SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

Transkript

1 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, broar etc. o Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar (dammanläggningar, sjukhus, idrottsanläggningar etc.) Hälsosektorn o Sjukvårdsbehandlingar o Läkemedel Brandförsvaret Utbildningssektorn Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samhällsstöd vid industrietableringar/annat industristöd Förändrad lagstiftning eller andra politiska beslut i- nom olika områden Biståndsprojekt Samhället oftast = nationen, men inget hindrar att man gör en samhällsekonomisk kalkyl för en viss region eller för världsekonomin 1

2 Varför görs samhällsekonomiska kalkyler? I många fall speglar inte en rent finansiell kalkyl (företagsekonomisk eller statsfinansiell kalkyl) samhällsekonomiska kostnader och intäkter Vissa poster som påverkar välfärden finns inte med o Väginvestering: tidsvinster, miljöeffekter, effekter på antal olyckor o Sjukvårdsbehandling: värdet av att vara frisk, effekt på produktionsbortfall Vissa poster finns med till ett samhällsekonomiskt felaktigt värde o Exempel: Anställandet av arbetskraft som alternativt skulle ha varit arbetslös - I den samhällsekonomiska kalkylen försöker man ta hänsyn till alla effekter som direkt/indirekt påverkar människors välfärd - Man väger sedan (om möjligt) samman dessa effekter till ett monetärt mått, annars flerdimensionell kalkyl Två tillvägagångssätt - Utgå ifrån en finansiell kalkyl (företagsekonomisk kalkyl) och korrigera och komplettera - Bygg upp den samhällsekonomiska kalkylen från grunden 2

3 Utgångspunkten för samhällsekonomiska kalkyler är välfärdsteorin, d.v.s. alla effekter skall härledas utifrån de berörda individernas egna värderingar Eftersom paretokriteriet sällan är tillräckligt måste kalkylen bygga på det potentiella paretokriteriet Om kalkylen ger ett positivt resultat vet man att vinnarna alltid kan kompensera förlorarna oavsett hur intäkter och kostnader är fördelade mellan olika grupper det potentiella paretokriteriet är uppfyllt Exempel: I en samhällsekonomisk kalkyl är summan av intäktsposterna 100 miljoner och summan av kostnadsposterna 70 miljoner, d.v.s. det samhällsekonomiska överskottet är 30 miljoner En uppdelning av kalkylen kan göras för tre olika grupper Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt alternativ 1 alternativ 2 alternativ 3 Grupp Grupp Grupp Totalt Oavsett uppdelning kan vinnarna kompensera förlorarna! 3

4 Problem att hantera/arbetsgång 1. Identifiering 2. Kvantifiering 3. Värdering 4. Diskontering och tidshorisont 5. Osäkerhet 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål från uppdragsgivaren; (välfärdsfördelningen, finansiella effekter för stat eller kommun) 1. Identifiering Val av jämförelsealternativ (oftast nollalternativ ) Hitta alla väsentliga effekter av projektet relativt jämförelsealternativet 2. Kvantifiering Mät effekternas storlek, gör prognoser Problem med att kvantifiera vissa effekter som exempelvis bekvämlighet eller miljö. Beskriv på annat sätt, gå direkt till värdering 3. Värdering För varor och tjänster som säljs på marknader kan man utnyttja den information om värdering som ges av marknaden (exempelvis priser) För nyttigheter som inte marknadsförs får man uppskatta värdet på annat sätt 4

5 Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter, benefits Antag att projektets produktion leder till en ökad konsumtion inom landet. Värdet av konsumtionsökningen bestäms av konsumenternas betalningsvilja - Om det råder jämvikt på marknaden och projektets produktion är så liten att den inte påverkar marknadspriset detta pris kan användas vid värdering (gäller oavsett marknadsform) - Om projektet påverkar marknadspriset (icke marginell förändring) kommer priset att underskatta betalningsviljan, d.v.s. den samhällsekonomiska intäkten överstiger den företagsekonomiska D Värdet av konsumtionsökningen = hela ytan under efterfrågekurvan P f P e Q f Q e 5

6 - Även om det råder efterfrågeöverskott (exempelvis p.g.a. en prisreglering) så underskattar priset betalningsviljan MV? D S Vad är betalningsviljan för dem som får tillgång till den utökade produktionen? P tak Q S Q D - Justera för eventuella positiva externa effekter av konsumtionen eller produktionen (negativa externa effekter justeras oftast på kostnadssidan) - Om projektet säljer till utlandet är försäljningsintäkter = samhällsekonomiska intäkter (d.v.s. ingen hänsyn till marknadssituationen utomlands), givet att valutakursen är rätt (konvertibel valuta) och det inte existerar positiva externa effekter av produktionen - Om projektets produktion ersätter import istället för att leda till ökad konsumtion är den samhällsekonomiska intäkten = inbesparade importkostnader 6

7 Samhällsekonomiska kostnader, costs Antag att projektet köper insatsvaror eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark Avgörande fråga: Vad är alternativkostnaden? Vad händer om projektet inte efterfrågar och utnyttjar produktionsresursen? Exempel: Projektet köper en insatsvara inom landet Hur antar vi att marknaden reagerar på projektets köp? - undanträngning : produktionen av insatsvaran förändras inte andra köpare blir utan alternativkostnaden = vad dessa maximalt var beredda att betala för insatsvaran - specialproduktion : produktionen av insatsvaran ökar för att tillfredsställa den ökade efterfrågan alternativkostnaden = produktionskostnaden Om det rör sig om en marginell förändring (opåverkat pris) + inga externa effekter + inga skatter eller subventioner + fullständig konkurrens så visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om man antar undanträngning eller specialproduktion I andra fall innebär undanträngning och specialproduktion ofta olika alternativkostnad 7

8 negativ extern effekt MC 0 MC sam D UT = P 0 SP = MC o S P 0 SP UT Q 0 punktskatt (ej som korrigering för extern effekt) P 0 D S vid skatt S utan skatt = MC sam UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 OBS, generella skatter (moms) skall i princip räknas med även vid specialproduktion av insatsvaran, eftersom skatt då även läggs på det som produktionsfaktorerna för insatsvaran alternativt hade använts till monopol P 0 MC UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 8

9 - Om man inte har kunskap om faktiska förhållanden antas i normalfallet att specialproduktion råder (se dock arbetskraft nedan) - Vid köp av utländska företag är kostnaden = projektets betalning till utlandet (givet rätt kurs ) (d.v.s. i princip skall miljöeffekter utomlands inte ingå i en kalkyl för samhället Sverige) Arbetskraft: - Normalt antas att alternativet är likartad sysselsättning någon annanstans. Om dessutom marknadslön råder antas denna (bruttolönen, inklusive sociala avgifter) visa arbetskraftens alternativkostnad (undanträngning) - I vissa projekt är det rimligt att tänka sig att alternativet (på kort sikt) är arbetslöshet. Vad är alternativkostnaden för alternativt arbetslös arbetskraft? o Värdet av den fritid som förloras? (Men fritiden kan anses vara ofrivillig), eller värdet av förlorat hemarbete o Ofta antas alternativkostnaden vara approximativt lika med noll OBS! I flerårsprojekt är det orimligt att anta att alternativet är arbetslöshet 9

10 Några speciella frågor Kapitalförluster Antag att ett vägbygge medför att en skola måste läggas ned. Skolan byggdes för två år sedan för 10 miljoner kr Kapitalförlust 10 miljoner? (eller något mindre p.g.a. avskrivning) FEL! Detta utgör ett exempel på sunk costs Den samhällsekonomiska kostnaden beror på situationen Ny skola byggs. Kostnaden för nybygget (samma standard) är 15 miljoner Barnen får gå i annan befintlig skola o Ledig kapacitet ingen kostnad o Utbyggnad kostnad för utbyggnaden o Större klasser lägre skolstandard? (svårvärderad post) I samtliga fall kan tillkomma förändrade reskostnader Varning för dubbelräkning! 10

11 Finansiella flöden utan resursanspråk skall inte påverka bruttokalkylen Ett statligt projekt innebär att man anställer en person som under ett år producerar varor/tjänster till ett värde av :- (netto) Projektet betalar honom :-, på vilket personen betalar skatt :- Alternativt är personen arbetslös och får arbetslöshetsersättning (som vi antar helt betalas av staten) på :-, på vilket personen betalar :- i skatt Projektet leder till att staten får minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och ökade skatteintäkter Men detta påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylens nettoresultat! Benefits :-, Costs 0:- Överskott :- De andra posterna påverkar endast fördelningen mellan staten (övriga samhället) och individen produktion lön skatt på lön arbetslöshetsersättning skatt på ersättningen Totalt Staten (övriga samhället) individen totalt /- 0 +/-0 +/-0 +/

12 Inhemsk produktion ersätter utländsk Värdering av intäktssidan: Exempel 1 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 100 ex för 30:- 30:- 20:- Tull FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 2 miljoner 100 Exempel 2 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 150 ex för 20:- 30:- FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 3,25 miljoner 20:

13 Värdering av ej marknadsförda varor och tjänster Miljö o Utsläpp o Intrång - Nyttjandevärde - Optionsvärde - Existensvärde Olycksrisk (människoliv) Hälsotillstånd ( QALYs = kvalitetsjusterade levnadsår) Restid Buller Social trygghet, bo kvar på hemorten Frånvaron av pris betyder inte att effekterna är utan värde, men ej heller att värdet är oändligt! - Utgångspunkt vid värdering skall normalt även här vara konsumenternas betalningsvilja: Direkt värderingsmetod Indirekta värderingsmetoder o Studera människors beteende i verkliga valsituationer o Studera marknadsreaktioner 13

14 - Värderingsmetoder som inte direkt utgår ifrån konsumenternas betalningsvilja: o Implicit värdering från tidigare politiska beslut o Expertvärderingar Om man finner vissa poster omöjliga att värdera identifiera, kvantifiera, beskriv flerdimensionell kalkyl låt beslutsfattarna värdera! Rekommenderade riktvärden, svenska exempel från transportsektorn (ASEK 4, 2008, 2006 års prisnivå) CO 2 1,50:-/kg (under omprövning) NO x 75:-/kg SO 2 25:-/kg Tid, tjänsteresor 275:-/h Tid, privatresor < 100km 51:-/h Tid privatresor > 100 km 102:-/h Väntetid < 10 min 42:- till 87:-/h (det högre värdet för resor > 100km ) Väntetid > 10 min 8:- till 42:-/h (beroende av väntetid och reslängd) Statistiskt liv 21 milj kr (plus materiella skador 1,321 milj kr) Statistiskt svårt skadad 3,486 milj kr (plus materiella skador 0,661 milj kr) Statistiskt lindrigt skadad 0,133 milj kr (plus materiella skador 0,066 milj kr) Totala externa effekter: exempel Personbil, (bensindriven), landsbygd Personbil, (bensindriven), tätort Tung lastbil, (> 16 ton), landsbygd Tung lastbil, (> 16 ton), tätort 0,16:-/km 0,49:- till 0,61:-/km 1,50:- till 1,89:-/km 4,13:_ till 6,02:-/km 14

15 Exempel, väginvestering En ny väg leder till sänkt fordons- och tidskostnad för trafikanterna (sänkt generaliserad transportkostnad, GC) D GC 0 GC 1 A B Q 0 Q 1 A= Inbesparade kostnader för ursprungliga trafikanter B = Nettovärdet för tillkommande trafikanter Justera för förändringar i externa effekter för ursprungliga trafikanter och lägg till externa effekter för tillkommande trafikanter Jämför med investeringskostnaden 15

16 4. Diskontering och tidshorisont Eftersom benefits och costs oftast inträffar i olika tidpunkter måste framtida poster diskonteras till nuvärde Vid en investering ofta nedanstående tidsprofil: Benefits 0 tid (år) Projekt A Cost Ju högre diskonteringsräntan är desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Nettonuvärde = Benefits till nuvärde minus costs till nuvärde = nettot av odiskonterade värden Projekt A internränta 0 diskonteringsränta 16

17 Valet av diskonteringsränta kan också påverka rangordningen mellan olika alternativ. Om benefits ligger längre fram i tiden blir nuvärdet mer räntekänsligt Benefits 0 tid (år) Projekt B Cost Nettonuvärde Projekt B Vid ränta < i 0 är projekt B bättre än A Vid ränta > i 0 är projekt A bättre än B Projekt A 0 i 0 diskonteringsränta För att rangordna projekt brukar man ibland använda B C nettonuvärdeskvoten C 17

18 Vilken diskonteringsränta bör man välja? Diskonteringsräntan bör härledas från konsumentvärderingar och avkastning på alternativa investeringar. Information om dessa kan ges av marknadsräntor, men i praktiken problematiskt hänsyn till framtida generationer Vanlig diskonteringsränta i Sverige idag är 4% (real ränta), men känslighetsanalys bör göras Vilken tidshorisont bör man välja? Normalt är tidshorisonten lika med projektets ekonomiska livslängd, (för investeringar i nya vägar eller järnvägar oftast år) Ibland kan effekter uppträda efter projektets livslängd 18

19 5. Osäkerhet Osäkerhet om framtida effekter eller värderingar brukar ibland hanteras genom att man använder sig av en högre diskonteringsränta, men flertalet ekonomer rekommenderar inte detta! Istället känslighetsanalys! 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål Välfärdsfördelningen o Dela upp kalkylen på olika intressenter o viktad CB-analys Finansiella restriktioner o Separata kalkyler för statens eller kommunens finanser o Hänsyn till cost of public funds, genom att vikta offentliga underskott med vikt > 1 OBS! Skilj på samhällsekonomisk kalkyl och en kalkyl som visar hur statens eller kommunens finanser påverkas av ett projekt 19

20 Övningsuppgift Denna uppgift består i att beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten av att låta företaget Pillerprodukt fortsätta tillverkningen av läkemedel ytterligare ett år. Förutsättningarna är följande: Under en följd av år har företaget visat dålig lönsamhet och frågan om nedläggning är högaktuell. Det lokala facket har dock bett företaget att upprätthålla produktionen ytterligare ett år. Om ett år kommer nämligen ett nytt företag till orten och de anställda kan då, utan mellanliggande arbetslöshetsperiod, direkt övergå till anställning i det nya företaget. Företaget säljer sin produkt till det statliga Apoteksbolaget för 10 miljoner kr årligen. Om produktionen upphör kommer apoteksbolaget istället att köpa motsvarande läkemedel utomlands till en kostnad av 13 miljoner kr. Av detta utgörs dock 2 miljoner kr av tullkostnader. Det utländska företagets produktionskostnader är endast 8 miljoner kr. Företagets årliga kostnader för arbetskraft är 6 miljoner kr. Av detta utgörs en miljon av sociala avgifter. Av de återstående 5 miljonerna kommer 3 miljoner stat och kommun tillgodo i form av statlig, respektive kommunal skatt. Om företaget läggs ned direkt antas samtliga anställda gå arbetslösa hela året fram till dess att de blir anställda av det företag som skall etablera sig. Under tiden får de statlig arbetslöshetsersättning för totalt 4 miljoner kr. Ersättningen är beskattad och av de fyra miljonerna går 2,5 tillbaka till stat och kommun i form av skatt. Kostnader för insatsvaror uppgår till 7 miljoner årligen. Insatsvarorna köps från en inhemsk kemisk fabrik som har patent på sin tillverkning. De verkliga produktionskostnaderna för den kemiska fabriken är enbart 4 miljoner. Den kemiska fabriken har fullt kapacitetsutnyttjande och skulle lätt kunna sälja sin produkt till andra företag istället. Läkemedelsföretagets maskinpark är i stort sett utsliten och antas inte ha något annat användningsområde. Om företaget fortsätter producera ett år till kommer man att erhålla statligt driftsstöd på 2 miljoner kr. På orten har nyligen byggts ett daghem. Om företaget läggs ned omedelbart kommer flera familjer att hålla sina barn hemma under arbetslöshetsåret. Som en följd av detta kan daghemmet skjuta upp anställandet av ytterligare en person i ett år. På så sätt sparar kommunen in :-. Den person som skulle anställts antas under året då i begränsad omfattning jobba som privat dagmamma på en ort med brist på kommunal barnomsorg, men i så fall endast tjäna :-. 20

21 21