Ordning + trygghet = kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordning + trygghet = kunskap"

Transkript

1 Ordning + trygghet = kunskap Sverigedemokratisk Ungdoms utbildningspolitik Den svenska skolan befinner sig för närvarande i en brant nedförsbacke, där elevernas kunskapsresultat sjunker, otryggheten ökar och splittringen mellan elever tilltar allt mer. Skolan har under en alltför lång tid varit en lekstuga för både borgerliga och socialdemokratiska regeringar som, i stället för att ta ansvar för Sveriges framtid, har genomdrivit radikala och skadliga förändringar i skolan med ideologiska skygglappar för ögonen. Skolan ska vara en sammanhållande institution där eleverna fostras till goda samhällsmedborgare och, framför allt, införskaffar sig relevanta kunskaper. Utbildningsväsendet Förstatliga den kommunala skolan Om Sverige ska kunna ha ett framgångsrikt skolväsende, där undervisningens kärna ligger på relevanta kunskaper, är det nödvändigt att ansvaret för skolan återförs till staten från kommunerna. Våra elevers öden är alldeles för viktiga för att ligga i händerna på kommunpolitiker, varav de flesta endast håller på med politik på fritiden. Dessa saknar ofta den kompetens och de medel som krävs för att skapa en effektiv utbildningsinstitution värdig vår nation. Inte heller är det rimligt med de stora skillnader som kan uppstå i kvalitet mellan olika kommuner för en så viktig och grundläggande del av välfärdens kärna. Under 2000-talet har skillnaderna mellan skolors studieresultat fördubblats, enligt Skolverket, och inget tyder på att utvecklingen är på väg att stanna av. SDU anser att staten är bättre rustad, både gällande kompetens och resurser, att ansvara för skolväsendet. Ett återförstatligande av skolan säkerställer att alla Sveriges unga får en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Det är en rättvisefråga. SDU ser också en oroväckande trend där läraryrket tappar i status och där allt färre väljer att utbilda sig till just lärare. Detta samtidigt som undersökningar, gjorda av bland annat Lärarförbundet och Novus, visar att nästan hälften av alla lärare har funderat på att byta jobb det senaste året. Utbildningsplatser gapar tomma och med få ansökningar sänks också kraven på dem som antas, vilket innebär att idag kan i princip vem som helst komma in på en lärarutbildning i Sverige. En avgörande faktor för elevernas resultat är lärarnas engagemang och skicklighet och SDU menar därför att en stärkning av lärarnas kompetens och en höjning av läraryrkets status är nödvändiga verktyg för att vända den pågående försämringen av de svenska elevernas kunskapsresultat. SDU tror att nyckeln till högre status för svenska lärare ligger i ett generellt lönelyft för hela yrkesgruppen, ett lyft som rimligen inte kan läggas på Sveriges kommuner utan som kräver ett förstatligande av den kommunala skolan. Friskolor och deras vinster 1

2 Vad gäller friskolor är SDU positiva till att det finns valfrihet för eleverna, med olika typer av skolverksamheter med skilda inriktningar, men inte till vilket pris som helst. Kvaliteten på undervisningen är alltid viktigare än vem som innehar huvudmannaskapet. Om skattefinansierad skolverksamhet bedrivs i syfte att generera vinst till de privata ägarna vill SDU för elevernas skull sätta stopp. Att kvaliteten aldrig blir lidande i onödan är en förutsättning för att kunna upprätthålla systemet med olika skolformer. Oavsett om huvudmannen är privat, kommunal eller statlig så bör överskott återinvesteras i eleverna och skolans personal. Alltså vill SDU inte förbjuda att skattefinansierade friskolor går med vinst, utan tillåta detta med villkoret att vinsten återinvesteras i skolverksamheten. Den som av ekonomiska skäl vill tumma på kvaliteten i utbildningen och därigenom tjäna stora pengar på att driva en skola ska inte kunna räkna med att få finansiering i form av skattemedel. SDU anser att offentlig finansiering kräver en offentlig insyn, det är inget annat än rimligt att medborgarna ges möjligheten att granska hur kommunens resurser används och vilka principer som finns för användning av överskott i verksamheten. Regler för offentlighet, sekretess och yttrandefrihet ska vara densamma, oavsett huvudmannaskap. Valfrihet i gymnasieskolan SDU önskar se en skola där alla får en likvärdig utbildning i grundskolan. Därefter, under gymnasietiden, bör elevernas valfrihet öka. Den som vill skaffa sig en yrkesutbildning ska inte behöva uppnå behörighet att bli akademiker om önskan om detta inte finns, och vice versa. Alla elever har olika behov och förutsättningar och dessa bör tas tillvara genom att låta eleverna följa sina drömmar. Ett samhälle behöver alla typer av kompetens. Därför bör inte alla stöpas i samma form. Universitet och högskolor Högskolans kvalitet Sveriges universitet och högskolor ska ha som mål att producera högkvalitativ utbildning, samhällsnyttig forskning samt saklig information till landets medborgare och offentliga institutioner. Den högre utbildningen är med andra ord otroligt viktig och utbildningsväsendet bör därmed fokusera på kvalitet snarare än kvantitet när det gäller de som går vidare från gymnasiala studier till högre utbildning. Inte heller de genusteorier och det mångfaldsperspektiv som idag appliceras i oändlighet på såväl relevanta som irrelevanta faktorer hör hemma på universiteten och högskolorna. För att kvaliteten på den högre utbildningens undervisning och forskning ska vara så hög som möjligt bör kunskapen och expertisen koncentreras till färre enheter än i dag. SDU anser att flera mindre högskolor bör slås ihop, alternativt läggas ned. Detta då högskolor inte ska bedrivas med låg kvalitet och dåliga resultat, och existera endast för att utgöra regional- eller socialpolitiska kompensationer till 2

3 mindre orter. Studenternas situation Under studietiden bör studenternas ekonomiska frihet vara så stor som möjligt. Därför anser SDU att det så kallade fribeloppet bör avskaffas. Det är upp till studenten att själv bedöma hur mycket tid på han eller hon kan lägga på arbete vid sidan av sina studier. Att frivilligt arbeta vid sidan av sina studier ska inte bestraffas av staten, så länge studieresultaten är godkända. SDU ser även den problematik som många studenter som varit sjuka hamnat i. Idag kan många få problem med CSN efter en viss tids sjukdom vilket gör att de inte kan få sin ekonomi att gå ihop. SDU anser att de individer som drabbats av sjukdom, och med läkarintyg kan bevisa det, inte ska hamna i ekonomiska svårigheter för att de inte kunnat få ihop de poäng som CSN:s regelverk kräver. Regelverket måste därför göras mer flexibelt och möjliggöra undantag vid sjukdomar som tillfälligt gjort att en student inte kan få ihop tillräckligt med poäng. SDU vill även öka studenternas möjligheter att kunna läsa in kurser snabbare. I nuläget går det endast att bli antagen till max 45 högskolepoäng per termin. SDU vill öka det till 60 högskolepoäng på termin. Anledningen är att möjliggöra för de extra motiverade studenterna att kunna läsa in sina kurser snabbare än idag. Detta gör att de snabbare kan komma ut i arbetslivet vilket kan minska den långa utbildningstid som Sverige idag har, där studenterna tar sin examen senare än vad som vore önskvärt. Undervisningen Öka kunskapen om funktionshinder Att ha någon form av funktionshinder i dagens skola kan vara ett stort problem för eleven, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Den svenska skolan och dess undervisning är inte tillräckligt anpassad så att elever med funktionshinder kan ta del av den. Utanförskap, sämre betyg och dålig självkänsla är komplikationer som kan uppstå på grund av detta. SDU vill därför verka för en inkluderande skola. Diskrimineringslagen fastslår att ingen får missgynnas av sitt funktionshinder. Det är i högsta grad en rättvisefråga, kanske särskilt i skolmiljön. De blivande lärarna behöver utrustas med rätt kompetens för att hantera situationer som kan uppstå där elever med funktionshinder är inblandade. SDU menar därför att kunskap om funktionshindrades situation ska vara en del av lärarutbildningen. Mer fokus på hälsa inom skolan SDU inser vikten av en frisk och hälsosam befolkning och vill inom skolans ramar uppmuntra till en hälsosam livsstil. Alla mår bra av att fysisk aktivitet i olika slag men inte nödvändigtvis ansträngande sådan. Därför anser SDU att var dag i grundskolan ska innehålla en viss mängd fysisk aktivitet. Idrott 3

4 är inte det enda alternativet utan lättare form av aktivitet så som en kortare promenad fyller också en hälsofrämjande funktion. Med daglig fysisk aktivitet främjar vi både elevernas individuella hälsa och deras studiekoncentration. En god hälsa uppnås självklart inte uteslutande genom fysisk aktivitet, även hälsosamma kostvanor krävs. Vi i SDU menar därför att det är viktigt att skolan informerar eleverna, redan i tidig ålder, om hälsosam kost och vikten av densamma. SDU:s hälsofrämjande förslag gynnar inte bara den enskilda eleven som får ta del utav dessa utan även samhället i stort då hälsorelaterade sjukdomar på detta sätt förebyggs. SDU står för införandet av en mer grundlig utbildning i hälsa, sjukdomstillstånd och välmående bland landets alla barn och ungdomar. Akut livräddning, alltså HLR (hjärt-lung-räddning) samt användning av automatisk hjärtstartare bör göras till ett obligatoriskt moment för alla elever på gymnasiet, förslagsvis inom kursen Idrott och hälsa. Även yngre barn bör på ett åldersanpassat sätt få bekanta sig med grunderna i akut livräddning. Idag är det obligatoriskt att exempelvis informera unga om skadeverkningar av alkohol och tobak, något som SDU självklart ser som positivt. Vi anser att det då också är rimligt att viktiga färdigheter som HLR, som ju hela samhället vinner stort på att ungdomar får med sig in i vuxenlivet, också bör vara obligatoriska inslag i undervisningen på gymnasiet. SDU anser också att dagens ungdomar behöver mer information om livsstilsrelaterade sjukdomar såsom diabetes, fetma och ätstörningar. Vi i SDU tror på svenska ungdomars kompetens och förmåga. Unga människor kan och bör lära sig att rädda liv. Det finns ingen anledning till att vi inte bör lära ut detta i våra skolor eller att det inte ska vara obligatoriskt. Nationell fostran genom skolväsendet SDU anser att skolan har en fostrande roll även i nationellt avseende, då skolan har ett stort ansvar att förmedla det svenska och västerländska kulturarvet till de uppväxande generationerna. I många länder är detta en självklarhet men det är något som i stor utsträckning har gått förlorat i Sverige och därför måste lyftas från politiskt håll. Undervisningen i svensk historia bör prioriteras och uppgraderas. SDU vill därför till exempel se införandet av en frivillig tillvalskurs i nordisk historia på gymnasiet. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att dagens elever får rejäla kunskaper om vårt gemensamma kulturarv, då dessa blir morgondagens vuxna medborgare med ansvar att förvalta detta kulturarv. Avskaffa den skattefinansierade modersmålsundervisningen För SDU är det självklart att i den svenska skolan ska det huvudsakligen talas svenska. Både undervisning och kommunikation ska i största möjliga utsträckning ske på svenska, förutom i engelska och andra främmande språk. Detta innebär att den skattefinansierade modersmålsundervisning som bedrivs omedelbart ska upphöra. De som vill undervisa sina barn i modersmål får själva ansvara för detta, i hemmet eller på annat sätt. Samhället bör inte underlätta för segregation och splittring, vare sig det gäller språk eller något annat. Avsikten ska tvärtom vara att skapa assimilation, gemenskap och samhörighet, där språket är en ovärderlig beståndsdel. SDU är inte på något sätt motståndare till att 4

5 elever utvecklar sig i språk, vare sig de är främmande eller klassas som elevens modersmål, men vi anser att den skattefinansierade modersmålsundervisningen försenar anpassningen till det svenska samhället och försämrar sammanhållningen bland skolans elever. Dessutom är den kostsam och vi anser att pengarna kan investeras bättre, gärna i något alla elever kan ta del av. Vi menar att skolan med högsta prioritet måste verka för att alla elever kan ta till sig all undervisning förmedlad genom det svenska språket. Ordning och reda Klassrumssituationen SDU menar att ett ökat fokus på disciplin och elevernas uppförande ger förutsättningar för att god ordning uppnås. Genom detta fostras eleverna till att bli goda samhällsmedborgare som vuxna och lär sig samverka med omvärlden. Mobbning hör inte hemma i den svenska skolan och ska motarbetas bestämt. Det är för SDU en självklarhet att elever ska kunna känna sig lugna och trygga i skolan först då finns goda förutsättningar för inlärning och kreativitet. Antalet vuxna i skolan bör utökas för att elever alltid ska ha någon att vända sig till och lärarna ska vara just lärare, och definitivt inte elevernas kompis. För SDU är det viktigt att ordning och reda uppnås i klassrummen och i övriga utrymmen i skolan. Krafttag mot mobbning och andra kränkningar Det är i SDU:s samhälle en självklarhet att skolan alltid gör allt som står i dess makt för att motverka mobbning, hot och annat kränkande beteende som får elever att känna sig otrygga. Alla elever som känner sig utsatta ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det är aldrig den utsatta eleven som ska drabbas negativt av åtgärderna och till exempel behöva byta klass eller skola om inte eleven själv önskar detta. Dessa påföljder ska i stället drabba förövaren. SDU önskar se kraftfullare skadestånd för enskilda skolor som inte anses ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och motverka mobbning och kränkningar. Detta för att ge de utsatta individerna en form av upprättelse, samtidigt som det preventiva arbetet förhoppningsvis intensifieras. SDU vill motverka rasism i alla dess former och uppmärksamma den svenskfientliga stämningen som finns på många skolor idag. SDU anser det naturligtvis vara oacceptabelt att ungdomar känner otrygghet i skolan på grund av sin bakgrund och vill därför att skolorna fokuserar extra på denna typ av mobbning. Återupprätta lärarnas roll En viktig del i arbetet för ökad ordning är återupprättandet av respekten för lärarna, detta för att kunna hålla en professionell relation mellan lärare och elever som är nödvändig för inlärningen. Respekten 5

6 för läraren påverkas av den status läraryrket har, SDU förespråkar därför en höjning av lärarnas grundlöner, för att på så vis höja yrkets status. En jämn och rättvis höjning av lärarnas löner möjliggörs vid ett statligt huvudmannaskap. Det är av stor vikt att lektionstid respekteras och används så effektivt som möjligt. Detta ökar elevers möjlighet till inlärning, läraryrkets status och attraktionskraft och Sveriges möjlighet att konkurrera i en kunskapsintensiv global värld. Lärarnas befogenheter gentemot ordningsstörande elever behöver därför utökas. Ett led i detta är att skolor i större utsträckning ska tillämpa avstängning av elever vid grov och upprepad ordningsstörning, något man redan har stöd i lag för att genomföra. För att göra yrket mer attraktivt ska lärare också tillåtas att vara lärare. Detta möjliggörs genom att mer personal inom skolan anställs, framför allt lärarsekreterare för det administrativa arbetet, så att lärarna kan lägga tid på undervisning och förberedelse/efterarbete av denna, istället för på andra sidosysslor. Stärkt kontakt mellan skolan och vårdnadshavare Det är tre parter delaktiga i möjliggörandet av en skola präglad av ordning och reda, där god studiero råder. En stark lärare är en förutsättning för ordning och reda inom skolan. Eleven har huvudansvaret för sitt uppförande men en tredje part bör också ta del av ansvaret, vårdnadshavare. I vissa fall är det inte nog med att eleven blir tillrättavisad i skolan, det gäller att vårdnadshavare tar sitt ansvar och aktivt motarbetar eventuellt bristfälligt beteende. SDU vill underlätta för vårdnadshavare att ta del av skolsituationen för den aktuella eleven, till exempel bör ett sms-system kopplas till dagens frånvarosystem. Vårdnadshavare får då tidigt och smidigt reda på om eleven befinner sig i skolan eller inte. Vårdnadshavare bör även underrättas om eleven stör ordningen på lektionerna. Studiero är en förutsättning för att uppnå goda resultat. Det är dags värna om de studiemotiverade eleverna och på allvar motarbeta studiestörande beteende. Betyg i ordning och uppförande I den stundande skolkrisen kan inte SDU vara nog tydliga med vikten av att skolan präglas av ordning och reda. Det är av yttersta vikt att varje elev tar sitt individuella ansvar och uppför sig hela skoldagen, inte bara i klassrummet. För att på ett effektivt sätt möjliggöra för skolan att uppehålla en önskvärd, och välbehövd, ordning vill SDU se införandet av ett betyg i ordning och uppförande. Betyget ämnar förebygga misskötsamhet och fungera som en uppmuntran till gott uppförande. Klädbestämmelser SDU finner det problematiskt att vissa elever bär ansiktstäckande huvudbonader under skoltid och vill se ett förbud mot ansiktstäckande plagg, oavsett utformning och motiv till bärandet. Det är viktigt att 6

7 eleverna kan identifiera varandra och att läraren kan identifiera sina elever. För att öka respekten för skolan som institution bör även ett förbud mot ytterkläder och huvudbonader under lektionstid införas och upprätthållas, om inte temperaturen i klassrummet kräver annat. Prioritera kunskap Kunskapsfokus De senaste decennierna har skolpolitiken präglats av att kunskapsinnehållet har fått stå tillbaka till förmån för förmedlandet av värderingar och så kallad demokratisk fostran. I svenska läroplaner har formuleringar förts in om att miljöperspektiv ska genomsyra all verksamhet och alla skolämnen. Samma tankesätt har implementerats gällande genus- och mångkulturperspektiv. Inte minst i lärarutbildningens utformning har dessa perspektiv getts särställningar. SDU menar att huvudfokus i varje enskilt ämne bör vara ämnet i sig och förmedlingen av kunskaper som hör detta ämne till. Lärarna ska inte behöva lägga värdefull tid på att anpassa sin utbildning efter rådande samhälleliga önskemål i stället för att förmedla de kunskaper som eleverna bör få ta del av. SDU menar att detta är oacceptabelt och tycker att skrivelserna om att nämnda perspektiv ska genomsyra all skolverksamhet ska tas bort ur såväl läroplaner som lärarutbildningen. Effektivisera tiden i skolbänken I samband med ett återinfört kunskapsfokus i skolan menar SDU att ett arbete bör påbörjas för att effektivisera den svenska skolgången. I internationella jämförelser hamnar svenska elevers kunskapsnivå allt lägre. De kunskaper som eventuellt förmedlas på nio år i grundskola och tre år i gymnasiet nås i många andra länder, exempelvis Ryssland och USA, på betydligt kortare tid. Om elever i andra länder kan avancera i snabb takt borde rimligtvis även svenska elever vara kapabla till detta. SDU vill därför se en djupgående utredning av den svenska skolans pedagogik och kunskapsinnehåll med syfte att finna lämpliga områden för snabbare avancemang gällande kunskapsnivå. Gruppera elever efter kunskapsnivå För att på bästa sätt kunna tillvarata och utveckla elevers potential bör möjligheter att gruppera elever efter kunskapsnivå, utöver ålder, utredas och implementeras. En del i denna process är de så kallade elitklasserna, som på prov har införts på högstadie- och gymnasienivå men även inom samma årskull är samma typ av gruppering eftersträvansvärd. SDU menar att detta ger den enskilda individen bättre förutsättningar att utvecklas och fördjupa sina kunskaper. Det vore således även önskvärt att gruppera lågpresterande elever tillsammans för att de, exempelvis genom långsammare undervisningstakt, bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. 7

8 Tidigare och mer rättssäkra betyg SDU anser att betyg är ett mycket viktigt redskap för att fullfölja det som är syftet med hela skolgången att tillgodogöra sig kunskaper. Jämförbara betyg är ett ovärderligt mått på den kunskapsnivå som en elev har uppnått under sin skoltid. Samtidigt är det viktigt att kvaliteten på betygsättningen bevaras. I synnerhet måste fusk och de så kallade glädjebetygen motverkas. Medvetenheten hos eleven om att insatsen i skolbänken senare kommer att utvärderas genom ett betyg sporrar i sig själv till bättre prestationer. Betyg är även det bästa verktyget för att kunna jämföra kunskapsnivån hos eleverna inför studier på högre nivå. SDU ser positivt på betyg och menar att ämnesbetyg ska införas i alla ämnen från och med årskurs fyra. Därigenom blir betyg en naturlig del av varje elevs skolgång. En alltför sen introduktion av betyg kan lätt leda till att vissa inte hinner vänja sig i tillräckligt god tid innan slutbetygen sätts i nionde klass. SDU ställer sig bakom det nya betygssystem som infördes i och med gymnasiereformen GY11 och som innebar ett tillägg på två steg i betygsskalan. En mer omfattande betygsskala möjliggör en mer rättssäker bedömning och är slutet för den frustration som elever under många år känt över att få ett plus utöver sitt G, VG eller MVG. Klagomål på det nya betygssystemet har däremot lyfts angående att ett misslyckat prov kan resultera i ett flerstegsfall på betygsskalan. Möjlighet att examinera sina kunskaper en andra gång på ett specifikt område då det är aktuellt ska därför vara självklart. Nationella prov och studentexamen För att säkerställa relevansen i betygsättningen bör obligatoriska, anonymiserade nationella prov införas i samtliga teoretiska ämnen och årskurser. Dessa bör rättas centralt, dels för att inte eleverna ska gå miste om viktig lärarledd lektionstid då ordinarie lärare tvingas lägga tid på att rätta prov, och dels för att vara säker på att subjektiva bedömningar undviks. Syftet med de nationella proven ska vara att säkerställa en likvärdig betygssättning mellan skolorna samt ett sätt att kontrollera till vilken grad kunskapsmålen uppfylls. SDU menar också att resultaten på de nationella proven i stor utsträckning ska vara vägledande för lärarna vid betygssättningen av eleverna. SDU vill även återinföra den gymnasiala studentexamen som avskaffades 1968, men i modern form efter finsk modell. Vid studentexemensproven skriver eleven prov i bland annat svenska och ett antal andra obligatoriska ämnen. En studentexamen är ett viktigt verktyg för att mäta kunskap över tid och för att jämföra resultaten mellan skolor och förhindra betygsinflation. Dessutom fungerar en studentexamen som en kunskapsuppföljning och blir en garant för att eleven har fått med sig varaktiga kunskaper från gymnasieskolan. En politik för trygghet och kunskap Sverigedemokratisk Ungdom ser det som en viktig uppgift att verka för att alla elever ska känna sig 8

9 trygga i skolmiljön, att bekämpa mobbning och stök och att återupprätta en skola präglad av ordning och reda. För att nå dessa mål behöver lärarnas auktoritet stärkas, personaltätheten i skolorna öka, och betyg i ordning och reda införas. För att skapa en trivsam skola för alla bör gemenskap och samhörighet eleverna emellan främjas, framför allt genom språket som gemensam nämnare, men även genom betoning på vårt kulturarv. Grundskola och gymnasium bör återförstatligas för att säkerställa att alla landets unga får en likvärdig utbildning av god kvalitet. Som ett led i detta bör privata ägare av friskolor förbjudas att profitera utan att återinvestera vinsten i utbildningsverksamheten. Eleverna måste senare i livet, exempelvis vid antagning till högre utbildning, kunna konkurrera på lika och rättvisa villkor. Därför behövs utökade betyg och nationella prov. Det är också viktigt att inse att alla elever är olika, och varje individ ska ges förutsättning att ta tillvara på sina möjligheter. Detta gäller även i den högre utbildningen, där fokusering på kunskap ska ske både i studenternas undervisning och studiesituation samt i högskolornas organisation. 9

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Ny skollag och ny läroplan vad innebär det? Föräldramöte år 6-8 13 september

Ny skollag och ny läroplan vad innebär det? Föräldramöte år 6-8 13 september Ny skollag och ny läroplan vad innebär det? Föräldramöte år 6-8 13 september Ny grundskola 2011 Ny modern skollag med tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter Nya samlade läroplaner

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Utbildningsprogram Gotland - Åren 2010-2014

Utbildningsprogram Gotland - Åren 2010-2014 Utbildningsprogram Gotland - Åren 2010-2014 Barn och ungdomar på Gotland är vår framtid och det är viktigt att ge alla barn en bra start i livet och tro på sin förmåga. De viktigaste människorna för barnens

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5) 1 (5) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Innehållsförteckning REGERINGENS BUDGET FÖR 2014 UR ETT ELEVPERSPEKTIV... 1 UTGIFTSOMRÅDE 1 RIKETS STYRE... 3 9.8 Politikens inriktning... 3... 3... 3

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Ordningsregler för Prästavångsskolan

Ordningsregler för Prästavångsskolan Ordningsregler för Prästavångsskolan med stöd av skollagens 5 kap. - Trygghet och studiero Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Uppdaterad 2014-10-09 Ordningsregler för Prästavångsskolan Jag ger mig

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning 2012-09-28 Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning Institutet för språk och folkminnen, via avdelningen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein Beslut Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Dnr 43-2015:10009 Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö Allt arbetsmiljöarbete utgår från Arbetsmiljölagen. Målet för arbetsmiljöarbetet i gymnasiet är att skapa en bra studie-

Läs mer

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid.

En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid. 1 I Nacka ska vi ha: En trygg, rättvis och lustfylld skola för alla alltid. Innehållsförteckning sid 1 Inledning 2 2. Skolan måste ge alla lika möjligheter. 3 3. En skola med verklig valmöjlighet och mångfald

Läs mer

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet?

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? En fot in på arbetsmarknaden startar vuxenlivet Ett eget arbete betyder allt. Det ger frihet och trygghet. Det ger möjlighet att försörja sig.

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016 PM 2016:141 (Dnr 111-804/2016) En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige Version: Beslutad version Med kunskaper växer Sverige 5 Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Bilaga 4: Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero

Bilaga 4: Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero 4 : 1 Bilaga 4: Skollagen 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets innehåll - 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde (2 ), - arbetsmiljö (3 och 4 ), - ordningsregler (5 ), - disciplinära

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan för Kullens Skola Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer