Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M."

Transkript

1 Kartläggning av kunskap, förhållningssätt och tillämpning av evidensbaserad vård hos personal med medellång vårdutbildning inom Örebro läns landsting 969 Ansvariga: Nilsagård Y, Lohse G, Forsberg J, Zachrisson A-B, Eriksson K, Gustafsson M. BAKGRUND Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att bedriva en säker och effektiv evidensbaserad hälso- och sjukvård. Evidensbaserad hälso- och sjukvård kan definieras på två sätt, dels som ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag i vården, dels som en process för att systematiskt söka, kritiskt granska, värdera, sammanställa och tillämpa befintliga forskningsresultat [1]. Ett evidensbaserat förhållningssätt innebär bland annat att ta del av SBU-rapporter och andra systematiska kunskapssammanställningar samt att arbeta efter evidensbaserade riktlinjer. Att själv formulera kliniska frågor, genomföra systematiska databassökningar samt att kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur kräver kunskap i vetenskapsmetodik och om metod för kunskapssammanställning. Medellånga vårdutbildningar i Sverige blev högskoleutbildningar under 198- talet och studenterna fick möjlighet att avlägga akademisk examen under 199- talet. Först i samband med akademiseringen infördes kurser i vetenskaplig metodik i undervisningen. Det innebär att det finns stor variation bland dem som arbetar i dagens vård vad gäller kunskap i vetenskapsmetodik. Mot denna bakgrund beslutades att kartlägga kunskap, attityd och faktisk tillämpning av evidensbaserad medicin/vård (EBM) bland personal med medellång vårdutbildning. Vidare efterlystes kunskap om huruvida det finns behov av mer riktade satsningar utifrån profession, examensnivå eller arbetsplats. Avsikten med studien var dels att få en nulägesbeskrivning och dels att få information som kan ge vägledning om hur arbetet i Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting (CAMTÖ), med att främja evidensbaserat arbetssätt inom Örebro läns landsting (ÖLL), kan genomföras i framtiden. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kunskap om och förhållningssätt till EBM bland personal med medellång vårdutbildning. Ytterligare syfte var att beskriva och jämföra i vilken utsträckning evidensbaserat arbetssätt tillämpas i det kliniska vardagsarbetet, dvs. evidensbaserad praktik. METOD Design En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Den deskriptiva delen omfattade skattning av kunskap och förhållningssätt samt en 1

2 nulägesbeskrivning av i vilken utsträckning personal med medellång vårdutbildning praktiserar EBM. Den jämförande delen avsåg en jämförelse mellan personal med olika yrkesutbildning, examensnivå och arbetsplats vad gäller kunskap, förhållningssätt och tillämpning av EBM. Urval Personal med medellång vårdutbildning inkluderades i studien. Kriterier var att de hade en anställning inom Örebro Läns Landsting och e-post-adress orebroll.se. Sammanlagt identifierades 3,125 personer med medellång vårdutbildning med hjälp av e-postlistor; 129 arbetsterapeuter, 192 barnmorskor, 236 biomedicinska analytiker, 12 röntgensjuksköterskor, 243 sjukgymnaster och 2,25 sjuksköterskor. Datainsamling En webbaserad enkät konstruerad med programmet esmaker användes. Frågorna prövades initialt på personer med olika professioner samt av CAMTÖ:s arbetsgrupp för att värdera innehållsvaliditet, begriplighet samt genomförbarhet. Personalen kontaktades via e-post (orebroll-adress) i slutet på januari 29 där en länk till webenkäten samt lösenord bifogades. Påminnelse skickades ut efter två veckor. Enkäten innehöll 22 frågor och konstruerades utifrån tidigare studier med liknande syfte (Bilaga 1). Statistisk analys Genomsnittsvärde och spridning beskrevs med medelvärde (m) och standardavvikelse (sd) när det gällde kvantitativa kontinuerliga variabler. När det gällde variabler på ordinalskalenivå användes medianvärde (md) och kvartilavstånd (IQR) samt box-plot diagram för beskrivning. För variabler på nominalskalenivå angavs absolut frekvens (n) och relativ frekvens (%) i text och i tabeller eller beskrevs med stapeldiagram. Skillnader i skattningar på Visuell Analog Skala (VAS) mellan fler än två grupper analyserades med Kruskal-Wallis test. Chi-två test användes för att undersöka skillnader mellan olika grupper när det gäller variabler med ja/nej som svarsalternativ. Signifikansnivå.5 valdes. Exakta p-värden anges utom när p<.1 eftersom SPSS inte tillhandahåller denna information. Med anledning av att röntgensjuksköterskorna var så få, beslutades det att låta dem ingå i sjuksköterskegruppen vid statistiska analyser. Licentiat- och doktorsexamen analyserades i samma grupp då endast en person hade licentiatexamen. RESULTAT Sammanlagt 1,215 personer besvarade enkäten. Därmed uppgick svarsfrekvensen till 39 % men svarsfrekvensen skiljde sig åt mellan de olika yrkesgrupperna; arbetsterapeuter 46 %, barnmorskor 44 %, biomedicinska analytiker 33 %, röntgensjuksköterskor 19 %, sjukgymnaster 7 % och sjuksköterskor 36 %. Beskrivning av undersökningsgruppen Majoriteten som besvarade enkäten var kvinnor och medelåldern var 45 år (Tabell 1). De hade i genomsnitt arbetat 22 år inom vården och 17 år i yrket. Vad gäller examensnivå hade över hälften högskoleexamen och omkring en 2

3 tredjedel kandidatexamen. Endast 5 % hade antingen magister-, licentiat-, eller doktorsexamen. Fördelningen vad gäller anställning inom olika vårdområden varierade i de olika yrkesgrupperna. Frågan om huvudsakliga arbetsuppgifter kunde besvaras med 1-2 svarsalternativ. Med undantag för biomedicinska analytiker angav majoriteten att de arbetade med klinisk vård (Tabell 1). En tredjedel av de biomedicinska analytikerna besvarade frågan om anställning genom att skriva kem.lab i den öppna frågan (redovisas i Tabell 1 som Annat ). Övriga som utnyttjade denna möjlighet att svara arbetade på blodcentral, röntgen, privatpraktik, inom habiliteringen, inom prehospital vård m.m. 3

4

5 Tabell 1. Beskrivning av undersökningsgruppen, n = 1,215. Kön Kvinnor, n (%) Män, n (%) Arbetsterapeut n=59 59 (1) () (85) Barnmorska n=85 (1) () Biomedicinsk Sjukgymnast analytiker n=77 n= (94) 128 (75) 5 (6) 43 (25) Sjuksköterska n= (86) (14) Totalt n=1,215 1,5 Ålder, m (sd) 46 (1) 49 (9) 45 (12) 4 (1) 45 (1) 45 (11) År i yrket, m (sd) 17 (8) 18 (12) 19 (13) 14 (1) 17 (12) 17 (12) År i vården, m (sd) 2 (1) 27 (1) 19 (13) 15 (1) 23 (12) 22 (12) Huvudsaklig anställning inom vårdområde Sluten vård, n (%) Öppen vård, n (%) Primärvård, n (%) Annat, n (%) Huvudsaklig anställningsform Tillsvidare, n (%) Huvudsakliga arbetsuppgifter (1-2 alternativ kunde väljas) Projekt, n (%) Annan tidsbegränsad, n (%) Klinisk vård, n (%) Forskning/Utveckling, n (%) Arbetsledning, n (%) Administration, n (%) Utbildning, n (%) Annat, n (%) Högsta examen Högskola, n (%) Kandidat, n (%) Magister, n (%) Licentiat, n (%) Doktor, n (%) (42) (42) () (16) (9) () (1) (95) (5) (3) (5) (8) (5) (58) (36) (7) () () (58) (12) (3) () (98) (2) () (96) (2) (4) (6) (6) (4) (78) (18) (4) () (1) (19) (16) (3) (35) (92) (1) (7) (66) (23) (5) (4) (6) (29) (55) (36) (7) () (3) (26) (18) (49) (8) (87) () (14) (95) (6) (11) (8) (8) (7) (43) (49) (6) () (2) (66) (16) (15) (3) (93) (.2) (7) (9) (6) (9) (1) (9) (6) (7) (26) (3) (.1) (.9) , , (86) (14) (56) (17) (21) (6) (92) (.5) (7,5) (9) (7) (8) (9) (8) (8) (65) (3) (4) (.1) (,9) 5

6 Kunskap om EBM Skattning av kunskap om EBM gjordes med VAS -1 där motsvarade obefintlig kunskap och 1 mycket omfattande kunskap. Undersökningsgruppens skattning hade medianvärde 5 (IQR 4-7). En jämförelse visade signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Biomedicinska analytiker skattade sin kunskap lägre jämfört med övriga yrkeskategorier (Figur 1). När det gäller examensnivå skattade personal med magisterexamen sin kunskap högre än samtliga andra grupper med annan examen (p<.1). Däremot var det ingen skillnad mellan personal med anställning inom olika vårdområden (p.82). 1, 7,5 5, 2,5, Arbetsterapeut Biomedicinsk analytiker Barnmorska Yrke Sjukgymnast Sjuksköterska Figur 1. Skattning av kunskap om EBM mellan olika yrkesgrupper. I enkäten efterfrågades hur väl de ansåg sig kunna förklara fyra begrepp. Totalt 973 personer (8 %) ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra. Andel som gav samma svar var för randomiserad kontrollerad studie 737 personer (61 %), för systematisk översikt 372 personer (31 %) och för meta-analys 257 personer (21 %) (Figur I-IV, Bilaga 2). I enkäten efterfrågades också vilken förmåga man ansåg sig ha att utföra olika moment som är viktiga att kunna för att kunna tillämpa EBM. Andel deltagare som ansåg sig ha bra eller mycket bra förmåga att formulera en klinisk fråga var 63 personer (52 %). Andel som uppgav bra eller mycket bra förmåga att söka i elektroniska databaser efter vetenskaplig information var 722 personer (59 %). Förmåga att förstå innehållet i vetenskapliga artiklar skattades som bra eller mycket bra av 972 personer (8 %) och 719 personer (59 %) skattade att de bra eller mycket bra kunde kritiskt granska och värdera innehållet i vetenskaplig litteratur. Bra eller mycket bra förmåga ansåg 615 personer (51 %) sig ha gällande att kunna ta del av systematiska litteraturöversikter. Det var en signifikant skillnad mellan personal med olika examensnivåer vad gäller skattning 6

7 av förmåga att utföra de olika momenten (p<.1 för alla moment). Personal med högre examensnivå uppgav bättre förmåga än de med lägre examensnivå för alla moment. Antal personer som instämde i påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat var 1,21 (84 %). På frågan om EBM innefattar beprövad erfarenhet svarade 836 personer (69 %) ja. Endast 397 personer (33 %) svarade att EBM innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Svaren i de olika yrkesgrupperna redovisas i Figur 2. Vid jämförelse mellan yrkesgrupper, var det signifikant skillnad i andel som instämde att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresulat (p<.1) och beprövad erfarenhet (p<.1) men ingen skillnad när det gällde att EBM innebär att visa hänsyn till patientens önskemål (p.189) (Figur 2). Figur 2. Andel (%) som svarat `ja i de olika yrkesgrupperna på frågor om vad EBM omfattar. Jämförelser mellan olika examensnivåer visade att det inte var någon skillnad vad gällde andel som instämde med påståendet att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat (p.235) och att EBM innefattar beprövad erfarenhet (p.57). Däremot var det signifikant skillnad mellan olika examensnivåer vad gäller andel som instämde i att EBM innebär att ta hänsyn till patientens önskemål (p.12) (Figur 3). 7

8 Figur 3. Andel (%) av personal med olika examennivå som svarat `ja på frågor om vad EBM omfattar. Undersökningsgruppen uppgav att de hade fått kunskap om EBM från olika håll; grund- och vidareutbildning inom yrket (n=88, 72 %), föreläsningar och kurser (n=74, 58 %), tidskrifter och böcker (n=672, 55 %), kollegor (n=642, 53 %), internet (n=371, 31 %), arbetsledning (n=28, 17 %) samt från yrkes- eller fackförbund (n=165, 14 %). Utbildningsbehovet inom EBM upplevdes som stort. Av de 1,156 personer som besvarade frågan om behov av utbildning inom EBM, uppgav 492 (43 %) behov av en introduktionskurs och 491 (42 %) av en fortsättningskurs. Endast 173 (15 %) uppgav att de inte hade något behov av utbildning. Andel personal som inte ansåg sig ha behov av utbildning var större i grupperna med högre utbildningsnivå (p.9). Personal som hade svarat Annat på frågan om inom vilket vårdområde de hade sin anställning, upplevde signifikant lägre behov av utbildning än personal inom övriga vårdområden (p.2). Förhållningssätt till EBM Skattning av hur viktigt de ansåg att EBM är hade medianvärde 8 (IQR 7-9). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna (p<.1). Yrkesgrupper med mer direkt patientkontakt skattade vikten av EBM högre än biomedicinska analytiker (Figur 4). En signifikant skillnad fanns också beroende på examensnivå (p.13). Personal med högre examensnivå ansåg i högre grad att det var viktigt med EBM jämfört med dem med lägre examensnivå (p<.13). Skattningen av hur viktigt EBM upplevdes vara skiljde sig inte åt mellan personal anställda inom olika vårdområden (p.294). 8

9 Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Yrke Figur 4. Skattning i olika yrkesgrupper av åsikt om hur viktigt det är med EBM. Ansvaret för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM ansågs vara fördelat mellan olika instanser. Verksamhetschefen ansågs ha det största ansvaret följt av den enskilde medarbetarens ansvar (Figur 5). Figur 5. Andel (%) som uppgett olika instanser som ansvariga för att det kliniska arbetet bedrivs enligt EBM. Tillämpning av evidensbaserad praktik 9

10 Totalt svarade 98 personer (81 %) att de alltid eller delvis arbetade utifrån evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer. Svaren skilde sig signifikant mellan yrkesgrupperna (p<.1) (Figur 6). Inga signifikanta skillnader fanns vid jämförelse mellan examensnivåer (p.99) eller anställning inom olika vårdområden (p.11). Figur 6. Andel (%) för respektive svarsalternativ vad gällde frågan om arbete utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer I enkäten efterfrågades om de under det senaste året deltagit i olika EBMrelaterade aktiviteter. Var femte deltagare angav att de hade läst artiklar tillsammans med kollegor. Övriga efterfrågade aktiviteter hade lägre deltagande (Tabell 2). Det var signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna i vilken utsträckning de deltagit i de olika aktiviteterna (p<.1) utom när det gällde deltagande i EBM-projekt på den egna arbetsplatsen (p.141). En jämförelse visade att det var signifikant fler med högre examensnivå i de grupper som hade läst artiklar (p<.1), gått utbildning inom EBM (p.2) eller drivit eget forskningsprojekt (p<.1). Examensnivå hade ingen betydelse när det gällde andel som hade deltagit i utarbetande av EBM-riktlinjer (p.79) eller EBMprojekt på arbetsplatsen (p.52). Det var ingen skillnad i deltagande i aktiviteter mellan personalgrupper anställda inom olika vårdområden. 1

11 Tabell 2. Andel i yrkesgrupperna som deltagit i EBM-aktiviteter under det senaste året. Arbetster apeut Barnmor ska Sjukgym nast Sjuksköte rska Totalt Artikelläsning med kollegor Utbildning inom EBM Utarbetande av EBMriktlinjer för klinisk praktik EBM-projekt på arbetsplatsen Eget forskningsproj ekt n=59 n=85 Biomedici nsk analytike r n=77 n=171 n=823 n=1,21 5 n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) n (%) 24 (41) 8 (9) 11 (15) 72 (42) 111 (14) 226 (19) 14 (25) 16 (19) 6 (8) 44 (26) 122 (15) 22 (17) 9 (16) 16 (19) 3 (4) 44 (26) 12 (15) 192 (16) 12 (21) 13 (15) 4 (5) 23 (14) 112 (14) 164 (14) 5 (9) 7 (8) 15 (2) 26 (15) 62 (8) 115 (1) Deltagarna upplevde flera hinder för evidensbaserad praktik (Figur 7). De vanligast förekommande hindren var tidsbrist och hög arbetsbelastning, men även brist på handledning och egen kunskapsnivå angavs. Brist på eget intresse, intresse hos kollegor och arbetsledning upplevdes i mindre utsträckning som hinder. En mindre andel deltagare uppgav möjlig negativ påverkan på patientrelationen och avsaknad av teknisk utrustning som hinder. Figur 7. Andel (%) som uppgett olika hinder för att tillämpa evidensbaserat arbetssätt. Deltagarna ansåg att ett uttalat krav från överordnad chef tillsammans med tydligt intresse hos medarbetare samt rekommendation från statlig myndighet 11

12 var faktorer som behövdes för att införa evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer på arbetsplatsen (Figur 8). Figur 8. Andel (%) som angett vad som behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer. Frågor ställdes också om resurser och tillgång till stöd på arbetsplatsen för evidensbaserad praktik. En jämförelse visade att det inte var någon skillnad mellan svar från personal anställda inom olika vårdområden på frågan om de använder elektroniska databaser för att söka evidens till det kliniska arbetet (p.157). För alla övriga frågor fanns signifikanta skillnader mellan de olika vårdområdena (p.2 eller lägre). Tabell 3. Andel av undersökningsgruppen som har besvarat frågor om resurser och tillgång till stöd på den egna arbetsplatsen med ja. Sluten Öppen Primärvård Annat Total vård vård n = 253 n = 76 n = 1,215 n = 679 n = 27 n (%) n (%) n (%) n (%) n % Uppmuntras läsa vetenskapliga artiklar Läser vetenskapliga artiklar arbetstid att på Läser vetenskapliga artiklar på fritiden Tillgång handledning till 271 (4) 96 (46) 73 (29) 35 (46) 475 (39) 252 (37) 13 (5) 19 (43) 39 (51) 53 (41) 283 (42) 91 (44) 132 (52) 37 (49) 543 (45) 17 (16) 41 (2) 22 (9) 21 (28) 191 (16) 12

13 Uppmuntras utbildning EBM till SBU- Tillgång relevanta rapporter till inom Söker evidens via elektroniska databaser för det kliniska arbetet Kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 216 (32) 86 (42) 54 (21) 28 (37) 384 (32) 287 (42) 112 (54) 173 (68) 28 (37) 6 (49) 237 (35) 78 (38) 16 (42) 24 (32) 445 (37) 289 (43) 114 (55) 48 (19) 52 (68) 53 (41) DISKUSSION Personal med medellång vårdutbildning inom ÖLL, som besvarade enkäten, ansåg att EBM är viktigt! Störst vikt åt EBM gavs av personal med arbetsuppgifter som innebar mer direktkontakt med patienter. EBM ansågs också viktigare ju högre examensnivå den hade som besvarade frågan. Det var också fler med högre examensnivå som hade läst artiklar med kollegor, gått utbildning inom EBM eller drivit eget forskningsprojekt. Däremot var det inte fler med högre examensnivå som hade tillämpat evidensbaserade vårdplaner/ behandlingsriktlinjer i det kliniska arbetet. EBM definieras enligt följande: Evidence-based medicine is the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values [2]. Majoriteten ansåg sig kunna förklara EBM bra eller mycket bra och svarade korrekt att EBM innefattar användning av mest tillförlitliga forskningsresultat. Flertalet kände också till att EBM innefattar beprövad erfarenhet medan endast en tredjedel hade kunskap om att EBM även innebär att hänsyn ska tas till patientens önskemål. Kritiker till EBM brukar hävda att evidensbaserat arbetssätt innebär att beprövad erfarenhet nedvärderas och att patientens vilja sätts åt sidan vilket är ett missförstånd. Osäkerhet gällande vad EBM innefattar kan avspegla resultatet för flera av de övriga frågorna. Över hälften av deltagarna hade högskoleexamen som högsta examensnivå. Högskoleutbildning omfattar i allmänhet inte undervisning om vetenskaplig metodik. Ändå svarade över hälften att de hade bra eller mycket bra förmåga att utföra olika moment som är viktiga att kunna för evidensbaserad praktik. De kurser som anordnats för personal med medellång vårdutbildning utan särskilda krav på förkunskaper, kan ha bidragit till detta. Kurser i EBM har arrangerats dels av ÖLL, dels som poängsatt universitetsutbildning vid Örebro universitet med CAMTÖ som uppdragsgivare. Sjukgymnasterna inom ÖLL har även erbjudits särskilda kurser. Totalt hade 22 personer gått någon form av utbildning inom EBM och 384 hade uppmuntrats av arbetsgivaren att utbilda sig inom EBM. Studien visade att det finns behov av fortsatt kursverksamhet för personal med framför allt lägre examensnivå. Grund- och vidareutbildningar inom respektive yrke rapporterades tillsammans med föreläsningar och kurser vara de viktigaste källorna till kunskap om EBM. Kunskap krävs inte bara för vetenskaplig metodik, sökstrategier och kritisk granskning och värdering, utan också om hur och var 13

14 man kan finna t ex systematiska kunskapssammanställningar. Kunskap om det senare saknades, vilket framkom då endast hälften uppgav att de hade tillgång till relevanta SBU-rapporter, fast de finns att tillgå kostnadsfritt via Internet. Studien visar tydligt att ledningen uppfattas ha ett stort ansvar för att vården bedrivs enligt EBM. Verksamhets- och avdelningschefer tillsammans med sjukhus- och landstingsledning ansågs alla ha stort ansvar. Krav från överordnad chef ansågs också vara den viktigaste faktorn för användning av evidensbaserade vårdplaner och riktlinjer. Att skapa förutsättningar för evidensbaserad praktik innebär inte bara att uppmuntra till utbildning utan också att aktivt försöka eliminera de hinder som upplevs. Det i särklass största hindret angavs som tidsbrist följt av hög arbetsbelastning, vilket kan vara två aspekter av samma fenomen. Brist på tid har också rapporterats som hinder för evidensbaserad praktik i flera internationella studier [3-6]. Endast 41 % uppgav att de hann läsa forskningsartiklar på arbetstid, 45 % läste på fritiden. Evidensbaserad praktik kräver att tid finns för att läsa vetenskapliga studier och är arbetsgivarens ansvar. Bristande tillgång till handledning ansågs också utgöra ett hinder där arbetsledningen kan göra förändringar. Vissa skillnader sågs också mellan olika vårdområden. T ex kunde endast 19 % av de inom primärvården gå till medicinska biblioteket på arbetstid. En engelsk studie visade att sjukgymnaster på Universitetssjukhus har starkare koppling till forskning och bättre tillgång till medicinska bibliotek än de som arbetar på mindre sjukhus [4]. Personal inom primärvården uppmuntrades inte heller i lika hög grad att läsa artiklar eller gå utbildning och hade lägst andel som upplevde tillgång till handledning. Primärvården hade också den högsta andelen personal där artiklar lästes på fritiden. Den förhållandevis stora andelen av personalen i kartläggningen som väljer att läsa artiklar på sin fritid och delta i olika EBM-inriktade arbetsuppgifter, kan tolkas som att medarbetarna tar ett stort egenansvar för att arbeta enligt EBM. Den enskilde medarbetaren uppgavs dessutom som den med näst störst ansvar efter verksamhetschefen för evidensbaserad praktik. Att använda en webbaserad enkät som metod innebar vissa administrativa fördelar jämfört med enkät skickad i pappersform, t ex inga kostnader för utskick och svarskuvert och ingen tidsåtgång för att mata in data inför analyser. Webenkäter kräver dock att mottagaren har en webadress, god tillgänglighet till dator på arbetsplatsen och att adresslistorna är korrekta och uppdaterade. Svarsfrekvensen var låg (39 %) och bakomliggande orsaker till detta är svåra att analysera. Skillnaderna i svarfrekvens mellan yrkesgrupperna var stor där sjukgymnasterna hade högst svarsfrekvens (7 %). Eventuellt kan tillgänglighet till dator vara en orsak. Den låga svarsfrekvensen medför att det inte går att dra några säkra slutsatser av resultaten. Trots att enkäten testats i flera steg före slutgiltig utformning fanns vissa brister. T ex fanns för få svarsalternativ för inom vilket vårdområde man arbetade inom. Flera biomedicinska analytiker besvarade frågan om huvudsaklig anställning inom vårdområde med svarsalternativet annat vilket i den öppna delen av frågan beskrevs som laboratoriearbete. Personal inom habilitering och prehospital vård angav också annat som svarsalternativ. Definitoner av termer i enkäten som projekt för evidensbasering, eget forskningsprojekt och evidensbaserade riktlinjer borde ha gjorts för att minska tolkningsutrymmet. Omfattningen av antalet frågor begränsades med tanke på den tid det skulle ta i anspråk att besvara dem. För djupare förståelse av kunskap, attityd, 14

15 förutsättningar för och tillämpning av evidensbaserad medicin/ vård kan intervjuer vara en alternativ datainsamlingsmetod. REFERENSER 1. Willman Ania, Stoltz Peter, Bahtsevani Christel (26) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet Lund: Studentlitteratur, 172 sidor 2. Sackett DL, Straus SE, Richardson WS et al. Evidence-based medicine. How to practise and teach EBM 2 nd Ed 2, ISBN Churchill Livingstone. 3. Jette DU, Bacon K, Batty C et al. Evidence-based practice: beliefs, attitudes, knowledge and behaviours of physical therapists. Physical Therapy 23;83(9): Barnard S, Wiles R. Evidence-based physiotherapy. Physiotherapists attitudes and experiences in the Wessex area. Physiotherapy 21; 87(3): Iles R, Davidson M. Evidence based practise: a survey of physiotherapists current practice. Physiotherapy Research International 26; 11 (2): Metcalfe C, Lewin R, Wisher S et al. Barriers to implementing the evidence base in four NHS therapies. Dietitians, occupational therapists, physiotherapists, speech and language therapists. Physiotherapy 21;87(8):

16 BILAGA 1 Frågor i webenkäten 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder (år) 3. Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Röntgensjuksköte rska Sjukgymnast Sjuksköterska 4. Ange din högsta examen för utbildning inom ditt yrkesområde Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Licentiatexamen Doktorsexamen 5. Antal år i yrket? 6. Antal år i vården? 7. Ange var du har din huvudsakliga anställning Sluten vård Öppenvård Primärvård Annat ange vad 8. Ange din huvudsakliga anställningsform 16

17 Tillsvidare anställning Projektanställning Annan tidsbegränsad anställning (t.ex vikariat, vårdavtal) 17

18 9. Ange dina huvudsakliga arbetsuppgifter senaste året (flera alternativ möjliga att kryssa för) Patientnära klinisk vård Forskning och utveckling Arbetsledning Administration Utbildning Annat, ange vad (ex tjänstledig, studier) 1. Hur skattar du din kunskap om evidensbaserad medicin/vård? Obefintlig Mycket omfattande kunskap kunskap 11. Ange varifrån du har fått kunskap om evidensbaserad medicin/vård (fler alternativ möjliga att kryssa för) Kunskap saknas Inom grund/vidareutbildning inom mitt yrke Fristående föreläsningar/kurser Tidskrifter/böcker Kollegor Fackförbund/yrkesorganisation Arbetsledning Internet Annat, ange varifrån 12. Hur väl kan du förklara följande? Evidensbaserad medicin/vård Inte alls Mind re bra Bra Myck et bra 18

19 Randomiserad kontrollerad studie Systematisk översikt Meta-analys 13. Anser du att du har förmåga att Formulera en klinisk fråga inför litteratursökning i elektroniska databaser Söka i elektroniska databaser Förstå innehållet i vetenskapliga artiklar Kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur Ta del av systematiska litteraturöversikter Ingen förmåga alls Mycket Mindre Bra bra bra förmåga förmåg förmåga a 19

20 14. Vilket av följande upplever du som hinder för att arbeta evidensbaserat på din arbetsplats (flera alternativ möjliga att kryssa för) Egen kunskapsnivå Bristande intresse hos mig själv Bristande intresse hos kollegor Bristande intresse hos arbetsledning Tidsbrist Brist på handledning Patientrelationen påverkas negativt Hög arbetsbelastning Teknisk utrustning saknas Annat, ange vad 15. Stämmer följande påståenden? Evidensbaserad medicin/vård innefattar beprövad erfarenhet Evidensbaserad medicin/vård innebär användning av mest tillförlitliga forskningsresultat Evidensbaserad medicin/vård innebär att hänsyn tas till patientens önskemål Ja Nej Vet ej 16. Hur viktig är evidensbaserad medicin/vård enligt din åsikt? Oviktig Mycket viktig 17. Vem anser du är ansvarig för evidensbaseringen av det kliniska arbetet (flera alternativ möjliga att kryssa för) Landstingsledningen Sjukhusledningen Verksamherschefen/en hetschefen Avdelningschefen Den enskilde medarbetaren Vet ej 2

21 18. Hur väl stämmer följande påståenden in? Ja Nej Personalen på min arbetsplats uppmuntras att läsa forskningsartiklar Jag läser forskningsartiklar på min arbetstid Jag läser forskningsartiklar på min fritid Jag har tillgång till handledning för att arbeta evidensbaserat På min arbetsplats uppmuntras vi att utbilda oss inom evidensbasering/forskningsmetodik Vi har tillgång till de SBU rapporter jag anser är relevanta Jag använder elektroniska databaser för att söka evidens i mitt kliniska arbete Jag kan gå till medicinska biblioteket på arbetstid 19. Har du under det senaste året deltagit i någon av nedanstående aktiviteter. (flera alternativ möjliga att kryssa för) Ja Artikelläsning tillsammans med kolleger Utarbetande av evidensbaserade riktlinjer för klinisk praktik Projekt för evidensbasering på den egna arbetsplatsen Eget forskningsprojekt Utbildning inom evidensbaserad medicin/vård Annan aktivitet för evidensbasering, ange vad Nej 2. Arbetar ni utifrån evidensbaserade vårdplaner/behandlingsriktlinjer på din arbetsplats? Ja, alltid Ja, delvis Nej, inte alls Vet ej 21. Vad anser du behövs för att införa evidensbaserade vårdplaner/riktlinjer på din arbetsplats (fler alternativ möjliga att kryssa för) 21

22 En tydlig rekommendation från statliga myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen) Ett uttalat krav från överordnad chef Ett tydligt intresse från medarbetarna Ett uttalat krav från sjukvårdspolitiker En tydlig rekommendation från internationell forskning Ett uttalat krav från brukar/patientorganisationer Annat, ange vad 22. Har du behov av utbildning om evidensbaserad medicin/vård Inget behov av utbildning Behov av introduktionskurs Behov av fortsättningskurs Annan typ av utbildning, ange vad 22

23 BILAGA 2 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Evidensbaserad medicin/vård Figur I. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet EBM redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Randomiserad kontrollerad studie Figur II. Skattad förmåga hos personerna att kunna förklara begreppet randomiserad, kontrollerad studie redovisad för respektive yrkeskategori. 23

24 1% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Percent 6% 4% 2% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Förklara Systematisk översikt Figur III. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet systematisk översikt redovisad för respektive yrkeskategori. 1% 9% 8% Yrke Arbetsterapeut Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska 7% Percent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra FörklaraMeta-analys Figur IV. Skattad förmåga hos personerna att förklara begreppet meta-analys redovisad för respektive yrkeskategori. 24

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger

Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Nya tandläkare rådfrågar ofta Google och kolleger Madeleine du Toit bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola E-post: madeleine.du. toit@mah.se Helena Rydberg bibliotekarie, Bibliotek & IT, Malmö högskola

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie

Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie Qulturum Rapport Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie Futurum akademin för hälsa och vård Landstinget i Jönköpings län 2011:1 Författare: Märtha

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Jan Johansson, Högskoleservice November 2011 Innehåll 1. Population och metod 3 2. Bostadsort före och

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

Landstinget i Kalmar läns Traineeprogram 2006-2007 Utvärderingsrapport

Landstinget i Kalmar läns Traineeprogram 2006-2007 Utvärderingsrapport Landstinget i Kalmar läns Traineeprogram 2006-2007 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson Anna Jöud [2008-02-27] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se Bredbandet 1, 392 30 Kalmar

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Sammanfattning av problemet

Sammanfattning av problemet Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans

Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012. Alumnundersökning. Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Resultat av den alumnundersökning som genomfördes hösten 2012 Alumnundersökning Webbredaktörsprogrammet 2009 campus och distans Alen Doracic 2013-03-11 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 4 Urval

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Självkännedom och kliniska färdigheter

Självkännedom och kliniska färdigheter PSYKOLOGPROGRAMMET KURSRAPPORT Datum: 2013-03-18. Kurskod: Kurs: 2PS017 Självkännedom och kliniska färdigheter Termin: 7 Kursansvarig/ Examinator: Kursansvarig: Klara Edlund, examinator: Bo Melin. Antal

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014 Rapport till Landstinget Blekinge SKOP har på uppdrag av Landstinget Blekinge genomfört en medarbetarundersökning bland landstingets medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport, i vilken jämförelser

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer