Kunskap som förebygger. En samling artiklar publicerade under preventionsprojektet om hot och våld på arbetsplatsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap som förebygger. En samling artiklar publicerade under preventionsprojektet om hot och våld på arbetsplatsen 2009 2011."

Transkript

1 Kunskap som förebygger. En samling artiklar publicerade under preventionsprojektet om hot och våld på arbetsplatsen

2 Förord AFA Försäkring har genomfört preventionsprojektet Hot och våld på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i sam-verkan. Projektet genomfördes Syftet var att skapa tryggare arbetsplatser, ta tillvara och sprida erfarenheterna vidare. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Vi hoppas att du kommer att ha nytta av läsningen och att den kommer vara till hjälp i just ditt arbete mot hot och våld på jobbet. Om hot och våld. Osäker statistik om hot och våld i arbetslivet 7 Hot vanligare än våld 11 Det behövs mer forskning om hot och våld 14 Vad säger arbetsmiljölagen och LSS? 18 Kan man förbereda sig för hot och våld? 24 Att drabbas av hot eller våld. Tidig hjälp viktigt för våldsdrabbade 29 Hot räcker för att orsaka smärtor hos vårdpersonal 32 Så får du ersättning om du drabbas av hot eller våld 34 Speglar hot och våld i olika verksamheter. Brandmännen vill synas 41 Säkrare arbetsmiljö på Sahlgrenska 44 Vi kan minimera riskerna 46 TERMA ett framgångsrikt utbildningsprogram om hot och våld i vården 50 Inget mer gisslandrama när Nybro rapporterar småsaker 55 Logotyp för skolorna ska stärka vi-känsla 61 Akademiker saknar utbildning i att hantera hot och våld 64 När barn blir förövare 67 Säkrare lokaler ger tryggare personal 71 Trygga relationer skapar patientsäkerhet 76 Bemötande inom vård och omsorg har blivit en nyckelfråga 79 Ökad rapportering med nytt formulär 83 Hur man kan skapa tryggare arbetsplatser. Arbetsplatser får stöd mot hot och våld 89 Konsten att nå sina mål 93 Hot och våld använder sig av TIP en metodik för att hantera svårlösta samhällsproblem 95 Vägen till effektiv kommunikation 97 Långsiktig hållbarhet i projekt 99 Lokalt arbete börjar ge resultat 103 Referensnätverksträff i Göteborg 107

3 Om hot och våld.

4 Om hot och våld 7 Osäker statistik om hot och våld i arbetslivet Författare: Åsa Hammar Foto: Cecilia Elander Från ett fåtal till åtta av tio. Beroende på hur man frågar får man helt olika svar om hur vanligt det är med hot och våld inom vård, skola och omsorg. Hot och våld i arbetslivet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Den som utsätts för hot eller våld på sin arbetsplats riskerar inte bara fysiska skador utan också ett trauma som kan ge långvariga psykiska problem. Dessutom påverkas ofta arbetskamraterna. Höga stressnivåer, förlorad arbetstid och sämre kvalitet på utfört arbete kännetecknar många arbetsplatser där hot och våld förekommer. Kommun- och landstingsanställda är klart överrepresenterade i statistiken. Störst risk för att bli utsatt bland dem är vårdare inom psykiatrin, vårdpersonal på sjukhus och vårdcentraler, samt personal inom omsorgen. Psykologer, kuratorer och socialtjänstemän är också riskfyllda yrken vad gäller hot och våld på arbetsplatsen. Dragna i håret I AFA Försäkrings arbetsskadestatistik kan man läsa vilken typ av våld det handlar om. Några exempel: Vårdare inom psykiatrin har blivit knuffade, sparkade, dragna i håret, skallade, och angripna av kniv, yxa eller pistol av patienter. Psykologer, socialsekreterare och kuratorer har blivit sparkade, slagna, bitna och även de angripna med olika vapen av klienter. De senaste åren har också ett par personer inom vården blivit dödade av patienter. Hur vanligt våldet är finns det dock delade meningar om. Statistiken om hot och våld i arbetslivet ger helt olika bild, beroende på vad man utgår ifrån.

5 8 Om hot och våld Om hot och våld 9 Flera fackförbund har de senaste åren frågat sina egna medlemmar om de har upplevt hot och våld på sin arbetsplats. Där uppger många fler att de blivit utsatta, än vad statistiken visar om antalet godkända arbetsskador på grund av hot och våld. Liten del anmäler Psykologförbundet gjorde år 2006 en enkätundersökning på internet hos ett litet slumpvis urval av sina medlemmar. Av dem hade fyra av tio någon gång i sitt arbete utsatts för hot. En av tio hade någon gång blivit fysiskt attackerade i sitt arbete. Men bara en liten del av dem hade anmält hoten och våldet för sin arbetsgivare. Två år senare gjorde SACO en stor enkätundersökning om hot och våld bland sina medlemmar. Av ungefär 5000 SACO-medlemmar svarade en av tio att de utsatts för hot de senaste två åren, och en av trettio att de hade utsatts för våld. Akademiker anställda inom kommun och landsting utgjorde den klart mest utsatta yrkesgruppen. Inom Sveriges läkarförbund hade var fjärde läkare utsatts för hot. Inom SSR och Lärarnas Riksförbund uppgav var femte samma sak. Också Kommunal gjorde en enkätundersökning bland sina hälsooch sjukvårdsanställda medlemmar år Där uppgav mer än åtta av tio av de svarande att de hade utsatts för hot eller våld någon gång i sitt arbete. Siffrorna ska kanske tas med en nypa salt eftersom det var ett litet urval och bara hälften av de tillfrågade svarade, säger Leif Nordin, ombudsman på Kommunal. Men visst har våldet ökat. Idag har man securitasvakter på vårdcentralerna och särskilda mötesplatser för ambulanspersonal att möta polisen vid, när de ska in i vissa bostadsområden. Ingen tydlig trend Det finns ingen tydlig trend att anmälningarna om hot och våld på arbetsplatserna ökar, åtminstone inte generellt. Men många anställda upplever att det har ökat. I SACO-förbundets undersökning var det var tredje medlem som svarade att de upplevde det. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning från 2008 uppgav nästan hälften av lärarna att de upplevde att våld, hot och andra trakasserier har ökat i skolan. Annan statistik visar på motsatsen. Arbetsmiljöverket kom nyligen ut med en översikt över antalet arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakat av hot och våld. De senaste fem åren har drygt personer fått ersättning från försäkringskassan för sådan sjukfrånvaro. Det är en minskning med en fjärdedel sedan De siffrorna säger inte hela sanningen, menar Jan Ottosson, senior analytiker på Arbetsmiljöverket. Det kan säkert finnas en viss underrapportering i vissa grupper, säger han. Statistiken kan också färgas av olika mekanismer, till exempel ändrade regler i sjukförsäkringen. Att bli dragen i håret är vanligt för vårdare inom psykiatrin. AFA Försäkring har Sveriges största databas när det gäller arbetsskador, och där ingår också statistik om hot och våld. I 2010 års arbetsskaderapport från AFA rapporteras drygt 1000 personer ha fått ersättning under åren 2007 och 2008, efter att ha blivit sjukskrivna för att de drabbats av hot och våld på sitt arbete. Omkring hälften

6 10 Om hot och våld Om hot och våld 11 av fallen gäller rån. Akut krisreaktion är den vanligaste diagnosen som utgör grunden för sjukskrivningen. Men det finns också personer som blivit fysiskt skadade och därför tvingats sjukskriva sig. Rapporterar inte själv allt Niklas Larsson är mentalskötare på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Alla på hans jobb, inklusive han själv, har råkat ut för hot och våld på arbetet. Visst finns det en underrapportering av hot och våld hos oss, säger han. Jag rapporterar inte själv allt som jag råkar ut för. Och det är det inte många som gör. Hot vanligare än våld Författare: Titti Svensson Foto: Cecilia Elander Att veta var man står i dag är en förutsättning för att kunna förbättra något i framtiden. Därför har de deltagande organisationerna i preventionsprojektet Hot och våld fått svara på en enkät med frågor relaterade till hot och våld på arbetsplatsen. Tidsbrist och problem med tillgång till datorer är några orsaker till underrapporteringen, menar han. Men det handlar också om attityder, säger han. Vi anställda har olika syn på vad som ska rapporteras. En del tycker att man ska rapportera minsta lilla sak, andra menar att det ingår i jobbet. En större tydlighet med vad som ska rapporteras vore bra. Statistiken är viktig, men inte allt, betonar Niklas Larsson. Projektet Hot och våld omfattar arbetsplatser från följande sex organisationer: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mälarsjukhuset, Nybro kommun, Nynäshamn kommun, Lärjedalen Stadsdelsförvaltning samt stadsdelen Hägersten-Liljeholmen inom Stockholms stad. Totalt 644 personer besvarade enkäten och bland dessa återfinns såväl medarbetare och chefer som fackliga representanter och projektmedlemmar. Om vi till exempel ser en höjning av antalet incidenter så behöver vi veta vad det beror på. Ibland kan det handla om en enstaka orolig patient. Hot, slag, sparkar och brottningsmatcher för att hålla fast folk som kan vara till skada för både sig själva och andra det är sånt man inte kommer ifrån i jobbet på en sluten psykiatrisk avdelning, menar Niklas Larsson. Men det går att få ner antalet incidenter. Mälarsjukhusets psykiatriska slutenvård ingår i ett projekt från AFA Försäkring. Målet är att försöka få ner inslagen av hot och våld på arbetsplatser där det förekommer ofta. På Mälarsjukhuset handlar det framför allt om att utveckla hur personalen ska bemöta patienterna så att inte hotfulla och våldsamma situationer uppstår. 65 procent av de som deltagit i preventionsprojektet har utsatts för hot.

7 12 Om hot och våld Om hot och våld 13 Många utsatta för hot Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade inte har blivit utsatta för fysiskt våld i sitt arbete. Däremot har 65 procent någon gång eller flera gånger blivit utsatta för trakasserier eller hot. låga benägenheten att anmäla kan delvis relateras till ovan nämnda okunskap om hanteringen av anmälningar. Om man inte tror att en anmälan ger några konsekvenser blir man självklart mindre motiverad att anmäla. Av de som blivit utsatta för fysiskt våld eller trakasserier eller hot har nästan alla (94 procent) blivit utsatta av brukare, patient eller elev. Enligt de tillfrågade kan hot- och våldsituationer uppstå på såväl avdelningar som vid hembesök. Ensamarbete och låg bemanning är dock riskfaktorer, varför man i så stor utsträckning som möjligt bör undvika att arbeta ensam. Men det kan också kopplas till dilemmat många medarbetare ställs inför; nämligen att själv avgöra var gränsen går. Flera nämner att det är svårt att veta vad man som personal ska acceptera. Är nolltolerans en rimlig målsättning? Eller är hot och våld en oundviklig del av den här yrkesgruppens arbetsdagar? Och i så fall; hur ska det bemötas? Tilltro till rutiner Många tror att handlingsplaner, rutiner och stöd från arbetskamrater och chefer är ett steg i rätt riktning. Genom att även skapa bättre miljöer, arbeta med bemötandefrågor och regelbundet gå igenom av rutiner hoppas man bättre kunna förutse och förhindra att incidenter uppstår. Det finns även önskemål om överfallslarm, mobiltelefoner, utbildning i självförsvar samt kunskap om olika funktionsnedsättningar. Nästan hälften känner sig osäkra Glädjande nog tycker en majoritet att organisationen redan arbetar för att förbättra beredskapen utifrån olika aspekter, även om det finns utrymme för förbättringar. De tillfrågade har även en stark tilltro sin egen beredskap, även om närmare 40 procent uppger att de är osäkra på hur de ska agera om de själva eller deras arbetskamrater ställs inför situationer med hot eller våld. Få anmäler När det gäller benägenheten att anmäla incidenter ser det dystert ut, majoriteten har aldrig skriftligen anmält hot och våld och fyra av tio har dessutom inte kännedom om hur anmälningar hanteras. Den

8 14 Om hot och våld Om hot och våld 15 Det behövs mer forskning om hot och våld Författare: Margareta Edling Foto: Cecilia Elander Bästa sättet att förebygga hot och våld i arbetslivet kan vara att anställda får lära sig att upptäcka signaler om aggressivitet och förhindra att situationer trappas upp. Men det är inte säkert. Det finns ytterst lite forskning om vilka insatser som faktiskt fungerar. Det kom fram när Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikter om hot och våld nyligen presenterades. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att sprida kunskap inom ett antal utvalda områden, däribland hot och våld. De kunskapsöversikter som nu läggs fram skrivs av forskare inom kriminologi, psykologi och genus. Syftet är att ge en bild av vad forskningen om hot och våld i arbetslivet visar. I psykologisk forskning finns ingen enhetlig definition av hot och våld. Dit kan räknas allt ifrån direkt fysisk aggression till subtila varianter av upplevd kränkning en rånare med vapen tränger sig in, en patient slår en vårdare, en anställd känner sig utfryst av en kollega. Spännvidden gör det svårt att jämföra och dra slutsatser mellan olika studier. Den gör det också svårt att säga något om omfattningen av våldet i yrkeslivet, konstaterar Sara Göransson, en av författarna till den ännu inte färdiga psykologirapporten. Vet inte vad som är bäst Däremot visar forskningen tydligt att konsekvenserna är allvarliga för dem som drabbas, för förövarna och för organisationen i stort. Oro, sjukskrivning, minskad trivsel, lägre motivation och sämre arbetsprestationer är vanliga följder av hot och våld på jobbet.

9 16 Om hot och våld Om hot och våld 17 Hur arbetsplatsen tar hand om de drabbade spelar jättestor roll, men tyvärr vet vi väldigt lite om vad som fungerar bäst. Kunskapsbristen är också stor när det gäller förebyggande arbete, enligt Sara Göransson. Få projekt är vetenskapligt utvärderade. Hon menar att det viktigaste är att fokusera på utbildning av anställda, så att de lär sig uppfatta signaler på aggressivitet och lär sig ett bemötande som inte gör att hotfulla situationer eskalerar. Det är vi många som tror, men eftersom det finns så få interventionsstudier, är det bara en spekulation. Kvinnor drabbas mest Våldet i arbetslivet ökade från mitten av 1980-talet till tidigt tal, men ökningen tycks sedan ha avstannat, visar kriminologernas rapport. Det är främst i kvinnodominerade sektorer vård, skola och omsorg som hot- och våldsincidenterna blivit flera. De är i stor utsträckning kopplade till patienter, klienter och kunder. Nästan var femte kvinna har enligt Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning utsatts för våld eller hot. Ökar i offentlig sektor Inte heller inom genusforskningen finns någon enhetlig definition av våld i arbetslivet, konstaterade Soheyla Yazdanpanah, forskare och en av författarna till den kommande kunskapsöversikten med genusperspektiv. I internationella rapporter saknas ofta en systematisk redovisning av könsskillnader, men i många länder ökar anmälningarna om hot och våld inom offentlig sektor, där mest kvinnor arbetar. Våld på arbetsplatserna är, enligt feministisk forskning, bara ett av många uttryck för manlig dominans i samhället, där kvinnor ses som sexuella objekt, nedvärderas och trakasseras. Med fokus enbart på själva våldshändelsen riskerar man att missa bakomliggande strukturer och processer. Våld är inte bara en händelse i rum och tid. Det finns alltid en historia före och efter, sa Soheyla Yazdanpanah. En förklaring kan, enligt forskarna Felipe Estrada och Sofia Wikman, vara att de som utsätts för våld har blivit mer benägna att anmäla. Det arbetsrelaterade våldet har fått större uppmärksamhet i samhället och fler händelser har börjat ses som brott. Sådant brukar leda till ökningar i statistiken. Det kan vara en önskvärd effekt av att man synliggör och ska inte tolkas som att inget vi gör fungerar, sa Felipe Estrada. En annan förklaring till ökningen av hot och våld kan vara att nedskärningar och ökad press i arbetslivet har lett till att fler arbetstagare faktiskt blir utsatta. Ökningen kan mycket väl vara resultat av en kombination av samhällets ökade uppmärksamhet och ett tuffare arbetsklimat, sa Felipe Estrada. Det är viktigt att dra lärdomar av nittiotalskrisen.

10 18 Om hot och våld Om hot och våld 19 Vad säger arbetsmiljölagen och LSS? Författare: Anette Iacobaeus Foto: istockphoto Hon tror att de ökade anmälningarna delvis kan bero på att personal som drabbas har blivit bättre på att rapportera incidenter. Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den säger vad man ska uppnå för att det ska vara bra. Lagens innehåll förtydligas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där preciseras reglerna. Exempelvis får inte ett arbete genomföras ensamt om det finns en påtaglig risk för hot och våld. Delprojektet inom Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning har haft en inspirerande föreläsning om hur de olika lagarna, arbetsmiljölagen och LSS, ser på problem med hot och våld på arbetsplatser. Föreläsningen anordnades av projektet Hot och våld, som genomförs inom stadsdelens grupp- och serviceboenden för personer med funktionsnedsättning. Bland åhörarna fanns vårdare, arbetsledare och biträdande enhetschefer samt representanter från boendestöd inom socialpsykiatrin och personlig assistans. Arbetsmiljölagen säger att alla som jobbar ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö, sa Agneta Karlström från Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön. För grupp- och servicebostäderna inom Hägersten-Liljeholmen är det Stockholms stad som är arbetsgivaren, det innebär att det är nämnderna som har det juridiska ansvaret, sa Agneta Karlström. Skyddsombuden har också en viktig funktion. Han eller hon företräder personalen och därför är det viktigt att skyddsombudet inte blir arbetsgivarens förlängda arm. Gruppbostäder är speciellt utsatta Arbetsmiljöverket står för inspektion, information och tillsyn. Under 2010 tittar Arbetsmiljöverket Region Mitt särskilt på gruppbostäder. Delvis beroende på att det förekommer en del hot och våld och att det också finns en hel del belastningsbesvär hos personal. Agneta Karlström visade statistik över anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom den kategori som gruppbostäderna för personer med funktionsnedsättning tillhör och den vanligaste anledningen till de anmälda arbetsskadorna är våld, hot, rädsla eller liknande. Hon är socionom och har tidigare ar bet at med socialtjänst och handikappomsorg. På Arbetsmiljöverket arbetar hon med inspektion, bland annat inom vård och omsorg, och är även ute och informerar. Många skador på grund av hot och våld Hot och våld förekommer inom väldigt många branscher. Vi kan inte säkert veta att problemen har ökat, men fler fall anmäls i dag till Arbetsmiljöverket. Det här visar att det finns stora problem med hot och våld. För att komma åt problemen är det mycket viktigt att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och bland annat göra noggranna riskbedömningar, sa Agneta Karlström. System för att arbeta med arbetsmiljön Arbetsmiljölagen och LSS är bara två av flera lagar som arbetsgivaren ska förhålla sig till. För att det ska fungera behöver arbetsgiva-

11 20 Om hot och våld Om hot och våld 21 ren ha ett system för att arbeta med arbetsmiljön. Det är beskrivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Arbetsgivaren ska utreda risker och riskbedömningen ska omfatta både arbetsplatsen som helhet och enskilda arbetssituationer, sa Agneta Karlström. Att undersöka innebär inte att vänta på att något händer utan att aktivt efterforska att arbetsförhållandena inte resulterar i problem med hot och våld. Kravet är att det ska göras en riskbedömning i arbetet med varje brukare. Det gäller i arbetet med personlig assistans och även på ett gruppboende och i andra situationer där man arbetar med och hos enskilda personer. Viktigt med konkreta instruktioner Alla rutiner ska vara dokumenterade. Då vet man vad som gäller, sa Agneta Karlström. På gruppboendet där han arbetar idag har han inte blivit utsatt för våld, men väl under två tidigare tillfällen på ett annat boende. Han har arbetat som vårdare i 20 år. Sean Urbas tycker att det är bra att även mindre incidenter ska dokumenteras. Om något allvarligare händer kan den informationen vara till stor hjälp för att kunna förstå vad som kan ha legat bakom det som hänt. Hur LSS ser på hot och våld Riitta-Leena Karlsson är funktionshinderombudsman i Stockholms stad. Hon berättade om hur LSS ser på hot och våld utifrån ett brukarperspektiv. Hot och våld är definitivt något som förekommer i kommuner och stadsdelar. Därför är det viktigt att det blir ett fokus som är lösningsorienterat, sa Riitta-Leena Karlsson. Instruktionerna ska vara så konkreta att en person som inte känner brukaren ska kunna följa dem. Både instruktionerna och handlingsplanen ska vara nedskrivna. Handlingarna ska sedan hållas uppdaterade och tillgängliga för all berörd personal. Enligt arbetsmiljölagen ska personalen samverka och enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren ge personalen möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att inte glömma bort någon grupp, exempelvis nattpersonalen, avslutade Agneta Karlström. LSS har kommit till för att komplettera övrig lagstiftning: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Viktigt med tillräcklig bemanning Bemanningsfrågan är mycket viktig när man talar om hot och våld. I LSS står det att personal ska finnas som behövs för att ge god vård. Vidare står det att den enskilde ska till största möjliga utsträckning ges möjlighet att kunna påverka stödets utformning. Det är där som man måste se till att det finns tillräckligt med personal, menade Riitta-Leena Karlsson. En vårdare berättar Det finns ett stort behov av att diskutera hot- och våldsfrågor, säger Sean Urbas, vårdare på Jenny Linds gruppbostad i Fruängen. Det är bra att så här på en föreläsning få reda på vad det handlar om och var man kan få mer information. Vi brukar säga att en del behöver mer för att få lika mycket. Kan leda till kniviga arbetsmiljöfrågor Riitta-Leena Karlsson vände sig till publiken och frågade om någon kan ge ett exempel på en knivig arbetsmiljöfråga, där LSS kan tyckas krocka med arbetsmiljölagen.

12 22 Om hot och våld Om hot och våld 23 Rökning, nämnde någon i publiken. Riitta-Leena Karlsson höll med. Det kan leda till ett arbetsmiljöproblem för personalen och i vissa fall även till konflikter. Även regler på boenden kan leda till konflikter, det har förekommit interna regler som har orsakat konflikter till exempel angående besök samt om flick- och pojkvänner får sova över. Sådant kan oftast lösas, sa Riitta-Leena Karlsson. Vad är då lösningen? Kommunikation är ofta en nyckel till att komma åt hot- och våldssituationer. Det är viktigt att personalen inte känner sig stressad så att de kan förklara vad som ska hända, sa Riitta-Leena Karlsson. Kompetens är också viktigt. Personalen måste veta vad olika funktionsnedsättningar innebär och behöver även få en introduktion kring behoven hos varje individ. Där såg hon en stor nytta med att göra riskbedömningar för varje brukare. Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet: tekniska fysiska arbetsorganisatoriska sociala arbetets innehåll Personalens värderingar påverkar mötet med brukaren och det är viktigt att arbetsledaren sätter gränser så att värderingarna följer de bärande principerna i lagstiftningen och är lämpliga till exempel på boendet. Hon poängterade även att mötet mellan personal och brukare påverkas av samma faktorer som ute i övriga samhället, exempelvis av kön, etnicitet och ålder. En man har exempelvis lättare att få stöd än kvinnor. Förutom att ha utbildning och erfarenhet behöver personalen vara bra på att samarbeta och duktiga på bemötande. För att få arbetsmiljölagen och LSS att fungera tillsammans behövs god bemanning och gott ledarskap. Det är också viktigt med ett bra samarbete mellan arbetsgivaren och skyddsombudet, avslutade Riitta-Leena Karlsson. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

13 24 Om hot och våld Om hot och våld 25 Kan man förbereda sig för hot och våld? Författare: Titti Svensson Foto: Pontus Johansson mation som riktar sig till den del av hjärnan som hanterar ord. Men det är inte den delen av hjärnan som i första hand hjälper dig när du blir rädd och stressad, förklarar han. Många som arbetar med människor utbildas i hur de bör förhålla sig till hotfulla och våldsamma situationer i arbetslivet. Trots det reagerar de flesta instinktivt och inte alltid så klokt när det väl hettar till. Så frågan är: går det verkligen att förbereda sig för hot och våld? Arbetsrelaterat hot och våld är tyvärr någonting som alltfler yrkesgrupper måste förebereda sig för och kunna förhålla sig till. För många poliser är hotfulla situationer vardagsmat och något de ständigt måste vara beredda på att kunna hantera. Olov Larsson har själv arbetat som polis, men har även varit ansvarig för att utbilda poliser för extremt hotfulla situationer. För några år sedan lämnade han polisen och arbetar numera heltid med att utbilda och föreläsa om hot och våld. Till hösten kommer han ut med en bok som tar upp vad som egentligen händer i huvudet på oss när vi uppfattar något som hotfullt. Enligt Olov Larsson skapar Ambulanssjukvårdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset lär sig hur man blir beredd på hot automatiska processer hotfulla situationer. i kroppen, kopplade till den äldsta delen av hjärnan som kallas limbiska systemet. Den delen fungerar som hjärnans primitiva larmsystem och har som uppgift att snabbt få igång larmreaktionerna i kroppen. När vi upplever oss hotade startar därför en stressreaktion, som syftar till att försvara oss. Frivilliga rörelser stängs av och huvudet vrids mot det som skrämde oss. Andningen saktar ner och pulsen går ner, känsligheten i hjärnan ökar och vi blir fokuserade på det som stört oss. I detta tillstånd har vi inte längre tillgång till vårt ordminne, utan endast känslominnen och ordlösa minnen av liknande situationer. Det är därför vi är oförmögna att i en sådan situation minnas och tillämpa sådant vi lärt oss genom traditionella utbildningar. När man väl förstår hur det fungerar inser man också att det inte fungerar att informera om hur man bör agera. Det krävs även att man etablerar nya känslominnen som man kan använda sig av i dessa skarpa situationer, förklarar Olov Larsson. Få utbildningar har verkan Under en eftermiddag fick några av deltagarna i projektet Hot och våld ta del av hans erfarenheter av hot, våld och konsten att förbereda sig. Han menar att de flesta utbildningar inom området inte har någon reell verkan: Tyvärr leder de flesta utbildningar om hot och våld inte till att man faktiskt är bättre förberedd på att hantera våldsamma situationer. Det beror på att nästan alla utbildningar utgörs av infor- Träna på att göra rätt För att uppnå verklig förändring måste man alltså träna praktiskt på att hantera hot och våldsamma situationer. På så sätt kan användbara beteenden och lösningar lagras i kroppens känslominnen och finnas tillgängliga när det uppstår autentiska situationer. Men det gäller att träna på att göra rätt och inte nöja sig med att lära sig av misstagen. Det enda man lär sig av misstag är hur man gör fel. Hur ska man då kunna agera på rätt sätt i en hotfull situation? avslutar Olov Larsson.

14 Att drabbas av hot eller våld.

15 Att drabbas av hot eller våld 29 Tidig hjälp viktigt för våldsdrabbade Författare: Titti Svensson Alla arbetsgivares ambition måste vara att ingen medarbetare ska riskera hot och våld. Ändå inträffar det ibland. Psykologen Per Sandberg arbetar med att hjälpa de utsatta. Per Sandberg är verksam vid Kris- och traumacentrum i Stockholm. De startade för femton år sedan och fokuserade ursprungligen på att ta hand om traumatiserade och torterade flyktingar. Hot och våld är dock ett stort problem även hos oss och idag arbetar man även med diagnostik, behandling och rehabilitering av personer som traumatiserats i Sverige. Många av patienterna som varit utsatta för hot, våld eller rån kommer till Kris- och traumacentrum via så kallade krisförsäkringar. Enligt försäkringsavtalen har de rätt till ett första terapeutiskt samtal inom 48 timmar efter händelsen. Per Sandberg möts därmed dagligen av människor som befinner sig i akuta kristillstånd. Men vad är egentligen en kris och varför uppstår den? Vi människor är väldigt duktiga på att organisera omvärlden efter känslor, sinnesintryck och sammanhang. I takt med att världen utvecklas, växer även vår inre karta av världen. När vi utsätts för ett trauma kan vi inte längre förstå eller hantera omgivningen med hjälp av våra tidigare erfarenheter. Den inre kartan och den yttre världen stämmer inte längre överens och då uppstår en kris, berättar Per Sandberg vid ett seminarium om Hot och våld som AFA Försäkring höll den 20 oktober.

16 30 Att drabbas av hot eller våld Att drabbas av hot eller våld 31 Tilliten försvinner Vanliga symtom vid en kris är mardrömmar, ångest, minnesproblem och återupplevanden. Det är vanligt att personen undviker platser och aktiviteter som påminner om den våldsamma händelsen. Om incidenten inträffat på arbetsplatsen kan det därför ibland bli svårt för personen att återgå till arbetet. Kriser utlöses ofta av stressande händelser som olyckor, dödsfall och våld. Allra hårdast reagerar vi på händelser utförda av en annan människa. och enligt Per Sandberg finns det ett samband mellan hur personen först tas om hand och möjligheten att bearbeta det som skett. Han har därför upprättat en plan för en emotionell första hjälpen-insats. Efter att först ha kontrollerat eventuella fysiska skador bör man fokusera på att få kroppskontakt genom att krama om eller hålla personen i handen. Därefter ska man försöka få en emotionell kontakt genom att fråga hur personen mår och få igång ett samtal. Det är även viktigt att föra personen till en trygg plats, erbjuda vätska och ringa anhöriga. Även om naturkatastrofer som tsunamin är fruktansvärda så finns det ingen ondska i sådana händelser. Om man däremot blir utsatt för våld från en annan människa blir man inte bara fysiskt skadad, man tappar även tilliten till andra människor. Och det är ofta det svåraste att bygga upp igen, förklarar Per Sandberg. Klarar det ofta själv Per Sandberg är noga med att påpeka att det är väldigt individuellt hur vi reagerar på en traumatisk händelse och långt ifrån alla behöver professionell hjälp för att kunna gå vidare. Försök få personen att prata om det som skett och tänk på att verkligen vara närvarande i samtalet. Man behöver inte säga så mycket eller rätt saker, det viktigaste är att lyssna, förklarar Per Sandberg. Han betonar att den första insatsen lika gärna kan göras av en kollega som av en psykolog. Det viktiga är att någon tar sig an den drabbade. Om den första hjälpen görs på ett bra sätt är nittio procent av jobbet redan gjort. Då är det lätt för mig att ta över om det skulle behövas, avslutar han. Ungefär åttio procent av alla människor klarar av sådana händelser med hjälp av vänner och anhöriga, men ibland behövs professionell hjälp för att undvika att fastna i ångest och andra symptom som posttraumatiskt stressyndrom, säger han. En annan orsak till att man kan behöva behandling är att man har någon tidigare traumatisk händelse bakom sig, som en våldtäkt eller annat övergrepp, som kommer upp till ytan genom den nya händelsen. Då kanske man måste bearbeta den gamla händelsen innan man komma över det som skett. Först hjälpen för drabbade Om en person blir utsatt för ett trauma är det viktigt att han eller hon snabbt får stöd. Behovet av att prata om det som hänt är stort

17 32 Att drabbas av hot eller våld Att drabbas av hot eller våld 33 Hot räcker för att orsaka smärtor hos vårdpersonal Författare: Michael Nyhaga Ledningen viktig På de arbetsplatser där cheferna och den högsta ledningen tog säkerhetsproblemen på allvar och personalstyrkan var tillräckligt stor minskade sambandet mellan våld och smärtor. Forskningen visar tydligt att våld i arbetet har allvarliga konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan, säger Helena Miranda. Att utsättas för våld, eller till och med enbart hot om våld, på jobbet kan ge ryggont och andra smärtor. Det visar en studie bland vårdanställda i USA. Det är fråga om ett tydligt samband som inte kan förklaras enbart med fysiska skador. Fysiskt våld i arbetet är en betydande stressfaktor som kan förvärra och vidmakthålla olika smärtsymptom, säger Helena Miranda, forskare vid finländska Arbetshälsoinstitutet och en av dem som varit med om att utföra studien, i ett pressuttalande. Till och med enbart hot om våld kan utlösa smärtor. Redan det att upprepade gånger utsättas för hot om våld är tillräckligt för att orsaka smärtliknande förnimmelser, säger Helena Miranda. Finländsk statistik visar att besvär från rörelseorganen är en vanligare orsak till sjukpensionering (finska motsvarigheten till sjukoch aktivitetsersättning) bland vårdare än andra yrkesgrupper och våld är vanligt i vårdyrken. Enligt statistik från svenska Arbetsmiljöverket är det oftast anställda inom vård- och omsorgsyrken som sjukskrivs på grund av hot och våld. Psykosomatiska besvär och trakasserier Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att psykosomatiska besvär som huvudvärk och orolig mage är vanligare på arbetsplatser där man riskerar utifrån kommande hot eller våld. Dessutom förekommer interna bråk och sexuella trakasserier betydligt oftare där, visar deras frågeundersökning. Större risk för smärta Närmare ettusen vårdare inom långvården har deltagit i studien. Hälften av dem uppger att de utsatts för våld i arbetet antingen från patienterna eller från deras anhöriga. Ju oftare de hade utsatts för våld, desto större var risken att få långvarig värk. De som hade utsatts för våld vid flera tillfällen de senaste månaderna hade en och en halv gång förhöjd risk för ryggsmärta och två gånger högre risk för smärta från axlar och nacke, jämfört med dem som aldrig drabbats. Risken för utbredda smärttillstånd smärta på flera ställen samtidigt var nästan tre gånger högre även efter att forskarna tagit hänsyn till andra individuella och arbetsfaktorer.

18 34 Att drabbas av hot eller våld Att drabbas av hot eller våld 35 Så får du ersättning om du drabbas av hot eller våld Författare: Anette Iacobaeus Foto: Birgitta Bräysy Maria Göth Federspiel är skadereglerare på AFA Försäkring. Här berättar hon om hur det går till att få ersättning om man har drabbats av hot och våld på arbetet. Den som har ett ärende hos oss är alltid välkommen att ringa, säger Maria Göth Federspiel. Vad händer när en anmälan kommer in till AFA Försäkring? När en anmälan som rör hot och våld kommer till oss görs en utredning om arbetsgivaren har tecknat en försäkring. För anställda inom kommuner och landsting är det enkelt eftersom de har de kollektivavtalade försäkringar. Sedan kommer ärendet till skadeavdelningen. Inom sju dagar från att ärendet kommer in ska vi kontakta kunden. Det gör vi oftast via brev. Vi märker att de som får stöd av sin arbetsgivare efter att ha drabbats av en hot- eller våldssituation mycket lättare och fortare kommer ur en krisreaktion som kan inträffa, säger Maria Göth Federspiel. Om man drabbas av hot eller våld bör man kontakta sin arbetsgivare eller facket för att få stöd att anmäla det som har hänt till AFA Försäkring. Det är viktigt att anmäla den här typen av skador även om man inte har varit sjukskriven. Vi märker att de som får stöd av sin arbetsgivare lättare kommer ur en krisreaktion, säger Maria Göth Federspiel. Blankett för att göra en anmälan kan laddas ner från webbplatsen afaforsakring.se. Det är den som är skadad som är ansvarig för att anmäla men arbetsgivaren ska också skriva på anmälningsblanketten. På AFA Försäkring finns en speciell avdelning som tar hand om alla hot- och vårdsärenden. Där arbetar Maria Göth Federspiel och tolv andra skadereglerare. I Marias grupp tar de hand om ärenden från anställda inom kommuner och landsting. Vilken ersättning kan den som drabbas av hot och våld få? Det finns speciella regler för hot- och våldsärenden inom kommuner och landsting. Det innebär att den som varit sjukskriven åtta dagar i en följd har rätt till 100 procent ersättning för inkomstbortfall och slipper självrisken för kostnader, som annars är 500 kronor. Ersättning för kostnader lämnas upp till högkostnadsskyddet som är 900 kronor för vårdkostnader och 1800 kronor för läkemedelskostnader. Den som varit sjukskriven mer än 30 dagar har också rätt till ersättning för sveda och värk. Det är en ersättning för medicinska besvär. I ett begränsat sjukfall är den akuta tiden ofta lika med sjukskrivningstiden. Idag är grundbeloppet på 77 kronor per dag. När det gäller skador till följd av hot och våld kan man dock av terapeutiska skäl rekommenderas att försöka vistas på arbetsplatsen, i stället för att vara hemma. Om denna tid kan anses motsvara en 30 dagars sjukskrivningstid kan kunden har rätt till ersättning för sveda och värk trots att han eller hon inte varit sjukskriven. En kund som har drabbats av hot och våld får en egen handläggare på AFA Försäkring. Vi lämnar ingen kränkningsersättning. Sådan ersättning får man från Brottsoffermyndigheten.

19 36 Att drabbas av hot eller våld Att drabbas av hot eller våld 37 När betalas ersättningen ut? Ersättningen för merkostnader till följd av skadan betalas ganska omgående. När vi har fått bekräftat att sjuklön och sjukpenning har betalats ut, från arbetsgivaren och Försäkringskassan, kan vi även betala ut ersättning för inkomstbortfall. Den andra ersättningen, för sveda och värk, lämnas när vi kan bedöma omfattningen av skadan och hur pass bra den läker. Då har vi ofta hjälp av medicinska handlingar. När vi har tillräckligt underlag för att kunna göra bedömningen brukar ersättningen kunna lämnas inom 14 dagar. Går hanteringen att skynda på? Det som kan skynda på hanteringen är att bifoga handlingar som vi behöver redan när anmälan görs. Då slipper vi be om kompletteringar. Bifoga exempelvis kopior av anmälningen till Försäkringskassan, på läkarintyg och på kvitton för kostnader. Vi vill också gärna ha kopior på en polisanmälan om en sådan har gjorts. Om det har varit uppe i domstol vill vi även få en kopia av domslutet. Behöver skadan polisanmälas? Vi tycker att om det har skett ett övergrepp så ska det polisanmälas, men det är inte ett krav för att få ersättning. Statistik om hot och våldsärenden Under åren 2009 och 2010 har det anmälts cirka 2000 hot- och våldsärenden per år till AFA Försäkring som specifikt rör kommuner och landsting. Vilket stöd får ni av andra i arbetet med ärendena? Vi som arbetar med hot- och våldsärenden har kontakt med en läkare som vi träffar en gång i månaden. Vi har också tillgång till psykiatriker som gör medicinska bedömningar i våra ärenden. Dessutom får vi egen handledning och utbildning några gånger per år från en terapeut på Kris och Traumacenter i Danderyd. Vi kan även remittera våra kunder till Kris och Traumacenter. De har terapeuter över hela landet. Det är i första hand kunder som saknar egen företagshälsovård eller som inte kan få hjälp inom den offentliga vården som remitteras dit. Är det något mer som kan vara bra att känna till? Man behöver inte speciellt yrka om olika slags ersättning, det vill säga för inkomstbortfall, sveda och värk med mera. Har man väl gjort en anmälan är det vår skyldighet på AFA Försäkring att informera och utreda om rätten till ersättning. Det kan även vara bra att känna till att AFA Försäkring gör en utredning om kunden har fått bestående men. Den görs cirka 1,5 år efter friskskrivningen.

20 Speglar hot och våld i olika verksamheter.

En mycket väl godkänd utbildning.

En mycket väl godkänd utbildning. Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning En mycket väl godkänd utbildning. 2 Funktionshinder, Hägersten Liljeholmens Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet

Läs mer

Fakta, statistik och åtgärder. Inblick i hot och våld på jobbet.

Fakta, statistik och åtgärder. Inblick i hot och våld på jobbet. Fakta, statistik och åtgärder Inblick i hot och våld på jobbet. 2 Fakta, statistik och åtgärder AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att hitta metoder och verktyg

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2008-11-11 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Mälardalens högskola Akademin för Hälsa, vård och välfärd, HVV 2015 Beslutande: Handläggande: 2015.01.28 Maria Müllersdorf Tanja Dunerbrandt, Madeleine

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (8.4.1) HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN BESLUT 2007-02-20 23 Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Antagen xxx Framtagen av Vendela Muhrén, Linda Häggström och Ann-Louise Nyberg. Kommunledningsförvaltningen Handlingsplanen ska ses som ett

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Policy och handlingsplan vid hot och våld Torsby kommun

Policy och handlingsplan vid hot och våld Torsby kommun Policy och handlingsplan vid hot och våld Torsby kommun Antagen av Omsorgsnämnden 2005-08-23 162 15/05/2006 2 Innehållsförteckning: Sida 1. Policy om hot och våld mot förtroende valda och anställda. 3

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer