Nutritionsstatus och oral hälsa på äldreboenden i Huddinge Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionsstatus och oral hälsa på äldreboenden i Huddinge Kommun"

Transkript

1 1 Nutritionsstatus och oral hälsa på äldreboenden i Huddinge Kommun Erica Hedin Elisabeth Morén Supervisor Inger Wårdh

2 2 Sammanfattning Munnen har en central roll för människor och för nutritionen. Äldre som bor på instutitioner eller sjukhus har en ökad prevalens för orala problem än friska äldre. Studier gjorda av Andersson et al (2002,2004) visade att äldre med sämre nutritionsstatus hade mer orala problem än äldre med gott nutritionsstatus. Syfte Syftet med studien var att undersöka om det föreligger något samband mellan nutritionsstatus och oral hälsa hos äldre på äldreboenden. Metod Studien utfördes på äldreboenden i Huddinge kommun i Stockholms län, vilket är uppsökningsområde för avdelningen för Gerodonti på Karolinska Institutet. Alla som gett informerat samtyckte till att få en munhälsobedömning utförd, inkluderades i studien. Ett studieprotokoll utformades som innehöll information om patienten rörande deras nutritionsstatus, mediciner, tandstatus och oral hygien. Studieprotokollet innehöll tre instrument: Minimal nutrition assessment MNA en uppskattning av nutritionsstatus, revised oral assessment guide ROAG, ramfjord teeth Periodontal disease index. Ingen etisk prövning var nödvändig då studien inrymdes i den uppsökande verksamhetens ansvarsområde. Resultat Resultaten visade att det fanns en statistisk skillnad i ROAG-poäng och undersökningsresultat från Ramfjord teeth mellan boende som led av undernäring och boende med övriga näringstillstånd. Konklusion Studien visade att det inom detta begränsade material fanns ett samband mellan undernäring och dålig oral hälsa. Orsakssamband har inte bekräftats i denna studie.

3 3 Summary The mouth has a central meaning for all humans, not only aesthetic, it s has a great role in our nutrition. Elderly who lives in institutions or at hospitals have a higher prevalence of oral problems than healthy individuals. Studies made by Andersson et al (2002, 2004) demonstrated that elderly with poor nutrition status showed more oral health problems than well-nourished elderly. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between nutrition status and oral hygiene in institutionalized elderly. Methods The participant of the study was gathered from Huddinge Kommun where the department of Gerodontics at Karolinska Institute performs oral health assessments. The participants who had given informed consent to oral health assessment were included in the study. A form was designed with information about the patient, regarding the nutrition status, medicine, tooth status and oral hygiene. Besides this protocol following variables were collected: Minimal nutrition assessment MNA an estimation of nutrition status including Body mass index, Revised oral assessment guide ROAG and Ramfjord teeth Periodontal Disease Index. An ethical appliance was not considered necessary as the study was incorporated in the ordinary oral health assessments. Results The results showed there s a statistical significant difference in ROAG scores and Ramfjord teeth assessment results in patients suffering from malnutrition compared with patients having normal nutritional status. Conclusions The study shows that within this limited material, there is a correlation between malnutrition and poor oral health. Causation has not been covered

4 in this study. 4

5 5 Authors contributions Elisabeth Morén (tandläkarstudent 1) har utfört undersökningarna med ROAG och Ramfjords teeth på samtliga patienter samt varit med och skrivit den slutgiltiga rapporten. Erica Hedin (tandläkarstudent 2) har insamlat data med hjälp av MNA och ifyllde studieprotokollen vid undersökningarna samt varit med och skrivit den slutgiltiga rapporten.

6 6 Innehållsföreckning Sammanfattning... 2 Summary... 3 Introduktion... 8 Det normala åldrandet... 8 Åldersprocessen i munhålan... 9 Medellivslängden... 9 Läkemedel... 9 Sjukhem Revised oral assessment gudie (ROAG) Ramfjord teeth periodontal disease index (RT) Nutrition Sjukdomsrelaterad undernäring Munfunktion och tuggförmåga Minimal nutrition assessment (MNA) Material och Metod Studiedeltagarna Klinisk undersökning Kriterier för blödningsindex Statistisk analys Resultat MNA och Ramfjord teeth MNA och ROAG ROAG och Ramfjord teeth MNA, ROAG och Ramfjord teeth... 21

7 7 Diskussion Studiedeltagarna Avvikelse Mini Nutritional Assessement (MNA) Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Ramfjord teeth Periodontal disease index (RT) Resultat ROAG MNA Ramfjord teeth Acknowledgements Referenser Bilaga

8 8 Introduktion Munnen har en central roll för människor och för nutritionen. Idag blir människor allt äldre och behåller sina tänder längre vilket resulterar i att tandvården får ett ökat ansvar för de äldre och deras orala hälsa (1). Äldre i jämförelse med yngre, har en ökad risk för att utveckla orala sjukdomar såsom karies och lesioner i slemhinnan (2,3). Äldre har även en ökad risk för sjukdoms- och medicinassocierad malnutrition (4). En försämrad oral hygien, sjukdomar och läkemedelsassocierad malnutrition kan resultera i smärta och infektioner i munhålan, minskad aptit och tuggoch sväljsvårigheter. Vilket kan leda till försämring av nutritionsstatus (4,5). Bristande oral hygien har kopplats ihop med försämrad allmänhälsa, nedsatt funktionell kapacitet och lägre överlevnadsgrad. Det har visat sig att äldre med egna tänder har en högre överlevnadsgrad än de som är tandlösa (6). Det normala åldrandet Att åldras är ingen sjuklig process utan en naturlig process. En majoritet av de äldre är, trots hög ålder, vid god hälsa och lever självständiga liv (6). Det finns fyra grundkriterier för åldrandeprocessen, förändringen ska (6,7) Förekomma hos alla individer Komma inifrån individen och inte vara påverkad från yttre faktorer Vara oåterkallelig och kontinuerlig för att slutligen leda till döden Resultera i en nedsättning av funktionsförmågan. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en individuell process som påverkas av ett antal olika faktorer såsom genetisk disposition, sjukdom och livsstil. Många äldre upprätthåller en god hälsa långt upp i åldrarna medan andra drabbas av sjukdom och funktionsnedsättning tidigt (6).

9 9 ÅLDERSPROCESSEN I MUNHÅLAN Det är inte bara kroppen som genomgår förändringar när man blir äldre, det gör även munhålan. Idag behåller vi fler tänder längre upp i åldrarna och det beror främst på ökad kunskap om den orala hälsan och förebyggande tandvård (8,9). Med ökande ålder blir tänderna mer sköra vilket kan leda till frakturer av tandsubstans. Tandslitage som tänderna utsätts för med ökande ålder försämrar den dentala ocklusionen som kan leda till att det blir svårare att mala och tugga maten. Gingivala retraktioner är vanligt hos äldre. Tänderna blir då längre och det kan resultera i att det blir svårt att få delproteser att passa (8). En större andel äldre drabbas av nedsatt salivsekretion (10), vilket resulterar i muntorrhet som kan orsaka sväljsvårigheter och karies (8). Kariesuppkomsten hos äldre beror inte endast på nedsatt salivsekretion (11), faktorer som minskat intresse för dental hygien (8), problem med motoriken som gör att plack byggs upp, en försämrad muskeltonus i tuggmuskulaturen som låter födan stanna kvar längre i munnen kan även leda till ökad risk för karies (11). Med åldern minskar smakförnimmelserna genom att tungan blir mer atrofisk. Smaken av föda kan påverkas i närvaro av plack och beläggningar i munnen. En god oral munhygien hjälper till att upprätthålla goda mat- och dryckesvanor. (8). MEDELLIVSLÄNGDEN De äldre lever längre idag än förr och det beror främst på att dödligheten har minskat i olika sjukdomar. Främsta orsaken är att dödligheten minskat i hjärt- och kärlsjukdomar (6). År 2011 var medellivslängden för en kvinna ca 84 år och för en man ca 80 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos kan medellivslängden bli nästan 90 år 2060 (12). LÄKEMEDEL Med stigande ålder ökar användningen av läkemedel och läkemedelsanvändning är den största orsaken till hyposalivation hos äldre

10 10 (10). Idag utgör de som är 75 år och äldre ca 9 % av Sveriges befolkning. Under senare år har användningen av läkemedel i åldersgruppen ökat och dess läkemedelskonsumtion uppgick 2004 till mer än 25% av Sveriges totala läkemedelskonsumtion (13). Oberoende de enskilda läkemedlens verkan ökar risken för hyposalivation om man intar fyra eller fler läkemedelspreparat dagligen (10). SJUKHEM Äldre som bor på instutioner eller på sjukhus har en högre prevalens av orala problem i jämförelse med friska individer (1,2).Ett nedsatt munhälsostatus hos en äldre patient, såsom smärta och obehag i samband med karies, parodontit och sår på munslemhinnor, kan påverka patientens nutritionsstatus och leda till undernäring (14). Internationella studier som gjorts på äldre har visats att % av de äldre som bor på vård- och omsorgsboende är undernärda och 4,3-44% av de som har hemtjänst är undernärda (15). Enligt Rothenberg och Johanssons studie är prevalensen för undernäring hos äldre som bor på instutioner eller sjukhus ca 15-60% (4). Vårdpersonal Äldre omvårdnadsberoende behöver ofta hjälp av vårdpersonalen för att upprätthålla en god oral hälsa. När förmågan att utföra dagliga aktiviteter minskar, minskar även förmågan att sköta den orala hälsan. Det är viktigt att de äldre som behöver hjälp med sin orala hälsa får detta dagligen utav vårdpersonalen på boendet (16,17). Trots det kan man se att munhygienen i många fall är bristfällig hos omsorgsberoende äldre. I dagens läge behåller fler äldre tänderna längre upp i åldrarna och det är vanligt förekommande med käkbensförankrade protetiska konstruktioner. Detta ställer väldigt höga krav på vårdpersonalen som ska sköta den orala hygienen (16). Munvård har inte varit ett särskilt prioriterat område på sjukvårdsutbildningar. Vårdpersonalens attityd kring munhälsa leder till osäkerhet kring vilken prioritet munhälsan får i det dagliga arbetet. Vårdpersonal verkar överlag tycka att munvård är det svåraste i omsorgsarbetet och de äldre inte är särskilt intresserade av att få hjälp (17).

11 11 Uppsökande tandvård Sedan 1999 har landstingen ansvar för att erbjuda nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet till dem som uppfyller kriterierna för detta (Tandvårdslag 1985:125). De som har rätt till uppsökande tandvård är de som bor i särskilda boenden, de som får omfattande och långvarig sjukvård i hemmet, de som omfattas för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller de som bor i egen bostad och har ett mycket stort behov av vård eller omsorg. Den uppsökande verksamheten utförs vanligen utav en legitimerad tandhygenist som gör en munhälsobedömning av munhålan. Bedömningen tar hänsyn till tandstatus, orala slemhinnor, om det finns behov för munhygieninsatser, erbjudande om fullständig undersökning och eventuell behandling i de fall då vårdtagaren saknar egen tandläkare. Vid uppsökande verksamheten ges råd och instruktioner till vårdpersonalen om hur den dagliga munhygienen ska skötas och ett munvårdkort upprättas med rekommendationer om den dagliga munvården (18). REVISED ORAL ASSESSMENT GUDIE (ROAG) ROAG är ett instrument för evaluering av den orala hälsan och fastställande av problem i munhålan (19). Detta instrument är till för vårdpersonal, till exempel en sjuksköterska, som vid behov kan konsultera tandläkare eller tandhygienist om lämpliga åtgärder för en vårdtagare (1). Detta instrument består av åtta kategorier som ska bedömas med munspegel och ficklampa. Det som bedöms hos patienten är: röst, läppar, munslemhinnor, tunga, tandkött, tänder, proteser, saliv samt sväljning. Varje kategori registreras utifrån kriterier i en graderad skala med 1 som betyder frisk eller normal, 2 betyder lätta till måttiga förändringar och 3 innebär allvarliga problem (1,19). Avsikten med munbedömningen är inte att diagnostisera sjukdomar utan att införskaffa sig en överblick över munhälsan och dess tillstånd. Detta för att kunna sätta in eventuella åtgärder hos vårdtagaren (1). I en studie av Andersson et al 2002 anses ROAG vara ett användbart instrument att upptäcka orala problem hos äldre. I studien var det relativt oerfarna sjuksköterskor som genomförde munhälsobedömningar med ROAG. Det visade sig att sjuksköterskorna kunde detektera problem relaterade till

12 12 tänder och proteser likvärdigt med andra studier som har rapporterats där man har använts sig av mer sofistikerad diagnostik (19). RAMFJORD TEETH PERIODONTAL DISEASE INDEX (RT) Ramfjord teeth (RT) är ett parodontalt index där endast sex tänder används för att registera blödning, plack, tandsten, gingivit och fickdjup (20). De tänder som används är: 16, 21, 24, 36, 41, 44. Om några av RT skulle saknas används istället för registrering: 17, 11, 25, 37, 45 (20,21). Mumghamba et al 2004 anser att RT kan med fördel användas i epidemiologiska studier då det finns en god korrelation mellan RT och ett fullständigt fickstatus och användningen av RT innebär kortare undersökningstid (21). Fleiss et al 1987 anser däremot att RT kan användas vid studier av gingivit som följs under en tid men inte vid epidemiologiska studier om parodontit (20). Nutrition Innehållet i maten är mycket viktigt. WHO poängterar att en god kost ger en bättre hälsa med minskad risk att utveckla hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, diabetes samt karies (22). SJUKDOMSRELATERAD UNDERNÄRING Studier gjorda av Andersson et al (2002, 2004) (14,19), visade att äldre med ett sämre nutritionsstaus hade fler orala problem än välnärda äldre. De med sämre nutritionsstatus led oftare av xerostomi, angulär cheilitis, förändringar på tunga och slemhinnor och torra spruckna läppar (1). Undernäring eller malnutrition utvecklas när förbrukningen av energi och/eller andra näringsämnen under en tillräckligt lång period är större än intaget. Hos kroniska sjuka äldre är förekomst av undernäring större än hos friska äldre. Undernäring hos äldre är multifaktoriell och många riskfaktorer samverkar med varandra på olika vis (22).

13 13 MUNFUNKTION OCH TUGGFÖRMÅGA Att förlora tänder innebär en risk för nedsatt tuggförmåga (22). Bevarande av de egna tänderna och att tänderna kan bita mot varandra är bäst för en fullgod tuggfunktion. När det finns mindre än 20 tänder kvar i bettet brukar en försämring av tuggförmågan ses. Personer med färre än 20 tänder kvar tar ofta längre tid på sig för att tugga födan och sväljer ofta större bitar (1). För att anpassa födan till sämre tuggförmåga kan man ersätta den svårtuggande maten med mjukare mat. Det har visat sig att personer med sämre tuggförmåga hellre väljer mer lättuggad och ensidig kost. Det finns en risk att funktionsnedsatta personer pga nedsatt munfunktion utvecklar en malnutrition. Vid tecken på malnutrition eller tecken på ätsvårigheter måste tandvården utreda munfunktionen. Detta kan vara svårt att identifiera då den äldre kan ha en smygande progression av ätsvårigheter (22). MINIMAL NUTRITION ASSESSMENT (MNA) MNA är ett validerat och brett använt nutritionsbedömningsinstrument som har god sensivitet, specificitet och tillförlitlighet. MNA är lämpligt för evaluering av nutritionsstatus av äldre personer som kan användas av både tandvårdspersonal och sjukvårdspersonal. Om patienten inte kan svara för sig själv kan dennes vårdare svara på frågorna (23). MNA innehåller 18 delar som täcker fyra dimensioner (antropometri, kostutvärdering, global utvärdering och självutvärdering). MNA har bättre sensivitiet och validitet än andra enstaka indikatorer såsom BMI, viktnedgång, energiintag eller serum albumin att detektera uppkommande viktnedgång. MNA består utav två delar, en initial bedömning och en slutlig bedömning. Den initiala bedömningen är till för att identifera de som möjligen är i riskzonen för malnutrition. De som är identifierade som risk för undernäring fortsätter man den slutliga bedömningen med (24). MNA är ett accepterat, användbart instrument som kan appliceras med goda resultat på äldre individer som screeninginstrument för nutritionsstatus. (25). Senior alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Det är skapat för att kunna erbjuda samtliga över 65 år i Sverige samma möjlighet till riskbedömning,

14 14 förebyggande åtgärder och vård inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Det man eftersträvar med Senior alert är att förebygga skador och främja hälsan hos äldre som söker vård och omsorg (26). Riskbedömningsindex som ingår i Senior alert är MNA och ROAG (som användes i studien), Downton fall risk index (DFRI), SKLs patientsäkerhet fall, SKLs patientsäkerhet nutrition, Modifierad Norton skala (Mod Norton), Risk Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS) och Subjective Global Assessment (SGA). En riskbedömning av fall, undernäring, trycksår och munhälsa ska ske efter inskrivning på kommunal verksamhet eller hemsjukvård (inom 48 h) som kan utföras alla professioner på aktuell enhet. Riskbedömningen bör utföras av samma person (27). Syfte Syftet med studien var att undersöka om det föreligger något samband mellan nutritionsstatus och oral hälsa hos äldre på äldreboenden. Frågeställning: Påverkar oral hälsa nutritionsstatus hos äldre på äldreboenden?

15 15 Material och Metod Studien utfördes på tre äldreboenden i Huddinge kommun i Stockholms län, vilket är uppsökningsområde för avdelningen för Gerodonti på Karolinska Institutet. Data insamlades parallellt vid munhälsobedömningar med leg Tandhygienist Maria Juslin. Ingen etisk prövning var nödvändig då studien inrymdes i den uppsökande verksamhetens ansvarsområde. Ett studieprotokoll utformades som hjälpmedel för insamling av data. Protokollen innehöll information om patienten rörande deras nutritionsstatus, mediciner, tandstatus och oral hygien. Studieprotokollet innehöll tre instrument: Minimal nutrition assessment MNA en uppskattning av nutritionsstatus Revised oral assessment guide ROAG Ramfjord teeth Periodontal disease index Studieprotokollet, se bilaga 1. De äldreboenden som besöktes och insamlades data på: Tallgården Stortorps äldrecentrum Västergården Studiedeltagarna Data insamlades från 46 boende, varav 37 kvinnor och 9 män. Informerat samtycke till att vara med i studien inhämtades muntligt. Data insamlades konsekutivt på de boenden som skulle få munhälsobedömningar utförda dagen då äldreboendet besöktes. Alla som gett informerat samtyckte till att få en munhälsobedömning utförd, inkluderades i studien. Tre boende uteslöts ur studien vid genomgång av data. Den första uteslöts för att det inte gick att göra en fullständig undersökning på grund av dennes

16 16 allmänna sjukdomstillstånd. Den andra uteslöts ur studien på grund av sondmatning. Bedömning av den boendes matvanor blev då svårbedömt. Den tredje som uteslöts ur studien var på grund av att ficksond inte hade kunnat erhållas vid detta besök. Klinisk undersökning Undersökningarna delades upp så att tandläkarstudent 1 under handledning av tandhygienist Maria Juslin, undersökte samtliga boende medan tandläkarstudent 2 fyllde i studieprotokollen. Undersökningar gjordes med spegel, ficksond och ficklampa med den boende liggandes på sängen, sittandes i rullstol eller på en stol. Undersökningen baserades på ROAG och Ramfjord Teeth periodontal Disease index. Enligt ROAG gjordes en uppskattning av röst, läppar, munslemhinnor, tunga, tandkött, tänder, protes och saliv. Dessa registrerades från 0-3 poäng. Vid tveksamheter valdes en högre poäng. Enligt Ramfjord Teeths blödningsindex registrerades blödning på följande tänder 16, 21, 24, 36,41,44. Om någon av dessa tänder saknades valdes istället 17, 11, 25, 37, 31, 45. Om någon av dessa tänder saknades valdes den närmst belägna tanden. Registrering av blödning gjordes på samtliga ytor per tand. Vid tveksamheter valdes en högre grad. KRITERIER FÖR BLÖDNINGSINDEX 1. Ingen blödning vid sondering längst den marginala mjukvävnaden intill tanden. 2. Isolerade synliga punkter av blödning vid sondering. 3. Sammanhängande blödning vid sondering. 4. Riklig blödning vid sondering. Intervju av samtliga boendes matvanor, viktförändring, psykiska hälsa, medicinering enligt MNA utfördes av tandläkarstudent 2. De boende som inte kunde svara för sig själva tillfrågades den vårdpersonal som var kontaktperson åt den boende, om svar på frågorna.

17 17 BMI och födelseår insamlades på samtliga boende från avdelningens sjuksköterska ur deras journaler. Vägningar och registrering av vikt utfördes var 3:e månad. Besöken på avdelningarna gjordes vid olika tider på dagen, antingen mellan 9-12 eller Statistisk analys All data sammanställdes i en Excel-fil och bearbetades sedan i QlikView som är ett verktyg inom visualisering, analys och beslutsstöd (28), utvecklat av börsnoterade företaget Qlik Technologies (NASDAQ:QLIK). Som gränsvärde för att avgöra statistisk signifikans valdes en övre gräns av p = 0,05.

18 18 Resultat Syftet med studien var att undersöka om det föreligger något samband mellan nutritionsstatus och oral hälsa hos boende på äldreboenden. 46 boende inkluderades i studien och underlaget baseras på MNA, ROAG och Ramfjord teeth. Kvinnorna var överrepresenterade i studien, då det var 37 kvinnor och 9 män som deltog. De var födda från och 25 boenden var födda på 1920-talet. MNA och Ramfjord teeth Utifrån MNA framkom det att 5 boende var undernärda, 23 boende hade risk för undernäring och 18 boende var normala utan risk för undernäring. Ramfjord teeth score gavs från 34 boende då 12 boende var tandlösa. Tabell 1 visar distributionen av antalet boende i en matris över MNA-tillstånd och ramfjord teeth intervall score. Tabellen visar att undernärda uteslutande har högst score i Ramfjord teeth blödningsindex. De som är normal- eller risk klassificerade i MNA ligger betydligt lägre i indexet. Tabell 1. Fördelning av boende i ramfjord teeth-intervall (1 minst blödning, 4 mest) mot MNA-tillståndet. Ramfjord 1,0-1,99 2,0-2,99 3,0-4,0 Total MNA-tillstånd Andel Pat. Andel Pat. Andel Pat. Andel Pat. Normal 36% 4 55% 6 9% 1 100% 11 Risk 37% 7 53% 10 11% 2 100% 19 Undernärd % 4 100% 4 Total 32% 11 47% 16 21% 7 100% 34

19 19 MNA och ROAG ROAG består av 9 frågor som ger 0-3 poäng var och i figur 1 kan dessa faktorer utläsas. Antalet 2 poäng och 3 poäng räknas, som exempel: en boende får 2 poäng på 3 frågor, summan av antalet 2:or blir då 3. Diagrammet i figur 1 visar att de med MNA-tillstånd undernärd har högre poäng i ROAG än de som är risk eller normal. I den undernärda gruppen var det röst (index 1,8), protes (index 1,6) och saliv (index 1,6) som mest skiljde sig från snittet, men samtliga faktorer var betydligt högre inom gruppen undernärda. Tandkött och tänder är faktorer som särskiljer sig i att de progressivt ökar från normal över risk till undernärd medan övriga faktorer håller sig relativt jämnt från normal till risk för att sedan öka i gruppen undernärda. Figur 1. ROAG-faktorer som index mot MNA-tillståndet.

20 20 Patienter med undernäring enligt MNA har sämre munhälsa enligt ROAG. De undernärda har 3,5 gånger fler 3:or som de fått enligt ROAG än genomsnittet för samtliga i studien, och 1,7 gånger fler 2:or än genomsnittet för samtliga i studien. Inga könsskillnader kunde ses. ROAG och Ramfjord teeth Undersökningen visar att ROAG och Ramfjord teeth överensstämmer. De med höga poäng från ROAG har även höga score i Ramfjord teeth index som visas i figur 2. Figur 2. Samband mellan ROAG poäng och Ramfjord teeth - intervall Figuren visar hur många boenden som faller över ROAG poäng skalan (horisontellt) samt dess ramfjord teeth intervall (färg). ROAG poäng har beräknats och summerats för varje boende : 0,1 = 0p, 2=2p, 3=3p.

21 21 MNA, ROAG och Ramfjord teeth De boende som klassificerats med undernäring utifrån MNA har höga ROAG poäng samt högt score i Ramfjord teeth index. De som klassificerats som normal och risk har en spridning i ROAG poäng och score i Ramfjord teeth index. Det finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan normal- och riskgruppen för endera Ramfjord-teeth eller ROAG däremot mellan grupperna normal och undernärd och grupperna risk och undernärd för både Ramfjord-teeth och ROAG (se tabell 2 och tabell 3). Tabell 2. Statistisk signifikans med avseende på Ramfjord teeth Gruppjämförelse Sannolikhet särskiljda (%) p-värde Risk mot undernäring 100,00% 0 Normal mot undernäring 99,99% 0,001 Normal mot risk 2,27% 97,73 Tabell 3. Statistisk signifikans med avseende på ROAG-poäng. Gruppjämförelse Sannolikhet särskiljda (%) p-värde Risk mot undernäring 99,85% 0,015 Normal mot undernäring 99,82% 0,018 Normal mot risk 12,32% 87,68

22 22 Diskussion Studien visar att det finns ett samband mellan dålig oral hälsa och dålig nutrition. Resultatet kring oral hälsa och de boende som låg i grupperna risk för undernäring och normala - ingen risk för undernäring enligt MNA, var svårbedömt. De boende i normal- och risk-gruppen hade mycket spridda resultat av den orala hälsan enligt ROAG och Ramfjord teeth. De som enligt MNA var undernärda hade betydligt sämre värden än snittet enligt ROAG och Ramfjord teeth. Utifrån resultaten i studien kan ett samband ses mellan dålig oral hälsa och dålig nutrition. Om dålig oral hälsa leder till dålig nutrition kan ej ses i denna studie, endast att det finns ett samband. Ett samband mellan dålig oral hälsa och dålig nutrition har setts i andra studier (15) och därför är detta resultat inte förvånande. Studiedeltagarna De boende som var med i studien valdes ut konsekutivt, därför är det fler kvinnor än män i studien. De boende som ingick i studien var de boende som skulle få munhälsobedömningar utförda samma dag av tandhygienist Maria Juslin. De boende som samtyckte till att delta i studien utfördes MNA, ROAG och Ramfjord Teeth på. Ingen nackdel kan ses att det är fler kvinnor än män i studien. Detta beror på att studien ska reflektera den könsfördelning som råder på äldreboendena då kvinnor är överrepresenterade på dessa boenden i dagens läge (29). En boende exkluderades ur studien för att fullständig undersökning inte kunde utföras på grund av dennes allmänna sjukdomstillstånd. Undersköterskan som tog hand om den boende berättade att denne för några år sedan åt dåligt, hade en ej fullständig tanduppsättning och började tappa i vikt. Efter extraktion av dåliga tänder samt god läkning började den boende att äta bättre och idag äter den boende mycket bra. Det genomgående intrycket vid datainsamlingen var att de boende hade dålig oral hälsa och att det var svårt för personalen att hjälpa till med den orala hälsan.

23 23 AVVIKELSE Vid ett av besöken var avdelningens sjuksköterska inte på plats, vid detta tillfälle gavs äldre BMI på ca boenden. Detta har antecknats på protokollen och en uppskattning av patientens BMI har gjorts av tandläkarstudent 1 och tandläkarstudent 2 avseende om de är undernärda, normala eller välnärda. En boende i studien klassificerades som undernärd enligt MNA men som skiljde sig ifrån de andra som klassificerats som undernärda då dennes ROAG poäng var mycket lägre än de andras. Denna boende hade 12 poäng; tre 2:or och två 3:or. De andra undernärda hade mellan ROAG poäng. Det som gjorde att denna boende fick låga ROAG poäng var avsaknad av tänder, tandkött och protes. De övriga undernärda hade fler 3:or än denna boende. Effekten av detta i studien är att sambandet mellan oral hälsa och nutrition framstår som svagare än det verkliga fallet - den boende framstår ha bättre oral hälsa än vad den har. Hade denna boende haft tänder och tandkött är det sannolikt att dessa skulle ha fått anmärkningar på grund av dennes övriga bristande orala hälsa. Mini Nutritional Assessement (MNA) BMI användes i detta instrument och enligt Rothenberg, E. Johansson, I är BMI ett bra sätt att mäta en patients näringsvärde. Faxén et al 2010 anser att BMI är ett enkelt mått på nutritionsstatus och används kliniskt för att registrera under och övervikt. Anledning till att studien inte använde BMI som enstaka faktor för att registrera nutritionsstatus är för att MNA anses ha bättre sensivitet och validitet än enstaka faktorer för att detektera uppkommande viktnedgång (24). I studien gavs både äldre och nya BMIvärden. Nya BMI-värden ansågs i studien som värden inte äldre än 3 månader. Detta lades inte så stor vikt vid då MNA har flera faktorer som spelar in för att kunna vädera en boendes nutritionsstatus. För alla boenden som besöktes tillfrågades personalen innan huruvida de kunde svara för sig själva eller inte. De som inte kunde svara för sig själva tillfrågades i stället personalen som fick assistera deras talan. Detta gjordes för att kunna få säkra svar på underlaget till MNA. En potentiell felkälla

24 24 finns i undersökningsmetoden. En del boende som tillfrågades hade en mer positiv syn på sitt nutritionsstatus än vad vårdpersonalen ansåg att de hade. Vid dessa tillfällen vägde personalens ord tyngre än de boendes. De boende som ansågs kunna tala för sig själva och där personalen inte invände, kan ha framställt sitt nutritionsstatus som bättre än vad det egentligen var. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) ROAG är ett subjektivt instrument och en nackdel med ROAG som framkom i studien var svårigheter med gradering av patientens orala hälsa. Det var svårt att se hur friskt respektive sjukt det var i munhålan. Lösningen på detta problem var att en student undersökte de boende under hela studiens gång medan den andra studenten antecknade fynden som gjordes utifrån ROAG. Denna åtgärd gjordes för att studien skulle vara konsekvent. En ändring av graderingen i ROAG skulle antagligen leda till att det blir lättare för vårdpersonal att bedöma de boende och deras orala hälsa. En tvåskalig gradering, friskt och sjukt, skulle vara att föredra då vårdpersonal inte alltid har den kunskap som krävs för att göra en mer ingående bedömning. En annan nackdel som framkom under studien var tiderna de boende besöktes. Ofta utfördes ROAG efter att de boende intagit frukost eller lunch. Felkälla av muntorrhet kan därför förekomma.de boende kan ha blivit registrerade med mer salivflöde än vad de egentligen hade. De boende tillfrågades om de kände sig muntorra men detta är en subjektiv fråga. Om man är drabbad av hyposalivation är det inte alltid att man upplever detta förrän det är svårt att tala och äta. En xerostomi förekommer inte alltid vid en hyposalivation (10). Av denna anledning kan muntorrheten ha graderats felaktigt. Hänsyn till läppar, slemhinnor och tunga gjordes för att eventuellt kunna bedöma en möjlig muntorrhet om detta inte var uppenbart i munhålan på den boende under upptag av ROAG. I studien bedömdes felet vara systematiskt, och därav kan sannolikt de relativa storheterna ändå påvisa en korrelation mellan oral hälsa och nutrition, varför denna faktor accepterades i underlaget.

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Förord Landstingen/regionerna ansvarar för att personer som omfattas av LSS eller som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling?

De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling? De äldres tandfälla hotas tandhälsan av äldrevårdens utveckling? Att bo kvar i hemmet och att ha kvar sina naturliga tänder långt upp i åren, ses båda som tecken på god livskvalitet. Eftersom åldrandet

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Externt munhälsoarbete för personer med funktionsnedsättning

Externt munhälsoarbete för personer med funktionsnedsättning Externt munhälsoarbete för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar Författare: Pia Andersson, Göran Friman, Monica Nordling Varför belyser vi området? Behovet av odontologiskt omhändertagande är

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 20 juni 2007 Författare: Inger Wårdh Mål i mun en artikel om äldre och mat Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan matlusten ändå utebli för dem som har

Läs mer

GERODONTIDAGARNA 2014

GERODONTIDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 maj 2014 VÅRA KLINISKA TALARE: Dentomed Mercedes Jaktlund Tandsköterska, distriktchef Erja Anttonen Profylaxtandsköterska Praktikertjänst Annika Sahlin-Platt,

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov

Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov 1 Riskbedömning av karies hos omvårdnadsberoende äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov Student Mirna Georgis Handledare Inger Wårdh 2 Abstract Aim: Assessing caries risk factors among home-dwelling

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J Åtgärderna ska ha föregåtts av en riskbedömning munhälsa enligt ROAG-J, Revised Oral Assessement Guide Jönköping. Vid en eller flera 2:or bör

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)

3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727) 3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Användning av flytande kosttillägg inom äldreomsorgen. Karies- och munvårdsaspekter - intervjuer med kostombud och tandhygienister.

Användning av flytande kosttillägg inom äldreomsorgen. Karies- och munvårdsaspekter - intervjuer med kostombud och tandhygienister. 1 Användning av flytande kosttillägg inom äldreomsorgen. Karies- och munvårdsaspekter - intervjuer med kostombud och tandhygienister. Camilla Brishammar Sara Lennartsson Handledare Inger Wårdh, Leg. Tandläkare,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård VÅRDPROGRAM STROKE Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/2009-11-4.pdf Stöd för styrning och ledning Inget om munvård Lokala

Läs mer

Att följa vikten - viktigt efter stroke

Att följa vikten - viktigt efter stroke Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Att följa vikten - viktigt efter stroke Ann-Cathrin Jönsson Med. dr, specialistsjuksköterska Forskning har visat att ej önskad viktnedgång efter

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Orala slemhinneförändringar i en svensk vuxenpopulation

Orala slemhinneförändringar i en svensk vuxenpopulation Orala slemhinneförändringar i en svensk vuxenpopulation Sammanfattning Summary Introduktion Studien påbörjades våren 2004 (förberedelse startade hösten 2003) och avslutades hösten 2005 genomförts av 6

Läs mer

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala

Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Trycksårskort Riskbedömning trycksår Modifierad Nortonskala & RAPS-skalan Madrassväljaren Guidelines vid val av produkt Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala A. Psykisk status 4 Helt orienterad till

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning. Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen

Läs mer

Patient fall. Terapiplanering

Patient fall. Terapiplanering Patient fall Introduktion Till detta patientfall har jag valt att ta upp en 59 årig kvinnlig patient som har parodontit och tandvårdsrädsla. Anledningen till att jag valde just denna patient är att hon

Läs mer

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst?

Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? Fokus på munhälsa Frisk i munnen på ålderns höst? X-tra Nyhetsbrev, 2013 Känner du till CÄT? Centrum för äldretandvård (CÄT) startade som ett projekt 2007, och blev en permanent verksamhet hösten 2010.

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm

En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm Bakgrund Karies är fortfarande ett globalt munhälsoproblem (1). Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Projektrapport del 2

Projektrapport del 2 Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG 2012-01-13

Läs mer

Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till tandsköterska

Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till tandsköterska Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Tandsköterska Utbildning till tandsköterska inom yrkeshögskolan avser att ge den kompetens som motsvarar kraven för arbetet som tandsköterska. Som förkunskapskrav

Läs mer

Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa - en litteraturstudie

Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa - en litteraturstudie Fakultet för samhälls- och livsvetenskap Avdelning för omvårdnad Emma Gilbertsson Ewa Spets Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa - en litteraturstudie Oral health problem s impact on the health

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Tänd på tänder - odontologiska aspekter vid njursjukdom. Njurmedicinskt vårmöte 2013 Tandhygienist Charlott Karlsson Tandläkare Carl-Otto Brahm

Tänd på tänder - odontologiska aspekter vid njursjukdom. Njurmedicinskt vårmöte 2013 Tandhygienist Charlott Karlsson Tandläkare Carl-Otto Brahm Tänd på tänder - odontologiska aspekter vid njursjukdom Njurmedicinskt vårmöte 2013 Tandhygienist Charlott Karlsson Tandläkare Carl-Otto Brahm 2013-05-27 Vad är Orofacial medicin? prevention, diagnostik

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer