Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor"

Transkript

1 Strategirapport för jan dec 2014 Landstrategi Etiopien (2015) Ärendenummer: XX/XXXXXX Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Sektor Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet Ekonomisk tillväxt Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 76,3MSEK Totalt strategibelopp: 75 MSEK+10% (82,5 MSEK) Avtalat belopp: 76,6 MSEK Strategiperiod: (förlängd tom 2014) Antal avtalade insatser : Analys och bedömning 46 stycken Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen 2014: 120 MSEK 1 Den sammanfattande bedömningen av Sidas bistånd till Etiopien har i stort inte förändrats sedan föregående års rapport. Bedömningen måste ses i ljuset av att gällande strategi formulerades på en analys som gjordes för mer än 10 år sedan. Även om justeringar gjorts i samband med förlängningar så är dessa inte gjorda på grundval av en förnyad analys av kontextuella, politiska, ekonomiska och sociala förändringar. En ny strategi är just nu under utarbetande och input i form av ett resultatförslag från Sida till UD, skickades in i juni Bedömningen att målen till vissa delar kommer uppnås har framförallt med sektormålet för demokratisering och mänskliga rättigheter att göra. Det hänger ihop med den begränsning 1 Behöver kontrolleras ytterligare 1

2 som den etiopiska lagstiftningen innebär för mötesfrihet, media och civila samhällets rörelsefrihet. Detta i kombination med beslutet att i så hög grad arbeta genom alternativa ickestatliga kanaler gör att det är mycket svårt att arbeta med civila och politiska rättigheter. Ambassadens bedömning är att uppnådda resultat är i enlighet med förväntat resultat, då bristen på politiskt utrymme och existerande lagstiftning varit redan beaktade riskfaktorer. Då det politiska och demokratiska klimatet hårdnat än mer under 2014 så har utrymmet för att arbeta med demokratisering och mänskliga rättigheter krympt ytterligare. Det har funnits en uttalad ovilja från etiopiska regeringens sida att låta det internationella givarsamfundet ingå avtal på detta område. Ett valstödsprogram inför det nationella valet i maj, 2015 utarbetat av UNDP, presenterades för givarna under senhösten, Då bedömningen var att man inte kan förvänta sig ett någorlunda fritt och demokratiskt val blev ambassadens beslut, i likhet med många andra tillfrågade givare, att inte delta i detta. Ambassaden har utnyttjat alla tillfällen till dialog med etiopiska företrädare i; högnivå forum tillsammans med givarkoordineringsgruppen; Artikel 8-dialog mellan EU-ambassadörer och premiärminister Haile Mariam och andra ministrar; möten i samband med svenska högnivåbesök och genom personliga och direkta politiska kontakter för att diskutera frågor kring framförallt demokratisering, politiskt utrymme, mänskliga rättigheter och privatsektorutveckling. Sektionen har också varit närvarande vid rättegångarna mot bloggare och journalister, som ett annat sätt att delta i dialogen. En givargemensam resa till södra Etiopien där bilaterala sektionen deltog resulterade i en rad viktiga och publicerade rekommendationer till Etiopiska regeringen kring risker och viktiga hänsynstagande kring mänskliga rättigheter som de förflyttningar av nomadbefolkningen som gjorts i området, medför. Måluppfyllelsen av området ekonomisk tillväxt bedöms vara on-track med ett fortsatt arbete på två nivåer, dels reformagendan som syftar till att förbättra investerings och affärsklimat, dels på entreprenörsnivå. Insatser för att främja framförallt kvinnors och marginaliserades för att skapa etableringsmöjligheter och försörjningsmöjligheter har stötts. I denna sektor bedöms dialogarbetet genom olika insatser, varit operativ i en långsam men dock förändring av klimatet på makronivå. På mikronivån har portföljen bidragit till en etablering av en plattform för inkomstgenerering. Båda perspektiven är viktiga i en kontext där privata sektorn fortfarande är en ung och outvecklad företeelse vars företrädare i regeringens ögon betraktas som utsugare snarare än viktiga partners. Det i tid, förlängda stödet inom mödrahälsa har kompletterat demo/mrstödet och bidragit till en ökning av både kvalitet och kvantitet i tillgång på mödrahälsopersonal och service som är av vikt för kvinnors rättigheter och ekonomiska möjligheter. Den långa närvaron i landet och i utvecklingsbiståndet har bidragit till kredibilitet och ett rykte om att arbeta sant fattigdomsminskande och rättighetsinriktat, vilket Sverige/Sida fortsatt åtnjuter. Detta gör att Sverige även med små volymer kan finnas kvar i dialogen med partners och fortsatt blir lyssnade till. Dessutom har arbetet och programmeringen präglats av flexibilitet i relation till utvecklingspartners behov och önskemål. Detta har i sin tur spelat roll i identifiering av katalytiska eller innovativa stöd. De resultat som uppnåtts har i hög grad varit beroende av att vi arbetat med mänskliga rättigheter på ett bredare sätt än strategin anger. Kvinnors rättigheter som den röda tråden i portföljen är ett område som det är mindre känsligt att arbeta med. 2

3 Strategiarbetet har också präglats av fältresor och möten för att undersöka nya vägar och riktningar både inom den nuvarande strategin men också med en kommande strategi i åtanke. En intern framgångsfaktor har varit att bemanningen och kompetensen på sektionen har varit god på Demo/MR/JÄM sidan. Detta har varit särskilt viktigt i en begränsande kontext och instruktionen krävt ett större antal mindre insatser än om vi kunnat arbeta direkt med statliga myndigheter. Synergier mellan landprogrammet och forskningssamarbetet som tidigare beskrivits samt ett ökande fokus på kvinnors ekonomiska egenmakt har bidragit till att skapa mervärde. Arbetet tillsammans med och genom andra partners genom gemensamprogrammering med multilaterala organisationer och andra givare har gett ökade möjligheter till större effekter av vårt stöd, ingångar till regering och en hävstång i dialogen. I tillägg till mer direkt samprogrammering har också EU-samarbetet, vad gäller 11th European Development Fund-programmet gett möjligheter att påverka ODA i stort. 2 Relationen mellan det humanitära biståndet och de långsiktiga utvecklingsinsatserna ses framförallt genom de insatser som geografiskt sammanfaller med de mest flyktingutsatta områdena. Det handlar om kapacitetsutveckling kring landfrågor i Gambellaregionen samt ett projekt som avtalades med UNFPA i slutet av 2014 som syftar till SRHR-insatser både i flyktinglägren och i värdkommunerna i Gambella som under 2014 fick ta emot nästan flyktingar från Syd-Sudan. Utnyttjandet av de ekonomiska ramarna har varit god och ambassaden både avtalade och betalade ut mer än 100% av strategibeloppet. Svårigheter kvarstår vad gäller att tidigarelägga utbetalningar på året. De interna och externa utmaningarna har framförallt bestått i att; lagstiftning begränsar politiskt utrymme och möjligheten att arbeta med CSOer; brist på eller långsam reformering av privatsektorklimat och reglering; bristen på konkreta och avgörande resultat av dialogarbetet med regeringen är fortsatt en stor flaskhals; tung och långsam FN administration utgör en annan flaskhals. Slutsatser Måluppfyllelsen bedöms delvis on-track framförallt på grund av stora svårigheter att arbeta med demokratisk utveckling och civila och politiska rättigheter. Måluppfyllelsen för området ekonomisk tillväxt bedöms on-track. Bedömningen är att Etiopien-programmet som helhet bidrar till fattigdomsbekämpning och ökade rättigheter för människor trots de externa och interna begränsningar som existerar. Förändringarna ses dock framförallt på individ och gruppnivå snarare än strukturella förändringar. Insatsportföljens sammansättning bör gå mot längre och större stöd. Detta är dock svårt så länge som instruktionerna begränsar valet av genomförare och förlängningar görs på årsbasis med effekter på bemyndiganderam. Någon form av samarbete med staten ses också som nödvändigt för att kunna förbättra måluppfyllelsen. Detta skulle kunna ske i samverkan med linjeministerier som Handels-, Hälso-, och Utbildningsministeriet. De årliga förlängningarna innebär svårigheter för ambassaden och våra partners vad gäller förutsägbarhet och långsiktighet. 2 National Indicative Program for Ethiopia 2014 to 2020, EU 3

4 Samverkan med andra partners är avgörande för att få maximal utväxling på den lilla volymen. Alla möjligheter till politisk dialog och samverkan med ambassadens politiska arbete är viktiga för måluppfyllelsen Komplementaritet mellan programmets olika sektorer har varit viktiga för att öka måluppfyllelsen. 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens Sektor Avtalat 2014, i MSEK Utfall 2014, i MSEK Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet 51,4 45,4 Ekonomisk tillväxt 35,9 30,9 2.1 Sektor 1: Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 20XX Utfall 20XX Se nedan text Det svenska bidraget 20XX Mål 20XX Generell bedömning Bedömningen av måluppfyllelsen av sektormålet En fortsatt demokratisk utveckling med full respekt för mänskliga rättigheter är en central värdering för svenskt utvecklingssamarbete görs i relation till utvecklingen i sektorerna i Etiopien och de generella ingångsvärden som ges i strategin från 2003 samt i relation till de sammantagna insatsmålen. Då en lång period passerat och kontexten förändrats avsevärt sedan sedan dessa mål skrevs har en uttolkningen förändrats och förskjutit fokus i portföljen mot en bredare rättighetsansats med kvinnors rättigheter i centrum. Genomförandet av insatsportföljen bedöms vara on-track även om måluppfyllelsen bedöms delvis vara on-track. Logiken i detta grundas på att insatsportföljen utarbetats med vetskapen om vad som är genomförbart i den repressiva och begränsande kontexten. Insatsportföljen bedöms ha bidragit till framgångsrika resultat på individ- och gruppnivå för kvinnors rättigheter och deltagande. Kvinnors och flickors egenmakt har ökat liksom kvinnors kapacitet att ta ledarskap och delta i beslutsfattande processer. Detta har lett till att kvinnors perspektiv och synpunkter på problem i ökande grad inkluderats i lokalsamhällets och familjens beslutsfattande. Kunskapen har ökat om orsaker och negativa hälsomässiga och sociala följder både av skadliga sedvänjor, särskilt kvinnlig könsstympning (FGM) och annat könsbaserat våld genom svenska insatser. Kvinnors och flickors och pojkars tillgång till rättssystemet har ökat. Portföljen har också bidragit till att människors kunskap om och användande av institutioner såsom Ombudsmannen för ansvarsutkrävande. Tillgång till rättshjälp för kvinnor och andra marginaliserade grupper har ökat genom stöd till både MRkomissionen och civilsamhällesorganisationer. 4

5 Portföljgenomförandet i DEM/MR/JÄM-området 2014, har präglats av att 8 nya avtal ingåtts under året. Det är därför svårt att dra annat än indikativa slutsatser av resultatet från dessa. Portföljen har under det gångna året ändrat karaktär något. Förutom det fortsatta stödet till civilsamhällesorganisationer i ett paraply program med delvis nya partners har portföljen fått en i delar ny inriktning genom ett stöd till UNODC kring rättssäkerhet och särskilt barns rättigheter i rättssystemet, ett SRHR-stöd via UNFPA i Gambella, ett stöd till Selam Cultural Enablers samtidigt som det skolmåltidsinitiativ, (Ethiopian School meal initiativ,esmi) som tidigare låg under privatsektorutveckling har flyttats över till Demo/MR/JÄM då dess huvudsyfte framförallt har ett rättighetsfokus. Förändringen av portföljens sammansättning bedöms kunna stärka både yttrandefrihet samt civila rättigheter. Resultatexempel Ett exempel på hur Sveriges stöd till civilsamhällesorganisationer bidragit till dessa resultat organisationen KMGs arbete i Kambata-området. Genom lokala diskussionsgrupper har kvinnors och andra marginaliserade gruppers deltagande i beslutsprocesser ökat, vilket i sin tur hade en positiv inverkan på förekomsten av könsrelaterat våld. KMG har multiplicerat sitt arbete, och har expanderat till 93 nya och svårtillgängliga områden (kebeles). I dessa områden faciliterar KMG dialoger kring att minska förekomsten av könsrelaterat våld, inklusive kvinnlig könsstympning. I dessa nya områden har totalt kvinnor och män nåtts direkt, och ytterligare kvinnor och män indirekt. Totalt har, inklusive de områden där KMG redan var närvarande i, kvinnor och män ingått i dessa aktiviteter. KMG har dokumenterat förändringar i attityder bland dessa, som tillsammans utgör en kritisk massa som agerar mot könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor. Till exempel, har nivån på hemgift minskat i området från ETB till ETB 2000 detta kan ses som ett steg mot avskaffandet av hemgift i sin helhet. KMG har också utvecklat ett peer-to-peer struktur där flickor och kvinnor stödja varandra i syfte att förbättra säkerhet och minska risken för exponering för könsrelaterat våld, inklusive kvinnlig könsstympning 3. Programmet för jämställdhet och stärkandet av kvinnor genom UN Women ( ) har fyra resultatområden; Kvinnors ekonomiska egenmakt (1), kvinnor och flickor har ökade möjligheter till utbildning, ledarskap och beslutsfattande (2), statliga institutioner på olika nivåer har stärkt kapacitet att genomföra nationella och internationella förpliktelser vad gäller jämställdhet (3) och formella och informella institutioner har stärkt förmåga att främja och försvara kvinnors och flickors rättigheter (4). Exempel på uppnådda resultat i mitten av 2014 är 3400 kvinnor har fått hjälp och utbildning för att starta små företag, 200 unga kvinnor har fått stöd som innebär att de kan fortsätta på universitetet; två regioner har inför könsuppdelad statistik; finansdepartementet har publicerat riktlinjer för genderansvarig budgetering och ytterligare ett par regioner försöker genomföra detta. Över hela landet drivs kampanjer mot könsstympning och tidiga äktenskap genom bland annat radio och bydiskussioner 4. Ett projekt med stor potential att få till systemförändringar är skolmåltidsprogrammet, ESMI, som vunnit stort gehör även hos nationella/regionala aktörer som vill expandera programmet till fler regioner utöver de 20 skolor som idag ingår i pilotprogrammet. I tillägg till att de mest utsatta barnen får ett mål mat om dagen, ses redan förbättringar i deras skolprestation. Programmet har trots kort projekttid hittills skapat jobb och inkomstgenerering 3 KMG, Annual Report , Transforming Lives Women Led Community Development 4 NORAD report 1/2015, Rapid Assessment of the Gender Equality and Women s Empowerment Joint Programme (GEWE JP) in Ethiopia, Second phase 5

6 för 20 kvinnor, som arbetar med mjölkhanteringen, skolornas kor och försäljning av överskottet av mjölken och 773 barn har nåtts av programmet. Trots att programmet startade så sent som 2014 har det bidragit till att övertyga utbildningsministeriet att inkludera planer på ett nationellt skolmåltidsprogram i Etiopiens Growth and Transformation Plan, II 5. Utmaningar och behov av förändring Ambassaden har tidigare gjort bedömningen att positiva resultat kommit ur den kombination av systemstöd och stöd till gräsrotsaktörer som portföljen omfattat. För att ytterligare stärka resultaten skulle en bättre balans mellan dessa ingångar behöva komma till. Stödet till insatser av mer systematisk art har minskat i och med att stödet till demokratiska institutioner (DIP) upphörde och möjligheter till en ny fas inte finns. Stöd till civilsamhällesorganisationer är resurskrävande. Detta har dock i viss mån avhjälpts genom paraplymodaliteten och effektiviteten i portföljen har ytterligare stärkts genom det givargemensamma programmet Civil Society Support Programme 6 som genom en centraliserad sekretariatsfunktion når ut till ett stort antal civilsamhälles-organisationer. Under 2014 nådde programmet 154 organisationer i områden som betraktas som särskilt svåra att nå. Detta program avslutas 2015 och diskussioner om möjlig fortsättning pågår. Generella utmaningar i genomförandet har varit av både extern och intern art. Externt har förändringar som det fortsatta motståndet från etiopiska regeringen mot större givargemensamma program i om rådet Demo/MR gjort det svårt för en liten aktör som Sverige att arbeta med dessa frågor på ett systempåverkande sätt. Även om vissa lättnader i uttolkningen av CSO-proklamationen har gjorts under 2014, framförallt vad som skall kategoriseras som administrativa respektive programkostnader, så har detta inte fått något märkbart genomslag i implementeringen av lagen vad gäller utfärdande av varningar eller avslagna registreringsansökningar. Regeringen har under året också signalerat att de vill stärka och använda de nationella medborgarorganisationerna, såsom etiopiska kvinnoorganisationen och ungdomsorganisationen och ser dessa som modaliteten med stort M för civilsamhällets deltagande i olika processer. Dessa organisationer är dock starkt styrda av regeringspartiet och bedömningen är därför att detta ytterligare kommer att minska utrymmet för andra CSOers möjlighet till gehör och kontrollera yttrandefriheten. Som ett komplement för att stärka effektiviteten i denna typ av stöd, genomfördes under året ett CSO-seminarium för ambassaderna i regionen för att diskutera det krympande utrymmet, lagstiftning i regionen och erfarenheter av att stärka arbetet och organisationerna. Detta arbete kommer att tas vidare under De interna utmaningarna är delvis väl kända. Bristen på långsiktighet med årliga förlängningar behöver kanske inte återupprepas men påverkar effektiviteten fortsatt. Den stora andelen CSOer i portföljen ställer stora krav på ISK särskilt som stödet är en kombination av kapacitetsutvecklingsstöd för att stödja överlevnaden av CS i sig. Genomförarorganisationerna har inte alltid full ISK kapacitet och ett visst risktagande är därför en nödvändighet. Detta lägger ökat ansvar både på paraplyorganisationerna och ambassaden för att minimera riskerna. Ett gediget arbete kring avtalskrav och uppdelade 5 School Milk Project Progress Report from October to December, December CSSP, , Annual report, Conditions for Sida s work with the promotion of Civil Society in specific countries in Africa Desk Study,

7 utbetalningar i samband med nya avtal har bidragit till ett ökat fokus på uppföljning och ISK hos både handläggare på ambassaden och samarbetsorganisationerna. Det övergripande anti-korruptionsarbetet som genomförts under året för ambassaden som helhet har varit mycket positivt och bidragit till ökad uppmärksamhet och handlingsberedskap. En beslutad beredning av en tidigare samarbetsorganisation som också valts för den nya fasen av paraplyprogrammet för CSOer utreddes och stoppades på grund av misstankar om korruption, och kommer inte att återupptas i nuläget. Standardindikatorer Portföljen relaterar till två standardindikatorer; flickors och pojkars primär- och sekundärutbildning samt tillgång till rent vatten. Insatsernas storlek, art och frågeställning i rapportering är dock av sådan karaktär att bidraget inte kan beskrivas numerärt på ett rättvisande sätt. Dock kan slås fast att det finns ett svenskt bidrag till dessa som närmare kommer kunna beskrivas vid nästa strategirapportering. Slutsatser Portföljen bedöms vara on-track både vad gäller måluppfyllelse, resultat och intern styrning och kontroll Portföljens sammansättning har förändrats under året vilket både stärkt måluppfyllelsen och inneburit en utmaning vad gäller balansen mellan insatser för strukturella förändringar/individuella förändringar. ISK- arbetet har stärkts internt och externt Den politiska kontexten och krympande utrymmet för CS och rättighetsagendan är fortfarande den största externa utmaningen. 2.2 Sektor 2: Ekonomisk tillväxt Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 20XX Utfall 20XX Se text Det svenska bidraget 20XX Mål 20XX Generell bedömning Portföljen bedöms ha bidragit till måluppfyllelsen av sektormålet; Att främja ökad sysselsättning och inkomstmöjligheter för kvinnor och män genom utveckling och diversifiering av den privata sektorn trots den lilla volymen. Både måluppfyllelse och portföljgenomförande bedöms således vara on-track. Portföljens två spår; 1)reformförändring och 2)entreprenörskap för diversifierade och ökade försörjningsmöjligheter för kvinnor och andra marginaliserade grupper bedöms komplettera varandra väl. Stöd till handelskammarsystemet och ett givargemensamt program med IFC för stärkande av investeringsklimat hör till reformförändringsdelen medan stöd till tre CSOer ORDA, MELCA och AWEA bidrar till att etablera marknadslänkar, etablerings- och diversifierade försörjningsmöjligheter för kvinnliga entreprenörer, ungdomar och jordbrukskooperativ. En PPDP mellan Volvo/Unido och Selam yrkesskola är ett första exempel på hur ambassaden arbetar med att finna alternativa finansierings- och 7

8 programmodeller, som syftar till att både adressera individens behov av kompetens, för bättre jobb och förbättra utbildningssystem och pedagogik på en mer systematisk nivå. Ytterligare två beredningar av PPDPer har initierats under året. Den ena är yrkesutbildning av lastbilschaufförer i samarbete med Volvo-UNIDO-Selam VS och Derba. Det andra är ett samarbete mellan HM-ILO- IFMetall som syftar till ökade industriella relationer och bidrag till Decent Work programmet i Etiopien. Dessa förväntas slutföras under första halvan av Diskussioner har också påbörjats mellan Sida HK och ambassaden hur det globala nätverksarbetet genom Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD) kan konkretiseras och utnyttjas för att stärka medvetenheten om hållbarhetsagendan för privata sektorn i Etiopien. Förslaget är att SLSD medlemmar verksamma i Etiopien skulle bjuda in etiopiska företag i samma bransch för att bilda ett sub-nätverk med kapacitetsutveckling kring framförallt hållbarhet, som syfte. Ambassaden påbörjade under 2014 en viktig genomlysning av den samlade inriktningen och måluppfyllelsen av portföljen för ekonomisk tillväxt, där också ett visst kapacitetsutvecklingsstöd för att organisationerna ingått. Workshops och möten mellan olika aktörer i portföljen har bidragit till att hitta vägar för framtida effektivitetsvinster. Bland annat tog två av ambassaden partners, etiopiska handelskammaren (ECCSA) och IFC de första stegen i en kapacitetsuppbyggnad övning för privatsektoraktörer 8, som syftar till att stärka hållbarheten och möjligheten att nå ut till näringslivsorganisationer för att skapa bättre utrymme för att ge röst åt människor som lever i fattigdom i de nationella politiska utvecklingsprocesser för PSD. Genomlysningen som fortsätter 2015, har givit förslag på en tydligare väg framåt och identifierat behovet av komplementära och stödjande insatser. Översynen omfattade en serie intervjuer med privata och offentliga aktörer inom och utom handelskammarsystemet visade tydligt att det privat/offentliga dialogforum som etablerats och stöttas av Sverige, utgör själva kärnan i privatsektor utveckling i Etiopien och att orsaken till framgången berott på en konstruktiv, faktabaserad och lösningsorienterad ansats från privata sektorn genom, ECCSA och dess privatsektorutvecklingshub, PSD. Resultatexempel Stödet till ECCSA, och framförallt till dess privatsektor-utvecklingshub (PSD) som stötts sedan 2008 har, som nämnts, fortsatt att bidra till att öppna dialogen mellan privatsektorn och regeringen. De sju forskningsstudier som slutförts under året har bidragit till direkta ingångar till forumet för dialog mellan den privata och offentliga sektorn, PPDF, vilket resulterat i policyförändringar såsom (i) undantag från betalning av retroaktiva skatter som den privata sektorn inte hade fått någon förvarning om, (ii) ett undantag från kravet på närvaro av samtliga aktieägare (i vissa bolag upp till flera tusen) att närvara vid registrering och verifiering av alla juridiska dokument som rör driften av samtliga aktiebolag - nu kan det göras av bolagsstyrelsen själv, (iii), ett undantag från kravet på att företagen måste presentera ett matchande fond på minst 30% i kontanter för att kvalificera sig för ett banklån på 70% av projektets behov även närde kan uppvisa motsvarande belopp i naturatillgånger. Nu övervägs även naturatillgångar som underlag för lån. 9 IFCs bidrog till att facilitera ett flertal PPDF. De nådde resultat i synnerhet kring tillverkningsindustrins produktivitet och offentlig upphandling. Det första forumet diskuterade ett antal frågor som begränsar konkurrenskraften inom tillverkningsindustrin, begränsningar i tillgång till finansiering och starkt begränsande avgifter på kredit brev, strömavbrott, industripolitik och strategifrågor. Några av de rekommendationer som föreslogs godtogs, inklusive minska kreditbrevsavgifter och förenkla 8 Seminarierapport "Making Business Membership organizations Work for the poor", PSD HUB Phase II, , Annual Report 8

9 tullklarering genom ett voucher-system för import av råvaror. Andra rekommendationer togs vidare för djupare analys av riksbanken, industriministeriet och etiopiska tullmyndigheten. Ett nytt direktiv om registrering av handelsnamn utfärdades av handelsministeriet. Det nya direktivet kommer att förenkla denna registreringsordning avsevärt 10. Ett annat resultatexempel är ORDA 11 som avslutat ett första verksamhetsår inom "Harvest Plus" programmet, med syfte att "hållbart förbättra produktiviteten samt inkomst för hushåll med 50%". Genom en rad aktiviteter, som spänner från stöd till effektivare bevattningsmetoder, val av grödor och markrehabilitering, till affärsutveckling tjänster och tillgång till finansiering, skapades arbetstillfällen på och utanför jordbruken för 1350 jordlösa kvinnor och arbetslösa ungdomar. Samtidigt har programmet bidragit till att 6210 par med småskaliga jordbruk och 1791 jordlösa kvinnor och arbetslösa ungdomar sparat över ETB i programmets sparprogram. En viss oklarhet finns dock, avseende förväntad outreach och hållbarhet i de inkomstförbättringar som främjas genom programmet. En handlingsplan utformades i slutet av 2014, för utbyggnad under första hälften av På grundval av att internationella handelsförbindelser fortsätter att spela en central roll för Etiopiens tillväxtutsikter, och handelslogistik med marktransport kvarstår som en restriktion, har yrkesutbildning för lastbilsmekanik upprättats genom en PPDP mellan VOLVO-UNIDO- Selam Vocational school. Utbildningen som utgör en påtaglig potential för missgynnade ungdomar, har tagit fart under Över 90 elever, varav 15 unga kvinnor har börjat utbildningen, och en första kull om 30 studenter tar sin examen från det treåriga programmet i juni De kompetensbaserade examinationerna är nydanande och har mottagits positivt och erkänts av etiopiska regeringen och landets yrkesskoleverksamhet. Allt sammantaget så har gör inrättandet av denna skola och dess inledande framgångar att programmet är på god väg att nå sina mål för utbilda mekaniker samt påverka andra yrkesskolor över hela landet. Etiopiens regering, via undervisningsministeriet, har engagerat sig och uttryckt stort intresse att utnyttja den Volvo-Unido-Selam kompetensbaserade utbildningsmodulerna i den bredare yrkesskoleverksamheten i Etiopien, vilket förväntas bidra till långsiktiga systemeffekter 12. Utmaningar och behov av förändringar Paralleller kan dras till de utmaningar med kapacitetsbrister med intern styrning och kontroll hos genomförarorganisationer som beskrivits under sektor 1 kan. Portföljen för ekonomisk tillväxt har dock en bättre balans mellan system- och gräsrotsinriktade insatser. Portföljens sammansättning bär fortfarande spår av tidigare års större fokus på landsbygdsutveckling snarare än den marknadsutveckling som behövs för att adressera de gap som finns mellan en allt snabbare växande befolkning av unga människor och allt mindre tillgång till land samt en allt snabbare urbanisering. Detta kommer dock att balanseras genom de förändringar som portföljöversynen syftar till att identifiera samt i den kommande operationaliseringen av ny strategi. Kapacitetsbrist kring framförallt ISK-agendan kvarstår och adresseras. Ett korruptionsärende har identifierats i portföljen, utbetalningar stoppades och utredning pågår. Systembrister och behov av stöd har identifierats och nästa steg diskuteras. Standardindikatorer 10 IFC, , Investment Climate, Annual Report ORDA next Phase, , Annual report PPDP Volvo/UNIDO/Selam, , B4D PPPs Ethiopia, Annual report

10 Insatsernas storlek, art och framförallt är frågeställning i rapportering av sådan karaktär att bidraget inte kan beskrivas numerärt på ett rättvisande sätt. Dock kan slås fast att det finns ett svenskt bidrag till indikatorn för rent vatten, samt konfliktkänslighet som närmare kommer kunna beskrivas vid nästa strategirapportering. Slutsatser Portföljen bedöms vara on-track både vad gäller måluppfyllelse, resultat och intern styrning och kontroll Det faktum att privatsektorn är ung och i regeringens ögon inte betraktas som en självklar partner i utvecklingsarbetet gör att kapacitetsutvecklingsbehov behöver adresseras och vara en komponent i stödet. Kombinationen av insatser för att påverka investeringsklimat och PSD- relaterade reformer och marknads-och försörjningsmöjligheter för människor på marken är viktig för den komplementaritet som krävs för ett tydligt fattigdoms- och rättighetsfokus i stödet. Portföljen kan ytterligare fokuseras strategiskt för ett starkare resultat kring marknadsutveckling för människor som lever i fattigdom. Detta arbete pågår. ISK- arbetet har stärkts internt och externt 3. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 10% Givargemensam samarbetsstrategi 200X - 20XX undertecknat av [XX] givare De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: IDA, USA, UK,,AfDF, EU Sveriges andel av totala biståndet utgör 0,80% Gemensamma EU-strategin gäller Status på EU-gemensamprogrammering: Sedan strategin signerades 2013 har inte så mycket skett. EU förbereder sig nu för Etiopiens nästa utvecklingsplan och hur den kommer påverka en ny fas av JCP. En road-map har tagits fram och nutrition har valts ut som ett gemensamt pilotområde. Sverige är den 18e störste givaren Av EU MS är Sverige den 6:e störste givaren Etiopien, och den pan-afrikanska hub landet utgör, samlar många givarländer och organisationer. Detta är till exempel Storbritanniens största programland och Norge beslutade 2014 att göra Etiopien till ett av sina 12 programländer med utbildningssektorn som nytt område. Samverkan i de olika givarsamordningsorgan som finns på plats är god. Sverige är sedan 2014 genom biståndsrådet medlem i den exekutiva kommittén för den stora givarsamordningsgruppen (DAG). Den viktigaste effekten av ett aktivt medlemskap i DAG bedöms framförallt vara det arbete som görs gemensamt för att adressera DEMO/MR situationen i landet. Detta sker genom högnivådialog och gemensamma fältresor vars resultat sedan används i dialogen med regeringen och som ett svar på människorättsorganisationers krav på ansvar och transparens från givarkollektivet. FN-samarbetet fungerar på det stora väl och vi har förutom program med UNFPA, UNWomen, UNDP och IFC/Världsbanken en fortlöpande och nära dialog genom deltagande i 10

11 DAG, bilaterala möten och en explorativ ansats inför den kommande strategin. UNDPsamarbetet är det som har mest övrigt att önska framförallt beroende av UNDPs mycket nära relation till regeringen i Etiopien och ett relativt ointresse från RC i landet. Detta konfirmerades vid ett möte med den regionala representanten för Högkomissarien för Mänskliga Rättigheter. EU-samarbetet omfattar 22 bilaterala biståndsgivare och fokus har varit arbetet kring den fortsatta gemensamprogrammerings-strategin, 11th EDF samt samverkan med EUambassadörernas i Artikel 8 dialog för att driva framförallt demo/mr, och investeringsklimatfrågor. EU-gruppens roll har varit särskilt viktig under 2014 då överväganden om medlemsstaternas roll och eventuella stöd inför det kommande valet, varit i fokus. Bedömningen är att EU-delegationens kompetens och beredvillighet att ge stöd i olika frågor varit av stor vikt för ambassadens överväganden och beslut. 11

12 Bilaga Strategirapport 2014 Forskningssamarbete Bakgrund - Etiopien är Afrikas näst mest folkrika land med en befolkning på 94 miljoner. Landets BNP per capita beräknas till USD 1218, mindre än genomsnittet för världens minst utvecklade länder (LDCs). Vad gäller Human Development Index som publiceras av UNDP rankades Etiopien år 2013 på plats 173 av totalt 187 länder. Läskunnighet är mycket låg på 39 %. Andelen som antas i grundskolan, gymnasiet och eftergymnasial utbildning är respektive 95, 37 och 8 %. Däremot har Etiopien under perioden för den senaste femårsplanen uppmätt en årlig tillväxttakt av ekonomin på 11 %. Den etiopiska regeringen har utökat den eftergymnasiala utbildningen och har under de senaste 15 åren etablerat 29 nya statliga universitet. I landet finns idag 31 universitet i statlig regi och ytterligare 10 universitet kommer att öppna under de kommande fem åren. De flesta av dessa universitet lider däremot av akut brist på utbildad undervisningspersonal. Samarbete - Det nuvarande bilaterala forskningssamarbetet med Etiopien innehåller ett blockstöd-stödet till Addis Ababa University (AAU) (med en årlig tilldelning på 21 MSEK) och till Armauer Hansen Research Institute (AHRI), med ett kärnstöd på 4 MSEK per år. Blockstödet till AAU fokuserar på att stötta interna doktorandutbildningar men också på fortsatt stöd till forskningens infrastruktur som inkluderar en tillökning av bibliotek, ICTutveckling m.m.). Det anordnas också särskilda stöd för att få in kvinnliga studenter på forskarutbildningar. Kärnstödet till AHRI används för forskning om infektionssjukdomar och medicinsk forskarutbildning. Vidare, under 2013/14, gavs 5 MSEK till AHRI för att anordna en doktorandutbildning i biomedicin med elever från AAU och i samarbete med svenska universitet. Resultat - Under 2014 har stödet till AAU har granskats; såväl det akademiska programmet som det interna kontrollsystemet. De båda undersökningarna drog slutsatsen att trots sina utmaningar är AAU på rätt spår. Med sitt blockstöd support har forskarutbildningen utvecklats markant (69 doktorandutbildningar under 2014) och inskrivningen av doktorander vid AAU har ökat avsevärt (från 667 stycken under 2009 till 1745 stycken under 2014). Antalet doktorander som avlägger sin doktorsexamen har också ökat från 15 stycken år 2009 till 144 stycken år 2013/14. Under femårsperioden har AAU har producerat totalt 345 PhDer. Till stöd för forskarutbildning i landet, har AHRI fört samman 24 PhDer och 14 masterstudenter (de flesta registrerade vid AAU) och de 74 forskningsprojekt som de genomför under Blockstödet bidrog väsentligt till att minska gapet för kvinnor som antas till utbildningarna. Stipendiesystemet för kvinnliga studenter har stöttat 750 kvinnliga mastersstudenter sedan 2010, varav vissa nu går vidare till doktorandnivå. Varje år tilldelas även stipendier för masterstudenter till funktionshindrade kandidater från alla universitet i Etiopien. Forskningsresultaten från AAU har också avsevärt förbättrats under de senaste åren, både vad gäller kvalitet och kvantitet. Antalet opponentgranskade publikationer som varje år publiceras av personer vid AAU har ökat från 432 under 2009 till 651 under 2012, en ökning med 51 %. För att ytterligare förstärka universitets publikationer har AAU utfärdat en ny policy och riktlinjer för forskningsincitament och under 2013 har mer än 170 anställda finansierats därigenom. Antalet publikationer från AHRI har också ökat markant: 53 år 2014, den högsta siffran på ett år i AHRI s historia. AAU har omvandlat sin traditionella "disciplinfokuserade forskning" till "tematisk forskning" 12

13 som fokuserar på områden av nationell prioritet. Under 2013/14 har AAU valt ut ca. 20 tematiska forskingsansökningar för att få finansiellt stöd. Den tematiska forskningen stödjer programstudenter, både på master- och doktorandnivå. AHRI har också utökat sin doktorandutbildning till 3 program under 2014, varav en är programmet för träning inom biomedicinsk forskning (BSPP) som finansieras av Sida med målsättningen att få 10 doktorandkandidater att förvärva avancerade kunskaper i molekylära tekniker i Sverige. För närvarande är 50 procent av det totala antalet forskningsprojekt som drivs av AHRI fokuserade på TB. Resten berör NTD, HIV/ STI, bakteriologi, kliniska tester, spetälska med mera. Slutsats Processen för det interna doktorandprogrammet med blockstöd-modellen har granskats av två oberoende seniora konsulter; en för det akademiska programmet och den andra för det interna kontrollsystemet för AAU s administration. Båda rapporterna drog slutsatsen att trots utmaningar som kapacitetsbegränsningar i forskningens infrastruktur, begränsad involvering av svenska universitet, hög arbetsbelastning på tillgängliga professorer, brist på kvalificerad personal och en långsam implementering av reformer är den interna doktorandutbildningen med blockstöd-modellen det bästa, om inte det enda sättet för Etiopien att resa sig från sin nuvarande låga utvecklingsnivå. Risken för inskränkningar på kvalitén är fortsatt hög. Fortsatt dialog med AAU s högsta ledning är nödvändig för att begränsa antalet antagna och istället fokusera på ytterligare kvalitetsförbättring. Dialog är också nödvändig med AHRI s ledning för dem att bredda sin bas av donatorer och för ökade forskningsanslag från regeringen. Referenser: 1. AAU, August Sida Block Grant Project Progress Report, 1 juli juni Mohamedbhai and Freeman, October Assessment of Reform and Expansion of Research Training at AAU, A follow up of 2011 study. 3. Eriksson and Rock-Baley Ernst & Young. Report on the Assessment of Internal management and control, Addis Ababa University September - October AHRI, Annual Report for 2014/15. 13

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Myanmar 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.024 Resultatstrategi

Läs mer

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2016 Artikelnr: UD 16.016 Regeringsbeslut

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb:  Artikelnr: UD Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Vietnam Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 54 Strategiperiod 2009

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Denna indikativa strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med GAVI för perioden 2015-2020.

Denna indikativa strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med GAVI för perioden 2015-2020. Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-14 UD2014/51157/UD/MU Utrikesdepartementet Indikativ resultatstrategi för Sveriges samarbete med den globala vaccinalliansen (GAVI) 2015-2020 1. Förväntade resultat

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

September 2012 September september 2013

September 2012 September september 2013 September 2012 September september 2013 Part 1: Reporting Del 1: Rapportering on Strategy Implementation av strategigenomförande and Performance och resultat ETHIOPIA Etiopien Utbetalt Belopp 2013 27,1

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Under 2011 framtog Sida ett nytt och anpassad anvisningssystem

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Mali Stockholm Tel: , Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Mali Stockholm Tel: , Webb:  Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.032 Regeringsbeslut för Mali togs 2016-06-16. Strategi

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya 2016-2020 1. Inriktning Svenskt utvecklingssamarbete med Kenya inom ramen för denna strategi ska bidra till en förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Turkiet. januari 2010 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Turkiet. januari 2010 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Turkiet januari 2010 december 2013 Bilaga till regeringsbeslut UF2010/2097/EC 2010-01-21 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Turkiet 2010-2013

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Indonesien april 2009 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet PM 2009-06-25 Bilaga t UF2009/444625/ASO Asien- och Oceanienenheten Strategi

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan NEKU12, Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 högskolepoäng Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer