter 17 år var slutet nått för Tekis bygglovssystem Winbär. Ett system som fungerat i Malmö kommun sedan det introducerades Först kom beskedet att Winbär inte skulle utvecklas vidare och sedan att supporten på produkten upphörde den 31 december Frågan om hur fortsättningen skulle se ut i Malmö kommun besvarades dock inte på en gång. en kund Låg lågt I mars 2010 var representanter från Malmös Stadsbyggnadskontor med när Kerstin Norling presenterade Winbärs efterföljare Tekis-ByggR. Men beslutet blev att ligga lågt tills vidare. Eftersom kommunens övergripande ärendehanteringssystem också skulle fasas ut tyckte vi det var bäst att även vi inom stadsbyggnad väntade med att besluta om ett nytt system. Förra sommaren var upphandlingen av det nya ärendesystemet klar men installationen kommer inte att ske förrän i slutet av det här året så vi var helt enkelt tvungna att göra något åt vår situation med alla ärenden i Winbär. Ett system utan support kändes inte bra. Vi tittade även på andra bygglovssystem men de höll inte måttet, säger Mats Niwhede, enhetschef för bygglovsavdelningen och stadsarkitektavdelningen. Långsiktig investering Kontakt togs med grannkommunerna Lund och Helsingborg som använder Tekis-ByggR för att höra hur systemet fungerar. I januari i år var det dags att ringa Tekis och börja planera för installationen av Tekis-ByggR även i Malmö. Under januari-februari gjordes en tidplan som pekade mot att systemet skulle vara installerat och klart före semesterperioden. Tidplanen var nog i tuffaste laget men den höll så när som på 14 dagar som orsakades av sjukdom. En av anledningarna till att vi lyckats genomföra installation och konvertering på den tiden är att vi varit fyra utbildade systemansvariga som supportat varandra. Vi anser att ett system som kommer att fungera i många år framöver kräver en rejäl investering inför framtiden. Winbär har vi haft i 17 år så varför snåla. Det här är långsiktigt. Konverteringen av det gamla materialet från 1995 in i det tomma Tekis-ByggR systemet fungerade bra. Det enda som orsakade lite problem var intressentregistret. Men vi avslutade de ärendena som pågick genom att manuellt skriva in intressenterna i det nya. Systemet var bara stängt i max en vecka. Utbildning nyckeln De fyra systemansvariga gick Tekis utbildning i ett tidigt skede för att få samma grund att stå på. Därefter har 54 personer fått utbildning i att hantera det nya systemet. Under sex dagar har nio personer per dag gått användarutbildningen som hållits av Tekis personal på Tekis datorer på plats i Malmö. Att satsa på att många ska kunna systemet i ett tidigt skede visade sig vara lyckat. Tillika att de systemansvariga var med på alla kursdagarna för att kunna svara på frågor som specifikt rör just Malmö kommuns installation. Det var ett bra grepp att vara med på utbildningen samtidigt som användarna. Tack vare det har vi sluppit springa runt och svara på massor med frågor efteråt. Utbildningen var pedagogisk och fick bra respons bland medarbetarna så det blev en bra början på användningen av det nya systemet. Förutom utbildningen har arbetet som gjordes av de fyra systemansvariga med att bygga upp mallar för brev, beslut etc betytt mycket för att få till en enkel hantering. Över 100 mallar ligger som en basstruktur och bidrar till att många hanterar de olika momenten snabbt och rätt. Fungerar! Även om det tog tid innan Malmö kommuns bygglovsavdelning bestämde sig för vad som skulle ersätta Winbär har de nu ett halvår efter beslutet ett nytt system i gång som fungerar. Vi har också funderingar på att köpa tilläggstjänsten Tekis Kungörelser som underlättar arbetet kring bygglovens laga kraft-process samt eventuellt koppla in e-tjänstmodulen Mitt Bygge. Vi tittar även på möjligheten att kunna lägga in vår egen stadsatlas i systemet. Önskelista I det nya systemet hanteras över 60 nya ärenden per vecka. Drygt 35 personer utanför förvaltningen har behörighet att titta på uppgifterna i systemet. Det märks att Tekis-ByggR byggdes för lite mindre kommuner. Vi har över ärenden per år vilket gör att vår hantering är mer av industriell karaktär. Många personer arbetar i en kedja och där skulle vi behöva en storstadsanpassning med fler behörighetsnivåer. Vidare finns det ett stort behov av flera olika rapportmöjligheter, något som nu är mycket begränsat. Men vi saknar inte det gamla Winbär. Tekis- ByggR är framtiden, säger Mats Niwhede. Fakta om Malmö Fiskestaden Malmhauga omnämns för första gången Malmö får sitt stadsvapen av Erik av Pommern Malmö blir svenskt Öresundsförbindelsen invigs Citytunneln öppnas invånare invånare är födda utomlands, representerar 174 nationaliteter och talar 147 olika språk arbetsställen - 69% i privat näringsliv - 31% i offentlig sektor största är handel, företagstjänster, vård och omsorg samt utbildning (53%) - 8% är tillverkningsindustri personer arbetspendlar in till och ut från Malmö varje dag - 3 kilometer sandstrand mitt i staden - 41 mil cykelväg - Mer än 470 restauranger TEKISNYTT nr 2 oktober

4 mätning Väldokumenterat i Vallentuna Under en strålande solig höstvecka i september åkte en vit skåpbil med avancerad utrustning på taket runt på gatorna i Vallentuna kommun. Varenda centimeter av tio mil gator och sex mil cykelvägar dokumenterades i inventeringen som utfördes av Magnus Larsson, mätingenjör, från teknikkonsultföretaget WSP. GeoTracker Magnus som arbetar inom WSP Samhällsbyggnad i Örebro har under lång tid arbetat med olika typer av mobil datainsamling, både inom väg- och spårmiljö. Det finns många olika mobila system på marknaden men inget system med rimlig prisnivå har klarat allt det vi velat göra, säger Magnus. Detta ledde till att WSP för ett tag sedan skrev en funktionsbeskrivning och beställde ett mobilt system av Swedvision. Resultatet blev till slut ett nytt mobilt system som heter GeoTracker. Systemet är byggt för att kunna användas för datainsamling vid framställning av projekteringsunderlag men också för inmätning av olika företeelser och objekt i vägområdet. Framför sig på instrumentbrädan har han en touchskärm, GeoTracker Office, med alla grundinställningar. Bredvid sig har han också en persondator med områdets karta inlagd. Allt eftersom data samlas in markeras de gator som är färdiginventerade med grönt. Innan han börjar köra den sträcka som ska inventeras registrerar han området och gatunamnet. På skärmen anges då bilens position; latitud, longitud, höjd över havet och hur många satelliter den har kontakt med. De fyra laserskannrarna och kamerorna på bilens tak samlar in laserdata. Var femte meter tas bilder på området framför bilen samtidigt som laserdata fångas in med en upplösning av punkter per kvadratmeter. Skannrarnas räckvid är 60 meter. 360 bilder och video går också att registrera för att få en totaldokumentation över den omgivande miljön. Koncentration Det är mycket att tänka på. För varje vägavsnitt är det viktigt att vara noggrann för att få med allt. Eftersom jag är ute och kör i den normala trafikmiljön måste jag förstås också ta hänsyn till andra trafikanter; bilar, cyklister och fotgängare och samtidigt hantera ratten så att datafångsten blir optimal. Soliga dagar är fina men för att få en bra bildkvalité måste jag anpassa körningen även efter solen. Så det här jobbet kräver full koncentration från morgon till kväll. Detaljerad info Allt data som samlas in lagras på en hårddisk som finns med i bilen. Under en dag samlas cirka 40 GB data in och informationen om Vallentunas gatunät blev runt 200 GB. Efter inventeringen görs en efterberäkning av satellitdata och sammanslagning av satellitdata och tröghetsdata. Efterberäkningen utförs med referensdata från SWEPOS närmaste referensstation som ligger i Sollentuna. Kvaliten i positionsbestämningen efter dessa beräkningar är på centimetern när. Allt data läses sedan in i databasen i WSP-gata där inventering utförs. När allt är färdigt efter bearbetas innehållet i databasen som till slut konverteras in i Tekis-Gata. Alla företeelser finns då inlagda och alla bilder är listade. Överblicken såväl som spårbarheten i materialet är oerhört hög. Till exempel är det enkelt att gå in och mäta vägbredder, beräkna antalet belysningsstolpar, brunnar etc. Bra underlag Beställare av inventeringen i Vallentuna är kommunens Samhällsbyggnadsförvaltning. Det här passar bra in i tiden för oss just nu. Inventeringen innebär att vi får färska uppgifter om allt från längd och ytor till beläggning och brunnar, säger Kenneth Holm, kommunens vägingenjör. Vi har länge använt Tekis system och det underlättar oerhört att använda program som kommer från samma leverantör och pratar med varandra. Vi begärde in två offerter för inventeringen och WSP presenterade den mest fördelaktiga lösningen så det var bara att sätta igång. Nu får vi ett bra underlag för upphandlingen vi ska göra för driftunderhåll. Vi kommer också att använda informationen till underlag för snökartor, klassificering av vägar med mera. Jag föredrar att kunna göra mycket själv i samråd med entreprenören och ha bra koll på vad som ska förvaltas. Fakta om GeoTracker Systemet GeoTracker består av huvudkomponenterna GeoTracker Road och GeoTracker Office. GeoTracker Road är en sammansättning av sensorer som integreras och tidstaggas genom ett antal olika programmoduler. Sensorer som ingår: 4 st SICK LMS511 PRO skannrar 1 st Tröghetsplattform 100Hz 1 st Längdmätare 1 st GNSS-mottagare Fler funktioner Systemet GeoTracker har också funktioner för att mäta olika lager i vägkroppen med en georadar. Markradarn har två olika antenner. Den ena mäter ned till 30 centimeter och den andra på 4 5 meters djup. Det gör det enkelt att mäta beläggningstjocklek, bärlager, terrassyta men också detaljer såsom vägtrummor, kablar, stora block och stenar. Jag är intresserade av teknik och tycker det är väldigt spännande att hitta nya användningsområden där tekniken kommer till nytta och ger nya produkter och mervärden. Frågan Hur svårt kan det va? driver mig att prova och oftast så får vi till det på något sätt, säger Magnus Larsson. 2 st 5MPIX industrikameror 2 st Canon systemkameror 1 st 360 kamera 1 st HD Videokamera 1st Georadar, 1.6 GHz, 500 MHz Till systemet hör även en funktion för realtidsinventering i fält. GeoTracker Office är en bildviewer som visar insamlade bilder samt positions data. Programvaran innehåller även verktyg för positionsberäkning och export av laserdata till LAS-format. 4 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

5 Tekis satsar på ITS Databasen i Tekis-LV är en bra plattform för Tekis att bygga vidare på för att utveckla lösningar inom ITS, säger Lars-Åke Asplund, konsult på Aspengrove. Han har fått uppdraget och precis börjat arbeta med att utreda vilka möjligheter som finns för att Tekis LV-databas ska kunna användas till fler tillämpningar inom ITS-världen och på så sätt bidra till effektivare transporter av människor och gods. Lars-Åke har arbetat med ITS-lösningar i över 30 år vilket innebär att han varit med om förändringen från att området kallades System för vägar och trafik till dagens ITS som står för Intelligenta Transport System och Tjänster. Ett av de första exemplen på ITS inom vägtrafiken är trafik ljusen. Idag används det inom alla transportslag. Inom luft- och sjöfart finns avancerade former av system och järnvägens trafikledning har sedan länge använt ITS. Den snabbaste utvecklingen sker nu inom vägsidan i form av navigeringssystem för transportörer och olika informationssystem för övriga vägtrafikanter. Miljövänligt Idag finns både höga förväntningar och stora krav på att förbättra transporterna för att möta miljökraven. Klara tydliga mål har satts upp för att minska CO 2 -användningen men planer och prognoser pekar inte på någon minskning av växthusgaser och utsläpp för att nå de målen. Plan och mål stämmer helt enkelt inte överens. Så det krävs stora förändringar av fordonsflottan och intelligenta system för transporter för att förändra situationen. Fortfarande är det många år innan till exempel elbilen är gångbar så vad ska vi göra till dess. Alla står vi inför utmaningen att anpassa resande och transporter. En stor tillgång för att få den förändringen som krävs är en bra vägdatabas med information som följer NVDBs standard som Tekis-LV gör. Behoven styr utvecklingen Under hösten kommer Lars-Åke Asplund tillsammans med Michael Hallgren, produktansvarig för Tekis-LV, att se över vilka behov av ITS-lösningar som finns i landets kommuner. Tekis kommer utifrån utredningens resultat sedan att tillsammans med sina partners utveckla tillämpningar för bättre transportlösningar. Vi gör det här för att skapa än bättre förutsättningar för alla våra kunder och partners att maximera nyttan med Tekis-LVs databas och även användningen av Tekis-Gata och Tekis-LTF, säger Michael Hallgren. från A till B Intermodalitet Även om begreppet intermodalitet är rätt okänt för gemene man är det en central del av den europeiska transportpolitiken. Det innebär att en transport av en godsenhet eller en typ av passagerare kan ske med utnyttjande av flera transportsätt. Ordet bildas av prefixet inter som betyder mellan eller inom, och modul som betyder enhet. Syftet med att se över och öka intermodaliteten är bland annat för att i större utsträckning än idag kunna kombinera olika transportslag för att minska belastningen på vägarna och miljön. Sammodalitet Ett bredare begrepp är sammodalitet som definieras som en effektiv användning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination i transportsystemet för att uppnå ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurserna. På engelska heter det co-modality, myntat av EU-kommissionen. Vår ambition är att med Tekis programvaror som utgångspunkt kunna bidra till att kommunerna lättare ska kunna planera trafikflöden med olika trafikslag för att mer effektivt utnyttja befintliga resurser och främja miljön, säger Michael Hallgren, produktansvarig för Tekis vägrelaterade produkter. Kombinationer av transportslag Ett exempel på projekt där intermodaliteten står i fokus drivs av Fyrbodals kommunförbund. I ett EU-projekt undersöks transportmönstret i gränsregionen mellan Sverige och Norge för att kartlägga och analysera förutsättningarna för ökad intermodalitet, det vill säga växling mellan olika transportsätt som lastbil, järnväg, luft- och sjöfart. Det övergripande målet är långsiktigt hållbara godstransporter genom utökad användning av flera trafikslag i kombination med varandra. Projektet ska ge underlag för att underlätta förändringen av transportmönstren. Eftersom många av de varor som konsumeras i Norge passerar Fyrbodal är det viktigt för oss att förstå varuflödet och ha kunskap om vilket gods som passerar här, säger Kjell Norberg, projektledare för projektet. Resultatet av projektet kommer sedan att vara underlag för nya infrastrukturplaner i både Sverige och Norge. Båda länderna lever i utkanten av Europa och att ha ett effektivt transportsystem är viktigt inte minst ur konkurrenssynpunkt. Det handlar om att få till bästa möjliga kombination av trafikslag och till det krävs terminaler för omlastning på ett annat sätt än vad vi har idag, säger Kjell Norberg. ITS via Tekis Både sammodalitet och intermodalitet bygger på att det finns grunddata som sedan kan användas för att leverera tjänster och funktioner för både bättre transporter och resande. Med Tekis system har kommunen en bra bas att bygga vidare på och nu fokuserar vi på att utveckla fler möjligheter inom ramen för ITS för att underlätta planeringen av transportflödet, säger Michael Hallgren. TEKISNYTT nr 2 oktober

6 komplicerat Det krävs fler för att flytta bilar Att flytta en bil som stått länge på en plats och förefaller övergiven är mer komplicerat än att bara ringa efter en bärgare. För att göra rätt handlar det om att följa en komplicerad ärendegång. Då är ett systemstöd som Tekis-Bil mycket värt. Men även om dagens system fungerar bra får det nu en behövlig uppfräschning och byter också namn till Tekis-Bilflytt. Samarbete I våras vann Tekis upphandlingen som Trafikverket gick ut med om ett nytt bilflyttningssystem. Utvecklingen av det nya systemet görs av Tekis tillsammans med Decerno åt Trafikverket. Det här är ett kul samarbetsprojekt som innebär ett nytt sätt för oss på Decerno att arbeta. Vi har tidigare hjälpt till i projekt och tagit fram Tekis produkter. Nu handlar det om att anpassa en standardprodukt till en specifik kunds krav och önskemål. Det är alltid en utmaning att vara fler parter i ett utvecklingsprojekt men vi har hittat en bra modell som fungerar både ekonomiskt och praktiskt i vårt samarbete, säger Mats Dahl, konsultchef på Decerno. Ny teknik Det är ett helt nytt koncept anpassat till moderna arbetssätt och krav som nu tas fram. Den mobila tekniken kommer att användas och ge helt andra möjligheter än i den gamla versionen. När ett fordon ska flyttas från en plats till en annan går den som ansvarar för flytten in i systemet via en mobil enhet; pekplatta eller telefon, på plats ute i fält och flyttar det även där. GPS en anger var fordonet befinner sig så att handläggare, bilbärgare och parkeringsvakter ser att det är rätt bil som flyttas. Kameran kommer också att bli ett viktigt verktyg för att dokumentera fordonsflyttar. Alla fordon som flyttas ska fotograferas. Det gäller att ha en bred dokumentation om ärendet hamnar i rätten. En beskrivande text går att ifrågasätta medan ett foto utgör ett mer heltäckande underlag. Smidigt, enkelt och med en betydligt lägre risk för fel och misstag. säger Anders Troberg, produktansvarig för Tekis-Bilflytt SMS till ägaren Kommunen, polisen och Trafikverket har alla rätt att flytta bilar. Kommunens personal får göra det på alla grunder medan polisen bara får ta hand om bilar som utgör hinder eller fara. De allra flesta bilar som flyttas, %, är vrak som kan vara farliga för både människor och miljö. Vrak är enkla att ta hand om medan bilar som har ett värde måste hanteras på ett helt annat sätt. I det nya systemet finns regelverket inbyggt och stödjer ärendet i alla delar. Ägaren av en bil som stått uppställd för länge på till exempel en parkering vid ett köpcentra ska ges möjlighet att själv hämta det. I och med att uppgifter om ägaren inklusive telefonnummer finns i det nya systemet skickas ett SMS till ägaren om att fordonet står fel. Ofta flyttar ägaren själv sin bil. Men det finns de som systematiskt parkerar fel och utnyttjar systemet. Om ägaren inte flyttar fordonet skrotas det. I och med den nya rutinen med SMS är vi säkra på att andelen som behöver flyttas kommer att minska vilket blir en besparing för samhället. Lagligt Antalet bilflyttar varierar beroende på kommunens storlek. En liten kommun har få ärenden per år. Medan större kommuner har fler. Men alla ska följa samma regelverk. Om de som hanterar ärendena inte gör det så ofta utan har andra arbetsuppgifter är det inte lätt att lära sig alla regler och sen komma ihåg dem de få gånger de ska användas. Då är systemet ett stort stöd för att allt ska ske korrekt enligt lagen. Men även i små kommuner ökar antalet bilflyttar allt eftersom folks tolerans blir lägre mot att bilar står parkerade där det inte är tillåtet och utgör en fara eller står i vägen. Ingen konvertering För de som idag har Tekis-Bil och vill byta till det nya systemet behövs ingen konvertering. Det nya och det gamla systemet körs parallellt. Nya ärenden läggs in direkt i Tekis-Bilflytt. Ett ärende om bilflytt varar sällan längre än fyra månader så när den tiden passerat finns alla aktuella ärenden i det nya systemet. Tekis-Bilflytt är mer än bara nästa version. Det är en helt ny generation som hanterar hela problematiken med flytt av fordon på ett betydligt enklare sätt än tidigare, säger Anders Troberg. 6 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

7 Systembytet fortsatte under sommaren Norrköpings kommun hade tidigare Tekis-LV och i april startade arbetet med att byta ut det gamla systemet för lokala trafikföreskrifter till Tekis-LTF. Tekniska kontorets nya trafikingenjör Magnus Ståhl som började i somras fick rollen som projektledare för det fortsatta arbetet med genomförandet. Trafik och logistik Magnus utbildade sig inom trafik och logistik på Linköpings universitet och har sedan arbetat som logistiker/transportplanerare på Spendrups. Ett arbete som skiljer sig en hel del från att vara projektledare inom kommunen. Eftersom jag arbetat med logistik ville jag testa även den andra delen av min utbildning som handlar om trafik. Därför sökte jag mig hit och fick jobbet som trafikingenjör. Jag måste säga att det har varit bättre än jag förväntade mig att vara kommunalare. När jag arbetade med logistik var det många samtal per dag och mycket stress med alla leveranser som skulle ske i tid. En halvtimmes försening var katastrof. Här är det annorlunda med en större acceptans och många trevliga kontakter med medborgarna där det handlar om att vara lyhörd, ta till sig och förbättra. Att kunna hantera missnöje och bemöta det genom att förklara och vara tydlig kan också vara stressande men inte alls på samma sätt. Mina pedagogiska erfarenheter från skolans värld, där jag arbetade som lärarvikarie, har jag mycket nytta av här, säger Magnus. En av projektledareuppgifterna som Magnus arbetat med har varit att sköta administrationen och alla dokument i samband med installationen. Han har kontrollerat avtal och fakturor. Allt har inte stämt riktigt eftersom vi inte var helt överens om gränssnittet mellan oss och Tekis personal från början. Så det var en lärdom att ta med sig. Torbjörn Johansson Fungerat bra Torbjörn Johansson, systemadministratör inom kommunen arbetar tillsammans med Magnus i projektet. Han kommer i fortsättningen att hantera leveranserna av väglänkar via RDT till NVDB och vara den som ansvarar för systemadministrationen och systemsupporten till användarna. Vi fastnade för Tekis system eftersom det ger en bra överblick och dessutom är betydligt enklare och smidigare än vårt gamla system. Konverteringen har gått förhållandevis bra och vi har börjat använda systemet successivt. Vi hade lite initiala problem med att servern inte var stabil men för övrigt har det tekniska faktiskt fungerat bra. Det är tack vare att Magnus kunde arbeta under sommaren vi har kunnat komma så här långt, säger Torbjörn. projektledning NVDB grunden för bättre trafiksäkerhet Under ett år har ett forskningsprojekt pågått med målet att skapa en säkrare trafikmiljö. Folksam, MHF, SalusAnsvar och Trafikverket har genomfört projektet och utvärderat möjligheten att med hjälp av ett ekonomiskt incitament, i form av en lägre bilförsäkringspremie, få bilförare att ändra sitt beteende och köra både säkrare och miljövänligare. Rabatt på försäkringen En testgrupp på 250 privatbilister har erbjudits upp till 30 procent rabatt på sin försäkringspremie. Tanken är att det ska löna sig att köra ansvarsfullt. Körningen har mätts med hjälp av GPS-teknik som monterats i bilarna. Förutom hastigheten har också körsträcka, inbromsningar, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp registrerats. Testföraren kunde i realtid på en display se om körningen påverkade försäkringspremien. Bilens förflyttning matchades med vägens registrerade hastighetsgräns i NVDB, Nationell vägdatabas, till vilken kommunerna skickar uppgifter om lokala trafiksäkerhetsföreskrifter. Ju mer föraren kör enligt hastighetsgränserna desto högre blir återbäringen på försäkringen. Sänkt hastighet Resultatet av forskningsprojektet visade att de totala hastighetsöverträdelserna mer än halverades. Över 90 procent av de som deltog uppgav att displayen gjorde det lättare för dem att hålla rätt hastighet och 75 procent var positiva till en hastighetskopplad försäkring enligt modellen i projektet. Totalt fick nio av tio någon återbäring dvs premierabatt baserat på körningen. Förändring möjlig Projektets resultat visar att det är möjligt att åstadkomma en förändring i körbeteende och körstil genom att kombinera visuella hastighetsstöd med fördelaktiga försäkringspremier. Ny teknik med NVDB och GPS ger möjligheter till en mer miljö- och trafiksäker bilkörning och samtidigt en tänkbar framtida försäkringslösning. Magnus Ståhl. Enkelt Det som återstår är ytterligare utbildning för att alla ska känna sig mer säkra på hur det nya systemet ska hanteras. Systemet är logiskt och enkelt att använda och ju mer vi lär oss desto bättre blir vi på att hantera det. Det är stor skillnad mot det gamla systemet som ofta hängde sig och saknade kartkoppling. Att det nu finns kartkoppling och att allt finns på samma ställe, är en stor fördel, säger Torbjörn. TEKISNYTT nr 2 oktober

8 nyheter Tekis Träffen 2012 Årets Tekis Träff flyttade från Västerås till Stockholm och hölls på Clarion Hotel vid Skanstull. Flytten till Stockholm fick betyget 4,3 på en 5-gradig skala av deltagarna som var 10 procent fler än förra året. Även hotellets service värderades högt; 4,3. Som vanligt var det två dagar fyllda med kunskap, erfarenheter och inte minst nyheter. Tisdagens huvudfokus var olika produktspår där nyheter och demonstrationer kunde räta ut många frågetecken. Tips och erfarenhetsutbyte uppskattas och bidrar till att det dagliga arbetet med Tekis system på hemmaplan blir lite enklare. Utställarna demonstrerade intressanta tjänster och produkter där en hel del handlade om mobilitet och att kunna ta med sig systemet i en handdator, pekplatta eller i mobilen ut i fält. En populär aktivitet under pauserna var tipspromenaden med frågor där svaren fanns bland träffens utställare och seminarier. Många engagerade sig och slog sina kloka huvuden ihop för att klura ut svaren. Två pekplattor stod på spel, en till den som tippade rätt på tipspromenaden och en bland dem som lämnade in utvärderingen. Vinnare blev Marie Carlsson, Trakfikontoret i Stockholm och Kent Rompala, Härjedalens kommun. Majoriteten av de som svarade på utvärderingen sa sig vara nöjda med Tekis Träffen precis som den var i år. Deltagarnas samlade uppfattning om vilka programpunkter som är mest värdefulla är i prioritetsordning: 1. Produktträffar 2. Användarmöten 3. Temaseminarier. Den nya samarbetspartnern Aktiva Event fick betyget 4,4 och Tony Irving som stod för underhållningen vid middagen fick 4,1. På den punkten var meningarna lite delade. Många gav honom toppbetyg med han fick lägsta betyg av andra. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Här är förslagen från de som önskade sig en förändring. - Fler men kortare pass. - Mer tid för diskussioner i samband med produktspåren. - Börja med produktspåren så att alla som jobbar med samma saker lär känna varandra så fort som möjligt. - Längre pauser för att få mer tid till att prata med kollegor och besöka utställningen. - Mer konkreta exempel, tips och trix under produktgenomgångarna. - Fler exempel som berör alla verksamheter vid de kommunövergripande passen. Anna-Lena Westberg Malmö Stad Det här är min första Tekisträff och jag är positivt överraskad över hur många produkter och områden Tekis spänner över. Det är verkligen intressant att vara med här. Mikael Hedström Heby kommun Vi har precis köpt Tekis-Vabas som ska installeras under hösten så det är bra att vara med här och ta in information och erfarenheter. Lena Eriksson Härjedalens kommun Det som är bra med Tekisträffen är att få reda på nyheter och vad som är på gång när det gäller produktutveckling. Robert Johansson Bodens kommun Det är bra att alla utställare finns samlade så att man kan prata med dem och få svar på sina frågor direkt. Det här med tipspromenaden tycker jag är ett kul inslag. 8 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

9 Ny intresseförening? mingel Måndagens program innehöll bland annat CORE Användarförenings årsmöte. Samtidigt i en annan lokal presenterade Kim Rehnfeldt och Kerstin Norling ett initiativ om att starta en ny intresseförening för Tekis-ByggR. Intresset var stort och många deltog på informationen. Det är inte ofta en ny intresseförening bildas. Tekisträffens två dagar erbjuder många tillfällen att träffas, ställa frågor till leverantörerna, utbyta erfarenheter, inhämta nya kunskaper och kanske också stoppa en och annan godisbit i munnen. TEKISNYTT nr 2 oktober

10 projektmodell Mer än ett system När Botkyrka kommun skulle installera ett nytt bygglovssystem användes en traditionell projektmodell och en inhyrd projektledare. Dessutom fanns en utvecklingsledare med i arbetet med uppgift att driva och stödja utvecklingsarbetet. Här handlade det inte bara om att byta system utan om att få ut så stort mervärde som möjligt genom att samtidigt effektivisera det dagliga arbetet. Styrgruppens roll viktig Botkyrkas projektorganisation leddes av en extern projektledare som var bra på att driva projekt men inte hade några detaljkunskaper inom IT eller bygglovshantering. Styrgruppen bestod av det nya systemets mottagare det vill säga kart- och mätenhetens chef, bygglovsenhetens chef och ekonomichefen som också var resursägare. Referensgruppen utgjordes av tio personer vilket var desamma som alla bygglovshandläggare och bygglovsassistenter. I arbetsgruppen ingick olika kompetenser beroende på vad som skulle göras i projektet. Anledningen till att vi organiserade arbetet som vi gjorde var för att inte bygglovshandläggarna skulle bli helt uppbokade av arbetet i projektet. Det är ont om bygglovshandläggare och därför var det viktigt att de kunde fortsätta med det dagliga arbetet samtidigt som arbetet med det nya systemet pågick. Visst kan man säga att det var både på gott och ont att göra som vi gjorde men det var viktigt att inkommande ärenden blev behandlade och inte samlades på hög. En annan del i vårt upplägg som var avgörande för projektet var att mottagarna av systemet; cheferna i styrgruppen, verkligen avsatte tid för att följa arbetet och fatta beslut under projektets gång, säger Susanne Ek, utvecklingsledare inom Stadsbyggnadsenheten i Botkyrka kommun. Långsiktig nytta Projektgruppen arbetade med projektet några dagar i veckan från augusti 2011 till januari 2012 då Tekis-ByggR togs i skarp drift. Även efter driftsättningen fortsatte projektgruppen sitt arbete för att säkerställa att målen nåddes. Det gamla systemet hade fungerat i 20 år och nyttan av investeringen i det nya systemet är också på lång sikt. Utmaningen ligger i att inte bara byta system utan att samtidigt också utveckla bygglovsverksamheten och få lönsamhet i systemet. Eftersom det bara är runt fjorton kärnanvändare blir verktygen per person dyra och så här efteråt inser vi att det hade varit bra att genomföra projektet tillsammans med en annan kommun. Ny diarieplan Projektgruppen ansvarade för att konverteringen fungerade. Samtidigt togs en ny diarieplan fram där olika typer av bygglov kategoriserades i ärendekategorier så att de går att härleda utifrån den nya lagstiftningen. Till exempel benämns inte tillbyggnad av balkonger längre som ett balkongärende utan som tillbyggnad av flerbostadshus. Vi valde att använda en egen diarieplan och inte den som finns i Tekis-ByggR. Tack vare jobbet med den får ärendena nu en annan ingång till lagen när handläggaren ska bedöma dem. Vi hade behövt förstå mer av hur systemet är uppbyggt och arbeta med diarieplanen mycket tidigare än vi gjorde. Vi har också bytt e-arkiv till Tekis-AGS för att kunna gå över till enbart digital hantering av handlingar. Fakta Botkyrka långt ifrån lagom - Omtalade kultur- och upplevelsesatsningar, expansivt näringsliv och en av Sveriges yngsta och mest internationella befolkning gör Botkyrka till en händelserik kommun med stora möjligheter. - I Botkyrka bor det idag invånare. Användarguide I utbildningsfasen och för att få praktiska tips och råd engagerades Tomas Wahlström som konsult från Tekis. Tillsammans med Susanne och en av bygglovsassistenterna utformade han en skräddarsydd användarguide som visar hur det nya systemet och rutinerna runtom ska hanteras. I guiden finns specifika instruktioner om användningen i just Botkyrka kommun. Han var också med och utbildade användare. Tomas var ett stort stöd för oss för att göra systemet till vårt och få alla interna rutiner att fungera med allt nytt. Han bidrog till att vi nu har en enhetlig dokumentation. Tidigare blev det olika beroende på handläggare och om det var en personlig kontakt eller per telefon. Nu registreras allt som händer i ärendet i systemet på ett enhetligt sätt. Det är visserligen mer omständigt och ytterligare en förändring i arbetet men det blir oerhört mycket lättare att se vad som hänt för de som kommer efter och behöver en överblick över ärendehanteringen. Ett merarbete som resulterar i bättre ordning och reda. Uppföljning När projektet avslutades i maj i år gjordes en uppföljning av de 15 punkter som utgjort projektmålen. Huvudpunkterna var klara medan det i sex punkter fanns detaljer som inte var avbockade. Jag ser att vi fått ett modernt system med bra möjligheter att både få ordning på och skynda på övergången till digital hantering. En grund att stå på även om det återstår en hel del arbete för att nå nyttomålen på lång sikt. Det är ett system som nästan kan för många konster så för oss återstår bland annat att enas om ett sätt att jobba. Även om vi inte använt det nya systemet så länge än är känslan att medarbetarna uppskattar det och ser fördelarna i att kunna följa ärendena och ge snabba svar, säger Susanne Ek. - År 2016 kommer kommunen ha passerat invånare. - Det finns omkring bostäder i Botkyrka, varav cirka (63 procent) i flerbostadshus och cirka (37 procent) i småhus. - Till bygglovverksamheten kommer ca 700 ärenden per år. 10 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

11 Värt besöket Den 1 januari 2011 bildades Västra Mälardalens Myndighetsförbund. Ett förbund som ersätter bygg- och miljöförvaltningarna i Arboga och Kungsörs kommuner. Förbundet är placerat i Arboga och leds av en direktion som ersätter de två kommunala nämnderna inom bygg och miljö. Direktionen har åtta ledamöter från varje kommun, fyra ordinarie och fyra ersättare. I de nya lokalerna i Arboga arbetar nu 18 personer med de båda kommunernas bygg- och miljöfrågor. erfarenhetsutbyte Ett system De båda kommunerna hade olika bygglovsystem så för att kunna samordna verksamheten beslutades att förbundet skulle köpa ett nytt gemensamt system. Arboga hade tidigare Tekis Winbär så det var naturligt att byta till Tekis- ByggR. Under våren gjordes konverteringen. Kungsörs system gick inte att konvertera in i Tekis-ByggR så för att få in uppgifterna var vi tvungna att först mata in dem i Winbär. Sen var det lätt att konvertera till Tekis-ByggR. När vi kom till kartkopplingarna tog det stopp eftersom de båda kommunerna inte har samma system för kartan. Vi jobbar på att få det att fungera, säger Jonas Jansson, samordnare inom bygglov. Lättare kontakt Resan till Vallentuna var väl värt en dag. Det är en fördel att ha träffats. Då är det också lättare att höra av sig sen. Att ringa och fråga hur de löst olika problem som dyker upp. Framåt december planerar VMMF att starta arbetet med ekonomikopplingen till Tekis- ByggR och Ecos. Vi har förstått att det är viktigt med en bra struktur och startmöten där det blir tydligt vilka steg som krävs och vem som gör vad. Erfarenheter som inte är lätt att läsa sig till i dokumentationen, säger Thomas Åkesson. Se hur andra gjort Förbundschef i Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) är Thomas Åkesson. Han tog med sig fyra av sina medarbetare på ett studiebesök i Vallentuna kommun. De har samma ekonomisystem som vi har och vi är intresserade av den lösning de har med Ecos, Tekis-ByggR och ekonomikopplingen. Istället för att själva lägga tid på att försöka tyckte vi det var bättre att åka dit, prata med dem och få reda på hur de löst olika frågor. Utifrån Vallentunas erfarenheter kommer vi nu att arbeta fram en systematik för införandet av ekonomikopplingen. Det är inte bara att koppla ihop. Tempot bestäms också av hur det går med den nya rutinen för utskrift av fakturor som vi precis upphandlat. Den måste fungera först innan vi kan gå vidare. Samma personer är involverade i alla projekt så det får inte blir för många samtidigt. Arkiva på ny marknad Många fler än kommunernas bygglovs avdelningar arbetar med ritningar och ofta ligger dokumenten i pappersarkiv. En hantering som tar tid och kostar pengar. Arkiva har i många år hjälpt landets kommuner med att skanna in handlingar och arkivera dem digitalt. Kunskap, utrustning och en lång erfarenhet finns på plats. Vi har tagit fram vad vi kan kalla en lightversion för att möta ett behov som vi ser finns på marknaden. Tjänsten innebär att vi skannar in dokument i vår databas som sedan görs tillgängliga via webben. Till exempel kan bostadsrättsföreningar och fastighetsägare titta på sina ritningar. Det underlättar för dem att kunna söka på fastighetsbeteckning och få tillgång till handlingar som de på ett enkelt sätt kan visa för hantverkare eller andra leverantörer som de behöver anlita, säger Teresia Mattsson, platschef på Arkiva. Tjänsten kallas AGS Lite Webb och ger via en webbinloggning tillgång till att titta på inskannade bilder och ritningar för en fastighet. TEKISNYTT nr 2 oktober

12 porträtt Världsstjärnan från Mora Bland svenska friidrottare är han den som de senaste åren tagit flest medaljer. Han springer längre än längst och ger afrikanerna en match på deras egen hemmaplan. Jonas Buud, till vardags GIS-konsult på Tekis och ultradistanslöpare. tillräckligt starka för att få fortsätta den branta nedförslöpan till målet i Davos. Jonas har vunnit loppet sex gånger. Medan andra småbarnsföräldrar kan ha svårt att få in ett motionspass någon gång i veckan springer Jonas ungefär en timme varje morgon innan han lämnar barnen på dagis. Han är ändå först på jobbet strax efter klockan sju. Sin pappaledighet tar han ut två timmar per dag så efter att ha arbetat sex timmar hinner han träna ett eftermiddagspass innan det är dags för att och äta middag med familjen. Mellan 14 och 20 mil per vecka blir det. Vasaloppsspåret men inte på skidor Jonas började som orienterare men lämnade kartan hemma och fortsatte med löpningen. Inspirationen att börja springa långt fick han dels från sin fru Zandra, dels från ultralöparen Rune Larsson. Och Jonas springer riktigt långt. Maraton kallar han fartlopp. Ett mer normalt lopp är bortåt 100 kilometer det vill säga två och en halv gång jämfört med ett maraton. Många av Jonas träningspass går på Siljansleden och vägar runt platser som de flesta känner till från Vasaloppet. Till exempel Hökberg, 19 kilometer från Mora, där Jonas passerar under sina träningspass. Han är inte den som planerar sin träning och slaviskt följer ett schema. En söndag i juni bara råkade det bli ett långpass på 57 kilometer. Vädret hade nog avskräckt en och annan motionslöpare men Jonas bara konstaterar i sin löparblogg efteråt: Tyvärr kanske inte vädret var det bästa för att njutningen skulle vara total. Regn den första timmen, sol den andra, regn timme 3 som avslutades med en störtskur, uppehåll timme 4 och sol på slutet. Jackan åkte på och av några gånger. Men så har han också det svenska rekordet på sträckan 100 kilometer med tiden Han är den svensk som i loppets 86-åriga historia har den bästa placeringen i Comrades Marathon, 89 kilometer långt, i Sydafrika. Avkoppling Den oundvikliga frågan som många förmodligen ställer sig är varför? Svaret från Jonas är helt okomplicerat. Därför att det är kul! Att träna är för mig avkoppling. Jag tycker om att vara ute i naturen och att springa rensar hjärnan. Det ger också möjlighet till egen tid. Tävlingarna är som en skön morot, något att se fram emot och längta till. Vi är ett bra gäng som träffas vid de olika loppen. Det blir som ett kompisgäng och det är alltid roligt att se hur det går för var och en och sen efteråt prata om erfarenheter från loppet. En prestation I början på september debuterade Jonas i världens tuffaste ultra trail tävling i Chamonix; Ultra Trail Mont Blanc. Det var snö på topparna, hällande regn och som mest åtta plusgrader. På grund av vädret förkortade arrangörerna loppets sträcka från 167 till 110 kilometer. Jonas Buud från IFK Mora kom tvåa med tiden efter den franska hemmalöparen Francois d Haene. Det var inte någon söndagspromenad för Jonas heller som efter loppet konstaterade: Banan i Chamonix är tuff, mycket tuffare än Swiss Alpine Marathon. Jag var riktigt trött mellan 75 och 90 kilometer där banan är som tyngst. Det känns helt underbart att lyckas ta en andra plats. En prestation jag helt klart värderar mycket högt. På en månad klarade Jonas av en andra plats i Ultra Trail Mont Blanc och sin sjätte raka seger i Swiss Alpine Marathon. Kommentarerna i löparbranschen är: En prestation utan motstycke. I Swiss Alpine Marathon som är 78 kilometer debuterade Jonas Loppet börjar med en stigning till meter över havet. Där uppe finns läkare som kontrollerar att deltagarna är Taktik? Det här med att lägga upp taktik inför ett lopp är inget för Jonas Buud. Lite liknar han Ingemar Stenmark med sitt uttalande De ä bara å åk. Det är bara att springa. Jag äter ingen extra pasta eller kör med någon kolhydratladdning. Lite extra kolhydrater de sista tre dagarna före ett lopp bara. Det räcker. Man ska krångla till det så lite som möjligt. Inga speciella rutiner och inga experiment, då funkar det bäst. Intervallträning hoppar jag över. Skaderisken är för stor. Istället för ett exakt träningsprogram som jag ska följa tränar jag mer efter hur kroppen känns. Det berättas från den första starten i Täby Extreme Challenge, ett lopp på 161 kilometer, att en annan löpare frågade Jonas hur han skulle lägga upp loppet. Om han skulle sikta på en tid under 17 timmar varpå Jonas svarade: Så länge har jag inte tålamod att vara ute och springa. Tar jag mig bara i mål kommer det att gå fortare än så. 12 timmar, 32 minuter och 4 sekunder senare var Jonas i mål. Så har han också det svenska rekordet på distansen. Skosponsor Även om löpning inte är en dyr materialsport sliter Jonas ut rätt många par löparskor per år. De och träningskläder står Asics, hans sponsor för. Med tanke på hans framgångar kan det tyckas att företag borde stå i kö för att få synas i hans närhet. De som upptäckt Jonas och bidrar är Monark med löparband, Vitargo sportdryck, Silva pannlampa och X-kross glasögon. Utöver det har han ett blygsamt stöd från RF (Riksidrottsförbundet) för läger, träningar och resor. Resten betalar han själv. Nästa resa till årets sista tävling går till New York Marathon den fjärde november. Det loppet har han sprungit tre gånger tidigare. Bästa tiden är med placering nummer 23 totalt. Bland de svenska löparna är han nummer ett. Här i Sverige tror folk att löpning tar slut vid maraton men det är först då det blir intressant. I Europa är ultralöpning betydligt större än här hemma, större än Vasaloppet, säger Jonas Buud. Fakta: Jonas Buud Ultramarathonlöpare Ålder: 38 Klubb: IFK Mora Personliga rekord: Marathon: 2:22:03, 100 km: 6:41:50 svenskt rekord 100 miles: 12:32:04 svenskt rekord, även inofficiellt världsrekord på 100 miles i terräng enligt amerikanarna 12 timmar på meter, svenskt rekord 6 timmar på meter, svenskt rekord. 12 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

13 Kursnytt Hösten är en bra tid att ta in nya kunskaper och höja kompetensen. Tekis arbetar ständigt med att utöka, förbättra och höja kvalitén på alla kurser. Inför den nya terminen har kursledarna gått en internkurs under två dagar i praktisk pedagogik för att förbättra förmågan att lära ut och inspirera alla kursdeltagare både på plats och via webb. kunskap Kartan i din verksamhet I våras genomfördes de första kurserna med rubriken Kartan i din verksamhet. Den vänder sig till alla som ska skapa webbkartor till Tekis verksamhetssystem. Responsen på den nya kursen var fantastiskt positiv. Deltagarna hade bara en önskan om förändring: Det borde ha varit en dag till!!!. Därför kommer kursen nu att göras om till en tvådagarskurs med tydliga förkunskapskrav. För dem som inte har de förkunskaper som krävs finns möjlighet att först gå en webbkurs och sedan delta i Kartan i din verksamhet som hålls i Tekis lokaler. Påbyggnadskurs Tekis-ByggR För alla som arbetar med Tekis-ByggR och tidigare har gått grundkursen finns nu en påbyggnadskurs. Den ger fördjupande kunskaper och innehåller en genomgång av nya funktioner blandat med tips som kan förenkla vardagen. Ecos registervård Inför övergången till Ecos2 har en ny kurs med namnet Ecos registervård tagits fram. Genom att i förväg påbörja arbetet med att gå igenom databaser och åtgärda felaktigheter inför övergången till Ecos2 kommer den att kunna göras både smidigare och effektivare. Registervården bygger på att aktivt arbeta med rapporter. Därför har också ett nytt upplägg för rapportkursen tagits fram. Det innebär att den delats upp i två steg. Ett förberedande steg för alla som inte tidigare hanterat rapporter och därefter steg två som innehåller tillämpning och kan bokas fristående. Focus Detaljplan påbyggnad För alla som arbetat med Focus Detaljplan en tid och nu vill fördjupa kunskaperna finns kursen Focus Detaljplan påbyggnad. Den innehåller också moment för att testa export/import till Oracle. Focus Detaljplan system Kursen Focus Detaljplan system är en viktig kurs för alla systemansvariga som arbetar med installationer, databashantering och modifieringar i programmet. Kursen kräver mycket goda kunskaper i AutoCAD och Focus Detaljplan samt viss kännedom om databaser. Ytterligare kursbeskrivningar och datum till alla kurser finns på under rubriken kurser. Tjänster för ärendehantering Ärendehanteringen är en central del i många av en kommuns olika datasystem. Under åren har mängder av data samlats in för att användas i ett specifikt system. Men i många fall finns samma data lagrat flera gånger. Nu arbetar Tekis på att utveckla en helt ny ärendeplattform så att alla produkter får enhetlig tillgång till ärendena. Samma grunddata Den nya ärendeplattformen som nu utvecklas bygger på arkitekturen, SOA Service Oriented Architecture som är en tjänsteorienterad systemarkitektur. Det innebär att ett distribuerat IT-system organiseras som en struktur av kommunicerande tjänster. Oavsett vilken dator som används, om den är lokal, en server eller en tjänst i molnet fungerar tjänsterna på samma sätt. En fördel med SOA är att den arkitekturen mer än andra tekniker gör det möjligt att återanvända de system och tjänster som redan finns och används. Den nya plattformen innebär att olika ärenden som hanteras i olika system använder sig av samma information. En uppgift behöver bara lagras på ett ställe men används i flera ärenden vilket innebär en ökad säkerhet. För att fler användare ska kunna arbeta samtidigt och få snabba svarstider skalas koden. Om någon tjänst slutar fungera går det ändå att arbeta vidare med andra tjänster. Tillgängligheten blir betydligt högre än tidigare och systemet mer robust, säger Jan Johansson, ansvarig för utveckling av Tekis nya ärendeplattform. Förutom Jan arbetar fem av Tekis programmerare med specifikationer och utvecklingsarbete för den nya ärendeplattformen. TEKISNYTT nr 2 oktober

14 produktnyheter Viktiga nyheter i Core 3.5 Alla produkter utvecklas och förbättras. Nu har turen kommit till Core som i senaste releasen har många nya funktioner. Förebyggande Ny tillståndshantering. Fliken för brandfarliga och explosiva varor är omgjord. Förbättrad arbetsplanering. Ny möjlighet att ange personnummer på kontaktperson/föreståndare. Det gamla kravet på sökväg till Word är borttagen. Insatsrapport Nu kommer en fråga upp om befintliga koordinater ska skrivas över vid koppling av objekt/automatlarm, om de skiljer sig åt. Nytt fält för att ange om allmänheten gjort någon skadebegränsande åtgärd innan räddningstjänstens framkomst. Nytt begrepp Rapportägare anger vem som är ansvarig för rapportens ifyllnad. Ändrad logik vid ej räddningstjänst, om det angivits att insatsen ej är räddningstjänst så går det inte längre att ange en räddningsledare på klockslagsfliken, där ska då väljas det nya fältet ansvarig insats-/arbetsledare. Personal Bättre översikt i schemakonstruktion. Layouten följer med när fönstret ändrar storlek. Veckonummer finns med i utskrift av månadsschema. Övning Inget krav ställs längre på tider vid registrering av hälsoundersökningar, fystester och arbets-ekg. I rapporter är veckonummer och veckodag tillagt i övningsschema. Debitering Nya kolumner i listan. Det är nu möjligt att gruppera lista på alla kolumner utom makulerad och aviserad. Fakturaadress är inte obligatoriskt (mottagare, postnr och ort krävs vid godkännande). Det går att välja vilken fakturamottagare som helst vid debitering av insats/ärende som har ett kopplat tillsynsobjekt. Återkoppling sker till genererande modul vid makulering av underlag. Det fungerar att öppna flera markerade underlag samtidigt via högerklick i lista. Tekis-Vabas fungerar nu för Tekis-GI och MapGuide Open Source Med nya Tekis-Vabas version finns nu stöd för Tekis-GI version 3.3 och därmed Map- Guide Open Source elller AIMS. Dessutom har stöd för AutoCAD Map 2012 och full funktionalitet för de nyheter som kommit i och med Tekis-Vabas version 2.5 och senare. Signatur Det sker en loggning i Tekis-Vabas databas när ett VA-objekt senast uppdaterades. Den informationen visas för användaren i faktabladens flikar som användarnamn, klockslag och datum. Reservera löpnummer för punktbeteckningar Nu går det att reservera löpnummer för ännu ej existerande VA-punkter. Till exempel kan spannet av punktbeteckningar från SNB100 till SNB125 reserveras för att vid en senare tidpunkt kunna läggas in i Tekis-Vabas databasen. Tematisering Visning av lägesrelaterade händelser i kartan. Bland annat kan alla spillvattenledningar med rapporterade rotangrepp visas i kartan. Massuppdatering Nu kan flera VA-objekt av samma typ, exempelvis ledningar, uppdateras samtidigt. Anteckningar, distrikt och dokument kan adderas till samtliga markerade objekt i urvalet. Fastigheter En eller flera fastigheter kan kopplas till VA-objekt, sökas på och/eller markeras i kartan. Det finns stöd för att hämta information om fastigheter direkt från Tekis-FIR:s webbtjänst. Ny ledningstyp: Dike Tekis-Vabas stöder nu att skapa ledningstypen dike, redigera dess anläggningsdata och göra sökningar på den. En sökning kan göras på diken med en viss genomskärningsprofil och visas i kartan. Ny ledningstyp: Kablar Stöd för att skapa ledningstypen kablar (signal-, el- och optik-kablar), redigera dess anläggningsdata, göra sökningar och visa kablar i kartan. Spårning Med en markerad VA-punkt går det att söka fram de ledningar som är såväl uppströms som nedströms och visa dessa ledningar i kartan. Ventilavstängning Med en markerad VA-ledning går det att hitta de ventiler som måste stängas för att ledningen ska kunna torrläggas. De ledningar som blir avstängda visas i kartan. Ny modul: Dagvatten Fastighet Modulen dokumenterar dagvattenhantering för en fastighet, t ex hur stuprör är anslutna. Informationen från Dagvatten Fastighet, som även är sökbar, är primärt knuten till en fastighet men kan indirekt få en koppling till VA-nätet via servisens eller förbindelsepunktens fastighetsbeteckning. Ny modul: Abonnentlänk Modulen stöder att information från ett debiteringssystem kan presenteras direkt i Tekis-Vabas. En import av abonnentinformation från en extern databaskälla till ett abonnentregister i Tekis-Vabas databasen gör informationen både sök- och redigeringsbar och kan presenteras med VA-nätet. 14 TEKISNYTT nr 2 oktober 2012

15 AGS Direkt-arkivering Den digitala eran har öppnat för nya möjligheter med arkiv. Många har tidigare sett arkivet som en långtidsförvaring av handlingar för att följa lagarna medan det numera är en naturlig del av en livscykel som ger upphov till nya ärenden. Ny teknik gör det möjligt att mata arkivet på elektronisk väg direkt från verksamhetssystemen. Det som kallas direktarkivering. Tekniken möjliggör också för medborgarportaler som till exempel MittBygge att kunna presentera arkivmaterial som sedan används till underlag i samband med nya ansökningar. Ett exempel på att visionen om 24-timmarsmyndigheten håller på att bli verklighet. Två av Tekis verksamhetssystem, Tekis-ByggR och ECOS, knyts nu till det moderna e-arkivet Tekis-AGS, via olika direktarkiveringsprogram. På så sätt kan inskannade dokument som knyts till pågående ärenden också lagras direkt i Tekis-AGS, tillsammans med nödvändiga metadata (registerinformation) när ärendet avslutats. Webb-portalen MittBygge kommer dessutom inom en snar framtid att kunna läsa befintliga bygglovshandlingar från Tekis-AGS, när man loggar in för att söka nya bygglov på en fastighet. Cirkeln börjar bli sluten. Tekis-FIR Nästa version av Tekis-FIR kommer att innehålla ett Spatialt- FIR. Det är en vidareutveckling av FIR-datamodellen för att hantera spatiala objekt som fastigheter, byggnader eller områden. Det innebär att det till exempel går att skapa områden i kartan och spara som spatiala objekt och sedan återanvända dessa vid utsökning av samma urval av fastigheter. Har närliggande data ändrats kommer förändringarna med vid nästa utsökning. Även om de inte tillhör fastighetsdata vilket är en av finesserna med spatial lagring. Det enda som krävs är att FIRsystemet använder en spatial databas. Många nya spännande möjligheter kommer. Här är de viktigaste: Nya webbrapporter som sammanställer information från olika verksamhetssystem och via kartkomponenten kan anropas från vilket verksamhetssystem som helst. Att kunna få nytta av data från lägenhetsregistret och göra grannutsökningar. En app som ger tillgång till alla Tekis Webbrapporter direkt i telefonen/plattan utan att göra någonting mer än att starta appen (ja, det är möjligt!). Avancerade urval direkt i spatialt-fir. Användning av information från FIR/KID/Byggnad i Tekis nya webbapplikation RX-Map. MARKNADSKALENDERN 12/13 Ämne Plats Tidpunkt DUF-dagarna Avesta 6 7 nov Ecos användarträff Nynäshamn nov Kartdagarna 2013 Jönköping mars Arkivforum 2013 Stockholm mars Förebyggandekonferensen 2013 Karlstad 9 10 april Björn Bruzelius Konsult nytt&blandat Björn Bruzelius, är 57 år och anställd på Tekis för att arbeta som konsult. Han har över 25 års erfarenhet av att arbeta inom IT-stöd och kommer senast från konsultföretaget ITBM Sweden. Där har han jobbat med drift, underhåll och kundstöd till små och medelstora företag i fem år. Björn bor i Huddinge i södra Stockholm och har nära tillgång till Dalarö, Gålö där han tillbringar sin fritid i naturen och med sportfiske. Jimmy Haake Konsult Jimmy Haake är 26 år, bor i Enköping och kommer att arbeta på Tekis som konsult med inriktning på Tekis-ByggR. Han har gått Tekniskt gymnasium med inriktning på nätverk, studerat nätverksteknik på Mälardalens högskola och därefter en KY-utbildning i trådlösa nätverk och IP-telefoni. Närmast har Jimmy arbetat som IT-tekniker och produktchef för Telefoni på Servage AB. Ett företag inriktat på molntjänster där han varit ansvarig tekniker för telefonilösningen Telepo och även arbetat med bland annat installationsplanering, dokumentation och support. Tidigare var han IT-administratör på Nord Solutions AB. Jimmy ägnar sin fritid åt att träna på gym, åka snowboard och umgås med sina vänner. RX-Map Webbkartan med rätt information från verksam hets systemen! RX-Map är en helt ny produkt för visualisering av kartinformation och verksamhetsdata från olika verksamhetssystem. RX-Map läser direkt från databaser och ger möjlighet att söka och visa information från andra än det egna verksamhetssystemet. Kombinerat med RX-Multirapport finns möjlighet att sammanställa data från olika verksamheter och presentera det på ett effektivt sätt. Grunden för den nya produkten är den senaste versionen av Tekis kartkomponent som nu leverereras med stöd för MG Open Source 2.4 och AIMS 2013 (Autodesk) Med RX-Map i webbläsaren går det att presentera verksamhetsdata i kartan på en mängd olika sätt få information om data som tidigare bara kunde nås i verksamhetssystemet läsa alla data direkt från databaser eller filer, konsumera OGC-tjänster söka på och visa information från verksamhetssystemet generera rapporter som sammanställer data från olika verksamhetssystem anpassa kartuppsättningar och rättigheter på användarnivå. På nya stolar TEKISNYTT nr 2 oktober

16 Tekis den kommunala marknadens systemleverantör Grunddata Ärende Verksamhet Oavsett till vem, vad eller hur Rätt data! Tekis är en ledande leverantör av IT-stöd för kommunal verksamhet. Vår produktportfölj är bred och delas in i fem områden: Tekis-LV Lokal Vägdata Tekis-FB Fastigheter och Befolkning Tekis-VM Vatten och mark Tekis-R Ärende Tekis-G Generella Beslut i farten, mobila beslut, svåra beslut, bra beslut alla bygger på korrekt information från säkra databaser. På bussar, på arbetsplatser, på lunchen. Ja, nästan överallt står människor och pratar, läser, letar efter och utbyter information med hjälp av mobila enheter. Aldrig någonsin har så många så snabbt kunnat komma åt hela världens kunskap som idag. Det är en självklarhet att vara uppkopplad utan att sitta vid en stationär dator. Med Tekis system och tjänster är det möjligt att komma åt rätt information för rätt beslut i rätt skede. Varje verksamhetssystem är unikt, inget ärende det andra likt. Samtidigt är de en del i processer som berör varandra. Rätt tjänster bidrar till mobilitet utifrån var och ens behov med rätt utrustning. Kanske en app för en smartphone som visar radon eller en specialenhet för att se gatukontorets inventeringsbehov. Mobila lösningar behövs överallt. Så ser vardagen ut! En kontakt med Tekis visar vägen. Skanna in QR-koden med din smartphone för mer information om Tekis och våra lösningar. TEKIS AB, Box 315, Köping, Tel vx info@tekis.se TEKIS AB ingår i Addnode koncernen som är noterad på OMX Nordic List.