Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Författare Lina Blomberg Jeffrey Wall Handledare Johan Lingsarve Examinator Åsa Muntlin Athlin Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2010

2 SAMMANFATTNING Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet. Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor. Studiedeltagarna rekryterades på olika allmänna platser i Uppsala län. Totalt deltog 70 personer i studien. Åldersspannet var år. Resultatet visar att allmänheten har dåliga kunskaper om ambulanssjukvårdens organisation och kompetens. Förväntningarna på ambulanssjukvården är däremot höga. Slutsatsen är att behovet av ökad och bättre information till allmänheten om ambulanssjukvården och dess organisation är stort för att allmänhetens förväntningar ska stämma bättre överens med verkligheten. Nyckelord: Ambulanssjukvård, allmänheten, förväntningar, ansvar, kompetens. 2(35)

3 ABSTRACT Over a very short period of time, the emergency medical service system and its organization has evolved from being mainly about transportation into an integrated part of advanced medical care. The evolution of the emergency medical service system involves both medical care, treatment, nursing and the competence of the staff. The number of performed ambulancemissions has simultaneously increased during the last decade. Misuse and overuse of the ambulance service is often described as a problem. This complicates the possibilities for good and safe medical care. The purpose of this study was to show what knowledge the lay public have about the competence and the organization of the emergency medical service system and what the lay public expectations about it are. The study was made using a questionnaire which consisted of eight closed questions. The participants where recruited from public areas at different places around Uppsala county. There where a total of 70 persons that participated in the study. The age span was years old. The result shows that the lay public have poor knowledge of the organization and the competence of the emergency medical service system. On the other hand, the expectations is high. This study indicates that there is a need for more and better information to the lay public about the emergency medical service system so that the expectations is more in line with the reality. Keywords: Ambulance, lay public, expectations, responsibility, competence. 3(35)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 Ambulanssjukvårdens historia 6 Ambulansfordon 6 Standardiseringar 6 Kompetens 7 Läkemedelshantering 7 Ambulanssjukvården idag 8 Utrustning i ambulanser 8 Situationen på akutmottagningar 8 Utnyttjande av ambulans 9 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 10 Problemområde 11 Syfte 11 Frågeställning 11 METOD 12 Design 12 Urval 12 Datainsamling 12 Tillvägagångssätt 13 Dataanalys 13 Etiska aspekter 14 RESULTAT 15 Demografi 15 Kompetens 15 Fråga 3 15 Organisation 16 Fråga 4 16 Fråga 5 17 Fråga 6 18 Förväntningar 19 Fråga 7a 19 Fråga 7b 20 4(35)

5 Fråga 7c 21 Fråga 8 22 DISKUSSION 24 Resultatdiskussion 24 Metoddiskussion 25 Studiedesignens fördelar 25 Studiedesignens svaga punkter 26 Studiens demografi 27 Tillämpning av resultatet? 27 Förslag på vidare forskning 28 Slutsats 28 REFERENSER 29 BILAGA 1 33 BILAGA (35)

6 INLEDNING Ambulanssjukvårdens historia Ambulansfordon Ambulans kommer från latinets a mbulo, som betyder "vandra omkring", "förflytta sig" (Ambulans, 2000). Den första kända ambulansen var en hästdragen täckt kärra som användes i Napoleons armé under hans fälttåg i Italien år 1797 (Ekström, 1986). Ambulansvagnar användes initialt endast i krig för transport av skadade soldater, någon civil motsvarighet fanns inte förrän närmare 100 år senare. Ambulansverksamheten i krig fungerade dock inte särskilt väl vilket föranledde Henry Durant, som själv år 1862 sett alla hjälplösa soldater i det blodiga slaget vid Solferino (Durant, 1862) att år 1863 bilda Röda Korset. Vid 1900-talets början fanns endast en handfull hästdragna ambulanser för civilt bruk. Dessa användes enbart för transport av epidemisjuka personer med exempelvis difteri, kolera eller tyfus (Ambulans, 2000). Hälsovårdsnämnden var ansvarig för dessa ambulanser och enligt befintliga ambulansinstruktioner fick inte berusade, epileptiska eller personer som vårdades i hemmet åka med i ambulansen (Ekström, 1986). Motordrivna ambulanser började komma omkring år 1910, och från år 1916 togs hästdragna ambulanser alltmer ur bruk. Omkring denna tid övergick ansvaret för ambulanserna alltmer till brandkåren (Ambulans, 2000). Ambulansverksamheten var dock fortfarande av ren persontransportkaraktär. Utformningen av ambulanserna var fram till 1930-talet kraftigt varierande. År 1933 bildades Sjukhusens Standardiseringskommitté (SSK). Bland det första som gjordes var att upprätta en slags ambulansstandard. Resultatet blev standarden SSK-26 som utgavs år I den fanns tydliga riktlinjer för bland annat bromsar, chassi, hjul och sjukhyttens utformning (Ekström, 1986). En uppdaterad version av SSK-26 utarbetades av Centrala Sjukvårdsberedningen (CSB) och fastställdes av Standardiseringskommissionen (SIS) som svensk ambulansstandard år 1951 (Ambulans, 2000). Standardiseringar Behovet av att ha en standardiserad och kontrollerad sjuktransportorganisation belystes tydligt på 1960-talet i en statlig utredning där kommittén inte ens kunde komma fram till hur många ambulanser som fanns i landet eller vem som ansvarade för dessa, än mindre hur utrustningen eller kvaliteten på sjuktransporterna var (Ekström, 1986). Diskussioner förekom under tidiga 1960-talet både om vilken utrustning som skulle finnas i ambulanserna samt vilken utbild- 6(35)

7 ningsnivå som borde krävas av personalen. Inriktningen på ambulansen började nu även skifta mot prehospital vård (Ekström, 1986). År 1964 kom nya riktlinjer som tydliggjorde att vård skulle kunna initieras redan på skadeplatsen (Ekström, 1986). Ansvaret för riktlinjer övertogs från år 1968 av Sjukvårdens och Socialvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut (SPRI). Kraven och specifikationerna uppdaterades sedan av SPRI 1970, 1974 och Det var inte heller helt enkelt för den som behövde ambulans. Ett flertal olika nummer fanns att ringa. Nödnumret infördes år 1956 men blev inte rikstäckande förrän år Ett stort steg i riktningen mot dagens ambulanssjukvård togs i och med att hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) började gälla från den 1:a januari Redan i lagens första paragraf konstateras att sjuktransporter faller under hälso- och sjukvårdens ansvar. I sjätte paragrafen tilldelas även landstingen ansvaret att se till att det finns en fungerande transportverksamhet för personer som är i behov av transport till eller från sjukhus (SFS 1982:763). Landstingens ansvar för transporterna gällde dock bara vägburna transporter, alla andra typer av transporter hade polisen ansvar för (Hallén & Liedström, 1984). Även om polisen var ansvarig för transporten utanför vägnätet var landstinget fortfarande ansvarig för att ge adekvat sjukvård under färden. Termen sjuktransport ansågs missvisande och önskemål om att istället använda termen ambulanssjukvård framfördes (Hallén & Liedström, 1984). Kompetens Bemanningen av ambulanserna har även den genomgått stora förändringar. För mindre än 50 år sedan kunde många ambulanser bemannas av en ensam taxichaufför vars enda uppgift var att så snabbt som möjligt föra den skadade eller sjuke till närmaste sjukhus (Ekström, 1986). Det infördes år 1978 ett minimikrav på en sju veckors utbildning för ambulanspersonal (SOSFS 1978:34). En utvidgning av utbildningen skedde år 1982 då en 20-veckors kompletteringskurs blev tillgänglig. Denna blev dock inte obligatorisk att genomgå. I dagsläget åligger det varje respektive vårdgivare att säkerställa att ambulanspersonalen har adekvat utbildning, det enda i lag reglerade krav som finns är att läkemdel endast får administreras av legitimerad personal (SOSFS 2009:10). Läkemedelshantering Det var ovanligt att läkemedel medfördes i ambulanserna då det krävdes att en läkare medföljde som personligen kunde ordinera eventuella läkemedel. Först i slutet av 1980-talet började försök göras med att låta ambulanspersonalen få ge läkemedel i ambulans på vissa strikta 7(35)

8 indikationer (Socialstyrelsen, 1990). Idag är det en självklarhet att läkemedel administreras i ambulanser och det sker på generella direktiv. Fram till år 2005 administrerades läkemedel av ambulanssjukvårdare med delegering. Sedan 1:a november 2005 får endast legitimerad personal administrera läkemedel i ambulans (SOSFS 2005:24) vilket innebär att minst en av personalen i ambulansen måste vara lägst grundutbildad sjuksköterska. Det enda läkemedel icke legitimerad ambulanspersonal i får administrera är medicinsk oxygen (SOSFS 2000:1). Ambulanssjukvården idag Utrustning i ambulanser Dagens ambulanssjukvård är mycket avancerad och det finns idag möjlighet att utföra avancerade vårdåtgärder redan på skadeplats eller i hemmet. Rådande regelverk kräver att ambulanser skall ha utrustning för att kunna skapa och upprätthålla fria luftvägar, ge assisterad andning, administrera läkemedel, övervaka och registrera vitala funktioner, stabilisera och immobilisera frakturer, utföra avancerad hjärtlungräddning, stoppa yttre blödningar, förflytta patienter på ett säkert sätt samt överföra medicinska data (SOSFS 2009:10, 12 ). Situationen på akutmottagningar Flertalet akutmottagningar har fått ett avsevärt ökat patienttryck under senaste åren. På många större sjukhus upplevs att allmänheten ofta uppsöker akuten i onödan istället för att vända sig till primärvården då den inte kan erbjuda tillräckligt snabba insatser (Mirsch, 2010). På Akademiska sjukhuset i Uppsala beräknades patientflödet på akutmottagningen 2009 uppgå till , detta i lokaler avsedda för ett årsflöde på patienter. Under åren ökade patienttrycket på akutmottagningen i Uppsala med 23 procent. Andra orter, exempelvis Lund, har under samma period sett ökningar på uppemot 50 procent (Ekström, 2009, 28 oktober). För att komma tillrätta med det ökande patientflödet till akutmottagningarna har Region Skåne börjat med prehospital triagering, som är ett sätt att snabbt sortera in patienter efter vårdbehov. En triagehandbok med direktiv hur prehospital triagering i regionen ska ske har utarbetats. Ambulanspersonalen gör en prehospital bedömning och transporterar sedan patienter som bedöms få adekvat vård inom primärvården direkt till en vårdcentral där vårdkedjan följs på sedvanligt sätt (Ekström, 2009, 28 oktober). Det finns inga nationella direktiv om prehospital triagering, utan det är upp till respektive landsting att avgöra om, och i så fall hur, prehospital triagering ska göras. I flertalet fall måste ambulansen idag transportera patienten 8(35)

9 till sjukhus för bedömning på akutmottagningen, oavsett om ambulanspersonalen anser att det behövs eller ej (Lagerdahl, 2010). Detta förvärrar det redan höga tryck som finns på akutmottagningarna och risken ökar att en ambulans i ett verkligt akut läge måste omdirigeras till ett annat sjukhus på grund av platsbrist (Schull, Morrison, Vermeulen & Redelmeier, 2003). Utnyttjande av ambulans Många år av besparingskrav har lett till en centralisering av akutsjukhus samt en minskning av antalet akutmottagningar (Mirsch, 2010; Ekström, 2009, 28 oktober). Detta gör att ambulanser ofta får längre transporter och sålunda är upptagna längre tid. Kraven ökar därmed på att befintliga ambulanser används på ett korrekt sätt (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a). I en svensk studie (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007b) bedömde personal i ambulanser närmare 2000 personer som tagits in med ambulans. Studien fann att många som togs in med ambulans egentligen inte hade behövt det. Störst var antalet bland patienter med urinvägs- och magbesvär där hela 42% hade kunnat klara sig utan ambulanssjukvård. Bland patienter med bröstsmärtor och hjärtproblematik var siffran som egentligen inte behövt ambulanssjukvård något lägre, 18%. Också bland transporter som gjordes mellan sjukhus fanns ett stort överutnyttjande av akututrustade ambulanser. Så många som 45% av patienterna var inte i behov av en akututrustad ambulans utan behövde bara ren transport, detta trots att sjukvårdspersonal som beställt transporterna bedömt det som ett behov av en akututrustad ambulans. Svenska och internationella studier har visat att äldre som drabbas av hjärtinfarkt ibland väljer att kontakta anhöriga istället för att ringa ambulans (Finnegan et al.; 2000, Johansson, Strömberg & Swahn, 2004). Studierna fann även att vissa valde att inte ringa ambulans i tron att det skulle ta längre tid att åka ambulans än att ta sig in till akutmottagningen på egen hand. Det framkom även att få personer som drabbades av hjärtinfarkt var medvetna om att ambulanspersonalen kunde börja behandla hjärtinfarkten direkt på plats (Finnegan et al., 2000; Johansson, Strömberg & Swahn, 2004). Vissa äldre drar sig för att ringa ambulans då uppfattningen är att det går fortare att ta sig in själv (Thuresson, Berglin-Jarlöv, Lindahl, Svensson, Zedigh & Herlitz, 2008). Allmänheten har förväntningar på ambulansers responstid, vilket innebär den tid det tar från att ett larm inkommer tills en ambulans når den nödställde, som inte alltid överensstämmer med verkligheten. Ong, Ang, Chan och Yap (2004) fann att 41,6% av allmänheten trodde att ambulans skulle kunna vara på plats på mindre än 5 minuter. Av ambulanspersonalen uppgav däremot endast 4,3% att ambulans skulle kunna vara på plats inom 5 9(35)

10 minuter. Det har även visat sig att personer som ringer efter ambulans uppfattar väntetiden från samtalet till ambulansens anländande som längre än den i verkligheten är (Harvey, Gerard, Rice & Finch, 1998). I studien framkom att 41% av personer som väntade på ambulans överskattade tiden det tog för ambulansen att nå fram. Den genomsnittliga upplevda tiden det tog för ambulansen att nå fram var 12,36 minuter och den verkliga tiden det tog för ambulansen att nå fram var i genomsnitt 9,12 minuter. Ahl, Nyström och Jansson (2006) fann att många personer tvekade in i det längsta att ringa ambulans, som orsak uppgavs att inte belasta ambulanssjukvården i onödan samt att det upplevdes som skrämmande och pinsamt att behöva tillkalla ambulans. Studien fann även att deltagarna bedömde det som att det inte fanns något annat alternativ när tillkallande av ambulans väl gjordes. Somliga deltagare uppgav också en förväntning om att få vård snabbare om ankomsten till akutmottagningen skedde med ambulans än om det skett på sedvanligt sätt via akutmottagningen. En svensk studie visar på att det förekommer en överanvändning av ambulanser, framför allt i tätbebyggda områden (Beillon, Suserud, Karlberg & Herlitz, 2009). Studien fann att en tredjedel av personer i tätort med bröstsmärta inte skulle behövt ambulanstransport samt att hälften av fallen med magsmärtor eller urinvägsrelaterade problem i tätort inte hade behövt involvera en ambulans. I sin doktorsavhandling fann Beillon (2010) att en tredjedel av personerna som transporterades till akutmottagningen med ambulans hade ett vårdbehov som inte var akut. Ytterligare en svensk studie konstaterar att 74% av alla ambulansutryckningar som av larmoperatörer bedömts som prio-1 hade kunnat klassas med en lägre prioritet (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a). Studien visade även att 17% av alla prio-1 klassade utryckningar, 25% av alla prio-2 klassade utryckningar samt 54% av alla prio-3 klassade utryckningar var onödiga enligt ambulanspersonalen. En studie av användandet av ambulanser i London visade på att 16% av alla som ringde efter ambulans inte var i något behov av en ambulans (Palazzo, Warner, Harron & Sadana, 1998). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Patienter känner ofta ett behov av att ha kontroll på situationen och få vara delaktig i vården (Kiessling & Kjellgren, 2004). Då detta av naturliga skäl kan vara svårt för många i en akut situation är det av stor vikt att kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården är tillfredsställande redan innan vårdtillfället inträffar. När patienter lider och är svaga är det av yttersta vikt att sjuksköterskan kan ge anpassad omvårdnad och kan relatera till patientens känslor (Nåden & Eriksson, 2004). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska anger att en av sjuksköterskans omvårdnadskompetenser ska vara att kunna uppmärksamma 10(35)

11 och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder (Socialstyrelsen, 2005 s.11). Ytterligare omvårdnadsansvar som sjuksköterskan har enligt ovan nämnda kompetensbeskrivning är att "informera och undervisa patienter" samt att även "uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker informationsbehov" (Socialstyrelsen, 2005 s.11). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att alla skall beredas möjlighet till vård på lika villkor, att vård ska ges med respekt för den enskilda människans värdighet samt att den ska främja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen. Att det sker på lika villkor innefattar även att ge likvärdig information om vad som erbjuds av ambulanssjukvården idag. Problemområde Flera studier visar att ambulanser ofta används som transportmedel trots att det inte föreligger något vårdbehov eller att många patienter förväntar sig snabbare vård på sjukhuset om ambulans används som transportmedel till sjukhusens akutmottagningar (Beillon, Suserud, Karlberg & Herlitz, 2009; Beillon, 2010; Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a; Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007b; Palazzo, Warner, Harron & Sadana, 1998). Detta innebär att ambulanssjukvården försämrar sin beredskap och tillgänglighet för akuta och livsavgörande uppdrag (Schull, Morrison, Vermeulen & Redelmeier, 2003). Hypotesen till föreliggande studie är att allmänhetens kunskap om ambulanssjukvårdens organisation och kompetensen på ambulanspersonalen av olika orsaker är bristfällig och att detta kan påverka allmänhetens beslut om när ambulanserna skall utnyttjas då förväntningarna är felaktiga. Mot bakgrund av detta finner författarna det intressant att genomföra en pilotstudie som undersöker problemet med att ambulanser överutnyttjas. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka allmänhetens kunskap om kompetensen inom ambulanssjukvården och dess organisation samt att undersöka vilka förväntningar som finns hos allmänheten på ambulanssjukvården. Frågeställning Vilken kunskap har allmänheten om kompetensen inom ambulanssjukvården? Vilken kunskap har allmänheten om ambulanssjukvårdens organisation? Vilka skillnader finns det i allmänhetens uppfattning om ambulanssjukvårdens kompetens och organisation, beroende på kön och ålder? 11(35)

12 Vilka förväntningar har allmänheten på ambulanssjukvården? METOD Design Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urval Ett strategiskt urval av studiedeltagare gjordes. Minimigränsen för antal deltagare var satt till 50 personer. Totalt 71 personer tillfrågades om deltagande i studien. Vid tillfrågande valde 1 person att inte delta, således blev det ett externt bortfall på 1 person vilket resulterade i 70 deltagare. För att få så stor bredd och spridning som möjligt bland deltagarna tillfrågades både män och kvinnor i alla åldrar. Kriterier för deltagande i studien var att personerna inte arbetade inom ambulanssjukvård eller räddningstjänst. Studien begränsades även till enbart svensktalande samt endast deltagare som fyllt 18 år. Kriterierna gällande arbete inom ambulanssjukvård eller räddningstjänst togs upp då det kunde påverka personens kunskap om ambulanssjukvården och även ge andra förväntningar på densamma vilket hade kunnat ge ett missvisande resultat av undersökningen. Även språk togs hänsyn till genom att icke svensktalande personer exkluderades. För att icke svensktalande personer skulle kunna inkluderas hade det annars krävt tolk och en flerspråkig enkät. För att kunna genomföra exklusionen tillfrågades tilltänkta studiedeltagare om dessa faktorer. Datainsamling Ett undersökningsunderlag bestående av enkäter är lämpligast för att få fram deltagarnas åsikter och attityder (Ejvegård, 1996). Detta ledde till att studien genomfördes med en enkätundersökning (bilaga 1) med en kvantitativ ansats. Enkäten bestod av åtta slutna frågor som konstruerats av studieförfattarna själva. Användandet av slutna frågor ställer högre krav på författarna att få med viktiga angreppspunkter för att kunna motsvara studiens syfte och besvara frågeställningarna. Vidare är det lättare för deltagarna att genomföra en enkät med flera olika svarsalternativ per fråga, eftersom det finns många alternativ att välja mellan och det därmed skulle bli lättare att hitta ett svarsalternativ 12(35)

13 som stämmer in på varje deltagare, det blir också lättare för författarna att analysera svaren (Polit & Beck, 2008). Enkäten bestod av fyra delar. Den första delen undersökte studiedeltagarnas bakgrund med inriktning på kön och ålder. Frågorna i del två och tre syftade till att besvara frågeställningarna om allmänhetens kunskap om ambulanssjukvårdens organisation samt om deras kunskap om kompetensen inom ambulanssjukvården. Den fjärde delen skulle besvara frågeställningen om allmänhetens förväntningar på ambulanssjukvården. Innan studien inleddes genomfördes en pilottest av enkäten för att se om den var tydlig och om frågorna gick att besvara. Detta resulterade i att frågorna omformulerades till den nuvarande enkäten. Tillvägagångssätt Innan enkäten lämnades ut informerades deltagarna skriftligt (bilaga 1) och muntligt om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt, och att deltagandet gick att avbryta vid sådan önskan. Information gavs angående att deltagandet var anonymt och att alla uppgifter behandlades konfidentiellt. Enkätundersökningen genomfördes i Uppsala, Östhammar och Enköping på allmän plats. Rekryteringen av studiedeltagare gick till så att författarna rörde sig på allmänna platser där många personer rör sig, och där gavs en muntlig förfrågan om deltagande direkt på plats. Valde den tillfrågade att delta i studien fick studiedeltagaren besvara enkäten vid samma tillfälle. Rekrytering av studiedeltagare och därmed datainsamlingen genomfördes vid flera tillfällen för att få ett tillräckligt stort urval, samt för att få så stor spridning som möjligt gällande kön och ålder. Dataanalys Det insamlade datamaterialet fördes in i statistikprogrammet SPSS där statistiska analyser gjordes. Författarna använde chi-square test för att undersöka om skillnader kunde identifieras för kön gentemot kunskapsnivå och förväntningar. Signifikansnivån för statistiska analyser 13(35)

14 sattes till p=0,05. Deskriptiv statistik har använts för att belysa övriga förhållanden. Analyserna presenteras löpande i texten och med hjälp av diagram och tabeller. Etiska aspekter Studiehandledningen för examensarbeten vid sjuksköterskeprogrammet på Uppsala universitet säger att praxis är att examensarbeten på grundnivå inte granskas av en etisk kommitté. Då tilltänkta studiedeltagarna tillfrågades om deltagande i studien lämnades ett informationsbrev (bilaga 2) som beskrev studien. I informationsbrevet förklarades att allt deltagande var anonymt och att allt material skulle behandlas konfidentiellt. Informationsbrevet förklarade också att deltagandet kunde avbrytas närsomhelst. Denna information gavs också muntligen. Därmed har inga etiska hinder till genomförande av denna studie kunnat identifieras av författarna. 14(35)

15 RESULTAT Demografi I studien deltog totalt 70 personer. Spridningen mellan könen var jämnt fördelad. Andelen män som svarade var 51,4% (n=36) och andelen kvinnor var 48,6% (n=34). Genomsnittsåldern hos deltagarna var 38,9 år. Den yngsta deltagaren var 19 år och den äldsta 75 år. Åldersfördelningen hos deltagarna presenteras i figur år år år år år 70+ Män Kvinnor Figur 1. Åldersfördelningen hos deltagarna fördelat på kön. Kompetens Fråga 3: Vilken/vilka av följande utbildningar tror du personal som jobbar i en ambulans har? På frågan svarade 7,1% (n=5) brandmansutbildning, 37,1% (n=26) undersköterska, 82,9% (n=58) ambulanssjukvårdare, 35,7% (n=25) grundutbildad sjuksköterska, 64,3% (n=45) specialistutbildad sjuksköterska, 21,4% (n=15) grundutbildad läkare och 15,7% (n=11) specialistutbildad läkare. Att det finns personal i ambulanser som helt saknar utbildning var det ingen deltagare som trodde. Av männen svarade 52,8% (n=19) att kompetensen undersköterska finns hos ambulanspersonalen. Motsvarande siffra hos kvinnorna var 20,6% (n=7). Svarsfördelningen mellan könen för samtliga svarsalternativ presenteras i figur 2. Vilken kompetens deltagarna trodde finns i en ambulans varierade beroende på åldersgrupp. En utförlig redovisning av alla svaren relaterat till åldersgrupp finns i tabell 1. 15(35)

16 2,8% 11,8% 20,6% 25,0% 17,6% 19,4% 11,8% 36,1% 35,3% 52,8% 63,9% 64,7% 75,0% 91,2% 100% 75% 50% 25% Män Kvinnor 0% Figur 2. Svarsfördelning rörande kompetens hos ambulanspersonal fördelat på kön. Underskötersksjukvårdare Ambulans- SSK Läkare Läkare Åldersgrupp Brandman SSK grund specialist grund specialist år n=1 n=8 n=29 n=11 n=20 n=5 n= år n=1 n=3 n=6 n=4 n=7 n=2 n= år n=0 n=2 n=6 n=2 n=5 n=0 n= år n=1 n=4 n=6 n=2 n=2 n=1 n= år n=2 n=7 n=10 n=4 n=11 n=7 n=5 70+ år n=0 n=2 n=1 n=2 n=0 n=0 n=0 Tabell 1. Svarsfördelning rörande kompetens hos ambulanspersonal relaterat till åldersgrupp. Organisation Fråga 4: Var i länet finns det ambulansstationer? På frågan svarade samtliga (n=70) Uppsala, 31,4% (n=22) Tierp, 84,3% (n=59) Enköping, 27,1% (n=19) Bålsta, 24,3% (n=17) Knivsta, 44,3% (n=31) Östhammar, 8,6% (n=6) Huddunge samt 27,1% (n=19) Älvkarleby. Svarsfördelningen mellan könen var jämt fördelad för alla frågor och presenteras i figur 3. Vilken kompetens som deltagarna trodde finns i en ambulans varierade beroende på åldersgrupp. En utförlig redovisning av svaren relaterat till åldersgrupp finns i tabell 2. 16(35)

17 36,1% 26,5% 27,8% 26,5% 25,0% 23,5% 35,3% 8,3% 52,8% 8,8% 30,6% 23,5% 80,6% 100,0% 100,0% 88,2% Män Kvinnor Figur 3. Svarsfördelning rörande ambulansstationers placering fördelat på kön. Åldersgrupp Uppsala Tierp Enköping Bålsta Knivsta Östhammar Huddunge Älvkarleby år n=33 n=8 n=26 n=7 n=7 n=13 n=2 n= år n=9 n=3 n=8 n=2 n=2 n=4 n=1 n= år n=7 n=3 n=5 n=3 n=3 n=3 n=1 n= år n=6 n=1 n=5 n=1 n=1 n=3 n=1 n= år n=13 n=6 n=13 n=6 n=4 n=7 n=1 n=6 70+ år n=2 n=1 n=2 n=0 n=0 n=1 n=0 n=1 Tabell 2. Svarsfördelning rörande ambulansstationers placering relaterat till åldersgrupp. Fråga 5: Ambulansen i Uppsala gör ungefär körningar per år. Hur stor del av dessa tror du är akuta? På frågan om hur många av ambulansens körningar som är akuta svarade 18,6% (n=13) att det är 20% som är akuta, 35,7% (n=25) svarade att det är 40% som är akuta, 30% (n=21) svarade att det är 60% som är akuta och 15,7% (n=11) svarade att det är 80% som är akuta. Ingen deltagare trodde att 100% av körningarna är akuta. Det fanns vissa skillnader mellan könen på hur svaren givits (se figur 4). Det fanns ingen signifikant skillnad för hur man svarat relaterat till kön. 17(35)

18 0,0% 0,0% 12,1% 22,2% 25,0% 33,3% 66,7% 77,8% 75,0% 87,9% 100,0% 100,0% 11,8% 13,9% 17,6% 25,0% 27,8% 26,5% 33,3% 44,1% 100% 75% 50% Män Kvinnor 25% 0% 20 procent 40 procent 60 procent 80 procent Figur 4. Svarsfördelning rörande andelen akuta körningar fördelat på kön. Fråga 6: Tror du att ambulanser alltid kör med blåljus och sirén då de måste rycka ut? Andelen deltagare som trodde att ambulans alltid använder blåljus och sirén vid utryckningar var 18,8% (n=13). Andelen som inte trodde det var 81,2% (n=56). Fördelningen mellan könen var jämn, 80% av männen (n=28) svarade nej jämfört med 82,4% av kvinnorna (n=28). Hur deltagarna svarat i förhållande till ålder uppvisade redovisas i figur % 75% 50% Nej Ja 25% 0% år år år år år 70+ år Figur 5. Svarsfördelning rörande blåljus och sirén vid utryckning relaterat till ålder. 18(35)

19 3,0% 7,7% 30,3% 33,3% 28,6% 50,0% 50,0% 66,7% 66,7% 71,4% 100,0% 92,3% 0,0% 2,9% 17,6% 30,6% 69,4% 79,4% Förväntningar Fråga 7a: Att personal hjälper mig direkt på plats innan jag blir transporterad in till sjukhus. På frågan om vilka förväntningar som finns på ambulanssjukvården instämde 74,3% (n=52) helt med påståendet att personal hjälper mig direkt på plats innan jag blir transporterad in till sjukhus, 24,3% (n=17) instämde delvis med påståendet och 1,4% (n=1) instämde inte alls med påståendet. Svarsfördelningen mellan könen presenteras i figur 6. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen i hur svaren givits. Svarsfördelningen mellan åldersgrupperna presenteras i figur % 75% 50% Män Kvinnor 25% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Figur 6. Svarsfördelning rörande förväntningar avseende hjälp på plats relaterat till kön. 100% 75% Förväntar sig hjälp på plats 50% Förväntar sig delvis hjälp på plats 25% Förväntar sig inte hjälp på plats 0% år år år år år 70+ år Figur 7. Svarsfördelning rörande förväntningar avseende hjälp direkt på plats relaterat till åldersgrupp. 19(35)

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:90 Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar Anna-Karin Berg Mikael Fransson Ingemar Sundgren Uppsatsens

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist

Läs mer

Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den

Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:14 Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den En enkätstudie om vad allmänheten tror att ambulanssjukvård

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Vad tycker du om ambulanssjukvården?

Vad tycker du om ambulanssjukvården? 000977 Vad tycker du om ambulanssjukvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter av ambulanssjukvården och din kontakt med. Vi har slumpvis valt ut personer som varit i kontakt med ambulanssjukvården

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär

Läs mer

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>

Läs mer

Meddelandeblad. Nr 11/02. Svensk ambulanssjukvård 2001

Meddelandeblad. Nr 11/02. Svensk ambulanssjukvård 2001 Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer, ambulansöverläkare, ansvariga läkare/föreståndare inom ambulanssjukvården Nr 11/02 Juli 2002 Svensk ambulanssjukvård 2001 Bakgrund Ambulanssjukvården har under

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Sjukvårdsreglemente (Dragracing)

Sjukvårdsreglemente (Dragracing) Sjukvårdsreglemente (Dragracing) OBS detta är minimikrav Utgåva: 2016, innehåller ändringar införda under Officiella meddelanden på www.sbf.se t.o.m.v40 2016. alt www.svemo.se (Detta är första utgåvan)

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Samverkande sjukvård

Samverkande sjukvård Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-20 1 (2) HSN 2016-0692 Handläggare: Patrik Söderberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 16 Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2015-03-25 Att: Socialstyrelsen Lisa van Duin E-post lisa.vanduin@socialstyrelsen.se. Synpunkter och förtydligande gällande SOSFS

Läs mer

Förväntningar och uppfattningar om ambulanssjukvården hos personer 65 år och äldre.

Förväntningar och uppfattningar om ambulanssjukvården hos personer 65 år och äldre. Förväntningar och uppfattningar om ambulanssjukvården hos personer 65 år och äldre. En enkätstudie inom ambulanssjukvård Författare: Joakim Guillermo & Anni Juhlin Handledare: Boel Hovde Magisteruppsats

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 SOSFS Uppdaterad oktober 2012 Bakgrund Hälso-

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017

Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017 Samverkande sjukvård Samverkansuppdrag 2017 Totalt antal utförda samverkansuppdrag 1065 Totalt antal samverkansuppdrag under 2017 var 1065 st. Av dessa var 267 st assistansuppdrag som kan ges från vårdcentral/jourcentral,

Läs mer

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården Ambulanssjukvården Region Örebro län Ambulanssjukvården har utvecklats senaste decennierna,

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre 1 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE Nödnumret 112 för äldre 2 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE 3 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE NÄR MAN BLIR ÄLDRE kan risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet öka. En del akuta sjukdomar är

Läs mer

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124 Sida 1 av 2 Handläggare Datum Diarienummer Eva Lejman 2017-05-30 SN-2017/124 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialnämnd Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillstånds-prövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard

Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Delredovisning möjliggörande för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Deluppdrag till Socialstyrelsen Redovisa arbetet med att möjliggöra

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer