Ungdomar och digitalisering en studie om beteende, attityder och kunskap hos en googlande generation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar och digitalisering en studie om beteende, attityder och kunskap hos en googlande generation"

Transkript

1 en studie om beteende, attityder och kunskap hos en googlande generation Praktikantprojektet hösten 2014 Josefin Wallo Rebecka Lönnroth December 2014

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Projektbeskrivning Förstudie Analysmodell Enkätdesign Urval av undersökningens respondenter Vilka har svarat? Bortfallsanalys Disposition Omvärldsanalys den digitala eran Vad vi gör på internet och varför Hoppet om e-generationen Offentlig sektor den digitala utvecklingens fanbärare? Skolans roll Resultat och analys Information och kommunikation är en trend Passiva åskådare eller medvetna samhällsmedborgare? Enkelhet före svar på tal Kunskap om offentlig sektor en nödvändighet i ett informationssamhälle? Förtroendet för information Hur tar då den googlande generationen helst kontakt? Vana navigatörer som ställer krav E-tjänster hit eller miss? Avslutande diskussion och analys Attityd Beteende Kunskap Behov och syn Medskick till offentlig sektor på jakt efter e-generationen Källförteckning Bilaga 1 Tabeller och diagram Bilaga 2. Enkätfrågor... 32

3 Sammanfattning Ungdomar och digitalisering I en tid av snabba förändringar där den digitala utvecklingen ständigt gör sig påmind, ser vi att internet och digitala tjänster är ett naturligt inslag i vårt samhälle. Dagens medborgare, i olika grad, i olika skeden i livet, utför många av sina vardagliga ärenden på internet. I takt med att användningen ökar har bilden av dagens unga som en sorts e-generation etablerat sig. Bilden vill göra gällande att dessa barn av sin tid, födda in i en digital era, med fast grepp om sina smarta telefoner har ett helt annat förhållningssätt till digitala tjänster, internet och dess användningsområden än den äldre generationen. Många hävdar att den ständigt uppkopplade e- generationen har ett unikt försprång som gör dem långt bättre rustade inför framtidens fortsatta digitalisering. Andra hävdar att dagens unga saknar den tekniska kunskapen kring hur internet, data och digitala tjänster fungerar rent tekniskt. Det råder därmed en tudelad bild av den så kallade e-generationen. Mot bakgrund av detta gav Governo AB sina två praktikanter i uppdrag att, under hösten 2014, undersöka ungdomars syn på digitalisering för att fånga vilka utmaningar offentlig sektor har i att möta ungdomars behov av digitala tjänster. En enkätundersökning har därför genomförts med syfte att närmare studera och diskutera dessa frågor. Urvalet i undersökningen har varit ungdomar i åldern år, som ska söka till gymnasiet eller som redan studerar på gymnasiet. Totalt deltog 120 respondenter i studien. Studien använder sig av en analysmodell där ungdomars attityd, beteende och kunskap kring offentlig sektor, digitalisering och tjänster ringas in för att identifiera vilka utmaningar som offentlig sektor står inför för att möta dessa behov och förväntningar. Detta inte minst för att även kunna utgöra en framtida, attraktiv arbetsgivare. Resultatet visar att ungdomarna i studien har ett naturligt förhållningssätt till digitala kanaler då detta är en stor del av deras vardag. Merparten använder internet i huvudsak för kommunikation och för att söka information. Ungdomarna är snarare informationskonsumenter än informationsproducenter till skillnad från de teorier som funnits kring nätverkssamhället där alla är medproducenter. Samtidigt ser vi att ungdomarna i studien är samhällsengagerade och vill ge uttryck för det. Men som storkonsumenter av information tycks det handla om ett förstunden-engagemang. Det digitala samhällsengagemanget visas av många genom att gilla få tar ytterligare steg för att verkligen vara med och påverka. Studien visar även att det framförallt är i frågor de själva är berörda av som ungdomar tycker att kunskap om ansvarsfördelning och beslutsfattare är viktigt. Här söker de gärna själva den information de behöver. De har störst förtroende för information som finns på offentliga myndigheters hemsidor, medan sociala medier såsom bloggar och mobil-appar ses som mindre tillförlitliga. En vändande trend kan skönjas, där medvetenhet hos unga tycks öka gällande att ställa sig kritiska till information de får via mer eller mindre tillförlitliga källor. Resultaten pekar även på att det finns en utmaning för offentlig sektor att nå ungdomar med information. För att inte förvinna i det massiva informationsflödet behöver offentlig sektor stå som tydliga avsändare och bli bättre på att marknadsföra sig för att nå ungdomarna med aktuella budskap. Som de vana navigatörer dagens ungdomar är, anser de att information ska vara lättillgänglig samt erbjudas snabbt och enkelt. I de ärenden ungdomarna vill ha ett säkert, snabbt och tillförlitligt svar ser de telefonsamtal som ett tryggt alternativ. Här är alltså inte alltid de digitala tjänsterna det mest självklara valet, utan snarare offentliga myndigheter och kommuners hemsidor. Utmaningen för offentlig sektor blir istället att se till att leverera information enkelt, lättillgängligt och sökbart för att möta den googlande generationens krav på rätt information i rätt tid. Dessutom handlar det för offentlig sektor om att fundera kring hur det går att möta den googlande generationen, som blivande arbetsgivare och för samhället i stort att säkra och utveckla teknikkompetensen för att bygga nästa generations tjänster. 2

4 1 Inledning Ungdomar och digitalisering Denna rapport är ett resultat av det projekt managmentkonsultföretaget Governo AB givit sina två praktikanter i uppdrag att utföra under hösten Nedan presenteras bakgrunden till studien, en kort beskrivning av tillvägagångssätt i genomförande samt den analysmodell som använts i studien. 1.1 Bakgrund E-generationen unga uppvuxna i en tid av snabba förändringar där den digitala utvecklingen ständigt gör sig påmind. Bilden av den så kallade e-generationen kan idag sägas vara tudelad. Sällan har ungdomar haft fler kanaler för att söka och tillgodogöra sig och sprida kunskap, kontakter och information. I en nyligen genomförd undersökning från Statistiska Centralbyrån uppgav 85 % inom åldersintervallet åringar att de dagligen använder en dator. 84 % uppgav att de har tillgång till en mobiltelefon med internetuppkoppling. 1 Att googla är idag ett allmänt nyttjat begrepp, som sedan en tid tillbaka är upptaget i Svenska Akademins ordlista. Trots att användningen av digitala kanaler är att betrakta som stor är ungdomars beteendemönster koncentrerade kring specifika kanaler. Nyheter och kunskap söker man i störst utsträckning via sociala medier och kompisar. Den information som ungdomar idag tillgodogör sig är med andra ord till stor del producerad av andra ungdomar. 2 Nyhetssajter och myndighetsspecifika tjänster används i mindre utsträckning för att hämta information och hemsidor med samhällsinformation anses tråkiga och alltför byråkratiska. 3 Med andra ord finns ett glapp där ungdomars beteendemönster sällan tycks korsa digitala plattformar för offentliga och myndighetsspecifika tjänster. Som framtidens användare av offentliga och digitala tjänster och som potentiella arbetstagare inom offentliga verksamheter är det viktigt att offentlig sektor ringar in ungdomars beteendemönster, attityder och förväntningar kring internet och synen på digitalisering i stort. Många satsar på digitalisering, men vad vill framtidens användare ha i sin kontakt med myndigheterna? Hur ser trenden ut framåt? När ska vi satsa mer på digitalisering och när är kanske personlig (fysisk) vägledning att föredra? Vilka kanaler blir bärande i framtiden? Hur kan offentlig sektor möta de förväntningar som finns och på samma gång attrahera fler att arbeta inom offentlig verksamhet? Mot bakgrund av detta såg Governo ett intresse i att undersöka ungdomars syn på digitalisering för att fånga vilka utmaningar offentlig sektor har i att möta ungdomars behov av digitala tjänster. En studie baserad på en enkätundersökning har därför genomförts med syfte att närmare analysera och diskutera dessa frågor. 1.2 Syfte och mål Undersökningens syfte har varit att genom en enkätstudie identifiera och beskriva ungdomars behov av och syn på digitalisering samt vilka utmaningar offentlig sektor har i att möta ungdomars behov av digitala tjänster. Målet med enkätstudien har varit att undersöka: Ungdomars attityder, värderingar och beteendemönster i sin användning av digitala kanaler. 1 Statistiska centralbyrån (2014) Vad gör personer i åldern år vid kontakt med myndigheter via Internet. År Gunnarson, P & Büscher, M (2014) Ungdomsbarometern Arvidsson, S & Karlander, J (2010). erevolution How do we energise and involve young citizens? Pricewaterhousecoopers (PWC). 3

5 Ungdomars kunskap kring offentlig verksamhet och digitala kanaler. 1.3 Projektbeskrivning Projektet har genomförts i sex faser. I den inledande fasen projektstart bestämdes projektets mål och syfte och en projektplan utarbetades. Andra fasen bestod av en förstudie, vilken tillsammans med den tredje fasen enkätdesign beskrivs nedan. Fas fyra utgjordes av datainsamling i form av enkätutskick och följdes av fas fem analys och rapport där denna rapport författades. Den avslutande fas sex projektavslut innefattar en projektpresentation som skall genomföras av praktikanterna inför Governo, samt ett avslutande seminarium där berörda aktörer inom området bjuds in för att ta del av resultatet och diskutera ämnet. Figur 1: Projektbeskrivning 1.4 Förstudie En viktig del i uppdraget har varit att skapa en förståelse för ungdomars behov av och syn på digitalisering. Arbetet inleddes därför med en förstudie i form av en omvärldsanalys. Syftet med förstudien var att få en översiktlig bild av vilka undersökningar som redan gjorts inom området och med detta som utgångspunkt få inspel kring vilka analysaspekter som skulle kunna vara relevanta. Resultatet av förstudien presenteras i sin helhet i kapitel 3. Denna del i uppdraget var en viktig förutsättning för att kunna identifiera frågeställningar för att i nästa skede skapa enkätfrågor. Förstudien bestod i huvudsak av inläsning av dokument från 4 : Nationella studier Stiftelsen för internetinfrastruktur, Svenskarna och internet Ungdomsbarometern Vetenskapliga uppsatser Tidnings- och debattartiklar från bland annat Sveriges Kommuner och Landsting och tidningen Chef Internationella och nationella bloggar 1.5 Analysmodell Utifrån resultaten från förstudien har en analysmodell arbetats fram. Modellen illustrerar hur vi valt att strukturera analysen, genom olika frågeområden. För att kunna ringa in dessa områden har vi undersökt mönster och trender gällande ungdomars attityder, beteendemönster och kunskap kring offentlig sektor, digitalisering och de tjänster och kanaler som ryms inom det begreppet. 4 Se källförteckning för detaljerad beskrivning 4

6 Figur 2: Analysmodell Attityder och beteende är närliggande begrepp vars relation ofta studeras inom socialpsykologi. Attityder och beteende hjälper oss även att förstå vår omvärld, vilket skapar en relation även till kunskapsbegreppet. 5 Attityd avser här ungdomarnas förhållningssätt, både till internet som verktyg med också till de olika digitala kanaler som ingår i deras beteendemönster. Attityd avser även hur respondenterna förhåller sig till offentlig sektor. Beteendemönster beskriver hur och var respondenterna navigerar i olika digitala kanaler, hur deras användning tar sig för uttryck. Begreppet kunskap utgår från respondenternas vetskap om offentlig sektor. Genom att studera kunskap, beteende och attityd kan vi ringa in dels vad ungdomarna har för behov av digitala tjänster och vad de har för syn på offentlig sektor. Detta för att kunna avgöra vilka utmaningar som finns i utvecklingen av framtidens digitala tjänster. Behov avser här ungdomars behov av offentlig sektor vilket i sin tur genererar ett behov av offentliga och digitala tjänster. Syn är kopplat till behov och men även förväntningar på digitala tjänster och offentlig sektor i stort. Begreppet syn går att härleda ifrån ungdomars attityd, beteende och kunskap. 1.6 Enkätdesign Utifrån analysmodellen, samt med utgångspunkt från vad som framkom i förstudien, kunde enkätens frågor konstrueras. Urvalet till undersökningen har avgränsats till ungdomar i åldern 14 till 19 år, som ska söka till gymnasiet eller som redan studerar på gymnasiet. För att fånga rätt målgrupp var ambitionen att göra enkäten så lättbesvarad som möjligt men ändå uttömmande på information. Det medförde att enkäten innehöll 16 frågor där svarsalternativen var fasta. För att säkerhetsställa att frågorna i enkäten inte kunde feltolkas sände vi ut en pilotenkät till fem utvalda testpersoner. Testpersonerna bestod dels av tre stycken ungdomar som motsvarade målgruppen för enkäten, dels vår kontaktperson på IT-gymnasiet samt kontaktperson från Kommunförbundet Stockholms Län. Testgruppen kunde ringa in och ge synpunkter gällande frågornas utformning och relevans för studien och målgruppen. 1.7 Urval av undersökningens respondenter Enkäten, som studiens resultat bygger på, vänder sig till ungdomar i åldern 14 till 19 år, som ska söka till gymnasiet eller som redan studerar på gymnasiet. Undersökningen riktade därför in sig till elever som studerar på IT-gymnasiet i Örebro och till elever som besökte gymnasiemässan i Stockholm. Valet till varför två grupper finns representerade i urvalet gjordes med utgångspunkt i att kunna fånga in flera perspektiv. Valet bakom att studera en grupp elever med god kunskap om IT kommer från en ambition att studera det goda exemplet. Här menar vi att urvalet representerar en grupp som har förutsättningar som är extra gynnsamma. Bryman (2008:55) refererar ett sådant urval som det kritiska fallet, med det menas att det finns en god teoretisk 5 Angelöw, B & Jonsson, T. Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur, s. 172:2000 5

7 grund att fallet ska ge en ökad förståelse för det som studeras och huruvida vårt antagande håller eller inte. Här menar vi att om det framträder bristande kunskap hos eleverna om digitala plattformar för offentliga- och myndighetsspecifika tjänster i detta goda exempel, finns det skäl att anta att problemen inte är mindre inom andra grupper där förutsättningar kan vara sämre. En annan viktig faktor var att undersöka om det framträder skillnader i ålder. Här fann vi det intressant att studera om ungdomar i åldrarna 14 till 19 år befinner sig i olika livshändelser, och därmed har olika rörelsemönster och behov, vilket kan påverka deras kunskap om offentlig sektor. Vi menar här att elever som studerar på gymnasiet befinner sig i en livsfas där de har en ökad kontakt med offentlig verksamhet och offentliga tjänster. Exempel här är kontakt vid flytt, ansökan till högskola, körkort och militärtjänstgöring. Elever som fortfarande studerar på högstadiet står ännu inte inför samma typ av livsval och är fortfarande under starkt förmyndarskap och bör inte ha samma kontakt. Enkäten distribuerades på flera sätt. För det första lanserades den på IT-gymnasiets hemsida, med ett följebrev samt en länk till den webbaserade enkäten 6. För det andra fick elever som besökte gymnasiemässan besvara den webbaserade enkäten med hjälp av ipads, samt i form av utskrivna enkäter som delades ut. Valet till att distribuera utskrivna enkäter gjordes med utgångspunkt i att öka deltagandet i studien. 1.8 Vilka har svarat? När studien avslutades den 24 november, hade totalt 120 ungdomar deltagit i enkäten. Enkäten hade då funnits tillgänglig på IT-gymnasiets hemsida under en vecka samt genom deltagande på gymnasiemässan den 20 november. Med tanke på att enkäten lades ut på IT-gymnasiets hemsida, där endast en påminnelse kunde läggas ut, och att enkäten delades ut på gymnasiemässan i den mån det gick, får deltagandet i undersökningen betraktas som god. Det framkommer att 57 elever från IT-gymnasiet deltog och att 63 elever från gymnasiemässan deltog, vilket får ses som en jämn fördelning. Det går vidare att utläsa att 49 procent som deltog var flickor och 51 procent var pojkar. Här ser vi att pojkar var överrepresenterade från ITgymnasiet och flickor överrepresenterade från gymnasiemässan. Ser vi till spridningen på åldern så har vi lyckats täcka in den tänkta målgruppen på 14 till 19 år, men att åldrarna 15 till 17 år är väl representerat då 80 % av de svarande tillhör denna grupp. I och med att antalet respondenter i åldrarna skiljer sig åt bör eventuella jämförelser mellan ålder göras med försiktighet. 1.9 Bortfallsanalys Vi har inte haft en fast målgrupp för enkäten och en bortfallsanalys kan endast göras utifrån svarsfrekvensen på enkätens frågor. Utifrån enkätens 16 frågor, där de tre första frågorna var om variablerna ålder, kön och på vilken nivå respondenten studerar (gymnasiet eller högstadiet), så ser vi att det skiljer sig mellan antalet bortfall per fråga. Det går att konstatera att några enstaka respondenter väljer att hoppa över varje fråga, men generellt har vi en svarsfrekvens för varje fråga på 94 %. En förklaring till att det är bortfall kan vara att vissa respondenter fick genomföra undersökningen via utskrivna enkäter. Det innebär att respondenterna lättare kan hoppa över eller missa att svara på frågor eller missa att kryssa i alternativ. I en webbaserad enkät kan man komma åt detta problem genom att till exempel ställa in inställningar så det inte går att hoppa över, utan att svar krävs på varje fråga. En annan förklaring kan vara antalet frågor i enkäten. 16 frågor kan betraktas som mycket, även om det i följebrevet angavs antal frågor samt tiden det beräknades att ta för att delta. Detta i kombination med att ungdomar som deltog under gymnasiemässan lättare kände sig stressade med att hinna klart med enkäten, möjligen på grund av grupptryck. Vi kan konstatera att svarsfrekvensen överlag är god. Åtta frågor har en svarsfrekvens som ligger mellan % och fyra frågor har en svarsfrekvens som ligger mellan %. En fråga i undersökningen sticker dock ut med en svarsfrekvens på 75 %, vilket är undersökningens lägsta. 6 Surveymonkey 6

8 När en reflektion till varför görs, så går det att utläsa att störst bortfall kommer från respondenterna som deltog under gymnasiemässan. Här ser vi att respondenterna haft en svårighet att fylla i svaren på frågan gällande de utskrivna enkäterna. En risk som vi var medvetna om i valet att använda utskriva enkäter, men ändå valde att ta för att öka chanserna till att få in ett större urval i enkätundersökningen. För att säkerställa att resultat och analys per fråga blir så tillförlitlig som möjligt, så kommer svarsfrekvens per fråga att redovisas i kapitel Disposition Rapporten består av fyra kapitel. Detta inledande kapitel är följt av kapitel 2 som belyser resultatet av förstudien för att sedan i kapitel 3 redovisa resultatet av enkäten som legat till grund för undersökningens analys. I rapportens sista del, kapital 4, presenteras en avslutande analys och diskussion av resultatet efter analysmodellens struktur. Här ges även medskick till berörda aktörer inom området. 7

9 2 Omvärldsanalys den digitala eran 2.1 Vad vi gör på internet och varför Internet inte bara en fluga Det går att konstatera att internet idag inte är en fluga, utan snarare den huvudsakliga kanalen för många tjänster. Utbud och efterfrågan på digitala tjänster har aldrig varit så utbredd som idag. I alla åldrar har internetanvändningen ökat de senaste tio åren och idag utförs många av våra dagliga ärenden på internet. 7 Vi bokar tid till tandläkaren, köper flygbiljetter till semestern, betalar våra räkningar och deklarerar. Internet och digitala tjänster är idag ett naturligt inslag i vår vardag i olika skeden i livet. Vi använder även internet för att i stor utsträckning kommunicera med varandra och dela med oss av och söka information. Både yngre och äldre bidrar aktivt till informationsflödet. Att googla har till och med blivit erkänt som ett verb i Svenska Akademiens ordlista. Unga är inte oväntat de som är mest aktiva på internet. 8 Smarta telefoner, surfplattor och applikationer har här bidragit till att unga nästan ständigt är uppkopplade via sociala medier, så som Facebook och Instagram. Av landets högstadie- och gymnasieelever uppger 98 % att de har en egen smartphone. Sociala medier är idag en av de huvudsakliga kommunikationskanalena för unga. 81 % av landets åringar besöker Facebook dagligen. I en nyligen genomförd kartläggning över svenskarnas internetvanor gick det att konstatera att internet även introduceras allt lägre ner i åldrarna. 30 % av Sveriges 2-åringar använder internet dagligen. Bland 7-åringar är andelen 90 %. 9 I jämförelse med övriga EU-länder ligger Sverige i framkant, tillsammans med Island, Danmark, Nederländerna och Finland vad gäller internetanvändning. Utvecklingen inom hela EU går alltjämt mot ett ökat användande 10. Sverige är idag en drivande kraft inom EU vad gäller utveckling inom digitalisering. Den av den förra regeringen genomdrivna Digitala Agendan har varit en i raden av initiativ för att driva utvecklingen av digitala tjänster och e-förvaltning, för såväl företag som offentlig sektor. Internet och fortsatt digitalisering är här för att stanna. De aktiva ungdomarna? Ålder har visat sig spela en betydande roll för graden av aktivitet, där yngre tendrar att vara mer aktiva än äldre. Detta i synnerhet när det kommer till att använda internet för kommunikation. Här har det visat sig att yngre är aktiva genom många olika typer av sociala nätverk och medier. I studien Svenskarna och internet konstaterades att åringar i snitt förlägger 7,5 timmar per vecka på olika sociala nätverk, medan åringar lägger hälften så mycket och än färre timmar lägger de som är 40 år och uppåt. 11 Användningen av internet och digitala kanaler är mer koncentrerad kring telefonsamtal, e-post och att dela och ta del av information hos den äldre delen av befolkningen. Kort och gott kan ålder sägas vara avgörande för både grad av aktivitet och användningsområden. Ju äldre du är desto mindre och mer koncentrerad aktivitet. 12 Kommunikation är en stor del av både unga och äldres internetvanor. Bilden är att dagens unga är en kommunikativ och interagerande generation och mycket tyder på att unga tar del av och uppdaterar varandra på information. Unga förser unga med andra ord med information vilket gör att deras informationsinhämtning kan te sig ganska begränsad och sluten Findahl, Olle, Svenskarna och internet 2014, Stiftelsen för internetinfrastruktur, Göteborgstryckeriet Findahl, Olle (2014) 9 Findahl, Olle (2014) 10 Findahl, Olle (2014) 11 Findahl, Olle (2014:28) 12 Findahl, Olle (2014) 13 Gunnarson, P & Büscher, M (2014) Ungdomsbarometern

10 Yngre och äldre har i viss mån olika typer av rörelsemönster. Statistiska centralbyrån kunde i en studie från 2013 peka på att unga tenderar att använda internet för att söka information, när så behövs. Äldre har ett större behov, kopplat till olika livshändelser, av att använda tjänster så som att ansöka om och fylla i blanketter medan unga mer koncentrerar sig på att finna information i de frågor som berör dem och som de behöver. Äldre går hellre till mer klassiska nyhetssajter för att uppdatera sig på relevant information och nyheter. Unga tycks ha en annan typ av beteendemönster i hur de använder olika typer av digitala kanaler. 14 Att kartlägga detta är nyckeln för att förstå hur och var det offentliga ska kunna möta dessa framtida välfärdsmedborgare. Men ålder är inte allt Andra faktorer utöver ålder har visat sig påverka hur vi förhåller oss och till vad vi använder internet och olika digitala kanaler och tjänster. I sin doktorsavhandling Digitala distinktioner - Klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker har forskaren Martin Danielsson studerat unga män och deras beteendemönster och förhållningsätt till internet och digitalisering. Studien problematiserar hur internet och digitala tjänster ofta sätts i en kontext där klass ofta inte diskuteras utifrån dess betydelse för hur och vad vi gör på internet. Studien visade att pojkar med begränsat kulturellt kapital, trots ett påtalat intresse för politik, i mindre utsträckning ville och kände sig kvalificerade att yttra sig politiskt i offentliga sammanhang på nätet. Detta i jämförelse med pojkar med en mer ekonomiskt stabil bakgrund och med ett större kulturellt kapital. Där var det mer självklart att uttrycka sina åsikter i politiska frågor. Socioekonomiska faktorer tycks påverka hur vi kommunicerar och agerar på nätet 15. Ytterligare undersökningar har visat att ju högre utbildning desto viktigare tycker vi att internet är i vårt vardagsliv. Det råder även skillnader mellan könen, där t.ex. kvinnor tenderar att kommunicera via nätet och besöka sociala nätverk i högre utsträckning än män 16. Bakgrund, kön och utbildningsnivå är med andra ord, utöver ålder, viktiga faktorer som kan förklara de val, attityder, beteende och förhållningssätt vi har så även på internet. 2.2 Hoppet om e-generationen I takt med att användningen ökar har bilden av dagens unga som en sorts e-generation eller nätgenerationen som den även kallats, etablerat sig. Bilden vill göra gällande att dessa barn av sin tid, födda in i en digital ålder, med ett fast grepp om sina smarta telefoner har ett helt annat förhållningssätt till digitala tjänster, internet och dess användningsområden. Forskning på området har velat peka på att e-generationen som är uppvuxen i en digital verklighet och den kunskap och de erfarenheter detta medfört lett till att de har helt andra krav på digitaliseringens möjligheter än tidigare generationer. Den ständigt uppkopplade e-generationen har kanske ett unikt försprång som gör dem långt bättre rustade inför framtidens fortsatta digitalisering av samhället, jämfört med tidigare generationer 17. Nätgenerationen utmålas så som något av en räddare i nöden inför framtidens allt mer digitaliserade verklighet och de utmaningar som detta kan komma att medföra. Men en annan bild har på senare år tagit sig in i debatten kring ungas internetvanor. En bild som visserligen visar en generation som vant söker information och socialt interagerar via sociala medier. Men som samtidigt vill göra gällande att deras kunskap kring digitalisering och internet för den sakens skull inte är så mycket större eller mer utbredd än hos andra. Undersökningar har kunnat peka på att ungdomar är relativt begränsade i sin användning av internet och digitala tjänster. Användningen cirkulerar till ett fåtal områden och här är kunskapen stor. Men utanför denna sfär är de inte bättre rustade än andra i att ta sig an framtidens digitala utmaningar. Här har en debatt blossat upp som berör problematiken kring att dagens unga saknar den tekniska 14 Gunnarson, P & Büscher, M (2014) Ungdomsbarometern Danielsson, Martin (2014:36) 16 Findahl, O (2014). Svenskarna och internet Stiftelsen för internetinfrastruktur, Göteborgstryckeriet, Danielsson, Martin (2014:36) 9

11 kunskapen kring hur internet, data och digitala tjänster fungerar. 18 Tidigare generationer var med från grunden då kunskap kring kodning och programmering fortfarande var en förutsättning för att kunna använda datorer och skicka information. Dagens smarta telefoner gör idag jobbet åt användaren och det direkta behovet av kunskap om tekniken bakom blir därmed inte lika stort. I en rapport från 2014 om skolelever och deras internetvanor framkommer också att ungdomar anser att de själva har liten kunskap om hur datorer fungerar 19. Bilden av att den så kallade e-generationen då bättre ska kunna axla framtidens digitala utmaningar blir så inte lika självklar. Med kunskap kommer både förståelse för tekniken som sådan men även möjligheten att uttrycka åsikter, ifrågasätta och förstå hur digitala kanaler fungerar, påverkar oss och kan utvecklas framåt. I avsaknad av sådan kunskap hur ska då denna generation axla det ansvar vi gett dem i att vara en e-generation? 2.3 Offentlig sektor den digitala utvecklingens fanbärare? E-tjänster inom offentlig sektor har kommit att bli en förutsättning för många myndigheter och kommuner att kunna möta de ökade krav som finns på tillgänglighet och transparens. Sverige står inför en framtid som kommer med nya samhällsutmaningar som ställer nya typer av krav på välfärdssamhället. Det går bland annat att konstatera att Sverige år 2020 kommer ha en befolkning där en betydande andel är över 65 år. Digitalisering blir en möjlighet att tackla många av dessa utmaningar. Som framtidens medborgare, brukare av välfärden och anställda inom offentlig verksamhet är e- generationens syn på offentlig sektor viktig. Ungdomars syn på myndighetsspecifika tjänster är dock inte helt okritisk. Undersökningar pekar på att i synnerhet unga anser att de inte kan påverka samhället och de politiska beslut som fattas. Årets förtroendebarometer kunde även visa att åringar har ett större förtroende för digitala informationskällor så som Google och Wikipedia än vad åringar har. 20 Trots att den digitala utvecklingen går framåt och att allt fler samhällstjänster kan utföras med hjälp av digitala tjänster, uppger flertalet svenskar att de aldrig tar del av offentlig information från regering, kommuner och myndigheter. Det tycks råda ett kunskapsglapp mellan vad svenska folket gör på internet och vad de vet och hur de ser på de tjänster de nyttjar. Än värre är det med unga, där det i en nyligen publicerad studie gick att konstatera att 41 % av landets förstagångsväljare uppgav att de aldrig använder internet för att ta del av offentlig information. Frågan blir då om problematiken bottnar i brist på kunskap eller brist på behov? Oavsett går det att konstatera att flera av framtidens utmaningar kan mötas med digitala hjälpmedel. Samtidigt har vi en stor del av vår befolkning, de unga, som enligt studier sällan rör sig där offentliga myndigheter förekommer och som anser dessa vara tråkiga och byråkratiska. 21 Detta i kombination med ungdomars beteendemönster på internet visar att det finns ett gap mellan ungdomars vanor, beteende och attityder och de tjänster och den information offentliga myndigheter försöker nå ut med. Unga befinner sig inte i samma omloppsbana. Frågan blir då hur och om offentliga myndigheter når den googlande och instagramande nätgenerationen med sin information? För att fortsatt kunna driva digitaliseringen framåt blir det kritiskt att fånga upp e- generationen. Här har tidigare studier undersökt i vilka forum offentlig sektor ska möta den googlande generationen. I dessa studier visar resultatet på att offentlig sektor inte har någonting att göra på sociala nätverk utan budskapet lyder stay out men samtidigt att det är viktigt att involvera e- generationen. Hur lyckas man då med det? The Economist ( ). 19 Alexandersson, K & Davidsson, P (2014). Eleverna och internet Stiftelsen för internetinfrastruktur. 20 Medieakademien Sifo förtroendebarometer Arvidsson, S & Karlander, J (2010). erevolution How do we energise and involve young citizens?(pwc). 22 Arvidsson, S & Karlander, J (2010). erevolution How do we energise and involve young citizens?(pwc). 10

12 2.4 Skolans roll Ungdomar och digitalisering Skolan är den myndighet yngre kanske i störst utsträckning kommer i kontakt med, oavsett om denna är i offentlig eller privat regi. En 16-åring som nyss börjat gymnasiet befinner sig i en fas i livet där skolan är en stor del av vardagen. Skolans digitala utveckling är därmed inte är helt oviktig. Digitaliseringen av skolan kan både sägas gå i positiv riktning, samtidigt som det fortfarande finns stora utmaningar i att hänga med i utvecklingen. Å ena sidan kommer rapporter som pekar på att skolundervisningen allt mer utförs med digitala hjälpmedel. I dagens läroplan står att läsa mål för undervisningen i grund- och gymnasieskolan där eleverna bland annat ska / /kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Internet är med andra ord ett viktigt och framträdande verktyg som i huvudsak används för att söka information. Många skolor har inlett ett arbete för att fortsätta utveckla undervisnigen med hjälp av digitala hjälpmedel. I studien Eleverna och internet, går det att se att uppemot 94 % av dagens mellanstadieelever har tillgång till internet i skolan. 81 % uppger att de har wifi i skolan, samtidigt som endast 34 % uppger att de har en egen dator kopplat till skolundervisningen. Å andra sidan har det även visat sig att eleverna i lika stor utsträckning använder internet för privat bruk som för skolarbete i skolan. Datorer och digitala hjälpmedel används i relativt liten utträckning i undervisningen och pedagoger vittnar om att viljan finns men hjälpmedlen är för få. Det råder även brist på diskussioner kring både integritet på nätet och undervisning i programmering, där vi vet att det idag råder kunskapsbrist. I en nygjord studie konstaterade brittiska ungdomar att kunskap om digital teknik är viktigt och kommer att leda till jobb och karriär i framtiden. Ungdomarna menade dock att förutsättningarna för att lära var undermåliga då skolan inte stod för sådan undervisning. 23 Det finns med andra ord inte en tydlig riktning för hur skolan ska kunna ta ett grepp om den digitala utveckling och integrerar kunskap om digitalisering i undervisningen. Det tycks finnas ett behov i att tydliggöra och samordna roller och ansvar för att höja kunskapsnivån bland både pedagoger och elever. Så hur fångar vi in vår e-generation? Hur ser utmaningarna ut framåt? Ungdomarna själva kan här vara bärare av svaret. 23 Chef ( ) Ungdomar underkänner skolans digitala undervisning. 11

13 3 Resultat och analys I detta kapitel presenteras resultaten efter genomförd enkätstudie som syftar till att identifiera och beskriva ungdomars behov och syn på digitalisering samt vilka utmaningar offentlig sektor har i att möta ungdomars behov av digitala tjänster. Hur ser respondenternas beteendemönster ut? Vad är deras attityder? Och vad har de för kunskap? Resultaten illustreras med hjälp av diagram och tabeller som står att finna i sin helhet i bilaga Information och kommunikation är en trend Tidigare studier har pekat på att ungdomar till stor del använder internet för att kommunicera med varandra. Sociala medier är en stor del av ungdomars internetanvändning. För att få ytterligare en nulägesbild av ungdomarnas vanor och beteende och ringa in hur de använder internet generellt, inleddes enkäten med frågan om vad ungdomar gör på internet och vad deras främsta användningsområden är. Respondenterna kunde här välja mellan flera svarsalternativ och kryssa i flera svar. Figur 3 Vilket/vilka är dina främsta användningsområden på internet? 116 av 120 respondenter svarade på frågan, en svarsfrekvens på 96,6%. Resultatet pekar på framförallt två saker. Dels bekräftas den bild som tidigare undersökningar pekat på, att internet i huvudsak används för kommunikation och för att söka information. Dels får vi bilden av att ungdomarna i studien hellre är informationskonsumenter än informationsproducenter. 76 procent av respondenter i åldern år anger att de främst tar reda på och söker information. 50 procent anger även att de använder instant messaging och olika typ typer av chat-forum för att kommunicera med varandra digitalt. Att hålla sig uppdaterad om de senaste nyheterna är också något de gärna gör, medan att diskutera saker på öppna forum och trådar och att sprida nyheter och budskap är mindre vanligt förekommande. Trots att ungdomar är de som tenderar att vara mest aktiva, både i fråga om frekvens men också vad gäller att befinna sig på många olika forum, bidrar de i mindre utsträckning till att skapa information. Fokus ligger istället på kommunikation samt att söka information som andra redan producerat. 12

14 Men hur gör de då när de söker information och vill ta reda på saker på internet? Resultatet (se tabell 1 nedan) från enkäten visar, inte helt överraskande, att Google och andra sökmotorer här är det främsta tillvägagångssättet. De föredrar även att besöka hemsidor men också att fråga sina föräldrar. Det digitala är fortsatt en trend men respondenternas ringa ålder visar också att föräldrarna fortfarande är en viktig källa till information. Minst av allt föredrar de att starta en tråd på nätet och att ringa någon ansvarig som jobbar med just den frågan. Återigen visar ungdomarna att de hellre konsumerar information än att producera den själva. Vi ser även att ta kontakt med ansvariga inte faller sig helt naturligt. Föräldrarna är här första anhalt, om de inte redan lyckats googla sig till svaren. I denna fråga kunde respondenterna även välja alternativet att vara osäker på hur man gör eller går tillväga. Endast två procent valde det alternativet. Det innebär att ungdomarna generellt upplever att de vet hur de ska söka information. Detta bottnar i en vana att använda internet som en informationskälla. Topp 3 På vilket sätt tar du reda på information som är viktig/relevant för dig? Procent Söker information genom Google eller andra sökmotorer 88 % Besöker hemsida 79 % Frågar mina föräldrar 65 % Botten 3 På vilket sätt tar du reda på information som är viktig/relevant för dig? Procent Jag prenumererar på nyhetsbrev 9 % Ringer och frågar ansvarig som jobbar med det 11 % Startar en tråd på ett forum och frågar om någon vet 15 % Tabell 1 På vilket sätt tar du reda på information som är viktig/relevant för dig? 113 av 120 respondenter valde att svara på frågan, vilket ger en svarsfrekvensen på 94 %. Här hade respondenterna möjlighet att välja flera alternativ och svarsfrekvensen redovisas därför i varje enskild alternativ. Vi ser att det finns en skillnad mellan könen gällande vad ungdomarna i studien föredrar att använda internet till. Resultatet (se bilaga 1, figur 1) visar tydligt att pojkar hellre spelar spel (66 % mot 17 % för flickorna) till skillnad från flickorna i studien som hellre delade bilder (45 % mot 13 % för pojkar) och ville hålla koll på vad kompisarna gör (43 % mot 26 %). Med andra ord bekräftas bilden av att även andra faktorer kan ha betydelse för vad vi föredrar att göra på internet. 3.2 Passiva åskådare eller medvetna samhällsmedborgare? Vi har nu en bild av vad ungdomarna gör på internet men också hur de går till väga. Men bilden av dem som förhållandevis passiva informationskonsumenter gör det intressant att fråga sig hur de ser på sig själva som aktiva samhällsmedborgare samt vilken kunskap de har om samhället i stort. Samhällsengagemang Att undersöka grad av samhällsengagemang är ett sätt att undersöka hur unga uppfattar sig själva i förhållande till sin omvärld. En uppfattning som även går att relatera till förmågan att kunna påverka samhället de lever i. 13

15 Vi ställde därför frågan om ungdomarna tycker att de är samhällsengagerade. Här kunde respondenterna välja mellan fem svarsalternativ, där det sista svarsalternativet gavs för att se om ungdomar kan relatera till samt vad de har för uppfattning kring själva begreppet samhällsengagemang. Figur 4 Tycker du själv att du är samhällsengagerad? 115 av 120 respondenter valde att svara på frågan, en svarsfrekvens på 95,8%. Resultatet som presenteras i figur 4 visar att 78 procent svarade att de var eller delvis såg sig som samhällsengagerade. 14 procent ansåg sig inte vara engagerade. Trots relativt låg ålder hos målgruppen var det endast 6 procent som gav uttryck för att de inte visste vad samhällsengagemang betyder. Här fanns heller ingen större skillnad i ålder, mellan de äldre och de yngre respondenterna. Samhällsengagemang är med andra ord något ungdomarna i den här studien upplever att de kan relatera till. Att vara informationskonsument tycks inte påverka känslan av samhällsengagemang negativt då vi här inte ser ett sådant samband. Tvärtom har studier kunnat visa på att unga anser att internet ökat deras kunskap gällande exempelvis politiska frågor. Men föredrar de även digitala kanaler då de vill ge uttryck för sitt engagemang eller söker de sig hellre till andra typer av forum? Skiljer sig beteendemönstret åt mellan vad de vanligtvis gör på internet och hur de gör för att uttrycka sina åsikter? Enkäten visar att det digitala är trenden, även då ungdomarna vill visa sitt samhällsengagemang (se tabell 2). Hela 86 procent av respondenterna har t.ex. uttryckt sitt engagemang genom att gilla ett inlägg på sociala medier, 56 procent att delat en nyhet eller inlägg via sociala medier och 53 procent har blivit medlem i någon grupp på Facebook. Att faktiskt kontakta politiker och beslutsfattare via mail, chatt, hemsida eller per telefon och brev är inget de föredrar. Inte heller att demonstrera. Topp 5 Har du det senaste året gjort något av följande alternativ? Procent Gillat ett inlägg på sociala medier 86 % Delat en nyhet eller inlägg via sociala medier 58 % Blivit medlem i någon grupp på Facebook 53 % Uttryckt mig via statusuppdatering på ex. Facebook eller twitter 48 % Kommenterat på bloggar/artiklar 42 % 14

16 Botten 5 Har du det senaste året gjort något av följande alternativ? Procent Kontaktat politiker och/eller beslutsfattare per mail, chatt eller hemsida 6 % Kontaktat politiker och/eller beslutsfattare per telefon eller brev 7 % Kontaktat massmedia (tidning, radio eller TV) 7 % Demonstrerat 8 % Träffat politiker och/eller beslutsfattare och sagt vad du tycker 11 % Tabell 2 Har du det senaste året gjort något av följande alternativ? 115 av 120 respondenter svara på frågan, en svarsfrekvens på 95,8%. Resultatet redovisar svarsfrekvensen i varje enskild alternativ då respondenterna hade möjlighet att välja flera alternativ. Resultatet får dock även ses i ljuset av respondenternas ålder. Att demonstrera eller kontakta massmedia är forum och tillvägagångssätt som på många sätt kanske kan upplevas som både skrämmande och lite krångligt. Den digitala vägen att uttrycka sig stämmer bättre överens och kan integreras i vad ungdomar redan vardagligen använder internet till. De rör sig redan på forum som möjliggör att uttrycka åsikter genom att gilla och dela inlägg. Att ta steget utanför detta redan etablerade beteendemönster kan därmed tänkas uppfattas som stort och kanske till och med omständligt. 3.3 Enkelhet före svar på tal Att välja digitala tillvägagångssätt är således något ungdomarna föredrar men varför? Att det handlar om enkelhet och snabbhet bekräftas av svaren i enkäten, där respondenterna fick svara på just varför de valde att uttrycka sitt samhällsengagemang på ett visst sätt (se figur 5). Varje påstående gick att bedöma efter följande alternativ: instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer till liten del eller instämmer inte alls. Det fanns även möjlighet att svara vet ej/vill ej svara. Figur 5 Varför valde du att uttrycka dig på detta/dessa sätt? 115 av 120 respondenter svara på frågan, en svarsfrekvens på 95,8 %. En majoritet menar att det både var det enklaste och tydligaste sättet att visa andra vad de står för. Det är också viktigt att det går snabbt. Det är med andra ord viktigt att andra kan se vad jag tycker i olika frågor, men det är även viktigt att känna sig som en delaktig samhällsmedborgare. De vill heller inte ge sken av att de påverkas av sina kompisar utan vill ensamma stå som bärare 15

17 av sina åsikter. Det är viktigare att visa upp för andra vad de står för än kanske själva engagemanget i sig. De vill inte lägga tid på att vara med och utforma och bidra till att producera olika ståndpunkter, så som att demonstrera eller skriva brev till beslutsfattare. Digitala kanaler gör det idag möjligt att uttrycka en åsikt eller stödja en grupp eller ett parti genom att just gilla en sida eller ett inlägg. Något som inte kräver en särskilt stor ansträngning. Enkelhet och snabbhet tyckts gå före att ta direkt kontakt med beslutsfattare. En typ av för-stundenengagemang. Samtidigt menar en övervägande del av respondenterna att de faktiskt är samhällsengagerade, vilket får ses som positivt. Men engagemanget ter sig inte vara vare sig så brett eller djupt. Bilden av den medvetna, drivna och engagerade e-generationen gör sig här påmind och det går att med hjälp av liknande studier se att digitala kanaler öppnat upp för att enklare kunna uttrycka sig och sina åsikter vilket skulle kunna ha en positiv inverkan på känslan och uppfattningen om sig själv som en samhällsengagerad person. 24 Men vet de av vilka de kan utkräva ansvar? 3.4 Kunskap om offentlig sektor en nödvändighet i ett informationssamhälle? Vi har konstaterat att ungdomarna i studien delvis eller helt uppfattar sig som engagerade i samhällsfrågor. Ungdomarna väljer även främst digitala kanaler för att åskådliggöra detta engagemang. Det finns med andra ord både lust och vana vid att använda digitala kanaler, både för att kommunicera, söka information men också explicit uttrycka sitt engagemang. Har ungdomarna då den kunskap som krävs för att kunna ställa ansvariga mot väggen? Har de förutsättningarna för att vara medvetna om sina medborgerliga rättigheter? Känslan av samhällsengagemang och kunskap om samhället i stort är två aspekter som båda är relevanta att studera utifrån ett demokratiperspektiv. Vi ser även en framtid med allt fler offentliga tjänster utförs digitalt där kunskap om det offentliga blir allt mer betydande. Vi lät därför respondenterna svara på om de vet vad offentliga myndigheter och kommuner egentligen ansvarar för att få en bild av deras kunskap kring offentlig verksamhet. I figur 6 går det att utläsa att 19 procent uppgav att de vet och att det tycker att det är viktigt att hålla koll på vem som bestämmer. Resultatet förstärker å ena sidan bilden av att de unga ser sig som samhällsengagerade. Endast 6 procent svarade att inte visste vad myndigheter och kommuner ansvarar för respektive att de inte var intresserade. Fler visar att de har intresse av att veta och uppvisar att de har kunskap än de som säger att inte vet eller saknar kunskap. Å andra sidan har hälften av respondenterna angett att de inte vet vad kommuner och statliga myndigheter ansvarar för. Detta på grund utav ointresse eller ren okunskap. 24 Arvidsson, S & Karlander, J (2010). erevolution How do we energise and involve young citizens? (PWC). 16

18 Figur 6 Har du koll på vad exempelvis kommunen och statliga myndigheter ansvarar för? 113 av 120 respondenter valde att svara på frågan, vilket ger en svarsfrekvens på 94 %. Med andra ord, engagemang finns men kunskapen är bristande. Kunskap tycks mest finnas i frågor som berör dem. Har de inte kunskap så är de dock villiga att söka efter den. Återigen ser vi att ungdomarna är informations-konsumenter, som inte räds att söka den information de behöver. Ungdomar har en vana att med hjälp av digitala tjänster söka och ta reda på saker. När vi frågade ungdomarna vad de helst gör på internet kunde vi även se att det de gör, mest frekvent, just är att söka information. Har de inte kunskap finns den inte långt borta. Ett resultat som kan tänkas komma av dagens informationssamhälle, där allt finns ett knapptryck bort. Det är först när de unga i studien är verkligt engagerade och berörs av en fråga de faktiskt menar att det är viktigt med kunskap om vem som är ansvarig. Utifrån ett livshändelseperspektiv är kanske detta inte så konstigt då behovet av att utkräva ansvar kanske inte hunnit bli så stort. Kunskap om hur de finner information och hur och var de kan söka relevant information blir kanske viktigare för denna vant googlande generation, än att veta exakt vem som bestämmer i olika frågor. Men för att kunna avgöra var de ska finna rätt information behövs en grundläggande kunskap kring offentliga myndigheter och kommuner. Varför ungdomarnas okunskap på så sätt får ses som relativt alarmerande. 3.5 Förtroendet för information Som storkonsumenter av information, som i stor utsträckning är producerade av andra ungdomar och utifrån ungdomars beteendemönster där sociala medier är fokus för deras internetanvändning, blir källkritik och förtroende för olika typer av information viktiga frågor. Har de förtroende för den information offentliga myndigheter och kommuner distribuerar trots att de inte alltid vet vem som bestämmer i olika frågor? Hur medvetna är de om budskapen i den information de tar del av? I enkäten ställde vi frågan vad respondenterna generellt har för förtroende för information de tar del av på nätet (se figur 7). Resultatet visar på att ungdomarna har störst förtroende för information som finns på offentliga myndigheters hemsidor, följt av nyhetssajter och Wikipedia. Sociala medier hamnade betydligt lägre ner, likaså bloggar och mobil-appar. Liknande studier har även kunnat peka på att ungdomar generellt har ett större förtroende än äldre, vad gäller sökfunktioner så som Google och Wikipedia, men även sociala medier så som Facebook och Twitter års förtroendebarometer har dock kunnat visa på en vändande trend, där ungdomar tenderar att uppvisa ett lägre förtroende för sociala medier än undersökningar från 17

19 tidigare år visat på 25. Medvetenheten hos unga tycks bli större gällande att ställa sig kritiska till information de får via mer eller mindre tillförlitliga källor. Figur 7 Vilket förtroende har du generellt för den information som du tar del av på nätet? 113 av 120 respondenter svara på frågan, en svarsfrekvens på 94 %. Vi frågade även om det är viktigt vem som står bakom information i bloggar och på olika typer av communities. Här fick vi ett helt annat resultat (se figur 8). Trots att ungdomarna menar på att de har lågt förtroende för både bloggar och sociala medier, så tycker de inte att det är viktigt vem som står bakom information på den typen av sidor. Själva innehållet är viktigare än vem som står som avsändare. Hur kan då detta komma sig? Figur 8 Är det viktigt vem som står bakom informationen på debattforum, sociala nätverk eller communities? 112 av 120 respondenter svarade på denna fråga, svarsfrekvens på 93 %. Generellt sett har ungdomar ett lägre förtroende för appar, bloggar och sociala medier. Samtidigt vet vi att ungdomarna både är frekventa informationssökare men också till stor del befinner sig 25 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Ungdomsenkäten Lupp. 18

20 på den här typen av forum. Det dagliga informationsflödet är här otroligt stort. Vi vet också att sociala medier i mångt och mycket är ett sätt för ungdomarna att umgås med sina kompisar. De delar nyheter och blogginlägg mellan varandra. Risken är att bilden av den ursprungliga avsändaren blir grumlig. I havet av information hinner de kanske inte alltid reflektera så mycket kring den information de tar del av, vem som egentligen står som avsändare. Så ja, ungdomarna tycks i viss mån medvetna vad gäller källkritik. Men kopplat till själva informationsflödet verkar de inte lika kritiska. Som avsändare av samhällsinformation blir det då viktigt att dels vara tydlig i sitt budskap, men kanske är de digitala kanalerna inte alltid det bästa sättet om man vill nå ungdomar med viktig information. För om avsändaren inte är viktig eller riskerar att bli osynlig, hur går det att nå fram? 3.6 Den googlande generationen Avsändare: offentlig sektor? Att nå ungdomar med information och göra dem till delaktiga samhällsmedborgare är en utmaning för offentligt sektor. Det enorma informationsflödet är inte lätt att bryta igenom. Här visar tidigare studier på att både yngre och äldre uppfattar att de sällan får information från offentlig sektor, trots att de ändå är frekventa användare av olika typer av digitala tjänster. Är offentlig sektor otydliga som avsändare och i sina budskap? Hur mycket information når de ungdomar med? Och från vilka kanaler uppfattar ungdomarna att offentlig sektor når dem med information? Figur 9 Hur får du oftast information om exempelvis körkort, CSN, försvarsmakten/mönstring, sommar/feriejobb och skolval?. 107 av 120 respondenter valde att svara på frågan, svarsfrekvens på 89 %. Även här kunde respondenterna välja flera alternativ, resultatet redovisar därför svarsfrekvensen för varje alternativ. I enkäten kunde respondenterna svara på hur de oftast får olika typer av samhällsinformation. Här gavs exempel de med enkelhet kunde relatera till utifrån var de befinner sig i livet (se figur 9). Resultatet visar att de flesta får den typen av information skickad till sig via brev eller e-post. Skolan är också en viktig informationskanal. Tydligt är återigen att den här generationen är vana vid att söka rätt på den information de behöver. Vi ser även att Facebook är ett forum där de inte tar del av den här typen av information. Utifrån att många myndigheter och kommuner idag startar Facebooksidor i tron om att nå ut till medborgare och unga i synnerhet, är det intressant att se att Facebook inte är ett lyckat koncept för att nå ut med samhällsinformation. Det är 19

21 kanske inte här offentlig sektor ska lägga krut på att vara. Vi har även sett att ungdomarna i studien inte bryr sig särskilt mycket om vem som står som avsändare på olika typer av communities och sociala nätverk. Positivt är dock att ungdomarna generellt sett har ett högt förtroende för informationen på hemsidor från offentliga myndigheter. Men nästa fråga blir då om ungdomar hittar dit 3.7 Hur tar då den googlande generationen helst kontakt? Hittills har vi kunnat konstatera att ungdomars rörelsemönster på internet kretsar kring att söka information, och det med hjälp av sökmotorer eller hemsidor. Att kommunicera på olika typer av forum är också något de gör i stor utsträckning. Vi har kunnat dra slutsatsen att ungdomarna både är informationskonsumenter och att det digitala är trenden. Ungdomar är vana användare av digitala tjänster och använder dessa både när det gäller att hålla kontakt med varandra men också då de vill ge uttryck för sitt samhällsengagemang. Samtidigt är det mest i frågor som berör som de tycker kunskap om vem som är ansvarig är viktigt. Vi har också sett att förtroendet för offentliga myndigheters webbsidor är stort samt att ungdomarna upplever att de får information skickad till sig. Men vi ser också att de gärna själva söker den information de behöver. Hur går de då helst tillväga då de behöver ta reda på relevant information från just kommuner och myndigheter? För att kunna utröna deras attityd och kunskap gällande att söka samhällsinformation bad vi respondenterna rangordna hur de främst går tillväga i sin kontakt med myndigheter, genom att presentar ett antal exempel på tillvägagångssätt, både traditionella och digitala. I tabell nr 3 nedanför presenteras de tre främsta samt tre sämsta tillvägagångssätten enligt respondenterna. Tre främsta tillvägagångsätten - Kontakt med myndigheter kan ske på många sätt. Rangordna hur du helst går tillväga. Procent Går in på hemsida och skickar en ansökan 53 % Mailar till ansvarig på kommunen 50 % Ringer till ansvarig på kommunen 47 % Tre sämsta tillvägagångssätten - Kontakt med myndigheter kan ske på många sätt. Rangordna hur du helst inte går tillväga. Procent Använder en app i telefonen 53 % Ber en kompis om hjälp 31 % Tar hjälp av skolan 30 % Tabell 3 Kontakt med myndigheter kan ske på många sätt. Ett exempel är när du behöver söka sommar/feriejobb i kommunen. Rangordna hur du helst går tillväga.. 90 av 120 respondenter valde att svara på frågan, en svarsfrekvens på 75 %. Resultatet visar att ungdomar fortfarande främst använder digitala tillvägagångsätt, som att besöka myndigheters hemsidor eller skicka ansökningar eller mail till den som är ansvarig. Detta går väl ihop med att de också känner stort förtroende för den information som finns här. Men nästan lika många, 47 procent av respondenterna, föredrar att ringa till den som är ansvarig. Med andra ord, i frågor där de verkligen vill ha svar väljer ungdomarna plötsligt att ringa. Tidigare i studien kunde vi se att kontakt med beslutfattare inte var att föredra då de ville uttrycka engagemang. Vi har även sett att de hellre frågar föräldrar än att ringa till ansvariga när de behöver ta reda på saker i allmänhet. Något som även kan kopplas till deras ringa ålder. 20

22 Men som i exemplet söka information om feriejobb, ser de inget hinder i att ringa till berörd myndighet eller kommun. Här vill de med andra ord vara säkra på att någon svarar och att de får rätt information. Ser vi till vad ungdomar föredrar minst i sitt tillvägagångsätt för att kontakta myndigheter så hamnar appar längst ned, där 53 procent angett att detta är det tillvägagångssätt de minst föredrar. I frågor där de verkligen behöver svar litar de med andra ord mindre på digitala kanaler utan verkar känna sig tryggare med direktkontakt då vet de att de får svar direkt. E-generationen tycks inte ha tid att vänta eller ser kanske inte meningen med att vänta på svar när de kan få dessa direkt. 3.8 Vana navigatörer som ställer krav Vi går mot en framtid där allt fler offentliga tjänster kommer att utföras digitalt. Det är därför relevant för offentliga myndigheter att dels veta vad medborgarna föredrar i sin användning, dels hur de söker information samt hur de ser på att använda tjänster digitalt. Ungdomars förhållningssätt till offentlig sektor samt hur och var de tar reda på information är därför inte helt oviktigt att studera. Vi ser att hemsidor är en viktig kanal för ungdomarna då de vill söka tillförlitlig information och snabbt få kontakt med offentliga myndigheter och kommuner. Men vi ser även att ungdomar i frågor som berör väljer att ringa till offentliga myndigheter och kommuner. Om då strävan från offentlig sektor är att allt fler tjänster kan utföras digitalt, där användbarhet och lättillgänglighet är väsentlig, varför väljer då ungdomar att lyfta telefonen i vissa lägen? Vad upplever ungdomar saknas på webbsidorna? Vidare har även tidigare studier pekat på att ungdomar uppfattar myndighetssidor som tråkiga och byråkratiska. Vi ansåg det därför som viktigt att ställa frågan om vad ungdomar anser är viktigast på en webbplats för offentliga myndigheter. Resultatet visar (se tabell 4 nedan) att tydlighet och användarvänlighet är något ungdomarna tycker är viktigt. Likaså att webbplatsen är enkel att använda och de kan hitta vad de söker. Vi ser att webbplatser med andra ord ska vara enkla, snabba och navigerbara. Återigen är det informationen som sådan som är det som är viktigt och att de kan ta del av och söka rätt på information. Intressant är även att de tycker att det är mindre viktigt att kunna göra ärenden på offentliga myndigheters webbplatser. Något som annars just står för enkelhet. Resultatet går också helt emot den utveckling vi ser av offentliga, digitala tjänster. Som vana och frekventa informationssökare går det att tänka sig att det är med dessa glasögon de svarar på enkätfrågan. Utifrån sitt redan etablerade beteende på nätet och utifrån sina vanor blir det mer givet att enkelhet och tydlighet som möjliggör deras redan vana informationssökande är vad de främst prioriterar. Först och främst söker de information, och genom det kan de sedan ta nästa steg. Men det går också att se resultatet utifrån att ungdomarna kanske inte upplever att de tjänster som finns är enkla att använda. Detta skulle i sådana fall resultera i att de inte använder webbplatsen på det som det är tänkt utan hellre söker information på annat sätt. Offentlig information bör med andra ord vara lättillgänglig för att ungdomar ska vilja tillgodogöra sig den, så som sökmotorer och användarvänliga webbplatser. Topp 3 Vad är viktigast på en webbplats för offentliga myndigheter? Procent Att den är tydlig och användarvänlig 83 % Att jag hittar det jag söker 75 % Att det är enkelt att använda webbplatsen 57 % Botten 3 Vad är viktigast på en webbplats för offentliga myndigheter? Procent Att jag kan påverka politiker eller tjänstemän 17 % 21

23 Att det finns möjligheter att göra ärenden på den 23 % Att den är anpassad för mobilen 33 % Tabell 4 Vad är viktigast på en webbplats för offentliga myndigheter? 103 av 120 respondenter svarade på frågan, en svarsfrekvens på 85,8 %. Här hade respondenterna möjlighet att välja flera alternativ, därför redovisas svarsfrekvensen i varje enskilt alternativ. 3.9 E-tjänster hit eller miss? Men vad blir då ungdomars nästa steg efter insamlandet av information? Vi såg tidigare att olika typer av tjänster är mindre viktiga att utföra på offentliga myndigheters sidor. Innebär det att dagens e-generation inte använder tjänster på nätet utan föredrar de traditionella tillvägagångsätten? Ska vi då helt skrota digitala agendor, e-tjänster och andra satsningar på digitalisering? Figur 10 Vad tycker du om att använda tjänster på nätet? T.ex. boka tandläkare, skolinformation, boka fritidsaktiviteter, busstider etc. 101 av 120 respondenter att svara på frågan, svarsfrekvens på 84 %. I enkäten ombads ungdomarna svara på hur de upplever att använda olika offentliga e-tjänster, så som att boka fritidsaktiviteter eller tid hos tandläkaren. Resultatet visar att 62 procent av ungdomarna tycker det är enkelt att använda olika typer av e-tjänster och att det är något de gör ofta. Vidare är 17 procent positivt inställda till det, men har aldrig försökt. Endast 5 procent tycker det är krångligt och använder andra sätt. Det framkommer med andra ord att en klar majoritet av ungdomarna inte ser e-tjänster som något negativt, utan snarare är det en självklarhet för respondenterna att utföra olika ärenden med hjälp av digitala vägar och kanaler. Resultatet talar i viss mån emot vad som tidigare framgick, där ungdomar inte ansåg att den typen av tjänster var viktiga. Å andra sidan kan vi se att de är frekventa användare av den här typen av tjänster. Hur går då detta ihop? En förklaring kan ligga i att vi i frågan bad ungdomarna rangordna vad de ansåg som viktigast. Som vana informationssökare men även storkonsumenter av information är det denna typ av funktion de prioriterar högst. Att utföra ärenden på offentliga myndigheters webbplats relaterar de explicit till att vara detsamma som den typ av e-tjänster de sedan uppger att de frekvent är användare av. Det vill säga resultatet är något färgat av hur frågan ställdes. Samtidigt har vi sett att använda sig av skolans interna webbplats kanske de inte ser som en offentlig tjänst som möjliggör för dem att utföra olika typer av ärenden. Vi har även sett att hälften av 22

24 respondenterna inte vet vad offentliga myndigheter och kommuner gör, vilket innebär att de kanske då inte heller vet vad offentliga tjänster eller e-tjänster är. Andra undersökningar har även pekat på att både unga men även vuxna upplever att de sällan tar del av offentlig information på nätet trots att samma studier pekat på att åtminstone de flesta vuxna både deklarerat digitalt och ansökt om olika offentliga tjänster på nätet. 26 Kunskapen om att dessa tjänster är att betrakta som offentlig information är liten, och kanske behöver man inte heller veta vem som ansvarar för olika områden? E-tjänster är sammanfattningsvis något de unga är vana vid att använda. Men återigen ser de kanske inte alltid vem som är avsändare av informationen och tjänsten i sig. Kunskapen om offentlig sektor ter sig vara varierande utifrån ungdomarnas behov av information, vilket också kan medföra att de inte heller ser de framtida möjligheter som finns med offentlig sektor, som arbetsgivare eller på annat sätt som en aktiv del i deras tillvaro. 26 Ahlgren, M & Davidsson, P (2014). Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning. Stiftelsen för internetinfrastruktur. 23

25 4 Avslutande diskussion och analys Nedan följer slutdiskussion kring resultatet efter vår analysmodell och med avstamp i svaren i enkäten. Vi går igenom samtliga dimensioner och avslutar kapitlet med ett antal medskick till offentlig sektors aktörer på jakt för att fånga just e-generationen. 4.1 Attityd Dagens ungdomar uppvisar ett naturligt förhållningssätt till det digitala då det är en stor del av deras vardag. Det är här ungdomar umgås och tar reda på saker, och därför ifrågasätts det inte. Det har i tidigare studier pekats på att ungdomar har en högre förtroendetröskel än vuxna, men vi kan här, i likhet med andra studier, se en vändande trend. Ungdomar uppvisar ett högt förtroende för offentlig sektor och företag och ett lägre förtroende för sociala medier. En större medvetenhet hos unga tycks med andra ord bryta fram. Dagens ungdomar är samhällsengagerade och vill ge uttryck för det, men som barn födda av sin tid, där e-generationen är storkonsumenter av information, är det endast ett för-stundenengagemang som de helst visar genom att gilla inlägg och sidor. Det går här att fråga sig hur djupt deras samhällsengagemang verkligen är? När ungdomspartier vittnar om färre och färre medlemmar talar resultatet mer för att upplevelsen av engagemang och att faktiskt agera, är två skilda saker. Att ta steget utanför den digitala sfären tycks här ett allt för stort steg att ta. Å andra sidan gäller det att ta tillvara på att det är så här ungdomar vill uttrycka sitt engagemang och vidare uppmunta ett sådant förhållningssätt. Något som bådar gott inför att allt fler tjänster blir digitala. Digitalisering öppnar upp för att enkelt och snabbt kunna uttrycka sig. Men anmärkningsvärt är att de inte vill tala direkt med beslutsfattare och ansvariga politiker. För att nå en attitydsförändring hos ungdomar bör kanske beslutsfattare och ansvariga vara mer tillgängliga digitalt. 4.2 Beteende Ungdomarnas beteendemönster kretsar kring deras vana vid att använda internet för att söka information. De är även informationskonsumenter snarare än informationsproducenter, vilket på många sätt talar emot grundtanken om internet som en social interaktionsplats där alla är medskapare. Att söka och ta reda på saker själva faller dem naturligt och här är det digitala kanaler de helst använder. Vi har även sett att ålder och i viss mån kön har en inverkan på hur vi beter oss på nätet. Med andra ord bekräftas bilden av att även andra faktorer kan ha betydelse för vad vi föredrar att göra på internet. Något som i sig föder tankar om användningsbarhet och anpassning av efter olika typer av behov. På samma sätt som vi ser att användning är kopplat till olika åldrar och i sin tur olika livhändelser, är socioekonomiska faktorer något som bör integreras mer och figurera då vi talar om den digitala utvecklingen. Digitalt utanförskap är en växande problematik, som kopplas både till ålder och socioekonomiska strukturer, och därmed en av de utmaningar vi kan se framåt. Ett talande resultat för att den digitala trenden är stor bland ungdomar är att den grupp i undersökningen som vi valde ut utifrån deras it-intresse inte skilde sig från hur ungdomar i den andra urvalsgruppen tyckte och tänkte och agerade. Som vana sökare och navigatörer har ungdomar preferenser därefter. Information ska vara lättillgänglig, erbjudas snabbt och enkelt. I ärenden där de verkligen vill ha ett säkert, snabbt och tillförlitligt svar ser de telefonsamtal som ett tryggt alternativ. Digitala tjänster är då inte det mest självklara alternativet. Samtidigt har den här generationen ett högt förtroende för myndigheter och den information som dessa distribuerar, via exempelvis sina webbplatser. Det är gärna hit ungdomarna tar sig för att söka information men även för att sen kunna komma i kontakt med ansvariga. 24

26 Sociala medier är även det en stor del av ungdomarnas beteendemönster i synnerhet då det är på detta sätt de kommunicerar med varandra. Men på dessa forum förväntar de sig inte att möta offentlig information och söker inte heller efter den. Det tycks inte vara här offentlig sektor ska möta e-generationen. Det går helt enkelt inte ihop med hur ungdomarna beter sig här. Snarare är det på den egna webbplatsen och tillgänglighet via olika sökmotorer offentlig information ska vara tillgänglig. 4.3 Kunskap Kunskap har med ålder att göra. Kopplat till vilket livskede vi är i är det naturligt att unga och äldre har olika mycket kunskap, som samhällsmedborgare. Ungdomarna visar även att deras kunskap är kopplad till frågor som de är berörda av vilket inte är konstigt erfarenheter har här lett till kunskap och medvetenhet om service och ansvarsutkrävning. De relaterar heller inte alltid informationens härkomst till offentliga myndigheter. De tycks bekymmerslösa över att de inte alltid vet vem som är ansvarig och kanske behöver de inte heller veta det, utan snarare vilket ärende de vill utföra? Att ha kunskap om internet och hur och var de kan ta del av information blir än viktigare. Givetvis är det utifrån ett demokratiperspektiv viktigt att framtidens samhällsmedborgare har kunskap om våra offentliga och politiska institutioner. Utifrån deras livhändelseperspektiv är dock kunskap om internet och dess möjligheter väsentligt. Kunskap om tekniken som sådan kan även det bidra till att skapa medvetenhet kring hur information skapas, hur den kan användas och med det kommer även en medvetenhet kring vem som står som avsändare. Kunskap om samhället och kunskap om digitalisering går hand i hand, i den utveckling vi ser av digitala tjänster och lösningar inom offentlig sektor. Här ser vi dock att ungdomarna visar större kunskap kring digitala hjälpmedel än vad de kanske har om samhället i stort. Dessutom finns teorier om att den tekniska kunskapen inte är lika stor som i de generationer som fick lära sig att bygga tjänsterna den hårda vägen. Kunskapen i att finna information är dock stor vilket vittnar om att den googlande generationen har alla förutsättningar att vara informationsrika, engagerade och delaktiga samhällssmedborgare. Men återigen behöver medvetenhet och kunskap kring budskap och källkritik bli en lika viktig del av deras beteendemönster som att ta selfies och gilla inlägg. 4.4 Behov och syn Genom att studera kunskap, beteende och attityd kan vi nu ringa in dels vad ungdomarna har för behov av digitala tjänster och vad de har för syn på offentlig sektor. Finns det ett glapp mellan dessa två perspektiv, hur kan i så fall offentlig sektor överbrygga ett sådant glapp? Behovet av att söka information är stort. Ungdomar lever sitt liv på nätet i hög utsträckning, på så sätt är de brukare av en mängd digitala tjänster, där offentlig sektor står som avsändare men kanske även andra aktörer. Utmaningen ligger då i att tydligt marknadsföra sig för att ungdomar ska veta vem som är avsändaren. Och på så sätt få ungdomarna att enkelt navigera sig fram till de tjänster som finns idag. Som e-generation är de en mottaglig målgrupp. Ungdomar visar även stort förtroende för offentlig sektor och har en positiv syn på sig själva som samhällsengagerade medborgare. Det gäller därmed för offentlig sektor att ta tillvara på det förtroendekapital som ungdomarna har. Utifrån ungdomarnas beteendemönster kunde vi se att de på Facebook inte förväntar sig hitta offentlig information. E-generationen vill inte möta offentlig sektor genom dessa forum. De söker sig istället till källor där de förväntar sig att hitta den information de söker. Offentliga myndigheters och kommuners hemsidor har vi sett är platser för detta. Med andra ord är det här offentlig sektor kan utveckla sina digitala kanaler men också i sitt sätt att marknadsföra sig själva. Här har offentlig verksamhet mycket att vinna genom rätt utveckling. Vi ser även en utmaning i att ungdomarnas tekniska kunskaper tycks vara bristfälliga. Detta kan i framtiden leda till att stor del av värdefull kunskap försvinner vid en kommande generationsväxling. Undersökningen visade även att ungdomarnas medvetenhet kring vem som 25

27 står bakom olika typer av information inte var särskilt stor. Vill vi fortsätta sträva mot digital utveckling måste e-generationen fylla sitt kunskapsglapp. Här har skolan en viktig roll i att lära ungdomar att internet inte bara är en sökmotor, att mobiler är så smarta vi gör dem, och att ett plus noll i digitaliseringens värld inte alltid blir ett. Hur ger vi dem förutsättningar att bygga nästa generations Spotify, Google och Skype? Och vilka är deras drivkrafter? 4.5 Medskick till offentlig sektor på jakt efter e- generationen Avslutningsvis vill vi lämna några medskick till beslutsfattare i offentlig sektor som funderar över hur de på olika sätt kan möta e-generationen: Snabbhet och enkelhet är ledorden i tillgången till information! Ungdomar är självständiga informationskonsumenter gör er tillgängliga och synliga gör er googlebara! Undervisa era unga medborgare i vad ni gör! Skolan kan genom IT i pedagogiken både informera, integrera och inspirera och på så sätt föda fram nya utvecklare av tjänster. Skicka ingen vänförfrågan på Facebook, utan tillgängliggör er webbsida via dator och mobil. Utveckla e-tjänster med fokus på användaren få dem att gilla er! Slutligen, dra fördel av det samhällsintresse som e-generationen trots allt säger sig ha samt att ni i deras ögon är en attraktiv, framtida arbetsgivare. Så fundera redan nu på hur ni som aktörer i offentlig sektor kan tänkas bli en lämplig arbetsgivare i framtiden och fånga in den googlande generationen. Figur 11 Skulle du kunna tänka dig att arbeta i en kommun eller en myndighet? 102 av 120 respondenter svarade, en svarsfrekvens på 85 %. 26

28 Källförteckning Ahlgren, M & Davidsson, P (2014). Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning. Stiftelsen för internetinfrastruktur. Akenine, D (2010, 9 augusti). Har vi fel om digital natives? [Blogginlägg] Hämtad från Alexandersson, K & Davidsson, P (2014). Eleverna och internet Stiftelsen för internetinfrastruktur. Angelöw, B & Jonsson, T (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur Arvidsson, S & Karlander, J (2010). erevolution How do we energise and involve young citizens? Pricewaterhousecoopers (PWC). Bryman, A (2008). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press. Chef ( ) Ungdomar underkänner skolans digitala undervisning, artikel. Hämtad från Danielsson, M (2014). Digitala distinktioner klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker (Doctoral thesis, School of Education and Communication Jönköping University, 27). Jönköping: Tabergs tryckeri. Findahl, O (2014). Svenskarna och internet Stiftelsen för internetinfrastruktur, Göteborgstryckeriet, Gunnarson, P & Büscher, M (2014) Ungdomsbarometern Hämtad från Hans-Bredow-Institut für Medienforschung an der Universität Hamburg. Growing up with the Social Web : Presentation of Research Results.[Blogginlägg] Hämtad från Kreafonbloggen (2010, 19 augusti). egenerationen och framtidens medborgarskap [Blogginlägg] Hämtad från Medieakademien, Sifo, Förtroendebarometern Hämtad från 27

29 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Ungdomsenkäten Lupp. Hämtad från Thoresson, A (2013). Barnhack! kom igång med programmering. Stiftelsen för internetinfrastruktur, Danagårds LiTHO, Ödeshög, 2013 SKL (2014). SKL tycker: skolans digitalisering. Hämtad från Statistiska centralbyrån (2014) Vad gör personer i åldern år vid kontakt med myndigheter via Internet. År Hämtad från LE LE0108 LE0108B/LE0108T07 /?rxid=2542a471-20f4-475f-9b54-76ec b The Economist (2010, 4 mars). The net generation, unplugged [Blogginlägg] Hämtad från Wackå, F (2010, mars). De digitalt infödda kanske inte så annorlunda [Blogginlägg] Hämtad från Zetterberg, S (2010, 9 augusti). Digital natives, my ass. [Blogginlägg] Hämtad från 28

30 Bilaga 1 Tabeller och diagram Figur 1 Vilket/vilka är dina främsta användningsområden på internet? 116 av 120 respondenterna svarade på frågan, en svarfrekvens på 96,6 %. Fördelning mellan könen: 58 killar, 58 tjejer. 29

31 Figur 2 Har du koll på vad exempelvis kommunen och statliga myndigheter ansvarar för? 113 av 120 respondenter valde att svara på frågan, vilket ger en svarsfrekvens på 94 %. Fördelning mellan könen: 56 killar, 57 tjejer. Stapeldiagrammet visar i antal. Figur 3 Har du koll på vad exempelvis kommunen och statliga myndigheter ansvarar för? 113 av 120 respondenter valde att svara på frågan, vilket ger en svarsfrekvens på 94 %. När en jämförelse mellan åldrarna görs får vi ett bortfall på en person, och därför är det totalt 112 respondenter. Fördelning mellan åldrarna: år, 50 st år, 62 st. 30

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars Sociala medier Facebook Digg Bebo Friend feed Twitter Vimeo Spotify Reddit Del.icio.us Slideshare Buzz Xanga MySpace Youtube Linkedin Bloggar Flikr Yoono RSS StumbleUpon Reddit Mafia wars Introduktion

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Stockholm, 27 november 2014 Anette Holmqvist, Skolverket Innehåll behov av källkritik fokus sociala medier diskussionsexempel källkritiska frågor lite

Läs mer

e-förslag System för ökad medborgardialog

e-förslag System för ökad medborgardialog System för ökad medborgardialog Få medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Vårt system för ökar medborgardialogen och gör medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Om rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord

Om rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord Direkt effekt 0 - PostNord Om rapporten Rapporten DR-monitorn 0 bygger på resultaten från en undersökning av svenskarnas attityder till och vanor kring att ta emot reklam i olika kanaler, främst direktreklam

Läs mer

DigiTrust i ett nötskal

DigiTrust i ett nötskal Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, http://cs.lth.se/per_runeson DigiTrust i ett nötskal 10

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Den goda kundtjänsten - 2012

Den goda kundtjänsten - 2012 Den goda kundtjänsten - 2012 Undersökning om svenskarnas attityd till kundtjänsten i privata organisationer Hösten 2012 Interactive Intelligence www.inin.com 1 Innehållsförteckning Inledning. Sammanfattning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan 2014 Eleverna och internet 2014 Version 1.1 2014 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Mottagarmakt 2015. Kommunikation på mottagarens villkor

Mottagarmakt 2015. Kommunikation på mottagarens villkor Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor >> Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor Innehåll Om rapporten... 2 Kommunikation på mottagarens villkor... 3 Mottagarmakten fortsatt

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Eleverna och internet

Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan Eleverna och internet 2013 Version 1.1 2013 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

Infoproffs 2011. -trender inom PR och information

Infoproffs 2011. -trender inom PR och information Infoproffs 2011 -trender inom PR och information Har sökmotoroptimering på allvar tagit klivet från IT- till informationsavdelningen? Vilka kanaler när det gäller PR och information ökar mest i år? Var

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Först några frågor...

Först några frågor... Kvällen program Internet och sociala media hur har det förändrat vårat beteende? Släktforskning på nätet Facebook som hjälpmedel i föreningen Först några frågor... Hur många av er släktforskar via internet?

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR Bilden av alkohol i bloggosfären Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Inledning 7. Bloggens framväxt 9. Undersökningens resultat 13. Bilaga 1: Källor och underlag

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna

Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna PRESSMEDDELANDE 2011-12-12 Tekniska prylar leder till gräl i de svenska villorna Två av tio svenskar som bor i hus tycker att tekniken begränsar umgänget med familjen. Lika stor andel tycker att tekniken

Läs mer

Inledning Fikarapporten 2013

Inledning Fikarapporten 2013 Fikarapporten 2013 Inledning Fikarapporten 2013 Det är den lilla pausen från alla måsten, chansen att mötas och umgås på riktigt, stunden då vi delar allt från drömmar och hemligheter till skvaller och

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer