KuNsKap Och INNOVatION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KuNsKap Och INNOVatION"

Transkript

1 KuNsKap Och INNOVatION - förutsättningar för en hållbar tillväxt Satsning, styrning och samverkan för optimal utväxling N OV E M B E R 2 012

2 Högt på agendan i Sverige, Europa och i resten av världen står utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. Det gäller att hushålla med materiella, ekologiska och mänskliga resurser. Nycklar är energieffektivitet, effektiv infrastruktur, minimalt utnyttjande av råvaror och god livskvalitet. Sverige har en uttalat hög ambition att ligga i fronten för hållbar utveckling. Målet är att satsa på kunskapsintensiva branscher med innovativ utveckling för att behålla en stark position på världsmarknaden och att ta en framträdande plats i arbetet mot ett hållbart samhälle. Här har det maritima klustret både ambitioner och förutsättningar att bidra till en positiv utveckling. Redan idag svarar sjöfarten för en betydande del av vår vardag. Alla slags varor transporteras långa sträckor med båt över oceanerna och längs våra kuster. Av det totala transportarbetet utgör sjötransporterna den klart övervägande andelen. Utan sjöfarten stannar alltså inte bara Sverige utan hela världen. Transportsektorn är idag en motor för tillväxt och globalisering. Det är samtidigt en sektor som starkt bidrar till växthuseffekten (ca 14 procent av växthusgasemissionerna). Sjöfarten står för 73 procent 1 av transportarbetet, men bara 10 procent 2 av transportsektorns klimatgasutsläpp en relativt låg siffra som går att reducera ytterligare. Vad gäller svavel, NOx och partiklar finns dock behov av miljöförbättrande åtgärder. I sin vitbok för transporter sätter EU som mål att sjöfarten skall minska sina utsläpp med 40 procent till Detta är möjligt för branschen att åstadkomma. Genom samarbete och med forskning, utbildning, entreprenörskap, genom samverkan mellan ingenjörstradition och naturvetenskap, samt med ett genuint intresse för hållbar utveckling kan det svenska maritima klustret ta en ledande position i detta arbete. Havet är en resurs att ta tillvara på flera olika sätt. Inom EU satsas stort på blue growth (blå tillväxt) för att tillvarata och utveckla havens potential som energi- och råvarukälla till andra näringar - till exempel bioteknik, livsmedelsindustri och turism. Även för dessa branscher spelar sjöfarten och maritima operationer en central roll. 1 UNCTAD Stern Review of the Economics of Climate Change, 2006 Kunskaps- och kompetensbasen inom den maritima sektorn Inom det svenska maritima klustret finns idag en, med internationella mått mätt, hög kompetensnivå inom områden som t ex rederiverksamhet, teknikutveckling, konstruktion, produktion och forskning. Därutöver finns världsledande kompetens med anknytning till offentlig verksamhet, exempelvis inom isbrytning, sjösäkerhet, hydrografisk informationshantering och militära lättviktsfartyg. Ur ett resurshushållningsperspektiv, och med hänsyn till arbetstillfällen och samhällsnytta, vore det slöseri att inte ta tillvara och utveckla denna kompetens och kunskapsbas som redan idag efterfrågas på världsmarknaden. Framtida möjligheter till utveckling och förstärkning av olika kompetenser ligger bland annat i samverkan mellan olika forsknings- och utbildningsprogram vid universitet och högskolor, yrkeshögskolor och fortbildningsverksamhet. Utbildning och fortbildning är särskilt angeläget då den maritima branschen står inför en tydlig rekryteringsutmaning inom de närmaste åren. Inom näringen finns både investeringsvilja och insikt om vikten av forskning, utbildning, utveckling och innovation. Det maritima klustret har därmed mycket goda förutsättningar att bidra till att Sverige når regeringens och riksdagens höga ambitionsnivå inom innovation och hållbar samhällsutveckling. Behovet av kreativ interaktion är identifierat och betydelsen av samverkan uttalad inom klustret. Det märks genom nationella och EU-samarbeten. Några exempel är: PureBallast - Wallenius och Alfa Lavals system för att möta IMO:s nya krav på ballastvattenrening. S-LÄSS - där representanter från fartygs- och fritidsbåtsindustrin, materialtillverkare, universitet och forskningsinstitut samt myndigheter och klassningssällskap samarbetat kring lättviktskonstruktioner till sjöss. EU-projekt för e-navigationslösningar, EfficienSea och MONALISA. EU-projektet MARKIS Maritim Kommunikation och Innovation i samverkan i Skagerack & Kattegatt vars projektvision är minskade utsläpp till luft- och vatten från sjöfart och annan maritim verksamhet. EU-projektet Hav möter land med fokus på frågeställningar för den marina miljön i gränssnittet mellan kust och land. Försvarsmaktens utveckling och anskaffning av nästa generations ubåt A26 - inklusive producenternas roll - samt långsiktig forskning och teknikutveckling inom det miltära undervattensområdet. Forum för innovation inom transportsektorn, i kölvattnet av IVA:s projekt Transport Redan etablerade och operativa regionala kluster såsom Västra Götalandsregionen. Det maritima kompetenscentret Lighthouse. Closer - en nationell arena med kompetens inom transporteffektivitet. Vattenbussens Samverkansforum för hållbar kollektivtrafik på urbana vattenvägar. Ocean Energy Centre för förnybar havsbaserad energi. Zero Vision Tool för implementering av ny teknik och innovation. EU-projektet Baltic Maritime Science Park. Försvarsindustrins deltagande i den europeiska samarbetsorganisationen EDA som arbetar med teknik, innovation och samverkan inom det militära området. Universitetens samarbete på EU-nivå genom WEGEMT som medverkar i den europeiska teknikplattformen Waterborne för den maritima sektorn. An innovation is the implementation of a new or significantly improved product (goods or service), or process, a new marketing method, or a new organizational method in business practices, workplace organization or external relations. Definition på begreppet innovation enligt OECDs Oslo Manual MARKNADSANDELAR I TONKM, GLOBALT SJÖFART 73% PIPELINE JÄRNVÄG 12% 11% 4% VÄG Datakällor: UNCTAD för transportarbete väg och järnväg samt ton för sjöfart. International Chamber of Shipping för genomsnittligt transportavstånd för sjöfart. Europeiska Kommissionen för pipeline som avser Kina, USA, EU-25, Japan och Ryssland. Data avser 2010.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INNOVATION IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN MED POTENTIAL Innovation och utveckling kan hämmas av olika anledningar. IBM (2006) identifi erade Fem Barriärer för Innovation som det är viktigt att uppmärksamma och undvika. hamnar, myndigheter, underleverantörer, akademi, turistnäring m fl måste stimuleras för att undvika risken att innovationsförmågan hämmas. Genom Sjöfartsforums strategiprocess och arbetet i fokusgruppen Kunskap och Innovation har ett antal viktiga utvecklingsområden identifi erats: Otillräcklig finansiering. Tillgången på riskvilligt kapital och på långsiktig fi nansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt är av yttersta vikt. Avsaknad hämmar direkt innovationsgraden, dels genom brist på kunskapsuppbyggnad, dels genom avsaknad av kapital för att ta första stegen i produktifi ering/ kommersialisering. Riskmininering. Om en näringsverksamhet drivs med alltför stort fokus på att minimera risker, tenderar verksamheten att bedrivas som den alltid gjort, business as usual eller med marginell förbättring av teknik och arbetssätt. Detta kan även förstärkas av krångliga regelstrukturer och starka standardiseringskrav. Stuprör. Innovation är beroende av ny kunskap, nya infallsvinklar och idéer. För att stimulera detta krävs ett brett samarbete över traditionella gränser och mellan olika delar inom det maritima klustret. Ökad dialog och samverkan mellan olika aktörer t ex redare, Politik skatteincitament, subventioner, regelverk Tid. Kraven att bedriva en alltmer effektiv verksamhet får många organisationer att prioritera ner den tid och de resurser som läggs på långsiktigt innovationsarbete. En bra innovationsprocess kräver tid för kunskapsutveckling, för samarbete, för refl ektion och för utvecklande av idéer. Perspektiv. Vi lever i en omvärld som är under ständig utveckling och förändring. Förutsättningar förändras i allt snabbare takt affärsmodeller och politiska förutsättningar förändras, nya marknader uppstår och gamla försvinner. I en sådan omgivning är kraven på ett brett perspektiv otroligt stort och det gäller att undvika att fastna i ett alltför snävt fokus på den egna verksamheten. Genom att kontinuerligt uppmärksamma och bearbeta dessa barriärer kan den maritima sektorn utvecklas och växa till en konkurrenskraftig, långsiktigt livskraftig och hållbar näring. VATTENVÄGEN EN HÅLLBAR INFRASTRUKTUR MED KAPACITETSUTRYMME Sjöfarten som trafi kslag har mycket låg miljöpåverkan vad gäller själva infrastrukturanläggningen. Vattenvägen ligger där, redo att användas utan något egentligt kapacitetstak. Samtidigt har samhällets transportsystem som helhet stora utmaningar med tilltagande kapacitetsbrist och i städerna har gatuutrymmet blivit en trång sektor för positiv regionutveckling. Genom utveckling av nya trafi kslagsövergripande helhetskoncept, med gods respektive resenär i centrum, kan miljöavtrycken minimeras och fl ödet optimeras. Konkret kan den maritima sektorn bidra med innovativa lösningar och transportkoncept som avlastar trängseln på väg och järnväg. Till exempel genom: Utveckling av när-, kust- och inlandssjöfart. Vattenburen kollektivtrafi k för ökad cyklism och effektivare citylogistik. Intermodalitet - integrerade transportsystem, effektivitet i hamnar och noder (knutpunkter). Beslutsunderlag i form av trafi kslagsövergripande fl ödes- och scenarioanalyser där alla hållbarhetsaspekter och relevanta kostnader beaktas. Farkostteknik - ett område med lång, både civil och militär tradition som innefattar design av hela farkostsystem, delsystem eller utrustning, produktion, materialutveckling (t.ex. utveckling av special- och högprestandafartyg). Inom Forum för innovation inom transportsektorn, där såväl privat näringsliv, myndigheter och akademi deltar, har ett antal innovationsblock prioriterats. Ett av dessa handlar om Trafikledning och överföring av positiva erfarenheter mellan trafi kslagen. Inom sjöfarten pågår redan ett sådant arbete där bl.a. utveckling av Sea Traffi c Management ingår som en del i EU projekten MONALISA och dess efterföljare MONA- LISA 2.0. Inom ramen för innovationsblocken kommer färdplaner för det fortsatta arbetet att tas fram. REGLERINGAR (POLITISKA INGRIPANDEN) UTBUD INNOVATIONSKEDJA EFTERFRÅGAN Akademi Forskningscenter Näringsliv Marknadsbehov (Pull) Konsumenter Energisektorn Stat Export GRUND- FORSKNING FORSKNING- & UTVECKLING DEMON- STRATION TEST- PLATTFORMAR KOMMERSI- ALISERING (SPRIDNING) Ny teknik/produkt (Push) Återkoppling INVESTERINGAR Stat, företag, riskkapital och aktiemarknad Ramvillkor: makroekonomisk stabilitet, utbildning och kompetensutveckling, innovativt affärsklimat, skydd av immateriella rättigheter etc. Wallenius HERO - High Effi ciency RoRo - är ännu så länge på ritningsstadiet. Med en bredd på 35,4 m blir fartyget Wallenius första postpanmax fartyg.

4 Energieffektivisering och minskade emissioner Sjöfarten är redan idag energieffektiv i jämförelse med andra trafikslag (73 procent av det globala transportarbetet men bara 10 procent av transportsektorns klimatgaser). Ändå finns en stor potential att ytterligare minska energiförbrukningen och miljöpåverkan. Exempel på utvecklingsområden med potential att bidra till ökad energieffektivisering är: Ruttoptimering och trafikstyrning Optimering av framdrivningssystem och skrovformer Lättviktskonstruktioner materialteknologi och produktionsmetoder Minskning av emissioner till luft kan därutöver åstadkommas genom: Reningstekniker t ex svavelscrubbers, katalysatorer och partikelfilter Alternativa bränslen t ex LNG och metanol Alternativ framdrivning t ex vindassisterad Även inom detta område finns ett prioriterat innovationsblock inom Forum för innovation inom transportsektorn. Här handlar det om användning av alternativa bränslen för att klara de kommande restriktionerna för svavelutsläpp och att koordinera arbetet nationellt. Studier av samverkan och kommunikation mellan olika delar i operatörskedjan. Utveckling av den tekniska miljön för bättre anpassning till människans behov. Utbildning av operatörer för arbete i komplexa miljöer. Studier av miljörelaterade attityder och beteenden i den operativa verksamheten. Utbildning inom miljö, miljöpåverkan och miljöarbete inklusive energieffektivisering. Studier av beteendeförändringar inom trafikområdet, exempelvis varuägares eller resenärers utnyttjande av vattenvägen. MARITIM Informationsteknik Sveriges handelsflotta tillhör den mest uppkopplade i världen. Sjöfarten har en underskattad och underutnyttjad ITS-infrastruktur (Information Technology Services) genom AIS (Automatic Identification System), Inmarsat (satellitkommunikation) och andra IMO-definierade system. Genom att utnyttja ITS- och IT-tjänster som redan finns utvecklade för landbaserad verksamhet och anpassa dessa till maritim verksamhet kan stora förbättringar göras, exempelvis: Hos svenska rederier finns exempel där informationsteknik kan förkorta en timme liggetid i hamn vilket innebär ökat resursutnyttjande av flottan och ökade vinster. KRÄVANDE maritima OPERATIONER Ökade aktiviteter i Arktis medför höjda säkerhets- och miljörisker. Med lång erfarenhet av ice management, bl a i Östersjön har Sverige goda förutsättningar att bidra till en ansvarsfull hantering av dessa risker. Det kräver dock resurser för studier kring arktiska operationer, exempelvis: Utvärdering av risker, känslighet, funktionskrav och tekniska lösningar. Utveckling av såväl tekniska som operationella lösningar för miljöräddning, olje- och kemikaliesanering under isförhållanden och beredskapsfrågor. Här finns även potential att bidra till mer driftsäkra året-runt-lösningar anpassade för issjöfart i områden med kyligt klimat, exempelvis skrovformer, material och framdrivning för fartyg med olika ändamål allt från godstransporter till kollektivtrafik. Genom den undervattenskompetens som byggts upp inom den militära sektorn finns även potential att bidra till civil samhällsnytta vid marina operationer på stora havsdjup, bland annat i samband med prospektering av naturresurser. HAVSBASERAD ENERGI Ur världshaven kan ett antal olika energislag utvinnas. Förutom fossil olja och gas finns en rad förnybara energikällor. Dessa motsvarar en stor andel av världens energibehov men kräver ny kunskap och kompetensutveckling, som idag saknas på världsmarknaden, för att bli tillgängliga och konkurrenskraftiga alternativ. Här kan Sverige ta en ledande position genom att stödja utvecklingen av teknologier och driftkoncept för hållbar utvinning av förnybar havsbaserad energi, såsom vind, vågor, tidvattenströmmar och biomassa. Human factors ett område med mångfacetterad potential I gränsytan mellan människa och teknik finns en stor utvecklingspotential för ökad säkerhet, hälsa, och effektivitet. God arbetsmiljö och ergonomi är viktiga delar i begreppet social hållbarhet. Samtidigt är det en förutsättning för god prestanda, hög säkerhet och tillförlitlighet i ett tekniskt system. Området är ett av flera exempel där den civila marknaden och Försvarsmakten/Marinen har gemensamma behov. Civilt finns en lång forskningstradition inom arbetsmiljö och ergonomi. Försvarsmakten gör t ex långsiktiga satsningar på humanteknik och ledningsstödsystem för exempelvis undervattensområdet. Andra insatser för att utveckla relationen mellan människa och teknik i vid bemärkelse skulle kunna vara: Inom det EU-finansierade MONALISA-projektet utvecklas metoder och system för att skapa effektivare rutter baserat på informationsutbyte mellan fartyg, vilket har potential att skapa ökad säkerhet, stora energivinster och miljöbesparingar. I GOTRIS-projektet, för vattenleden Göta älv- Vänern, skapas en plattform där tåg, sjöfart och vägtrafik delar information, vilket leder till bättre nyttjande av vattenvägen och större samverkan mellan aktörerna. Den globala maritima sektorn använder idag bara bråkdelen av den potential som informationstekniken innebär. Med hjälp av svensk IT- och telekomindustri har Sverige en möjlighet att ta ledning i den framtida omställningen av sjöfarten. Konceptfartyg och miljövision.

5 Tillsätt resurser och samordna insatser! Ta fram en övergripande nationell maritim strategi med en politisk vision. Tydliggör mål. Klargör förutsättningar och styrmedel. Tydliggör gränssnittet mellan myndigheternas ansvar och definiera deras olika roller inom maritim forskning, utveckling, innovation och demonstration. Avsätt offentliga anslag för forskning, utveckling och innovation i paritet med den maritima sektorns värdeskapande och potential. Stöd framtagning och genomförande av maritima forsknings- och innovationsprogram. Stöd etableringen av en nationell portal för maritim och marin grunddata och statistik som är tillgänglig för alla intressenter. Tydliggör mandat, ansvar och resursfördelning för forskning och innovation inom transportsektorn. Möjliggör ett utökat samarbete gentemot övriga trafikslag med fokus på intermodalitet och sömlösa personresor respektive godstransportkedjor. Främja initiativ till ökad samverkan inom klustret. Stöd initiativ till samverkan med andra branscher. Tydliggör för samtliga FoI-aktörer hur central IPR-frågan (Intellectual Property Rights) är för att frigöra innovationskraften hos små- och medelstora företag och stötta utvecklingen inom området. Öka kunskapen och främja kopplingen till internationella utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsarenor, samt underlätta tillgång till internationella samarbeten och finansiering inom EU. Visa vägen gå före! Inför ett trafikslagsövergripande perspektiv vid planering av trafikflöden och infrastruktur inklusive tillgängliga vattenvägar! Verka för en enhetlig avgiftsstruktur och låt varje trafikslag stå för sina verkliga kostnader - inklusive infrastruktur och miljöaspekter! Premiera marknadsnära initiativ med slutanvändaren i centrum (varuägare respektive resenär). Stöd marknadsaktörer som satsar extra för att skapa samhällsnytta exempelvis i form av investeringar i fartyg med högre miljöambitioner än regelverket kräver. Utnyttja köpkraften! inför kompetens och styrmedel som prioriterar hållbarhet och miljöprestanda vid offentlig upphandling av kollektivtrafik och andra transportuppdrag. Avsätt stöd till demonstrations- och testverksamhet för att uppmuntra utveckling och snabba på införande av miljöanpassade effektiva transportlösningar och teknologier. Främja funktionsbaserade regelverk som öppnar för innovativa lösningar; såväl nationellt, som på EU-nivå och inom IMO bidra med att ta fram underlag för att kunna införa Goal Based Standards inom samtliga regelområden. Agendan internt inom klustret Nyttiggör forskningen! Gör forskningen tillgänglig och tillämpbar genom att översätta resultaten till mottagarens språk. Gör näringens utmaningar tydliga för forskningen. Höj kompetensen! Attrahera unga talanger genom att synliggöra branschen och dess potential. Höj utbildningarnas kvalitet genom tydliga kopplingar till såväl forskning som näringsliv. Höj utbildningsnivån genom anpassade program för vidareutbildning av sjöbefäl och andra personalkategorier inom det maritima klustret. Riv barriärerna! Synliggör pågående samverkansprojekt och etablera fasta mötesplatser för dialog mellan branschens olika aktörer inom näringsliv, akademi och myndigheter. Verka för ett klustergemensamt arbetssätt och tydlig rollfördelning för att främja samverkan och undvika onödig konkurrens mellan branschens olika företrädare. Vidga vyerna! Utveckla samarbetet med övriga trafikslag för marknadsnära innovation med slutanvändaren i centrum (lastägare respektive resenärer). Öppna dörrar mot angränsade näringar och verksamheter där intressanta synergier kan uppstå såsom fordonsindustri, marinbiologi, IT etc. Skapa innovationsinriktade samverkansforum och mötesplatser för bland annat entreprenörer, forskare, aktörer med investeringskapital och offentlig sektor (vars befintliga produkter med stor sannolikhet även kan användas inom andra civila områden). Utse facilitatorer i tidiga skeden för olika typer av innovationsprocesser. Arbeta med hela innovationskedjan i fokus inklusive kunskapsägare, forskare, demonstratorer, samverkansaktörer, entreprenörer, små- och medelstora företag, kommersialiserare, samt offentliga aktörer. SJÖFARTSFORUM är en intresseförening för företag och organisationer verksamma inom det maritima klustret. Föreningen arbetar för att samhällets kunskap om sjöfarten och det maritima klustret ska vara god och för att tydliggöra näringens möjligheter och värdeskapande för människor, näringsliv och samhället i stort. Sjöfartsforum är medlem i European Shortsea Network och i European Network of Maritime Clusters. Denna trycksak är en rapport från fokusgruppen Kunskap och Innovation, en av de sju arbetsgrupper som ingår i ett strategiarbete som leds och drivs av Sjöfartsforum. Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. Fo t o n : Wa l l e n i u s Wi l h e l m s e n L o g i s t i c s, Wa l l e n i u s, J o h a n Pe r s s o n, S v a n t e F r a n s s o n, D a n i e l C a r l s s o n, M a g n u s F r e d r i k s s o n, A n a P a u l a R o d r i g u e s, M i n e s t o, S t e n a. handlingsplan för maritim kunskap och innovation.

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050

Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050 Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050 Olika systemgränser Sol Geotermisk Kärnkraft Välfärd BNP Skog, jordbruk Olja, kol, gas Vatten Vind CO2? Gas Raffinaderi H 2 Elgenerator

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITSområdet ITS Rådet 2011-05-18 Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITS-området Syfte med positionspapper Att driva på och

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Mats Granér, Chef Enheten för analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Jonas Norrman, Nätverket GAME (Rebecca Brembeck & Catarina

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Det femte trafikslaget Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet 150318 Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum De tekniska föreskrifterna är på plats vad händer

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum!

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! NYHETSBREV, Nummer 2, oktober 2012 Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum! Vad är du mest nöjd med när du ser tillbaka på de gångna månaderna? Att vi fått igång arbetet i våra åtta innovationsblock.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! September!2014!!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! September!2014!! Färdplan)för) Trafikledning)alla)trafikslag) FÖRETTSAMVERKANDE,HÅLLBARTOCHSAMMANHÅLLETTRANSPORTSYSTEM September2014 1 Dokumenttitel:Trafikledningallatrafikslag Skapatav:ArbetsgruppenTrafikledning Dokumentdatum:2014N09N22

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Svallvåg 2013. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Svallvåg 2013. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg är en strategisk innovationsagenda för det maritima klustret i Sverige. Den har tagits fram av klustrets intressenter i samverkan,

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer