Välkommen till utbildning i HAP

Transkript

1 Välkommen till utbildning i HAP Haschavvänjningsprogrammet En metod för behandling av cannabismissbruk

2 Reflexion Vad har du för tankar, känslor och föreställningar omkring cannabis?

3 Vad ska ingå? Cannabis - drogens egenskaper och effekter Vem missbrukar och blir beroende av cannabis? Kognitiv funktionsnedsättning Avgiftningens tre faser Behandlarprofil/förhållningssätt Familj/anhöriga Organisatoriska problem Kunskapskällor och nätverket Genomgång av manual och samtalsteknik Bedömningsinstrument Hur får man klienter?

4 Cannabis påverkan på hjärnan Förhållningssätt och obligatoriska inslag Teman under HAP Genomgång av manual/er Familj och nätverks medverkan Anpassning till olika målgrupper Bedömningsinstrument KASAM och SCL90 Nätverket, Fortsättningen mm

5 Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden Cannabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden

6 Inlärningspyramiden

7 !? Hasch är starkare än Marijuana!?

8 THC haltens förändring på 25 år För 25 år sedan (Ramström, J. Fhi 2009) Idag (Källa: Statens Kriminaltekniska Laboratorium, 2010) Hasch 3-8% 8-12% Marijuana 0,1-4% 3-22% Ökningen har skett snabbast de senaste 10 åren!!!!

9 Vad händer i våra väntrum? Andel personer med Cannabis som primär drog i behandling I behandling år 2001 I behandling år 2008 Danmark 17,0 % 38,9 % Holland 14,9 % 25,9 % * År 2002 Källa: UNODC, World Drug Report 2004 och 2011

10 Cannabis påverkan på människan

11 Akut rus fas 1: (utåtriktad) min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon, överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg. fas 2: (inåtriktad) aktiv i tanken inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma)

12 Kroniskt rus Efter 4 timmar (vanerökare 1,5-2 timmar) och framåt beroende på hur mycket som finns lagrat i kroppen. Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv och oengagerad.

13 Lugn + Harmonisk Avslappnad Problem försvinner Slipper tänka Tar livet med en klackspark Allt ordnar sig Gemenskap Kompisar Glad Livslust _ Deppig Känslostörningar Grubblar Problem blir stora Känslor av meningslöshet Självmordstankar Konstiga tankar Seg, trött, får inget gjort Dålig ekonomi Förstörda relationer Inåtvänd, asocial, folkskygg

14 Vad skiljer cannabis från andra droger? Komplicerat uppbyggd, psykoaktiv (vilket alla är) Fettlöslig Nedsättning av kognitiva funktioner (tankeförmåga, minne, omvärldsförståelse) Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar) Depressioner och självmord Källa : Ann-Sofie Nordenberg

15 Rörelsecentra Beslutande centrum Samordning sinnesintryck Syn Bedömning Belöning Minne Muskelkoordination

16 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Anterior Cingule Output NA Amygdala VTA förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet Input koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

17 Vad säger forskningen?

18 Ungdomar - cannabis opiater Ungdomar som röker hasch eller marijuana riskerar att få en ökad neurobiologisk känslighet, det vill säga förändringar i hjärnan som medför större risk att fatta tycke, för heroin och morfin. (Ellgren 2007) Annan studie visar att denna känslighet inte ökar, däremot har de som fått cannabis redan utvecklat en toleransnivå för heroin. (Sanningen om cannabis - Vetenskapens värld, TV2; 2009)

19 Tonårshjärnan mer sårbar Tonåringar är mer sårbara för den skadliga effekt cannabis har på hjärnans kognitiva funktioner (Pattij, Wiskerke & Schoffelmeer 2008)

20 Kroniska skador eller inte? När det gäller skador på sikt visar flera studier att vissa delar av hjärnan förändrats i storlek hos personer som rökt cannabis i tio år eller längre och att dessa förändringar är bestående. (bland annat Solowij et al 2008)

21 HAP (Haschavvänjningsprogrammet) En metod för behandling av cannabismissbruk

22 Vad säger Nationella riktlinjerna om cannabis Omedelbar avhållsamhet Att behandlingspersonalen har kunskap om kognitiva funktioner och kan identifiera ev. kognitiv funktionsnedsättning Att behandlingen inriktar sig på bruket i sig samtidigt med stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister Forts

23 Vad säger Nationella riktlinjerna om cannabis Forts. Systematisk undersökning av det s.k. drogrelaterade episodiska minnet för ökad självkännedom hos klient/ patient Stöd till familj och närstående

24 HAP.. omnämns inte i Nationella riktlinjerna då det inte har tillräcklig evidens Det beror inte på att HAP skulle var en dålig metod, utan på att HAP är en svensk metod och därför inte lika beforskad som andra metoder Däremot uppfyller HAP Nationella riktlinjers alla rekommendationer!!!!!

25 Kunskapsbaserad metod HAP ingår som en av de kunskapsbaserade metoder SKLs Kunskap till praktik rekommenderar

26 Förhållningssätt Genomgående MI som förhållningssätt under hela Haschavvänjningsprogrammet

27 Sören Kierkegaard Samlade verk, Band 18, Synpunkter på min författar verksamhet, andra avsnittet, kapitel 1 A. 2. Gylendal Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en vilja att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.

28 Förhållningssätt kopplat till kognitiv funktionsnedsättning behandlarens arbetsredskap..

29 Normal och nedsatt kognitionsförmåga Försämring Kvavarande förmåga Språk Logisk Flexibilitet Minne Helhet Orientera Gestalt

30 SPRÅKET Svårt.. att förstå att hitta ord med känslomässig förståelse att skilja på kvantitet/kvalitet Använd enkelt och tydligt språk, bildliknelser, anekdoter och blädderblock

31 LOGISK/ANALYTISK FÖRMÅGA Svårt att: reflektera över eget beteende se sin egen del i det som händer analysera, dra korrekta slutsatser genomföra planeringar Arbeta med konkreta arbetsuppgifter och problemställningar

32 FLEXIBILITET I TANKEN Svårt att: rikta uppmärksamhet koncentrera sig föra dialog sortera intryck Börja med enkelriktad kommunikation, övergå successivt till dialog

33 NÄRMINNET? Svårt att: komma ihåg det som hände alldeles nyss ex hämta saker i ett rum telefonnummer Komma ihåg tider, överenskommelser Samma tid och plats, repetition, kolla överenskommelser

34 DELAR TILL EN HELHET Svårt att: sortera och sammanställa information urskilja väsentligheter Använd sammanfattningar, helhetsbild av dagar/veckor Jämföra, lägga märke till förändringar

35 ORIENTERINGSFÖRMÅGA Svårt att:? Hitta rätt Fatta beslut Planera sin dag Känna igen mönster i tillvaron Planering av dagar och helger, se alternativ och fatta beslut

36 GESTALTMINNE? Svårt att: minnas människors utseende och placera dem rätt skapa bilder av upplevelser minnas ex arbetsmoment som annars sitter i ryggraden

37 Lundqvist & Ericssons modell för behandling av cannabisberoende är ett Partitur...som per definition är en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande.

38 Behandlingsprogrammet är baserat på följande antaganden (1): Att cannabisrökare: Tenderar att tänka konkret. Har svårigheter att dra korrekta slutsatser (exekutivfunktion) om sitt eget beteende i förhållande till förväntningar. Har svårigheter med att ha ett adekvat fokus i uppmärksamheten.

39 Behandlingsprogrammet är baserat på följande antaganden (2): Att cannabisrökare: Har försämrad temporal integration, dvs försämrad arbetsminnesfunktion och en etablering av ett drogrelaterat episodiskt minne. Utvecklar en avskärmning i förhållande till sin känsla av att leva i ett sammanhang och därmed en strävan mot hälsa och adekvat orientering till livet.

40 Behandlingsprogrammet är baserat på följande antaganden (3): Att cannabisrökare: Har en försämrad förmåga till inre kontroll och därmed att skärma av och att strukturera sin inre och yttre värld. Tenderar till hålla kvar vid en strategi och har svårighet att ändra strategin när situationen förändras.

41 Behandlingsmodellen tar hänsyn till (4): Cannabinoidernas påverkan på människan Eliminationsprocessen och abstinensperioden Innebär en teknik som kompenserar för den kvalitativa försämringen av de kognitiva funktionerna

42 THC 100 % Programmets olika faser 50 % ångest Steg 1 Medicinskt fokus Steg 2 Psykologiskt fokus Steg 3 Socialt fokus Veckor

43 Fas 1 innebär Identifiering och bearbetning av ångestoch flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan Att för klienten avslöja dennes cannabismönster

44 Fas 2 innebär Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara Detta för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv Fortsätter

45 Forts. Fas 2 innebär Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfredsställande, och att det är cannabisen som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

46 Fas 3 innebär Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess Att utreda varför klienten missbrukar Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson"

47 Behandlarens arbetsredskap Språket: Abstrakta formuleringar omvandlas till bilder och bildliknelser Prognostisering: Att förutsäga vad som kommer att hända under avtändningen Repetition: Att vid varje session upprepa de specifika ämnena för steget

48 Varje diskussion bör innehålla att klienten ska Lägga märke till det som sker Jämföra med tidigare erfarenheter Tänka efter och fundera på det som diskuteras

49 Varje session Hur är det/hur mår du? Hänt något speciellt? Tagit några droger? Abstinenssymtom? Har du sovit gott? Repetera föregående session

50 Introduktionsträff Kort beskrivning av terapeuten och mottagningen Sekretess och frivillig kontakt Klienten presenterar sin syn på vad han/hon behöver hjälp med Behandlingens innehåll och struktur Varför tester? Hur vi förhåller oss till återfall och uteblivet besök Diskussion om tider och andra praktiska faktorer När man är överens om att börja - Skriva kontrakt Hur når vi varandra (telefonnummer och när?) Guiden med hem som hemuppgift

51 Motivationssessioner Fånga individen i sitt missbruk Hur det skulle kunna vara att vara drogfri Funderingar om man i ett drogfritt tillstånd kan hitta det som drogen förser en med Att överge tryggheten Nödvändigheten i att återfå kognitiv kapacitet

52 Teman under Fas 1 Hur påverkar cannabisen klienten/patienten jämfört med andra cannabisrökare som han känner? Hur använder klienten/patienten cannabis (missbruksmönster)? Hur upplever klienten/patienten begreppet tid? Hur beskriver klienten/patienten sitt cannabissug? Hur beskriver klienten/patienten sin omgivning?

53 Forts. tema under Fas 1 Hur har det varit vid tidigare "avtändningstillfällen"? Vad är anledningen till att han vill sluta just nu? Vilka negativa effekter ser klienten i cannabis rökandet? Vilka positiva? Diskutera klientens avtändningssymtom. Diskutera klientens syn på hur konflikter uppkommer runt honom.

54 Vecka 1 Använd blädderblock. Ett per klient/patient. Session 1: Förstagångs samtal Varför är du här? Missbrukshistoria Behandlingens innehåll och struktur. Guiden med hem för fyllas i tills nästa gång.

55 Forts. vecka 1 Session 2: Uppföljning av första sessionen Genomgång av svaren i guiden Genomgång av de 7 kognitiva funktionerna Cannabismönstret KASAM och SCL90 Förbered på kommande abstinenssymtom Gå igenom teman för steg 1 Hemläxa

56 Forts. vecka 1 Session 3: Uppföljning av den första veckan Återfallsprevention Att sluta röka hasch Abstinenssymtom (Frågeformulär som speglar graden av haschberoende) Upprepning av teman för steg 1

57 Varje session Hur är det/hur mår du? Hänt något speciellt? Tagit några droger? Abstinenssymtom? Har du sovit gott? Repetera föregående session

58 Vecka 2 Session 4: Vad hände i helgen? Vilka droger har du använt i ditt liv? Gör DOK alternativt ASI Forstätt med teman steg 1 Hemläxa

59 Forts. vecka 2 Session 5: Fortsätt med teman steg 1 Irritation? Drömmar? Övriga abstinenssymptom? Förberedelser inför steg 2

60 Forts. vecka 2 Session 6: Känslor? Vad händer i helgen? Hemläxa, vilka negativa konsekvenser har missbruket haft? Har omgivningen märkt en förändring?

61 Teman under Fas 2 Hur upplever klienten/patienten hemsituationen? Kan klienten/patienten se någon förändring i sitt sätt att fungera? Hur vill klienten/patienten att hans liv ska se ut? Vilka känslor gör så att klienten/patienten mår bra? Vilka känslor gör så att klienten/patienten mår dåligt?

62 Forts. teman under Fas 2 Diskutera aktuella känslor. Kan klienten beskriva hur "dimman lättar"? Diskutera flykt beteende. Hur upplever klienten ensamheten och isoleringen jämfört med den s k gemenskapen han hade tidigare?

63 Vecka 3 Session 7: Teman steg 2 Relationen med föräldrar osv. Korttidsminnet? Känslor Hur ser dina dagar ut? Hemläxa - känslor

64 Forts. vecka 3 Session 8: Beskriv hur dimman lättar Ska du (vi) informera din omgivning? Kan du kontrollera dina tankar? Helgplanering

65 Vecka 4 Session 9: Vad hände på väg till vårt möte? Omgivningens reaktioner? Känslor? Ensamhet - Solidaritet

66 Forts. vecka 4 Session 10: Medvetenhet Värderingar Teman De sista 3 veckorna

67 Teman under Fas 3 Tycker klienten/patienten att han hör hemma i detta samhälle (rotlöshet)? Tycker klienten/patienten att han fungerar i det dagliga livet utan det försvar cannabisen gav? Hur handskas klienten med den ökande känsligheten? Kan klienten/patienten titta på TV med behållning?

68 Forts. teman under Fas 3 Kan klienten/patienten läsa en bok med behållning? Be klienten jämföra de föreställningar om ett s k normalt liv som han hade under haschperioden med hur han ser på det nu? Hur ser klienten nu på hur han har levt sitt liv? Fråga klienten vad han tror är anledningen till att han började missbruka?

69 Vecka 5 Session 11: Samhället Normer Kamrater Teman för steg 3

70 Forts. vecka 5 Session 12: Känslor Tankekontroll Har du ändrat dig? Vad gör dig glad? Hemläxa - Framtid?

71 Vecka 6 Session 13: Rotlöshet Marginalkonflikt Teman steg 3

72 Sju marginalsymtom Dubbel identitet Ambivalens i attityden gentemot det gamla och det nya livet Överdriven självmedvetenhet Översocialt beteende Ökad sårbarhet Isolering Tendenser att sluta sig till människor som befinner sig i en likartad situation

73 Forts. vecka 6 Session 14: Förbättring på de sju kognitiva funktionerna. KASAM, SCL-90 osv Fortsättning?

74 Extra sessioner Titta på testerna Reflektera över hur har behandlingen varit Resttillstånd

75 Resttillstånd Förlängd abstinens upp till 6 månader efter avslutad cannabisrökning, kan också kallas för en socialfobisk utveckling. Lämnas det utan åtgärd kan det bli ett permanent tillstånd efter 2 år Osäkerhet Tomhet Rastlöshet Otålighet Uppgivenhet Glädjelöshet Ensamhet Isolering Depression Rotlöshet Meningslöshet Pessimism Skamkänslor Skuldkänslor

76 HAP-Manual/er Mottagningar i landet har genom åren tagit fram egna manualer. Dessa är olika omfattande Nätverket för Behandling av Cannabisberoende (NCB) arbetar nu med att ta fram en gemensam manual Likheter i alla manualer. Viktigaste är inte hur de ser ut utan att alla obligatoriska delar finns med:

77 Obligatoriska inslag i HAP:

78 Obligatoriska inslag i HAP: Programmet pågår 6 veckor Man träffas tre gånger per vecka, åtminstone de första veckorna MI som förhållningssätt Viktig anhörig (kan vara remittent om absolut ingen anhörig, vän eller annan är möjlig) ska delta i början och slutet för info om vad HAP är Använd blädderblock Fortsätter.

79 Obligatoriska inslag i HAP: Forts.. Hemuppgifter varje vecka + helgplanering Följa faserna 1-3; medicinsk, psykologisk, social Fas 1: abstinenssymptomen och faktadel med ångestkurvan, sju punkterna, akut o kroniskt rus, hjärnan och THC Fas 2: Känslosortering Fas 3: Socialorientering och återfallsprevention Tester i början och slutet (KASAM och SCL90)

80 Olika HAP-manualer exempel Eskilstuna Kort, en sida, punktformat Karlskrona punkter för varje dag Skellefteå- stor manual, med välbeskrivna dags rutiner och uppgifter.

81 HAP-manualer - viktigt att tänka på Flexibiliteten innanför ramarna i manualen, där ramarna är det strukturerade programmet.. och flexibiliteten handlar om helheten. Att se klienten där han/hon är och att hitta en balans Följ klienten i de olika faserna Eget blädderblock till varje person. Rita och förklara

82 Brainstorm: Fördelar nackdelar med manual Diskutera i grupperna vilka för och nackdelar ni kommer på när det gäller att arbeta efter manual + -

83 Anpassning till olika målgrupper Vem behöver vad?

84 Ungdomar i riskzon Stöd familj genom rådgivning och information Stöd skolan genom att ge information Jobba med den unges attityder, värderingar, livsstil

85 De som experimenterat med cannabis Använd kortmanual, ex Haschsamtalen, i behandlingen Ta drogtester Stöd till familj/anhöriga som en del i behandlingen Strategier vid återfall Fritid och skola/arbete

86 De som utvecklat ett beroende Erbjud omfattande behandlingsinsatser Inledning enligt HAP och individuell fortsättning Se vidare; Kriterier för HAP

87 Kriterier för HAP Två års regelbunden användning eller minst ett halvårs dagligt bruk Upplever kognitiva svårigheter Vara motiverad till att sluta Ska säga Ja till hela paketet Vara minst år

88 Familj och nätverk del i behandlingen Nationella riktlinjer om familjens medverkan Redovisningen (Faktaunderlaget) pekar på att familjen under vissa förutsättningar kan vara en viktig faktor för att sluta missbruka eller minska missbruket av narkotika. Det är därför viktigt att vården bistår de familjemedlemmar som utgör ett stöd i rehabiliteringen.

89 Olika tillvägagångssätt Föräldrarna/anhörig med i början och slutet av behandlingen ett erbjudande För ungdomar under 18 år är föräldrarnas medverkan ett krav Specifika familje-/anhörigsamtal (enskilt) under behandlingen Särskilda anhöriggrupper, som stöd för de anhöriga som på så sätt bättre kan stödja den unge Öka tillgängligheten. Flexibla öppettider och tillgänglighet via telefoner, mail och liknande

90 Unga vuxna och föräldrar Föräldrar kan vara stöd om de får kunskap Att abstinenssymptom inte är återfall Närhet Distans Frigörelse

91 Uppgift Hur arbetar ni med familj och nätverk idag? Hur tänker ni att ni kan ha med familj och nätverk i HAP-behandling?

92 Bedömningsinstrument I HAP används två bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 Båda är självskattningsinstrument (kräver ingen speciell utbildning för att använda)

93 Bedömningsinstrument KASAM ger oss en bild av hur personen förstår, hanterar och upplever sitt sammanhang SCL-90 ger oss en bild av personens psykiska mående

94 Bedömningsinstrument Resultaten ger: dels en vägledning för oss om hur mycket vi behöver kompensera de kognitiva funktionsnedsättningarna och dels en indikator på om personen behöver träffa psykiater

95 Bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 görs i början av samt i slutet av programmet Efter avslutad HAP kommer personen utöver den förändring han/hon själv kommer att märka också få se på papper vilka förändringar som skett

96 KASAM Känsla Av Sammanhang KASAM är ett slutogent synsätt som Aaron Antonovsky presentarade i sin bok (1987): Hälsans mysterium

97 Delkomponenter Begriplighet Det stimuli som kommer från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finnstillgängliga Meningsfullbarhet Dessa krav och utmaningar är värda investering och engagemang

98 Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Totalresultat; normal = samt delkomponenter; normal = högre än 4 Under 90 gå vidare/konsultation

99 Profiler/dynamiska samband Typ Begrip lighet Hanter barhet Meningsfullhet Prediktion 1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil Profil 2+7 klassisk haschrökare Profil 2 press uppåt Profil 7 press nedåt Tänkbara strategier 1? 2 kognitiv 3 inventera och starta/utöka resurser (arbete, fritid, nätverk) 4 blandning av motiverande 6 blandning av kognitiv + motiverande 8?

100 Exempel Före Efter Före Efter Före Efter KASAM tot begriplighet 2 4,8 4,5 5,3 3,6 2,8 hanterbarhet 3,8 4,8 5,5 6,1 4,6 3,7 meningsfullhet 3,1 5,9 5,9 6,1 3,6 3,6

101 KASAM - återkoppling Till haschrökande män profil 2 eller 7 säger man att det är vanligt att det ser ut så här och att värdena kommer att förbättras Till haschrökande män med väldigt låg meningsfullhet kan man avvakta återkoppling tills efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater Haschrökande kvinnor ofta lågt KASAM vilket beror på primär psykisk ohälsa. Avvakta återkoppling till efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater

102 SCL-90 (Symptom CheckList-90) Personlighet Icke främmande för individen själv Symptom Främmande, hotande

103 SCL-90 - Beskrivning 90 frågor 5 svarsalternativ 0-4 samt 5=obesvarad Symptom senaste veckan Rättning med dator program Mäter nio variabler

104 De nio subskalorna i SCL Somatisering Upplevelse av kroppsligt obehag 2. Obsessiv-kompulsivitet Att man känner sig tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden 3. Interpersonell sensitivitet Att man är överobservant på andras beteenden eller förändringar i omgivningen. 4. Depression Upplevelser av nedstämdhet 5. Ångest Upplevelse av starkt obehag eller panik 6. Fientlighet/Vrede Känslor av aggressivitet mot andra 7. Fobisk ångest Undvikande av bestämda obehagliga situationer. 8. Paranoidt tänkande Tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad 9. Psykoticism Splittrat eller förvirrat tänkande

105 De tre globala subskalorna som mäter överordnade aspekter av generella besvär Globalt svårighetsindex (GSI) Nivån av generellt psykiska besvär (Genomsnittssvaret oavsett subskala) Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) Djupet av de upplevda problemen (Genomsnittet på ej- 0-svar ) Totala antalet positiva symtom (PST) Antalet bejakade symtom. (Antalet ej-0-svar).

106 Återkoppling SCL-90 Återkoppling görs i bildform genom att omvandla resultat till stapeldiagram i exel. Beskriv resultaten och fråga klienten vad han/hon tänker om det, om de känner igen sig

107 Återkoppling SCL-90 SCL jan 26-feb 20 0 kroppsl tvång känsl depress ångst vrede fobi paran overkl

108 NCB Nätverket för behandling av cannabisberoende

109 Vad är det? NBC är ett nätverk för behandlare som arbetar med cannabismissbrukare/beroende med utgångspunkt från HAP-metoden (HaschAvvänjningsProgram, Lundqvist/Ericsson) Behandlingsenheter både från landsting och kommun/gemensamma verksamheter deltar. Nätverket startade 2000 på initiativ av referensgruppen för cannabisfrågor vid Beroendecentrum i Stockholm

110 Syfte med nätverket Utbyta praktiska och kliniska erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter som arbetar med HAP Via metod- och kompetensutveckling säkerställa kvalitén i behandlingsarbetet för de som arbetar med denna typ av behandling Initiera och påverka så att fler program startar i landet Samordna utvärdering

111 Vilka är medlemmar? För att bli medlem i nätverket och delta på konferenserna finns ett litet förbehåll Att man arbetar med eller står i begrepp att börja arbeta med HAP-metoden Att man har ett intresse av att dela med sig av egna erfarenheter och att ta del av andras