Historia som kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Historia som kunskap"

Transkript

1 Historia som kunskap Innehåll, mening och värden i möten med historia Niklas Ammert nordic academic press

2 Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd. Nordic Academic Press Box Lund Nordic Academic Press och Niklas Ammert 2013 Sättning: Karin Österlund Omslag: Fugazi form Tryck: ScandBook AB, Falun 2013 ISBN

3 Innehåll Förord 7 1. Inledning 9 Människor möten historia 10 Kunskap 11 Historia och kunskap 13 Ett forskningsläge rörande kunskap om historia 17 Mening 18 Material och metod 20 Bokens disposition Från fosterlandskänsla till förmåga 25 Synen på kunskap om historia i läroplaner och deras förarbeten Ett hundraårsperspektiv likheter 26 Skillnader 29 En tvådimensionell analys likheter 34 Skillnader 37 Sammanfattande slutsatser Elever möter historia 41 Vid förra seklets slut 42 En aktuell bild 43 Hur eleverna lär sig historia 46 Att möta historia i skolan 48 Arbetet på lektionerna 50 Sammanfattande slutsatser Elever och kunskap om historia 55 Högstadieelevers beskrivningar och tillämpningar Hur beskriver elever kunskaper om historia? 56 Vilka kunskapsformer uttrycker elever? 60 Slutsatser 64

4 5. Elevers meningsskapande i möte med historia 67 Birgitta E. Gustafsson Att skapa mening 68 Elevers möte med historia en intervjustudie 72 Två tankespår 82 Didaktiska konsekvenser Lärares syn på kunskap om historia 87 Att undersöka synen på kunskap 88 Lärarnas svar 89 I den taxonomiska analysramen 93 Relativism, tillskrivande och kvalificerade gissningar Relationen mellan eleven och det förflutna ett historiskt perspektiv 99 Skolämnet historias innehåll speglat i läromedel 101 Läroplaner och kursplaner 109 Relationen mellan eleven och undervisningens innehåll en sammanfattande diskussion Värden som bärare av kunskap om historia 121 Historieundervisning värden historia 122 Två perspektiv i historieläroböcker 123 Värden som historiebärare 125 Elever, värden och historia 128 En prima vista-syn på historia och värden 128 Ett tillämpat exempel 131 Sammanfattande slutsatser Att lära sig och kunna historia 135 Eleven och kursplanen 136 Eleven och historia 137 Eleven och kunskap om historia 139 Eleven och mening 141 Eleven och lärarna 142 Eleven och undervisningens innehåll 143 Elever historia värden 144 En naturlig dimension i människors liv att kunna något om historia 145 Noter 149 Referenser 163 Om författarna 173

5 Förord Allt har en historia, så även jag och så även denna bok. Som lärare först i grundskolan och därefter som lärare och forskare vid universitetet, har jag vid upprepade tillfällen förvånats av historiens närvaro och genomslag i elevernas reaktioner och uppfattningar. Historia är inte endast intressant och spännande, utan även en levande dimension som innebär att dagens frågor och utmaningar ses i ett sammanhang. Historia betyder något för människor. Efter att ha genomfört olika historiedidaktiska studier och forskningsprojekt, var det för några år sedan dags för mig att närma mig några av de avgörande didaktiska frågorna: Vad kan man när man kan något om historia och vad innebär kunskap om historia? Hur ser elever respektive lärare på kunskap om historia och vad säger skolans styrdokument? Frågorna har kunnat studeras tack vare ett treårigt projektanslag från Nämnden för utbildningsvetenskap, sedermera Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet, som jag härmed vill tacka! Projektet Att lära (sig) och kunna historia: Elevers och lärares perspektiv har jag drivit tillsammans med fil. dr Birgitta E. Gustafsson. Jag vill rikta ett särskilt tack till Birgitta för ett viktigt och stimulerande samarbete, som egentligen inleddes flera år tidigare. Jag vill också uppmärksamma och tacka Birgitta för hennes bidrag till denna bok, kapitel 5. Under 2012 knöt vi till projektet Ella Andrén, doktorand i historia, som arbetar med en avhandling om hur och när historia upplevs relevant för gymnasieelever. Jag vill tacka Nordic Academic Press och Annika Olsson som omedelbart trodde på bokidén och som har stöttat mig på bästa sätt. Boken är tryckt med bidrag från Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet och Sveriges läromedelsförfattares förbund, SLFF, vilka härmed också tackas. Tack också till Per Eliasson, Ulla Rosén, Peter Aronsson, Jan Löfström, Olle Zandén, Agneta Järnankar och 7

6 historia som kunskap Ella Andrén som under olika faser läst kapitel ur boken och lämnat värdefulla synpunkter och förslag. Ansvaret för bokens eventuella brister är dock helt och hållet mitt. Revsudden hösten 2013 Niklas Ammert 8

7 kapitel 1 Inledning Historia är en naturlig del av människors liv. Den historiska dimensionen är vid och omfattar såväl minnet av vad vi gjorde i förra veckan som berättelser om människors liv och samhällens förändringar i ett annat århundrade. Människor har gemensamma minnen och därför är händelser som vi har varit med om eller hört berättas om ett givet och vardagligt samtalsämne människor emellan. Minnet av, och relationerna till, det förflutna binder grupper av människor samman. För den enskilde utgör relationen mellan då och nu en identitetsskapande trygghet och den bidrar dessutom till att forma oss som människor, liksom vårt sätt att förhålla oss till världen och till framtiden. På en samhällelig nivå kan minnen röra sig om allt från en näst intill mytologisk berättelse om det lokala fotbollslagets framgångar på 1940-talet, till när ortens stadshotell brann eller då en högt uppsatt politiker mördades. I många länder har man därtill levande minnen från krig och starka berättelser om nationella trauman. Olika grupper använder historia i olika sammanhang. I film och litteratur är historiska teman vanliga och historiska referenser nödvändiga för att man ska förstå innehållet. I idrottsvärlden refererar man till tidigare resultat, företrädesvis framgångar. En lång historia anses vara en kvalitetsstämpel på ett universitet, ett företag, ett militärt förband eller på statussymboler som klockor eller bilar. I en politisk debatt hinner kombattanterna knappt passera mer än ett enda replikskifte förrän man ger varandra skulden för något som hände, eller inte hände, under förra eller förrförra mandatperioden. Historia är sannerligen en naturlig och därtill närvarande dimension i människors liv. Vi har alla en historia och vi är delar av en historia, som vi relaterar till i olika sammanhang. Dessutom gör vi historia då vi återskapar det 9

8 10 historia som kunskap förflutna, forskar om det förflutna, orienterar oss i och tolkar tiden samt när vi använder eller brukar historia för att minnas, glömma, uppleva eller relatera till något. 1 Begreppet historia ska i det här sammanhanget förstås som såväl det förflutna i sig, som berättelser och representationer av det förflutna. I en omfattande studie av hur genomsnittsamerikanen ägnar sig åt historia, visar historikerna Rosenzweig & Thelen att 70 % av amerikanerna känner sig starkt knutna till det förflutna och att 40 % har en hobby som relaterar till det förflutna. 2 Kort sagt, historia i form av det förflutna men också tankar om framtiden är naturlig och påtagligt närvarande för människor i nuet. På så sätt definierar man också vanligtvis begreppet historiemedvetande. Då en individ upplever samband mellan, och ömsesidig betydelse av, tolkningen av det förflutna, förståelsen av det närvarande och perspektiv på framtiden har hon ett historiemedvetande. Inom den historiedidaktiska forskningen har begreppet historiemedvetande varit centralt under några decennier. Historiemedvetande är en väl fungerande beskrivning av hur människor förhåller sig till olika tidsdimensioner, förstår det förflutna och är inflätade i tiden. Ur den mångbottnade relationen mellan då, nu och sedan skapar människor mening i tillvaron och på omvänt sätt är det mening som bär relationen mellan de olika tidsdimensionerna. Människor möten historia Människor möter historia dagligen och på en rad olika sätt, och just dessa möten är historiedidaktikens forskningsfält. Centrala historiedidaktiska frågor rör ofta innehåll, perspektiv och struktur i skolämnet historia, liksom urvalsfrågor, undervisningens utformning samt interaktion med och genomslag hos eleverna. Möten mellan människor och ett ämnesinnehåll kan dock ses i större sammanhang än enbart inom ramen för skolans undervisning. För ett ämne som historia är detta särskilt tydligt. Historia förmedlas i media (till exempel populära TV-program), skönlitteratur, spelfilmer, spel, reklam och i samhällsdebatten. 3 Mitt i denna rika flora av möten med historia är det emellertid ofrånkomligt att skolan spelar en specifik roll. Skolan organiserar historieundervisning som baseras på en fastställd kursplan och med krav som alla elever ska uppnå. Elever

9 inledning och lärare möts i, genom och med historieämnet. Därtill prövas och bedöms elevernas kunskaper och färdigheter och lärarna utför myndighetsutövning då betyg sätts på elevernas prestationer. Alla elever möter historia i skolan och av den anledningen är studiet av dessa möten en central didaktisk fråga. Inom den ämnesdidaktiska forskningen studerar vi ofta hur elever, lärare och läromedel beskriver och definierar ett undervisningsinnehåll. Det förekommer också enstaka studier med ambition att studera läroprocessen i sig. Detta är intressant och relevant, men i hög grad ett riskprojekt. Att studera en process eller handling som innebär inlärning av något, blir antingen en psykologisk studie eller en medicinsk sådan, eftersom lärandeögonblicket handlar om signalimpulser mellan hjärnan och andra delar av kroppen som ögat, handen eller öronen. För en ämnesdidaktiker är det istället ämnet och hur elever möter ämnet och dess innehåll som står i fokus. Under senare år har också kunskapsbegreppet inom olika ämnen, inte minst historieämnet, uppmärksammats i forskningen. 4 Ofta förs diskussionen på ett rent teoretiskt plan och relevanta empiriska studier av hur kunskap definieras, kommuniceras, presenteras och upplevs lyser med sin frånvaro. I denna bok är huvudfrågan hur elever och lärare ser på kunskap om historia, på lärande och på kunskapsutveckling. I de ingående delundersökningarna är syftet att med historiedidaktiska och lärandeteoretiska utgångspunkter analysera i huvudsak elevers, men också lärares syn på vad det innebär att kunna något om historia samt hur och när man lär sig historia. Beskrivningar i styrdokument utgör ett utbildningshistoriskt perspektiv som sätter in dagens förhållanden i ett historiskt sammanhang. Kunskap Ett centralt begrepp i denna bok är kunskap. Under det senaste knappa decenniet har den nuvarande skol- och utbildningsministern, Jan Björklund, varit tongivande i den svenska offentliga debatten om kunskap, skola och utbildning. Budskapet har främst handlat om höjda krav, duktiga lärares betydelse och vikten av att lärare verkligen undervisar. Utbildningsministern har drivit 11

10 12 historia som kunskap frågan om kunskapsnivån hos eleverna som ett mått på hur utbildningen fungerar. Eftersom Sverige, enligt flera internationella undersökningar 5, har tappat mark när det gäller elevernas resultat, har Björklund genomfört reformer av lärarutbildningen, nya ämnes- och kursplaner, en ny betygsskala och skärpta inträdeskrav till gymnasiet. Allt i syfte att stärka Sverige som kunskapsnation i kunskapssamhället. Skolverkets analyser gav i flera avseenden stöd åt Björklunds slutsatser om försämrade resultat, undervisningens betydelse och lärarens viktiga funktion. 6 I den vidare samhällsdebatten liksom i den politiska retoriken har kunskap utgjort ett prioriterat begrepp under lång tid, men särskilt tydligt sedan det tidiga 1990-talet. 7 Begreppet kunskapssamhället har framställts som en ny verklighet, men det är dock inget nytt för skolans värld. Tvärtom, i skolan har kunskap stått i centrum och skolan har i sig alltid utgjort ett kunskapssamhälle. En helt central fråga i sammanhanget är dock vad man menar med kunskap och i synnerhet vad man menar med kunskap om, i eller av historia. Synen på kunskap är föränderlig över tid, vilket blir uppenbart då man studerar vilken typ av kunskap som stipuleras i skolans läro- och kursplaner. Skolans styrdokument är politiska dokument som speglar den politiska samtiden i fråga om den officiella synen på kunskap. 8 Diskussionen kring kunskapen, dess natur och dess innehåll är mångtydig, såväl filosofiskt som pedagogiskt och ämnesspecifikt. En lexikalisk beskrivning med utgångspunkt i Svenska Akademiens ordbok ger sju aspekter av kunskap: Ett förhållande att veta något En färdighet Som kunskapsområde jaktkunskap, växtkunskap Att vara bekant med ett visst förhållande Ett meddelande, en underrättelse, en upplysning Ett vittnesbörd ge kunskap om En kunskapare ett äldre militärt uttryck för spanare eller spejare. 9 Gemensamt i de sju beskrivningarna är att det finns något att veta om, att man ska veta om detta och i viss mån att man ska kunna utföra något. Den statliga Millenniekommittén, som 1998 tillsattes

11 inledning av regeringen, hade som ett av sina direktiv att belysa begreppet kunskap och dess förväntade betydelse för arbetsliv och beslutsfattande i framtiden. 10 Idéhistorikern Sven-Eric Liedman ledde arbetet och summerade att kunskap utmärks av 1. Sammanhang att kunna sätta in något nytt i ett begripligt sammanhang, 2. Kritik är det nya något att ha och 3. Förmågan att använda kunskapen på ett rimligt sätt. Syftet i denna bok är inte att slå fast, om det ens är möjligt, en enda definition av begreppet kunskap. Det är snarare så att bokens delstudier identifierar och analyserar olika definitioner och tillämpningar som elever, lärare och styrdokument uttrycker. Historia och kunskap Kunskapsbegreppet har en särskild komplexitet då det relateras till historieämnet. För det första innebär ofta kunskap om något att kunna dess framväxt, rötter och utvecklingslinjer. Alltså är historien om något i hög grad detsamma som kunskap om fenomenet. För det andra finns det skilda traditioner och synsätt när det gäller kunskap i eller om ämnet historia. Låt mig först klargöra att uttrycket kunskap om historia konsekvent används i denna bok. I historiedidaktisk forskning ser man ibland uttrycket historisk kunskap användas. Historisk kunskap leder dock tankarna till kunskap som fanns tidigare i historien exempelvis är medicinsk kunskap under medeltiden att betrakta som historisk kunskap och därmed kan begreppet missförstås. Delstudierna i föreliggande bok är koncentrerade till den kunskap som någon i samtiden har om historia. Relationen mellan historia och kunskap kan struktureras med hjälp av perspektiv som hämtas ur den tyske historikern Jörn Rüsens beskrivningar. En av dessa avser kunskap om historia, vilket innebär att ha kunskaper om såväl objektet det förflutna och dess processer som om metoderna för att kunna veta något om det förflutna. Med andra ord rymmer beskrivningen både empiriska och mera metarelaterade kunskaper. En andra beskrivning handlar om kunskaper i historia, som avser innehållsliga sammanhang och som därmed rör det förflutna och förhållanden i det förflutna och 13

12 14 historia som kunskap relationen till dagens värld. Historia är här en del av en identitetsskapande referensram som kan bidra till gemenskap i ett samhälle. På motsatt vis kan den också skapa avstånd och motsättningar. Man kan också lära sig av och betrakta kunskap av historia. Ur det förflutna, eller rättare sagt ur tolkningen av det förflutna, hämtas goda exempel och föredömliga lärdomar. 11 Ofta kan goda människors, som Martin Luther Kings eller Raoul Wallenbergs, handlingar och dådkraft utgöra exempel. I berättelserna finns spänningen mellan gott och ont respektive rätt och fel. Värdeaspekten utgör därmed motorn som genererar budskapet som människor ska lära av. Även i fråga om att lära av historia finns en annan sida. Det rör sig då om att ta avstånd och avskräckas från orättfärdigt handlande, övergrepp och handlingar som inte överensstämmer med grundläggande uppfattningar om rätt och fel. Ett alternativ till att använda uttrycket kunskap om historia hade varit kunskap i historia, men detta leder fel eftersom det främst avser innehållsliga aspekter av ämnet och också starkt förknippas med skolans undervisning och dess innehåll. Kunskap om historia inrymmer kunskaper också om ämnets historia, om dess metoder och om dess tillämpningar och bruk. Genom att använda beskrivningen om öppnar jag för en vidare möjlighet och en större variation i de svar som elever och lärare ger och i de analyser jag gör av det skriftliga materialet. Den lämpliga benämningen är således kunskap om historia. I en ämnesspecifik kontext måste kunskap om historia behandla kunskaper om det förflutna och dess relationer till nuet liksom om hur dagens samhälle kan orientera sig i relation till äldre dagars samhällen. Därtill är även kunskap om ämnesområdets begrepp och metoder viktiga. Den tyske historiedidaktikern Andreas Körber uttrycker det som att kunskap om historia består av a) strukturell kunskap i form av kategorier och begrepp som adel, reformation och antiken samt b) att behärska historiska begrepp som förändring eller kontinuitet och kunna förhålla sig till källor och representationer av historia. Ett centralt mål är att eleverna individuellt och kritiskt ska kunna delta i samhällets hantering av historia. 12 En mer förenklad beskrivning är att det går en skiljelinje mellan stoffkunskaper och processkunskaper, där stoffkunskaper avser innehåll och där processkunskap innebär att arbeta med källkritik

13 inledning och hur innehållet kan värderas. Vanligtvis menar historiedidaktiker att de båda kunskapstyperna är nödvändiga och att de förutsätter varandra. 13 I den vidare skoldebatten hamnar emellertid kunskapsbegreppet ofta mitt i överdrivet tillspetsade dikotomier i termer av att veta att eller att veta hur 14 ; ibland uttryckt som meningslöst rabblande eller nödvändiga kunskaper, kunskaper för skolan eller kunskaper för livet, kunskapen om sakernas tillstånd eller förmågan att utföra något. Det är dock tveksamt om en så förenklad skiljelinje kan dras i praktiken. Avancerad kunskap handlar ofta om att kunna tillämpa kunskaper (av veta-att-typ liksom av färdighetstyp) i andra sammanhang eller att kunna göra jämförelser, dra slutsatser, tolka och analysera. Denna typ av kunskap närmar sig färdigheter, i form av intellektuella färdigheter som kan tillämpas vid jämförelse eller analys. 15 Diskussionen om veta att eller veta hur ses dessutom hos vissa forskare som obsolet. De engelska historiedidaktikerna Peter Lee och Denis Shemilt menar att historieundervisningens uppgift istället är att bistå eleverna i att konstruera ramverk för kunskapen, genom vilka eleverna kan göra sig en vidare bild av historiska sammanhang. Ramverken kan liknas vid byggnadsställningar som kan utvecklas och fyllas med mer och alltmer nyanserat innehåll. 16 Nyckelbegreppen för detta är Second Order Concepts. Med detta avses inte direkta historiska begrepp som bondeuppror, adel eller revolution, utan begrepp som förändring, jämförelse och kontinuitet. Dessa begrepp innebär en annorlunda kunskap, nämligen kunskap i form av överblickar, analys och komparation. 17 En sådan syn på kunskap om historia skulle kunna tolkas som en relativistisk hållning. Det specifika innehållet kan te sig oviktigt och man kan få intrycket att fakta är sekundärt eller att inga ovedersägliga fakta finns. Förespråkarna menar dock att Second Order Concepts bygger på att ta utgångspunkt i historiska fakta och tillämpa ett annat förhållningssätt till dem. 18 Sedan 1960-talet har man i svenska offentliga utredningar om skolväsendet, liksom i den internationella historiedidaktiska forskningen, hävdat att det centrala inte är att samla, komma ihåg och återge information. 19 Färdigheter i historia innebär inte heller att eleverna endast ska kunna slå upp information eller söka på webben. Viktiga kunskaper är istället att a) identifiera och behärska nödvändig a 15

14 16 historia som kunskap strategier och att b) förstå historiska kontexter. Uppfattningen att kunskapen innebär att utveckla självständigt tänkande och att stärka individen genom att hon får tillgång till världen är utbredd bland forskare inom området. 20 Veronica Boix-Mansilla beskriver kunskapen i form av ett historiskt tänkande som en grund för att undersöka samhälleliga och individuella erfarenheter över tid. Eleverna ska träna sig i att ställa frågor, formulera arbetshypoteser och tolka information. 21 Kunskapsbegreppet är i skolsammanhang ett vitt begrepp som ofta utmanas och är statt i förändring. Efter att det under flera decennier hade definierats som kunskaper och färdigheter, där färdigheter var något annat än kunskap, kom läroplanerna från 1990-talets början att återinföra bildningsbegreppet. Detta grundar sig i en nyhumanistisk syn på bildning som betonar självständigt tänkande, att personligheten förädlas och att helhet prioriteras före påståendekunskap, vilket läroplansförfattarna vände sig emot. Bildningsidealet har dock ifrågasatts av företrädare för sociokulturella förhållningssätt till kunskap, som hävdar att kunskap framträder och utvecklas i sociala sammanhang. 22 En ännu starkare trend, med inspiration från omvärlden, var idealet om kompetenser och förmågor. Vid det senaste sekelskiftet presenterade både OECD och EU nyckelkompetenser som skulle vara utvärderingsbara och därmed också jämförbara. 23 I den kursplan i historia för grundskolan som infördes 2011 har ovanstående tankar om förmågor fått genomslag. Tydligare än tidigare betonas att eleverna ska ges förutsättningar att använda en historisk referensram, att kritiskt tolka och värdera källor, att reflektera över hur historia har använts samt kunna använda historiska begrepp för att organisera historisk kunskap. Satt i ett internationellt sammanhang kan man konstatera att det finns flera likheter, även om den svenska kursplanen är närmast unik när det gäller att betona historiebruk, det vill säga hur historia används och har använts i olika sammanhang. Som exempel på likheter kan den engelska nationella kursplanen nämnas, i vilken det betonas att eleverna ska utveckla sin förståelse när de ställer och besvarar väsentliga frågor, värderar, identifierar och analyserar källor samt analyserar olika tolkningar av det förflutna och bedömer argument. 24 Den finska

15 inledning nationella kursplanen i historia överensstämmer i flera avseenden med den svenska, exempelvis då den beskriver att eleverna ska lära sig använda historisk information, jämföra källor och förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt. 25 För svensk del är kunskapsbegreppet mer mångfasetterat än tidigare och kraven tydligt skärpta. Samtidigt innebär idealet om kunskapsskolan att resultaten ska vara tydligt mätbara och att dessa ska ses som ett mått på kvalitet. Riskerna med det är uppenbara. För det första är inte alla kvalitetsaspekter av kunskap mätbara och de kommer därför inte att synliggöras. För det andra kan synen på kunskap bli snäv och endast omfatta enstaka mätbara sakkunskaper. Därmed finns risken att en djupare och mer analytisk kunskap utelämnas i skolarbetet. 26 Ett forskningsläge rörande kunskap om historia Begreppet kunskap är således differentierat. Det delas upp i kunskapsformer som behandlar innehållsliga aspekter, förståelserelaterade aspekter och färdighetsaspekter samt hur nuet och det förflutna förhåller sig till varandra. Hur elever och lärare definierar kunskap om historia, liksom hur kunskap beskrivs i läro- och kursplaner är forskningsterräng som näppeligen är bruten. I en internationell utblick har studier av progression i kunskap genomförts, men hur elever och lärare beskriver och definierar kunskap om historia behandlas inte. 27 Arlene Diaz visar dock hur amerikanska universitetslärare betonar vikten av att tolka och analysera det förflutna. Samtidigt uppfattar deras studenter historia som att memorera läroboksfakta, det vill säga en mer innehållslig än processrelaterad kunskapssyn. 28 Genom empiriska studier i en svensk kontext ger den svenska nationella utvärderingen av grundskolan från 2003 en del svar på frågor om vad elever och lärare prioriterar. I utvärderingen dominerar frågor om stoffurval medan diskussioner om hur elever eller lärare beskriver eller definierar kunskaper inte behandlas. 29 Mikael Berg har i sin licentiatuppsats, genom enkäter och gymnasielärares livsberättelser, mejslat fram tre typer av lärare med olika ämnesförståelse, även om kombinationer av dessa förekommer. 30 Den största gruppen lärare har en bildningsorienterad ämnesförståelse, i vilken orientering och 17

16 18 historia som kunskap kunskap om samhällets historia och kultur är centralt. En näst intill lika stor grupp lärare står för en kritiskt orienterad ämnesförståelse, som innebär att kritiskt granska historiska och samhälleliga strukturer och sammanhang. Metodfärdigheter och veta hur-kunskaper präglar denna ämnesförståelse. Den tredje gruppen lärare är betydligt mindre och betonar identitetsskapande genom att synliggöra såväl den egna som andras historia. Dessa lärare säger sig betona internationella och sociala frågor. 31 Den vida ämnesförståelse som lärarna uttrycker i Bergs undersökning lyser dock med sin frånvaro när lärare bedömer kunskap. David Rosenlund har analyserat vilka kunskapstyper som efterfrågas och aktiveras i svenska gymnasielärares skriftliga prov och instruktioner för examinationsuppgifter. När det gäller historisk metod och källkritik slår Rosenlund fast att endast ett fåtal av lärarna efterfrågar den typen av kunskap. 32 I genomsnitt hanterar lärarna endast 29 % av de mål som skrivs fram i ämnets kursplan i Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Då prov vanligtvis speglar undervisningens fokus, är det sannolikt att även undervisningen präglas av minneskunskaper och frekventa epokbegrepp i en rekonstruktivistisk syn på historia. 33 Mening Alla humanistiska ämnen är meningsbärande genom att de handlar om sammanhang som är begripliga för människor. Det är möjligt att förstå, tolka och förhålla sig till innehållet. Frågan om mening är dock dubbelriktad i så måtto att det ofta också krävs en förförståelse och ett meningssammanhang som nya berättelser eller resultat kan tolkas in i. Humanistiska ämnen bär mening men kräver också mening för att kunna förstås på ett djupare plan. Historia innehåller berättelser om människor, samhällen, händelser, kontinuitet och förändring i komplexa sammanhang och är därför särskilt beroende av mening, som är det andra centrala begreppet i denna bok. Mening ska i det här sammanhanget tolkas som att en berättelse, en händelse eller en företeelse sätts i ett sammanhang som gör att den får en betydelse och blir begriplig för en människa. 34 Den tyske historikern Jörn Rüsen betonar vikten av mening för förståelsen av historiens innehåll och hur historia verkar över tid som en historie-

17 inledning kultur. Berättelsen om det förflutna kan vara meningsbärande i sig. Rüsen menar att historia är när det förflutna får mening och bär en betydelse: History is time transformed into sense 35. Då sammanhang och budskap tolkas i våra mentala scheman och möter våra erfarenheter, passas nya kunskapsdelar in i större sammanhang. Som jag skrev inledningsvis är historia inte bara ett objekt att studera. Den är också en del av oss och våra liv. Vi tolkar och förstår med hjälp av den. Många historiker och historieteoretiker hävdar att berättelser, eller narrativ, bär mening eftersom de utgör sammanhängande helheter med inre sammanhang. 36 En berättelse utgår från, eller har relevans för, nuet och därmed är läsaren (eleven) en aktiv del i tolkningen av berättelsen. För att delaktighet ska uppnås krävs att läsaren har de förkunskaper och kulturella tolkningsramar som benämns prenarrativ. 37 En rimlig tolkning av detta är att närheten mellan en berättelse och dess innehåll å ena sidan och eleven å den andra är av avgörande betydelse för att innehållet ska upplevas meningsfullt. Mening kan tolkas bokstavligt och direkt avläsligt, men också vilket är fallet i denna bok som en djupare och genomgripande mening. Ett möjligt uttryck för djupare mening är sensmoral, vilket historikern Johan Östling lyfter fram. I en sådan tolkning innebär sensmoral de erfarenheter man gör och den erfarenhetsgivande och meningsbärande röda tråd som styr urvalet av händelser. 38 Psykologen Jerome Bruner menar att engagerande och meningsskapande innehåll ofta utgörs av frågor om varat, identitet, makt och värden. 39 Just värden utgör ett område som har uppmärksammats i undervisning och historiedidaktisk forskning under senare år, inte minst genom det internationella projektet Facing History and Ourselves 40 och verksamheten hos den svenska myndigheten Forum för levande historia. Den meningsbärande aspekten ifråga om värden är grundläggande och härleds till filosofen Jan Patočka som definierar värden som att det varande är meningsfullt. 41 En delstudie i denna bok sätter fokus på just värdefrågor och deras relation till kunskap om historia. För att kunskap, och i synnerhet kunskap som bär mening, ska utvecklas krävs ett möte mellan individ och innehåll. I mötet knyts individens frågor till ett innehåll och hela processen bygger 19

18 20 historia som kunskap på ett fundament av tidigare erfarenheter, kunskaper och referenser. Individen gör världen begriplig med hjälp av sina referensramar. 42 Att meningsskapande är en sociokulturell aktivitet, i vilken mötet med ett innehåll sker tillsammans med andra människor, är en annan gängse accepterad utgångspunkt. I en skolkontext är en sådan syn ytterst relevant. 43 Material och metod De olika delstudierna är baserade på olika typer av källmaterial. Förutom bearbetade och tryckta källor i form av offentliga utredningar, styrdokument för grundskolan och historieläroböcker, har primärkällor av typen enkätundersökningar, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer använts. Undersökningarna har genomförts vid sex skolor i kommuner av olika storlek i södra Sverige. Eleverna i årskurserna 8 och 9 informerades om studien, att svaren är helt anonyma och att materialet behandlas strikt konfidentiellt. 44 Eleverna hade möjlighet att inte delta och de informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Ett underlag som är gemensamt för analyserna i tre av kapitlen är 112 enkäter som besvarats av 63 elever under vintern Materialet består i själva verket av två olika enkäter. Den första enkäten innehåller frågor om vad eleverna tycker är intressant i historia, vad de anser är viktigt i historia och vad man kan när man kan något om historia. I syfte att stimulera till ett resonemang om fakta och/eller färdigheter har jag ställt frågan om man kan lära något av historien. Här kan svaren leda mot ett vetande för vetandets skull alternativt mot färdigheter, tillämpbara i vardagen. Ett annat frågebatteri i enkäten behandlar hur eleverna möter historia, hur de värderar möten och hur de önskar möta historia. Samtliga frågor är öppna och eleverna uppmanas att förklara, motivera och resonera i sina svar. Frågorna är också öppna i betydelsen att de inte knyter an till något speciellt stoff i historieundervisningen, vilket innebär att eleverna inte behöver hämmas av oron över att svara fel. Den andra enkäten är annorlunda utformad och består av ett utdrag ur boken Helt vanliga män av Christopher Browning. I det citerade avsnittet ska reservpolisbataljon 101 utrymma den polska

19 inledning byn Józefów och skicka arbetsföra judar till Lublin. Kvinnor, barn och icke arbetsföra ska föras ut i skogen och avrättas av exekutionspatruller. Befälhavaren, major Trapp, ger emellertid soldaterna en möjlighet att slippa delta i mördandet. Endast ett fåtal antar erbjudandet. Efter texten ställer jag frågor som handlar om hur eleverna uppfattar texten och vilka frågor de vill ställa till den. Avsikten med frågorna är för det första att studera hur eleverna reagerar på en text med ett starkt laddat innehåll. Vad betonar eleverna som innehållets huvudsakliga essens? Är det faktaorienterade delar, är det förståelse och förklaringar, är det empati och värderingar? Tanken är, för det andra, att utröna vilken typ av kunskap som kan utläsas av elevernas reaktioner och frågor till en text som ger ett tydligt sammanhang. Ur den inledande diskussionen i kapitlet träder en komplex bild av kunskap fram. För att samlat kunna hantera analysen av olika typer av kunskap i de olika kapitlen, har jag valt att använda en typologi. Under och 50-talen presenterade den amerikanske psykologen Benjamin Bloom en taxonomi för att kategorisera olika typer av kunskap. I den reviderade taxonomin från 2001 har dels teorier om kognitiv utveckling, dels ett mer nyanserat perspektiv på kunskapstyper och kognitiva färdigheter arbetats in i modellen. Modellen är vidareutvecklad av en forskargrupp, vars arbete har letts av utbildningsforskaren Lorin Anderson och utbildningspsykologen David Krathwohl. Blooms reviderade taxonomi är en förfinad och finmaskig modell för att analysera kunskap i olika former. 45 En del lärare och forskare anser Blooms taxonomi vara obsolet och inte längre användbar. 46 Den är kritiserad för att uttrycka en hierarkisk kunskapssyn, men är samtidigt en vedertagen analysmodell som legitimeras bland annat genom att dess grundtankar går igen i kunskapskraven i de nya kursplanerna för den svenska grundskolan i Läroplan för grundskolan Lgr En typologi är illustrativ och verkningsfull för de analyserande undersökningar som utgör innehållet i denna bok. Typologin gör det möjligt att systematiskt identifiera och katagorisera olika typer av kunskap. Den reviderade modellen bygger på att exemplen på och uttrycken för kunskap placeras in i en tjugofyrafältstabell. Genom placeringen i tabellen kan sedan en djupare beskrivning och diskussion kring 21

20 historia som kunskap kunskapen som uttrycks vidta. Längs den horisontella axeln (X-axeln) förtecknas färdigheter, med andra ord vad man kan utföra som, eller till följd av, en kognitiv process. De sex huvudkategorierna är minnas, förstå, tillämpa, analysera, utvärdera och slutligen skapa. Under dessa inordnas också undergrupper. 48 Modellen ger möjlighet att systematisera och beskriva. Som synes är det både intellektuella och mer praktiska eller handgripliga färdigheter som ryms. Y-axeln förtecknar kunskapskategorier eller kunskapstyper. Längs denna axel placerar författarna kunskapstyperna faktakunskap, begreppskunskap, proceduriell kunskap och metakognitiv kunskap. 49 Färdigheter kan placeras inom olika typer av kunskaper och gränsen mellan kunskaper och färdigheter blir således mer förfinad. Typologin spänner från det konkreta (fakta) till det abstrakta (metakognition). Ofta finns det i typologiseringar ett visst normativt drag, så även i den här. Analyserande och skapande typer av kunskap anses ofta vara eftersträvansvärda i den moderna skolan. 50 tabell 1. Blooms reviderade taxonomi. Kunskapsdimension Fakta Begrepp Procedur Metakognitiv Kognitiva processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera/ värdera Skapa Poängen med en tvådimensionell modell är att synliggöra den komplexitet som inryms i kunskapsbegreppet. Handlingen att minnas kan utföras i form av såväl konkreta fakta inom kunskapstypen faktakunskap som att minnas att utföra handlingar inom den proceduriella typen, för att ta ett exempel. I denna studie använder jag Blooms reviderade taxonomi på så sätt att jag placerar objektet (substantivet) i elevens beskrivning längs Y-axeln, medan processen eller handlingen (verbet) eleven utför placeras i en kolumn längs X-axeln

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer