Innehållsförteckning. Bilaga 1: Företagsenkät. Bilaga 2: Intervjufrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Bilaga 1: Företagsenkät. Bilaga 2: Intervjufrågor"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING NÄRINGSPOLITIK Stockholmsregionen Kommunalt näringslivsarbete SALEMS KOMMUN Kommunens profil Lokalt samarbete Företagarorganisationer Dialog, samspel och kontakt Regionalt samarbete FÖRETAGSENKÄT Företagandet i Salems kommun Kvinnors och mäns företagande Datoranvändning, webbplats och upphandling Företagarnas kontakt med politiker och tjänstemän Hinder och möjligheter SAMMANFATTANDE DISKUSSION Företagsklimatet i Salems kommun Avslutning Förslag...31 REFERENSLISTA...33 Bilaga 1: Företagsenkät Bilaga 2: Intervjufrågor

2 1 Inledning Ett gott företagsklimat skapas av attityder, regler och den kunskap som finns i företagarens närmiljö. Förändring och förbättring av företagsklimaten sker genom processer där olika parter påverkar. På lokalt plan krävs att företagare och medarbetare agerar i samverkan med politiker, myndigheter, skola, media och andra aktörer. 1 Förutsättningarna för ett gott företagsklimat skiljer sig väsentligt mellan olika regioner och kommuner. Detta beror delvis på traditionen kring företagande. Som exempel kan bruksorter nämnas, där en dominerande arbetsgivare inte stimulerat till eget företagande. En av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat är aktörernas attityder. 2 Kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder är av stor vikt för ett fungerande samarbete mellan företagare, intresseorganisationer samt andra aktörer såsom exempelvis eldsjälar. 3 På uppdrag av Salems kommun har en undersökning genomförts i vilken företagsklimatet i kommunen undersökts. Undersökningen har delvis utgjorts av en enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet av enkätundersökningen ska komma att ligga till grund för ett framtida näringslivsprogram. Enkäten har skickats ut till samtliga företagare i Salems kommun och tar upp frågor rörande bland annat dialog, upphandling och webbplats. Som komplement till enkäten har intervjuer med kommunalråd och planeringschef i Salems kommun samt ordföranden i Salems Företagares Intresseförening genomförts. Enkätundersökning och intervjufrågor finns bifogade i rapporten. Syftet med rapporten är att få en aktuell bild av företagandet i kommunen och därigenom skapa underlag för kommande näringslivsarbete. Frågor vi finner intressanta är; Hur ser förutsättningarna ut för en mindre kommun som Salem att skapa ett dynamiskt företagsklimat? Hur påverkar goda pendlingsmöjligheter näringslivet i en kommun i Stockholmsregionens utkant? Har Salems kommun något ansvar gentemot den övriga regionen att bidra med arbetsplatser? Salems kommun profilerar sig som en attraktiv bostadskommun med bra skolor och närhet till naturen. Kommunens geografiska placering med korta avstånd till både Stockholm city och Södertälje medför att det inte finns någon uttalad önskan från kommunens sida att vilja utveckla näringslivet. I många kommuner saknas ofta kunskap om den egna lokala situationen gällande näringslivets strukturella utveckling, framtida kompetens och behov. 1 Svensk Näringsliv (2003) s. 3 f. 2 Svensk Näringsliv (2003) s. 4 f. 3 Svensk Näringsliv (2003) s. 4 f. 3

3 Det är viktigt att analysera den rådande situationen för att kunna formulera en näringspolitisk strategi. 4 Viktiga faktorer som bör beaktas är eldsjälar, entreprenörskap, finansiering, informationsnätverk samt lokala styrkefaktorer. 5 Vissa av dessa faktorer kommer att analyseras i denna rapport. Ett näringsliv med rätt sorts företagsprofil, det vill säga anpassat till den kapacitet orten erbjuder, är nödvändigt för ett gott företagsklimat 6. 4 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (1998) s Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (1998) s Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet (2003) s

4 2 Näringspolitik På nationell nivå är näringsdepartementets uppgifter att främja utvecklingen av regioner, företag och individer på arbetsmarknaden. Det övergripande målet med arbetet är att skapa förutsättningar för bättre välfärd och ökad sysselsättning, vilket är tätt sammankopplat med landets ekonomiska tillväxt. 7 Regeringens vision är att Sverige ska ha en god och varaktig ekonomisk tillväxt som är förenlig med en ekologisk, social och kulturell utveckling. Fler och växande företag med ett högt kunskapsinnehåll, en väl fungerande jämställd arbetsmarknad och ett effektivt system för kommunikationer är grunden för detta. 8 Regeringens visioner och näringsdepartementets arbete anger spelreglerna för de svenska kommunernas näringslivsarbete. Sverige ligger på en lägre nivå än många andra västländer när det gäller andelen företagare. Endast 8,4 procent av den svenska arbetskraften är företagare, vilket kan jämföras med Storbritannien där cirka 10 procent av arbetskraften är företagare. Även Irland, Belgien och Spanien har en högre andel företagare än Sverige. Tänkbara orsaker till den förhållandevis låga andelen företagare i Sverige är att det svenska näringslivet under lång tid präglats av stora företag samt en stor offentlig sektor. 9 I Sverige drivs endast 25 procent av alla företag av kvinnor, vilket även det är en orsak till den låga andelen entreprenörer. Detta kan jämföras med USA och Kanada där cirka 40 procent av företagarna är kvinnor. 10 I förhållande till den höga andelen kvinnor i den svenska arbetskraften är den låga andelen kvinnor som driver företag i Sverige anmärkningsvärd. En viktig del i näringspolitiken är att skapa ramvillkor som främjar ett företagsklimat och stimulerar till nyföretagande samt expansion. Väl fungerande marknader med effektiv konkurrens är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Ett ökat företagande är av stor betydelse för den svenska tillväxten och sysselsättningen. 11 Eftersom syftet med denna rapport inte är att göra en grundläggande genomgång av forskning kring näringspolitik nöjer vi oss med att konstatera detta faktum. 2.1 Stockholmsregionen Utgångspunkten i denna rapport är att ekonomisk tillväxt ger förutsättningar för framtidens välfärd. Tillväxten i Sverige är idag starkt koncentrerad till ett fåtal regioner och storstadsexpansionen har präglat den regionala utvecklingen i Sverige under lång tid. Delar av Norra Mellansverige och Mellersta Norrland är regioner som visat på mycket svag tillväxt Näringsdepartementet (2002) s Näringsdepartementet (2002) s Näringsdepartementet (2002) s Näringsdepartementet (2002) s. 9 ff. 11 Näringsdepartementet (2002) s. 29 f. 12 ITPS (2002) s. 3 ff. 5

5 En av grundstenarna för ekonomisk tillväxt i samhället är fungerande företagsklimat som stimulerar till nyföretagande hos befolkningen. I förhållande till befolkningsmängden startades flest nya företag i storstadslänen under år Stockholms län hade från juni 2002 till juni 2003 en av Sveriges högsta andelar av nystartade företag med 4,77 nystartade företag per 1000 invånare. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet under samma period som var 2,92 nystartade företag per 1000 invånare. Siffran för Salems kommun var under perioden 3,43 vilket är något över snittet för Södertörn som var 2,95. Dock kan det finns en osäkerhet i siffrorna då mätperioden endast är ett år. Tidigare undersökningar visar på ett lägre värde för nyföretagandet i Salems kommun. 14 Stockholmsregionen hade under åren den näst starkaste tillväxten bland alla EU-regioner. Stockholms län är det enda län som har en medelinkomst över riksgenomsnittet, vilket visar på regionens starka ställning. Dock finns en tendens att Stockholmsregionen inte längre växer i samma snabba takt. Nettoinflyttningen till Stockholmsregionen är lägre än tidigare och omsättningsstatistiken antyder att tillväxttakten avtagit. Sysselsättningen följer samma regionala mönster som den ekonomiska tillväxten. 15 Det är dock svårt att avgöra om detta är ett resultat av en tillfällig konjunkturnedgång eller om det är till följd av mer genomgripande samhällsförändringar. En regions utveckling är inte enbart beroende av den egna situationen och utvecklingen utan är även känslig för förändringar från omvärlden som påverkar regionen. 16 Ett exempel på detta är Salems kommun som är beroende av Stockholmsregionens arbetsmarknad. Det är särskilt viktigt att arbetsplatser finns i sydvästra Stockholmsregionen för att de boende i Salem skall få kortare arbetsresor Kommunalt näringslivsarbete Lokal och regional utveckling främjas om kommuner, företag och andra lokala aktörer utvecklar en effektiv samverkan och medverkar till en tydlig rollfördelning mellan sig. 18 Lokal tillväxt hänger även ihop med förmågan att skapa, attrahera och vidmakthålla ekonomisk verksamhet. 19 Kommunens utveckling är i stor utsträckning beroende av näringslivets utveckling. Det är kommunalt agerande som förbereder de förutsättningar som kan få företag att 13 ITPS (2002) s. 3 ff. 14 Södertörns Utvecklingscentrum (2004) s ITPS (2002) s. 3 f. 16 Regionplane- och trafikkontoret (2002) s Salems kommun (1991) s Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (1998) s Nutek (1998) s. 2. 6

6 etablera sig och trivas i en viss kommun. 20 Exempel på detta är ett aktivt näringslivsarbete där kommunen skapar möjlighet till goda kontakter mellan företag och med kommunen. Det är faktorer som sociala nätverk, personliga initiativ och kompetens som skapar framgång i det lokala näringslivet. En framgångsrik näringspolitik har en helhetssyn på den lokala utvecklingen, viket bidrar till att det tar lång tid att skapa en stark entreprenörsanda i en kommun. Viktiga faktorer att analysera är som tidigare nämnts bland annat informationsnätverk, eldsjälar och lokala styrkefaktorer. Samarbete är ofta mera effektivt än konkurrens mellan kommuner när det gäller att stimulera lokal ekonomisk utveckling. 21 Sammantaget kan vi konstatera att en fungerande kommunikation mellan kommun och näringsliv är en förutsättning för att bidra till en sammanhållen marknadsföring av kommunen och dess näringsliv. Det råder ett starkt samband mellan en orts tillstånd och dess näringslivsklimat. Det sätt aktörer samverkar på är avgörande för en mindre kommuns framtid, antigen genom utveckling eller stagnation. De som arbetar i kommunförvaltningen och verkar som förtroendevalda tillhör, tillsammans med det lokala näringslivet, nyckelpersonerna. Dynamiken mellan kommun, företag och andra aktörer såsom exempelvis intresseorganisationer uppfattas som avgörande för det sociala klimatet och den image kommunen skapar och signalerar utåt Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet (2003) s Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (1998) s Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpingsuniversitet (2003) s. 10 ff. 7

7 3 Salems kommun Salem 23 ligger i sydvästra delen av Stockholms län mellan de större kommunerna Botkyrka och Södertälje. Med goda kommunikationer såsom E 4: an och pendeltåg förbinds Salems kommun med Stockholms city och Södertälje. I kommunen finns en reservvattentäkt för Stockholms län, vilken utgörs av Bornsjön. I och med detta är en stor del av kommunens yta skyddad av Vattenlagen. Kommunen är en av Stockholms läns minsta sett till invånarantalet. I Salem bor cirka invånare, av vilka en stor del är under 18 år. Detta gör att Salem har Sveriges yngsta befolkning. 24 Salem styrs idag av en borgerlig majoritet och har styrts av denna sedan början av 1980-talet. Kommunen slogs 1974 samman med Botkyrka kommun men blev åter självständig Kommunen lanserar sig som en attraktiv bostadskommun med god kvalitet i förskola, skola och äldreomsorg. 26 Svenskt Näringslivs undersökning 27 om företagsklimat visar att i de kommuner där politiker och tjänstemän har företagsvänliga attityder återfinns även välfungerande kommunal service. I nämnd undersökning placerar sig Salem på plats 79 av Sveriges 289 kommuner. I jämförelse kan nämnas att grannkommunerna Botkyrka och Södertälje har plats 108 respektive 89 i undersökningen. 28 I Salem finns ingen aktuell policy för utvecklingen av näringslivet. Kommunen utgår från att invånarna är en del av Stockholmsregionens arbetsmarknad. Av Salems cirka 7000 förvärvsarbetande har cirka 80 procent sin arbetsplats utanför kommunens gränser. 29 Arbetsplatskvoten, det vill säga förvärvsarbetande dagbefolkningen i förhållande till den förvärvsarbetande nattbefolkningen, var år 2000 endast 34 procent i Salem, vilket var den lägsta kvoten i länet. Arbetsplatskvoten visar att den egna arbetsmarknaden är liten i förhållande till antalet förvärvsarbetande, vilket förklarar den kraftiga utpendlingen. 30 Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Salem utgörs av cirka 2500 personer. Drygt 950 personer pendlar in till Salems kommun för att arbeta. 31 Detta kan sättas i relation till exempelvis Solna stad där omvända förhållanden gäller och arbetsplatskvoten är cirka 200 procent I följande text avses Salems kommun då vi skriver Salem. Vid undantag förklaras detta närmare i texten. 24 Salems webbplats: Salems webbplats: Salems kommun (2004) s Svenskt Näringsliv har med hjälp av regelbundna enkätundersökningar, statistik samt företagarnas sammanfattande omdöme undersökt företagsklimatet i samtliga kommuner (Knivsta kommun ej medräknat) i Sverige under år Svenskt Näringsliv (2003) s Salems kommun, frukostmöte, Salems kommun, frukostmöte, Regionplane- och trafikkontoret (2004) s Salems kommun, frukostmöte,

8 3.1 Kommunens profil Följande delkapitel baserar sig på information vi tagit del av vid intervjuer med kommunalråd Lennart Kalderén, planeringschef Jan Forsman, samt ordföranden i Salems Företagares Intresseförening Ann Bergström. Om annan källa används anges detta i fotnot. Salems kommun profilerar sig som ett komplement till Storstockholms näringsliv. Kommunen har höga krav på arbetsrelaterad service och betydligt lägre lokalkostnader än Stockholms city samt högkvalitativ elektronisk infrastruktur. Ambitionen kräver satsningar på mycket goda boendemiljöer och ett mer varierat fritidsutbud. 33 Kommunalrådet menar att kommunens profil är att vara en god boendekommun med bra skolor och närhet till Stockholm. Vidare anses den geografiska lokaliseringen vara avgörande för kommunen. Pendling är utmärkande för kommunen och det finns en stark tilltro till Stockholmsregionens arbetsmarknad. Enligt kommunalrådet har Salems kommun i jämförelse med många andra kommuner inte någon utpräglad identitet utan det är jordbruksbygd som utvecklats till en pendlarkommun. Kommunen har tidigare beslutat om ett övergripande mål för kommunens näringslivsverksamhet som presenteras i förslag till program till översiktsplan: Målet för utvecklingen i Salem är att kommunen skall bli en komplett kommun med en bra miljö, attraktiva bostäder, fungerande social och kommersiell service, samt närhet till arbetsplatser för de boende. Detta förutsätter framför allt satsningar på faktorer som påverkar sysselsättningen. 34 Kommunalrådet anser att det övergripande målet för kommunens näringslivsverksamhet är brett formulerat. Han menar dock att lyssna till företagarnas behov och medverka till smidiga lösningar är den yttersta målsättningen. Kommunen anger i sitt mål, i näringslivsprogrammet från 1990, att det är angeläget att näringslivet utvecklas. Fördelarna med ett mer utvecklat näringsliv kan vara att arbetspendlingen minskar och att dagbefolkningen ökar, vilket skapar underlag för ett bredare serviceutbud. Det ingår i kommunens visioner att vid planläggning av arbetsplatsområden prioritera kunskapsintensiva företag och företag som kompletterar befintligt näringsliv i kommunen. Kommunen önskar även skapa bästa tänkbara förutsättningar för näringslivet genom att noga lyssna till företagens behov. 33 Salems kommun (2004) s Salems kommun (2004) s

9 Det är en uttalad vilja från kommunen att företagen skall få snabb och effektiv service i kommunala ärenden. 35 Kommunalrådet menar att den viktigaste faktorn för att utveckla näringslivet i kommunen ligger i andras händer. Kommunen funderar över vilken roll den kan inneha i frågan om Salems centrum. I dagsläget finns inte någon vilja eller möjlighet att bidra med ekonomiska resurser. Kommunalrådet menar att i slutändan är det kommuninvånarna som bestämmer var de handlar, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av Salems centrum. Både planeringschef och kommunalråd anser att det är angeläget att företag kan ta del av de upphandlingar som görs inom kommunen. För att ytterligare stimulera det lokala näringslivet ska kommunen ha möjlighet att erbjuda mark om efterfrågan finns, menar kommunalrådet. Planeringschefen anser att i första hand ska de befintliga företagens behov och utvecklingsmöjligheter tillgodoses. Med detta menas att företagen ska få bra service och ha viss möjlighet att expandera. Det finns problem i kommunen med att de företag som behöver större utrymme inte har fått dessa behov tillgodosedda i Salems kommun. De har då blivit tvungna att omlokalisera sina verksamheter till andra kommuner. I förslag till program till översiktsplan har tjänstemännen föreslagit några markområden som kan användas som arbetsplatser 36. Enligt ordföranden i Salems Företagares Intresseförening handlar en av de viktigaste frågorna i föreningen om marktillgång för företag. Men frågan får dock ingen tyngd i diskussioner med kommunen eftersom företagsbyn i kommunen inte är fullbelagd. Företagare menar att kommunen skall vara mer villig att släppa mark som kan vara lämplig för lokalisering av företag, samtidigt som lokaler står tomma på andra platser i kommunen. 3.2 Lokalt samarbete 1991 bildades en näringslivskommitté i Salems kommun som består av tre politiker från kommunen, två representanter från Salems Företagares Intresseförening, en representant från Företagarna Botkyrka/Salem samt kommunens planeringschef som är sekreterare. Näringslivskommittén syftar till att skapa ett forum för dialog där det är smidigt att få svar på frågor. Detta har medfört att kontakten mellan de olika parterna förbättrats och dialogen beskrivs som bra både av kommunalråd och av planeringschef samt ordföranden i Salems Företagares Intresseförening. Informella kontakter mellan kommun och näringsliv är, som tidigare nämnts, av stor betydelse och uppkommer ofta genom täta formella kontakter Salems kommun (2004) s Salems kommun (2004) s. 21 ff. 37 Nutek (1998) s. 21 f. 10

10 Planeringschefen menar att eftersom Salem är en liten kommun är det lätt att skapa täta och personliga kontakter med intresseorganisationerna. Även företagarföreningens ordförande anser att kommunens storlek bidrar till att det är lätt att skapa öppna och täta kontakter med kommunen samt att det finns möjligheter till informella kontakter Företagarorganisationer Salems Företagares Intresseförening, som är en av aktörerna i näringslivskommittén, bildades på 1970-talet. Föreningen har cirka 100 medlemmar, vilket gör att den är starkast av de lokala företagarföreningarna. Enligt ordföranden bildades föreningen av lokala företagare för att få en bättre position i förhandlingar med kommunen och de har under lång tid haft två representanter i näringslivskommittén. Detta gör att inga beslut angående näringslivet i kommunen fattas utan att Salems Företagares Intresseförening har deltagit i beslutsprocessen. Att finnas representerade i kommittén är mycket viktigt för föreningen. Inom Salems Företagares Intresseförening bildas nätverk genom att företag anlitar andra företag inom föreningen vid uppdrag som inte ett företag kan klara av. Av företagen i kommunen är många enmansföretag i byggbranschen och de anlitar varandra istället för att ha anställda. Medlemmarna har möjlighet att delta i en social verksamhet varje år tillsammans med föreningen. Företagarföreningen har styrelsemöte en gång i månaden och medlemsmöte två gånger om året. Till medlemsmötena bjuder föreningen ofta in kommunalråd och planeringschef från kommunen eller andra gäster så att medlemmarna skall kunna ställa frågor runt det som händer i föreningen och kommunen. Medlemmarna i föreningen är inte särskilt engagerade i kommunens näringslivsutveckling när det inte finns något speciellt problem att diskutera, men på medlemsmötena ligger deltagarantalet högt. Cirka 25 procent av medlemmarna närvarar. Frågor, förutom den tidigare nämnda markfrågan, som är viktiga för föreningen handlar om Salems centrum, där det idag anses vara för lite besökare. Problemet är att en lokal stått tom trots att det har funnits hyresgäster. Nu ser det dock ut som det finns en lösning i och med att det finns en ny hyresgäst som vill etablera sig i lokalen. En annan stor fråga är diskussionen om det skall finnas en skylt, ute vid motorvägen, som välkomnar till kommunen såsom det finns i grannkommunen Botkyrka. Det är en punkt som föreningen gärna vill diskutera mera men de inser att det är ett ekonomiskt dilemma hur skylten skall finansieras. Företagarna Botkyrka/Salem är ytterligare en aktör som har representanter i näringslivskommittén och flera företagare är medlem i både Företagarna 11

11 Botkyrka/Salem, vilken är en gren av Företagarnas Riksorganisation, samt Salems Företagares Intresseförening. Det har funnits diskussioner om att Salem skulle få bli en egen gren hos Företagarnas Riksorganisation, men Salems Företagares Intresseförenings medlemmar har sagt nej eftersom medlemsavgiften hos Företagarnas Riksorganisation är mycket högre än deras nuvarande avgift. Det finns inget motiv till att vara medlem till det priset eftersom Salems Företagares Intresseförening sköter de uppgifter som företagarna är intresserade av. Argumentet för att Salems Företagares Intresseförening skall bli en del av Företagarnas Riksorganisation är att det ligger mer tyngd i en större organisation. Näringslivskommittén och föreningarnas representanter i denna är ett resultat av samarbetet med kommunen. Ett konkret resultat av det lokala samarbetet med kommunen är en informationstavla vid infarten till kommunen. 3.3 Dialog, samspel och kontakt Den förbättrade dialogen mellan det lokala näringslivet och kommunen är något som både planeringschef och kommunalråd framhåller som positivt. Frukostmöten med företagarna är ett exempel på samtalsforum där tjänstemän, politiker och företagare möts för att diskutera aktuella frågor. Det finns även en arbetsmarknadsnämnd där representanter från försäkringskassa, arbetsförmedling och Rönninge gymnasium diskuterar arbetsmarknadsinsatser tillsammans med kommunen. Denna nämnd kommer en gång om året att ha ett gemensamt möte med näringslivskommittén för att diskutera frågor som berör de båda verksamheterna. Samspelet mellan tjänstemän och politiker är, som tidigare nämnts, viktigt för att förstå förutsättningarna för samspel mellan näringsliv och kommun 38. Kommunalrådet anser att kommunen inte har mycket att vinna ekonomiskt på att utveckla näringslivet eftersom kommunen inte får behålla några skatteintäkter från företagen. De boende i Salem är sedan länge inriktade på att pendla till Storstockholms arbetsmarknad och en utveckling av näringslivet i kommunen skulle endast handla om att erbjuda fler arbetstillfällen för de boende. Kommunen har dessutom för lite mark att erbjuda om det skulle finnas efterfrågan från företag att lokalisera sig i kommun. Planeringschefen anser att det faktum att Stockholm stad och Stockholm Vatten äger cirka 70 procent av marken i kommunen är ett problem. Problemet med att inte kunna nyttja oexploaterad mark skulle dock till stor del kvarstå, även om Salems kommun ägde marken, eftersom Bornsjön är skyddad som naturreservat. Men han menar att det hittills inte har funnits 38 Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet (2003) s

12 något större intresse hos kommunens politiker vad gäller nyetablering av företag eftersom det inte finns någon ekonomisk vinning för kommunen. Nya företag kan även medföra miljöproblem. Kommunalrådet i Salems kommun menar att det är få företagare som direkt kontaktar honom. Istället kontaktar företagarna i större utsträckning Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen. Planeringschefen har regelbunden kontakt med företagarföreningarnas representanter men även med enskilda företagare. Kontakt med företagare som vill etablera verksamhet i kommunen är dock mer frekvent vid högkonjunktur. Planeringschef och kommunalråd är överens om att det är lätt att skapa en dialog med företagarna i kommunen. Kontakten sker främst genom möten med lokala företagarföreningar samt näringslivskommittén. Detta stämmer även överens med ordföranden i Salems Företagares Intresseförenings åsikt som menar att dialogen med kommunen främst sker genom näringslivskommittén samt på de föreningsmöten där representanter för kommunen bjuds in. Eftersom Salem är en liten kommun finns det möjligheter till täta kontakter genom bland annat e-post och möten. Ordföranden i Salems Företagares Intresseförening tycker att de får snabb respons av kommunen eftersom föreningen är en viktig samarbetspartner till kommunen. Det upplevs som mycket lätt att skapa en god kontakt med kommunen. Ordföranden i föreningen kan inte se hur samarbetet kan förbättras ytterligare, kommunikationen dem emellan är mycket bra. För att förbättra företagsklimatet i kommunerna rekommenderar Svenskt Näringsliv att kommunpolitiker och tjänstemän oftare träffar företagare i deras vardagsmiljö. 39 I Salems kommun gör planeringschefen och kommunalrådet inte några regelbundna företagsbesök men båda anser att det är en god idé. Kommunalrådet påpekar att det inte finns några större industrier att besöka och många av kommunens företagare bedriver sin verksamhet i hemmet. Näringslivskommittén har tidigare haft besök hos företagare som projekt. Planeringschefen gör idag inga besök hos företagare på grund av tidsbrist Regionalt samarbete Salems kommun ingår i ett regionalt samarbete där näringslivsfrågor diskuteras ibland annat Södertörns Rådslag av politiker och tjänstemän från Södertörnskommunerna 40, Södertörns Utvecklingscentrum, representanter från företagarorganisationerna och från Södertörns högskola. Det finns en ambition att flera företagare deltar i samarbetet. Salems Företagares 39 Svenskt Näringsliv (2003). s I Södertörnsamarbetet ingår Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, och Tyresö kommuner. 13

13 Intresseförening deltar i detta regionala samarbete med representanter för föreningen. Andra regionala samarbeten där Salems kommuns näringsliv är representerat är på en utbildning som Länsstyrelsen ordnar regelbundet för näringslivschefer från alla kommuner i Stockholms län. Regionala samarbeten anses som viktiga eftersom Salems kommun är liten i förhållande till övriga kommuner i regionen. Under 2004 har även ett närmare samarbete startat mellan näringslivsansvariga i Södertörnskommunerna som rapporterar direkt till en gemensam kommunledningsgrupp. Det finns även regionala samarbeten där Salems kommun valt att inte delta. Exempel på dessa är Mälarrådet och Business Arena Stockholm (BAS). 14

14 4 Företagsenkät I februari 2004 skickades en företagsenkät ut till samtliga företagare som var registrerade i Salems kommuns företagarregister, vilket var 259 företag. Av dessa är 217 företag fortfarande verksamma i kommunen. Resterande 42 företag har upphört eller är vilande. Enkäten består av 24 frågor, varav en öppen fråga. Efter två utskick, varav en påminnelse med frankerat svarskuvert, blev svarsfrekvensen 57 procent. På inrådan av näringslivsansvarig i kommunen har enkäter även hämtats hos företagare i Salems och Rönninge centrum. Populationen utgörs av 217 verksamma företag av vilka 57 procent svarat på enkäten. Bortfallet är således av betydande storlek. Av tidigare undersökningar om företagandet i kommunen kan vi utläsa att svarsfrekvensen är låg bland företagare som har detta som bisyssla. I liknande enkätundersökning som genomfördes i kommunen under år 1999 låg svarsfrekvensen efter två påminnelser på 68 procent. Jämförelse mellan de två undersökningarna har skett där det ansetts vara möjligt. Svarsfrekvensen från år 2004 innebär att undersökningen inte är statistiskt säkerställd och nedan presenteras de tendenser vi kan utläsa från undersökningen angående företagsklimatet i Salems kommun. Vi är även medvetna om bristen i att företagarregistret inte uppdateras regelbundet av kommunen. Detta kan medföra att nystartade företag saknas samt att företagare som avvecklat sin verksamhet fortfarande finns med i registret. En betydande del av företagarna har på vissa frågor angett att de inte har någon åsikt om det som efterfrågats. Cirka 60 procent av småföretagarna, det vill säga företag med 1-5 anställda inklusive ägaren, har uppgett svaret ingen åsikt på frågan om det är lätt att skapa god dialog med kommunens politiker. 49 procent av samma grupp har ingen åsikt när det gäller att skapa god dialog med tjänstemännen i kommunen. Av medelstora och stora företag är det 39 procent som har svarat ingen åsikt gällande god dialog med politiker och 22 procent gällande god dialog med tjänstemän. På frågan om det funnits faktorer som hindrat respektive underlättat för etablering/expansion av företaget i Salems kommun har 29 procent av kvinnorna samt 38 procent av männen svarat vet ej. Det stora antalet som inte har svarat på enkäten eller svarat vet ej tror vi delvis kan bero på att företagarna inte uppfattar detta som angeläget och därför inte tar sig tid att svara. Kanske är detta ointresse större hos företag som varit etablerade i kommunen under en längre tid. I tidigare undersökning har inget vet ej alternativ funnits, vilket fått till följd att en del frågor har en hög andel ej svarande. Paralleller kan dras med vår undersökning där frekvensen för inget svar är låg men där alternativen vet ej och ingen åsikt har en hög svarsfrekvens. 15

15 4.1 Företagandet i Salems kommun I följande kapitel presenteras företagarnas svar från enkäten. I Salems kommun är det i huvudsak män som driver företag. Av de svarande företagarna är 30 procent kvinnor. Hälften av företagarna är äldre än 50 år och knappt 15 procent av företagarna är yngre än 40 år. Denna åldersfördelning avspeglar sig även i företagens ålder. Cirka 70 procent av företagen har varit verksamma i kommunen i mer än tio år. Figur 1: Branschfördelning bland de svarande företagen. Bransch Antal företag Bygg-, el- och anläggningsverksamhet 22 Konsultverksamhet 19 Annat 15 Hälso-, frisk- och sjukvårdsverksamhet 13 Reparation- och serviceverksamhet 9 Utbildning 9 Detaljhandel exklusive livsmedelshandel 7 Hotell- och restaurangverksamhet 6 Övrig serviceverksamhet 6 Transport- och åkeriverksamhet 5 Verkstad/tekniskverksamhet 4 Bank- och försäkringsverksamhet 3 Livsmedelshandel 3 Grossistverksamhet 1 Jord- och skogsbruk 1 Mäklarverksamhet 1 Tillverkningsindustri 0 Summa: 124 Gällande branschindelning har företagarna själva avgjort vilken bransch deras huvudsakliga verksamhet ligger inom. Störst andel företag återfinns inom bygg-, el- och anläggningsbranschen där 18 procent av företagen är verksamma. Näst största kategori är konsultbranschen där 16 procent av företagen i undersökningen är verksamma. Kategorin annat som innehåller bland annat frisörer samt företag inom nöjesindustrin utgör den tredje största kategorin med 12 procent av företagen. De största branscherna därefter utgörs av hälso-, frisk- och sjukvård, reparation- och service samt utbildning. Detta kan jämföras med tidigare enkätundersökning där konsultbranschen utgjorde 18 procent av de svarande företagarna. Branscherna service och bygg- och markarbeten utgjorde då 16 respektive 12 procent av de svarande företagarna Trots att antalet nystartade företag i kommunen, 3,43 per 1000 invånare, är högt jämfört med rikssnittet visar vår undersökning att endast tio procent av företagen har varit verksamma i mindre än fem år. Det låga antalet nystartade 16

16 företag i vår undersökning är en trolig anledning till varför endast ett fåtal företagare i enkäten har svarat att de varit i kontakt med NyföretagarCentrum under de tre senaste åren. NyföretagarCentrum är en stiftelse som sponsras av kommuner och det lokala näringslivet. Det är värt att notera att inget av de nystartade företagen drivs av kvinnor. Av de manliga företagarna har drygt 70 procent drivit sina företag i mer än tio år. I kommunen finns en tydlig tendens av småföretagande då cirka 40 procent av företagarna driver enmansföretag. En lika stor andel av företagen utgörs av företag med max fem anställda. Endast ett par procent av företagen klassas som medelstora eller stora företag. Knappt 70 procent av företagarna tror att antalet anställda kommer att förbli oförändrat, under de närmaste tre åren, när de förutser företagets framtidsutsikter. Ungefär 10 procent av företagarna tror att antalet anställda kommer öka under de närmsta tre åren. På frågan om kommunikationerna har stor betydelse för företagets lokalisering i kommunen instämmer cirka 50 procent av företagarna helt eller delvis. Tio procent av företagarna anser att kommunikationerna inte har någon betydelse för företagets lokalisering. Knappt 40 procent har ingen åsikt i frågan. Figur 2: Andelen företagare som är medlemmar i bransch- och/eller intresseorganisation. 40% 35% 34% 32% 30% 25% 20% 15% 10% 13% 12% 5% 6% 4% 0% Salems Företagares Intressseförening Ingen/annan Företagarna Botkyrka/Salem Ej svar Centrumföreningen i Salem Handelskammaren Botkyrka/Salem n=143 Som figur 2 visar är Salems Företagares Intresseförening den intresseorganisation som har flest medlemmar av de svarande i undersökningen. Dock är nästan lika många företagare inte medlem i någon lokal förening eller i någon organisation överhuvudtaget. De nationella 17

17 organisationernas lokalavdelningar har något lägre medlemsantal än de lokala intresseföreningarna. Andelen företagare som är medlemmar i någon eller några bransch- och/eller intresseorganisationer har stigit från 75 till 89 procent mellan de två enkätundersökningarna som utförts under år 1999 och I tidigare enkätundersökning var andelen medlemmar i Salems Företagares Intresseförening 33 procent. Medlemsantalet i föreningen har alltså inte förändrats nämnvärt. Sammantaget kan vi konstatera att den typiske företagaren i Salem är en man i övre medelåldern som har drivit sitt företag i mer än 10 år, troligen verksam inom bygg-, el- och anläggningsbranschen. Företaget har färre än fem anställda och är antagligen medlem i Salems Företagares Intresseförening. Bilden av den typiske företagaren har inte förändrats nämnvärt sedan enkätundersökningen från år Kvinnors och mäns företagande Figur 3: Andelen företagande kvinnor respektive män fördelade på bransch. Generellt finns både företagande kvinnor och män representerade i de flesta branscher, men det finns en överrepresentation av kvinnor respektive män i olika branscher. Figur 3 visar att bygg-, el- och anläggningsverksamhet är den vanligaste branschen för män, i Salems kommun, att driva företag inom medan kvinnorna oftast driver företag inom hälso-, frisk- och sjukvårdsverksamhet samt utbildning. Många gånger är företagandet mer könsuppdelat än arbetsmarknaden. Inom detaljhandel och konsultverksamhet råder en relativt jämn fördelning mellan könen. 18

18 Branschfördelningen visar att det är verksamheter som inte kräver stora geografiska ytor som finns lokaliserade i kommunen. Ett exempel på detta är konsultbranschen där många företagare endast behöver kontorslokaler. Företagandet i Salem följer den traditionella företagarstrukturen som återfinns i många kommuner i Sverige. Det finns inte någon tidigare statistik fördelad på respektive kön att jämföra detta resultat med. Figur 4: Företagets ålder fördelat på respektive företagares kön. 80% 70% 71% 60% 59% 50% 40% 41% Kvinnor Män 30% 20% 14% 10% 7% 8% 0% 0% 0% År n=117 Majoriteten av företagande kvinnor och män har bedrivit sin verksamhet i mer än tio år. Bland nystartade företag i Salems kommun återfinns enbart manliga företagare. Enligt vår enkätundersökning finns det idag inga aktiva företag som har etablerats under de senaste fem åren och som drivs av kvinnor. Detta kan tyckas vara anmärkningsvärt då siffran för kvinnors företagande i Sverige ligger på 25 procent och Salems kommun har ett relativt högt antal nystartade företag per 1000 invånare. Det kan dock finnas ett antal nystartade företag som inte finns med i undersökningen eftersom företagsregistret som ligger till grund för utskicket till företagarna inte uppdateras regelbundet. I enkäten har företagarna, oavsett företagets ålder och ägarens kön, uppgett omsättning. Fördelningen av omsättningen i samtliga företag har inte förändrats mer än marginellt mellan de båda undersökningstillfällena. 75 procent av företagen har en årlig omsättning på mindre än tre miljoner kronor, vilket speglar den stora mängd småföretag som finns i kommunen. 19

19 En jämförelse med undersökningen från 1999 visar att andelen företagare med en omsättning på mindre än tre miljoner kronor ökat med 10 procent. 4.3 Datoranvändning, webbplats och upphandling Av de svarande företagarna använder cirka 85 procent dator och av dessa använder 76 procent dator dagligen. Kommunikation, administration och söka information utgör de tre vanligaste användningsområdena. Ungefär 10 procent av företagarna marknadsför sig med hjälp av dator. Det är 15 procent av företagen som har deltagit i upphandling i Salems kommun och 12 procent har deltagit i upphandling i en annan Södertörns kommun under de senaste tre åren. Av dessa har 8 procent deltagit i upphandlingar i både Salems kommun och en eller flera andra Södertörns kommuner. Tidigare enkätundersökning visar att andelen företag som deltagit i upphandling i Salems kommun har minskat från 19 till som tidigare nämnts 15 procent. Företag som deltagit i upphandling i en annan Södertörns kommun har ökat från 7 till 12 procent. Figur 5: Företagarnas inställning till om kommunens webbplats har underlättat för information om upphandling och näringslivsfrågor. 90% 80% 76% 78% 70% 60% 50% 40% Deltagit i upphandling Ej deltagit i upphandling 30% 20% 10% 0% 0% 5% 18% 7% 6% 11% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Har inte tagit del av informationen n=118 Vid jämförelse mellan de företag som deltog i upphandling med Salems kommun och de som inte deltog visar figur 5 att mer än 75 procent av alla företagarna inte tagit del av informationen på webbplatsen. Av de få företagare som instämmer helt i att kommunens webbplats har underlättat för information om upphandling och näringslivsfrågor har ingen deltagit i 20

20 upphandling med kommunen. Dock instämmer cirka 20 procent av företagarna som deltagit i upphandling med kommunen delvis i att webbplatsen underlättat. Figur 6: Företagarnas inställning till om kommunens webbplats har underlättat för information om upphandling och näringslivsfrågor av dem som använder dator dagligen eller varje vecka. 120% 100% 100% 80% 76% 60% Dagligen Varje vecka 40% 20% 0% 3% 9% 11% 0% 0% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Har inte tagit del av informationen n=86 n=11 Bland de företagare som använder dator dagligen instämmer endast tre procent helt i att webbplatsen underlättat för att ta del av information och cirka 20 procent av företagarna instämmer delvis eller inte alls. Detta innebär att endast 23 procent av de företagare som använder dator dagligen har tagit del av informationen angående upphandlingar och näringslivsfrågor på kommunens webbplats. Av de företagare som använder dator varje vecka har ingen tagit del av informationen på kommunens webbplats angående upphandling och näringslivsfrågor. Som tidigare nämnts använder 85 procent av företagarna dator i sin verksamhet, vilket är en ökning med 8 procent sedan Ingen nämnvärd ökning har skett när det gäller andelen företag som använder e-post. Kommunens webbplats är något som kommunen ser som ett mycket bra redskap för dialog med både medborgare och företagare. Denna möjlighet till dialog kommer troligtvis utvecklas då fler medborgare och företagare kommer att ha tillgång till datorer med Internet. Vi kan dock se i undersökningen att det är många företagare i kommunen som inte tagit del av 21

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 8900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 1700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Götene kommun 2016

Företagsklimatet i Götene kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4200 personer

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 1700 personer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Värderingar på svenska arbetsplatser

Värderingar på svenska arbetsplatser Värderingar på svenska arbetsplatser T - PO103030 TEMO AB: Anna Fritz Datum: 2004-06 - 01 Undersökningens genomförande Temo har ställt frågor till allmänheten om attityder kring jämställdhet, arbetskamrater

Läs mer

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 2000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Eda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 18700 personer

Läs mer

Lokalt företagsklimat Sundsvall

Lokalt företagsklimat Sundsvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 8 14 7 12 10 12 1- anställda 18 24 31 46 43 43 42 38 40 6-2 anställda 26 26 31 27 26 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Hudiksvall

Lokalt företagsklimat Hudiksvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 5 5 8 13 14 10 12 11 12 1-5 anställda 32 43 42 43 43 43 42 38 40 6-25 anställda 33 31 35 30

Läs mer

Lokalt företagsklimat Klippan

Lokalt företagsklimat Klippan Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 12 16 17 11 14 9 12 9 12 1-5 anställda 41 48 47 41 43 40 42 38 40 6-25 anställda 22 26 31

Läs mer

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 30600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking

Lokalt företagsklimat Ranking Lokalt företagsklimat Ranking 2012 1 Lokalt företagsklimat Företagsklimatet = Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen (Svenskt Näringslivs definition)

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 49500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 36300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 13500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4800 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 19400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 31300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 20400 personer

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 10700 personer 2 2700

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2016

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 22800 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Falkenbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Falkenbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 15700 personer

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Lokalt företagsklimat Karlskrona

Lokalt företagsklimat Karlskrona Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 3 7 8 11 14 5 12 8 12 1-5 anställda 31 41 46 43 43 44 42 37 40 6-25 anställda 18 24 29 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Umeå

Lokalt företagsklimat Umeå Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 28 14 26 12 25 12 1-5 anställda 24 29 32 43 43 43 42 44 40 6-25 anställda 28 25 31 17

Läs mer

Företagsklimatet i Skellefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Skellefteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 21400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Norrköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Norrköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 40100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 8800 personer 2 1700

Läs mer

Företagsklimatet i Västerås stad 2016

Företagsklimatet i Västerås stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 49400 personer 2 8100

Läs mer

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2016

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 18300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2016

Företagsklimatet i Stockholms stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 508000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Österåkers kommun 2016

Företagsklimatet i Österåkers kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7800 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 11300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 4400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 9000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 5400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 9600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 10900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 5400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7600 personer

Läs mer