Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor

Transkript

1 Strategirapport för jan dec 2014 Landstrategi Etiopien (2015) Ärendenummer: XX/XXXXXX Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Sektor Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet Ekonomisk tillväxt Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 76,3MSEK Totalt strategibelopp: 75 MSEK+10% (82,5 MSEK) Avtalat belopp: 76,6 MSEK Strategiperiod: (förlängd tom 2014) Antal avtalade insatser : Analys och bedömning 46 stycken Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen 2014: 120 MSEK 1 Den sammanfattande bedömningen av Sidas bistånd till Etiopien har i stort inte förändrats sedan föregående års rapport. Bedömningen måste ses i ljuset av att gällande strategi formulerades på en analys som gjordes för mer än 10 år sedan. Även om justeringar gjorts i samband med förlängningar så är dessa inte gjorda på grundval av en förnyad analys av kontextuella, politiska, ekonomiska och sociala förändringar. En ny strategi är just nu under utarbetande och input i form av ett resultatförslag från Sida till UD, skickades in i juni Bedömningen att målen till vissa delar kommer uppnås har framförallt med sektormålet för demokratisering och mänskliga rättigheter att göra. Det hänger ihop med den begränsning 1 Behöver kontrolleras ytterligare 1

2 som den etiopiska lagstiftningen innebär för mötesfrihet, media och civila samhällets rörelsefrihet. Detta i kombination med beslutet att i så hög grad arbeta genom alternativa ickestatliga kanaler gör att det är mycket svårt att arbeta med civila och politiska rättigheter. Ambassadens bedömning är att uppnådda resultat är i enlighet med förväntat resultat, då bristen på politiskt utrymme och existerande lagstiftning varit redan beaktade riskfaktorer. Då det politiska och demokratiska klimatet hårdnat än mer under 2014 så har utrymmet för att arbeta med demokratisering och mänskliga rättigheter krympt ytterligare. Det har funnits en uttalad ovilja från etiopiska regeringens sida att låta det internationella givarsamfundet ingå avtal på detta område. Ett valstödsprogram inför det nationella valet i maj, 2015 utarbetat av UNDP, presenterades för givarna under senhösten, Då bedömningen var att man inte kan förvänta sig ett någorlunda fritt och demokratiskt val blev ambassadens beslut, i likhet med många andra tillfrågade givare, att inte delta i detta. Ambassaden har utnyttjat alla tillfällen till dialog med etiopiska företrädare i; högnivå forum tillsammans med givarkoordineringsgruppen; Artikel 8-dialog mellan EU-ambassadörer och premiärminister Haile Mariam och andra ministrar; möten i samband med svenska högnivåbesök och genom personliga och direkta politiska kontakter för att diskutera frågor kring framförallt demokratisering, politiskt utrymme, mänskliga rättigheter och privatsektorutveckling. Sektionen har också varit närvarande vid rättegångarna mot bloggare och journalister, som ett annat sätt att delta i dialogen. En givargemensam resa till södra Etiopien där bilaterala sektionen deltog resulterade i en rad viktiga och publicerade rekommendationer till Etiopiska regeringen kring risker och viktiga hänsynstagande kring mänskliga rättigheter som de förflyttningar av nomadbefolkningen som gjorts i området, medför. Måluppfyllelsen av området ekonomisk tillväxt bedöms vara on-track med ett fortsatt arbete på två nivåer, dels reformagendan som syftar till att förbättra investerings och affärsklimat, dels på entreprenörsnivå. Insatser för att främja framförallt kvinnors och marginaliserades för att skapa etableringsmöjligheter och försörjningsmöjligheter har stötts. I denna sektor bedöms dialogarbetet genom olika insatser, varit operativ i en långsam men dock förändring av klimatet på makronivå. På mikronivån har portföljen bidragit till en etablering av en plattform för inkomstgenerering. Båda perspektiven är viktiga i en kontext där privata sektorn fortfarande är en ung och outvecklad företeelse vars företrädare i regeringens ögon betraktas som utsugare snarare än viktiga partners. Det i tid, förlängda stödet inom mödrahälsa har kompletterat demo/mrstödet och bidragit till en ökning av både kvalitet och kvantitet i tillgång på mödrahälsopersonal och service som är av vikt för kvinnors rättigheter och ekonomiska möjligheter. Den långa närvaron i landet och i utvecklingsbiståndet har bidragit till kredibilitet och ett rykte om att arbeta sant fattigdomsminskande och rättighetsinriktat, vilket Sverige/Sida fortsatt åtnjuter. Detta gör att Sverige även med små volymer kan finnas kvar i dialogen med partners och fortsatt blir lyssnade till. Dessutom har arbetet och programmeringen präglats av flexibilitet i relation till utvecklingspartners behov och önskemål. Detta har i sin tur spelat roll i identifiering av katalytiska eller innovativa stöd. De resultat som uppnåtts har i hög grad varit beroende av att vi arbetat med mänskliga rättigheter på ett bredare sätt än strategin anger. Kvinnors rättigheter som den röda tråden i portföljen är ett område som det är mindre känsligt att arbeta med. 2

3 Strategiarbetet har också präglats av fältresor och möten för att undersöka nya vägar och riktningar både inom den nuvarande strategin men också med en kommande strategi i åtanke. En intern framgångsfaktor har varit att bemanningen och kompetensen på sektionen har varit god på Demo/MR/JÄM sidan. Detta har varit särskilt viktigt i en begränsande kontext och instruktionen krävt ett större antal mindre insatser än om vi kunnat arbeta direkt med statliga myndigheter. Synergier mellan landprogrammet och forskningssamarbetet som tidigare beskrivits samt ett ökande fokus på kvinnors ekonomiska egenmakt har bidragit till att skapa mervärde. Arbetet tillsammans med och genom andra partners genom gemensamprogrammering med multilaterala organisationer och andra givare har gett ökade möjligheter till större effekter av vårt stöd, ingångar till regering och en hävstång i dialogen. I tillägg till mer direkt samprogrammering har också EU-samarbetet, vad gäller 11th European Development Fund-programmet gett möjligheter att påverka ODA i stort. 2 Relationen mellan det humanitära biståndet och de långsiktiga utvecklingsinsatserna ses framförallt genom de insatser som geografiskt sammanfaller med de mest flyktingutsatta områdena. Det handlar om kapacitetsutveckling kring landfrågor i Gambellaregionen samt ett projekt som avtalades med UNFPA i slutet av 2014 som syftar till SRHR-insatser både i flyktinglägren och i värdkommunerna i Gambella som under 2014 fick ta emot nästan flyktingar från Syd-Sudan. Utnyttjandet av de ekonomiska ramarna har varit god och ambassaden både avtalade och betalade ut mer än 100% av strategibeloppet. Svårigheter kvarstår vad gäller att tidigarelägga utbetalningar på året. De interna och externa utmaningarna har framförallt bestått i att; lagstiftning begränsar politiskt utrymme och möjligheten att arbeta med CSOer; brist på eller långsam reformering av privatsektorklimat och reglering; bristen på konkreta och avgörande resultat av dialogarbetet med regeringen är fortsatt en stor flaskhals; tung och långsam FN administration utgör en annan flaskhals. Slutsatser Måluppfyllelsen bedöms delvis on-track framförallt på grund av stora svårigheter att arbeta med demokratisk utveckling och civila och politiska rättigheter. Måluppfyllelsen för området ekonomisk tillväxt bedöms on-track. Bedömningen är att Etiopien-programmet som helhet bidrar till fattigdomsbekämpning och ökade rättigheter för människor trots de externa och interna begränsningar som existerar. Förändringarna ses dock framförallt på individ och gruppnivå snarare än strukturella förändringar. Insatsportföljens sammansättning bör gå mot längre och större stöd. Detta är dock svårt så länge som instruktionerna begränsar valet av genomförare och förlängningar görs på årsbasis med effekter på bemyndiganderam. Någon form av samarbete med staten ses också som nödvändigt för att kunna förbättra måluppfyllelsen. Detta skulle kunna ske i samverkan med linjeministerier som Handels-, Hälso-, och Utbildningsministeriet. De årliga förlängningarna innebär svårigheter för ambassaden och våra partners vad gäller förutsägbarhet och långsiktighet. 2 National Indicative Program for Ethiopia 2014 to 2020, EU 3

4 Samverkan med andra partners är avgörande för att få maximal utväxling på den lilla volymen. Alla möjligheter till politisk dialog och samverkan med ambassadens politiska arbete är viktiga för måluppfyllelsen Komplementaritet mellan programmets olika sektorer har varit viktiga för att öka måluppfyllelsen. 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens Sektor Avtalat 2014, i MSEK Utfall 2014, i MSEK Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet 51,4 45,4 Ekonomisk tillväxt 35,9 30,9 2.1 Sektor 1: Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 20XX Utfall 20XX Se nedan text Det svenska bidraget 20XX Mål 20XX Generell bedömning Bedömningen av måluppfyllelsen av sektormålet En fortsatt demokratisk utveckling med full respekt för mänskliga rättigheter är en central värdering för svenskt utvecklingssamarbete görs i relation till utvecklingen i sektorerna i Etiopien och de generella ingångsvärden som ges i strategin från 2003 samt i relation till de sammantagna insatsmålen. Då en lång period passerat och kontexten förändrats avsevärt sedan sedan dessa mål skrevs har en uttolkningen förändrats och förskjutit fokus i portföljen mot en bredare rättighetsansats med kvinnors rättigheter i centrum. Genomförandet av insatsportföljen bedöms vara on-track även om måluppfyllelsen bedöms delvis vara on-track. Logiken i detta grundas på att insatsportföljen utarbetats med vetskapen om vad som är genomförbart i den repressiva och begränsande kontexten. Insatsportföljen bedöms ha bidragit till framgångsrika resultat på individ- och gruppnivå för kvinnors rättigheter och deltagande. Kvinnors och flickors egenmakt har ökat liksom kvinnors kapacitet att ta ledarskap och delta i beslutsfattande processer. Detta har lett till att kvinnors perspektiv och synpunkter på problem i ökande grad inkluderats i lokalsamhällets och familjens beslutsfattande. Kunskapen har ökat om orsaker och negativa hälsomässiga och sociala följder både av skadliga sedvänjor, särskilt kvinnlig könsstympning (FGM) och annat könsbaserat våld genom svenska insatser. Kvinnors och flickors och pojkars tillgång till rättssystemet har ökat. Portföljen har också bidragit till att människors kunskap om och användande av institutioner såsom Ombudsmannen för ansvarsutkrävande. Tillgång till rättshjälp för kvinnor och andra marginaliserade grupper har ökat genom stöd till både MRkomissionen och civilsamhällesorganisationer. 4

5 Portföljgenomförandet i DEM/MR/JÄM-området 2014, har präglats av att 8 nya avtal ingåtts under året. Det är därför svårt att dra annat än indikativa slutsatser av resultatet från dessa. Portföljen har under det gångna året ändrat karaktär något. Förutom det fortsatta stödet till civilsamhällesorganisationer i ett paraply program med delvis nya partners har portföljen fått en i delar ny inriktning genom ett stöd till UNODC kring rättssäkerhet och särskilt barns rättigheter i rättssystemet, ett SRHR-stöd via UNFPA i Gambella, ett stöd till Selam Cultural Enablers samtidigt som det skolmåltidsinitiativ, (Ethiopian School meal initiativ,esmi) som tidigare låg under privatsektorutveckling har flyttats över till Demo/MR/JÄM då dess huvudsyfte framförallt har ett rättighetsfokus. Förändringen av portföljens sammansättning bedöms kunna stärka både yttrandefrihet samt civila rättigheter. Resultatexempel Ett exempel på hur Sveriges stöd till civilsamhällesorganisationer bidragit till dessa resultat organisationen KMGs arbete i Kambata-området. Genom lokala diskussionsgrupper har kvinnors och andra marginaliserade gruppers deltagande i beslutsprocesser ökat, vilket i sin tur hade en positiv inverkan på förekomsten av könsrelaterat våld. KMG har multiplicerat sitt arbete, och har expanderat till 93 nya och svårtillgängliga områden (kebeles). I dessa områden faciliterar KMG dialoger kring att minska förekomsten av könsrelaterat våld, inklusive kvinnlig könsstympning. I dessa nya områden har totalt kvinnor och män nåtts direkt, och ytterligare kvinnor och män indirekt. Totalt har, inklusive de områden där KMG redan var närvarande i, kvinnor och män ingått i dessa aktiviteter. KMG har dokumenterat förändringar i attityder bland dessa, som tillsammans utgör en kritisk massa som agerar mot könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor. Till exempel, har nivån på hemgift minskat i området från ETB till ETB 2000 detta kan ses som ett steg mot avskaffandet av hemgift i sin helhet. KMG har också utvecklat ett peer-to-peer struktur där flickor och kvinnor stödja varandra i syfte att förbättra säkerhet och minska risken för exponering för könsrelaterat våld, inklusive kvinnlig könsstympning 3. Programmet för jämställdhet och stärkandet av kvinnor genom UN Women ( ) har fyra resultatområden; Kvinnors ekonomiska egenmakt (1), kvinnor och flickor har ökade möjligheter till utbildning, ledarskap och beslutsfattande (2), statliga institutioner på olika nivåer har stärkt kapacitet att genomföra nationella och internationella förpliktelser vad gäller jämställdhet (3) och formella och informella institutioner har stärkt förmåga att främja och försvara kvinnors och flickors rättigheter (4). Exempel på uppnådda resultat i mitten av 2014 är 3400 kvinnor har fått hjälp och utbildning för att starta små företag, 200 unga kvinnor har fått stöd som innebär att de kan fortsätta på universitetet; två regioner har inför könsuppdelad statistik; finansdepartementet har publicerat riktlinjer för genderansvarig budgetering och ytterligare ett par regioner försöker genomföra detta. Över hela landet drivs kampanjer mot könsstympning och tidiga äktenskap genom bland annat radio och bydiskussioner 4. Ett projekt med stor potential att få till systemförändringar är skolmåltidsprogrammet, ESMI, som vunnit stort gehör även hos nationella/regionala aktörer som vill expandera programmet till fler regioner utöver de 20 skolor som idag ingår i pilotprogrammet. I tillägg till att de mest utsatta barnen får ett mål mat om dagen, ses redan förbättringar i deras skolprestation. Programmet har trots kort projekttid hittills skapat jobb och inkomstgenerering 3 KMG, Annual Report , Transforming Lives Women Led Community Development 4 NORAD report 1/2015, Rapid Assessment of the Gender Equality and Women s Empowerment Joint Programme (GEWE JP) in Ethiopia, Second phase 5

6 för 20 kvinnor, som arbetar med mjölkhanteringen, skolornas kor och försäljning av överskottet av mjölken och 773 barn har nåtts av programmet. Trots att programmet startade så sent som 2014 har det bidragit till att övertyga utbildningsministeriet att inkludera planer på ett nationellt skolmåltidsprogram i Etiopiens Growth and Transformation Plan, II 5. Utmaningar och behov av förändring Ambassaden har tidigare gjort bedömningen att positiva resultat kommit ur den kombination av systemstöd och stöd till gräsrotsaktörer som portföljen omfattat. För att ytterligare stärka resultaten skulle en bättre balans mellan dessa ingångar behöva komma till. Stödet till insatser av mer systematisk art har minskat i och med att stödet till demokratiska institutioner (DIP) upphörde och möjligheter till en ny fas inte finns. Stöd till civilsamhällesorganisationer är resurskrävande. Detta har dock i viss mån avhjälpts genom paraplymodaliteten och effektiviteten i portföljen har ytterligare stärkts genom det givargemensamma programmet Civil Society Support Programme 6 som genom en centraliserad sekretariatsfunktion når ut till ett stort antal civilsamhälles-organisationer. Under 2014 nådde programmet 154 organisationer i områden som betraktas som särskilt svåra att nå. Detta program avslutas 2015 och diskussioner om möjlig fortsättning pågår. Generella utmaningar i genomförandet har varit av både extern och intern art. Externt har förändringar som det fortsatta motståndet från etiopiska regeringen mot större givargemensamma program i om rådet Demo/MR gjort det svårt för en liten aktör som Sverige att arbeta med dessa frågor på ett systempåverkande sätt. Även om vissa lättnader i uttolkningen av CSO-proklamationen har gjorts under 2014, framförallt vad som skall kategoriseras som administrativa respektive programkostnader, så har detta inte fått något märkbart genomslag i implementeringen av lagen vad gäller utfärdande av varningar eller avslagna registreringsansökningar. Regeringen har under året också signalerat att de vill stärka och använda de nationella medborgarorganisationerna, såsom etiopiska kvinnoorganisationen och ungdomsorganisationen och ser dessa som modaliteten med stort M för civilsamhällets deltagande i olika processer. Dessa organisationer är dock starkt styrda av regeringspartiet och bedömningen är därför att detta ytterligare kommer att minska utrymmet för andra CSOers möjlighet till gehör och kontrollera yttrandefriheten. Som ett komplement för att stärka effektiviteten i denna typ av stöd, genomfördes under året ett CSO-seminarium för ambassaderna i regionen för att diskutera det krympande utrymmet, lagstiftning i regionen och erfarenheter av att stärka arbetet och organisationerna. Detta arbete kommer att tas vidare under De interna utmaningarna är delvis väl kända. Bristen på långsiktighet med årliga förlängningar behöver kanske inte återupprepas men påverkar effektiviteten fortsatt. Den stora andelen CSOer i portföljen ställer stora krav på ISK särskilt som stödet är en kombination av kapacitetsutvecklingsstöd för att stödja överlevnaden av CS i sig. Genomförarorganisationerna har inte alltid full ISK kapacitet och ett visst risktagande är därför en nödvändighet. Detta lägger ökat ansvar både på paraplyorganisationerna och ambassaden för att minimera riskerna. Ett gediget arbete kring avtalskrav och uppdelade 5 School Milk Project Progress Report from October to December, December CSSP, , Annual report, Conditions for Sida s work with the promotion of Civil Society in specific countries in Africa Desk Study,

7 utbetalningar i samband med nya avtal har bidragit till ett ökat fokus på uppföljning och ISK hos både handläggare på ambassaden och samarbetsorganisationerna. Det övergripande anti-korruptionsarbetet som genomförts under året för ambassaden som helhet har varit mycket positivt och bidragit till ökad uppmärksamhet och handlingsberedskap. En beslutad beredning av en tidigare samarbetsorganisation som också valts för den nya fasen av paraplyprogrammet för CSOer utreddes och stoppades på grund av misstankar om korruption, och kommer inte att återupptas i nuläget. Standardindikatorer Portföljen relaterar till två standardindikatorer; flickors och pojkars primär- och sekundärutbildning samt tillgång till rent vatten. Insatsernas storlek, art och frågeställning i rapportering är dock av sådan karaktär att bidraget inte kan beskrivas numerärt på ett rättvisande sätt. Dock kan slås fast att det finns ett svenskt bidrag till dessa som närmare kommer kunna beskrivas vid nästa strategirapportering. Slutsatser Portföljen bedöms vara on-track både vad gäller måluppfyllelse, resultat och intern styrning och kontroll Portföljens sammansättning har förändrats under året vilket både stärkt måluppfyllelsen och inneburit en utmaning vad gäller balansen mellan insatser för strukturella förändringar/individuella förändringar. ISK- arbetet har stärkts internt och externt Den politiska kontexten och krympande utrymmet för CS och rättighetsagendan är fortfarande den största externa utmaningen. 2.2 Sektor 2: Ekonomisk tillväxt Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utgångsläge 20XX Utfall 20XX Se text Det svenska bidraget 20XX Mål 20XX Generell bedömning Portföljen bedöms ha bidragit till måluppfyllelsen av sektormålet; Att främja ökad sysselsättning och inkomstmöjligheter för kvinnor och män genom utveckling och diversifiering av den privata sektorn trots den lilla volymen. Både måluppfyllelse och portföljgenomförande bedöms således vara on-track. Portföljens två spår; 1)reformförändring och 2)entreprenörskap för diversifierade och ökade försörjningsmöjligheter för kvinnor och andra marginaliserade grupper bedöms komplettera varandra väl. Stöd till handelskammarsystemet och ett givargemensamt program med IFC för stärkande av investeringsklimat hör till reformförändringsdelen medan stöd till tre CSOer ORDA, MELCA och AWEA bidrar till att etablera marknadslänkar, etablerings- och diversifierade försörjningsmöjligheter för kvinnliga entreprenörer, ungdomar och jordbrukskooperativ. En PPDP mellan Volvo/Unido och Selam yrkesskola är ett första exempel på hur ambassaden arbetar med att finna alternativa finansierings- och 7

8 programmodeller, som syftar till att både adressera individens behov av kompetens, för bättre jobb och förbättra utbildningssystem och pedagogik på en mer systematisk nivå. Ytterligare två beredningar av PPDPer har initierats under året. Den ena är yrkesutbildning av lastbilschaufförer i samarbete med Volvo-UNIDO-Selam VS och Derba. Det andra är ett samarbete mellan HM-ILO- IFMetall som syftar till ökade industriella relationer och bidrag till Decent Work programmet i Etiopien. Dessa förväntas slutföras under första halvan av Diskussioner har också påbörjats mellan Sida HK och ambassaden hur det globala nätverksarbetet genom Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD) kan konkretiseras och utnyttjas för att stärka medvetenheten om hållbarhetsagendan för privata sektorn i Etiopien. Förslaget är att SLSD medlemmar verksamma i Etiopien skulle bjuda in etiopiska företag i samma bransch för att bilda ett sub-nätverk med kapacitetsutveckling kring framförallt hållbarhet, som syfte. Ambassaden påbörjade under 2014 en viktig genomlysning av den samlade inriktningen och måluppfyllelsen av portföljen för ekonomisk tillväxt, där också ett visst kapacitetsutvecklingsstöd för att organisationerna ingått. Workshops och möten mellan olika aktörer i portföljen har bidragit till att hitta vägar för framtida effektivitetsvinster. Bland annat tog två av ambassaden partners, etiopiska handelskammaren (ECCSA) och IFC de första stegen i en kapacitetsuppbyggnad övning för privatsektoraktörer 8, som syftar till att stärka hållbarheten och möjligheten att nå ut till näringslivsorganisationer för att skapa bättre utrymme för att ge röst åt människor som lever i fattigdom i de nationella politiska utvecklingsprocesser för PSD. Genomlysningen som fortsätter 2015, har givit förslag på en tydligare väg framåt och identifierat behovet av komplementära och stödjande insatser. Översynen omfattade en serie intervjuer med privata och offentliga aktörer inom och utom handelskammarsystemet visade tydligt att det privat/offentliga dialogforum som etablerats och stöttas av Sverige, utgör själva kärnan i privatsektor utveckling i Etiopien och att orsaken till framgången berott på en konstruktiv, faktabaserad och lösningsorienterad ansats från privata sektorn genom, ECCSA och dess privatsektorutvecklingshub, PSD. Resultatexempel Stödet till ECCSA, och framförallt till dess privatsektor-utvecklingshub (PSD) som stötts sedan 2008 har, som nämnts, fortsatt att bidra till att öppna dialogen mellan privatsektorn och regeringen. De sju forskningsstudier som slutförts under året har bidragit till direkta ingångar till forumet för dialog mellan den privata och offentliga sektorn, PPDF, vilket resulterat i policyförändringar såsom (i) undantag från betalning av retroaktiva skatter som den privata sektorn inte hade fått någon förvarning om, (ii) ett undantag från kravet på närvaro av samtliga aktieägare (i vissa bolag upp till flera tusen) att närvara vid registrering och verifiering av alla juridiska dokument som rör driften av samtliga aktiebolag - nu kan det göras av bolagsstyrelsen själv, (iii), ett undantag från kravet på att företagen måste presentera ett matchande fond på minst 30% i kontanter för att kvalificera sig för ett banklån på 70% av projektets behov även närde kan uppvisa motsvarande belopp i naturatillgånger. Nu övervägs även naturatillgångar som underlag för lån. 9 IFCs bidrog till att facilitera ett flertal PPDF. De nådde resultat i synnerhet kring tillverkningsindustrins produktivitet och offentlig upphandling. Det första forumet diskuterade ett antal frågor som begränsar konkurrenskraften inom tillverkningsindustrin, begränsningar i tillgång till finansiering och starkt begränsande avgifter på kredit brev, strömavbrott, industripolitik och strategifrågor. Några av de rekommendationer som föreslogs godtogs, inklusive minska kreditbrevsavgifter och förenkla 8 Seminarierapport "Making Business Membership organizations Work for the poor", PSD HUB Phase II, , Annual Report 8

9 tullklarering genom ett voucher-system för import av råvaror. Andra rekommendationer togs vidare för djupare analys av riksbanken, industriministeriet och etiopiska tullmyndigheten. Ett nytt direktiv om registrering av handelsnamn utfärdades av handelsministeriet. Det nya direktivet kommer att förenkla denna registreringsordning avsevärt 10. Ett annat resultatexempel är ORDA 11 som avslutat ett första verksamhetsår inom "Harvest Plus" programmet, med syfte att "hållbart förbättra produktiviteten samt inkomst för hushåll med 50%". Genom en rad aktiviteter, som spänner från stöd till effektivare bevattningsmetoder, val av grödor och markrehabilitering, till affärsutveckling tjänster och tillgång till finansiering, skapades arbetstillfällen på och utanför jordbruken för 1350 jordlösa kvinnor och arbetslösa ungdomar. Samtidigt har programmet bidragit till att 6210 par med småskaliga jordbruk och 1791 jordlösa kvinnor och arbetslösa ungdomar sparat över ETB i programmets sparprogram. En viss oklarhet finns dock, avseende förväntad outreach och hållbarhet i de inkomstförbättringar som främjas genom programmet. En handlingsplan utformades i slutet av 2014, för utbyggnad under första hälften av På grundval av att internationella handelsförbindelser fortsätter att spela en central roll för Etiopiens tillväxtutsikter, och handelslogistik med marktransport kvarstår som en restriktion, har yrkesutbildning för lastbilsmekanik upprättats genom en PPDP mellan VOLVO-UNIDO- Selam Vocational school. Utbildningen som utgör en påtaglig potential för missgynnade ungdomar, har tagit fart under Över 90 elever, varav 15 unga kvinnor har börjat utbildningen, och en första kull om 30 studenter tar sin examen från det treåriga programmet i juni De kompetensbaserade examinationerna är nydanande och har mottagits positivt och erkänts av etiopiska regeringen och landets yrkesskoleverksamhet. Allt sammantaget så har gör inrättandet av denna skola och dess inledande framgångar att programmet är på god väg att nå sina mål för utbilda mekaniker samt påverka andra yrkesskolor över hela landet. Etiopiens regering, via undervisningsministeriet, har engagerat sig och uttryckt stort intresse att utnyttja den Volvo-Unido-Selam kompetensbaserade utbildningsmodulerna i den bredare yrkesskoleverksamheten i Etiopien, vilket förväntas bidra till långsiktiga systemeffekter 12. Utmaningar och behov av förändringar Paralleller kan dras till de utmaningar med kapacitetsbrister med intern styrning och kontroll hos genomförarorganisationer som beskrivits under sektor 1 kan. Portföljen för ekonomisk tillväxt har dock en bättre balans mellan system- och gräsrotsinriktade insatser. Portföljens sammansättning bär fortfarande spår av tidigare års större fokus på landsbygdsutveckling snarare än den marknadsutveckling som behövs för att adressera de gap som finns mellan en allt snabbare växande befolkning av unga människor och allt mindre tillgång till land samt en allt snabbare urbanisering. Detta kommer dock att balanseras genom de förändringar som portföljöversynen syftar till att identifiera samt i den kommande operationaliseringen av ny strategi. Kapacitetsbrist kring framförallt ISK-agendan kvarstår och adresseras. Ett korruptionsärende har identifierats i portföljen, utbetalningar stoppades och utredning pågår. Systembrister och behov av stöd har identifierats och nästa steg diskuteras. Standardindikatorer 10 IFC, , Investment Climate, Annual Report ORDA next Phase, , Annual report PPDP Volvo/UNIDO/Selam, , B4D PPPs Ethiopia, Annual report

10 Insatsernas storlek, art och framförallt är frågeställning i rapportering av sådan karaktär att bidraget inte kan beskrivas numerärt på ett rättvisande sätt. Dock kan slås fast att det finns ett svenskt bidrag till indikatorn för rent vatten, samt konfliktkänslighet som närmare kommer kunna beskrivas vid nästa strategirapportering. Slutsatser Portföljen bedöms vara on-track både vad gäller måluppfyllelse, resultat och intern styrning och kontroll Det faktum att privatsektorn är ung och i regeringens ögon inte betraktas som en självklar partner i utvecklingsarbetet gör att kapacitetsutvecklingsbehov behöver adresseras och vara en komponent i stödet. Kombinationen av insatser för att påverka investeringsklimat och PSD- relaterade reformer och marknads-och försörjningsmöjligheter för människor på marken är viktig för den komplementaritet som krävs för ett tydligt fattigdoms- och rättighetsfokus i stödet. Portföljen kan ytterligare fokuseras strategiskt för ett starkare resultat kring marknadsutveckling för människor som lever i fattigdom. Detta arbete pågår. ISK- arbetet har stärkts internt och externt 3. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 10% Givargemensam samarbetsstrategi 200X - 20XX undertecknat av [XX] givare De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: IDA, USA, UK,,AfDF, EU Sveriges andel av totala biståndet utgör 0,80% Gemensamma EU-strategin gäller Status på EU-gemensamprogrammering: Sedan strategin signerades 2013 har inte så mycket skett. EU förbereder sig nu för Etiopiens nästa utvecklingsplan och hur den kommer påverka en ny fas av JCP. En road-map har tagits fram och nutrition har valts ut som ett gemensamt pilotområde. Sverige är den 18e störste givaren Av EU MS är Sverige den 6:e störste givaren Etiopien, och den pan-afrikanska hub landet utgör, samlar många givarländer och organisationer. Detta är till exempel Storbritanniens största programland och Norge beslutade 2014 att göra Etiopien till ett av sina 12 programländer med utbildningssektorn som nytt område. Samverkan i de olika givarsamordningsorgan som finns på plats är god. Sverige är sedan 2014 genom biståndsrådet medlem i den exekutiva kommittén för den stora givarsamordningsgruppen (DAG). Den viktigaste effekten av ett aktivt medlemskap i DAG bedöms framförallt vara det arbete som görs gemensamt för att adressera DEMO/MR situationen i landet. Detta sker genom högnivådialog och gemensamma fältresor vars resultat sedan används i dialogen med regeringen och som ett svar på människorättsorganisationers krav på ansvar och transparens från givarkollektivet. FN-samarbetet fungerar på det stora väl och vi har förutom program med UNFPA, UNWomen, UNDP och IFC/Världsbanken en fortlöpande och nära dialog genom deltagande i 10

11 DAG, bilaterala möten och en explorativ ansats inför den kommande strategin. UNDPsamarbetet är det som har mest övrigt att önska framförallt beroende av UNDPs mycket nära relation till regeringen i Etiopien och ett relativt ointresse från RC i landet. Detta konfirmerades vid ett möte med den regionala representanten för Högkomissarien för Mänskliga Rättigheter. EU-samarbetet omfattar 22 bilaterala biståndsgivare och fokus har varit arbetet kring den fortsatta gemensamprogrammerings-strategin, 11th EDF samt samverkan med EUambassadörernas i Artikel 8 dialog för att driva framförallt demo/mr, och investeringsklimatfrågor. EU-gruppens roll har varit särskilt viktig under 2014 då överväganden om medlemsstaternas roll och eventuella stöd inför det kommande valet, varit i fokus. Bedömningen är att EU-delegationens kompetens och beredvillighet att ge stöd i olika frågor varit av stor vikt för ambassadens överväganden och beslut. 11

12 Bilaga Strategirapport 2014 Forskningssamarbete Bakgrund - Etiopien är Afrikas näst mest folkrika land med en befolkning på 94 miljoner. Landets BNP per capita beräknas till USD 1218, mindre än genomsnittet för världens minst utvecklade länder (LDCs). Vad gäller Human Development Index som publiceras av UNDP rankades Etiopien år 2013 på plats 173 av totalt 187 länder. Läskunnighet är mycket låg på 39 %. Andelen som antas i grundskolan, gymnasiet och eftergymnasial utbildning är respektive 95, 37 och 8 %. Däremot har Etiopien under perioden för den senaste femårsplanen uppmätt en årlig tillväxttakt av ekonomin på 11 %. Den etiopiska regeringen har utökat den eftergymnasiala utbildningen och har under de senaste 15 åren etablerat 29 nya statliga universitet. I landet finns idag 31 universitet i statlig regi och ytterligare 10 universitet kommer att öppna under de kommande fem åren. De flesta av dessa universitet lider däremot av akut brist på utbildad undervisningspersonal. Samarbete - Det nuvarande bilaterala forskningssamarbetet med Etiopien innehåller ett blockstöd-stödet till Addis Ababa University (AAU) (med en årlig tilldelning på 21 MSEK) och till Armauer Hansen Research Institute (AHRI), med ett kärnstöd på 4 MSEK per år. Blockstödet till AAU fokuserar på att stötta interna doktorandutbildningar men också på fortsatt stöd till forskningens infrastruktur som inkluderar en tillökning av bibliotek, ICTutveckling m.m.). Det anordnas också särskilda stöd för att få in kvinnliga studenter på forskarutbildningar. Kärnstödet till AHRI används för forskning om infektionssjukdomar och medicinsk forskarutbildning. Vidare, under 2013/14, gavs 5 MSEK till AHRI för att anordna en doktorandutbildning i biomedicin med elever från AAU och i samarbete med svenska universitet. Resultat - Under 2014 har stödet till AAU har granskats; såväl det akademiska programmet som det interna kontrollsystemet. De båda undersökningarna drog slutsatsen att trots sina utmaningar är AAU på rätt spår. Med sitt blockstöd support har forskarutbildningen utvecklats markant (69 doktorandutbildningar under 2014) och inskrivningen av doktorander vid AAU har ökat avsevärt (från 667 stycken under 2009 till 1745 stycken under 2014). Antalet doktorander som avlägger sin doktorsexamen har också ökat från 15 stycken år 2009 till 144 stycken år 2013/14. Under femårsperioden har AAU har producerat totalt 345 PhDer. Till stöd för forskarutbildning i landet, har AHRI fört samman 24 PhDer och 14 masterstudenter (de flesta registrerade vid AAU) och de 74 forskningsprojekt som de genomför under Blockstödet bidrog väsentligt till att minska gapet för kvinnor som antas till utbildningarna. Stipendiesystemet för kvinnliga studenter har stöttat 750 kvinnliga mastersstudenter sedan 2010, varav vissa nu går vidare till doktorandnivå. Varje år tilldelas även stipendier för masterstudenter till funktionshindrade kandidater från alla universitet i Etiopien. Forskningsresultaten från AAU har också avsevärt förbättrats under de senaste åren, både vad gäller kvalitet och kvantitet. Antalet opponentgranskade publikationer som varje år publiceras av personer vid AAU har ökat från 432 under 2009 till 651 under 2012, en ökning med 51 %. För att ytterligare förstärka universitets publikationer har AAU utfärdat en ny policy och riktlinjer för forskningsincitament och under 2013 har mer än 170 anställda finansierats därigenom. Antalet publikationer från AHRI har också ökat markant: 53 år 2014, den högsta siffran på ett år i AHRI s historia. AAU har omvandlat sin traditionella "disciplinfokuserade forskning" till "tematisk forskning" 12

13 som fokuserar på områden av nationell prioritet. Under 2013/14 har AAU valt ut ca. 20 tematiska forskingsansökningar för att få finansiellt stöd. Den tematiska forskningen stödjer programstudenter, både på master- och doktorandnivå. AHRI har också utökat sin doktorandutbildning till 3 program under 2014, varav en är programmet för träning inom biomedicinsk forskning (BSPP) som finansieras av Sida med målsättningen att få 10 doktorandkandidater att förvärva avancerade kunskaper i molekylära tekniker i Sverige. För närvarande är 50 procent av det totala antalet forskningsprojekt som drivs av AHRI fokuserade på TB. Resten berör NTD, HIV/ STI, bakteriologi, kliniska tester, spetälska med mera. Slutsats Processen för det interna doktorandprogrammet med blockstöd-modellen har granskats av två oberoende seniora konsulter; en för det akademiska programmet och den andra för det interna kontrollsystemet för AAU s administration. Båda rapporterna drog slutsatsen att trots utmaningar som kapacitetsbegränsningar i forskningens infrastruktur, begränsad involvering av svenska universitet, hög arbetsbelastning på tillgängliga professorer, brist på kvalificerad personal och en långsam implementering av reformer är den interna doktorandutbildningen med blockstöd-modellen det bästa, om inte det enda sättet för Etiopien att resa sig från sin nuvarande låga utvecklingsnivå. Risken för inskränkningar på kvalitén är fortsatt hög. Fortsatt dialog med AAU s högsta ledning är nödvändig för att begränsa antalet antagna och istället fokusera på ytterligare kvalitetsförbättring. Dialog är också nödvändig med AHRI s ledning för dem att bredda sin bas av donatorer och för ökade forskningsanslag från regeringen. Referenser: 1. AAU, August Sida Block Grant Project Progress Report, 1 juli juni Mohamedbhai and Freeman, October Assessment of Reform and Expansion of Research Training at AAU, A follow up of 2011 study. 3. Eriksson and Rock-Baley Ernst & Young. Report on the Assessment of Internal management and control, Addis Ababa University September - October AHRI, Annual Report for 2014/15. 13