Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M."

Transkript

1 Kartläggning av kunskap, förhållningssätt och tillämpning av evidensbaserad vård hos personal med medellång vårdutbildning inom Örebro läns landsting 969 Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M. BAKGRUND Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att bedriva en säker och effektiv evidensbaserad hälso- och sjukvård. Evidensbaserad hälso- och sjukvård kan definieras på två sätt, dels som ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag i vården, dels som en process för att systematiskt söka, kritiskt granska, värdera, sammanställa och tillämpa befintliga forskningsresultat [1]. Ett evidensbaserat förhållningssätt innebär bland annat att ta del av SBU-rapporter och andra systematiska kunskapssammanställningar samt att arbeta efter evidensbaserade riktlinjer. Att själv formulera kliniska frågor, genomföra systematiska databassökningar samt att kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur kräver kunskap i vetenskapsmetodik och om metod för kunskapssammanställning. Medellånga vårdutbildningar i Sverige blev högskoleutbildningar under 198- talet och studenterna fick möjlighet att avlägga akademisk examen under 199- talet. Först i samband med akademiseringen infördes kurser i vetenskaplig metodik i undervisningen. Det innebär att det finns stor variation bland dem som arbetar i dagens vård vad gäller kunskap i vetenskapsmetodik. Mot denna bakgrund beslutades att kartlägga kunskap, attityd och faktisk tillämpning av evidensbaserad medicin/vård (EBM) bland personal med medellång vårdutbildning. Vidare efterlystes kunskap om huruvida det finns behov av mer riktade satsningar utifrån profession, examensnivå eller arbetsplats. Avsikten med studien var dels att få en nulägesbeskrivning och dels att få information som kan ge vägledning om hur arbetet i Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting (CAMTÖ), med att främja evidensbaserat arbetssätt inom Örebro läns landsting (ÖLL), kan genomföras i framtiden. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kunskap om och förhållningssätt till EBM bland personal med medellång vårdutbildning. Ytterligare syfte var att beskriva och jämföra i vilken utsträckning evidensbaserat arbetssätt tillämpas i det kliniska vardagsarbetet, dvs. evidensbaserad praktik. METOD Design En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Den deskriptiva delen omfattade skattning av kunskap och förhållningssätt samt en 1

2 nulägesbeskrivning av i vilken utsträckning personal med medellång vårdutbildning praktiserar EBM. Den jämförande delen avsåg en jämförelse mellan personal med olika yrkesutbildning, examensnivå och arbetsplats vad gäller kunskap, förhållningssätt och tillämpning av EBM. Urval Personal med medellång vårdutbildning inkluderades i studien. Kriterier var att de hade en anställning inom Örebro Läns Landsting och e-post-adress orebroll.se. Sammanlagt identifierades 3,125 personer med medellång vårdutbildning med hjälp av e-postlistor; 129 arbetsterapeuter, 192 barnmorskor, 236 biomedicinska analytiker, 12 röntgensjuksköterskor, 243 sjukgymnaster och 2,25 sjuksköterskor. Datainsamling En webbaserad enkät konstruerad med programmet esmaker användes. Frågorna prövades initialt på personer med olika professioner samt av CAMTÖ:s arbetsgrupp för att värdera innehållsvaliditet, begriplighet samt genomförbarhet. Personalen kontaktades via e-post (orebroll-adress) i slutet på januari 29 där en länk till webenkäten samt lösenord bifogades. Påminnelse skickades ut efter två veckor. Enkäten innehöll 22 frågor och konstruerades utifrån tidigare studier med liknande syfte (Bilaga 1). Statistisk analys Genomsnittsvärde och spridning beskrevs med medelvärde (m) och standardavvikelse (sd) när det gällde kvantitativa kontinuerliga variabler. När det gällde variabler på ordinalskalenivå användes medianvärde (md) och kvartilavstånd (IQR) samt box-plot diagram för beskrivning. För variabler på nominalskalenivå angavs absolut frekvens (n) och relativ frekvens (%) i text och i tabeller eller beskrevs med stapeldiagram. Skillnader i skattningar på Visuell Analog Skala (VAS) mellan fler än två grupper analyserades med Kruskal-Wallis test. Chi-två test användes för att undersöka skillnader mellan olika grupper när det gäller variabler med ja/nej som svarsalternativ. Signifikansnivå.5 valdes. Exakta p-värden anges utom när p<.1 eftersom SPSS inte tillhandahåller denna information. Med anledning av att röntgensjuksköterskorna var så få, beslutades det att låta dem ingå i sjuksköterskegruppen vid statistiska analyser. Licentiat- och doktorsexamen analyserades i samma grupp då endast en person hade licentiatexamen. RESULTAT Sammanlagt 1,215 personer besvarade enkäten. Därmed uppgick svarsfrekvensen till 39 % men svarsfrekvensen skiljde sig åt mellan de olika yrkesgrupperna; arbetsterapeuter 46 %, barnmorskor 44 %, biomedicinska analytiker 33 %, röntgensjuksköterskor 19 %, sjukgymnaster 7 % och sjuksköterskor 36 %. Beskrivning av undersökningsgruppen Majoriteten som besvarade enkäten var kvinnor och medelåldern var 45 år (Tabell 1). De hade i genomsnitt arbetat 22 år inom vården och 17 år i yrket. Vad gäller examensnivå hade över hälften högskoleexamen och omkring en 2

3 tredjedel kandidatexamen. Endast 5 % hade antingen magister-, licentiat-, eller doktorsexamen. Fördelningen vad gäller anställning inom olika vårdområden varierade i de olika yrkesgrupperna. Frågan om huvudsakliga arbetsuppgifter kunde besvaras med 1-2 svarsalternativ. Med undantag för biomedicinska analytiker angav majoriteten att de arbetade med klinisk vård (Tabell 1). En tredjedel av de biomedicinska analytikerna besvarade frågan om anställning genom att skriva kem.lab i den öppna frågan (redovisas i Tabell 1 som Annat ). Övriga som utnyttjade denna möjlighet att svara arbetade på blodcentral, röntgen, privatpraktik, inom habiliteringen, inom prehospital vård m.m. 3

4

5 Tabell 1. Beskrivning av undersökningsgruppen, n = 1,215. Kön Kvinnor, n (%) Män, n (%) Arbetsterapeut n=59 59 (1) () (85) Barnmorska n=85 (1) () Biomedicinsk Sjukgymnast analytiker n=77 n= (94) 128 (75) 5 (6) 43 (25) Sjuksköterska n= (86) (14) Totalt n=1,215 1,5 Ålder, m (sd) 46 (1) 49 (9) 45 (12) 4 (1) 45 (1) 45 (11) År i yrket, m (sd) 17 (8) 18 (12) 19 (13) 14 (1) 17 (12) 17 (12) År i vården, m (sd) 2 (1) 27 (1) 19 (13) 15 (1) 23 (12) 22 (12) Huvudsaklig anställning inom vårdområde Sluten vård, n (%) Öppen vård, n (%) Primärvård, n (%) Annat, n (%) Huvudsaklig anställningsform Tillsvidare, n (%) Huvudsakliga arbetsuppgifter (1-2 alternativ kunde väljas) Projekt, n (%) Annan tidsbegränsad, n (%) Klinisk vård, n (%) Forskning/Utveckling, n (%) Arbetsledning, n (%) Administration, n (%) Utbildning, n (%) Annat, n (%) Högsta examen Högskola, n (%) Kandidat, n (%) Magister, n (%) Licentiat, n (%) Doktor, n (%) (42) (42) () (16) (9) () (1) (95) (5) (3) (5) (8) (5) (58) (36) (7) () () (58) (12) (3) () (98) (2) () (96) (2) (4) (6) (6) (4) (78) (18) (4) () (1) (19) (16) (3) (35) (92) (1) (7) (66) (23) (5) (4) (6) (29) (55) (36) (7) () (3) (26) (18) (49) (8) (87) () (14) (95) (6) (11) (8) (8) (7) (43) (49) (6) () (2) (66) (16) (15) (3) (93) (.2) (7) (9) (6) (9) (1) (9) (6) (7) (26) (3) (.1) (.9) , , (86) (14) (56) (17) (21) (6) (92) (.5) (7,5) (9) (7) (8) (9) (8) (8) (65) (3) (4) (.1) (,9) 5

6 Kunskap om EBM Skattning av kunskap om EBM gjordes med VAS -1 där motsvarade obefintlig kunskap och 1 mycket omfattande kunskap. Undersökningsgruppens skattning hade medianvärde 5 (IQR 4-7). En jämförelse visade signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Biomedicinska analytiker skattade sin kunskap lägre jämfört med övriga yrkeskategorier (Figur 1). När det gäller examensnivå skattade personal med magisterexamen sin kunskap högre än samtliga andra grupper med annan examen (p<.1). Däremot var det ingen skillnad mellan personal med anställning inom olika vårdområden (p.82). 1, 7,5 5, 2,5, Arbetsterapeut Biomedicinsk analytiker Barnmorska Yrke Sjukgymnast Sjuksköterska Figur 1. Skattning av kunskap om EBM mellan olika yrkesgrupper. I enkäten efterfrågades hur väl de ansåg sig kunna förklara fyra begrepp. Totalt 973 personer (8 %) ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra. Andel som gav samma svar var för randomiserad kontrollerad studie 737 personer (61 %), för systematisk översikt 372 personer (31 %) och för meta-analys 257 personer (21 %) (Figur I-IV, Bilaga 2). I enkäten efterfrågades också vilken förmåga man ansåg sig ha att utföra olika moment som är viktiga att kunna för att kunna tillämpa EBM. Andel deltagare som ansåg sig ha bra eller mycket bra förmåga att formulera en klinisk fråga var 63 personer (52 %). Andel som uppgav bra eller mycket bra förmåga att söka i elektroniska databaser efter vetenskaplig information var 722 personer (59 %). Förmåga att förstå innehållet i vetenskapliga artiklar skattades som bra eller mycket bra av 972 personer (8 %) och 719 personer (59 %) skattade att de bra eller mycket bra kunde kritiskt granska och värdera innehållet i vetenskaplig litteratur. Bra eller mycket bra förmåga ansåg 615 personer (51 %) sig ha gällande att kunna ta del av systematiska litteraturöversikter. Det var en signifikant skillnad mellan personal med olika examensnivåer vad gäller skattning 6

7 av förmåga att utföra de olika momenten (p<.1 för alla moment). Personal med högre examensnivå uppgav bättre förmåga än de med lägre examensnivå för alla moment. Antal personer som instämde i påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat var 1,21 (84 %). På frågan om EBM innefattar beprövad erfarenhet svarade 836 personer (69 %) ja. Endast 397 personer (33 %) svarade att EBM innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Svaren i de olika yrkesgrupperna redovisas i Figur 2. Vid jämförelse mellan yrkesgrupper, var det signifikant skillnad i andel som instämde att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresulat (p<.1) och beprövad erfarenhet (p<.1) men ingen skillnad när det gällde att EBM innebär att visa hänsyn till patientens önskemål (p.189) (Figur 2). Figur 2. Andel (%) som svarat `ja i de olika yrkesgrupperna på frågor om vad EBM omfattar. Jämförelser mellan olika examensnivåer visade att det inte var någon skillnad vad gällde andel som instämde med påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat (p.235) och att EBM innefattar beprövad erfarenhet (p.57). Däremot var det signifikant skillnad mellan olika examensnivåer vad gäller andel som instämde i att EBM innebär att ta hänsyn till patientens önskemål (p.12) (Figur 3). 7

8 Figur 3. Andel (%) av personal med olika examennivå som svarat `ja på frågor om vad EBM omfattar. Undersökningsgruppen uppgav att de hade fått kunskap om EBM från olika håll; grund- och vidareutbildning inom yrket (n=88, 72 %), föreläsningar och kurser (n=74, 58 %), tidskrifter och böcker (n=672, 55 %), kollegor (n=642, 53 %), internet (n=371, 31 %), arbetsledning (n=28, 17 %) samt från yrkes- eller fackförbund (n=165, 14 %). Utbildningsbehovet inom EBM upplevdes som stort. Av de 1,156 personer som besvarade frågan om behov av utbildning inom EBM, uppgav 492 (43 %) behov av en introduktionskurs och 491 (42 %) av en fortsättningskurs. Endast 173 (15 %) uppgav att de inte hade något behov av utbildning. Andel personal som inte ansåg sig ha behov av utbildning var större i grupperna med högre utbildningsnivå (p.9). Personal som hade svarat Annat på frågan om inom vilket vårdområde de hade sin anställning, upplevde signifikant lägre behov av utbildning än personal inom övriga vårdområden (p.2). Förhållningssätt till EBM Skattning av hur viktigt de ansåg att EBM är hade medianvärde 8 (IQR 7-9). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Yrkesgrupper med mer direkt patientkontakt skattade vikten av EBM högre än biomedicinska analytiker (Figur 4). En signifikant skillnad fanns också beroende på examensnivå (p.13). Personal med högre examensnivå ansåg i högre grad att det var viktigt med EBM jämfört med dem med lägre examensnivå (p<.13). Skattningen av hur viktigt EBM upplevdes vara skiljde sig inte åt mellan personal anställda inom olika vårdområden (p.294). 8

9 Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Yrke Figur 4. Skattning i olika yrkesgrupper av åsikt om hur viktigt det är med EBM. Ansvaret för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM ansågs vara fördelat mellan olika instanser. Verksamhetschefen ansågs ha det största ansvaret följt av den enskilde medarbetarens ansvar (Figur 5). Figur 5. Andel (%) som uppgett olika instanser som ansvariga för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM. Tillämpning av evidensbaserad praktik 9

10 Totalt svarade 98 personer (81 %) att de alltid eller delvis arbetade utifrån evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer. Svaren skilde sig signifikant mellan yrkesgrupperna (p<.1) (Figur 6). Inga signifikanta skillnader fanns vid jämförelse mellan examensnivåer (p.99) eller anställning inom olika vårdområden (p.11). Figur 6. Andel (%) för respektive svarsalternativ vad gällde frågan om arbete utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer I enkäten efterfrågades om de under det senaste året deltagit i olika EBMrelaterade aktiviteter. Var femte deltagare angav att de hade läst artiklar tillsammans med kollegor. Övriga efterfrågade aktiviteter hade lägre deltagande (Tabell 2). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna i vilken utsträckning de deltagit i de olika aktiviteterna (p<.1) utom när det gällde deltagande i EBM-projekt på den egna arbetsplatsen (p.141). En jämförelse visade att det var signifikant fler med högre examensnivå i de grupper som hade läst artiklar (p<.1), gått utbildning inom EBM (p.2) eller drivit eget forskningsprojekt (p<.1). Examensnivå hade ingen betydelse när det gällde andel som hade deltagit i utarbetande av EBM-riktlinjer (p.79) eller EBMprojekt på arbetsplatsen (p.52). Det var ingen skillnad i deltagande i aktiviteter mellan personalgrupper anställda inom olika vårdområden. 1

11 Tabell 2. Andel i yrkesgrupperna som deltagit i EBM-aktiviteter under det senaste året. Arbetster apeut Barnmor ska Sjukgym nast Sjuksköte rska Totalt Artikelläsning med kollegor Utbildning inom EBM Utarbetande av EBMriktlinjer för klinisk praktik EBM-projekt på arbetsplatsen Eget forskningsproj ekt n=59 n=85 Biomedici nsk analytike r n=77 n=171 n=823 n=1,21 5 n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 24 (41) 8 (9) 11 (15) 72 (42) 111 (14) 226 (19) 14 (25) 16 (19) 6 (8) 44 (26) 122 (15) 22 (17) 9 (16) 16 (19) 3 (4) 44 (26) 12 (15) 192 (16) 12 (21) 13 (15) 4 (5) 23 (14) 112 (14) 164 (14) 5 (9) 7 (8) 15 (2) 26 (15) 62 (8) 115 (1) Deltagarna upplevde flera hinder för evidensbaserad praktik (Figur 7). De vanligast förekommande hindren var tidsbrist och hög arbetsbelastning, men även brist på handledning och egen kunskapsnivå angavs. Brist på eget intresse, intresse hos kollegor och arbetsledning upplevdes i mindre utsträckning som hinder. En mindre andel deltagare uppgav möjlig negativ påverkan på patientrelationen och avsaknad av teknisk utrustning som hinder. Figur 7. Andel (%) som uppgett olika hinder för att tillämpa evidensbaserat arbetssätt. Deltagarna ansåg att ett uttalat krav från överordnad chef tillsammans med tydligt intresse hos medarbetare samt rekommendation från statlig myndighet 11

12 var faktorer som behövdes för att införa evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer på arbetsplatsen (Figur 8). Figur 8. Andel (%) som angett vad som behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer. Frågor ställdes också om resurser och tillgång till stöd på arbetsplatsen för evidensbaserad praktik. En jämförelse visade att det inte var någon skillnad mellan svar från personal anställda inom olika vårdområden på frågan om de använder elektroniska databaser för att söka evidens till det kliniska arbetet (p.157). För alla övriga frågor fanns signifikanta skillnader mellan de olika vårdområdena (p.2 eller lägre). Tabell 3. Andel av undersökningsgruppen som har besvarat frågor om resurser och tillgång till stöd på den egna arbetsplatsen med ja. Sluten Öppen Primärvård Annat Total vård vård n = 253 n = 76 n = 1,215 n = 679 n = 27 n (%) n (%) n (%) n (%) n % Uppmuntras läsa vetenskapliga artiklar Läser vetenskapliga artiklar arbetstid att på Läser vetenskapliga artiklar på fritiden Tillgång handledning till 271 (4) 96 (46) 73 (29) 35 (46) 475 (39) 252 (37) 13 (5) 19 (43) 39 (51) 53 (41) 283 (42) 91 (44) 132 (52) 37 (49) 543 (45) 17 (16) 41 (2) 22 (9) 21 (28) 191 (16) 12

13 Uppmuntras utbildning EBM till SBU- Tillgång relevanta rapporter till inom Söker evidens via elektroniska databaser för det kliniska arbetet Kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 216 (32) 86 (42) 54 (21) 28 (37) 384 (32) 287 (42) 112 (54) 173 (68) 28 (37) 6 (49) 237 (35) 78 (38) 16 (42) 24 (32) 445 (37) 289 (43) 114 (55) 48 (19) 52 (68) 53 (41) DISKUSSION Personal med medellång vårdutbildning inom ÖLL, som besvarade enkäten, ansåg att EBM är viktigt! Störst vikt åt EBM gavs av personal med arbetsuppgifter som innebar mer direktkontakt med patienter. EBM ansågs också viktigare ju högre examensnivå den hade som besvarade frågan. Det var också fler med högre examensnivå som hade läst artiklar med kollegor, gått utbildning inom EBM eller drivit eget forskningsprojekt. Däremot var det inte fler med högre examensnivå som hade tillämpat evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer i det kliniska arbetet. EBM definieras enligt följande: Evidence-based medicine is the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values [2]. Majoriteten ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra och svarade korrekt att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat. Flertalet kände också till att EBM innefattar beprövad erfarenhet medan endast en tredjedel hade kunskap om att EBM även innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Kritiker till EBM brukar hävda att evidensbaserat arbetssätt innebär att beprövad erfarenhet nedvärderas och att patientens vilja sätts åt sidan vilket är ett missförstånd. Osäkerhet gällande vad EBM innefattar kan avspegla resultatet för flera av de övriga frågorna. Över hälften av deltagarna hade högskoleexamen som högsta examensnivå. Högskoleutbildning omfattar i allmänhet inte undervisning om vetenskaplig metodik. Ändå svarade över hälften att de hade bra eller mycket bra förmåga att utföra olika moment som är viktiga att kunna för evidensbaserad praktik. De kurser som anordnats för personal med medellång vårdutbildning utan särskilda krav på förkunskaper, kan ha bidragit till detta. Kurser i EBM har arrangerats dels av ÖLL, dels som poängsatt universitetsutbildning vid Örebro universitet med CAMTÖ som uppdragsgivare. Sjukgymnasterna inom ÖLL har även erbjudits särskilda kurser. Totalt hade 22 personer gått någon form av utbildning inom EBM och 384 hade uppmuntrats av arbetsgivaren att utbilda sig inom EBM. Studien visade att det finns behov av fortsatt kursverksamhet för personal med framför allt lägre examensnivå. Grund- och vidareutbildningar inom respektive yrke rapporterades tillsammans med föreläsningar och kurser vara de viktigaste källorna till kunskap om EBM. Kunskap krävs inte bara för vetenskaplig metodik, sökstrategier och kritisk granskning och värdering, utan också om hur och var 13

14 man kan finna t ex systematiska kunskapssammanställningar. Kunskap om det senare saknades, vilket framkom då endast hälften uppgav att de hade tillgång till relevanta SBU-rapporter, fast de finns att tillgå kostnadsfritt via Internet. Studien visar tydligt att ledningen uppfattas ha ett stort ansvar för att vården bedrivs enligt EBM. Verksamhets- och avdelningschefer tillsammans med sjukhus- och landstingsledning ansågs alla ha stort ansvar. Krav från överordnad chef ansågs också vara den viktigaste faktorn för användning av evidensbaserade vårdplaner och riktlinjer. Att skapa förutsättningar för evidensbaserad praktik innebär inte bara att uppmuntra till utbildning utan också att aktivt försöka eliminera de hinder som upplevs. Det i särklass största hindret angavs som tidsbrist följt av hög arbetsbelastning, vilket kan vara två aspekter av samma fenomen. Brist på tid har också rapporterats som hinder för evidensbaserad praktik i flera internationella studier [3-6]. Endast 41 % uppgav att de hann läsa forskningsartiklar på arbetstid, 45 % läste på fritiden. Evidensbaserad praktik kräver att tid finns för att läsa vetenskapliga studier och är arbetsgivarens ansvar. Bristande tillgång till handledning ansågs också utgöra ett hinder där arbetsledningen kan göra förändringar. Vissa skillnader sågs också mellan olika vårdområden. T ex kunde endast 19 % av de inom primärvården gå till medicinska biblioteket på arbetstid. En engelsk studie visade att sjukgymnaster på Universitetssjukhus har starkare koppling till forskning och bättre tillgång till medicinska bibliotek än de som arbetar på mindre sjukhus [4]. Personal inom primärvården uppmuntrades inte heller i lika hög grad att läsa artiklar eller gå utbildning och hade lägst andel som upplevde tillgång till handledning. Primärvården hade också den högsta andelen personal där artiklar lästes på fritiden. Den förhållandevis stora andelen av personalen i kartläggningen som väljer att läsa artiklar på sin fritid och delta i olika EBM-inriktade arbetsuppgifter, kan tolkas som att medarbetarna tar ett stort egenansvar för att arbeta enligt EBM. Den enskilde medarbetaren uppgavs dessutom som den med näst störst ansvar efter verksamhetschefen för evidensbaserad praktik. Att använda en webbaserad enkät som metod innebar vissa administrativa fördelar jämfört med enkät skickad i pappersform, t ex inga kostnader för utskick och svarskuvert och ingen tidsåtgång för att mata in data inför analyser. Webenkäter kräver dock att mottagaren har en webadress, god tillgänglighet till dator på arbetsplatsen och att adresslistorna är korrekta och uppdaterade. Svarsfrekvensen var låg (39 %) och bakomliggande orsaker till detta är svåra att analysera. Skillnaderna i svarfrekvens mellan yrkesgrupperna var stor där sjukgymnasterna hade högst svarsfrekvens (7 %). Eventuellt kan tillgänglighet till dator vara en orsak. Den låga svarsfrekvensen medför att det inte går att dra några säkra slutsatser av resultaten. Trots att enkäten testats i flera steg före slutgiltig utformning fanns vissa brister. T ex fanns för få svarsalternativ för inom vilket vårdområde man arbetade inom. Flera biomedicinska analytiker besvarade frågan om huvudsaklig anställning inom vårdområde med svarsalternativet annat vilket i den öppna delen av frågan beskrevs som laboratoriearbete. Personal inom habilitering och prehospital vård angav också annat som svarsalternativ. Definitoner av termer i enkäten som projekt för evidensbasering, eget forskningsprojekt och evidensbaserade riktlinjer borde ha gjorts för att minska tolkningsutrymmet. Omfattningen av antalet frågor begränsades med tanke på den tid det skulle ta i anspråk att besvara dem. För djupare förståelse av kunskap, attityd, 14

15 förutsättningar för och tillämpning av evidensbaserad medicin/ vård kan intervjuer vara en alternativ datainsamlingsmetod. REFERENSER 1. Willman Ania, Stoltz Peter, Bahtsevani Christel (26) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet Lund: Studentlitteratur, 172 sidor 2. Sackett DL, Straus SE, Richardson WS et al. Evidence-based medicine. How to practise and teach EBM 2 nd Ed 2, ISBN Churchill Livingstone. 3. Jette DU, Bacon K, Batty C et al. Evidence-based practice: beliefs, attitudes, knowledge and behaviours of physical therapists. Physical Therapy 23;83(9): Barnard S, Wiles R. Evidence-based physiotherapy. Physiotherapists attitudes and experiences in the Wessex area. Physiotherapy 21; 87(3): Iles R, Davidson M. Evidence based practise: a survey of physiotherapists current practice. Physiotherapy Research International 26; 11 (2): Metcalfe C, Lewin R, Wisher S et al. Barriers to implementing the evidence base in four NHS therapies. Dietitians, occupational therapists, physiotherapists, speech and language therapists. Physiotherapy 21;87(8):

16 BILAGA 1 Frågor i webenkäten 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder (år) 3. Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Röntgensjuksköte rska Sjukgymnast Sjuksköterska 4. Ange din högsta examen för utbildning inom ditt yrkesområde Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Licentiatexamen Doktorsexamen 5. Antal år i yrket? 6. Antal år i vården? 7. Ange var du har din huvudsakliga anställning Sluten vård Öppenvård Primärvård Annat ange vad 8. Ange din huvudsakliga anställningsform 16

17 Tillsvidare anställning Projektanställning Annan tidsbegränsad anställning (t.ex vikariat, vårdavtal) 17

18 9. Ange dina huvudsakliga arbetsuppgifter senaste året (flera alternativ möjliga att kryssa för) Patientnära klinisk vård Forskning och utveckling Arbetsledning Administration Utbildning Annat, ange vad (ex tjänstledig, studier) 1. Hur skattar du din kunskap om evidensbaserad medicin/vård? Obefintlig Mycket omfattande kunskap kunskap 11. Ange varifrån du har fått kunskap om evidensbaserad medicin/vård (fler alternativ möjliga att kryssa för) Kunskap saknas Inom grund/vidareutbildning inom mitt yrke Fristående föreläsningar/kurser Tidskrifter/böcker Kollegor Fackförbund/yrkesorganisation Arbetsledning Internet Annat, ange varifrån 12. Hur väl kan du förklara följande? Evidensbaserad medicin/vård Inte alls Mind re bra Bra Myck et bra 18

19 Randomiserad kontrollerad studie Systematisk översikt Meta-analys 13. Anser du att du har förmåga att Formulera en klinisk fråga inför litteratursökning i elektroniska databaser Söka i elektroniska databaser Förstå innehållet i vetenskapliga artiklar Kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur Ta del av systematiska litteraturöversikter Ingen förmåga alls Mycket Mindre Bra bra bra förmåga förmåg förmåga a 19

20 14. Vilket av följande upplever du som hinder för att arbeta evidensbaserat på din arbetsplats (flera alternativ möjliga att kryssa för) Egen kunskapsnivå Bristande intresse hos mig själv Bristande intresse hos kollegor Bristande intresse hos arbetsledning Tidsbrist Brist på handledning Patientrelationen påverkas negativt Hög arbetsbelastning Teknisk utrustning saknas Annat, ange vad 15. Stämmer följande påståenden? Evidensbaserad medicin/vård innefattar beprövad erfarenhet Evidensbaserad medicin/vård innebär användning av mest tillförlitliga forskningsresultat Evidensbaserad medicin/vård innebär att hänsyn tas till patientens önskemål Ja Nej Vet ej 16. Hur viktig är evidensbaserad medicin/vård enligt din åsikt? Oviktig Mycket viktig 17. Vem anser du är ansvarig för evidensbaseringen av det kliniska arbetet (flera alternativ möjliga att kryssa för) Landstingsledningen Sjukhusledningen Verksamherschefen/en hetschefen Avdelningschefen Den enskilde medarbetaren Vet ej 2

21 18. Hur väl stämmer följande påståenden in? Ja Nej Personalen på min arbetsplats uppmuntras att läsa forskningsartiklar Jag läser forskningsartiklar på min arbetstid Jag läser forskningsartiklar på min fritid Jag har tillgång till handledning för att arbeta evidensbaserat På min arbetsplats uppmuntras vi att utbilda oss inom evidensbasering/forskningsmetodik Vi har tillgång till de SBU rapporter jag anser är relevanta Jag använder elektroniska databaser för att söka evidens i mitt kliniska arbete Jag kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 19. Har du under det senaste året deltagit i någon av nedanstående aktiviteter. (flera alternativ möjliga att kryssa för) Ja Artikelläsning tillsammans med kolleger Utarbetande av evidensbaserade riktlinjer för klinisk praktik Projekt för evidensbasering på den egna arbetsplatsen Eget forskningsprojekt Utbildning inom evidensbaserad medicin/vård Annan aktivitet för evidensbasering, ange vad Nej 2. Arbetar ni utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer på din arbetsplats? Ja, alltid Ja, delvis Nej, inte alls Vet ej 21. Vad anser du behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/riktlinjer på din arbetsplats (fler alternativ möjliga att kryssa för) 21

22 En tydlig rekommendation från statliga myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen) Ett uttalat krav från överordnad chef Ett tydligt intresse från medarbetarna Ett uttalat krav från sjukvårdspolitiker En tydlig rekommendation från internationell forskning Ett uttalat krav från brukar/patientorganisationer Annat, ange vad 22. Har du behov av utbildning om evidensbaserad medicin/vård Inget behov av utbildning Behov av introduktionskurs Behov av fortsättningskurs Annan typ av utbildning, ange vad 22

23 BILAGA 2 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Evidensbaserad medicin/vård Figur I. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet EBM redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Randomiserad kontrollerad studie Figur II. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet randomiserad, kontrollerad studie redovisad för respektive yrkeskategori. 23

24 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Systematisk översikt Figur III. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet systematisk översikt redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra FörklaraMeta-analys Figur IV. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet meta-analys redovisad för respektive yrkeskategori. 24

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen.

Bilaga 1. Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Bilaga 1 Följebrev som distribuerades ihop med enkätundersökningen. Hej! Du har blivit utvald till att delta i en undersökning gällande Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) varumärke. Vi behöver ha

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet

Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se 2014-10-06 411-63-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet 20140624 Sida 1 Innehåll Om studien Bakgrund, syfte och mål Metod Om de svarande Resultatredovisning Inställning till föräldraledighet Bilaga 1 Inbjudningsmail Sida

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och 2010-11-23 Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd

Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd En enkätundersökning genomförd i maj och juni 2016 Rapportförfattare: Birgit Rösblad 2016-10-12 Innehåll

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Det hälsofrämjande ledarskapet

Det hälsofrämjande ledarskapet Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU

Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Slutrapport gällande utvärdering av lönesättningsmodell på SU Caroline Molinder, Mattias Fägerlind & Sigrun Einarsdottir Bakgrund Lönesättning och modeller för detta är något som engagerar medarbetare.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting En sammanfattning Anders Bro Örebro läns landsting 250 olika yrkeskategorier Ca 8 800 medarbetare Verksamhet i hela länet Flera kommande bristyrken

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En kartläggning av vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:7 Citera gärna Centrum för epidemiologi

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendenr KS 2010/479 Handlingstyp Yttrande Handläggare Leif Ohlsson HSF Gerd Silk SOF Datum 28 januari 2011 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Regionstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Glöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10.

Glöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10. Nyhetsbrev Nr 2 2014 september Bästa forskarvänner! Den kliniska patientnära forskningen behöver syre och näring från den kliniska vardagen. Endast de som arbetar inom sjukvården ser brister och svagheter

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer