KuNsKap Och INNOVatION

Transkript

1 KuNsKap Och INNOVatION - förutsättningar för en hållbar tillväxt Satsning, styrning och samverkan för optimal utväxling N OV E M B E R 2 012

2 Högt på agendan i Sverige, Europa och i resten av världen står utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. Det gäller att hushålla med materiella, ekologiska och mänskliga resurser. Nycklar är energieffektivitet, effektiv infrastruktur, minimalt utnyttjande av råvaror och god livskvalitet. Sverige har en uttalat hög ambition att ligga i fronten för hållbar utveckling. Målet är att satsa på kunskapsintensiva branscher med innovativ utveckling för att behålla en stark position på världsmarknaden och att ta en framträdande plats i arbetet mot ett hållbart samhälle. Här har det maritima klustret både ambitioner och förutsättningar att bidra till en positiv utveckling. Redan idag svarar sjöfarten för en betydande del av vår vardag. Alla slags varor transporteras långa sträckor med båt över oceanerna och längs våra kuster. Av det totala transportarbetet utgör sjötransporterna den klart övervägande andelen. Utan sjöfarten stannar alltså inte bara Sverige utan hela världen. Transportsektorn är idag en motor för tillväxt och globalisering. Det är samtidigt en sektor som starkt bidrar till växthuseffekten (ca 14 procent av växthusgasemissionerna). Sjöfarten står för 73 procent 1 av transportarbetet, men bara 10 procent 2 av transportsektorns klimatgasutsläpp en relativt låg siffra som går att reducera ytterligare. Vad gäller svavel, NOx och partiklar finns dock behov av miljöförbättrande åtgärder. I sin vitbok för transporter sätter EU som mål att sjöfarten skall minska sina utsläpp med 40 procent till Detta är möjligt för branschen att åstadkomma. Genom samarbete och med forskning, utbildning, entreprenörskap, genom samverkan mellan ingenjörstradition och naturvetenskap, samt med ett genuint intresse för hållbar utveckling kan det svenska maritima klustret ta en ledande position i detta arbete. Havet är en resurs att ta tillvara på flera olika sätt. Inom EU satsas stort på blue growth (blå tillväxt) för att tillvarata och utveckla havens potential som energi- och råvarukälla till andra näringar - till exempel bioteknik, livsmedelsindustri och turism. Även för dessa branscher spelar sjöfarten och maritima operationer en central roll. 1 UNCTAD Stern Review of the Economics of Climate Change, 2006 Kunskaps- och kompetensbasen inom den maritima sektorn Inom det svenska maritima klustret finns idag en, med internationella mått mätt, hög kompetensnivå inom områden som t ex rederiverksamhet, teknikutveckling, konstruktion, produktion och forskning. Därutöver finns världsledande kompetens med anknytning till offentlig verksamhet, exempelvis inom isbrytning, sjösäkerhet, hydrografisk informationshantering och militära lättviktsfartyg. Ur ett resurshushållningsperspektiv, och med hänsyn till arbetstillfällen och samhällsnytta, vore det slöseri att inte ta tillvara och utveckla denna kompetens och kunskapsbas som redan idag efterfrågas på världsmarknaden. Framtida möjligheter till utveckling och förstärkning av olika kompetenser ligger bland annat i samverkan mellan olika forsknings- och utbildningsprogram vid universitet och högskolor, yrkeshögskolor och fortbildningsverksamhet. Utbildning och fortbildning är särskilt angeläget då den maritima branschen står inför en tydlig rekryteringsutmaning inom de närmaste åren. Inom näringen finns både investeringsvilja och insikt om vikten av forskning, utbildning, utveckling och innovation. Det maritima klustret har därmed mycket goda förutsättningar att bidra till att Sverige når regeringens och riksdagens höga ambitionsnivå inom innovation och hållbar samhällsutveckling. Behovet av kreativ interaktion är identifierat och betydelsen av samverkan uttalad inom klustret. Det märks genom nationella och EU-samarbeten. Några exempel är: PureBallast - Wallenius och Alfa Lavals system för att möta IMO:s nya krav på ballastvattenrening. S-LÄSS - där representanter från fartygs- och fritidsbåtsindustrin, materialtillverkare, universitet och forskningsinstitut samt myndigheter och klassningssällskap samarbetat kring lättviktskonstruktioner till sjöss. EU-projekt för e-navigationslösningar, EfficienSea och MONALISA. EU-projektet MARKIS Maritim Kommunikation och Innovation i samverkan i Skagerack & Kattegatt vars projektvision är minskade utsläpp till luft- och vatten från sjöfart och annan maritim verksamhet. EU-projektet Hav möter land med fokus på frågeställningar för den marina miljön i gränssnittet mellan kust och land. Försvarsmaktens utveckling och anskaffning av nästa generations ubåt A26 - inklusive producenternas roll - samt långsiktig forskning och teknikutveckling inom det miltära undervattensområdet. Forum för innovation inom transportsektorn, i kölvattnet av IVA:s projekt Transport Redan etablerade och operativa regionala kluster såsom Västra Götalandsregionen. Det maritima kompetenscentret Lighthouse. Closer - en nationell arena med kompetens inom transporteffektivitet. Vattenbussens Samverkansforum för hållbar kollektivtrafik på urbana vattenvägar. Ocean Energy Centre för förnybar havsbaserad energi. Zero Vision Tool för implementering av ny teknik och innovation. EU-projektet Baltic Maritime Science Park. Försvarsindustrins deltagande i den europeiska samarbetsorganisationen EDA som arbetar med teknik, innovation och samverkan inom det militära området. Universitetens samarbete på EU-nivå genom WEGEMT som medverkar i den europeiska teknikplattformen Waterborne för den maritima sektorn. An innovation is the implementation of a new or significantly improved product (goods or service), or process, a new marketing method, or a new organizational method in business practices, workplace organization or external relations. Definition på begreppet innovation enligt OECDs Oslo Manual MARKNADSANDELAR I TONKM, GLOBALT SJÖFART 73% PIPELINE JÄRNVÄG 12% 11% 4% VÄG Datakällor: UNCTAD för transportarbete väg och järnväg samt ton för sjöfart. International Chamber of Shipping för genomsnittligt transportavstånd för sjöfart. Europeiska Kommissionen för pipeline som avser Kina, USA, EU-25, Japan och Ryssland. Data avser 2010.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INNOVATION IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN MED POTENTIAL Innovation och utveckling kan hämmas av olika anledningar. IBM (2006) identifi erade Fem Barriärer för Innovation som det är viktigt att uppmärksamma och undvika. hamnar, myndigheter, underleverantörer, akademi, turistnäring m fl måste stimuleras för att undvika risken att innovationsförmågan hämmas. Genom Sjöfartsforums strategiprocess och arbetet i fokusgruppen Kunskap och Innovation har ett antal viktiga utvecklingsområden identifi erats: Otillräcklig finansiering. Tillgången på riskvilligt kapital och på långsiktig fi nansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt är av yttersta vikt. Avsaknad hämmar direkt innovationsgraden, dels genom brist på kunskapsuppbyggnad, dels genom avsaknad av kapital för att ta första stegen i produktifi ering/ kommersialisering. Riskmininering. Om en näringsverksamhet drivs med alltför stort fokus på att minimera risker, tenderar verksamheten att bedrivas som den alltid gjort, business as usual eller med marginell förbättring av teknik och arbetssätt. Detta kan även förstärkas av krångliga regelstrukturer och starka standardiseringskrav. Stuprör. Innovation är beroende av ny kunskap, nya infallsvinklar och idéer. För att stimulera detta krävs ett brett samarbete över traditionella gränser och mellan olika delar inom det maritima klustret. Ökad dialog och samverkan mellan olika aktörer t ex redare, Politik skatteincitament, subventioner, regelverk Tid. Kraven att bedriva en alltmer effektiv verksamhet får många organisationer att prioritera ner den tid och de resurser som läggs på långsiktigt innovationsarbete. En bra innovationsprocess kräver tid för kunskapsutveckling, för samarbete, för refl ektion och för utvecklande av idéer. Perspektiv. Vi lever i en omvärld som är under ständig utveckling och förändring. Förutsättningar förändras i allt snabbare takt affärsmodeller och politiska förutsättningar förändras, nya marknader uppstår och gamla försvinner. I en sådan omgivning är kraven på ett brett perspektiv otroligt stort och det gäller att undvika att fastna i ett alltför snävt fokus på den egna verksamheten. Genom att kontinuerligt uppmärksamma och bearbeta dessa barriärer kan den maritima sektorn utvecklas och växa till en konkurrenskraftig, långsiktigt livskraftig och hållbar näring. VATTENVÄGEN EN HÅLLBAR INFRASTRUKTUR MED KAPACITETSUTRYMME Sjöfarten som trafi kslag har mycket låg miljöpåverkan vad gäller själva infrastrukturanläggningen. Vattenvägen ligger där, redo att användas utan något egentligt kapacitetstak. Samtidigt har samhällets transportsystem som helhet stora utmaningar med tilltagande kapacitetsbrist och i städerna har gatuutrymmet blivit en trång sektor för positiv regionutveckling. Genom utveckling av nya trafi kslagsövergripande helhetskoncept, med gods respektive resenär i centrum, kan miljöavtrycken minimeras och fl ödet optimeras. Konkret kan den maritima sektorn bidra med innovativa lösningar och transportkoncept som avlastar trängseln på väg och järnväg. Till exempel genom: Utveckling av när-, kust- och inlandssjöfart. Vattenburen kollektivtrafi k för ökad cyklism och effektivare citylogistik. Intermodalitet - integrerade transportsystem, effektivitet i hamnar och noder (knutpunkter). Beslutsunderlag i form av trafi kslagsövergripande fl ödes- och scenarioanalyser där alla hållbarhetsaspekter och relevanta kostnader beaktas. Farkostteknik - ett område med lång, både civil och militär tradition som innefattar design av hela farkostsystem, delsystem eller utrustning, produktion, materialutveckling (t.ex. utveckling av special- och högprestandafartyg). Inom Forum för innovation inom transportsektorn, där såväl privat näringsliv, myndigheter och akademi deltar, har ett antal innovationsblock prioriterats. Ett av dessa handlar om Trafikledning och överföring av positiva erfarenheter mellan trafi kslagen. Inom sjöfarten pågår redan ett sådant arbete där bl.a. utveckling av Sea Traffi c Management ingår som en del i EU projekten MONALISA och dess efterföljare MONA- LISA 2.0. Inom ramen för innovationsblocken kommer färdplaner för det fortsatta arbetet att tas fram. REGLERINGAR (POLITISKA INGRIPANDEN) UTBUD INNOVATIONSKEDJA EFTERFRÅGAN Akademi Forskningscenter Näringsliv Marknadsbehov (Pull) Konsumenter Energisektorn Stat Export GRUND- FORSKNING FORSKNING- & UTVECKLING DEMON- STRATION TEST- PLATTFORMAR KOMMERSI- ALISERING (SPRIDNING) Ny teknik/produkt (Push) Återkoppling INVESTERINGAR Stat, företag, riskkapital och aktiemarknad Ramvillkor: makroekonomisk stabilitet, utbildning och kompetensutveckling, innovativt affärsklimat, skydd av immateriella rättigheter etc. Wallenius HERO - High Effi ciency RoRo - är ännu så länge på ritningsstadiet. Med en bredd på 35,4 m blir fartyget Wallenius första postpanmax fartyg.

4 Energieffektivisering och minskade emissioner Sjöfarten är redan idag energieffektiv i jämförelse med andra trafikslag (73 procent av det globala transportarbetet men bara 10 procent av transportsektorns klimatgaser). Ändå finns en stor potential att ytterligare minska energiförbrukningen och miljöpåverkan. Exempel på utvecklingsområden med potential att bidra till ökad energieffektivisering är: Ruttoptimering och trafikstyrning Optimering av framdrivningssystem och skrovformer Lättviktskonstruktioner materialteknologi och produktionsmetoder Minskning av emissioner till luft kan därutöver åstadkommas genom: Reningstekniker t ex svavelscrubbers, katalysatorer och partikelfilter Alternativa bränslen t ex LNG och metanol Alternativ framdrivning t ex vindassisterad Även inom detta område finns ett prioriterat innovationsblock inom Forum för innovation inom transportsektorn. Här handlar det om användning av alternativa bränslen för att klara de kommande restriktionerna för svavelutsläpp och att koordinera arbetet nationellt. Studier av samverkan och kommunikation mellan olika delar i operatörskedjan. Utveckling av den tekniska miljön för bättre anpassning till människans behov. Utbildning av operatörer för arbete i komplexa miljöer. Studier av miljörelaterade attityder och beteenden i den operativa verksamheten. Utbildning inom miljö, miljöpåverkan och miljöarbete inklusive energieffektivisering. Studier av beteendeförändringar inom trafikområdet, exempelvis varuägares eller resenärers utnyttjande av vattenvägen. MARITIM Informationsteknik Sveriges handelsflotta tillhör den mest uppkopplade i världen. Sjöfarten har en underskattad och underutnyttjad ITS-infrastruktur (Information Technology Services) genom AIS (Automatic Identification System), Inmarsat (satellitkommunikation) och andra IMO-definierade system. Genom att utnyttja ITS- och IT-tjänster som redan finns utvecklade för landbaserad verksamhet och anpassa dessa till maritim verksamhet kan stora förbättringar göras, exempelvis: Hos svenska rederier finns exempel där informationsteknik kan förkorta en timme liggetid i hamn vilket innebär ökat resursutnyttjande av flottan och ökade vinster. KRÄVANDE maritima OPERATIONER Ökade aktiviteter i Arktis medför höjda säkerhets- och miljörisker. Med lång erfarenhet av ice management, bl a i Östersjön har Sverige goda förutsättningar att bidra till en ansvarsfull hantering av dessa risker. Det kräver dock resurser för studier kring arktiska operationer, exempelvis: Utvärdering av risker, känslighet, funktionskrav och tekniska lösningar. Utveckling av såväl tekniska som operationella lösningar för miljöräddning, olje- och kemikaliesanering under isförhållanden och beredskapsfrågor. Här finns även potential att bidra till mer driftsäkra året-runt-lösningar anpassade för issjöfart i områden med kyligt klimat, exempelvis skrovformer, material och framdrivning för fartyg med olika ändamål allt från godstransporter till kollektivtrafik. Genom den undervattenskompetens som byggts upp inom den militära sektorn finns även potential att bidra till civil samhällsnytta vid marina operationer på stora havsdjup, bland annat i samband med prospektering av naturresurser. HAVSBASERAD ENERGI Ur världshaven kan ett antal olika energislag utvinnas. Förutom fossil olja och gas finns en rad förnybara energikällor. Dessa motsvarar en stor andel av världens energibehov men kräver ny kunskap och kompetensutveckling, som idag saknas på världsmarknaden, för att bli tillgängliga och konkurrenskraftiga alternativ. Här kan Sverige ta en ledande position genom att stödja utvecklingen av teknologier och driftkoncept för hållbar utvinning av förnybar havsbaserad energi, såsom vind, vågor, tidvattenströmmar och biomassa. Human factors ett område med mångfacetterad potential I gränsytan mellan människa och teknik finns en stor utvecklingspotential för ökad säkerhet, hälsa, och effektivitet. God arbetsmiljö och ergonomi är viktiga delar i begreppet social hållbarhet. Samtidigt är det en förutsättning för god prestanda, hög säkerhet och tillförlitlighet i ett tekniskt system. Området är ett av flera exempel där den civila marknaden och Försvarsmakten/Marinen har gemensamma behov. Civilt finns en lång forskningstradition inom arbetsmiljö och ergonomi. Försvarsmakten gör t ex långsiktiga satsningar på humanteknik och ledningsstödsystem för exempelvis undervattensområdet. Andra insatser för att utveckla relationen mellan människa och teknik i vid bemärkelse skulle kunna vara: Inom det EU-finansierade MONALISA-projektet utvecklas metoder och system för att skapa effektivare rutter baserat på informationsutbyte mellan fartyg, vilket har potential att skapa ökad säkerhet, stora energivinster och miljöbesparingar. I GOTRIS-projektet, för vattenleden Göta älv- Vänern, skapas en plattform där tåg, sjöfart och vägtrafik delar information, vilket leder till bättre nyttjande av vattenvägen och större samverkan mellan aktörerna. Den globala maritima sektorn använder idag bara bråkdelen av den potential som informationstekniken innebär. Med hjälp av svensk IT- och telekomindustri har Sverige en möjlighet att ta ledning i den framtida omställningen av sjöfarten. Konceptfartyg och miljövision.

5 Tillsätt resurser och samordna insatser! Ta fram en övergripande nationell maritim strategi med en politisk vision. Tydliggör mål. Klargör förutsättningar och styrmedel. Tydliggör gränssnittet mellan myndigheternas ansvar och definiera deras olika roller inom maritim forskning, utveckling, innovation och demonstration. Avsätt offentliga anslag för forskning, utveckling och innovation i paritet med den maritima sektorns värdeskapande och potential. Stöd framtagning och genomförande av maritima forsknings- och innovationsprogram. Stöd etableringen av en nationell portal för maritim och marin grunddata och statistik som är tillgänglig för alla intressenter. Tydliggör mandat, ansvar och resursfördelning för forskning och innovation inom transportsektorn. Möjliggör ett utökat samarbete gentemot övriga trafikslag med fokus på intermodalitet och sömlösa personresor respektive godstransportkedjor. Främja initiativ till ökad samverkan inom klustret. Stöd initiativ till samverkan med andra branscher. Tydliggör för samtliga FoI-aktörer hur central IPR-frågan (Intellectual Property Rights) är för att frigöra innovationskraften hos små- och medelstora företag och stötta utvecklingen inom området. Öka kunskapen och främja kopplingen till internationella utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsarenor, samt underlätta tillgång till internationella samarbeten och finansiering inom EU. Visa vägen gå före! Inför ett trafikslagsövergripande perspektiv vid planering av trafikflöden och infrastruktur inklusive tillgängliga vattenvägar! Verka för en enhetlig avgiftsstruktur och låt varje trafikslag stå för sina verkliga kostnader - inklusive infrastruktur och miljöaspekter! Premiera marknadsnära initiativ med slutanvändaren i centrum (varuägare respektive resenär). Stöd marknadsaktörer som satsar extra för att skapa samhällsnytta exempelvis i form av investeringar i fartyg med högre miljöambitioner än regelverket kräver. Utnyttja köpkraften! inför kompetens och styrmedel som prioriterar hållbarhet och miljöprestanda vid offentlig upphandling av kollektivtrafik och andra transportuppdrag. Avsätt stöd till demonstrations- och testverksamhet för att uppmuntra utveckling och snabba på införande av miljöanpassade effektiva transportlösningar och teknologier. Främja funktionsbaserade regelverk som öppnar för innovativa lösningar; såväl nationellt, som på EU-nivå och inom IMO bidra med att ta fram underlag för att kunna införa Goal Based Standards inom samtliga regelområden. Agendan internt inom klustret Nyttiggör forskningen! Gör forskningen tillgänglig och tillämpbar genom att översätta resultaten till mottagarens språk. Gör näringens utmaningar tydliga för forskningen. Höj kompetensen! Attrahera unga talanger genom att synliggöra branschen och dess potential. Höj utbildningarnas kvalitet genom tydliga kopplingar till såväl forskning som näringsliv. Höj utbildningsnivån genom anpassade program för vidareutbildning av sjöbefäl och andra personalkategorier inom det maritima klustret. Riv barriärerna! Synliggör pågående samverkansprojekt och etablera fasta mötesplatser för dialog mellan branschens olika aktörer inom näringsliv, akademi och myndigheter. Verka för ett klustergemensamt arbetssätt och tydlig rollfördelning för att främja samverkan och undvika onödig konkurrens mellan branschens olika företrädare. Vidga vyerna! Utveckla samarbetet med övriga trafikslag för marknadsnära innovation med slutanvändaren i centrum (lastägare respektive resenärer). Öppna dörrar mot angränsade näringar och verksamheter där intressanta synergier kan uppstå såsom fordonsindustri, marinbiologi, IT etc. Skapa innovationsinriktade samverkansforum och mötesplatser för bland annat entreprenörer, forskare, aktörer med investeringskapital och offentlig sektor (vars befintliga produkter med stor sannolikhet även kan användas inom andra civila områden). Utse facilitatorer i tidiga skeden för olika typer av innovationsprocesser. Arbeta med hela innovationskedjan i fokus inklusive kunskapsägare, forskare, demonstratorer, samverkansaktörer, entreprenörer, små- och medelstora företag, kommersialiserare, samt offentliga aktörer. SJÖFARTSFORUM är en intresseförening för företag och organisationer verksamma inom det maritima klustret. Föreningen arbetar för att samhällets kunskap om sjöfarten och det maritima klustret ska vara god och för att tydliggöra näringens möjligheter och värdeskapande för människor, näringsliv och samhället i stort. Sjöfartsforum är medlem i European Shortsea Network och i European Network of Maritime Clusters. Denna trycksak är en rapport från fokusgruppen Kunskap och Innovation, en av de sju arbetsgrupper som ingår i ett strategiarbete som leds och drivs av Sjöfartsforum. Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. Fo t o n : Wa l l e n i u s Wi l h e l m s e n L o g i s t i c s, Wa l l e n i u s, J o h a n Pe r s s o n, S v a n t e F r a n s s o n, D a n i e l C a r l s s o n, M a g n u s F r e d r i k s s o n, A n a P a u l a R o d r i g u e s, M i n e s t o, S t e n a. handlingsplan för maritim kunskap och innovation.