Ordning + trygghet = kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordning + trygghet = kunskap"

Transkript

1 Ordning + trygghet = kunskap Sverigedemokratisk Ungdoms utbildningspolitik Den svenska skolan befinner sig för närvarande i en brant nedförsbacke, där elevernas kunskapsresultat sjunker, otryggheten ökar och splittringen mellan elever tilltar allt mer. Skolan har under en alltför lång tid varit en lekstuga för både borgerliga och socialdemokratiska regeringar som, i stället för att ta ansvar för Sveriges framtid, har genomdrivit radikala och skadliga förändringar i skolan med ideologiska skygglappar för ögonen. Skolan ska vara en sammanhållande institution där eleverna fostras till goda samhällsmedborgare och, framför allt, införskaffar sig relevanta kunskaper. Utbildningsväsendet Förstatliga den kommunala skolan Om Sverige ska kunna ha ett framgångsrikt skolväsende, där undervisningens kärna ligger på relevanta kunskaper, är det nödvändigt att ansvaret för skolan återförs till staten från kommunerna. Våra elevers öden är alldeles för viktiga för att ligga i händerna på kommunpolitiker, varav de flesta endast håller på med politik på fritiden. Dessa saknar ofta den kompetens och de medel som krävs för att skapa en effektiv utbildningsinstitution värdig vår nation. Inte heller är det rimligt med de stora skillnader som kan uppstå i kvalitet mellan olika kommuner för en så viktig och grundläggande del av välfärdens kärna. Under 2000-talet har skillnaderna mellan skolors studieresultat fördubblats, enligt Skolverket, och inget tyder på att utvecklingen är på väg att stanna av. SDU anser att staten är bättre rustad, både gällande kompetens och resurser, att ansvara för skolväsendet. Ett återförstatligande av skolan säkerställer att alla Sveriges unga får en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Det är en rättvisefråga. SDU ser också en oroväckande trend där läraryrket tappar i status och där allt färre väljer att utbilda sig till just lärare. Detta samtidigt som undersökningar, gjorda av bland annat Lärarförbundet och Novus, visar att nästan hälften av alla lärare har funderat på att byta jobb det senaste året. Utbildningsplatser gapar tomma och med få ansökningar sänks också kraven på dem som antas, vilket innebär att idag kan i princip vem som helst komma in på en lärarutbildning i Sverige. En avgörande faktor för elevernas resultat är lärarnas engagemang och skicklighet och SDU menar därför att en stärkning av lärarnas kompetens och en höjning av läraryrkets status är nödvändiga verktyg för att vända den pågående försämringen av de svenska elevernas kunskapsresultat. SDU tror att nyckeln till högre status för svenska lärare ligger i ett generellt lönelyft för hela yrkesgruppen, ett lyft som rimligen inte kan läggas på Sveriges kommuner utan som kräver ett förstatligande av den kommunala skolan. Friskolor och deras vinster 1

2 Vad gäller friskolor är SDU positiva till att det finns valfrihet för eleverna, med olika typer av skolverksamheter med skilda inriktningar, men inte till vilket pris som helst. Kvaliteten på undervisningen är alltid viktigare än vem som innehar huvudmannaskapet. Om skattefinansierad skolverksamhet bedrivs i syfte att generera vinst till de privata ägarna vill SDU för elevernas skull sätta stopp. Att kvaliteten aldrig blir lidande i onödan är en förutsättning för att kunna upprätthålla systemet med olika skolformer. Oavsett om huvudmannen är privat, kommunal eller statlig så bör överskott återinvesteras i eleverna och skolans personal. Alltså vill SDU inte förbjuda att skattefinansierade friskolor går med vinst, utan tillåta detta med villkoret att vinsten återinvesteras i skolverksamheten. Den som av ekonomiska skäl vill tumma på kvaliteten i utbildningen och därigenom tjäna stora pengar på att driva en skola ska inte kunna räkna med att få finansiering i form av skattemedel. SDU anser att offentlig finansiering kräver en offentlig insyn, det är inget annat än rimligt att medborgarna ges möjligheten att granska hur kommunens resurser används och vilka principer som finns för användning av överskott i verksamheten. Regler för offentlighet, sekretess och yttrandefrihet ska vara densamma, oavsett huvudmannaskap. Valfrihet i gymnasieskolan SDU önskar se en skola där alla får en likvärdig utbildning i grundskolan. Därefter, under gymnasietiden, bör elevernas valfrihet öka. Den som vill skaffa sig en yrkesutbildning ska inte behöva uppnå behörighet att bli akademiker om önskan om detta inte finns, och vice versa. Alla elever har olika behov och förutsättningar och dessa bör tas tillvara genom att låta eleverna följa sina drömmar. Ett samhälle behöver alla typer av kompetens. Därför bör inte alla stöpas i samma form. Universitet och högskolor Högskolans kvalitet Sveriges universitet och högskolor ska ha som mål att producera högkvalitativ utbildning, samhällsnyttig forskning samt saklig information till landets medborgare och offentliga institutioner. Den högre utbildningen är med andra ord otroligt viktig och utbildningsväsendet bör därmed fokusera på kvalitet snarare än kvantitet när det gäller de som går vidare från gymnasiala studier till högre utbildning. Inte heller de genusteorier och det mångfaldsperspektiv som idag appliceras i oändlighet på såväl relevanta som irrelevanta faktorer hör hemma på universiteten och högskolorna. För att kvaliteten på den högre utbildningens undervisning och forskning ska vara så hög som möjligt bör kunskapen och expertisen koncentreras till färre enheter än i dag. SDU anser att flera mindre högskolor bör slås ihop, alternativt läggas ned. Detta då högskolor inte ska bedrivas med låg kvalitet och dåliga resultat, och existera endast för att utgöra regional- eller socialpolitiska kompensationer till 2

3 mindre orter. Studenternas situation Under studietiden bör studenternas ekonomiska frihet vara så stor som möjligt. Därför anser SDU att det så kallade fribeloppet bör avskaffas. Det är upp till studenten att själv bedöma hur mycket tid på han eller hon kan lägga på arbete vid sidan av sina studier. Att frivilligt arbeta vid sidan av sina studier ska inte bestraffas av staten, så länge studieresultaten är godkända. SDU ser även den problematik som många studenter som varit sjuka hamnat i. Idag kan många få problem med CSN efter en viss tids sjukdom vilket gör att de inte kan få sin ekonomi att gå ihop. SDU anser att de individer som drabbats av sjukdom, och med läkarintyg kan bevisa det, inte ska hamna i ekonomiska svårigheter för att de inte kunnat få ihop de poäng som CSN:s regelverk kräver. Regelverket måste därför göras mer flexibelt och möjliggöra undantag vid sjukdomar som tillfälligt gjort att en student inte kan få ihop tillräckligt med poäng. SDU vill även öka studenternas möjligheter att kunna läsa in kurser snabbare. I nuläget går det endast att bli antagen till max 45 högskolepoäng per termin. SDU vill öka det till 60 högskolepoäng på termin. Anledningen är att möjliggöra för de extra motiverade studenterna att kunna läsa in sina kurser snabbare än idag. Detta gör att de snabbare kan komma ut i arbetslivet vilket kan minska den långa utbildningstid som Sverige idag har, där studenterna tar sin examen senare än vad som vore önskvärt. Undervisningen Öka kunskapen om funktionshinder Att ha någon form av funktionshinder i dagens skola kan vara ett stort problem för eleven, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Den svenska skolan och dess undervisning är inte tillräckligt anpassad så att elever med funktionshinder kan ta del av den. Utanförskap, sämre betyg och dålig självkänsla är komplikationer som kan uppstå på grund av detta. SDU vill därför verka för en inkluderande skola. Diskrimineringslagen fastslår att ingen får missgynnas av sitt funktionshinder. Det är i högsta grad en rättvisefråga, kanske särskilt i skolmiljön. De blivande lärarna behöver utrustas med rätt kompetens för att hantera situationer som kan uppstå där elever med funktionshinder är inblandade. SDU menar därför att kunskap om funktionshindrades situation ska vara en del av lärarutbildningen. Mer fokus på hälsa inom skolan SDU inser vikten av en frisk och hälsosam befolkning och vill inom skolans ramar uppmuntra till en hälsosam livsstil. Alla mår bra av att fysisk aktivitet i olika slag men inte nödvändigtvis ansträngande sådan. Därför anser SDU att var dag i grundskolan ska innehålla en viss mängd fysisk aktivitet. Idrott 3

4 är inte det enda alternativet utan lättare form av aktivitet så som en kortare promenad fyller också en hälsofrämjande funktion. Med daglig fysisk aktivitet främjar vi både elevernas individuella hälsa och deras studiekoncentration. En god hälsa uppnås självklart inte uteslutande genom fysisk aktivitet, även hälsosamma kostvanor krävs. Vi i SDU menar därför att det är viktigt att skolan informerar eleverna, redan i tidig ålder, om hälsosam kost och vikten av densamma. SDU:s hälsofrämjande förslag gynnar inte bara den enskilda eleven som får ta del utav dessa utan även samhället i stort då hälsorelaterade sjukdomar på detta sätt förebyggs. SDU står för införandet av en mer grundlig utbildning i hälsa, sjukdomstillstånd och välmående bland landets alla barn och ungdomar. Akut livräddning, alltså HLR (hjärt-lung-räddning) samt användning av automatisk hjärtstartare bör göras till ett obligatoriskt moment för alla elever på gymnasiet, förslagsvis inom kursen Idrott och hälsa. Även yngre barn bör på ett åldersanpassat sätt få bekanta sig med grunderna i akut livräddning. Idag är det obligatoriskt att exempelvis informera unga om skadeverkningar av alkohol och tobak, något som SDU självklart ser som positivt. Vi anser att det då också är rimligt att viktiga färdigheter som HLR, som ju hela samhället vinner stort på att ungdomar får med sig in i vuxenlivet, också bör vara obligatoriska inslag i undervisningen på gymnasiet. SDU anser också att dagens ungdomar behöver mer information om livsstilsrelaterade sjukdomar såsom diabetes, fetma och ätstörningar. Vi i SDU tror på svenska ungdomars kompetens och förmåga. Unga människor kan och bör lära sig att rädda liv. Det finns ingen anledning till att vi inte bör lära ut detta i våra skolor eller att det inte ska vara obligatoriskt. Nationell fostran genom skolväsendet SDU anser att skolan har en fostrande roll även i nationellt avseende, då skolan har ett stort ansvar att förmedla det svenska och västerländska kulturarvet till de uppväxande generationerna. I många länder är detta en självklarhet men det är något som i stor utsträckning har gått förlorat i Sverige och därför måste lyftas från politiskt håll. Undervisningen i svensk historia bör prioriteras och uppgraderas. SDU vill därför till exempel se införandet av en frivillig tillvalskurs i nordisk historia på gymnasiet. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att dagens elever får rejäla kunskaper om vårt gemensamma kulturarv, då dessa blir morgondagens vuxna medborgare med ansvar att förvalta detta kulturarv. Avskaffa den skattefinansierade modersmålsundervisningen För SDU är det självklart att i den svenska skolan ska det huvudsakligen talas svenska. Både undervisning och kommunikation ska i största möjliga utsträckning ske på svenska, förutom i engelska och andra främmande språk. Detta innebär att den skattefinansierade modersmålsundervisning som bedrivs omedelbart ska upphöra. De som vill undervisa sina barn i modersmål får själva ansvara för detta, i hemmet eller på annat sätt. Samhället bör inte underlätta för segregation och splittring, vare sig det gäller språk eller något annat. Avsikten ska tvärtom vara att skapa assimilation, gemenskap och samhörighet, där språket är en ovärderlig beståndsdel. SDU är inte på något sätt motståndare till att 4

5 elever utvecklar sig i språk, vare sig de är främmande eller klassas som elevens modersmål, men vi anser att den skattefinansierade modersmålsundervisningen försenar anpassningen till det svenska samhället och försämrar sammanhållningen bland skolans elever. Dessutom är den kostsam och vi anser att pengarna kan investeras bättre, gärna i något alla elever kan ta del av. Vi menar att skolan med högsta prioritet måste verka för att alla elever kan ta till sig all undervisning förmedlad genom det svenska språket. Ordning och reda Klassrumssituationen SDU menar att ett ökat fokus på disciplin och elevernas uppförande ger förutsättningar för att god ordning uppnås. Genom detta fostras eleverna till att bli goda samhällsmedborgare som vuxna och lär sig samverka med omvärlden. Mobbning hör inte hemma i den svenska skolan och ska motarbetas bestämt. Det är för SDU en självklarhet att elever ska kunna känna sig lugna och trygga i skolan först då finns goda förutsättningar för inlärning och kreativitet. Antalet vuxna i skolan bör utökas för att elever alltid ska ha någon att vända sig till och lärarna ska vara just lärare, och definitivt inte elevernas kompis. För SDU är det viktigt att ordning och reda uppnås i klassrummen och i övriga utrymmen i skolan. Krafttag mot mobbning och andra kränkningar Det är i SDU:s samhälle en självklarhet att skolan alltid gör allt som står i dess makt för att motverka mobbning, hot och annat kränkande beteende som får elever att känna sig otrygga. Alla elever som känner sig utsatta ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det är aldrig den utsatta eleven som ska drabbas negativt av åtgärderna och till exempel behöva byta klass eller skola om inte eleven själv önskar detta. Dessa påföljder ska i stället drabba förövaren. SDU önskar se kraftfullare skadestånd för enskilda skolor som inte anses ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga och motverka mobbning och kränkningar. Detta för att ge de utsatta individerna en form av upprättelse, samtidigt som det preventiva arbetet förhoppningsvis intensifieras. SDU vill motverka rasism i alla dess former och uppmärksamma den svenskfientliga stämningen som finns på många skolor idag. SDU anser det naturligtvis vara oacceptabelt att ungdomar känner otrygghet i skolan på grund av sin bakgrund och vill därför att skolorna fokuserar extra på denna typ av mobbning. Återupprätta lärarnas roll En viktig del i arbetet för ökad ordning är återupprättandet av respekten för lärarna, detta för att kunna hålla en professionell relation mellan lärare och elever som är nödvändig för inlärningen. Respekten 5

6 för läraren påverkas av den status läraryrket har, SDU förespråkar därför en höjning av lärarnas grundlöner, för att på så vis höja yrkets status. En jämn och rättvis höjning av lärarnas löner möjliggörs vid ett statligt huvudmannaskap. Det är av stor vikt att lektionstid respekteras och används så effektivt som möjligt. Detta ökar elevers möjlighet till inlärning, läraryrkets status och attraktionskraft och Sveriges möjlighet att konkurrera i en kunskapsintensiv global värld. Lärarnas befogenheter gentemot ordningsstörande elever behöver därför utökas. Ett led i detta är att skolor i större utsträckning ska tillämpa avstängning av elever vid grov och upprepad ordningsstörning, något man redan har stöd i lag för att genomföra. För att göra yrket mer attraktivt ska lärare också tillåtas att vara lärare. Detta möjliggörs genom att mer personal inom skolan anställs, framför allt lärarsekreterare för det administrativa arbetet, så att lärarna kan lägga tid på undervisning och förberedelse/efterarbete av denna, istället för på andra sidosysslor. Stärkt kontakt mellan skolan och vårdnadshavare Det är tre parter delaktiga i möjliggörandet av en skola präglad av ordning och reda, där god studiero råder. En stark lärare är en förutsättning för ordning och reda inom skolan. Eleven har huvudansvaret för sitt uppförande men en tredje part bör också ta del av ansvaret, vårdnadshavare. I vissa fall är det inte nog med att eleven blir tillrättavisad i skolan, det gäller att vårdnadshavare tar sitt ansvar och aktivt motarbetar eventuellt bristfälligt beteende. SDU vill underlätta för vårdnadshavare att ta del av skolsituationen för den aktuella eleven, till exempel bör ett sms-system kopplas till dagens frånvarosystem. Vårdnadshavare får då tidigt och smidigt reda på om eleven befinner sig i skolan eller inte. Vårdnadshavare bör även underrättas om eleven stör ordningen på lektionerna. Studiero är en förutsättning för att uppnå goda resultat. Det är dags värna om de studiemotiverade eleverna och på allvar motarbeta studiestörande beteende. Betyg i ordning och uppförande I den stundande skolkrisen kan inte SDU vara nog tydliga med vikten av att skolan präglas av ordning och reda. Det är av yttersta vikt att varje elev tar sitt individuella ansvar och uppför sig hela skoldagen, inte bara i klassrummet. För att på ett effektivt sätt möjliggöra för skolan att uppehålla en önskvärd, och välbehövd, ordning vill SDU se införandet av ett betyg i ordning och uppförande. Betyget ämnar förebygga misskötsamhet och fungera som en uppmuntran till gott uppförande. Klädbestämmelser SDU finner det problematiskt att vissa elever bär ansiktstäckande huvudbonader under skoltid och vill se ett förbud mot ansiktstäckande plagg, oavsett utformning och motiv till bärandet. Det är viktigt att 6

7 eleverna kan identifiera varandra och att läraren kan identifiera sina elever. För att öka respekten för skolan som institution bör även ett förbud mot ytterkläder och huvudbonader under lektionstid införas och upprätthållas, om inte temperaturen i klassrummet kräver annat. Prioritera kunskap Kunskapsfokus De senaste decennierna har skolpolitiken präglats av att kunskapsinnehållet har fått stå tillbaka till förmån för förmedlandet av värderingar och så kallad demokratisk fostran. I svenska läroplaner har formuleringar förts in om att miljöperspektiv ska genomsyra all verksamhet och alla skolämnen. Samma tankesätt har implementerats gällande genus- och mångkulturperspektiv. Inte minst i lärarutbildningens utformning har dessa perspektiv getts särställningar. SDU menar att huvudfokus i varje enskilt ämne bör vara ämnet i sig och förmedlingen av kunskaper som hör detta ämne till. Lärarna ska inte behöva lägga värdefull tid på att anpassa sin utbildning efter rådande samhälleliga önskemål i stället för att förmedla de kunskaper som eleverna bör få ta del av. SDU menar att detta är oacceptabelt och tycker att skrivelserna om att nämnda perspektiv ska genomsyra all skolverksamhet ska tas bort ur såväl läroplaner som lärarutbildningen. Effektivisera tiden i skolbänken I samband med ett återinfört kunskapsfokus i skolan menar SDU att ett arbete bör påbörjas för att effektivisera den svenska skolgången. I internationella jämförelser hamnar svenska elevers kunskapsnivå allt lägre. De kunskaper som eventuellt förmedlas på nio år i grundskola och tre år i gymnasiet nås i många andra länder, exempelvis Ryssland och USA, på betydligt kortare tid. Om elever i andra länder kan avancera i snabb takt borde rimligtvis även svenska elever vara kapabla till detta. SDU vill därför se en djupgående utredning av den svenska skolans pedagogik och kunskapsinnehåll med syfte att finna lämpliga områden för snabbare avancemang gällande kunskapsnivå. Gruppera elever efter kunskapsnivå För att på bästa sätt kunna tillvarata och utveckla elevers potential bör möjligheter att gruppera elever efter kunskapsnivå, utöver ålder, utredas och implementeras. En del i denna process är de så kallade elitklasserna, som på prov har införts på högstadie- och gymnasienivå men även inom samma årskull är samma typ av gruppering eftersträvansvärd. SDU menar att detta ger den enskilda individen bättre förutsättningar att utvecklas och fördjupa sina kunskaper. Det vore således även önskvärt att gruppera lågpresterande elever tillsammans för att de, exempelvis genom långsammare undervisningstakt, bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. 7

8 Tidigare och mer rättssäkra betyg SDU anser att betyg är ett mycket viktigt redskap för att fullfölja det som är syftet med hela skolgången att tillgodogöra sig kunskaper. Jämförbara betyg är ett ovärderligt mått på den kunskapsnivå som en elev har uppnått under sin skoltid. Samtidigt är det viktigt att kvaliteten på betygsättningen bevaras. I synnerhet måste fusk och de så kallade glädjebetygen motverkas. Medvetenheten hos eleven om att insatsen i skolbänken senare kommer att utvärderas genom ett betyg sporrar i sig själv till bättre prestationer. Betyg är även det bästa verktyget för att kunna jämföra kunskapsnivån hos eleverna inför studier på högre nivå. SDU ser positivt på betyg och menar att ämnesbetyg ska införas i alla ämnen från och med årskurs fyra. Därigenom blir betyg en naturlig del av varje elevs skolgång. En alltför sen introduktion av betyg kan lätt leda till att vissa inte hinner vänja sig i tillräckligt god tid innan slutbetygen sätts i nionde klass. SDU ställer sig bakom det nya betygssystem som infördes i och med gymnasiereformen GY11 och som innebar ett tillägg på två steg i betygsskalan. En mer omfattande betygsskala möjliggör en mer rättssäker bedömning och är slutet för den frustration som elever under många år känt över att få ett plus utöver sitt G, VG eller MVG. Klagomål på det nya betygssystemet har däremot lyfts angående att ett misslyckat prov kan resultera i ett flerstegsfall på betygsskalan. Möjlighet att examinera sina kunskaper en andra gång på ett specifikt område då det är aktuellt ska därför vara självklart. Nationella prov och studentexamen För att säkerställa relevansen i betygsättningen bör obligatoriska, anonymiserade nationella prov införas i samtliga teoretiska ämnen och årskurser. Dessa bör rättas centralt, dels för att inte eleverna ska gå miste om viktig lärarledd lektionstid då ordinarie lärare tvingas lägga tid på att rätta prov, och dels för att vara säker på att subjektiva bedömningar undviks. Syftet med de nationella proven ska vara att säkerställa en likvärdig betygssättning mellan skolorna samt ett sätt att kontrollera till vilken grad kunskapsmålen uppfylls. SDU menar också att resultaten på de nationella proven i stor utsträckning ska vara vägledande för lärarna vid betygssättningen av eleverna. SDU vill även återinföra den gymnasiala studentexamen som avskaffades 1968, men i modern form efter finsk modell. Vid studentexemensproven skriver eleven prov i bland annat svenska och ett antal andra obligatoriska ämnen. En studentexamen är ett viktigt verktyg för att mäta kunskap över tid och för att jämföra resultaten mellan skolor och förhindra betygsinflation. Dessutom fungerar en studentexamen som en kunskapsuppföljning och blir en garant för att eleven har fått med sig varaktiga kunskaper från gymnasieskolan. En politik för trygghet och kunskap Sverigedemokratisk Ungdom ser det som en viktig uppgift att verka för att alla elever ska känna sig 8

9 trygga i skolmiljön, att bekämpa mobbning och stök och att återupprätta en skola präglad av ordning och reda. För att nå dessa mål behöver lärarnas auktoritet stärkas, personaltätheten i skolorna öka, och betyg i ordning och reda införas. För att skapa en trivsam skola för alla bör gemenskap och samhörighet eleverna emellan främjas, framför allt genom språket som gemensam nämnare, men även genom betoning på vårt kulturarv. Grundskola och gymnasium bör återförstatligas för att säkerställa att alla landets unga får en likvärdig utbildning av god kvalitet. Som ett led i detta bör privata ägare av friskolor förbjudas att profitera utan att återinvestera vinsten i utbildningsverksamheten. Eleverna måste senare i livet, exempelvis vid antagning till högre utbildning, kunna konkurrera på lika och rättvisa villkor. Därför behövs utökade betyg och nationella prov. Det är också viktigt att inse att alla elever är olika, och varje individ ska ges förutsättning att ta tillvara på sina möjligheter. Detta gäller även i den högre utbildningen, där fokusering på kunskap ska ske både i studenternas undervisning och studiesituation samt i högskolornas organisation. 9

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö Allt arbetsmiljöarbete utgår från Arbetsmiljölagen. Målet för arbetsmiljöarbetet i gymnasiet är att skapa en bra studie-

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Våldet i våra barns skolor

Våldet i våra barns skolor Våldet i våra barns skolor Inför varje terminsstart publiceras larmrapporter om kränkande behandling, misshandel och övergrepp på våra skolor även kallat mobbing. Så många som 9 av 10 elever anser att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

EN SKOLA DÄR ALLA ELEVER KAN LYCKAS. Den nya majoritetens utbildningspolitik för Linköping 2015-2018.

EN SKOLA DÄR ALLA ELEVER KAN LYCKAS. Den nya majoritetens utbildningspolitik för Linköping 2015-2018. EN SKOLA DÄR ALLA ELEVER KAN LYCKAS Den nya majoritetens utbildningspolitik för Linköping 2015-2018. 1 Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och till människors frihet att forma sina egna liv. Alla

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Utbildning bygger Sverige starkt

Utbildning bygger Sverige starkt Utbildning bygger Sverige starkt Inledning Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna lägger gemensamt fram en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola

2014-03-13. Mer kunskap med sommarskola 2014-03-13 Mer kunskap med sommarskola Mer kunskap med sommarskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: AcadeMedia Utbildning: Turism-entreprenör omg 2 Antal utskick: 5 Antal svar: 3 Svarsfrekvens: 60% Här presenteras

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer