SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig"

Transkript

1 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, broar etc. o Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar (dammanläggningar, sjukhus, idrottsanläggningar etc.) Hälsosektorn o Sjukvårdsbehandlingar o Läkemedel Brandförsvaret Utbildningssektorn Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Samhällsstöd vid industrietableringar/annat industristöd Förändrad lagstiftning eller andra politiska beslut i- nom olika områden Biståndsprojekt Samhället oftast = nationen, men inget hindrar att man gör en samhällsekonomisk kalkyl för en viss region eller för världsekonomin 1

2 Varför görs samhällsekonomiska kalkyler? I många fall speglar inte en rent finansiell kalkyl (företagsekonomisk eller statsfinansiell kalkyl) samhällsekonomiska kostnader och intäkter Vissa poster som påverkar välfärden finns inte med o Väginvestering: tidsvinster, miljöeffekter, effekter på antal olyckor o Sjukvårdsbehandling: värdet av att vara frisk, effekt på produktionsbortfall Vissa poster finns med till ett samhällsekonomiskt felaktigt värde o Exempel: Anställandet av arbetskraft som alternativt skulle ha varit arbetslös - I den samhällsekonomiska kalkylen försöker man ta hänsyn till alla effekter som direkt/indirekt påverkar människors välfärd - Man väger sedan (om möjligt) samman dessa effekter till ett monetärt mått, annars flerdimensionell kalkyl Två tillvägagångssätt - Utgå ifrån en finansiell kalkyl (företagsekonomisk kalkyl) och korrigera och komplettera - Bygg upp den samhällsekonomiska kalkylen från grunden 2

3 Utgångspunkten för samhällsekonomiska kalkyler är välfärdsteorin, d.v.s. alla effekter skall härledas utifrån de berörda individernas egna värderingar Eftersom paretokriteriet sällan är tillräckligt måste kalkylen bygga på det potentiella paretokriteriet Om kalkylen ger ett positivt resultat vet man att vinnarna alltid kan kompensera förlorarna oavsett hur intäkter och kostnader är fördelade mellan olika grupper det potentiella paretokriteriet är uppfyllt Exempel: I en samhällsekonomisk kalkyl är summan av intäktsposterna 100 miljoner och summan av kostnadsposterna 70 miljoner, d.v.s. det samhällsekonomiska överskottet är 30 miljoner En uppdelning av kalkylen kan göras för tre olika grupper Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt alternativ 1 alternativ 2 alternativ 3 Grupp Grupp Grupp Totalt Oavsett uppdelning kan vinnarna kompensera förlorarna! 3

4 Problem att hantera/arbetsgång 1. Identifiering 2. Kvantifiering 3. Värdering 4. Diskontering och tidshorisont 5. Osäkerhet 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål från uppdragsgivaren; (välfärdsfördelningen, finansiella effekter för stat eller kommun) 1. Identifiering Val av jämförelsealternativ (oftast nollalternativ ) Hitta alla väsentliga effekter av projektet relativt jämförelsealternativet 2. Kvantifiering Mät effekternas storlek, gör prognoser Problem med att kvantifiera vissa effekter som exempelvis bekvämlighet eller miljö. Beskriv på annat sätt, gå direkt till värdering 3. Värdering För varor och tjänster som säljs på marknader kan man utnyttja den information om värdering som ges av marknaden (exempelvis priser) För nyttigheter som inte marknadsförs får man uppskatta värdet på annat sätt 4

5 Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter, benefits Antag att projektets produktion leder till en ökad konsumtion inom landet. Värdet av konsumtionsökningen bestäms av konsumenternas betalningsvilja - Om det råder jämvikt på marknaden och projektets produktion är så liten att den inte påverkar marknadspriset detta pris kan användas vid värdering (gäller oavsett marknadsform) - Om projektet påverkar marknadspriset (icke marginell förändring) kommer priset att underskatta betalningsviljan, d.v.s. den samhällsekonomiska intäkten överstiger den företagsekonomiska D Värdet av konsumtionsökningen = hela ytan under efterfrågekurvan P f P e Q f Q e 5

6 - Även om det råder efterfrågeöverskott (exempelvis p.g.a. en prisreglering) så underskattar priset betalningsviljan MV? D S Vad är betalningsviljan för dem som får tillgång till den utökade produktionen? P tak Q S Q D - Justera för eventuella positiva externa effekter av konsumtionen eller produktionen (negativa externa effekter justeras oftast på kostnadssidan) - Om projektet säljer till utlandet är försäljningsintäkter = samhällsekonomiska intäkter (d.v.s. ingen hänsyn till marknadssituationen utomlands), givet att valutakursen är rätt (konvertibel valuta) och det inte existerar positiva externa effekter av produktionen - Om projektets produktion ersätter import istället för att leda till ökad konsumtion är den samhällsekonomiska intäkten = inbesparade importkostnader 6

7 Samhällsekonomiska kostnader, costs Antag att projektet köper insatsvaror eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark Avgörande fråga: Vad är alternativkostnaden? Vad händer om projektet inte efterfrågar och utnyttjar produktionsresursen? Exempel: Projektet köper en insatsvara inom landet Hur antar vi att marknaden reagerar på projektets köp? - undanträngning : produktionen av insatsvaran förändras inte andra köpare blir utan alternativkostnaden = vad dessa maximalt var beredda att betala för insatsvaran - specialproduktion : produktionen av insatsvaran ökar för att tillfredsställa den ökade efterfrågan alternativkostnaden = produktionskostnaden Om det rör sig om en marginell förändring (opåverkat pris) + inga externa effekter + inga skatter eller subventioner + fullständig konkurrens så visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om man antar undanträngning eller specialproduktion I andra fall innebär undanträngning och specialproduktion ofta olika alternativkostnad 7

8 negativ extern effekt MC 0 MC sam D UT = P 0 SP = MC o S P 0 SP UT Q 0 punktskatt (ej som korrigering för extern effekt) P 0 D S vid skatt S utan skatt = MC sam UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 OBS, generella skatter (moms) skall i princip räknas med även vid specialproduktion av insatsvaran, eftersom skatt då även läggs på det som produktionsfaktorerna för insatsvaran alternativt hade använts till monopol P 0 MC UT = P 0 SP = MC o MC 0 SP UT Q 0 8

9 - Om man inte har kunskap om faktiska förhållanden antas i normalfallet att specialproduktion råder (se dock arbetskraft nedan) - Vid köp av utländska företag är kostnaden = projektets betalning till utlandet (givet rätt kurs ) (d.v.s. i princip skall miljöeffekter utomlands inte ingå i en kalkyl för samhället Sverige) Arbetskraft: - Normalt antas att alternativet är likartad sysselsättning någon annanstans. Om dessutom marknadslön råder antas denna (bruttolönen, inklusive sociala avgifter) visa arbetskraftens alternativkostnad (undanträngning) - I vissa projekt är det rimligt att tänka sig att alternativet (på kort sikt) är arbetslöshet. Vad är alternativkostnaden för alternativt arbetslös arbetskraft? o Värdet av den fritid som förloras? (Men fritiden kan anses vara ofrivillig), eller värdet av förlorat hemarbete o Ofta antas alternativkostnaden vara approximativt lika med noll OBS! I flerårsprojekt är det orimligt att anta att alternativet är arbetslöshet 9

10 Några speciella frågor Kapitalförluster Antag att ett vägbygge medför att en skola måste läggas ned. Skolan byggdes för två år sedan för 10 miljoner kr Kapitalförlust 10 miljoner? (eller något mindre p.g.a. avskrivning) FEL! Detta utgör ett exempel på sunk costs Den samhällsekonomiska kostnaden beror på situationen Ny skola byggs. Kostnaden för nybygget (samma standard) är 15 miljoner Barnen får gå i annan befintlig skola o Ledig kapacitet ingen kostnad o Utbyggnad kostnad för utbyggnaden o Större klasser lägre skolstandard? (svårvärderad post) I samtliga fall kan tillkomma förändrade reskostnader Varning för dubbelräkning! 10

11 Finansiella flöden utan resursanspråk skall inte påverka bruttokalkylen Ett statligt projekt innebär att man anställer en person som under ett år producerar varor/tjänster till ett värde av :- (netto) Projektet betalar honom :-, på vilket personen betalar skatt :- Alternativt är personen arbetslös och får arbetslöshetsersättning (som vi antar helt betalas av staten) på :-, på vilket personen betalar :- i skatt Projektet leder till att staten får minskade kostnader för arbetslöshetsersättning och ökade skatteintäkter Men detta påverkar inte den samhällsekonomiska kalkylens nettoresultat! Benefits :-, Costs 0:- Överskott :- De andra posterna påverkar endast fördelningen mellan staten (övriga samhället) och individen produktion lön skatt på lön arbetslöshetsersättning skatt på ersättningen Totalt Staten (övriga samhället) individen totalt /- 0 +/-0 +/-0 +/

12 Inhemsk produktion ersätter utländsk Värdering av intäktssidan: Exempel 1 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 100 ex för 30:- 30:- 20:- Tull FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 2 miljoner 100 Exempel 2 D Före: 100 ex importeras och säljs för 30:-, varav 10:- är tull Efter: Projektet säljer 150 ex för 20:- 30:- FEK-intäkt: 3 miljoner SEK-intäkt: 3,25 miljoner 20:

13 Värdering av ej marknadsförda varor och tjänster Miljö o Utsläpp o Intrång - Nyttjandevärde - Optionsvärde - Existensvärde Olycksrisk (människoliv) Hälsotillstånd ( QALYs = kvalitetsjusterade levnadsår) Restid Buller Social trygghet, bo kvar på hemorten Frånvaron av pris betyder inte att effekterna är utan värde, men ej heller att värdet är oändligt! - Utgångspunkt vid värdering skall normalt även här vara konsumenternas betalningsvilja: Direkt värderingsmetod Indirekta värderingsmetoder o Studera människors beteende i verkliga valsituationer o Studera marknadsreaktioner 13

14 - Värderingsmetoder som inte direkt utgår ifrån konsumenternas betalningsvilja: o Implicit värdering från tidigare politiska beslut o Expertvärderingar Om man finner vissa poster omöjliga att värdera identifiera, kvantifiera, beskriv flerdimensionell kalkyl låt beslutsfattarna värdera! Rekommenderade riktvärden, svenska exempel från transportsektorn (ASEK 4, 2008, 2006 års prisnivå) CO 2 1,50:-/kg (under omprövning) NO x 75:-/kg SO 2 25:-/kg Tid, tjänsteresor 275:-/h Tid, privatresor < 100km 51:-/h Tid privatresor > 100 km 102:-/h Väntetid < 10 min 42:- till 87:-/h (det högre värdet för resor > 100km ) Väntetid > 10 min 8:- till 42:-/h (beroende av väntetid och reslängd) Statistiskt liv 21 milj kr (plus materiella skador 1,321 milj kr) Statistiskt svårt skadad 3,486 milj kr (plus materiella skador 0,661 milj kr) Statistiskt lindrigt skadad 0,133 milj kr (plus materiella skador 0,066 milj kr) Totala externa effekter: exempel Personbil, (bensindriven), landsbygd Personbil, (bensindriven), tätort Tung lastbil, (> 16 ton), landsbygd Tung lastbil, (> 16 ton), tätort 0,16:-/km 0,49:- till 0,61:-/km 1,50:- till 1,89:-/km 4,13:_ till 6,02:-/km 14

15 Exempel, väginvestering En ny väg leder till sänkt fordons- och tidskostnad för trafikanterna (sänkt generaliserad transportkostnad, GC) D GC 0 GC 1 A B Q 0 Q 1 A= Inbesparade kostnader för ursprungliga trafikanter B = Nettovärdet för tillkommande trafikanter Justera för förändringar i externa effekter för ursprungliga trafikanter och lägg till externa effekter för tillkommande trafikanter Jämför med investeringskostnaden 15

16 4. Diskontering och tidshorisont Eftersom benefits och costs oftast inträffar i olika tidpunkter måste framtida poster diskonteras till nuvärde Vid en investering ofta nedanstående tidsprofil: Benefits 0 tid (år) Projekt A Cost Ju högre diskonteringsräntan är desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Nettonuvärde = Benefits till nuvärde minus costs till nuvärde = nettot av odiskonterade värden Projekt A internränta 0 diskonteringsränta 16

17 Valet av diskonteringsränta kan också påverka rangordningen mellan olika alternativ. Om benefits ligger längre fram i tiden blir nuvärdet mer räntekänsligt Benefits 0 tid (år) Projekt B Cost Nettonuvärde Projekt B Vid ränta < i 0 är projekt B bättre än A Vid ränta > i 0 är projekt A bättre än B Projekt A 0 i 0 diskonteringsränta För att rangordna projekt brukar man ibland använda B C nettonuvärdeskvoten C 17

18 Vilken diskonteringsränta bör man välja? Diskonteringsräntan bör härledas från konsumentvärderingar och avkastning på alternativa investeringar. Information om dessa kan ges av marknadsräntor, men i praktiken problematiskt hänsyn till framtida generationer Vanlig diskonteringsränta i Sverige idag är 4% (real ränta), men känslighetsanalys bör göras Vilken tidshorisont bör man välja? Normalt är tidshorisonten lika med projektets ekonomiska livslängd, (för investeringar i nya vägar eller järnvägar oftast år) Ibland kan effekter uppträda efter projektets livslängd 18

19 5. Osäkerhet Osäkerhet om framtida effekter eller värderingar brukar ibland hanteras genom att man använder sig av en högre diskonteringsränta, men flertalet ekonomer rekommenderar inte detta! Istället känslighetsanalys! 6. Hänsyn till eventuella restriktioner/önskemål Välfärdsfördelningen o Dela upp kalkylen på olika intressenter o viktad CB-analys Finansiella restriktioner o Separata kalkyler för statens eller kommunens finanser o Hänsyn till cost of public funds, genom att vikta offentliga underskott med vikt > 1 OBS! Skilj på samhällsekonomisk kalkyl och en kalkyl som visar hur statens eller kommunens finanser påverkas av ett projekt 19

20 Övningsuppgift Denna uppgift består i att beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten av att låta företaget Pillerprodukt fortsätta tillverkningen av läkemedel ytterligare ett år. Förutsättningarna är följande: Under en följd av år har företaget visat dålig lönsamhet och frågan om nedläggning är högaktuell. Det lokala facket har dock bett företaget att upprätthålla produktionen ytterligare ett år. Om ett år kommer nämligen ett nytt företag till orten och de anställda kan då, utan mellanliggande arbetslöshetsperiod, direkt övergå till anställning i det nya företaget. Företaget säljer sin produkt till det statliga Apoteksbolaget för 10 miljoner kr årligen. Om produktionen upphör kommer apoteksbolaget istället att köpa motsvarande läkemedel utomlands till en kostnad av 13 miljoner kr. Av detta utgörs dock 2 miljoner kr av tullkostnader. Det utländska företagets produktionskostnader är endast 8 miljoner kr. Företagets årliga kostnader för arbetskraft är 6 miljoner kr. Av detta utgörs en miljon av sociala avgifter. Av de återstående 5 miljonerna kommer 3 miljoner stat och kommun tillgodo i form av statlig, respektive kommunal skatt. Om företaget läggs ned direkt antas samtliga anställda gå arbetslösa hela året fram till dess att de blir anställda av det företag som skall etablera sig. Under tiden får de statlig arbetslöshetsersättning för totalt 4 miljoner kr. Ersättningen är beskattad och av de fyra miljonerna går 2,5 tillbaka till stat och kommun i form av skatt. Kostnader för insatsvaror uppgår till 7 miljoner årligen. Insatsvarorna köps från en inhemsk kemisk fabrik som har patent på sin tillverkning. De verkliga produktionskostnaderna för den kemiska fabriken är enbart 4 miljoner. Den kemiska fabriken har fullt kapacitetsutnyttjande och skulle lätt kunna sälja sin produkt till andra företag istället. Läkemedelsföretagets maskinpark är i stort sett utsliten och antas inte ha något annat användningsområde. Om företaget fortsätter producera ett år till kommer man att erhålla statligt driftsstöd på 2 miljoner kr. På orten har nyligen byggts ett daghem. Om företaget läggs ned omedelbart kommer flera familjer att hålla sina barn hemma under arbetslöshetsåret. Som en följd av detta kan daghemmet skjuta upp anställandet av ytterligare en person i ett år. På så sätt sparar kommunen in :-. Den person som skulle anställts antas under året då i begränsad omfattning jobba som privat dagmamma på en ort med brist på kommunal barnomsorg, men i så fall endast tjäna :-. 20

21 21

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Jan Lindvall, upplaga 4, 2011 Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Brödtext VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Vad omfattar en SEK? Är en kombination av national- och företagsekonomiska beräkningar Värderar

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S ) NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Vad är en investering?

Vad är en investering? TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar: Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6/11 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

En- och tvåperiodsmodeller

En- och tvåperiodsmodeller En- och tvåperiodsmodeller Per Krusell /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 /10, 3/11, 10/11 och 17/11, 08 1 / 1 period, socialplanerare u(c, 1 l) och eller 2 figurer: c = Ak α l 1 α c = Ak α l 1 α + (1 δ)k

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer