Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Författare Lina Blomberg Jeffrey Wall Handledare Johan Lingsarve Examinator Åsa Muntlin Athlin Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2010

2 SAMMANFATTNING Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet. Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor. Studiedeltagarna rekryterades på olika allmänna platser i Uppsala län. Totalt deltog 70 personer i studien. Åldersspannet var år. Resultatet visar att allmänheten har dåliga kunskaper om ambulanssjukvårdens organisation och kompetens. Förväntningarna på ambulanssjukvården är däremot höga. Slutsatsen är att behovet av ökad och bättre information till allmänheten om ambulanssjukvården och dess organisation är stort för att allmänhetens förväntningar ska stämma bättre överens med verkligheten. Nyckelord: Ambulanssjukvård, allmänheten, förväntningar, ansvar, kompetens. 2(35)

3 ABSTRACT Over a very short period of time, the emergency medical service system and its organization has evolved from being mainly about transportation into an integrated part of advanced medical care. The evolution of the emergency medical service system involves both medical care, treatment, nursing and the competence of the staff. The number of performed ambulancemissions has simultaneously increased during the last decade. Misuse and overuse of the ambulance service is often described as a problem. This complicates the possibilities for good and safe medical care. The purpose of this study was to show what knowledge the lay public have about the competence and the organization of the emergency medical service system and what the lay public expectations about it are. The study was made using a questionnaire which consisted of eight closed questions. The participants where recruited from public areas at different places around Uppsala county. There where a total of 70 persons that participated in the study. The age span was years old. The result shows that the lay public have poor knowledge of the organization and the competence of the emergency medical service system. On the other hand, the expectations is high. This study indicates that there is a need for more and better information to the lay public about the emergency medical service system so that the expectations is more in line with the reality. Keywords: Ambulance, lay public, expectations, responsibility, competence. 3(35)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 Ambulanssjukvårdens historia 6 Ambulansfordon 6 Standardiseringar 6 Kompetens 7 Läkemedelshantering 7 Ambulanssjukvården idag 8 Utrustning i ambulanser 8 Situationen på akutmottagningar 8 Utnyttjande av ambulans 9 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 10 Problemområde 11 Syfte 11 Frågeställning 11 METOD 12 Design 12 Urval 12 Datainsamling 12 Tillvägagångssätt 13 Dataanalys 13 Etiska aspekter 14 RESULTAT 15 Demografi 15 Kompetens 15 Fråga 3 15 Organisation 16 Fråga 4 16 Fråga 5 17 Fråga 6 18 Förväntningar 19 Fråga 7a 19 Fråga 7b 20 4(35)

5 Fråga 7c 21 Fråga 8 22 DISKUSSION 24 Resultatdiskussion 24 Metoddiskussion 25 Studiedesignens fördelar 25 Studiedesignens svaga punkter 26 Studiens demografi 27 Tillämpning av resultatet? 27 Förslag på vidare forskning 28 Slutsats 28 REFERENSER 29 BILAGA 1 33 BILAGA (35)

6 INLEDNING Ambulanssjukvårdens historia Ambulansfordon Ambulans kommer från latinets a mbulo, som betyder "vandra omkring", "förflytta sig" (Ambulans, 2000). Den första kända ambulansen var en hästdragen täckt kärra som användes i Napoleons armé under hans fälttåg i Italien år 1797 (Ekström, 1986). Ambulansvagnar användes initialt endast i krig för transport av skadade soldater, någon civil motsvarighet fanns inte förrän närmare 100 år senare. Ambulansverksamheten i krig fungerade dock inte särskilt väl vilket föranledde Henry Durant, som själv år 1862 sett alla hjälplösa soldater i det blodiga slaget vid Solferino (Durant, 1862) att år 1863 bilda Röda Korset. Vid 1900-talets början fanns endast en handfull hästdragna ambulanser för civilt bruk. Dessa användes enbart för transport av epidemisjuka personer med exempelvis difteri, kolera eller tyfus (Ambulans, 2000). Hälsovårdsnämnden var ansvarig för dessa ambulanser och enligt befintliga ambulansinstruktioner fick inte berusade, epileptiska eller personer som vårdades i hemmet åka med i ambulansen (Ekström, 1986). Motordrivna ambulanser började komma omkring år 1910, och från år 1916 togs hästdragna ambulanser alltmer ur bruk. Omkring denna tid övergick ansvaret för ambulanserna alltmer till brandkåren (Ambulans, 2000). Ambulansverksamheten var dock fortfarande av ren persontransportkaraktär. Utformningen av ambulanserna var fram till 1930-talet kraftigt varierande. År 1933 bildades Sjukhusens Standardiseringskommitté (SSK). Bland det första som gjordes var att upprätta en slags ambulansstandard. Resultatet blev standarden SSK-26 som utgavs år I den fanns tydliga riktlinjer för bland annat bromsar, chassi, hjul och sjukhyttens utformning (Ekström, 1986). En uppdaterad version av SSK-26 utarbetades av Centrala Sjukvårdsberedningen (CSB) och fastställdes av Standardiseringskommissionen (SIS) som svensk ambulansstandard år 1951 (Ambulans, 2000). Standardiseringar Behovet av att ha en standardiserad och kontrollerad sjuktransportorganisation belystes tydligt på 1960-talet i en statlig utredning där kommittén inte ens kunde komma fram till hur många ambulanser som fanns i landet eller vem som ansvarade för dessa, än mindre hur utrustningen eller kvaliteten på sjuktransporterna var (Ekström, 1986). Diskussioner förekom under tidiga 1960-talet både om vilken utrustning som skulle finnas i ambulanserna samt vilken utbild- 6(35)

7 ningsnivå som borde krävas av personalen. Inriktningen på ambulansen började nu även skifta mot prehospital vård (Ekström, 1986). År 1964 kom nya riktlinjer som tydliggjorde att vård skulle kunna initieras redan på skadeplatsen (Ekström, 1986). Ansvaret för riktlinjer övertogs från år 1968 av Sjukvårdens och Socialvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut (SPRI). Kraven och specifikationerna uppdaterades sedan av SPRI 1970, 1974 och Det var inte heller helt enkelt för den som behövde ambulans. Ett flertal olika nummer fanns att ringa. Nödnumret infördes år 1956 men blev inte rikstäckande förrän år Ett stort steg i riktningen mot dagens ambulanssjukvård togs i och med att hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) började gälla från den 1:a januari Redan i lagens första paragraf konstateras att sjuktransporter faller under hälso- och sjukvårdens ansvar. I sjätte paragrafen tilldelas även landstingen ansvaret att se till att det finns en fungerande transportverksamhet för personer som är i behov av transport till eller från sjukhus (SFS 1982:763). Landstingens ansvar för transporterna gällde dock bara vägburna transporter, alla andra typer av transporter hade polisen ansvar för (Hallén & Liedström, 1984). Även om polisen var ansvarig för transporten utanför vägnätet var landstinget fortfarande ansvarig för att ge adekvat sjukvård under färden. Termen sjuktransport ansågs missvisande och önskemål om att istället använda termen ambulanssjukvård framfördes (Hallén & Liedström, 1984). Kompetens Bemanningen av ambulanserna har även den genomgått stora förändringar. För mindre än 50 år sedan kunde många ambulanser bemannas av en ensam taxichaufför vars enda uppgift var att så snabbt som möjligt föra den skadade eller sjuke till närmaste sjukhus (Ekström, 1986). Det infördes år 1978 ett minimikrav på en sju veckors utbildning för ambulanspersonal (SOSFS 1978:34). En utvidgning av utbildningen skedde år 1982 då en 20-veckors kompletteringskurs blev tillgänglig. Denna blev dock inte obligatorisk att genomgå. I dagsläget åligger det varje respektive vårdgivare att säkerställa att ambulanspersonalen har adekvat utbildning, det enda i lag reglerade krav som finns är att läkemdel endast får administreras av legitimerad personal (SOSFS 2009:10). Läkemedelshantering Det var ovanligt att läkemedel medfördes i ambulanserna då det krävdes att en läkare medföljde som personligen kunde ordinera eventuella läkemedel. Först i slutet av 1980-talet började försök göras med att låta ambulanspersonalen få ge läkemedel i ambulans på vissa strikta 7(35)

8 indikationer (Socialstyrelsen, 1990). Idag är det en självklarhet att läkemedel administreras i ambulanser och det sker på generella direktiv. Fram till år 2005 administrerades läkemedel av ambulanssjukvårdare med delegering. Sedan 1:a november 2005 får endast legitimerad personal administrera läkemedel i ambulans (SOSFS 2005:24) vilket innebär att minst en av personalen i ambulansen måste vara lägst grundutbildad sjuksköterska. Det enda läkemedel icke legitimerad ambulanspersonal i får administrera är medicinsk oxygen (SOSFS 2000:1). Ambulanssjukvården idag Utrustning i ambulanser Dagens ambulanssjukvård är mycket avancerad och det finns idag möjlighet att utföra avancerade vårdåtgärder redan på skadeplats eller i hemmet. Rådande regelverk kräver att ambulanser skall ha utrustning för att kunna skapa och upprätthålla fria luftvägar, ge assisterad andning, administrera läkemedel, övervaka och registrera vitala funktioner, stabilisera och immobilisera frakturer, utföra avancerad hjärtlungräddning, stoppa yttre blödningar, förflytta patienter på ett säkert sätt samt överföra medicinska data (SOSFS 2009:10, 12 ). Situationen på akutmottagningar Flertalet akutmottagningar har fått ett avsevärt ökat patienttryck under senaste åren. På många större sjukhus upplevs att allmänheten ofta uppsöker akuten i onödan istället för att vända sig till primärvården då den inte kan erbjuda tillräckligt snabba insatser (Mirsch, 2010). På Akademiska sjukhuset i Uppsala beräknades patientflödet på akutmottagningen 2009 uppgå till , detta i lokaler avsedda för ett årsflöde på patienter. Under åren ökade patienttrycket på akutmottagningen i Uppsala med 23 procent. Andra orter, exempelvis Lund, har under samma period sett ökningar på uppemot 50 procent (Ekström, 2009, 28 oktober). För att komma tillrätta med det ökande patientflödet till akutmottagningarna har Region Skåne börjat med prehospital triagering, som är ett sätt att snabbt sortera in patienter efter vårdbehov. En triagehandbok med direktiv hur prehospital triagering i regionen ska ske har utarbetats. Ambulanspersonalen gör en prehospital bedömning och transporterar sedan patienter som bedöms få adekvat vård inom primärvården direkt till en vårdcentral där vårdkedjan följs på sedvanligt sätt (Ekström, 2009, 28 oktober). Det finns inga nationella direktiv om prehospital triagering, utan det är upp till respektive landsting att avgöra om, och i så fall hur, prehospital triagering ska göras. I flertalet fall måste ambulansen idag transportera patienten 8(35)

9 till sjukhus för bedömning på akutmottagningen, oavsett om ambulanspersonalen anser att det behövs eller ej (Lagerdahl, 2010). Detta förvärrar det redan höga tryck som finns på akutmottagningarna och risken ökar att en ambulans i ett verkligt akut läge måste omdirigeras till ett annat sjukhus på grund av platsbrist (Schull, Morrison, Vermeulen & Redelmeier, 2003). Utnyttjande av ambulans Många år av besparingskrav har lett till en centralisering av akutsjukhus samt en minskning av antalet akutmottagningar (Mirsch, 2010; Ekström, 2009, 28 oktober). Detta gör att ambulanser ofta får längre transporter och sålunda är upptagna längre tid. Kraven ökar därmed på att befintliga ambulanser används på ett korrekt sätt (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a). I en svensk studie (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007b) bedömde personal i ambulanser närmare 2000 personer som tagits in med ambulans. Studien fann att många som togs in med ambulans egentligen inte hade behövt det. Störst var antalet bland patienter med urinvägs- och magbesvär där hela 42% hade kunnat klara sig utan ambulanssjukvård. Bland patienter med bröstsmärtor och hjärtproblematik var siffran som egentligen inte behövt ambulanssjukvård något lägre, 18%. Också bland transporter som gjordes mellan sjukhus fanns ett stort överutnyttjande av akututrustade ambulanser. Så många som 45% av patienterna var inte i behov av en akututrustad ambulans utan behövde bara ren transport, detta trots att sjukvårdspersonal som beställt transporterna bedömt det som ett behov av en akututrustad ambulans. Svenska och internationella studier har visat att äldre som drabbas av hjärtinfarkt ibland väljer att kontakta anhöriga istället för att ringa ambulans (Finnegan et al.; 2000, Johansson, Strömberg & Swahn, 2004). Studierna fann även att vissa valde att inte ringa ambulans i tron att det skulle ta längre tid att åka ambulans än att ta sig in till akutmottagningen på egen hand. Det framkom även att få personer som drabbades av hjärtinfarkt var medvetna om att ambulanspersonalen kunde börja behandla hjärtinfarkten direkt på plats (Finnegan et al., 2000; Johansson, Strömberg & Swahn, 2004). Vissa äldre drar sig för att ringa ambulans då uppfattningen är att det går fortare att ta sig in själv (Thuresson, Berglin-Jarlöv, Lindahl, Svensson, Zedigh & Herlitz, 2008). Allmänheten har förväntningar på ambulansers responstid, vilket innebär den tid det tar från att ett larm inkommer tills en ambulans når den nödställde, som inte alltid överensstämmer med verkligheten. Ong, Ang, Chan och Yap (2004) fann att 41,6% av allmänheten trodde att ambulans skulle kunna vara på plats på mindre än 5 minuter. Av ambulanspersonalen uppgav däremot endast 4,3% att ambulans skulle kunna vara på plats inom 5 9(35)

10 minuter. Det har även visat sig att personer som ringer efter ambulans uppfattar väntetiden från samtalet till ambulansens anländande som längre än den i verkligheten är (Harvey, Gerard, Rice & Finch, 1998). I studien framkom att 41% av personer som väntade på ambulans överskattade tiden det tog för ambulansen att nå fram. Den genomsnittliga upplevda tiden det tog för ambulansen att nå fram var 12,36 minuter och den verkliga tiden det tog för ambulansen att nå fram var i genomsnitt 9,12 minuter. Ahl, Nyström och Jansson (2006) fann att många personer tvekade in i det längsta att ringa ambulans, som orsak uppgavs att inte belasta ambulanssjukvården i onödan samt att det upplevdes som skrämmande och pinsamt att behöva tillkalla ambulans. Studien fann även att deltagarna bedömde det som att det inte fanns något annat alternativ när tillkallande av ambulans väl gjordes. Somliga deltagare uppgav också en förväntning om att få vård snabbare om ankomsten till akutmottagningen skedde med ambulans än om det skett på sedvanligt sätt via akutmottagningen. En svensk studie visar på att det förekommer en överanvändning av ambulanser, framför allt i tätbebyggda områden (Beillon, Suserud, Karlberg & Herlitz, 2009). Studien fann att en tredjedel av personer i tätort med bröstsmärta inte skulle behövt ambulanstransport samt att hälften av fallen med magsmärtor eller urinvägsrelaterade problem i tätort inte hade behövt involvera en ambulans. I sin doktorsavhandling fann Beillon (2010) att en tredjedel av personerna som transporterades till akutmottagningen med ambulans hade ett vårdbehov som inte var akut. Ytterligare en svensk studie konstaterar att 74% av alla ambulansutryckningar som av larmoperatörer bedömts som prio-1 hade kunnat klassas med en lägre prioritet (Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a). Studien visade även att 17% av alla prio-1 klassade utryckningar, 25% av alla prio-2 klassade utryckningar samt 54% av alla prio-3 klassade utryckningar var onödiga enligt ambulanspersonalen. En studie av användandet av ambulanser i London visade på att 16% av alla som ringde efter ambulans inte var i något behov av en ambulans (Palazzo, Warner, Harron & Sadana, 1998). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Patienter känner ofta ett behov av att ha kontroll på situationen och få vara delaktig i vården (Kiessling & Kjellgren, 2004). Då detta av naturliga skäl kan vara svårt för många i en akut situation är det av stor vikt att kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården är tillfredsställande redan innan vårdtillfället inträffar. När patienter lider och är svaga är det av yttersta vikt att sjuksköterskan kan ge anpassad omvårdnad och kan relatera till patientens känslor (Nåden & Eriksson, 2004). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska anger att en av sjuksköterskans omvårdnadskompetenser ska vara att kunna uppmärksamma 10(35)

11 och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder (Socialstyrelsen, 2005 s.11). Ytterligare omvårdnadsansvar som sjuksköterskan har enligt ovan nämnda kompetensbeskrivning är att "informera och undervisa patienter" samt att även "uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker informationsbehov" (Socialstyrelsen, 2005 s.11). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att alla skall beredas möjlighet till vård på lika villkor, att vård ska ges med respekt för den enskilda människans värdighet samt att den ska främja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen. Att det sker på lika villkor innefattar även att ge likvärdig information om vad som erbjuds av ambulanssjukvården idag. Problemområde Flera studier visar att ambulanser ofta används som transportmedel trots att det inte föreligger något vårdbehov eller att många patienter förväntar sig snabbare vård på sjukhuset om ambulans används som transportmedel till sjukhusens akutmottagningar (Beillon, Suserud, Karlberg & Herlitz, 2009; Beillon, 2010; Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007a; Hjälte, Suserud, Herlitz & Karlberg, 2007b; Palazzo, Warner, Harron & Sadana, 1998). Detta innebär att ambulanssjukvården försämrar sin beredskap och tillgänglighet för akuta och livsavgörande uppdrag (Schull, Morrison, Vermeulen & Redelmeier, 2003). Hypotesen till föreliggande studie är att allmänhetens kunskap om ambulanssjukvårdens organisation och kompetensen på ambulanspersonalen av olika orsaker är bristfällig och att detta kan påverka allmänhetens beslut om när ambulanserna skall utnyttjas då förväntningarna är felaktiga. Mot bakgrund av detta finner författarna det intressant att genomföra en pilotstudie som undersöker problemet med att ambulanser överutnyttjas. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka allmänhetens kunskap om kompetensen inom ambulanssjukvården och dess organisation samt att undersöka vilka förväntningar som finns hos allmänheten på ambulanssjukvården. Frågeställning Vilken kunskap har allmänheten om kompetensen inom ambulanssjukvården? Vilken kunskap har allmänheten om ambulanssjukvårdens organisation? Vilka skillnader finns det i allmänhetens uppfattning om ambulanssjukvårdens kompetens och organisation, beroende på kön och ålder? 11(35)

12 Vilka förväntningar har allmänheten på ambulanssjukvården? METOD Design Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urval Ett strategiskt urval av studiedeltagare gjordes. Minimigränsen för antal deltagare var satt till 50 personer. Totalt 71 personer tillfrågades om deltagande i studien. Vid tillfrågande valde 1 person att inte delta, således blev det ett externt bortfall på 1 person vilket resulterade i 70 deltagare. För att få så stor bredd och spridning som möjligt bland deltagarna tillfrågades både män och kvinnor i alla åldrar. Kriterier för deltagande i studien var att personerna inte arbetade inom ambulanssjukvård eller räddningstjänst. Studien begränsades även till enbart svensktalande samt endast deltagare som fyllt 18 år. Kriterierna gällande arbete inom ambulanssjukvård eller räddningstjänst togs upp då det kunde påverka personens kunskap om ambulanssjukvården och även ge andra förväntningar på densamma vilket hade kunnat ge ett missvisande resultat av undersökningen. Även språk togs hänsyn till genom att icke svensktalande personer exkluderades. För att icke svensktalande personer skulle kunna inkluderas hade det annars krävt tolk och en flerspråkig enkät. För att kunna genomföra exklusionen tillfrågades tilltänkta studiedeltagare om dessa faktorer. Datainsamling Ett undersökningsunderlag bestående av enkäter är lämpligast för att få fram deltagarnas åsikter och attityder (Ejvegård, 1996). Detta ledde till att studien genomfördes med en enkätundersökning (bilaga 1) med en kvantitativ ansats. Enkäten bestod av åtta slutna frågor som konstruerats av studieförfattarna själva. Användandet av slutna frågor ställer högre krav på författarna att få med viktiga angreppspunkter för att kunna motsvara studiens syfte och besvara frågeställningarna. Vidare är det lättare för deltagarna att genomföra en enkät med flera olika svarsalternativ per fråga, eftersom det finns många alternativ att välja mellan och det därmed skulle bli lättare att hitta ett svarsalternativ 12(35)

13 som stämmer in på varje deltagare, det blir också lättare för författarna att analysera svaren (Polit & Beck, 2008). Enkäten bestod av fyra delar. Den första delen undersökte studiedeltagarnas bakgrund med inriktning på kön och ålder. Frågorna i del två och tre syftade till att besvara frågeställningarna om allmänhetens kunskap om ambulanssjukvårdens organisation samt om deras kunskap om kompetensen inom ambulanssjukvården. Den fjärde delen skulle besvara frågeställningen om allmänhetens förväntningar på ambulanssjukvården. Innan studien inleddes genomfördes en pilottest av enkäten för att se om den var tydlig och om frågorna gick att besvara. Detta resulterade i att frågorna omformulerades till den nuvarande enkäten. Tillvägagångssätt Innan enkäten lämnades ut informerades deltagarna skriftligt (bilaga 1) och muntligt om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt, och att deltagandet gick att avbryta vid sådan önskan. Information gavs angående att deltagandet var anonymt och att alla uppgifter behandlades konfidentiellt. Enkätundersökningen genomfördes i Uppsala, Östhammar och Enköping på allmän plats. Rekryteringen av studiedeltagare gick till så att författarna rörde sig på allmänna platser där många personer rör sig, och där gavs en muntlig förfrågan om deltagande direkt på plats. Valde den tillfrågade att delta i studien fick studiedeltagaren besvara enkäten vid samma tillfälle. Rekrytering av studiedeltagare och därmed datainsamlingen genomfördes vid flera tillfällen för att få ett tillräckligt stort urval, samt för att få så stor spridning som möjligt gällande kön och ålder. Dataanalys Det insamlade datamaterialet fördes in i statistikprogrammet SPSS där statistiska analyser gjordes. Författarna använde chi-square test för att undersöka om skillnader kunde identifieras för kön gentemot kunskapsnivå och förväntningar. Signifikansnivån för statistiska analyser 13(35)

14 sattes till p=0,05. Deskriptiv statistik har använts för att belysa övriga förhållanden. Analyserna presenteras löpande i texten och med hjälp av diagram och tabeller. Etiska aspekter Studiehandledningen för examensarbeten vid sjuksköterskeprogrammet på Uppsala universitet säger att praxis är att examensarbeten på grundnivå inte granskas av en etisk kommitté. Då tilltänkta studiedeltagarna tillfrågades om deltagande i studien lämnades ett informationsbrev (bilaga 2) som beskrev studien. I informationsbrevet förklarades att allt deltagande var anonymt och att allt material skulle behandlas konfidentiellt. Informationsbrevet förklarade också att deltagandet kunde avbrytas närsomhelst. Denna information gavs också muntligen. Därmed har inga etiska hinder till genomförande av denna studie kunnat identifieras av författarna. 14(35)

15 RESULTAT Demografi I studien deltog totalt 70 personer. Spridningen mellan könen var jämnt fördelad. Andelen män som svarade var 51,4% (n=36) och andelen kvinnor var 48,6% (n=34). Genomsnittsåldern hos deltagarna var 38,9 år. Den yngsta deltagaren var 19 år och den äldsta 75 år. Åldersfördelningen hos deltagarna presenteras i figur år år år år år 70+ Män Kvinnor Figur 1. Åldersfördelningen hos deltagarna fördelat på kön. Kompetens Fråga 3: Vilken/vilka av följande utbildningar tror du personal som jobbar i en ambulans har? På frågan svarade 7,1% (n=5) brandmansutbildning, 37,1% (n=26) undersköterska, 82,9% (n=58) ambulanssjukvårdare, 35,7% (n=25) grundutbildad sjuksköterska, 64,3% (n=45) specialistutbildad sjuksköterska, 21,4% (n=15) grundutbildad läkare och 15,7% (n=11) specialistutbildad läkare. Att det finns personal i ambulanser som helt saknar utbildning var det ingen deltagare som trodde. Av männen svarade 52,8% (n=19) att kompetensen undersköterska finns hos ambulanspersonalen. Motsvarande siffra hos kvinnorna var 20,6% (n=7). Svarsfördelningen mellan könen för samtliga svarsalternativ presenteras i figur 2. Vilken kompetens deltagarna trodde finns i en ambulans varierade beroende på åldersgrupp. En utförlig redovisning av alla svaren relaterat till åldersgrupp finns i tabell 1. 15(35)

16 2,8% 11,8% 20,6% 25,0% 17,6% 19,4% 11,8% 36,1% 35,3% 52,8% 63,9% 64,7% 75,0% 91,2% 100% 75% 50% 25% Män Kvinnor 0% Figur 2. Svarsfördelning rörande kompetens hos ambulanspersonal fördelat på kön. Underskötersksjukvårdare Ambulans- SSK Läkare Läkare Åldersgrupp Brandman SSK grund specialist grund specialist år n=1 n=8 n=29 n=11 n=20 n=5 n= år n=1 n=3 n=6 n=4 n=7 n=2 n= år n=0 n=2 n=6 n=2 n=5 n=0 n= år n=1 n=4 n=6 n=2 n=2 n=1 n= år n=2 n=7 n=10 n=4 n=11 n=7 n=5 70+ år n=0 n=2 n=1 n=2 n=0 n=0 n=0 Tabell 1. Svarsfördelning rörande kompetens hos ambulanspersonal relaterat till åldersgrupp. Organisation Fråga 4: Var i länet finns det ambulansstationer? På frågan svarade samtliga (n=70) Uppsala, 31,4% (n=22) Tierp, 84,3% (n=59) Enköping, 27,1% (n=19) Bålsta, 24,3% (n=17) Knivsta, 44,3% (n=31) Östhammar, 8,6% (n=6) Huddunge samt 27,1% (n=19) Älvkarleby. Svarsfördelningen mellan könen var jämt fördelad för alla frågor och presenteras i figur 3. Vilken kompetens som deltagarna trodde finns i en ambulans varierade beroende på åldersgrupp. En utförlig redovisning av svaren relaterat till åldersgrupp finns i tabell 2. 16(35)

17 36,1% 26,5% 27,8% 26,5% 25,0% 23,5% 35,3% 8,3% 52,8% 8,8% 30,6% 23,5% 80,6% 100,0% 100,0% 88,2% Män Kvinnor Figur 3. Svarsfördelning rörande ambulansstationers placering fördelat på kön. Åldersgrupp Uppsala Tierp Enköping Bålsta Knivsta Östhammar Huddunge Älvkarleby år n=33 n=8 n=26 n=7 n=7 n=13 n=2 n= år n=9 n=3 n=8 n=2 n=2 n=4 n=1 n= år n=7 n=3 n=5 n=3 n=3 n=3 n=1 n= år n=6 n=1 n=5 n=1 n=1 n=3 n=1 n= år n=13 n=6 n=13 n=6 n=4 n=7 n=1 n=6 70+ år n=2 n=1 n=2 n=0 n=0 n=1 n=0 n=1 Tabell 2. Svarsfördelning rörande ambulansstationers placering relaterat till åldersgrupp. Fråga 5: Ambulansen i Uppsala gör ungefär körningar per år. Hur stor del av dessa tror du är akuta? På frågan om hur många av ambulansens körningar som är akuta svarade 18,6% (n=13) att det är 20% som är akuta, 35,7% (n=25) svarade att det är 40% som är akuta, 30% (n=21) svarade att det är 60% som är akuta och 15,7% (n=11) svarade att det är 80% som är akuta. Ingen deltagare trodde att 100% av körningarna är akuta. Det fanns vissa skillnader mellan könen på hur svaren givits (se figur 4). Det fanns ingen signifikant skillnad för hur man svarat relaterat till kön. 17(35)

18 0,0% 0,0% 12,1% 22,2% 25,0% 33,3% 66,7% 77,8% 75,0% 87,9% 100,0% 100,0% 11,8% 13,9% 17,6% 25,0% 27,8% 26,5% 33,3% 44,1% 100% 75% 50% Män Kvinnor 25% 0% 20 procent 40 procent 60 procent 80 procent Figur 4. Svarsfördelning rörande andelen akuta körningar fördelat på kön. Fråga 6: Tror du att ambulanser alltid kör med blåljus och sirén då de måste rycka ut? Andelen deltagare som trodde att ambulans alltid använder blåljus och sirén vid utryckningar var 18,8% (n=13). Andelen som inte trodde det var 81,2% (n=56). Fördelningen mellan könen var jämn, 80% av männen (n=28) svarade nej jämfört med 82,4% av kvinnorna (n=28). Hur deltagarna svarat i förhållande till ålder uppvisade redovisas i figur % 75% 50% Nej Ja 25% 0% år år år år år 70+ år Figur 5. Svarsfördelning rörande blåljus och sirén vid utryckning relaterat till ålder. 18(35)

19 3,0% 7,7% 30,3% 33,3% 28,6% 50,0% 50,0% 66,7% 66,7% 71,4% 100,0% 92,3% 0,0% 2,9% 17,6% 30,6% 69,4% 79,4% Förväntningar Fråga 7a: Att personal hjälper mig direkt på plats innan jag blir transporterad in till sjukhus. På frågan om vilka förväntningar som finns på ambulanssjukvården instämde 74,3% (n=52) helt med påståendet att personal hjälper mig direkt på plats innan jag blir transporterad in till sjukhus, 24,3% (n=17) instämde delvis med påståendet och 1,4% (n=1) instämde inte alls med påståendet. Svarsfördelningen mellan könen presenteras i figur 6. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen i hur svaren givits. Svarsfördelningen mellan åldersgrupperna presenteras i figur % 75% 50% Män Kvinnor 25% 0% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Figur 6. Svarsfördelning rörande förväntningar avseende hjälp på plats relaterat till kön. 100% 75% Förväntar sig hjälp på plats 50% Förväntar sig delvis hjälp på plats 25% Förväntar sig inte hjälp på plats 0% år år år år år 70+ år Figur 7. Svarsfördelning rörande förväntningar avseende hjälp direkt på plats relaterat till åldersgrupp. 19(35)

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se

Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4. Hanna Bjarnbäck

INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4. Hanna Bjarnbäck INTERNATIONELLA HANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING LIA4 Kurs: Författare: Handledare: LIA4 Gabriella Germundsson Hanna Bjarnbäck Tommy Broholm Nässjö Maj 2011 Sammanfattning Under vår LIA4, Lärande

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Hur kvinnor med akut hjärtinfarkt erfar det prehospitala mötet - en kvalitativ intervjustudie av kvinnors berättelser

Hur kvinnor med akut hjärtinfarkt erfar det prehospitala mötet - en kvalitativ intervjustudie av kvinnors berättelser EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:41 Hur kvinnor med akut hjärtinfarkt erfar det prehospitala mötet - en kvalitativ intervjustudie av kvinnors berättelser

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor?

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Henrik Andersson Mats Törnblom Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Skillnader

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Svensk ambulanssjukvård 1999

Svensk ambulanssjukvård 1999 Meddelandeblad Mottagare: Landsting/motsvarande, Verksamhetschefer/ambulansöverläkare inom ambulanssjukvå r- den, Ansvariga läkare/föreståndare i ambulanssjukvården Nr 9/00 Juni 2000 Svensk ambulanssjukvård

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer