Historia som kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Historia som kunskap"

Transkript

1 Historia som kunskap Innehåll, mening och värden i möten med historia Niklas Ammert nordic academic press

2 Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd. Nordic Academic Press Box Lund Nordic Academic Press och Niklas Ammert 2013 Sättning: Karin Österlund Omslag: Fugazi form Tryck: ScandBook AB, Falun 2013 ISBN

3 Innehåll Förord 7 1. Inledning 9 Människor möten historia 10 Kunskap 11 Historia och kunskap 13 Ett forskningsläge rörande kunskap om historia 17 Mening 18 Material och metod 20 Bokens disposition Från fosterlandskänsla till förmåga 25 Synen på kunskap om historia i läroplaner och deras förarbeten Ett hundraårsperspektiv likheter 26 Skillnader 29 En tvådimensionell analys likheter 34 Skillnader 37 Sammanfattande slutsatser Elever möter historia 41 Vid förra seklets slut 42 En aktuell bild 43 Hur eleverna lär sig historia 46 Att möta historia i skolan 48 Arbetet på lektionerna 50 Sammanfattande slutsatser Elever och kunskap om historia 55 Högstadieelevers beskrivningar och tillämpningar Hur beskriver elever kunskaper om historia? 56 Vilka kunskapsformer uttrycker elever? 60 Slutsatser 64

4 5. Elevers meningsskapande i möte med historia 67 Birgitta E. Gustafsson Att skapa mening 68 Elevers möte med historia en intervjustudie 72 Två tankespår 82 Didaktiska konsekvenser Lärares syn på kunskap om historia 87 Att undersöka synen på kunskap 88 Lärarnas svar 89 I den taxonomiska analysramen 93 Relativism, tillskrivande och kvalificerade gissningar Relationen mellan eleven och det förflutna ett historiskt perspektiv 99 Skolämnet historias innehåll speglat i läromedel 101 Läroplaner och kursplaner 109 Relationen mellan eleven och undervisningens innehåll en sammanfattande diskussion Värden som bärare av kunskap om historia 121 Historieundervisning värden historia 122 Två perspektiv i historieläroböcker 123 Värden som historiebärare 125 Elever, värden och historia 128 En prima vista-syn på historia och värden 128 Ett tillämpat exempel 131 Sammanfattande slutsatser Att lära sig och kunna historia 135 Eleven och kursplanen 136 Eleven och historia 137 Eleven och kunskap om historia 139 Eleven och mening 141 Eleven och lärarna 142 Eleven och undervisningens innehåll 143 Elever historia värden 144 En naturlig dimension i människors liv att kunna något om historia 145 Noter 149 Referenser 163 Om författarna 173

5 Förord Allt har en historia, så även jag och så även denna bok. Som lärare först i grundskolan och därefter som lärare och forskare vid universitetet, har jag vid upprepade tillfällen förvånats av historiens närvaro och genomslag i elevernas reaktioner och uppfattningar. Historia är inte endast intressant och spännande, utan även en levande dimension som innebär att dagens frågor och utmaningar ses i ett sammanhang. Historia betyder något för människor. Efter att ha genomfört olika historiedidaktiska studier och forskningsprojekt, var det för några år sedan dags för mig att närma mig några av de avgörande didaktiska frågorna: Vad kan man när man kan något om historia och vad innebär kunskap om historia? Hur ser elever respektive lärare på kunskap om historia och vad säger skolans styrdokument? Frågorna har kunnat studeras tack vare ett treårigt projektanslag från Nämnden för utbildningsvetenskap, sedermera Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet, som jag härmed vill tacka! Projektet Att lära (sig) och kunna historia: Elevers och lärares perspektiv har jag drivit tillsammans med fil. dr Birgitta E. Gustafsson. Jag vill rikta ett särskilt tack till Birgitta för ett viktigt och stimulerande samarbete, som egentligen inleddes flera år tidigare. Jag vill också uppmärksamma och tacka Birgitta för hennes bidrag till denna bok, kapitel 5. Under 2012 knöt vi till projektet Ella Andrén, doktorand i historia, som arbetar med en avhandling om hur och när historia upplevs relevant för gymnasieelever. Jag vill tacka Nordic Academic Press och Annika Olsson som omedelbart trodde på bokidén och som har stöttat mig på bästa sätt. Boken är tryckt med bidrag från Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet och Sveriges läromedelsförfattares förbund, SLFF, vilka härmed också tackas. Tack också till Per Eliasson, Ulla Rosén, Peter Aronsson, Jan Löfström, Olle Zandén, Agneta Järnankar och 7

6 historia som kunskap Ella Andrén som under olika faser läst kapitel ur boken och lämnat värdefulla synpunkter och förslag. Ansvaret för bokens eventuella brister är dock helt och hållet mitt. Revsudden hösten 2013 Niklas Ammert 8

7 kapitel 1 Inledning Historia är en naturlig del av människors liv. Den historiska dimensionen är vid och omfattar såväl minnet av vad vi gjorde i förra veckan som berättelser om människors liv och samhällens förändringar i ett annat århundrade. Människor har gemensamma minnen och därför är händelser som vi har varit med om eller hört berättas om ett givet och vardagligt samtalsämne människor emellan. Minnet av, och relationerna till, det förflutna binder grupper av människor samman. För den enskilde utgör relationen mellan då och nu en identitetsskapande trygghet och den bidrar dessutom till att forma oss som människor, liksom vårt sätt att förhålla oss till världen och till framtiden. På en samhällelig nivå kan minnen röra sig om allt från en näst intill mytologisk berättelse om det lokala fotbollslagets framgångar på 1940-talet, till när ortens stadshotell brann eller då en högt uppsatt politiker mördades. I många länder har man därtill levande minnen från krig och starka berättelser om nationella trauman. Olika grupper använder historia i olika sammanhang. I film och litteratur är historiska teman vanliga och historiska referenser nödvändiga för att man ska förstå innehållet. I idrottsvärlden refererar man till tidigare resultat, företrädesvis framgångar. En lång historia anses vara en kvalitetsstämpel på ett universitet, ett företag, ett militärt förband eller på statussymboler som klockor eller bilar. I en politisk debatt hinner kombattanterna knappt passera mer än ett enda replikskifte förrän man ger varandra skulden för något som hände, eller inte hände, under förra eller förrförra mandatperioden. Historia är sannerligen en naturlig och därtill närvarande dimension i människors liv. Vi har alla en historia och vi är delar av en historia, som vi relaterar till i olika sammanhang. Dessutom gör vi historia då vi återskapar det 9

8 10 historia som kunskap förflutna, forskar om det förflutna, orienterar oss i och tolkar tiden samt när vi använder eller brukar historia för att minnas, glömma, uppleva eller relatera till något. 1 Begreppet historia ska i det här sammanhanget förstås som såväl det förflutna i sig, som berättelser och representationer av det förflutna. I en omfattande studie av hur genomsnittsamerikanen ägnar sig åt historia, visar historikerna Rosenzweig & Thelen att 70 % av amerikanerna känner sig starkt knutna till det förflutna och att 40 % har en hobby som relaterar till det förflutna. 2 Kort sagt, historia i form av det förflutna men också tankar om framtiden är naturlig och påtagligt närvarande för människor i nuet. På så sätt definierar man också vanligtvis begreppet historiemedvetande. Då en individ upplever samband mellan, och ömsesidig betydelse av, tolkningen av det förflutna, förståelsen av det närvarande och perspektiv på framtiden har hon ett historiemedvetande. Inom den historiedidaktiska forskningen har begreppet historiemedvetande varit centralt under några decennier. Historiemedvetande är en väl fungerande beskrivning av hur människor förhåller sig till olika tidsdimensioner, förstår det förflutna och är inflätade i tiden. Ur den mångbottnade relationen mellan då, nu och sedan skapar människor mening i tillvaron och på omvänt sätt är det mening som bär relationen mellan de olika tidsdimensionerna. Människor möten historia Människor möter historia dagligen och på en rad olika sätt, och just dessa möten är historiedidaktikens forskningsfält. Centrala historiedidaktiska frågor rör ofta innehåll, perspektiv och struktur i skolämnet historia, liksom urvalsfrågor, undervisningens utformning samt interaktion med och genomslag hos eleverna. Möten mellan människor och ett ämnesinnehåll kan dock ses i större sammanhang än enbart inom ramen för skolans undervisning. För ett ämne som historia är detta särskilt tydligt. Historia förmedlas i media (till exempel populära TV-program), skönlitteratur, spelfilmer, spel, reklam och i samhällsdebatten. 3 Mitt i denna rika flora av möten med historia är det emellertid ofrånkomligt att skolan spelar en specifik roll. Skolan organiserar historieundervisning som baseras på en fastställd kursplan och med krav som alla elever ska uppnå. Elever

9 inledning och lärare möts i, genom och med historieämnet. Därtill prövas och bedöms elevernas kunskaper och färdigheter och lärarna utför myndighetsutövning då betyg sätts på elevernas prestationer. Alla elever möter historia i skolan och av den anledningen är studiet av dessa möten en central didaktisk fråga. Inom den ämnesdidaktiska forskningen studerar vi ofta hur elever, lärare och läromedel beskriver och definierar ett undervisningsinnehåll. Det förekommer också enstaka studier med ambition att studera läroprocessen i sig. Detta är intressant och relevant, men i hög grad ett riskprojekt. Att studera en process eller handling som innebär inlärning av något, blir antingen en psykologisk studie eller en medicinsk sådan, eftersom lärandeögonblicket handlar om signalimpulser mellan hjärnan och andra delar av kroppen som ögat, handen eller öronen. För en ämnesdidaktiker är det istället ämnet och hur elever möter ämnet och dess innehåll som står i fokus. Under senare år har också kunskapsbegreppet inom olika ämnen, inte minst historieämnet, uppmärksammats i forskningen. 4 Ofta förs diskussionen på ett rent teoretiskt plan och relevanta empiriska studier av hur kunskap definieras, kommuniceras, presenteras och upplevs lyser med sin frånvaro. I denna bok är huvudfrågan hur elever och lärare ser på kunskap om historia, på lärande och på kunskapsutveckling. I de ingående delundersökningarna är syftet att med historiedidaktiska och lärandeteoretiska utgångspunkter analysera i huvudsak elevers, men också lärares syn på vad det innebär att kunna något om historia samt hur och när man lär sig historia. Beskrivningar i styrdokument utgör ett utbildningshistoriskt perspektiv som sätter in dagens förhållanden i ett historiskt sammanhang. Kunskap Ett centralt begrepp i denna bok är kunskap. Under det senaste knappa decenniet har den nuvarande skol- och utbildningsministern, Jan Björklund, varit tongivande i den svenska offentliga debatten om kunskap, skola och utbildning. Budskapet har främst handlat om höjda krav, duktiga lärares betydelse och vikten av att lärare verkligen undervisar. Utbildningsministern har drivit 11

10 12 historia som kunskap frågan om kunskapsnivån hos eleverna som ett mått på hur utbildningen fungerar. Eftersom Sverige, enligt flera internationella undersökningar 5, har tappat mark när det gäller elevernas resultat, har Björklund genomfört reformer av lärarutbildningen, nya ämnes- och kursplaner, en ny betygsskala och skärpta inträdeskrav till gymnasiet. Allt i syfte att stärka Sverige som kunskapsnation i kunskapssamhället. Skolverkets analyser gav i flera avseenden stöd åt Björklunds slutsatser om försämrade resultat, undervisningens betydelse och lärarens viktiga funktion. 6 I den vidare samhällsdebatten liksom i den politiska retoriken har kunskap utgjort ett prioriterat begrepp under lång tid, men särskilt tydligt sedan det tidiga 1990-talet. 7 Begreppet kunskapssamhället har framställts som en ny verklighet, men det är dock inget nytt för skolans värld. Tvärtom, i skolan har kunskap stått i centrum och skolan har i sig alltid utgjort ett kunskapssamhälle. En helt central fråga i sammanhanget är dock vad man menar med kunskap och i synnerhet vad man menar med kunskap om, i eller av historia. Synen på kunskap är föränderlig över tid, vilket blir uppenbart då man studerar vilken typ av kunskap som stipuleras i skolans läro- och kursplaner. Skolans styrdokument är politiska dokument som speglar den politiska samtiden i fråga om den officiella synen på kunskap. 8 Diskussionen kring kunskapen, dess natur och dess innehåll är mångtydig, såväl filosofiskt som pedagogiskt och ämnesspecifikt. En lexikalisk beskrivning med utgångspunkt i Svenska Akademiens ordbok ger sju aspekter av kunskap: Ett förhållande att veta något En färdighet Som kunskapsområde jaktkunskap, växtkunskap Att vara bekant med ett visst förhållande Ett meddelande, en underrättelse, en upplysning Ett vittnesbörd ge kunskap om En kunskapare ett äldre militärt uttryck för spanare eller spejare. 9 Gemensamt i de sju beskrivningarna är att det finns något att veta om, att man ska veta om detta och i viss mån att man ska kunna utföra något. Den statliga Millenniekommittén, som 1998 tillsattes

11 inledning av regeringen, hade som ett av sina direktiv att belysa begreppet kunskap och dess förväntade betydelse för arbetsliv och beslutsfattande i framtiden. 10 Idéhistorikern Sven-Eric Liedman ledde arbetet och summerade att kunskap utmärks av 1. Sammanhang att kunna sätta in något nytt i ett begripligt sammanhang, 2. Kritik är det nya något att ha och 3. Förmågan att använda kunskapen på ett rimligt sätt. Syftet i denna bok är inte att slå fast, om det ens är möjligt, en enda definition av begreppet kunskap. Det är snarare så att bokens delstudier identifierar och analyserar olika definitioner och tillämpningar som elever, lärare och styrdokument uttrycker. Historia och kunskap Kunskapsbegreppet har en särskild komplexitet då det relateras till historieämnet. För det första innebär ofta kunskap om något att kunna dess framväxt, rötter och utvecklingslinjer. Alltså är historien om något i hög grad detsamma som kunskap om fenomenet. För det andra finns det skilda traditioner och synsätt när det gäller kunskap i eller om ämnet historia. Låt mig först klargöra att uttrycket kunskap om historia konsekvent används i denna bok. I historiedidaktisk forskning ser man ibland uttrycket historisk kunskap användas. Historisk kunskap leder dock tankarna till kunskap som fanns tidigare i historien exempelvis är medicinsk kunskap under medeltiden att betrakta som historisk kunskap och därmed kan begreppet missförstås. Delstudierna i föreliggande bok är koncentrerade till den kunskap som någon i samtiden har om historia. Relationen mellan historia och kunskap kan struktureras med hjälp av perspektiv som hämtas ur den tyske historikern Jörn Rüsens beskrivningar. En av dessa avser kunskap om historia, vilket innebär att ha kunskaper om såväl objektet det förflutna och dess processer som om metoderna för att kunna veta något om det förflutna. Med andra ord rymmer beskrivningen både empiriska och mera metarelaterade kunskaper. En andra beskrivning handlar om kunskaper i historia, som avser innehållsliga sammanhang och som därmed rör det förflutna och förhållanden i det förflutna och 13

12 14 historia som kunskap relationen till dagens värld. Historia är här en del av en identitetsskapande referensram som kan bidra till gemenskap i ett samhälle. På motsatt vis kan den också skapa avstånd och motsättningar. Man kan också lära sig av och betrakta kunskap av historia. Ur det förflutna, eller rättare sagt ur tolkningen av det förflutna, hämtas goda exempel och föredömliga lärdomar. 11 Ofta kan goda människors, som Martin Luther Kings eller Raoul Wallenbergs, handlingar och dådkraft utgöra exempel. I berättelserna finns spänningen mellan gott och ont respektive rätt och fel. Värdeaspekten utgör därmed motorn som genererar budskapet som människor ska lära av. Även i fråga om att lära av historia finns en annan sida. Det rör sig då om att ta avstånd och avskräckas från orättfärdigt handlande, övergrepp och handlingar som inte överensstämmer med grundläggande uppfattningar om rätt och fel. Ett alternativ till att använda uttrycket kunskap om historia hade varit kunskap i historia, men detta leder fel eftersom det främst avser innehållsliga aspekter av ämnet och också starkt förknippas med skolans undervisning och dess innehåll. Kunskap om historia inrymmer kunskaper också om ämnets historia, om dess metoder och om dess tillämpningar och bruk. Genom att använda beskrivningen om öppnar jag för en vidare möjlighet och en större variation i de svar som elever och lärare ger och i de analyser jag gör av det skriftliga materialet. Den lämpliga benämningen är således kunskap om historia. I en ämnesspecifik kontext måste kunskap om historia behandla kunskaper om det förflutna och dess relationer till nuet liksom om hur dagens samhälle kan orientera sig i relation till äldre dagars samhällen. Därtill är även kunskap om ämnesområdets begrepp och metoder viktiga. Den tyske historiedidaktikern Andreas Körber uttrycker det som att kunskap om historia består av a) strukturell kunskap i form av kategorier och begrepp som adel, reformation och antiken samt b) att behärska historiska begrepp som förändring eller kontinuitet och kunna förhålla sig till källor och representationer av historia. Ett centralt mål är att eleverna individuellt och kritiskt ska kunna delta i samhällets hantering av historia. 12 En mer förenklad beskrivning är att det går en skiljelinje mellan stoffkunskaper och processkunskaper, där stoffkunskaper avser innehåll och där processkunskap innebär att arbeta med källkritik

13 inledning och hur innehållet kan värderas. Vanligtvis menar historiedidaktiker att de båda kunskapstyperna är nödvändiga och att de förutsätter varandra. 13 I den vidare skoldebatten hamnar emellertid kunskapsbegreppet ofta mitt i överdrivet tillspetsade dikotomier i termer av att veta att eller att veta hur 14 ; ibland uttryckt som meningslöst rabblande eller nödvändiga kunskaper, kunskaper för skolan eller kunskaper för livet, kunskapen om sakernas tillstånd eller förmågan att utföra något. Det är dock tveksamt om en så förenklad skiljelinje kan dras i praktiken. Avancerad kunskap handlar ofta om att kunna tillämpa kunskaper (av veta-att-typ liksom av färdighetstyp) i andra sammanhang eller att kunna göra jämförelser, dra slutsatser, tolka och analysera. Denna typ av kunskap närmar sig färdigheter, i form av intellektuella färdigheter som kan tillämpas vid jämförelse eller analys. 15 Diskussionen om veta att eller veta hur ses dessutom hos vissa forskare som obsolet. De engelska historiedidaktikerna Peter Lee och Denis Shemilt menar att historieundervisningens uppgift istället är att bistå eleverna i att konstruera ramverk för kunskapen, genom vilka eleverna kan göra sig en vidare bild av historiska sammanhang. Ramverken kan liknas vid byggnadsställningar som kan utvecklas och fyllas med mer och alltmer nyanserat innehåll. 16 Nyckelbegreppen för detta är Second Order Concepts. Med detta avses inte direkta historiska begrepp som bondeuppror, adel eller revolution, utan begrepp som förändring, jämförelse och kontinuitet. Dessa begrepp innebär en annorlunda kunskap, nämligen kunskap i form av överblickar, analys och komparation. 17 En sådan syn på kunskap om historia skulle kunna tolkas som en relativistisk hållning. Det specifika innehållet kan te sig oviktigt och man kan få intrycket att fakta är sekundärt eller att inga ovedersägliga fakta finns. Förespråkarna menar dock att Second Order Concepts bygger på att ta utgångspunkt i historiska fakta och tillämpa ett annat förhållningssätt till dem. 18 Sedan 1960-talet har man i svenska offentliga utredningar om skolväsendet, liksom i den internationella historiedidaktiska forskningen, hävdat att det centrala inte är att samla, komma ihåg och återge information. 19 Färdigheter i historia innebär inte heller att eleverna endast ska kunna slå upp information eller söka på webben. Viktiga kunskaper är istället att a) identifiera och behärska nödvändig a 15

14 16 historia som kunskap strategier och att b) förstå historiska kontexter. Uppfattningen att kunskapen innebär att utveckla självständigt tänkande och att stärka individen genom att hon får tillgång till världen är utbredd bland forskare inom området. 20 Veronica Boix-Mansilla beskriver kunskapen i form av ett historiskt tänkande som en grund för att undersöka samhälleliga och individuella erfarenheter över tid. Eleverna ska träna sig i att ställa frågor, formulera arbetshypoteser och tolka information. 21 Kunskapsbegreppet är i skolsammanhang ett vitt begrepp som ofta utmanas och är statt i förändring. Efter att det under flera decennier hade definierats som kunskaper och färdigheter, där färdigheter var något annat än kunskap, kom läroplanerna från 1990-talets början att återinföra bildningsbegreppet. Detta grundar sig i en nyhumanistisk syn på bildning som betonar självständigt tänkande, att personligheten förädlas och att helhet prioriteras före påståendekunskap, vilket läroplansförfattarna vände sig emot. Bildningsidealet har dock ifrågasatts av företrädare för sociokulturella förhållningssätt till kunskap, som hävdar att kunskap framträder och utvecklas i sociala sammanhang. 22 En ännu starkare trend, med inspiration från omvärlden, var idealet om kompetenser och förmågor. Vid det senaste sekelskiftet presenterade både OECD och EU nyckelkompetenser som skulle vara utvärderingsbara och därmed också jämförbara. 23 I den kursplan i historia för grundskolan som infördes 2011 har ovanstående tankar om förmågor fått genomslag. Tydligare än tidigare betonas att eleverna ska ges förutsättningar att använda en historisk referensram, att kritiskt tolka och värdera källor, att reflektera över hur historia har använts samt kunna använda historiska begrepp för att organisera historisk kunskap. Satt i ett internationellt sammanhang kan man konstatera att det finns flera likheter, även om den svenska kursplanen är närmast unik när det gäller att betona historiebruk, det vill säga hur historia används och har använts i olika sammanhang. Som exempel på likheter kan den engelska nationella kursplanen nämnas, i vilken det betonas att eleverna ska utveckla sin förståelse när de ställer och besvarar väsentliga frågor, värderar, identifierar och analyserar källor samt analyserar olika tolkningar av det förflutna och bedömer argument. 24 Den finska

15 inledning nationella kursplanen i historia överensstämmer i flera avseenden med den svenska, exempelvis då den beskriver att eleverna ska lära sig använda historisk information, jämföra källor och förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt. 25 För svensk del är kunskapsbegreppet mer mångfasetterat än tidigare och kraven tydligt skärpta. Samtidigt innebär idealet om kunskapsskolan att resultaten ska vara tydligt mätbara och att dessa ska ses som ett mått på kvalitet. Riskerna med det är uppenbara. För det första är inte alla kvalitetsaspekter av kunskap mätbara och de kommer därför inte att synliggöras. För det andra kan synen på kunskap bli snäv och endast omfatta enstaka mätbara sakkunskaper. Därmed finns risken att en djupare och mer analytisk kunskap utelämnas i skolarbetet. 26 Ett forskningsläge rörande kunskap om historia Begreppet kunskap är således differentierat. Det delas upp i kunskapsformer som behandlar innehållsliga aspekter, förståelserelaterade aspekter och färdighetsaspekter samt hur nuet och det förflutna förhåller sig till varandra. Hur elever och lärare definierar kunskap om historia, liksom hur kunskap beskrivs i läro- och kursplaner är forskningsterräng som näppeligen är bruten. I en internationell utblick har studier av progression i kunskap genomförts, men hur elever och lärare beskriver och definierar kunskap om historia behandlas inte. 27 Arlene Diaz visar dock hur amerikanska universitetslärare betonar vikten av att tolka och analysera det förflutna. Samtidigt uppfattar deras studenter historia som att memorera läroboksfakta, det vill säga en mer innehållslig än processrelaterad kunskapssyn. 28 Genom empiriska studier i en svensk kontext ger den svenska nationella utvärderingen av grundskolan från 2003 en del svar på frågor om vad elever och lärare prioriterar. I utvärderingen dominerar frågor om stoffurval medan diskussioner om hur elever eller lärare beskriver eller definierar kunskaper inte behandlas. 29 Mikael Berg har i sin licentiatuppsats, genom enkäter och gymnasielärares livsberättelser, mejslat fram tre typer av lärare med olika ämnesförståelse, även om kombinationer av dessa förekommer. 30 Den största gruppen lärare har en bildningsorienterad ämnesförståelse, i vilken orientering och 17

16 18 historia som kunskap kunskap om samhällets historia och kultur är centralt. En näst intill lika stor grupp lärare står för en kritiskt orienterad ämnesförståelse, som innebär att kritiskt granska historiska och samhälleliga strukturer och sammanhang. Metodfärdigheter och veta hur-kunskaper präglar denna ämnesförståelse. Den tredje gruppen lärare är betydligt mindre och betonar identitetsskapande genom att synliggöra såväl den egna som andras historia. Dessa lärare säger sig betona internationella och sociala frågor. 31 Den vida ämnesförståelse som lärarna uttrycker i Bergs undersökning lyser dock med sin frånvaro när lärare bedömer kunskap. David Rosenlund har analyserat vilka kunskapstyper som efterfrågas och aktiveras i svenska gymnasielärares skriftliga prov och instruktioner för examinationsuppgifter. När det gäller historisk metod och källkritik slår Rosenlund fast att endast ett fåtal av lärarna efterfrågar den typen av kunskap. 32 I genomsnitt hanterar lärarna endast 29 % av de mål som skrivs fram i ämnets kursplan i Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Då prov vanligtvis speglar undervisningens fokus, är det sannolikt att även undervisningen präglas av minneskunskaper och frekventa epokbegrepp i en rekonstruktivistisk syn på historia. 33 Mening Alla humanistiska ämnen är meningsbärande genom att de handlar om sammanhang som är begripliga för människor. Det är möjligt att förstå, tolka och förhålla sig till innehållet. Frågan om mening är dock dubbelriktad i så måtto att det ofta också krävs en förförståelse och ett meningssammanhang som nya berättelser eller resultat kan tolkas in i. Humanistiska ämnen bär mening men kräver också mening för att kunna förstås på ett djupare plan. Historia innehåller berättelser om människor, samhällen, händelser, kontinuitet och förändring i komplexa sammanhang och är därför särskilt beroende av mening, som är det andra centrala begreppet i denna bok. Mening ska i det här sammanhanget tolkas som att en berättelse, en händelse eller en företeelse sätts i ett sammanhang som gör att den får en betydelse och blir begriplig för en människa. 34 Den tyske historikern Jörn Rüsen betonar vikten av mening för förståelsen av historiens innehåll och hur historia verkar över tid som en historie-

17 inledning kultur. Berättelsen om det förflutna kan vara meningsbärande i sig. Rüsen menar att historia är när det förflutna får mening och bär en betydelse: History is time transformed into sense 35. Då sammanhang och budskap tolkas i våra mentala scheman och möter våra erfarenheter, passas nya kunskapsdelar in i större sammanhang. Som jag skrev inledningsvis är historia inte bara ett objekt att studera. Den är också en del av oss och våra liv. Vi tolkar och förstår med hjälp av den. Många historiker och historieteoretiker hävdar att berättelser, eller narrativ, bär mening eftersom de utgör sammanhängande helheter med inre sammanhang. 36 En berättelse utgår från, eller har relevans för, nuet och därmed är läsaren (eleven) en aktiv del i tolkningen av berättelsen. För att delaktighet ska uppnås krävs att läsaren har de förkunskaper och kulturella tolkningsramar som benämns prenarrativ. 37 En rimlig tolkning av detta är att närheten mellan en berättelse och dess innehåll å ena sidan och eleven å den andra är av avgörande betydelse för att innehållet ska upplevas meningsfullt. Mening kan tolkas bokstavligt och direkt avläsligt, men också vilket är fallet i denna bok som en djupare och genomgripande mening. Ett möjligt uttryck för djupare mening är sensmoral, vilket historikern Johan Östling lyfter fram. I en sådan tolkning innebär sensmoral de erfarenheter man gör och den erfarenhetsgivande och meningsbärande röda tråd som styr urvalet av händelser. 38 Psykologen Jerome Bruner menar att engagerande och meningsskapande innehåll ofta utgörs av frågor om varat, identitet, makt och värden. 39 Just värden utgör ett område som har uppmärksammats i undervisning och historiedidaktisk forskning under senare år, inte minst genom det internationella projektet Facing History and Ourselves 40 och verksamheten hos den svenska myndigheten Forum för levande historia. Den meningsbärande aspekten ifråga om värden är grundläggande och härleds till filosofen Jan Patočka som definierar värden som att det varande är meningsfullt. 41 En delstudie i denna bok sätter fokus på just värdefrågor och deras relation till kunskap om historia. För att kunskap, och i synnerhet kunskap som bär mening, ska utvecklas krävs ett möte mellan individ och innehåll. I mötet knyts individens frågor till ett innehåll och hela processen bygger 19

18 20 historia som kunskap på ett fundament av tidigare erfarenheter, kunskaper och referenser. Individen gör världen begriplig med hjälp av sina referensramar. 42 Att meningsskapande är en sociokulturell aktivitet, i vilken mötet med ett innehåll sker tillsammans med andra människor, är en annan gängse accepterad utgångspunkt. I en skolkontext är en sådan syn ytterst relevant. 43 Material och metod De olika delstudierna är baserade på olika typer av källmaterial. Förutom bearbetade och tryckta källor i form av offentliga utredningar, styrdokument för grundskolan och historieläroböcker, har primärkällor av typen enkätundersökningar, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer använts. Undersökningarna har genomförts vid sex skolor i kommuner av olika storlek i södra Sverige. Eleverna i årskurserna 8 och 9 informerades om studien, att svaren är helt anonyma och att materialet behandlas strikt konfidentiellt. 44 Eleverna hade möjlighet att inte delta och de informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Ett underlag som är gemensamt för analyserna i tre av kapitlen är 112 enkäter som besvarats av 63 elever under vintern Materialet består i själva verket av två olika enkäter. Den första enkäten innehåller frågor om vad eleverna tycker är intressant i historia, vad de anser är viktigt i historia och vad man kan när man kan något om historia. I syfte att stimulera till ett resonemang om fakta och/eller färdigheter har jag ställt frågan om man kan lära något av historien. Här kan svaren leda mot ett vetande för vetandets skull alternativt mot färdigheter, tillämpbara i vardagen. Ett annat frågebatteri i enkäten behandlar hur eleverna möter historia, hur de värderar möten och hur de önskar möta historia. Samtliga frågor är öppna och eleverna uppmanas att förklara, motivera och resonera i sina svar. Frågorna är också öppna i betydelsen att de inte knyter an till något speciellt stoff i historieundervisningen, vilket innebär att eleverna inte behöver hämmas av oron över att svara fel. Den andra enkäten är annorlunda utformad och består av ett utdrag ur boken Helt vanliga män av Christopher Browning. I det citerade avsnittet ska reservpolisbataljon 101 utrymma den polska

19 inledning byn Józefów och skicka arbetsföra judar till Lublin. Kvinnor, barn och icke arbetsföra ska föras ut i skogen och avrättas av exekutionspatruller. Befälhavaren, major Trapp, ger emellertid soldaterna en möjlighet att slippa delta i mördandet. Endast ett fåtal antar erbjudandet. Efter texten ställer jag frågor som handlar om hur eleverna uppfattar texten och vilka frågor de vill ställa till den. Avsikten med frågorna är för det första att studera hur eleverna reagerar på en text med ett starkt laddat innehåll. Vad betonar eleverna som innehållets huvudsakliga essens? Är det faktaorienterade delar, är det förståelse och förklaringar, är det empati och värderingar? Tanken är, för det andra, att utröna vilken typ av kunskap som kan utläsas av elevernas reaktioner och frågor till en text som ger ett tydligt sammanhang. Ur den inledande diskussionen i kapitlet träder en komplex bild av kunskap fram. För att samlat kunna hantera analysen av olika typer av kunskap i de olika kapitlen, har jag valt att använda en typologi. Under och 50-talen presenterade den amerikanske psykologen Benjamin Bloom en taxonomi för att kategorisera olika typer av kunskap. I den reviderade taxonomin från 2001 har dels teorier om kognitiv utveckling, dels ett mer nyanserat perspektiv på kunskapstyper och kognitiva färdigheter arbetats in i modellen. Modellen är vidareutvecklad av en forskargrupp, vars arbete har letts av utbildningsforskaren Lorin Anderson och utbildningspsykologen David Krathwohl. Blooms reviderade taxonomi är en förfinad och finmaskig modell för att analysera kunskap i olika former. 45 En del lärare och forskare anser Blooms taxonomi vara obsolet och inte längre användbar. 46 Den är kritiserad för att uttrycka en hierarkisk kunskapssyn, men är samtidigt en vedertagen analysmodell som legitimeras bland annat genom att dess grundtankar går igen i kunskapskraven i de nya kursplanerna för den svenska grundskolan i Läroplan för grundskolan Lgr En typologi är illustrativ och verkningsfull för de analyserande undersökningar som utgör innehållet i denna bok. Typologin gör det möjligt att systematiskt identifiera och katagorisera olika typer av kunskap. Den reviderade modellen bygger på att exemplen på och uttrycken för kunskap placeras in i en tjugofyrafältstabell. Genom placeringen i tabellen kan sedan en djupare beskrivning och diskussion kring 21

20 historia som kunskap kunskapen som uttrycks vidta. Längs den horisontella axeln (X-axeln) förtecknas färdigheter, med andra ord vad man kan utföra som, eller till följd av, en kognitiv process. De sex huvudkategorierna är minnas, förstå, tillämpa, analysera, utvärdera och slutligen skapa. Under dessa inordnas också undergrupper. 48 Modellen ger möjlighet att systematisera och beskriva. Som synes är det både intellektuella och mer praktiska eller handgripliga färdigheter som ryms. Y-axeln förtecknar kunskapskategorier eller kunskapstyper. Längs denna axel placerar författarna kunskapstyperna faktakunskap, begreppskunskap, proceduriell kunskap och metakognitiv kunskap. 49 Färdigheter kan placeras inom olika typer av kunskaper och gränsen mellan kunskaper och färdigheter blir således mer förfinad. Typologin spänner från det konkreta (fakta) till det abstrakta (metakognition). Ofta finns det i typologiseringar ett visst normativt drag, så även i den här. Analyserande och skapande typer av kunskap anses ofta vara eftersträvansvärda i den moderna skolan. 50 tabell 1. Blooms reviderade taxonomi. Kunskapsdimension Fakta Begrepp Procedur Metakognitiv Kognitiva processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera/ värdera Skapa Poängen med en tvådimensionell modell är att synliggöra den komplexitet som inryms i kunskapsbegreppet. Handlingen att minnas kan utföras i form av såväl konkreta fakta inom kunskapstypen faktakunskap som att minnas att utföra handlingar inom den proceduriella typen, för att ta ett exempel. I denna studie använder jag Blooms reviderade taxonomi på så sätt att jag placerar objektet (substantivet) i elevens beskrivning längs Y-axeln, medan processen eller handlingen (verbet) eleven utför placeras i en kolumn längs X-axeln

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor. Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer