1. Introduktion s Kunskap s Vetenskap s Vetenskapskritik s Skepticism s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Introduktion s. 1-3. 2. Kunskap s. 4-8. 3. Vetenskap s. 9-10. 4. Vetenskapskritik s.11-14. 5. Skepticism s. 15-18"

Transkript

1 1. Introduktion s Kunskap s Vetenskap s Vetenskapskritik s Skepticism s Empirism och rationalism s Deduktion s Sanning s. 24 Filosofilärare Sofia Franzén Internationella gymnasiet i Uppsala

2 1. Introduktion Låten Jorden är rund av Olle Ljungström Jag står på en strand, en strand fylld av läppar, och äter luft, som kryddats med sand, jag slår ut korken, och dricker ur flaskan, Jesus i sprit, rätt ut i blodet. Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, men allt tyder på, allt tyder på, att den är platt. Jag vaknar på morron, och vet att nån tittar, nån som vet, hur det egentligen ska va, jag tittar på klockan, som tittar tillbaka, vi håller tiden, och Jesus i sprit. Om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, om jorden var rund, men allt tyder på, allt tyder på, ja, allt tyder på, att den är platt. Citat ur novellen Ät nu mitt barn av Clarice Lispector Världen ser platt ut men det vet jag att den inte är. Vet du varför den ser platt ut? För när man tittar är himlen alltid uppe, den är aldrig under, den är aldrig bredvid. Jag vet att den är rund för det har jag hört, men den skulle bara se rund ut om himlen ibland var under en när man tittade efter. Jag vet att den är rund, men för mig är den platt, men Ronaldo vet bara att världen är rund, han tycker inte att den ser platt ut ( ) För jag har varit i många länder och jag har sett att i USA är himlen också uppe och därför tyckte jag att världen verkade alldeles rak. Men Ronaldo har aldrig varit utomlands och kanske tror han att det bara är i Brasilien som himlen är uppe, att den inte är platt på andra platser, att den bara är platt i Brasilien, att den rundar till sig på andra platser. 2

3 Nytt moment Den här låten och det här citatet får inleda det moment vi nu ska ägna oss åt och som ska behandla begreppen: KUNSKAP SANNING VETENSKAP Huvudfrågor i detta moment är: Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? Vad är vetenskap? Hur arbetar man inom vetenskaperna? Kan vi lita på de vetenskapliga metoderna och våra kunskapskällor? Vad är sanning? Diskussion 1. Är jorden rund? 2. Hur tyder allt på att jorden är platt? Håller ni med Olle och barnet i novellen? 3. Hur kan vi anse oss veta att jorden är rund? 4. Hur vet vi saker över huvud taget? På vilka grunder anser vi oss veta hur saker och ting är, och avgör vi vad som är sant? Hur får vi kunskap om saker och ting? Hur många kan svara nej på den första frågan? Vad kan då Olle mena med att allt tyder på att jorden är platt?. Är det bara hans berusade tillstånd som gör att han tycker det? Eller kan en nykter person hålla med? På vilka sätt kan jorden tyckas platt? Det har väl funnits en anledning till att gemene man förr faktiskt trodde det. Vad säger barnet i Lispektors novell? Är det ett rimligt resonemang? Om vi inte kan se med egna ögon att jorden faktiskt är rund, hur kommer det sig då att vi anser oss veta att jorden är rund? På vilka olika grunder kan vi anse oss veta saker och kan vi avgöra om något är fallet eller inte, hur skaffar vi oss kunskap om hur saker och ting är? 3

4 2. Kunskap Övning För att svara på frågan På vilka olika grunder anser vi oss veta saker kanske följande övning kan hjälpa till. Avgör om följande påståenden är sanna eller falska, motivera och förklara hur du gick till väga för att kunna avgöra deras sanningsvärde. 1. Lärarens armbandsur är runt. 2. Cirkeln är rund. 3. Jorden är rund. 1. Det regnar inte ute nu. 2. Antingen regnar det, eller så regnar det inte. 3. Det kommer inte att regna imorgon. 1. Alla killar här i klassen är ogifta. 2. Alla ungkarlar är ogifta. 3. Sverige är det land i Europa som har flest antal singelhushåll. 1. Personen x är längre än läraren (namnet på någon elev i klassen). 2. Om jag är längre än du, så kan inte du vara längre än jag. 3. Långa män får bättre betalt. Ser du något mönster i övningen? Vad är gemensamt för de första, de andra och de tredje satserna i diverse satsgrupp? Jo, du använde dig av samma sorts kunskapskälla. I den första var du tvungen att se efter, undersöka saken. I den andra satsen behövde du bara tänka fram det: definitioner, logik. I den tredje måste du förlita dig på andras kunskap: undersökningar, prognoser. 4

5 Det finns alltså tre huvudsakliga kunskapskällor Sinneserfarenheter Tänkande Vittnesbörd Sinneserfarenheter = erfarenheter som vi får via våra sinnen: syn, hörsel, smak, lukt, känsel, balans, temperaturkänslighet, kroppsförnimmelse, placering och rörelse. Tänkande = omedelbar förnuftsmässig insikt, logik, matematik. Vittnesbörd = andras uppgifter; vad andra har erfarit via sina sinnen eller kommit fram till via tänkande. Diskussion Jag har gett er tre exempel på kunskapskällor. Finns det fler? T.ex. känsla eller intuition, kroppen, drömmar? Kan man tala om en inbyggd kunskap i kroppen, som vet exakt hur allt ska skötas för att vi ska fungera. Finns det sanndrömmar? En känsla för att något är på ett visst sätt? Har ni egna erfarenheter av detta? Är intuition något i sig eller något som man kan man härleda till sinneserfarenheter och fördomar? Repetition Avgör om följande satser är sanna och motivera hur du kom fram till det: =4 (tänkande) 2. Ni är 32 elever i den här klassen (undersökning) 3. Det bor nästan 9 miljoner människor i Sverige (andras uppgifter) Diskussion Vi har alltså talat om tre olika kunskapskällor: sinneserfarenheter, tänkande och vittnesbörd. Men en ännu mer grundläggande fråga är ju: Vad är kunskap? 5

6 Är kunskap och information det samma? Skillnader? Är kunskap och sanning det samma? Kan kunskap vara falsk? Är kunskap och vetenskap det samma? Är all kunskap vetenskap? Finns det olika sorters kunskap? Exempel! Definition Ett sätt att skilja på kunskap och information är genom följande definitioner: Information Uppgifter som ännu inte har kontrollerats. Kunskap Fakta som man på goda grunder är övertygad om är sanna. ELLER/OCH Att har förstått och införlivat kunskapen i sitt tankesystem; kunna tillämpa och relatera till annat. I skolan sysslar vi mest med teoretisk kunskap, och det kanske är lätt att glömma bort att det bara är en av alla sorters kunskaper som man kan ha. Här är några exempel på fler kategorier Praktisk kunskap sy, snickra, byta glödlampa, etc. Kunskap som färdighet simma, cykla, spela fotboll, etc. Tyst kunskap att veta hur någonting är utan att kunna ange skäl Teoretisk kunskap att veta hur någonting är på goda grunder Övning Vad är nedanstående exempel för sorts kunskap? Hur kan man avgöra deras sanningsvärde? 6

7 1. Daniel vet hur man bakar bullar. 2. Lina vet att teoriprovet nästa vecka kommer att gå bra 3. Hanna kan dansa street-dance. 4. Martin vet att han är nervös inför en skrivning. 6. Robert vet att Västerås ligger vid Vättern. 7. Fredrik vet att Sokrates dömdes till döden. Källkritik Beroende på vad för typ av saker man vill undersöka i vetenskapliga arbeten, så använder man de olika kunskapskällorna i olika utsträckning. Men en källa som alla måste använda sig av är vittnesbörd. Man bygger vidare på andras forskning, eller förhåller sig till den på ett eller annat vis. I era gymnasiearbeten måste de flesta av er använda andras erfarenheter och tänkande som kunskapskällla. Diskussion Hur källkritiska är ni? Vad ställer ni för krav på era kunskapskällor? Vet ni att de är pålitliga hur vet ni det? Använder ni er av fakta på nätet? Krav på vittnesbörd Källorna ska vara äkta auktoriteter och experter. Upplysningar ska kunna spåras tillbaka till sina ursprungliga källor. Observationer ska vara beskrivna så att de kan upprepas. Diskussion Nätet förmedlar en mängd information. Kan vi förädla den till kunskap? Diskutera följande citat ur Källkritik för Internet (Göran Leth, Torsten Thurén, Styrelsen för psykologiskt försvar, 2000). 1. Internet är ett synnerligen kraftfullt instrument när det gäller att skaffa information. På internet råder jämlikhet så till vida att alla åsikter kommer fram lika villkor, etablerade och udda, pacifistiska och krigiska, humanitära och rasistiska. 7

8 2. Det är en felaktig föreställning att det går snabbt och enkelt att skaffa information via nätet. Tvärtom det fordras både noggrannhet och eftertänksamhet om Internet skall kunna användas till något annat än att inhämta den mest elementära informationen. 3. Det är också en illusion att tro att det går att informera sig utan att ha förkunskaper; kraven på sådana är i själva verket snarare större än mindre på Internet jämfört med konventionella medier. 3. Den som söker information på Internet är utlämnad åt sig själv och sitt omdöme. Ingen auktoritet kan avgöra vad som är trovärdigt och vad som är otillförlitligt. 8

9 3. Vetenskap Repetition Det vi hittills har talat om är kunskap; hur vi får kunskap och den mer grundläggande frågan vad som är kunskap, till skillnad från information och vad det finns för olika sorters kunskap. Repetitionsfrågor: Kunskapskällor? Kunskap/information? Typer av kunskap? Vetenskapliga metoder Nu ska vi tala om vetenskap specifikt. Vetenskaperna är ju verksamheter som försöker utvidga vårt kunskapsfält. Men hur går man till väga vad är innebörden av att arbeta vetenskapligt? Det är svårt att svara generellt på, eftersom det finns så många olika typer av vetenskaper. Den stora mittfåran går väl mellan naturvetenskaplig och humanistisk forskning. Vad som skiljer dem åt i huvudsak är vilken kunskapskälla man framför allt väljer att använda. Empiri betyder erfarenhet. Man brukar tala om empiriska vetenskaper, och till dem hör naturvetenskaperna, så som fysik, kemi, biologi, geologi och medicin. De bygger huvudsakligen sin forskning på erfarenheter av verkligheten. Vetenskapens värld Visa (delar av) ett avsnitt Uppgift till eleverna: Vad är det som man vill undersöka? Hur går man till väga? Vad är det för viktiga utgångsbegrepp som används? Genomgång: Ta upp följande begrepp och relatera till programmet: Observationer Empiriska vetenskaper använder inte rena sinneserfarenheter. Man ställer inte bara sig ute var som helst en hel dag och så får man se om det dyker upp något intressant. Nej, man söker efter något speciellt, man har motiverade förväntningar, tar 9

10 hjälp av teorier och begrepp för att strukturera erfarenheterna. Man tar kanske hjälp av speciella instrument och man utför en viss observationsprocedur för att andra ska kunna upprepa undersökningen och pröva resultaten. Man hämtar alltså erfarenheter på ett styrt och målinriktat sätt och under kontrollerade former. På det här sättet gör man undersökningarna enhetliga och upprepningsbara. Detta kallas för att göra observationer! Experiment Att göra ett direkt ingrepp på verkligheten. Det kan också vara att testa saker på modeller av verkligheten. Induktion Att dra generella slutsatser utifrån ett begränsat antal iakttagelser. En studie är ganska ointressant om man betraktar resultatet av undersökningen som något som bara rör just de individer som undersökts. Man vill ofta kunna säga något mer generell än så. Diskussion Vad är det som ni undersöker i era gymnasiearbeten? Vilka metoder använder ni? Hur kommer ni fram till era slutsatser? Vilka kunskapskällor använder ni? Vilka begrepp och teorier utgår ni ifrån? 4. Vetenskapskritik 10

11 Repetition Vi har sett ett avsnitt ur Vetenskapens värld. Vi har talat om vad det innebär att arbeta vetenskapligt inom empirisk forskning. Jag nämnde då observationer, experiment och induktion. Kommer ni ihåg vad dessa innebär? Vetenskap innebär alltså att man systematiskt och med speciella metoder samlar in och ordnar kunskap. Att man bygger på fakta som kan kontrolleras av flera genom experiment eller observationer. Diskussion Tycker ni att det är bra sätt att nå säker kunskap? Kan ni komma på några brister? Vad kan man ifrågasätta? Kritik Klyftan mellan empiri och teori Vetenskapliga teorier utmärker sig genom att vara allmänna. Men i och med detta överskrider de med nödvändighet det som de har konkreta, erfarenhetsmässiga belägg för. Det finns alltså ett gap mellan empiri (erfarenhetsmaterialet) och teori (slutsatserna). Teorin är alltid mer vidlyftig än den grundval den är baserad på. Brist på entydighet Empirisk data talar inte entydigt om hur teorin ska se ut. Det finns alltid flera möjliga teorier som kommer att passa lika bra ihop med de empiriska data man funnit. Förväntningarna styr vad man ser Alla förberedelser kan påverka ens förmåga att se saker på ett objektivt sätt, och rentav ge upphov till illusioner. Iakttagelserna blir allt för färgade av förväntningarna. En runforskare kan lite för lätt se runskrift i ett stenblock fast det bara är naturliga mönster på stenytan. Verifikation och falsifikation Det kan alltså vara svårt att hävda, att man en gång för alla har bevisat en vetenskaplig teori. Tidigare hade man som krav att en vetenskaplig teori måste kunna bevisas empiriskt. Det kallas för verifikation. En vanlig uppfattning idag är 11

12 att det är lättare att motbevisa en teori än att bevisa att den är sann. Man kanske inte kan bevisa teorier, men man kan åtminstone underkasta dem stränga prövningar, och tro på dem tills man hittar ett motbevis. Detta kallas för falsifikation. Teorier som kan få vilken erfarenhet som helst att passa ihop med sina påståenden kallas för gummiteorier. Exempel: Gud är god, psykoanalys och astrologi. Ingen erfarenhet kan alltså omkullkasta dem, helt enkelt för att de är för elastiska. De kan inte falsifieras. Därför är de heller inte vetenskapliga. Exemplet Aristoteles och Newton illustrerar bristen på entydighet: Varför föremål dras mot jorden enligt Aristoteles ( f.Kr.) - Hemlängtansteorin - Eftersom allting kommer från jorden, så längtar det också tillbaka. Allt som växer kommer från jorden. Samma sak gäller människor och djur, eftersom vi lever av det som växer. Vatten och mineraler kommer också från jorden och längtar också hem. Varför föremål dras mot jorden enligt Newton ( ) - Tyngdlagen - En massa dras till en annan massa, som är proportionellt mot kropparnas massor och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet mellan dem. Urvalskriterier Ett sätt att komma till rätta med bristen på entydighet är att välja ut den mest lämpliga teorin utifrån ett antal urvalskriterier. Dessa är: Enkelhet: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en enkel teori framför en mer komplicerad. Ska förstås både kvantitativt och kvalitativt. Tankeekonomi: Man ska skära ned sina antaganden till ett nödvändigt minimum. Pragmatism: Enkelhet ökar sannolikheten. Det är lättare att förstå och arbeta med enkla teorier. Man väljer den enklaste teorin av hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen. Konsekvens: De grundläggande logiska grundprinciperna står överst på checklistan. Om en teori rymmer en motsägelse är den inte konsekvent, och det krävs mycket för att man ska ta en till synes inkonsekvent teori på allvar. 12

13 Konservatism: Försiktighetsprincip. Det anses som ett plus att en teori är väletablerad. Så länge som en ny teori inte ger en klart bättre förklaring än den gamla, är det irrationellt att ansluta sig till den. Motiv: Pragmatisk - bökigt och dyrt att byta teori. Vana och bekvämlighet. Säkerhet: En äldre teori har normalt sett utsatts för mer omfattande kontroll. Djup: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man en djupare förklaring, som inte bara hänvisar till en korrelation mellan observerbara storheter, men också pekar ut en underliggande mekanism. Omfång: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som förklarar flest fenomen, så länge den inte tummar på kravet på säkerhet. Integration: Under i övrigt lika förhållanden föredrar man den teori som bäst överensstämmer med övriga teorier. En isolerad teori ses på med skepsis. Man strävar efter koherens att teorier ömsesidigt understödjer varandra. Fruktbarhet: En teori som banar väg för ny forskning (ger upphov till nya intressanta frågeställningar, ägnar sig väl för empirisk kontroll, visar sig vara av stor praktisk nytta) är att föredra framför en teori som försvårar framsteg (svårt att undersöka empiriskt, beräknas). Övning Utifrån urvalskriterierna, vilken teori skulle du välja av Aristoteles och Newtons? Motivera! Övning Går dessa hypoteser att verifieras? 1. Någonstans i universum finns det intelligenta varelser som liknar oss. 2. Gud hör bön. 3. Risken för solkurva (kräkning genom solvärme) av järnvägsrälsen är störst i juli. 4. Det är säkrare att flyga än att åka bil. 5. Den trevligaste svenska staden att bo i är Uppsala. 6. Det existerar en av sinnena oberoende verklighet. Övning 13

14 Föreställ dig att du går till en sierska. Vilken hypotes är mest vetenskaplig utifrån falsifikationskriteriet? 1. Du har tur, en vacker dag får du en stor, oväntad summa pengar. 2. En person i din närhet kommer snart att bereda dig stor glädje. 3. Du kommer att vinna kr på måltipset den 5 juni i år. Övning I vetenskapshistorien finns det gott om exempel på forskare som med olika tilläggsantaganden försökt skydda sin teori från falsifiering. Den kan ju trots allt vara riktig, har många resonerat, och lagt till en ad hoc-hypotes (en hälphypotes vars syfte är att rädda hypotesen) för att förklara det som inte stämmer. Det kan också röra sig om en äkta hjälphypotes som till slut går att testa och verifiera och därmed räddas hela teorin. Tag reda på hur det gick med följande berömda fall: Newtons teori om gravitationen har en enorm prestige i vetenskapshistorien. Med den kunde han förklara både planeternas rörelser och äpplets fall från trädet. Men i vissa avseenden stämde inte teorin. Några astronomer upptäckte i början av 1800-talet att planeten Uranus inte rörde sig enligt Newtons lagar. Detta kunde kanske falsifierat hela teorin, men i stället räddade man den genom en hjälphypotes vilken? 5. Skepticism 14

15 Repetition 1. Jag har talat om tre kunskapskällor vilka då? 2. Vetenskaper som främst använder sinneserfarenheter som kunskapskälla kallas vad? 3. När man använder sinneserfarenheter som kunskapskälla hur arbetar man då (jag har nämnt tre saker)? 4. Vilka svagheter har observationer, experiment och induktion? 5. Dessa svagheter har gjort att det är svårt att uppnå verifikation, och i stället strävar man efter falsifikation. Vad innebär dessa begrepp? Kan ni ge ett exempel på ett påstående som är omöjligt respektive möjligt att falsifiera? Sinneserfarenheternas otillförlitlighet En mer grundläggande kritik rör sinnesförmågornas brister och begränsningar. För att ni ska förstå vad jag menar här, så tänkte jag utsätta er för en associationsövning. (Be helst eleverna att ställa sig med ansiktena mot väggen, släck ner, tänd en kandilaber bakom deras ryggar.) Platons grottliknelse Föreställ dig att du sitter i en grotta. Det är en djup grotta och du står längst in. Du står vänd mot grottans inre vägg, med ryggen mot ingången. Eftersom du befinner dig så djupt in i grottan är det kolmörkt där du är. Dessutom är du fastkedjad från topp till tå. Du kan inte röra dig inte ens huvudet. Varken du själv eller de som står bredvid dig har du någonsin uppfattat. Så här har du stått hela ditt liv. Som tur är har det inte bara varit mörker och tomrymd. Bakom dig reser sig nämligen en manshög mur, och bakom denna mur brinner en eld, och människor med olika föremål på sina huvuden, passerar hela tiden förbi. Av skenet från elden kastas skuggor från föremålen mot grottväggen du står vänd mot, och människorösterna genljuder som ekon från väggen. Så det du ser är skuggor och det du hör är ekon. Eftersom du aldrig har upplevt något annat, så är du övertygad om att detta är allt som finns att detta är verkligheten. Diskussion Vad säger den här associationsövningen dig? Hur kan man koppla den till frågan om kunskap och vetande? Tolkning Det associationsövningen säger mig är att så som vi upplever verkligheten inte nödvändigtvis överensstämmer exakt med hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Var 15

16 och en av oss är fångade i vår egen kropp, med dess begränsade sinnesförmågor. Sinnesförmågorna är den enda kanalen till verkligheten som vi har. De fyller vårt medvetande med sinnesintryck som inte exakt överensstämmer med verkligheten. I vårt medvande, vår egen lilla grotta, så kan vi bara uppfatta skuggor och ekon av verkligheten. Vi ser aldrig riktigt föremålen sådana de är, eller hör de riktiga ljuden, sådana de är. Och det finns så oändligt mycket mer av verkligheten som våra sinnen inte kan uppfatta. Vi vet ju att vissa djur hör fler ljudfrekvenser än vad vi gör, och känner fler dofter. Vad mera är det som vi missar, på grund av våra sinnesförmågors begränsningar? Och hur förhåller sig verkligheten egentligen? Andra exempel på att våra sinnen faktiskt bedrar oss är: Müller Lyers pilar (Visa eleverna de tre svarta pilarna först) Nu vill jag att ni tittar på de här pilarna vilken är längst? (Visa de röda pilarna) Men om vi rödmarkerat linjerna och mäter här, så är det visar det sig att alla linjer är lika långa. Pinnen i vattnet (Stoppa ner en penna i ett glas vatten) 16

17 Titta på den här pennan i vattenglaset hur ser den ut i vattnet? Bruten. Nu när jag drar upp den ur vattnet hur ser den ut då? Rak igen. Vad ska vi dra för slutsatser av det? Att den faktiskt bryts i vattnet och sedan blir hel, eller att vi ser fel? Drömmar När du drömmer, är du då medveten om att du drömmer? Eller har du rentav svårt att skilja på vad du bara har drömt och vad som är verkligt när du vaknar? Eftersom vi har sinnesintryck även i våra drömmar vi ser, hör och känner saker, smakar och doftar, precis som i verkligheten, och de flesta av oss upplever allt som högst verkligt, ända tills vi vaknar hur kan vi då veta att det vi gör nu här inte är en dröm? Kan ni ge mig några bra argument för att vi kan vara övertygade om att det här är verklighet till skillnad från dröm? Ett litet absurt exempel men som ändå är omöjligt att argumentera mot är: De elaka robotarna/den bedrägliga anden (Visa scenen ur filmen Matrix där människor ligger i bassänger, kopplade till apparater) Hur kan vi veta att allt vi uppfattar inte är ett lurendrejeri av maktlystna robotar, som tagit över jorden, livnär sig på människors energi och genom maskiner matar oss med falska upplevelser av att leva vanliga liv? Eller att en ond demon ger oss falska föreställningar om verkligheten? Kan du komma på ett argument mot detta? Den skeptiska frågan Vad ska vi dra för slutsatser av att sinnena ibland verkar bedra oss och att vi ibland kan ha sinnesintryck utan att de motsvaras av en verklighet? Hur kan vi till exempel veta när de inte gör det? Tänk om de alltid gör det? Vad kan vi lita på och inte lita på av det som vi uppfattar? Kan vi egentligen alls vara säkra på att vi vet någonting över huvud taget? Sammanfattning Kritiken mot sinneserfarenheternas tillförlitlighet rör dess begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten, dess brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt, och att eftersom vi kan ha sinneserfarenheter utan yttre påverkan, som i drömmarna, så är frågan hur mycket av det vi upplever även i vakentillstånd, motsvaras av en yttre verklighet. Eftersom allt vi har direkt tillgång till är vårt medvetande, så kan vi aldrig få riktigt svar på frågan. De filosofer som ifrågasätter sinneserfarenheterna på detta sätt är antingen skeptiker, som anser att vi inte kan veta någonting, eller rationalister, som anser att det är genom vårt tänkande och förnuft som vi når den sanna kunskapen. Men det sista argumentet, drabbar även dem: Hur kan vi veta att det vi 17

18 tycker är rimligt, logiskt och förnuftigt och riktigt är ett lurendrejeri av en illasinnad demon? Vi kanske blir matade med helt sjukt felaktiga föreställningar? Diskussion 1. Hur ser du på dessa ifrågasättande argument några att ta på allvar, några som gör skillnad i ditt sätt att värdera sinneserfarenheter? Verkar de rimliga eller är de bara absurda? 2. Kan du dra dig till minnes tillfällen då du själv tagit miste i fråga om vad du sett, hört, känt, e t c? 3. Spelar det nån roll om vi lever ett liv som i Matrix? 18

19 6. Empirism och rationalism Repetition Vilka argument finns mot sinneserfarenheter som kunskapskälla? Platons grottliknelse Illusionsargument (Müller Lyers pilar och pinnen i vattnet) Drömargumentet Bedrägeriargument (De elaka robotarna/den bedrägliga anden) Vad visar dessa argument? (1) Sinnesorganens begränsade förmåga att uppfatta alla delar av verkligheten. (2) Sinnesorganens brister som gör att vi uppfattar saker på ett oriktigt sätt. (3) Att sinnesorganen kan framkalla sinneserfarenheter utan en yttre verklighet. Två huvudriktningar inom kunskapsteori Kan man dricka mer te, innan man har tagit första klunken? Kan man hugga huvudet av någon som bara består av ett huvud och inte har någon kropp? Frågor som ställs i Alice i underlandet. Svaret på dessa är mer av logisk karaktär än empirisk; man tänker fram svaret. I frågor om kunskapens beskaffenhet brukar man i filosofi tala om empirism och rationalism. Empiri betyder som sagt erfarenhet, och ratio betyder förnuft. Empirism Empirister tror att vi får vår kunskap främst genom erfarenheten. Vi föds som tomma blad som erfarenheter skriver på, är ett känt citat från empiristen John Locke. Han insåg också att just på grund av alla osäkerhetsfaktorer som är inblandade i våra sinneserfarenheter, kan vi bara komma fram till sannolik kunskap. Rationalism Rationalister tror däremot att det är via vårt förnuft som vi kommer fram till kunskap och att vi föds med den. I och med att förnuftskunskap inte råkar ut för alla osäkerhetsfaktorer som sinneserfarenheterna gör, så anser man att denna kunskap ger oss absolut sann kunskap. Men hur kan man mena att vi föds med kunskap? 19

20 Idévärlden Platon var lärjunge till Sokrates, och han utvecklade en teori som Sokrates hade; att alla sanningar fanns i en speciell värld idévärden, eller formvärlden. Platon menade att denna värld erfar vi inte med våra sinnen, utan med vårt förnuft, och är skild från vårt förnuft, dvs. existerar utanför vårt medvetande på ett icke-materiellt och abstrakt sätt. Vi når den via vårt förnuft, men den finns oberoende av vårt förnuft. Sinnevärlden är den värld som vi uppfattar med våra sinnen. Den världen är en ofullkomlig, föränderlig och förvirrande skuggbild av verkligheten. Innan vi föddes vistades våra själar i idévärlden, och under färden till sinnevärlden där de bosatte sig i våra fysiska kroppar, så hann de glömma en hel del kunskap. Men genom att tänka koncentrerat och med hjälp av de rätta frågorna, så kan vi locka fram den kunskapen ur glömskan igen. Detta kallas för Sokrates barnmorskemetod: man förlöser fram kunskapen. Texten Menon (Låta eleverna (hög)läsa den, eller återberätta den för dem) Sokrates får Menons obildade slavpojke att räkna ut hur många fot olika geometriska figurer är genom att ställa frågor. Ett exempel på den Sokratiska barnmorskemetoden. Diskussion 1. Tror du att vi föds med åtminstone en viss kunskap? Eller verkar det helt orimligt? Eller verkar det motsatta orimligt att vi föds som tomma blad? 2. Vad är egentligen rationellt tänkande Intuition, omedelbar insikt, kännedom om betydelsen av våra begrepp, blixtsnabba mentala experiment? 3. Är matematik baserat på tänkande eller sinneserfarenhet? 4. Kan du komma på några osäkerhetsfaktorer för förnuftet som en väg till kunskap? Vi kan inte till fullo lita på våra sinnen. Men kan vi lita på vårt förnuft? 5. Vad litar du mest på: dina sinneserfarenheter eller förnuftet? 6. Är sinneserfarenheter och förnuft helt skilda saker, är de helt oberoende av varandra? 7. Deduktion 20

21 Liksom man skaffar sig en massa sinneserfarenheter till vardags varje dag, så tänker vi ju en massa varje dag. Hur kan man då använda tänkandet på ett mer vetenskapligt sätt? Jo, genom logiska lagar och metoder. Precis som observationer är ett slags styrda sinneserfarenheter i syfte att göra undersökningarna enhetliga och upprepningsbara, är logiken ett styrt tänkande i syfte att göra tänkandet enhetligt och upprepningsbart. En vetenskaplig forskare ställer sig ju inte bara utanför dörren och får se vilka sinnesintryck som kommer och inte sätter han sig bara vid skrivbordet och får se vilka tankar som slumpmässigt dyker upp. Deduktion Ett exempel på hur man kan systematisera tänkandet är deduktion. Deduktion är en logisk metod som talar om vilka logiskt korrekta slutsatser man kan dra utifrån en viss information. Observera: Den säger inte vilka slutsatser som är sanna, utan vilka slutsatser som är logiska. Om de logiska slutsatserna dessutom är sanna, beror på om informationen är sann. Det viktiga här är, att vi inte kan dra vilka slutsatser som helst utifrån en given information, om vi vill tänka logiskt riktigt. Utifrån en viss given information, så följer vissa logiska slutsatser. Deduktion ställer alltså upp regler för vilka logiska slutsatser vi kan dra utifrån en viss information. Modus ponens och Modus tollens är två vanliga regler för deduktion: Modus ponens Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) A (Du får MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså B (Alltså får du MVG i Filosofi A) Modus tollens Om A så B (Om du får MVG på alla prov i Filosofi A, så får du MVG i Filosofi A) icke B (Du får icke MVG på alla prov i Filosofi A) Alltså icke A (Alltså får du icke MVG i Filosofi A) Deduktion spelar en väsentlig roll för i stort sett alla vetenskaper. Man testar en teori genom att härleda logiska konsekvenser av den och jämföra den med erfarenheter. Man drar slutsatsen att om teorin är sann, så måste man kunna göra den och den iakttagelsen, och omvänt följer det att om man gör en iakttagelse som strider mot teorins logiska konsekvenser, så kan teorin inte vara sann. Ett exempel: 21

22 Exempel En forskare av vikingatiden resonerade på följande sätt om befolkningsantalen i Vorpasse: Det faktum att antalet gårdar steg, samt den omständigheten att bondgårdarnas storlek också fortsatte att vara ungefär som tidigare, tyder på att befolkningsantalen i Vorpasse inte förändrades på något väsentligt sätt under loppet av vikingatiden. Han resonerade så här: A= Befolkningsantalet förändras B= Antalet gårdar eller gårdarnas storlek förändras 1. Om befolkningsantalet förändrades (A), så skulle antalet gårdar eller gårdarnas storlek ha förändrats (B) 2. Antalet gårdar och deras storlek förändrades inte (icke B) 3. Alltså förändrades inte befolkningsantalet (icke A) Fråga Om du tittar på det logiska mönstret i resonemanget, vilken deduktiv metod använde han? Övning Kom på egna exempel på Modus tollens och Modus ponens. Diskussion Med deduktion så kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden. Om vi vill veta något om hur världen är inrättad, måste vi stödja oss på erfarenheten. Så är deduktion bara en lek med ord? Sammanfattande övning Hur kan du motivera sanningsvärdet på följande satser? 22

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Resurscentrums matematikleksaker

Resurscentrums matematikleksaker Resurscentrums matematikleksaker Aktiviteter för barn och vuxna Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den snåle grosshandlarens våg 6 4 Tornen

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest?

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest? Efter att jag hållit något av mina föredrag om respekt, inställning och bemötande, kommer ofta någon eller några åhörare fram till mig. De vill berätta om sina mål, drömmar och visioner. En gång berättade

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION AVSNITT 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Med induktion menar man vanligen en mycket vanlig resonemangsmetod: man gör flera observationer, upptäcker ett mönster (eller något som man tror är ett mönster) och därefter

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Förberedande Sannolikhet DIAGNOS SAF

Förberedande Sannolikhet DIAGNOS SAF Förberedande Sannolikhet DIAGNOS SAF Diagnosen är muntlig och omfattar ett antal försök med tillhörande frågor kring resultaten av försöken. Eleverna ges möjligheter att visa vilken uppfattning de har

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Skolmonstret. Författare och illustratör: Edvin Gustin

Skolmonstret. Författare och illustratör: Edvin Gustin Skolmonstret Författare och illustratör: Edvin Gustin 1 2 Kapitel 1 Ljudet -Hörde du ljudet sa, Totte till Tim. -Vad för ljud, jag hörde inget, sa Tim. Totte hade hört ett ljud från golvet, det var ett

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Jonathan Lehtonen DEREALISATION

Jonathan Lehtonen DEREALISATION Jonathan Lehtonen DEREALISATION 1. Ett rum med en hatthylla. och ligger/står intill varandra på scen. Jag kom undan. Jag kom undan med det. Jag gjorde det och jag kom undan. Jag är en hjälte. En hjälte!

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Naturkunskap 1a1 4-13

Naturkunskap 1a1 4-13 Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Sanningens Ande. öppnar trons dörrar. Av: Johannes Djerf

Sanningens Ande. öppnar trons dörrar. Av: Johannes Djerf Sanningens Ande öppnar trons dörrar Av: Johannes Djerf Grattis på födelsedagen!.. men jag fyller inte år idag, tänker du, Men denna sång är inte till bara någon speciell person utan är till oss alla här

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Yoga som pragmatisk filosofi

Yoga som pragmatisk filosofi 1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist Tillägnas Leo och Althea, mina unga filosofer Tack till Maria Sundin, Kent Gustavsson, Jan Lif, Jeanna Eklund, Rod Bengtsson

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete

Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Naturvetenskapligt specialisering Gymnasiearbete Del A Vad är ett gymnasiearbete? Steg 1: Intresse-Idé Egna idéer Fördjupning Matematik Fysik Teknik Biologi Kemi Experimentellt arbete Teoretiskt arbete

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer