KuNsKap Och INNOVatION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KuNsKap Och INNOVatION"

Transkript

1 KuNsKap Och INNOVatION - förutsättningar för en hållbar tillväxt Satsning, styrning och samverkan för optimal utväxling N OV E M B E R 2 012

2 Högt på agendan i Sverige, Europa och i resten av världen står utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. Det gäller att hushålla med materiella, ekologiska och mänskliga resurser. Nycklar är energieffektivitet, effektiv infrastruktur, minimalt utnyttjande av råvaror och god livskvalitet. Sverige har en uttalat hög ambition att ligga i fronten för hållbar utveckling. Målet är att satsa på kunskapsintensiva branscher med innovativ utveckling för att behålla en stark position på världsmarknaden och att ta en framträdande plats i arbetet mot ett hållbart samhälle. Här har det maritima klustret både ambitioner och förutsättningar att bidra till en positiv utveckling. Redan idag svarar sjöfarten för en betydande del av vår vardag. Alla slags varor transporteras långa sträckor med båt över oceanerna och längs våra kuster. Av det totala transportarbetet utgör sjötransporterna den klart övervägande andelen. Utan sjöfarten stannar alltså inte bara Sverige utan hela världen. Transportsektorn är idag en motor för tillväxt och globalisering. Det är samtidigt en sektor som starkt bidrar till växthuseffekten (ca 14 procent av växthusgasemissionerna). Sjöfarten står för 73 procent 1 av transportarbetet, men bara 10 procent 2 av transportsektorns klimatgasutsläpp en relativt låg siffra som går att reducera ytterligare. Vad gäller svavel, NOx och partiklar finns dock behov av miljöförbättrande åtgärder. I sin vitbok för transporter sätter EU som mål att sjöfarten skall minska sina utsläpp med 40 procent till Detta är möjligt för branschen att åstadkomma. Genom samarbete och med forskning, utbildning, entreprenörskap, genom samverkan mellan ingenjörstradition och naturvetenskap, samt med ett genuint intresse för hållbar utveckling kan det svenska maritima klustret ta en ledande position i detta arbete. Havet är en resurs att ta tillvara på flera olika sätt. Inom EU satsas stort på blue growth (blå tillväxt) för att tillvarata och utveckla havens potential som energi- och råvarukälla till andra näringar - till exempel bioteknik, livsmedelsindustri och turism. Även för dessa branscher spelar sjöfarten och maritima operationer en central roll. 1 UNCTAD Stern Review of the Economics of Climate Change, 2006 Kunskaps- och kompetensbasen inom den maritima sektorn Inom det svenska maritima klustret finns idag en, med internationella mått mätt, hög kompetensnivå inom områden som t ex rederiverksamhet, teknikutveckling, konstruktion, produktion och forskning. Därutöver finns världsledande kompetens med anknytning till offentlig verksamhet, exempelvis inom isbrytning, sjösäkerhet, hydrografisk informationshantering och militära lättviktsfartyg. Ur ett resurshushållningsperspektiv, och med hänsyn till arbetstillfällen och samhällsnytta, vore det slöseri att inte ta tillvara och utveckla denna kompetens och kunskapsbas som redan idag efterfrågas på världsmarknaden. Framtida möjligheter till utveckling och förstärkning av olika kompetenser ligger bland annat i samverkan mellan olika forsknings- och utbildningsprogram vid universitet och högskolor, yrkeshögskolor och fortbildningsverksamhet. Utbildning och fortbildning är särskilt angeläget då den maritima branschen står inför en tydlig rekryteringsutmaning inom de närmaste åren. Inom näringen finns både investeringsvilja och insikt om vikten av forskning, utbildning, utveckling och innovation. Det maritima klustret har därmed mycket goda förutsättningar att bidra till att Sverige når regeringens och riksdagens höga ambitionsnivå inom innovation och hållbar samhällsutveckling. Behovet av kreativ interaktion är identifierat och betydelsen av samverkan uttalad inom klustret. Det märks genom nationella och EU-samarbeten. Några exempel är: PureBallast - Wallenius och Alfa Lavals system för att möta IMO:s nya krav på ballastvattenrening. S-LÄSS - där representanter från fartygs- och fritidsbåtsindustrin, materialtillverkare, universitet och forskningsinstitut samt myndigheter och klassningssällskap samarbetat kring lättviktskonstruktioner till sjöss. EU-projekt för e-navigationslösningar, EfficienSea och MONALISA. EU-projektet MARKIS Maritim Kommunikation och Innovation i samverkan i Skagerack & Kattegatt vars projektvision är minskade utsläpp till luft- och vatten från sjöfart och annan maritim verksamhet. EU-projektet Hav möter land med fokus på frågeställningar för den marina miljön i gränssnittet mellan kust och land. Försvarsmaktens utveckling och anskaffning av nästa generations ubåt A26 - inklusive producenternas roll - samt långsiktig forskning och teknikutveckling inom det miltära undervattensområdet. Forum för innovation inom transportsektorn, i kölvattnet av IVA:s projekt Transport Redan etablerade och operativa regionala kluster såsom Västra Götalandsregionen. Det maritima kompetenscentret Lighthouse. Closer - en nationell arena med kompetens inom transporteffektivitet. Vattenbussens Samverkansforum för hållbar kollektivtrafik på urbana vattenvägar. Ocean Energy Centre för förnybar havsbaserad energi. Zero Vision Tool för implementering av ny teknik och innovation. EU-projektet Baltic Maritime Science Park. Försvarsindustrins deltagande i den europeiska samarbetsorganisationen EDA som arbetar med teknik, innovation och samverkan inom det militära området. Universitetens samarbete på EU-nivå genom WEGEMT som medverkar i den europeiska teknikplattformen Waterborne för den maritima sektorn. An innovation is the implementation of a new or significantly improved product (goods or service), or process, a new marketing method, or a new organizational method in business practices, workplace organization or external relations. Definition på begreppet innovation enligt OECDs Oslo Manual MARKNADSANDELAR I TONKM, GLOBALT SJÖFART 73% PIPELINE JÄRNVÄG 12% 11% 4% VÄG Datakällor: UNCTAD för transportarbete väg och järnväg samt ton för sjöfart. International Chamber of Shipping för genomsnittligt transportavstånd för sjöfart. Europeiska Kommissionen för pipeline som avser Kina, USA, EU-25, Japan och Ryssland. Data avser 2010.

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INNOVATION IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN MED POTENTIAL Innovation och utveckling kan hämmas av olika anledningar. IBM (2006) identifi erade Fem Barriärer för Innovation som det är viktigt att uppmärksamma och undvika. hamnar, myndigheter, underleverantörer, akademi, turistnäring m fl måste stimuleras för att undvika risken att innovationsförmågan hämmas. Genom Sjöfartsforums strategiprocess och arbetet i fokusgruppen Kunskap och Innovation har ett antal viktiga utvecklingsområden identifi erats: Otillräcklig finansiering. Tillgången på riskvilligt kapital och på långsiktig fi nansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt är av yttersta vikt. Avsaknad hämmar direkt innovationsgraden, dels genom brist på kunskapsuppbyggnad, dels genom avsaknad av kapital för att ta första stegen i produktifi ering/ kommersialisering. Riskmininering. Om en näringsverksamhet drivs med alltför stort fokus på att minimera risker, tenderar verksamheten att bedrivas som den alltid gjort, business as usual eller med marginell förbättring av teknik och arbetssätt. Detta kan även förstärkas av krångliga regelstrukturer och starka standardiseringskrav. Stuprör. Innovation är beroende av ny kunskap, nya infallsvinklar och idéer. För att stimulera detta krävs ett brett samarbete över traditionella gränser och mellan olika delar inom det maritima klustret. Ökad dialog och samverkan mellan olika aktörer t ex redare, Politik skatteincitament, subventioner, regelverk Tid. Kraven att bedriva en alltmer effektiv verksamhet får många organisationer att prioritera ner den tid och de resurser som läggs på långsiktigt innovationsarbete. En bra innovationsprocess kräver tid för kunskapsutveckling, för samarbete, för refl ektion och för utvecklande av idéer. Perspektiv. Vi lever i en omvärld som är under ständig utveckling och förändring. Förutsättningar förändras i allt snabbare takt affärsmodeller och politiska förutsättningar förändras, nya marknader uppstår och gamla försvinner. I en sådan omgivning är kraven på ett brett perspektiv otroligt stort och det gäller att undvika att fastna i ett alltför snävt fokus på den egna verksamheten. Genom att kontinuerligt uppmärksamma och bearbeta dessa barriärer kan den maritima sektorn utvecklas och växa till en konkurrenskraftig, långsiktigt livskraftig och hållbar näring. VATTENVÄGEN EN HÅLLBAR INFRASTRUKTUR MED KAPACITETSUTRYMME Sjöfarten som trafi kslag har mycket låg miljöpåverkan vad gäller själva infrastrukturanläggningen. Vattenvägen ligger där, redo att användas utan något egentligt kapacitetstak. Samtidigt har samhällets transportsystem som helhet stora utmaningar med tilltagande kapacitetsbrist och i städerna har gatuutrymmet blivit en trång sektor för positiv regionutveckling. Genom utveckling av nya trafi kslagsövergripande helhetskoncept, med gods respektive resenär i centrum, kan miljöavtrycken minimeras och fl ödet optimeras. Konkret kan den maritima sektorn bidra med innovativa lösningar och transportkoncept som avlastar trängseln på väg och järnväg. Till exempel genom: Utveckling av när-, kust- och inlandssjöfart. Vattenburen kollektivtrafi k för ökad cyklism och effektivare citylogistik. Intermodalitet - integrerade transportsystem, effektivitet i hamnar och noder (knutpunkter). Beslutsunderlag i form av trafi kslagsövergripande fl ödes- och scenarioanalyser där alla hållbarhetsaspekter och relevanta kostnader beaktas. Farkostteknik - ett område med lång, både civil och militär tradition som innefattar design av hela farkostsystem, delsystem eller utrustning, produktion, materialutveckling (t.ex. utveckling av special- och högprestandafartyg). Inom Forum för innovation inom transportsektorn, där såväl privat näringsliv, myndigheter och akademi deltar, har ett antal innovationsblock prioriterats. Ett av dessa handlar om Trafikledning och överföring av positiva erfarenheter mellan trafi kslagen. Inom sjöfarten pågår redan ett sådant arbete där bl.a. utveckling av Sea Traffi c Management ingår som en del i EU projekten MONALISA och dess efterföljare MONA- LISA 2.0. Inom ramen för innovationsblocken kommer färdplaner för det fortsatta arbetet att tas fram. REGLERINGAR (POLITISKA INGRIPANDEN) UTBUD INNOVATIONSKEDJA EFTERFRÅGAN Akademi Forskningscenter Näringsliv Marknadsbehov (Pull) Konsumenter Energisektorn Stat Export GRUND- FORSKNING FORSKNING- & UTVECKLING DEMON- STRATION TEST- PLATTFORMAR KOMMERSI- ALISERING (SPRIDNING) Ny teknik/produkt (Push) Återkoppling INVESTERINGAR Stat, företag, riskkapital och aktiemarknad Ramvillkor: makroekonomisk stabilitet, utbildning och kompetensutveckling, innovativt affärsklimat, skydd av immateriella rättigheter etc. Wallenius HERO - High Effi ciency RoRo - är ännu så länge på ritningsstadiet. Med en bredd på 35,4 m blir fartyget Wallenius första postpanmax fartyg.

4 Energieffektivisering och minskade emissioner Sjöfarten är redan idag energieffektiv i jämförelse med andra trafikslag (73 procent av det globala transportarbetet men bara 10 procent av transportsektorns klimatgaser). Ändå finns en stor potential att ytterligare minska energiförbrukningen och miljöpåverkan. Exempel på utvecklingsområden med potential att bidra till ökad energieffektivisering är: Ruttoptimering och trafikstyrning Optimering av framdrivningssystem och skrovformer Lättviktskonstruktioner materialteknologi och produktionsmetoder Minskning av emissioner till luft kan därutöver åstadkommas genom: Reningstekniker t ex svavelscrubbers, katalysatorer och partikelfilter Alternativa bränslen t ex LNG och metanol Alternativ framdrivning t ex vindassisterad Även inom detta område finns ett prioriterat innovationsblock inom Forum för innovation inom transportsektorn. Här handlar det om användning av alternativa bränslen för att klara de kommande restriktionerna för svavelutsläpp och att koordinera arbetet nationellt. Studier av samverkan och kommunikation mellan olika delar i operatörskedjan. Utveckling av den tekniska miljön för bättre anpassning till människans behov. Utbildning av operatörer för arbete i komplexa miljöer. Studier av miljörelaterade attityder och beteenden i den operativa verksamheten. Utbildning inom miljö, miljöpåverkan och miljöarbete inklusive energieffektivisering. Studier av beteendeförändringar inom trafikområdet, exempelvis varuägares eller resenärers utnyttjande av vattenvägen. MARITIM Informationsteknik Sveriges handelsflotta tillhör den mest uppkopplade i världen. Sjöfarten har en underskattad och underutnyttjad ITS-infrastruktur (Information Technology Services) genom AIS (Automatic Identification System), Inmarsat (satellitkommunikation) och andra IMO-definierade system. Genom att utnyttja ITS- och IT-tjänster som redan finns utvecklade för landbaserad verksamhet och anpassa dessa till maritim verksamhet kan stora förbättringar göras, exempelvis: Hos svenska rederier finns exempel där informationsteknik kan förkorta en timme liggetid i hamn vilket innebär ökat resursutnyttjande av flottan och ökade vinster. KRÄVANDE maritima OPERATIONER Ökade aktiviteter i Arktis medför höjda säkerhets- och miljörisker. Med lång erfarenhet av ice management, bl a i Östersjön har Sverige goda förutsättningar att bidra till en ansvarsfull hantering av dessa risker. Det kräver dock resurser för studier kring arktiska operationer, exempelvis: Utvärdering av risker, känslighet, funktionskrav och tekniska lösningar. Utveckling av såväl tekniska som operationella lösningar för miljöräddning, olje- och kemikaliesanering under isförhållanden och beredskapsfrågor. Här finns även potential att bidra till mer driftsäkra året-runt-lösningar anpassade för issjöfart i områden med kyligt klimat, exempelvis skrovformer, material och framdrivning för fartyg med olika ändamål allt från godstransporter till kollektivtrafik. Genom den undervattenskompetens som byggts upp inom den militära sektorn finns även potential att bidra till civil samhällsnytta vid marina operationer på stora havsdjup, bland annat i samband med prospektering av naturresurser. HAVSBASERAD ENERGI Ur världshaven kan ett antal olika energislag utvinnas. Förutom fossil olja och gas finns en rad förnybara energikällor. Dessa motsvarar en stor andel av världens energibehov men kräver ny kunskap och kompetensutveckling, som idag saknas på världsmarknaden, för att bli tillgängliga och konkurrenskraftiga alternativ. Här kan Sverige ta en ledande position genom att stödja utvecklingen av teknologier och driftkoncept för hållbar utvinning av förnybar havsbaserad energi, såsom vind, vågor, tidvattenströmmar och biomassa. Human factors ett område med mångfacetterad potential I gränsytan mellan människa och teknik finns en stor utvecklingspotential för ökad säkerhet, hälsa, och effektivitet. God arbetsmiljö och ergonomi är viktiga delar i begreppet social hållbarhet. Samtidigt är det en förutsättning för god prestanda, hög säkerhet och tillförlitlighet i ett tekniskt system. Området är ett av flera exempel där den civila marknaden och Försvarsmakten/Marinen har gemensamma behov. Civilt finns en lång forskningstradition inom arbetsmiljö och ergonomi. Försvarsmakten gör t ex långsiktiga satsningar på humanteknik och ledningsstödsystem för exempelvis undervattensområdet. Andra insatser för att utveckla relationen mellan människa och teknik i vid bemärkelse skulle kunna vara: Inom det EU-finansierade MONALISA-projektet utvecklas metoder och system för att skapa effektivare rutter baserat på informationsutbyte mellan fartyg, vilket har potential att skapa ökad säkerhet, stora energivinster och miljöbesparingar. I GOTRIS-projektet, för vattenleden Göta älv- Vänern, skapas en plattform där tåg, sjöfart och vägtrafik delar information, vilket leder till bättre nyttjande av vattenvägen och större samverkan mellan aktörerna. Den globala maritima sektorn använder idag bara bråkdelen av den potential som informationstekniken innebär. Med hjälp av svensk IT- och telekomindustri har Sverige en möjlighet att ta ledning i den framtida omställningen av sjöfarten. Konceptfartyg och miljövision.

5 Tillsätt resurser och samordna insatser! Ta fram en övergripande nationell maritim strategi med en politisk vision. Tydliggör mål. Klargör förutsättningar och styrmedel. Tydliggör gränssnittet mellan myndigheternas ansvar och definiera deras olika roller inom maritim forskning, utveckling, innovation och demonstration. Avsätt offentliga anslag för forskning, utveckling och innovation i paritet med den maritima sektorns värdeskapande och potential. Stöd framtagning och genomförande av maritima forsknings- och innovationsprogram. Stöd etableringen av en nationell portal för maritim och marin grunddata och statistik som är tillgänglig för alla intressenter. Tydliggör mandat, ansvar och resursfördelning för forskning och innovation inom transportsektorn. Möjliggör ett utökat samarbete gentemot övriga trafikslag med fokus på intermodalitet och sömlösa personresor respektive godstransportkedjor. Främja initiativ till ökad samverkan inom klustret. Stöd initiativ till samverkan med andra branscher. Tydliggör för samtliga FoI-aktörer hur central IPR-frågan (Intellectual Property Rights) är för att frigöra innovationskraften hos små- och medelstora företag och stötta utvecklingen inom området. Öka kunskapen och främja kopplingen till internationella utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsarenor, samt underlätta tillgång till internationella samarbeten och finansiering inom EU. Visa vägen gå före! Inför ett trafikslagsövergripande perspektiv vid planering av trafikflöden och infrastruktur inklusive tillgängliga vattenvägar! Verka för en enhetlig avgiftsstruktur och låt varje trafikslag stå för sina verkliga kostnader - inklusive infrastruktur och miljöaspekter! Premiera marknadsnära initiativ med slutanvändaren i centrum (varuägare respektive resenär). Stöd marknadsaktörer som satsar extra för att skapa samhällsnytta exempelvis i form av investeringar i fartyg med högre miljöambitioner än regelverket kräver. Utnyttja köpkraften! inför kompetens och styrmedel som prioriterar hållbarhet och miljöprestanda vid offentlig upphandling av kollektivtrafik och andra transportuppdrag. Avsätt stöd till demonstrations- och testverksamhet för att uppmuntra utveckling och snabba på införande av miljöanpassade effektiva transportlösningar och teknologier. Främja funktionsbaserade regelverk som öppnar för innovativa lösningar; såväl nationellt, som på EU-nivå och inom IMO bidra med att ta fram underlag för att kunna införa Goal Based Standards inom samtliga regelområden. Agendan internt inom klustret Nyttiggör forskningen! Gör forskningen tillgänglig och tillämpbar genom att översätta resultaten till mottagarens språk. Gör näringens utmaningar tydliga för forskningen. Höj kompetensen! Attrahera unga talanger genom att synliggöra branschen och dess potential. Höj utbildningarnas kvalitet genom tydliga kopplingar till såväl forskning som näringsliv. Höj utbildningsnivån genom anpassade program för vidareutbildning av sjöbefäl och andra personalkategorier inom det maritima klustret. Riv barriärerna! Synliggör pågående samverkansprojekt och etablera fasta mötesplatser för dialog mellan branschens olika aktörer inom näringsliv, akademi och myndigheter. Verka för ett klustergemensamt arbetssätt och tydlig rollfördelning för att främja samverkan och undvika onödig konkurrens mellan branschens olika företrädare. Vidga vyerna! Utveckla samarbetet med övriga trafikslag för marknadsnära innovation med slutanvändaren i centrum (lastägare respektive resenärer). Öppna dörrar mot angränsade näringar och verksamheter där intressanta synergier kan uppstå såsom fordonsindustri, marinbiologi, IT etc. Skapa innovationsinriktade samverkansforum och mötesplatser för bland annat entreprenörer, forskare, aktörer med investeringskapital och offentlig sektor (vars befintliga produkter med stor sannolikhet även kan användas inom andra civila områden). Utse facilitatorer i tidiga skeden för olika typer av innovationsprocesser. Arbeta med hela innovationskedjan i fokus inklusive kunskapsägare, forskare, demonstratorer, samverkansaktörer, entreprenörer, små- och medelstora företag, kommersialiserare, samt offentliga aktörer. SJÖFARTSFORUM är en intresseförening för företag och organisationer verksamma inom det maritima klustret. Föreningen arbetar för att samhällets kunskap om sjöfarten och det maritima klustret ska vara god och för att tydliggöra näringens möjligheter och värdeskapande för människor, näringsliv och samhället i stort. Sjöfartsforum är medlem i European Shortsea Network och i European Network of Maritime Clusters. Denna trycksak är en rapport från fokusgruppen Kunskap och Innovation, en av de sju arbetsgrupper som ingår i ett strategiarbete som leds och drivs av Sjöfartsforum. Foldern är framtagen med stöd från Trafikverkets Stöd till ideella organisationer. Fo t o n : Wa l l e n i u s Wi l h e l m s e n L o g i s t i c s, Wa l l e n i u s, J o h a n Pe r s s o n, S v a n t e F r a n s s o n, D a n i e l C a r l s s o n, M a g n u s F r e d r i k s s o n, A n a P a u l a R o d r i g u e s, M i n e s t o, S t e n a. handlingsplan för maritim kunskap och innovation.

Kunskap och innovation

Kunskap och innovation Den maritima strategiprocessen Kunskap och innovation förutsättningar för hållbar värdetillväxt Björn Södahl Lighthouse Medverkande i fokusgruppen Jan Bergstrand - Tafikverket Rickard Bergqvist - GU Handels;

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet Ingrid Lundberg Volvo Logistics Eric Nilsson Next Part Johan Axiö Sjöfartsverket Emil Fasten Trafikverket Ola Hjärtström Norrköpings Hamn och Stuveri Stig-Göran

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening

Läs mer

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet Per-Erik Holmberg Viktoriainstitutet Sjöfartsforum Stockholm 20121108 Innovation..the creation and adoption of an idea, a product,

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITSområdet ITS Rådet 2011-05-18 Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITS-området Syfte med positionspapper Att driva på och

Läs mer

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden

Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Transportsveriges viktigaste steg för framtiden Filip Kjellgren och Jonas Sundberg, Forum för innovation inom transportsektorn 1 2014-05-16 www.transportinnovation.se 2 2014 05 16 2014-05-16 2 Forums medlemmar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16 Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050

Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050 Kort reflektion: Problematisering av CO 2 -neutrala godstransporter 2050 Olika systemgränser Sol Geotermisk Kärnkraft Välfärd BNP Skog, jordbruk Olja, kol, gas Vatten Vind CO2? Gas Raffinaderi H 2 Elgenerator

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer