Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M.

Transkript

1 Kartläggning av kunskap, förhållningssätt och tillämpning av evidensbaserad vård hos personal med medellång vårdutbildning inom Örebro läns landsting 969 Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M. BAKGRUND Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att bedriva en säker och effektiv evidensbaserad hälso- och sjukvård. Evidensbaserad hälso- och sjukvård kan definieras på två sätt, dels som ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag i vården, dels som en process för att systematiskt söka, kritiskt granska, värdera, sammanställa och tillämpa befintliga forskningsresultat [1]. Ett evidensbaserat förhållningssätt innebär bland annat att ta del av SBU-rapporter och andra systematiska kunskapssammanställningar samt att arbeta efter evidensbaserade riktlinjer. Att själv formulera kliniska frågor, genomföra systematiska databassökningar samt att kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur kräver kunskap i vetenskapsmetodik och om metod för kunskapssammanställning. Medellånga vårdutbildningar i Sverige blev högskoleutbildningar under 198- talet och studenterna fick möjlighet att avlägga akademisk examen under 199- talet. Först i samband med akademiseringen infördes kurser i vetenskaplig metodik i undervisningen. Det innebär att det finns stor variation bland dem som arbetar i dagens vård vad gäller kunskap i vetenskapsmetodik. Mot denna bakgrund beslutades att kartlägga kunskap, attityd och faktisk tillämpning av evidensbaserad medicin/vård (EBM) bland personal med medellång vårdutbildning. Vidare efterlystes kunskap om huruvida det finns behov av mer riktade satsningar utifrån profession, examensnivå eller arbetsplats. Avsikten med studien var dels att få en nulägesbeskrivning och dels att få information som kan ge vägledning om hur arbetet i Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting (CAMTÖ), med att främja evidensbaserat arbetssätt inom Örebro läns landsting (ÖLL), kan genomföras i framtiden. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kunskap om och förhållningssätt till EBM bland personal med medellång vårdutbildning. Ytterligare syfte var att beskriva och jämföra i vilken utsträckning evidensbaserat arbetssätt tillämpas i det kliniska vardagsarbetet, dvs. evidensbaserad praktik. METOD Design En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Den deskriptiva delen omfattade skattning av kunskap och förhållningssätt samt en 1

2 nulägesbeskrivning av i vilken utsträckning personal med medellång vårdutbildning praktiserar EBM. Den jämförande delen avsåg en jämförelse mellan personal med olika yrkesutbildning, examensnivå och arbetsplats vad gäller kunskap, förhållningssätt och tillämpning av EBM. Urval Personal med medellång vårdutbildning inkluderades i studien. Kriterier var att de hade en anställning inom Örebro Läns Landsting och e-post-adress orebroll.se. Sammanlagt identifierades 3,125 personer med medellång vårdutbildning med hjälp av e-postlistor; 129 arbetsterapeuter, 192 barnmorskor, 236 biomedicinska analytiker, 12 röntgensjuksköterskor, 243 sjukgymnaster och 2,25 sjuksköterskor. Datainsamling En webbaserad enkät konstruerad med programmet esmaker användes. Frågorna prövades initialt på personer med olika professioner samt av CAMTÖ:s arbetsgrupp för att värdera innehållsvaliditet, begriplighet samt genomförbarhet. Personalen kontaktades via e-post (orebroll-adress) i slutet på januari 29 där en länk till webenkäten samt lösenord bifogades. Påminnelse skickades ut efter två veckor. Enkäten innehöll 22 frågor och konstruerades utifrån tidigare studier med liknande syfte (Bilaga 1). Statistisk analys Genomsnittsvärde och spridning beskrevs med medelvärde (m) och standardavvikelse (sd) när det gällde kvantitativa kontinuerliga variabler. När det gällde variabler på ordinalskalenivå användes medianvärde (md) och kvartilavstånd (IQR) samt box-plot diagram för beskrivning. För variabler på nominalskalenivå angavs absolut frekvens (n) och relativ frekvens (%) i text och i tabeller eller beskrevs med stapeldiagram. Skillnader i skattningar på Visuell Analog Skala (VAS) mellan fler än två grupper analyserades med Kruskal-Wallis test. Chi-två test användes för att undersöka skillnader mellan olika grupper när det gäller variabler med ja/nej som svarsalternativ. Signifikansnivå.5 valdes. Exakta p-värden anges utom när p<.1 eftersom SPSS inte tillhandahåller denna information. Med anledning av att röntgensjuksköterskorna var så få, beslutades det att låta dem ingå i sjuksköterskegruppen vid statistiska analyser. Licentiat- och doktorsexamen analyserades i samma grupp då endast en person hade licentiatexamen. RESULTAT Sammanlagt 1,215 personer besvarade enkäten. Därmed uppgick svarsfrekvensen till 39 % men svarsfrekvensen skiljde sig åt mellan de olika yrkesgrupperna; arbetsterapeuter 46 %, barnmorskor 44 %, biomedicinska analytiker 33 %, röntgensjuksköterskor 19 %, sjukgymnaster 7 % och sjuksköterskor 36 %. Beskrivning av undersökningsgruppen Majoriteten som besvarade enkäten var kvinnor och medelåldern var 45 år (Tabell 1). De hade i genomsnitt arbetat 22 år inom vården och 17 år i yrket. Vad gäller examensnivå hade över hälften högskoleexamen och omkring en 2

3 tredjedel kandidatexamen. Endast 5 % hade antingen magister-, licentiat-, eller doktorsexamen. Fördelningen vad gäller anställning inom olika vårdområden varierade i de olika yrkesgrupperna. Frågan om huvudsakliga arbetsuppgifter kunde besvaras med 1-2 svarsalternativ. Med undantag för biomedicinska analytiker angav majoriteten att de arbetade med klinisk vård (Tabell 1). En tredjedel av de biomedicinska analytikerna besvarade frågan om anställning genom att skriva kem.lab i den öppna frågan (redovisas i Tabell 1 som Annat ). Övriga som utnyttjade denna möjlighet att svara arbetade på blodcentral, röntgen, privatpraktik, inom habiliteringen, inom prehospital vård m.m. 3

4

5 Tabell 1. Beskrivning av undersökningsgruppen, n = 1,215. Kön Kvinnor, n (%) Män, n (%) Arbetsterapeut n=59 59 (1) () (85) Barnmorska n=85 (1) () Biomedicinsk Sjukgymnast analytiker n=77 n= (94) 128 (75) 5 (6) 43 (25) Sjuksköterska n= (86) (14) Totalt n=1,215 1,5 Ålder, m (sd) 46 (1) 49 (9) 45 (12) 4 (1) 45 (1) 45 (11) År i yrket, m (sd) 17 (8) 18 (12) 19 (13) 14 (1) 17 (12) 17 (12) År i vården, m (sd) 2 (1) 27 (1) 19 (13) 15 (1) 23 (12) 22 (12) Huvudsaklig anställning inom vårdområde Sluten vård, n (%) Öppen vård, n (%) Primärvård, n (%) Annat, n (%) Huvudsaklig anställningsform Tillsvidare, n (%) Huvudsakliga arbetsuppgifter (1-2 alternativ kunde väljas) Projekt, n (%) Annan tidsbegränsad, n (%) Klinisk vård, n (%) Forskning/Utveckling, n (%) Arbetsledning, n (%) Administration, n (%) Utbildning, n (%) Annat, n (%) Högsta examen Högskola, n (%) Kandidat, n (%) Magister, n (%) Licentiat, n (%) Doktor, n (%) (42) (42) () (16) (9) () (1) (95) (5) (3) (5) (8) (5) (58) (36) (7) () () (58) (12) (3) () (98) (2) () (96) (2) (4) (6) (6) (4) (78) (18) (4) () (1) (19) (16) (3) (35) (92) (1) (7) (66) (23) (5) (4) (6) (29) (55) (36) (7) () (3) (26) (18) (49) (8) (87) () (14) (95) (6) (11) (8) (8) (7) (43) (49) (6) () (2) (66) (16) (15) (3) (93) (.2) (7) (9) (6) (9) (1) (9) (6) (7) (26) (3) (.1) (.9) , , (86) (14) (56) (17) (21) (6) (92) (.5) (7,5) (9) (7) (8) (9) (8) (8) (65) (3) (4) (.1) (,9) 5

6 Kunskap om EBM Skattning av kunskap om EBM gjordes med VAS -1 där motsvarade obefintlig kunskap och 1 mycket omfattande kunskap. Undersökningsgruppens skattning hade medianvärde 5 (IQR 4-7). En jämförelse visade signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Biomedicinska analytiker skattade sin kunskap lägre jämfört med övriga yrkeskategorier (Figur 1). När det gäller examensnivå skattade personal med magisterexamen sin kunskap högre än samtliga andra grupper med annan examen (p<.1). Däremot var det ingen skillnad mellan personal med anställning inom olika vårdområden (p.82). 1, 7,5 5, 2,5, Arbetsterapeut Biomedicinsk analytiker Barnmorska Yrke Sjukgymnast Sjuksköterska Figur 1. Skattning av kunskap om EBM mellan olika yrkesgrupper. I enkäten efterfrågades hur väl de ansåg sig kunna förklara fyra begrepp. Totalt 973 personer (8 %) ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra. Andel som gav samma svar var för randomiserad kontrollerad studie 737 personer (61 %), för systematisk översikt 372 personer (31 %) och för meta-analys 257 personer (21 %) (Figur I-IV, Bilaga 2). I enkäten efterfrågades också vilken förmåga man ansåg sig ha att utföra olika moment som är viktiga att kunna för att kunna tillämpa EBM. Andel deltagare som ansåg sig ha bra eller mycket bra förmåga att formulera en klinisk fråga var 63 personer (52 %). Andel som uppgav bra eller mycket bra förmåga att söka i elektroniska databaser efter vetenskaplig information var 722 personer (59 %). Förmåga att förstå innehållet i vetenskapliga artiklar skattades som bra eller mycket bra av 972 personer (8 %) och 719 personer (59 %) skattade att de bra eller mycket bra kunde kritiskt granska och värdera innehållet i vetenskaplig litteratur. Bra eller mycket bra förmåga ansåg 615 personer (51 %) sig ha gällande att kunna ta del av systematiska litteraturöversikter. Det var en signifikant skillnad mellan personal med olika examensnivåer vad gäller skattning 6

7 av förmåga att utföra de olika momenten (p<.1 för alla moment). Personal med högre examensnivå uppgav bättre förmåga än de med lägre examensnivå för alla moment. Antal personer som instämde i påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat var 1,21 (84 %). På frågan om EBM innefattar beprövad erfarenhet svarade 836 personer (69 %) ja. Endast 397 personer (33 %) svarade att EBM innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Svaren i de olika yrkesgrupperna redovisas i Figur 2. Vid jämförelse mellan yrkesgrupper, var det signifikant skillnad i andel som instämde att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresulat (p<.1) och beprövad erfarenhet (p<.1) men ingen skillnad när det gällde att EBM innebär att visa hänsyn till patientens önskemål (p.189) (Figur 2). Figur 2. Andel (%) som svarat `ja i de olika yrkesgrupperna på frågor om vad EBM omfattar. Jämförelser mellan olika examensnivåer visade att det inte var någon skillnad vad gällde andel som instämde med påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat (p.235) och att EBM innefattar beprövad erfarenhet (p.57). Däremot var det signifikant skillnad mellan olika examensnivåer vad gäller andel som instämde i att EBM innebär att ta hänsyn till patientens önskemål (p.12) (Figur 3). 7

8 Figur 3. Andel (%) av personal med olika examennivå som svarat `ja på frågor om vad EBM omfattar. Undersökningsgruppen uppgav att de hade fått kunskap om EBM från olika håll; grund- och vidareutbildning inom yrket (n=88, 72 %), föreläsningar och kurser (n=74, 58 %), tidskrifter och böcker (n=672, 55 %), kollegor (n=642, 53 %), internet (n=371, 31 %), arbetsledning (n=28, 17 %) samt från yrkes- eller fackförbund (n=165, 14 %). Utbildningsbehovet inom EBM upplevdes som stort. Av de 1,156 personer som besvarade frågan om behov av utbildning inom EBM, uppgav 492 (43 %) behov av en introduktionskurs och 491 (42 %) av en fortsättningskurs. Endast 173 (15 %) uppgav att de inte hade något behov av utbildning. Andel personal som inte ansåg sig ha behov av utbildning var större i grupperna med högre utbildningsnivå (p.9). Personal som hade svarat Annat på frågan om inom vilket vårdområde de hade sin anställning, upplevde signifikant lägre behov av utbildning än personal inom övriga vårdområden (p.2). Förhållningssätt till EBM Skattning av hur viktigt de ansåg att EBM är hade medianvärde 8 (IQR 7-9). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Yrkesgrupper med mer direkt patientkontakt skattade vikten av EBM högre än biomedicinska analytiker (Figur 4). En signifikant skillnad fanns också beroende på examensnivå (p.13). Personal med högre examensnivå ansåg i högre grad att det var viktigt med EBM jämfört med dem med lägre examensnivå (p<.13). Skattningen av hur viktigt EBM upplevdes vara skiljde sig inte åt mellan personal anställda inom olika vårdområden (p.294). 8

9 Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Yrke Figur 4. Skattning i olika yrkesgrupper av åsikt om hur viktigt det är med EBM. Ansvaret för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM ansågs vara fördelat mellan olika instanser. Verksamhetschefen ansågs ha det största ansvaret följt av den enskilde medarbetarens ansvar (Figur 5). Figur 5. Andel (%) som uppgett olika instanser som ansvariga för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM. Tillämpning av evidensbaserad praktik 9

10 Totalt svarade 98 personer (81 %) att de alltid eller delvis arbetade utifrån evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer. Svaren skilde sig signifikant mellan yrkesgrupperna (p<.1) (Figur 6). Inga signifikanta skillnader fanns vid jämförelse mellan examensnivåer (p.99) eller anställning inom olika vårdområden (p.11). Figur 6. Andel (%) för respektive svarsalternativ vad gällde frågan om arbete utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer I enkäten efterfrågades om de under det senaste året deltagit i olika EBMrelaterade aktiviteter. Var femte deltagare angav att de hade läst artiklar tillsammans med kollegor. Övriga efterfrågade aktiviteter hade lägre deltagande (Tabell 2). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna i vilken utsträckning de deltagit i de olika aktiviteterna (p<.1) utom när det gällde deltagande i EBM-projekt på den egna arbetsplatsen (p.141). En jämförelse visade att det var signifikant fler med högre examensnivå i de grupper som hade läst artiklar (p<.1), gått utbildning inom EBM (p.2) eller drivit eget forskningsprojekt (p<.1). Examensnivå hade ingen betydelse när det gällde andel som hade deltagit i utarbetande av EBM-riktlinjer (p.79) eller EBMprojekt på arbetsplatsen (p.52). Det var ingen skillnad i deltagande i aktiviteter mellan personalgrupper anställda inom olika vårdområden. 1

11 Tabell 2. Andel i yrkesgrupperna som deltagit i EBM-aktiviteter under det senaste året. Arbetster apeut Barnmor ska Sjukgym nast Sjuksköte rska Totalt Artikelläsning med kollegor Utbildning inom EBM Utarbetande av EBMriktlinjer för klinisk praktik EBM-projekt på arbetsplatsen Eget forskningsproj ekt n=59 n=85 Biomedici nsk analytike r n=77 n=171 n=823 n=1,21 5 n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 24 (41) 8 (9) 11 (15) 72 (42) 111 (14) 226 (19) 14 (25) 16 (19) 6 (8) 44 (26) 122 (15) 22 (17) 9 (16) 16 (19) 3 (4) 44 (26) 12 (15) 192 (16) 12 (21) 13 (15) 4 (5) 23 (14) 112 (14) 164 (14) 5 (9) 7 (8) 15 (2) 26 (15) 62 (8) 115 (1) Deltagarna upplevde flera hinder för evidensbaserad praktik (Figur 7). De vanligast förekommande hindren var tidsbrist och hög arbetsbelastning, men även brist på handledning och egen kunskapsnivå angavs. Brist på eget intresse, intresse hos kollegor och arbetsledning upplevdes i mindre utsträckning som hinder. En mindre andel deltagare uppgav möjlig negativ påverkan på patientrelationen och avsaknad av teknisk utrustning som hinder. Figur 7. Andel (%) som uppgett olika hinder för att tillämpa evidensbaserat arbetssätt. Deltagarna ansåg att ett uttalat krav från överordnad chef tillsammans med tydligt intresse hos medarbetare samt rekommendation från statlig myndighet 11

12 var faktorer som behövdes för att införa evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer på arbetsplatsen (Figur 8). Figur 8. Andel (%) som angett vad som behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer. Frågor ställdes också om resurser och tillgång till stöd på arbetsplatsen för evidensbaserad praktik. En jämförelse visade att det inte var någon skillnad mellan svar från personal anställda inom olika vårdområden på frågan om de använder elektroniska databaser för att söka evidens till det kliniska arbetet (p.157). För alla övriga frågor fanns signifikanta skillnader mellan de olika vårdområdena (p.2 eller lägre). Tabell 3. Andel av undersökningsgruppen som har besvarat frågor om resurser och tillgång till stöd på den egna arbetsplatsen med ja. Sluten Öppen Primärvård Annat Total vård vård n = 253 n = 76 n = 1,215 n = 679 n = 27 n (%) n (%) n (%) n (%) n % Uppmuntras läsa vetenskapliga artiklar Läser vetenskapliga artiklar arbetstid att på Läser vetenskapliga artiklar på fritiden Tillgång handledning till 271 (4) 96 (46) 73 (29) 35 (46) 475 (39) 252 (37) 13 (5) 19 (43) 39 (51) 53 (41) 283 (42) 91 (44) 132 (52) 37 (49) 543 (45) 17 (16) 41 (2) 22 (9) 21 (28) 191 (16) 12

13 Uppmuntras utbildning EBM till SBU- Tillgång relevanta rapporter till inom Söker evidens via elektroniska databaser för det kliniska arbetet Kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 216 (32) 86 (42) 54 (21) 28 (37) 384 (32) 287 (42) 112 (54) 173 (68) 28 (37) 6 (49) 237 (35) 78 (38) 16 (42) 24 (32) 445 (37) 289 (43) 114 (55) 48 (19) 52 (68) 53 (41) DISKUSSION Personal med medellång vårdutbildning inom ÖLL, som besvarade enkäten, ansåg att EBM är viktigt! Störst vikt åt EBM gavs av personal med arbetsuppgifter som innebar mer direktkontakt med patienter. EBM ansågs också viktigare ju högre examensnivå den hade som besvarade frågan. Det var också fler med högre examensnivå som hade läst artiklar med kollegor, gått utbildning inom EBM eller drivit eget forskningsprojekt. Däremot var det inte fler med högre examensnivå som hade tillämpat evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer i det kliniska arbetet. EBM definieras enligt följande: Evidence-based medicine is the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values [2]. Majoriteten ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra och svarade korrekt att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat. Flertalet kände också till att EBM innefattar beprövad erfarenhet medan endast en tredjedel hade kunskap om att EBM även innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Kritiker till EBM brukar hävda att evidensbaserat arbetssätt innebär att beprövad erfarenhet nedvärderas och att patientens vilja sätts åt sidan vilket är ett missförstånd. Osäkerhet gällande vad EBM innefattar kan avspegla resultatet för flera av de övriga frågorna. Över hälften av deltagarna hade högskoleexamen som högsta examensnivå. Högskoleutbildning omfattar i allmänhet inte undervisning om vetenskaplig metodik. Ändå svarade över hälften att de hade bra eller mycket bra förmåga att utföra olika moment som är viktiga att kunna för evidensbaserad praktik. De kurser som anordnats för personal med medellång vårdutbildning utan särskilda krav på förkunskaper, kan ha bidragit till detta. Kurser i EBM har arrangerats dels av ÖLL, dels som poängsatt universitetsutbildning vid Örebro universitet med CAMTÖ som uppdragsgivare. Sjukgymnasterna inom ÖLL har även erbjudits särskilda kurser. Totalt hade 22 personer gått någon form av utbildning inom EBM och 384 hade uppmuntrats av arbetsgivaren att utbilda sig inom EBM. Studien visade att det finns behov av fortsatt kursverksamhet för personal med framför allt lägre examensnivå. Grund- och vidareutbildningar inom respektive yrke rapporterades tillsammans med föreläsningar och kurser vara de viktigaste källorna till kunskap om EBM. Kunskap krävs inte bara för vetenskaplig metodik, sökstrategier och kritisk granskning och värdering, utan också om hur och var 13

14 man kan finna t ex systematiska kunskapssammanställningar. Kunskap om det senare saknades, vilket framkom då endast hälften uppgav att de hade tillgång till relevanta SBU-rapporter, fast de finns att tillgå kostnadsfritt via Internet. Studien visar tydligt att ledningen uppfattas ha ett stort ansvar för att vården bedrivs enligt EBM. Verksamhets- och avdelningschefer tillsammans med sjukhus- och landstingsledning ansågs alla ha stort ansvar. Krav från överordnad chef ansågs också vara den viktigaste faktorn för användning av evidensbaserade vårdplaner och riktlinjer. Att skapa förutsättningar för evidensbaserad praktik innebär inte bara att uppmuntra till utbildning utan också att aktivt försöka eliminera de hinder som upplevs. Det i särklass största hindret angavs som tidsbrist följt av hög arbetsbelastning, vilket kan vara två aspekter av samma fenomen. Brist på tid har också rapporterats som hinder för evidensbaserad praktik i flera internationella studier [3-6]. Endast 41 % uppgav att de hann läsa forskningsartiklar på arbetstid, 45 % läste på fritiden. Evidensbaserad praktik kräver att tid finns för att läsa vetenskapliga studier och är arbetsgivarens ansvar. Bristande tillgång till handledning ansågs också utgöra ett hinder där arbetsledningen kan göra förändringar. Vissa skillnader sågs också mellan olika vårdområden. T ex kunde endast 19 % av de inom primärvården gå till medicinska biblioteket på arbetstid. En engelsk studie visade att sjukgymnaster på Universitetssjukhus har starkare koppling till forskning och bättre tillgång till medicinska bibliotek än de som arbetar på mindre sjukhus [4]. Personal inom primärvården uppmuntrades inte heller i lika hög grad att läsa artiklar eller gå utbildning och hade lägst andel som upplevde tillgång till handledning. Primärvården hade också den högsta andelen personal där artiklar lästes på fritiden. Den förhållandevis stora andelen av personalen i kartläggningen som väljer att läsa artiklar på sin fritid och delta i olika EBM-inriktade arbetsuppgifter, kan tolkas som att medarbetarna tar ett stort egenansvar för att arbeta enligt EBM. Den enskilde medarbetaren uppgavs dessutom som den med näst störst ansvar efter verksamhetschefen för evidensbaserad praktik. Att använda en webbaserad enkät som metod innebar vissa administrativa fördelar jämfört med enkät skickad i pappersform, t ex inga kostnader för utskick och svarskuvert och ingen tidsåtgång för att mata in data inför analyser. Webenkäter kräver dock att mottagaren har en webadress, god tillgänglighet till dator på arbetsplatsen och att adresslistorna är korrekta och uppdaterade. Svarsfrekvensen var låg (39 %) och bakomliggande orsaker till detta är svåra att analysera. Skillnaderna i svarfrekvens mellan yrkesgrupperna var stor där sjukgymnasterna hade högst svarsfrekvens (7 %). Eventuellt kan tillgänglighet till dator vara en orsak. Den låga svarsfrekvensen medför att det inte går att dra några säkra slutsatser av resultaten. Trots att enkäten testats i flera steg före slutgiltig utformning fanns vissa brister. T ex fanns för få svarsalternativ för inom vilket vårdområde man arbetade inom. Flera biomedicinska analytiker besvarade frågan om huvudsaklig anställning inom vårdområde med svarsalternativet annat vilket i den öppna delen av frågan beskrevs som laboratoriearbete. Personal inom habilitering och prehospital vård angav också annat som svarsalternativ. Definitoner av termer i enkäten som projekt för evidensbasering, eget forskningsprojekt och evidensbaserade riktlinjer borde ha gjorts för att minska tolkningsutrymmet. Omfattningen av antalet frågor begränsades med tanke på den tid det skulle ta i anspråk att besvara dem. För djupare förståelse av kunskap, attityd, 14

15 förutsättningar för och tillämpning av evidensbaserad medicin/ vård kan intervjuer vara en alternativ datainsamlingsmetod. REFERENSER 1. Willman Ania, Stoltz Peter, Bahtsevani Christel (26) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet Lund: Studentlitteratur, 172 sidor 2. Sackett DL, Straus SE, Richardson WS et al. Evidence-based medicine. How to practise and teach EBM 2 nd Ed 2, ISBN Churchill Livingstone. 3. Jette DU, Bacon K, Batty C et al. Evidence-based practice: beliefs, attitudes, knowledge and behaviours of physical therapists. Physical Therapy 23;83(9): Barnard S, Wiles R. Evidence-based physiotherapy. Physiotherapists attitudes and experiences in the Wessex area. Physiotherapy 21; 87(3): Iles R, Davidson M. Evidence based practise: a survey of physiotherapists current practice. Physiotherapy Research International 26; 11 (2): Metcalfe C, Lewin R, Wisher S et al. Barriers to implementing the evidence base in four NHS therapies. Dietitians, occupational therapists, physiotherapists, speech and language therapists. Physiotherapy 21;87(8):

16 BILAGA 1 Frågor i webenkäten 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder (år) 3. Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Röntgensjuksköte rska Sjukgymnast Sjuksköterska 4. Ange din högsta examen för utbildning inom ditt yrkesområde Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Licentiatexamen Doktorsexamen 5. Antal år i yrket? 6. Antal år i vården? 7. Ange var du har din huvudsakliga anställning Sluten vård Öppenvård Primärvård Annat ange vad 8. Ange din huvudsakliga anställningsform 16

17 Tillsvidare anställning Projektanställning Annan tidsbegränsad anställning (t.ex vikariat, vårdavtal) 17

18 9. Ange dina huvudsakliga arbetsuppgifter senaste året (flera alternativ möjliga att kryssa för) Patientnära klinisk vård Forskning och utveckling Arbetsledning Administration Utbildning Annat, ange vad (ex tjänstledig, studier) 1. Hur skattar du din kunskap om evidensbaserad medicin/vård? Obefintlig Mycket omfattande kunskap kunskap 11. Ange varifrån du har fått kunskap om evidensbaserad medicin/vård (fler alternativ möjliga att kryssa för) Kunskap saknas Inom grund/vidareutbildning inom mitt yrke Fristående föreläsningar/kurser Tidskrifter/böcker Kollegor Fackförbund/yrkesorganisation Arbetsledning Internet Annat, ange varifrån 12. Hur väl kan du förklara följande? Evidensbaserad medicin/vård Inte alls Mind re bra Bra Myck et bra 18

19 Randomiserad kontrollerad studie Systematisk översikt Meta-analys 13. Anser du att du har förmåga att Formulera en klinisk fråga inför litteratursökning i elektroniska databaser Söka i elektroniska databaser Förstå innehållet i vetenskapliga artiklar Kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur Ta del av systematiska litteraturöversikter Ingen förmåga alls Mycket Mindre Bra bra bra förmåga förmåg förmåga a 19

20 14. Vilket av följande upplever du som hinder för att arbeta evidensbaserat på din arbetsplats (flera alternativ möjliga att kryssa för) Egen kunskapsnivå Bristande intresse hos mig själv Bristande intresse hos kollegor Bristande intresse hos arbetsledning Tidsbrist Brist på handledning Patientrelationen påverkas negativt Hög arbetsbelastning Teknisk utrustning saknas Annat, ange vad 15. Stämmer följande påståenden? Evidensbaserad medicin/vård innefattar beprövad erfarenhet Evidensbaserad medicin/vård innebär användning av mest tillförlitliga forskningsresultat Evidensbaserad medicin/vård innebär att hänsyn tas till patientens önskemål Ja Nej Vet ej 16. Hur viktig är evidensbaserad medicin/vård enligt din åsikt? Oviktig Mycket viktig 17. Vem anser du är ansvarig för evidensbaseringen av det kliniska arbetet (flera alternativ möjliga att kryssa för) Landstingsledningen Sjukhusledningen Verksamherschefen/en hetschefen Avdelningschefen Den enskilde medarbetaren Vet ej 2

21 18. Hur väl stämmer följande påståenden in? Ja Nej Personalen på min arbetsplats uppmuntras att läsa forskningsartiklar Jag läser forskningsartiklar på min arbetstid Jag läser forskningsartiklar på min fritid Jag har tillgång till handledning för att arbeta evidensbaserat På min arbetsplats uppmuntras vi att utbilda oss inom evidensbasering/forskningsmetodik Vi har tillgång till de SBU rapporter jag anser är relevanta Jag använder elektroniska databaser för att söka evidens i mitt kliniska arbete Jag kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 19. Har du under det senaste året deltagit i någon av nedanstående aktiviteter. (flera alternativ möjliga att kryssa för) Ja Artikelläsning tillsammans med kolleger Utarbetande av evidensbaserade riktlinjer för klinisk praktik Projekt för evidensbasering på den egna arbetsplatsen Eget forskningsprojekt Utbildning inom evidensbaserad medicin/vård Annan aktivitet för evidensbasering, ange vad Nej 2. Arbetar ni utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer på din arbetsplats? Ja, alltid Ja, delvis Nej, inte alls Vet ej 21. Vad anser du behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/riktlinjer på din arbetsplats (fler alternativ möjliga att kryssa för) 21

22 En tydlig rekommendation från statliga myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen) Ett uttalat krav från överordnad chef Ett tydligt intresse från medarbetarna Ett uttalat krav från sjukvårdspolitiker En tydlig rekommendation från internationell forskning Ett uttalat krav från brukar/patientorganisationer Annat, ange vad 22. Har du behov av utbildning om evidensbaserad medicin/vård Inget behov av utbildning Behov av introduktionskurs Behov av fortsättningskurs Annan typ av utbildning, ange vad 22

23 BILAGA 2 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Evidensbaserad medicin/vård Figur I. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet EBM redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Randomiserad kontrollerad studie Figur II. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet randomiserad, kontrollerad studie redovisad för respektive yrkeskategori. 23

24 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Systematisk översikt Figur III. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet systematisk översikt redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra FörklaraMeta-analys Figur IV. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet meta-analys redovisad för respektive yrkeskategori. 24