1. Introduktion s Kunskap s Vetenskap s Vetenskapskritik s Skepticism s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Introduktion s. 1-3. 2. Kunskap s. 4-8. 3. Vetenskap s. 9-10. 4. Vetenskapskritik s.11-14. 5. Skepticism s. 15-18"

Transkript

1 1. Introduktion s Kunskap s Vetenskap s Vetenskapskritik s Skepticism s Empirism och rationalism s Deduktion s Sanning s. 24 Filosofilärare Sofia Franzén Internationella gymnasiet i Uppsala

2 1. Introduktion Låten Jorden är rund av Olle Ljungström Jag står på en strand, en strand fylld av läppar, och äter luft, som kryddats med sand, jag slår ut korken, och dricker ur flaskan, Jesus i sprit, rätt ut i blodet. Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, men allt tyder på, allt tyder på, att den är platt. Jag vaknar på morron, och vet att nån tittar, nån som vet, hur det egentligen ska va, jag tittar på klockan, som tittar tillbaka, vi håller tiden, och Jesus i sprit. Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, men allt tyder på, allt tyder på, ja, allt tyder på, att den är platt. Citat ur novellen Ät nu mitt barn av Clarice Lispector Världen ser platt ut men det vet jag att den inte är. Vet du varför den ser platt ut? För när man tittar är himlen alltid uppe, den är aldrig under, den är aldrig bredvid. Jag vet att den är rund för det har jag hört, men den skulle bara se rund ut om himlen ibland var under en när man tittade efter. Jag vet att den är rund, men för mig är den platt, men Ronaldo vet bara att världen är rund, han tycker inte att den ser platt ut ( ) För jag har varit i många länder och jag har sett att i USA är himlen också uppe och därför tyckte jag att världen verkade alldeles rak. Men Ronaldo har aldrig varit utomlands och kanske tror han att det bara är i Brasilien som himlen är uppe, att den inte är platt på andra platser, att den bara är platt i Brasilien, att den rundar till sig på andra platser. 2

3 Nytt moment Den här låten och det här citatet får inleda det moment vi nu ska ägna oss åt och som ska behandla begreppen: KUNSKAP SANNING VETENSKAP Huvudfrågor i detta moment är: Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? Vad är vetenskap? Hur arbetar man inom vetenskaperna? Kan vi lita på de vetenskapliga metoderna och våra kunskapskällor? Vad är sanning? Diskussion 1. Är jorden rund? 2. Hur tyder allt på att jorden är platt? Håller ni med Olle och barnet i novellen? 3. Hur kan vi anse oss veta att jorden är rund? 4. Hur vet vi saker över huvud taget? På vilka grunder anser vi oss veta hur saker och ting är, och avgör vi vad som är sant? Hur får vi kunskap om saker och ting? Hur många kan svara nej på den första frågan? Vad kan då Olle mena med att allt tyder på att jorden är platt?. Är det bara hans berusade tillstånd som gör att han tycker det? Eller kan en nykter person hålla med? På vilka sätt kan jorden tyckas platt? Det har väl funnits en anledning till att gemene man förr faktiskt trodde det. Vad säger barnet i Lispektors novell? Är det ett rimligt resonemang? Om vi inte kan se med egna ögon att jorden faktiskt är rund, hur kommer det sig då att vi anser oss veta att jorden är rund? På vilka olika grunder kan vi anse oss veta saker och kan vi avgöra om något är fallet eller inte, hur skaffar vi oss kunskap om hur saker och ting är? 3

4 2. Kunskap Övning För att svara på frågan På vilka olika grunder anser vi oss veta saker kanske följande övning kan hjälpa till. Avgör om följande påståenden är sanna eller falska, motivera och förklara hur du gick till väga för att kunna avgöra deras sanningsvärde. 1. Lärarens armbandsur är runt. 2. Cirkeln är rund. 3. Jorden är rund. 1. Det regnar inte ute nu. 2. Antingen regnar det, eller så regnar det inte. 3. Det kommer inte att regna imorgon. 1. Alla killar här i klassen är ogifta. 2. Alla ungkarlar är ogifta. 3. Sverige är det land i Europa som har flest antal singelhushåll. 1. Personen x är längre än läraren (namnet på någon elev i klassen). 2. Om jag är längre än du, så kan inte du vara längre än jag. 3. Långa män får bättre betalt. Ser du något mönster i övningen? Vad är gemensamt för de första, de andra och de tredje satserna i diverse satsgrupp? Jo, du använde dig av samma sorts kunskapskälla. I den första var du tvungen att se efter, undersöka saken. I den andra satsen behövde du bara tänka fram det: definitioner, logik. I den tredje måste du förlita dig på andras kunskap: undersökningar, prognoser. 4

5 Det finns alltså tre huvudsakliga kunskapskällor Sinneserfarenheter Tänkande Vittnesbörd Sinneserfarenheter = erfarenheter som vi får via våra sinnen: syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balans, temperaturkänslighet, kroppsförnimmelse, placering och rörelse. Tänkande = omedelbar förnuftsmässig insikt, logik, matematik. Vittnesbörd = andras uppgifter; vad andra har erfarit via sina sinnen eller kommit fram till via tänkande. Diskussion Jag har gett er tre exempel på kunskapskällor. Finns det fler? T.ex. känsla eller intuition, kroppen, drömmar? Kan man tala om en inbyggd kunskap i kroppen, som vet exakt hur allt ska skötas för att vi ska fungera. Finns det sanndrömmar? En känsla för att något är på ett visst sätt? Har ni egna erfarenheter av detta? Är intuition något i sig eller något som man kan man härleda till sinneserfarenheter och fördomar? Repetition Avgör om följande satser är sanna och motivera hur du kom fram till det: =4 (tänkande) 2. Ni är 32 elever i den här klassen (undersökning) 3. Det bor nästan 9 miljoner människor i Sverige (andras uppgifter) Diskussion Vi har alltså talat om tre olika kunskapskällor: sinneserfarenheter, tänkande och vittnesbörd. Men en ännu mer grundläggande fråga är ju: Vad är kunskap? 5

6 Är kunskap och information det samma? Skillnader? Är kunskap och sanning det samma? Kan kunskap vara falsk? Är kunskap och vetenskap det samma? Är all kunskap vetenskap? Finns det olika sorters kunskap? Exempel! Definition Ett sätt att skilja på kunskap och information är genom följande definitioner: Information Uppgifter som ännu inte har kontrollerats. Kunskap Fakta som man på goda grunder är övertygad om är sanna. ELLER/OCH Att har förstått och införlivat kunskapen i sitt tankesystem; kunna tillämpa och relatera till annat. I skolan sysslar vi mest med teoretisk kunskap, och det kanske är lätt att glömma bort att det bara är en av alla sorters kunskaper som man kan ha. Här är några exempel på fler kategorier Praktisk kunskap sy, snickra, byta glödlampa, etc. Kunskap som färdighet simma, cykla, spela fotboll, etc. Tyst kunskap att veta hur någonting är utan att kunna ange skäl Teoretisk kunskap att veta hur någonting är på goda grunder Övning Vad är nedanstående exempel för sorts kunskap? Hur kan man avgöra deras sanningsvärde? 6

7 1. Daniel vet hur man bakar bullar. 2. Lina vet att teoriprovet nästa vecka kommer att gå bra 3. Hanna kan dansa street-dance. 4. Martin vet att han är nervös inför en skrivning. 6. Robert vet att Västerås ligger vid Vättern. 7. Fredrik vet att Sokrates dömdes till döden. Källkritik Beroende på vad för typ av saker man vill undersöka i vetenskapliga arbeten, så använder man de olika kunskapskällorna i olika utsträckning. Men en källa som alla måste använda sig av är vittnesbörd. Man bygger vidare på andras forskning, eller förhåller sig till den på ett eller annat vis. I era gymnasiearbeten måste de flesta av er använda andras erfarenheter och tänkande som kunskapskällla. Diskussion Hur källkritiska är ni? Vad ställer ni för krav på era kunskapskällor? Vet ni att de är pålitliga hur vet ni det? Använder ni er av fakta på nätet? Krav på vittnesbörd Källorna ska vara äkta auktoriteter och experter. Upplysningar ska kunna spåras tillbaka till sina ursprungliga källor. Observationer ska vara beskrivna så att de kan upprepas. Diskussion Nätet förmedlar en mängd information. Kan vi förädla den till kunskap? Diskutera följande citat ur Källkritik för Internet (Göran Leth, Torsten Thurén, Styrelsen för psykologiskt försvar, 2000). 1. Internet är ett synnerligen kraftfullt instrument när det gäller att skaffa information. På internet råder jämlikhet så till vida att alla åsikter kommer fram lika villkor, etablerade och udda, pacifistiska och krigiska, humanitära och rasistiska. 7

8 2. Det är en felaktig föreställning att det går snabbt och enkelt att skaffa information via nätet. Tvärtom det fordras både noggrannhet och eftertänksamhet om Internet skall kunna användas till något annat än att inhämta den mest elementära informationen. 3. Det är också en illusion att tro att det går att informera sig utan att ha förkunskaper; kraven på sådana är i själva verket snarare större än mindre på Internet jämfört med konventionella medier. 3. Den som söker information på Internet är utlämnad åt sig själv och sitt omdöme. Ingen auktoritet kan avgöra vad som är trovärdigt och vad som är otillförlitligt. 8

9 3. Vetenskap Repetition Det vi hittills har talat om är kunskap; hur vi får kunskap och den mer grundläggande frågan vad som är kunskap, till skillnad från information och vad det finns för olika sorters kunskap. Repetitionsfrågor: Kunskapskällor? Kunskap/information? Typer av kunskap? Vetenskapliga metoder Nu ska vi tala om vetenskap specifikt. Vetenskaperna är ju verksamheter som försöker utvidga vårt kunskapsfält. Men hur går man till väga vad är innebörden av att arbeta vetenskapligt? Det är svårt att svara generellt på, eftersom det finns så många olika typer av vetenskaper. Den stora mittfåran går väl mellan naturvetenskaplig och humanistisk forskning. Vad som skiljer dem åt i huvudsak är vilken kunskapskälla man framför allt väljer att använda. Empiri betyder erfarenhet. Man brukar tala om empiriska vetenskaper, och till dem hör naturvetenskaperna, så som fysik, kemi, biologi, geologi och medicin. De bygger huvudsakligen sin forskning på erfarenheter av verkligheten. Vetenskapens värld Visa (delar av) ett avsnitt Uppgift till eleverna: Vad är det som man vill undersöka? Hur går man till väga? Vad är det för viktiga utgångsbegrepp som används? Genomgång: Ta upp följande begrepp och relatera till programmet: Observationer Empiriska vetenskaper använder inte rena sinneserfarenheter. Man ställer inte bara sig ute var som helst en hel dag och så får man se om det dyker upp något intressant. Nej, man söker efter något speciellt, man har motiverade förväntningar, tar 9

10 hjälp av teorier och begrepp för att strukturera erfarenheterna. Man tar kanske hjälp av speciella instrument och man utför en viss observationsprocedur för att andra ska kunna upprepa undersökningen och pröva resultaten. Man hämtar alltså erfarenheter på ett styrt och målinriktat sätt och under kontrollerade former. På det här sättet gör man undersökningarna enhetliga och upprepningsbara. Detta kallas för att göra observationer! Experiment Att göra ett direkt ingrepp på verkligheten. Det kan också vara att testa saker på modeller av verkligheten. Induktion Att dra generella slutsatser utifrån ett begränsat antal iakttagelser. En studie är ganska ointressant om man betraktar resultatet av undersökningen som något som bara rör just de individer som undersökts. Man vill ofta kunna säga något mer generell än så. Diskussion Vad är det som ni undersöker i era gymnasiearbeten? Vilka metoder använder ni? Hur kommer ni fram till era slutsatser? Vilka kunskapskällor använder ni? Vilka begrepp och teorier utgår ni ifrån? 4. Vetenskapskritik 10

11 Repetition Vi har sett ett avsnitt ur Vetenskapens värld. Vi har talat om vad det innebär att arbeta vetenskapligt inom empirisk forskning. Jag nämnde då observationer, experiment och induktion. Kommer ni ihåg vad dessa innebär? Vetenskap innebär alltså att man systematiskt och med speciella metoder samlar in och ordnar kunskap. Att man bygger på fakta som kan kontrolleras av flera genom experiment eller observationer. Diskussion Tycker ni att det är bra sätt att nå säker kunskap? Kan ni komma på några brister? Vad kan man ifrågasätta? Kritik Klyftan mellan empiri och teori Vetenskapliga teorier utmärker sig genom att vara allmänna. Men i och med detta överskrider de med nödvändighet det som de har konkreta, erfarenhetsmässiga belägg för. Det finns alltså ett gap mellan empiri (erfarenhetsmaterialet) och teori (slutsatserna). Teorin är alltid mer vidlyftig än den grundval den är baserad på. Brist på entydighet Empirisk data talar inte entydigt om hur teorin ska se ut. Det finns alltid flera möjliga teorier som kommer att passa lika bra ihop med de empiriska data man funnit. Förväntningarna styr vad man ser Alla förberedelser kan påverka ens förmåga att se saker på ett objektivt sätt, och rentav ge upphov till illusioner. Iakttagelserna blir allt för färgade av förväntningarna. En runforskare kan lite för lätt se runskrift i ett stenblock fast det bara är naturliga mönster på stenytan. Verifikation och falsifikation Det kan alltså vara svårt att hävda, att man en gång för alla har bevisat en vetenskaplig teori. Tidigare hade man som krav att en vetenskaplig teori måste kunna bevisas empiriskt. Det kallas för verifikation. En vanlig uppfattning idag är 11

12 att det är lättare att motbevisa en teori än att bevisa att den är sann. Man kanske inte kan bevisa teorier, men man kan åtminstone underkasta dem stränga prövningar, och tro på dem tills man hittar ett motbevis. Detta kallas för falsifikation. Teorier som kan få vilken erfarenhet som helst att passa ihop med sina påståenden kallas för gummiteorier. Exempel: Gud är god, psykoanalys och astrologi. Ingen erfarenhet kan alltså omkullkasta dem, helt enkelt för att de är för elastiska. De kan inte falsifieras. Därför är de heller inte vetenskapliga. Exemplet Aristoteles och Newton illustrerar bristen på entydighet: Varför föremål dras mot jorden enligt Aristoteles ( f.Kr.) - Hemlängtansteorin - Eftersom allting kommer från jorden, så längtar det också tillbaka. Allt som växer kommer från jorden. Samma sak gäller människor och djur, eftersom vi lever av det som växer. Vatten och mineraler kommer också från jorden och längtar också hem. Varför föremål dras mot jorden enligt Newton ( ) - Tyngdlagen - En massa dras till en annan massa, som är proportionellt mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem. Urvalskriterier Ett sätt att komma till rätta med bristen på entydighet är att välja ut den mest lämpliga teorin utifrån ett antal urvalskriterier. Dessa är: Enkelhet: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en enkel teori framför en mer komplicerad. Ska förstås både kvantitativt och kvalitativt. Tankeekonomi: Man ska skära ned sina antaganden till ett nödvändigt minimum. Pragmatism: Enkelhet ökar sannolikheten. Det är lättare att förstå och arbeta med enkla teorier. Man väljer den enklaste teorin av hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen. Konsekvens: De grundläggande logiska grundprinciperna står överst på checklistan. Om en teori rymmer en motsägelse är den inte konsekvent, och det krävs mycket för att man ska ta en till synes inkonsekvent teori på allvar. 12

13 Konservatism: Försiktighetsprincip. Det anses som ett plus att en teori är väletablerad. Så länge som en ny teori inte ger en klart bättre förklaring än den gamla, är det irrationellt att ansluta sig till den. Motiv: Pragmatisk - bökigt och dyrt att byta teori. Vana och bekvämlighet. Säkerhet: En äldre teori har normalt sett utsatts för mer omfattande kontroll. Djup: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en djupare förklaring, som inte bara hänvisar till en korrelation mellan observerbara storheter, men också pekar ut en underliggande mekanism. Omfång: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som förklarar flest fenomen, så länge den inte tummar på kravet på säkerhet. Integration: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som bäst överensstämmer med övriga teorier. En isolerad teori ses på med skepsis. Man strävar efter koherens att teorier ömsesidigt understödjer varandra. Fruktbarhet: En teori som banar väg för ny forskning (ger upphov till nya intressanta frågeställningar, ägnar sig väl för empirisk kontroll, visar sig vara av stor praktisk nytta) är att föredra framför en teori som försvårar framsteg (svårt att undersöka empiriskt, beräknas). Övning Utifrån urvalskriterierna, vilken teori skulle du välja av Aristoteles och Newtons? Motivera! Övning Går dessa hypoteser att verifieras? 1. Någonstans i universum finns det intelligenta varelser som liknar oss. 2. Gud hör bön. 3. Risken för solkurva (kräkning genom solvärme) av järnvägsrälsen är störst i juli. 4. Det är säkrare att flyga än att åka bil. 5. Den trevligaste svenska staden att bo i är Uppsala. 6. Det existerar en av sinnena oberoende verklighet. Övning 13

14 Föreställ dig att du går till en sierska. Vilken hypotes är mest vetenskaplig utifrån falsifikationskriteriet? 1. Du har tur, en vacker dag får du en stor, oväntad summa pengar. 2. En person i din närhet kommer snart att bereda dig stor glädje. 3. Du kommer att vinna kr på måltipset den 5 juni i år. Övning I vetenskapshistorien finns det gott om exempel på forskare som med olika tilläggsantaganden försökt skydda sin teori från falsifiering. Den kan ju trots allt vara riktig, har många resonerat, och lagt till en ad hoc-hypotes (en hälphypotes vars syfte är att rädda hypotesen) för att förklara det som inte stämmer. Det kan också röra sig om en äkta hjälphypotes som till slut går att testa och verifiera och därmed räddas hela teorin. Tag reda på hur det gick med följande berömda fall: Newtons teori om gravitationen har en enorm prestige i vetenskapshistorien. Med den kunde han förklara både planeternas rörelser och äpplets fall från trädet. Men i vissa avseenden stämde inte teorin. Några astronomer upptäckte i början av 1800-talet att planeten Uranus inte rörde sig enligt Newtons lagar. Detta kunde kanske falsifierat hela teorin, men i stället räddade man den genom en hjälphypotes vilken? 5. Skepticism 14

15 Repetition 1. Jag har talat om tre kunskapskällor vilka då? 2. Vetenskaper som främst använder sinneserfarenheter som kunskapskälla kallas vad? 3. När man använder sinneserfarenheter som kunskapskälla hur arbetar man då (jag har nämnt tre saker)? 4. Vilka svagheter har observationer, experiment och induktion? 5. Dessa svagheter har gjort att det är svårt att uppnå verifikation, och i stället strävar man efter falsifikation. Vad innebär dessa begrepp? Kan ni ge ett exempel på ett påstående som är omöjligt respektive möjligt att falsifiera? Sinneserfarenheternas otillförlitlighet En mer grundläggande kritik rör sinnesförmågornas brister och begränsningar. För att ni ska förstå vad jag menar här, så tänkte jag utsätta er för en associationsövning. (Be helst eleverna att ställa sig med ansiktena mot väggen, släck ner, tänd en kandilaber bakom deras ryggar.) Platons grottliknelse Föreställ dig att du sitter i en grotta. Det är en djup grotta och du står längst in. Du står vänd mot grottans inre vägg, med ryggen mot ingången. Eftersom du befinner dig så djupt in i grottan är det kolmörkt där du är. Dessutom är du fastkedjad från topp till tå. Du kan inte röra dig inte ens huvudet. Varken du själv eller de som står bredvid dig har du någonsin uppfattat. Så här har du stått hela ditt liv. Som tur är har det inte bara varit mörker och tomrymd. Bakom dig reser sig nämligen en manshög mur, och bakom denna mur brinner en eld, och människor med olika föremål på sina huvuden, passerar hela tiden förbi. Av skenet från elden kastas skuggor från föremålen mot grottväggen du står vänd mot, och människorösterna genljuder som ekon från väggen. Så det du ser är skuggor och det du hör är ekon. Eftersom du aldrig har upplevt något annat, så är du övertygad om att detta är allt som finns att detta är verkligheten. Diskussion Vad säger den här associationsövningen dig? Hur kan man koppla den till frågan om kunskap och vetande? Tolkning Det associationsövningen säger mig är att så som vi upplever verkligheten inte nödvändigtvis överensstämmer exakt med hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Var 15

16 och en av oss är fångade i vår egen kropp, med dess begränsade sinnesförmågor. Sinnesförmågorna är den enda kanalen till verkligheten som vi har. De fyller vårt medvetande med sinnesintryck som inte exakt överensstämmer med verkligheten. I vårt medvande, vår egen lilla grotta, så kan vi bara uppfatta skuggor och ekon av verkligheten. Vi ser aldrig riktigt föremålen sådana de är, eller hör de riktiga ljuden, sådana de är. Och det finns så oändligt mycket mer av verkligheten som våra sinnen inte kan uppfatta. Vi vet ju att vissa djur hör fler ljudfrekvenser än vad vi gör, och känner fler dofter. Vad mera är det som vi missar, på grund av våra sinnesförmågors begränsningar? Och hur förhåller sig verkligheten egentligen? Andra exempel på att våra sinnen faktiskt bedrar oss är: Müller Lyers pilar (Visa eleverna de tre svarta pilarna först) Nu vill jag att ni tittar på de här pilarna vilken är längst? (Visa de röda pilarna) Men om vi rödmarkerat linjerna och mäter här, så är det visar det sig att alla linjer är lika långa. Pinnen i vattnet (Stoppa ner en penna i ett glas vatten) 16

17 Titta på den här pennan i vattenglaset hur ser den ut i vattnet? Bruten. Nu när jag drar upp den ur vattnet hur ser den ut då? Rak igen. Vad ska vi dra för slutsatser av det? Att den faktiskt bryts i vattnet och sedan blir hel, eller att vi ser fel? Drömmar När du drömmer, är du då medveten om att du drömmer? Eller har du rentav svårt att skilja på vad du bara har drömt och vad som är verkligt när du vaknar? Eftersom vi har sinnesintryck även i våra drömmar vi ser, hör och känner saker, smakar och doftar, precis som i verkligheten, och de flesta av oss upplever allt som högst verkligt, ända tills vi vaknar hur kan vi då veta att det vi gör nu här inte är en dröm? Kan ni ge mig några bra argument för att vi kan vara övertygade om att det här är verklighet till skillnad från dröm? Ett litet absurt exempel men som ändå är omöjligt att argumentera mot är: De elaka robotarna/den bedrägliga anden (Visa scenen ur filmen Matrix där människor ligger i bassänger, kopplade till apparater) Hur kan vi veta att allt vi uppfattar inte är ett lurendrejeri av maktlystna robotar, som tagit över jorden, livnär sig på människors energi och genom maskiner matar oss med falska upplevelser av att leva vanliga liv? Eller att en ond demon ger oss falska föreställningar om verkligheten? Kan du komma på ett argument mot detta? Den skeptiska frågan Vad ska vi dra för slutsatser av att sinnena ibland verkar bedra oss och att vi ibland kan ha sinnesintryck utan att de motsvaras av en verklighet? Hur kan vi till exempel veta när de inte gör det? Tänk om de alltid gör det? Vad kan vi lita på och inte lita på av det som vi uppfattar? Kan vi egentligen alls vara säkra på att vi vet någonting över huvud taget? Sammanfattning Kritiken mot sinneserfarenheternas tillförlitlighet rör dess begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten, dess brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt, och att eftersom vi kan ha sinneserfarenheter utan yttre påverkan, som i drömmarna, så är frågan hur mycket av det vi upplever även i vakentillstånd, motsvaras av en yttre verklighet. Eftersom allt vi har direkt tillgång till är vårt medvetande, så kan vi aldrig få riktigt svar på frågan. De filosofer som ifrågasätter sinneserfarenheterna på detta sätt är antingen skeptiker, som anser att vi inte kan veta någonting, eller rationalister, som anser att det är genom vårt tänkande och förnuft som vi når den sanna kunskapen. Men det sista argumentet, drabbar även dem: Hur kan vi veta att det vi 17

18 tycker är rimligt, logiskt och förnuftigt och riktigt är ett lurendrejeri av en illasinnad demon? Vi kanske blir matade med helt sjukt felaktiga föreställningar? Diskussion 1. Hur ser du på dessa ifrågasättande argument några att ta på allvar, några som gör skillnad i ditt sätt att värdera sinneserfarenheter? Verkar de rimliga eller är de bara absurda? 2. Kan du dra dig till minnes tillfällen då du själv tagit miste i fråga om vad du sett, hört, känt, e t c? 3. Spelar det nån roll om vi lever ett liv som i Matrix? 18

19 6. Empirism och rationalism Repetition Vilka argument finns mot sinneserfarenheter som kunskapskälla? Platons grottliknelse Illusionsargument (Müller Lyers pilar och pinnen i vattnet) Drömargumentet Bedrägeriargument (De elaka robotarna/den bedrägliga anden) Vad visar dessa argument? (1) Sinnesorganens begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten. (2) Sinnesorganens brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt. (3) Att sinnesorganen kan framkalla sinneserfarenheter utan en yttre verklighet. Två huvudriktningar inom kunskapsteori Kan man dricka mer te, innan man har tagit första klunken? Kan man hugga huvudet av någon som bara består av ett huvud och inte har någon kropp? Frågor som ställs i Alice i underlandet. Svaret på dessa är mer av logisk karaktär än empirisk; man tänker fram svaret. I frågor om kunskapens beskaffenhet brukar man i filosofi tala om empirism och rationalism. Empiri betyder som sagt erfarenhet, och ratio betyder förnuft. Empirism Empirister tror att vi får vår kunskap främst genom erfarenheten. Vi föds som tomma blad som erfarenheter skriver på, är ett känt citat från empiristen John Locke. Han insåg också att just på grund av alla osäkerhetsfaktorer som är inblandade i våra sinneserfarenheter, kan vi bara komma fram till sannolik kunskap. Rationalism Rationalister tror däremot att det är via vårt förnuft som vi kommer fram till kunskap och att vi föds med den. I och med att förnuftskunskap inte råkar ut för alla osäkerhetsfaktorer som sinneserfarenheterna gör, så anser man att denna kunskap ger oss absolut sann kunskap. Men hur kan man mena att vi föds med kunskap? 19

20 Idévärlden Platon var lärjunge till Sokrates, och han utvecklade en teori som Sokrates hade; att alla sanningar fanns i en speciell värld idévärden, eller formvärlden. Platon menade att denna värld erfar vi inte med våra sinnen, utan med vårt förnuft, och är skild från vårt förnuft, dvs. existerar utanför vårt medvetande på ett icke-materiellt och abstrakt sätt. Vi når den via vårt förnuft, men den finns oberoende av vårt förnuft. Sinnevärlden är den värld som vi uppfattar med våra sinnen. Den världen är en ofullkomlig, föränderlig och förvirrande skuggbild av verkligheten. Innan vi föddes vistades våra själar i idévärlden, och under färden till sinnevärlden där de bosatte sig i våra fysiska kroppar, så hann de glömma en hel del kunskap. Men genom att tänka koncentrerat och med hjälp av de rätta frågorna, så kan vi locka fram den kunskapen ur glömskan igen. Detta kallas för Sokrates barnmorskemetod: man förlöser fram kunskapen. Texten Menon (Låta eleverna (hög)läsa den, eller återberätta den för dem) Sokrates får Menons obildade slavpojke att räkna ut hur många fot olika geometriska figurer är genom att ställa frågor. Ett exempel på den Sokratiska barnmorskemetoden. Diskussion 1. Tror du att vi föds med åtminstone en viss kunskap? Eller verkar det helt orimligt? Eller verkar det motsatta orimligt att vi föds som tomma blad? 2. Vad är egentligen rationellt tänkande Intuition, omedelbar insikt, kännedom om betydelsen av våra begrepp, blixtsnabba mentala experiment? 3. Är matematik baserat på tänkande eller sinneserfarenhet? 4. Kan du komma på några osäkerhetsfaktorer för förnuftet som en väg till kunskap? Vi kan inte till fullo lita på våra sinnen. Men kan vi lita på vårt förnuft? 5. Vad litar du mest på: dina sinneserfarenheter eller förnuftet? 6. Är sinneserfarenheter och förnuft helt skilda saker, är de helt oberoende av varandra? 7. Deduktion 20

21 Liksom man skaffar sig en massa sinneserfarenheter till vardags varje dag, så tänker vi ju en massa varje dag. Hur kan man då använda tänkandet på ett mer vetenskapligt sätt? Jo, genom logiska lagar och metoder. Precis som observationer är ett slags styrda sinneserfarenheter i syfte att göra undersökningarna enhetliga och upprepningsbara, är logiken ett styrt tänkande i syfte att göra tänkandet enhetligt och upprepningsbart. En vetenskaplig forskare ställer sig ju inte bara utanför dörren och får se vilka sinnesintryck som kommer och inte sätter han sig bara vid skrivbordet och får se vilka tankar som slumpmässigt dyker upp. Deduktion Ett exempel på hur man kan systematisera tänkandet är deduktion. Deduktion är en logisk metod som talar om vilka logiskt korrekta slutsatser man kan dra utifrån en viss information. Observera: Den säger inte vilka slutsatser som är sanna, utan vilka slutsatser som är logiska. Om de logiska slutsatserna dessutom är sanna, beror på om informationen är sann. Det viktiga här är, att vi inte kan dra vilka slutsatser som helst utifrån en given information, om vi vill tänka logiskt riktigt. Utifrån en viss given information, så följer vissa logiska slutsatser. Deduktion ställer alltså upp regler för vilka logiska slutsatser vi kan dra utifrån en viss information. Modus ponens och Modus tollens är två vanliga regler för deduktion: Modus ponens Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) A (Du får MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså B (Alltså får du MVG i Filosofi A) Modus tollens Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) icke B (Du får icke MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså icke A (Alltså får du icke MVG i Filosofi A) Deduktion spelar en väsentlig roll för i stort sett alla vetenskaper. Man testar en teori genom att härleda logiska konsekvenser av den och jämföra den med erfarenheter. Man drar slutsatsen att om teorin är sann, så måste man kunna göra den och den iakttagelsen, och omvänt följer det att om man gör en iakttagelse som strider mot teorins logiska konsekvenser, så kan teorin inte vara sann. Ett exempel: 21

22 Exempel En forskare av vikingatiden resonerade på följande sätt om befolkningsantalen i Vorpasse: Det faktum att antalet gårdar steg, samt den omständigheten att bondgårdarnas storlek också fortsatte att vara ungefär som tidigare, tyder på att befolkningsantalen i Vorpasse inte förändrades på något väsentligt sätt under loppet av vikingatiden. Han resonerade så här: A= Befolkningsantalet förändras B= Antalet gårdar eller gårdarnas storlek förändras 1. Om befolkningsantalet förändrades (A), så skulle antalet gårdar eller gårdarnas storlek ha förändrats (B) 2. Antalet gårdar och deras storlek förändrades inte (icke B) 3. Alltså förändrades inte befolkningsantalet (icke A) Fråga Om du tittar på det logiska mönstret i resonemanget, vilken deduktiv metod använde han? Övning Kom på egna exempel på Modus tollens och Modus ponens. Diskussion Med deduktion så kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden. Om vi vill veta något om hur världen är inrättad, måste vi stödja oss på erfarenheten. Så är deduktion bara en lek med ord? Sammanfattande övning Hur kan du motivera sanningsvärdet på följande satser? 22

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet?

Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Reflektioner kring kunskapens yttersta grundvalar vad är Sanning, och hur vet vi det? av Sverker Johansson 2003 Text att läsa inför min föreläsning 9

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av

Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av Var ligger pseudot i pseudovetenskap? Problemet med pseudovetenskap handlar snarare om ett missförstånd av förhållandet mellan språk och verklighet än om misstag om verkligheten som sådan, skriver professor

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889 Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen 1. Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen 2. Varför använda teorier/modeller?

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp.

Jag tror att varje enskild dimension i denna lilla värld har sin egen fastlåsta stereotyp. Produkter av verkligheten, människan ver.2.0 Samlaren och Jägaren är död. Filosofen Vetenskaparen Fascisten är född. Min egen analys av oss människor, av idag, år 2010 Den vise Filosofens sten ett problem

Läs mer

Kunskap i särskolan och skolan

Kunskap i särskolan och skolan Kunskap i särskolan och skolan Vilka kunskaper vill vi att våra elever ska ha med sig när de lämnar skolan? På vilket sätt ska vi mäta kunskaper i särskolan och skolan? Å du! Vad är kunskap? All undervisning

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Den platonska och aristoteliska kunskapen

Den platonska och aristoteliska kunskapen Den platonska och aristoteliska kunskapen Bilden ovan föreställer Platon och Aristoteles och är en detalj ur Skolan i Aten, en större fresk målad av Rafael som man idag kan se i Vatikanmuseet. I denna

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer