FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER Traumatiska hjärnskador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER 05. 2013. Traumatiska hjärnskador"

Transkript

1 FACKLIG YRKES- OCH IDÉTIDSKRIFT. NUMMER Traumatiska hjärnskador

2 Sida 02. Innehåll Lena Haglund Ansvarig utgivare fsa.se Redaktion Katja Alexanderson Vikarierande chefredaktör fsa.se Gelinda Jonasson Layout fsa.se Tina Danielsson Annonsansvarig fsa.se ISSN Medlem av Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga: Tryck Edita, Västerås Artiklar Sänd manus via mejl. För signerade artiklar svarar författaren. Annonser Annonsmaterial skickas till Filformat: Högupplöst PDF (300 dpi). För annonsbilaga begär offert. Övriga priser publiceras nedan. Annonspriser Kursannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Kursannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Platsannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Platsannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Produktannons (sv/v) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Produktannons (färg) 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- 1/ :- Annonsstopp NR 6/13: 26/9, utgivningsdag: 17/10 NR 7/13: 31/10, utgivningsdag: 21/11 NR 8/13: 28/11, utgivningsdag: 19/12 Ledare 03. Hur svårt kan det vara? Nyheter 05. Handisam kan bli Myndigheten för delaktighet Tema: Traumatiska hjärnskador 07. Från röd matta till svart hål 10. Mycket smärta, oro och ångest 11. Inga nationella riktlinjer på gång 12. Gatuvåldets enorma kostnader 15. Struktur och samarbete 18. Rehabilitering mitt i verkligheten 21. Tillsammans för barnens bästa Gästkrönika av Peter Brusén 28. Den omöjliga möjligheten Professionsutveckling 27. Jämlik arbetsterapi inte utan kulturell kompetens 30. Var finns ett kritiskt samtal om arbetsterapeutisk forskning? FSAstud 28. Utbytesstudier att lära av varandra Förbundsnytt 34. Arbetsterapins dag 2013 en dag i jämlikhetens tecken Omslag: Werner Breski var nybliven pensionär när han var med om en bilolycka och fick en traumatisk hjärnskada hösten På Rehabgruppen Fenix i Malmö fick han sin rehabilitering. Läs artikeln på sidorna Foto: André de Loisted Foto förbundsrutan: Katja Alexanderson Medverkande skribenter i detta nummer: Katja Alexanderson, Jane Bergstedt, Fredrik Mårtensson, Anki Wenster Innehållet i Arbetsterapeuten publiceras på FSAs webbplats: Skribenter, fotografer och illustratörer måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Platsannonserna finns även att ta del av på FSAs webbplats, på Jobbtorget.

3 Ledare. Sida 03 Hur svårt kan det vara? I slutet av juni kunde jag med stor tillfredsställelse notera att man i riksdagen för första gången diskuterade rehabilitering inom kriminalvården med arbetsterapeuten som en tydlig medaktör. Riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP) ville i en interpellation till justititieminister Beatrice Ask få svar på frågor om hur regeringen arbetar för att ge intagna möjlighet att möta kompetent personal som ger dem förutsättningar och verktyg för att återvända till ett liv i frihet, fritt från droger och brott. Det som handlar om att utveckla ett vardagsliv som stödjer ett vuxenliv med ett så normalt livsmanus som möjligt. I ministerns svar kunde utläsas en medvetenhet om att utredning och träning för att klara vardagens aktiv iteter är viktigt för utslussning av de intagna, men hon tycks ändå inte vara fullt medveten om att arbetsterapeut ens insatser syftar till detta. Ministern gav tyvärr inga tydliga förslag till förändringar vad gäller samman sättningen av personalkategorier inom kriminalvården. I en bra rehabiliterings process behövs flera aktörer. Varje profession är expert inom sitt ansvarsområde. Man har olika kunskaper, man kompletterar varandra. Det är bra. De bekymmer jag ser med rehabiliteringsmöjligheterna inom kriminalvården är dessvärre inte unika. Ser man till rehabilit ering inom välfärdssektorn generellt i Sverige kan noteras att samma problem finns inom flera områden, exempelvis kan nämnas psykiatrin, äldreområdet och som framgår i detta nummer av tidskriften Arbetsterapeuten är läget detsamma för personer som drabbats av traumatiska hjärnskador. I Sverige har vi i dag ofta en mycket bra akutvård, men insatserna för de personer som får långvariga eller bestående funktionsnedsättningar är inte alls lika självklara. Rehabilitering delas ofta in i tre delar: medicinsk rehabilitering, social rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsterapeutens insatser förekommer inom alla dessa delar. Begreppet rehabilitering innebär att man utreder en persons behov och därefter erbjuds insatser som har god vetenskaplig eller beprövad grund. Valet av insatser sker inte slumpmässigt om termen rehabilitering används på rätt sätt. Rehabilitering ger positiva effekter för individen som får chans att förbättra sina färdigheter och därmed helt eller delvis kan återta kontrollen över sina vardagliga aktiviteter, men det finns också positiva effekter för samhället. Genom rehabilitering kan exempelvis hemtjänstinsatser minska och återgång i arbete underlättas. Rehabilitering lönar sig. Primärvård och kommunal omsorg är exempel på verksamheter som ofta har för begränsade resurser utifrån det uppdrag man har. Den kompetenta rehabiliteringspersonalen, där arbetsterapeut är en av dem, är alltför ofta för få till antalet. Så kan I Sverige har vi i dag det inte fortsätta. Ska vården och ofta en mycket bra omsorgerna klara av att erbjuda de insatser som patienter/klienter behöver akutvård, men insatserna vad gäller rehabilitering måste antalet för de personer som får arbetsterapeuttjänster öka. långvariga eller bestående Man måste också ge möjlighet till kontinuerlig funktionsnedsättningar är kompetensutveckling inte alls lika självklara. för att kunna erbjuda en kunskapsbaserad arbetsterapi. Även möjlighet till specialistutbildning måste utvecklas. Vården behöver betydligt fler specialister för att möta framtidens efterfrågan av vård och omsorg, inte minst inom rehabiliteringsområdet. Om pratet om vikten av rehabilitering inte bara ska vara tomma ord måste man också våga och vilja satsa på rehabiliteringskunnig personal. Hur svårt kan det egentligen vara? Lena Haglund Ordförande E-post:

4 Sida 04. Redaktören har ordet Redaktören har ordet Katja Alexanderson, vikarierande redaktör E-post: Akta huvudet! En trafikolycka eller ett fall kan förändra livet för alltid. I det här numret skriver vi om hur rehabiliteringen ser ut för personer som fått traumatiska hjärnskador. En kartläggning från Socialstyrelsen visar att vården skiljer sig stort över landet. Bland annat råder det i många landsting brist på vissa professioner och där kompentensen finns räcker resurserna ändå inte alltid till för att landstingen ska uppleva att de kan tillgodose patienternas behov. Hur uppföljningen ser ut varierar också mycket. Så borde det inte få vara. I stället önskar jag att alla som får en traumatisk hjärnskada ska kunna säga som Lina Gunder: Jag kände direkt att avdelningen hade en tydlig plan för min rehabilitering och det har varit viktigt. Hon var med om en ridolycka för elva år sedan och fick sin rehabilitering i Sandviken. Vi besöker rehabavdelningen på närsjukhuset i Sandviken som är en resurs för hela länet och som har ett väl utvecklat samarbete med primärvården. Här finns också ett mobilt hjärnrehabteam som hjälper patienter med återanpassning till familje-, arbets- och samhällsliv efter avslutad slutenvårdsrehabilitering och som arbetar parallellt med dag- och hemrehab. Men alla hjärnskador märks inte från början. Beth Sundell- Eriksson är hjärnskadekoordinator i Skåne och hon påpekar att de så kallade lätta skadorna ofta kan ställa till stora problem. Ingen kopplar kanske ihop koncentrationssvårigheter, depressioner eller kraschade relationer med den där lilla olyckan för ett par år sedan. Och den gruppen skulle kunna ha stor nytta av att få hjälp av en arbetsterapeut för att strukturera vardagen eller få tillgång till kognitiva minneshjälpmedel. Men allra bäst är det förstås om skadan aldrig inträffar. Det gör jobb med fallprevention väldigt angeläget. På ett personligt plan gäller det att akta huvudet så gott det går och inte chansa i onödan. Så på med cykelhjälmen och spänn fast bältet i långfärdsbussen! Fast självklart går det inte att skydda sig mot allt. Som när jag i våras checkade in en bilkudde till min dotter och den hamnade i Spanien i stället för i Grekland. Då är det bara att gilla läget. Och ha turen på sin sida. OPEN WRIST Stabil och enkel handledsortos! Vi introducerar nu ytterligare en handledsortos i den populära SELECTION -serien! SELECTION Open Wrist är enkel att ta på med endast en hand. Den har en formad plastskena volart och en enkel smal plastskena dorsalt för väl anpassat stöd. SELECTIONmaterialet är tunt och låter huden andas. Kardborrbanden är extra elastiska och smidiga och enkla att öppna och stänga. Nyhet! Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport , camp.se Trevlig läsning!

5 Nyheter. Sida 05 Myndigheten för delaktighet ska aktivt bidra till att förbättra tillgängligheten. Foto: Colourbox Handisam kan bli Myndigheten för delaktighet Hjälpmedelsinstitutet läggs ner. De delar av verksamheten som är statens ansvar övergår till Handisam, som sedan byter namn till Myndigheten för delaktighet. Det föreslår regeringen i en promemoria. Text: Katja Alexanderson Tanken bakom förslaget är att skapa en effektivare organisation för arbetet med de funktionshinderspolitiska frågorna. Myndigheten ska bidra aktivt till att förbättra tillgängligheten, bland annat genom att följa upp och utvärdera de 22 myndigheter som har ett särskilt ansvar för genomförandestrategin av funktionshinderspolitiken. Namnbytet ska signalera att myndigheten ska arbeta mer med att öka kunskapen om tillgänglighet, funktionsnedsättning och miljö. Förslaget att den nya myndigheten ska koncentrera sitt arbete kring funktionshindersfrågor är mycket tilltalande. Det är också bra att man ska arbeta utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv för att stimulera och utveckla kunskapsbildningen på området. Men det är viktigt att alla perspektiv verkligen får en plattform inom myndigheten, säger FSAs ordförande Lena Haglund. Men FSA gör tummen ner för myndighetens nya namn. Vi är tveksamma till om begreppet delaktighet kan användas på det här sättet. Delaktighet är en subjektiv upplevelse och det kan inte vara ett myndighetsuppdrag att ge subjektiva upplevelser. Uppdraget borde snarare vara att ge förutsättningar för en känsla av delaktighet. FSAs namnförslag är i stället Myndigheten för funktionshinderspolitisk samordning Funksam. Exakt vilka delar av Hjälpmedelsinstitutet som är statens åtagande framgår inte av regeringens förslag. FSA efterfrågar en handlingsplan för de delar som inte kommer att bli Myndigheten för delaktighets ansvar, exempelvis nätverk kring produkter, hjälpmedelsdatabasen Hinfo och olika utbildningsmiljöer. Dessa verksamheter har varit mycket viktiga för arbetsterapeuter i kommuner, landsting och stat. Det är mycket angeläget att man även framöver kan hålla sig uppdaterad inom funktionshindersområdet och erbjuda en säker och kunskapsbaserad arbetsterapi, säger Lena Haglund. Förändringen är tänkt att gälla från 1 maj 2014.

6 FOTO: privat Nya råd om kompetenskrav Dåligt bemötande, kränkning av den personliga integriteten och bristande dokumentation. För att motverka missförhållanden i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning har Socialstyrelsen tagit fram förslag på allmänna råd för personalens kompetens. Hallå där... Anna Eman som sedan i våras är den första arbetsterapeuten på Arbetslivsförvaltningen i Härnösands kommun. Vad gör du på ditt nya jobb? Jag jobbar med rehabilitering av unga personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Och försöker hjälpa dem att komma ut i arbetspraktik, och på sikt uppnå egen försörjning. Vår målgrupp är personer mellan 18 och 29 år som står långt från arbetsmarknaden och som har kontakt med flera myndigheter, men inte kunnat reda ut situationen på annat sätt. Hur gör du det? Jag jobbar mycket med samtal, personligt stöd och struktur. Det här är personer som kommer från jobbiga situationer och ofta har flera problem. Jag hjälper dem att få ordning på tillvaron i övrigt, och vidare mot utbildning eller arbetspraktik. Vad gjorde du tidigare? Jag har varit arbetsterapeut sedan Tidigare arbetade jag på vuxenhabiliteringen och där stöttade jag också personer i att få struktur på livet, men inte med inriktningen att få jobb. Hur är det att vara den första arbetsterapeuten på förvaltningen? Det känns jättespännande och kul. Nu jobbar jag inom en verksamhet, men det finns också planer på att jag ska göra arbetsförmågebedömningar för andra delar av förvaltningen. Men inget är bestämt än. Svårigheten med att vara först är att man måste starta upp allt arbete. Här är man inte van vid att arbeta med arbetsterapeutiska bedömningar. Allting måste tas fram: När och vilka typer av bedömningar som ska göras och så vidare. Det är jättespännande och lite läskigt. Därför vore det roligt att få komma i kontakt med andra arbetsterapeuter som arbetar med liknande frågor. Katja Alexanderson Råden gäller grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt socialtjänstlagen och LSS till personer med funktionsnedsättning. Legitimerade yrkesgrupper omfattas inte. De allmänna råden ska fungera som vägledning för kommuner och enskilda verksamheter och är en rekommend ation om hur lagar, förordningar och föreskrifter ska tillämpas. Tanken är också att de ska bidra till att uppfylla de funktionshinderspolitiska målen om delaktighet och jämlikhet. I råden anges lägsta nivå på såväl teoretiska kunskaper som praktiska förmågor vad gäller utbildning, grundläggande värden, regelverk, förhållningssätt och bedömningsförmåga, kommunikation, funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, hälsa, personlig omsorg, social gemenskap och sysselsättning, aktiviteter i vardagen samt fortbildning. Socialstyrelsen bedömer att de allmänna råden kan leda till ökade utbildningskostnader, men påpekar att kraven som råden konkretiserar har funnits sedan länge. Remisstiden gick ut den 15 augusti, men eftersom råden inte gäller arbetsterapeuter har FSA valt att inte svara. Hundar ny standard i vården Nu finns en standard för vilka krav man kan ställa på utbildningen för vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna med förvärvad hjärnskada. Syftet är bland annat att skapa riktlinjer så att hundar används på ett tryggt och meningsfullt sätt i vården. Exempelvis för att motverka att personer hamnar utanför gemenskapen för att de inte vet hur man beter sig med djur, men även för att öka respekten för hundrädda och pälsdjursallergiker. En vårdhund är en social tjänstehund som arbetar tillsammans med sin förare för att öka välbefinnandet hos personer med funktionsnedsättning och för att stimulera till träning av fysiska, psykiska, sociala, känslomässiga och kognitiva funktioner. Det är frivilligt att följa standarder, men de kan till exempel användas vid upphandlingar och det går bra att både dra ifrån och lägga till krav. Standarden finns att köpa på Foto: Colourbox

7 Traumatiska hjärnskador. Sida 07 Varje år drabbas tusentals svenskar av traumatiska hjärnskador, med stora kostnader för både individ och samhälle till följd. Men möjligheten till kvalificerad rehabilitering varierar i landet enligt en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort. Bland annat skiljer sig tillgången på vissa personalkategorier åt. I det här numret belyser vi olika delar av rehabiliteringen. Vi besöker bland annat rehabiliteringsmedicinska kliniken på Närsjukhuset i Sandviken där man har bred tillgång på yrkeskompetens inom både slutenvårdsrehabilitering och öppenvård. Där finns även tydliga riktlinjer för vården av patienter med traumatiska hjärnskador och strukturerade vårdprogram. Vi träffar också arbetsterapeuter som arbetar med rehabilitering i kommunens regi i Malmö och delar av teamet som utreder barn på Folke Bernadotte Regionhabilitering i Uppsala. Du möter också företrädare från intresseföreningarna Hjärnkraft och RTP som vill förändra vårdstrukturen för rehabiliteringen av traumatiska hjärnskador. Från röd matta till svart hål Dålig styrning, brist på vissa kompetenser och stora regionala skillnader. Socialstyrelsens kartläggning av rehabiliteringen av personer med medelsvåra och svåra traumatiska hjärnskador är ganska dyster läsning. För att få en bild av hur det ser ut runt om i landet har vi träffat en av experterna som medverkat i utredningen. Text & foto: Katja Alexanderson Kartläggningen ger en skrämmande bild. Rita Ehrenfors skräder inte orden när hon ska beskriva hur rehabiliteringen av personer med traumatiska hjärn skador fungerar i Sverige. Hon är arbetsterapeut och har varit knuten till Socialstyrelsens utredning som extern expert. Akutsjukvården fungerar otroligt bra. Röda mattan rullas ut. Man är snabbt på plats och är duktig på att minska de sekundära vävnadsskadorna som kan uppstå i direkt anslutning till själva skallskadan. Enligt Rita Ehrenfors börjar problemen när den akuta fasen är över och patienten ska lämna slutenvården. I många andra länder har man traumaenheter, här kanske man hamnar på neurologen. Landstingen har inte tillräckligt stora underlag för att skapa enheter som bara tar emot traumatiskt hjärnskadade. Därför skulle hon vilja att det skapades kompetenscentrum runt Rita Ehrenfors om i landet, med upptagningsområden som gör att det går att få fulla avdelningar. Rita Ehrenfors tror att dagens patienter är beredda att resa en bit för att få den bästa vården. Det krävs multiprofessionella team eftersom skadebilden är så komplex. Det behövs flera olika perspektiv för Fakta: Traumatiska hjärnskador Traumatiska hjärnskador orsakas av yttre våld mot huvudet. Det saknas exakta siffror för hur många som drabbas i Sverige, men 2011 vårdades cirka personer i slutenvården för traumatiska hjärnskador. Internationella studier visar att tre av fyra (eller ännu fler) får en lätt skada (hjärnskakning), och 80 procent av dem återhämtar sig snabbt utan kvarvarande symtom. Resterande del består av ungefär lika delar måttliga och svåra skador. De vanligaste orsakerna är trafik- och fallolyckor. Det är inte ovanligt att alkohol och droger är inblandade, antingen hos den skadade eller hos den som orsakat skadan. Källa: Socialstyrelsen

8 Illustration: Emma Virke Från röda mattan in i akutsjukvården till ett svart hål när rehabiliteringen i sluten- och öppenvård är slut. Då hamnar ansvaret för att hitta rätt bland olika insatser och aktörer ofta hos personen med hjärnskaderelaterade funktionshinder. Så beskriver arbetsterapeuten Rita Ehrenfors, som varit knuten till Socialstyrelsens kartläggning som extern expert, rehabiliteringen av traumatiska hjärnskador. att få fram den bästa lösningen för patienten. Men så ser verkligheten inte alltid ut. Socialstyrelsens kartläggning förra året visar exempelvis att bara hälften av landstingen anger att alla verksamheter inom slutenvårdsrehabiliteringen har tillgång till psykologer, neuropsykologer och dietister. Var fjärde landsting bedömer att de bara till liten del eller inte alls kan tillgodose behoven av specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin. Inom öppenvården är det ännu fler landsting som uppger att de inte kan tillgodose behoven av olika kompetenser. Men det som Rita Ehrenfors kallar det svarta hålet uppstår efter att patienten skrivs ut från rehabilitering i antingen sluten- eller öppenvården. Då är det dags för primärvården och kommunen att ta över. Det finns så många olika insatser som är utspridda på olika aktörer och i dag släpper vi samordningen till personen med hjärnskaderelaterade funktionshinder. Och i primärvården finns det ingen som ser till helheten. Som exempel nämner hon hjälpmedel, beroende på om de ska användas i jobbet eller hemma så är det olika aktörer som är ansvariga. Hur ska jag som patient veta var jag ska vända mig? frågar Rita Ehrenfors retoriskt. Här tror hon att det behövs casemanagement, där en kompetent specialist lotsar patienten rätt bland olika insatser. Enligt Rita Ehrenfors skulle dessa specialister kunna vara lokaliserade på just de kompentenscentrum hon efterfrågar. Ett sådant system skulle enligt henne leda till mycket bättre uppföljning än i dag. Personer med hjärnskaderelaterade funktionshinder behöver livslångt stöd. När de kommer till en ny nivå behöver de nya insatser. Hon beskriver hur patienter ofta dippar när de orkar pröva en ny sak, som till exempel att gå ut på stan. För att komma vidare i utvecklingen behöver de kanske andra typer av hjälpmedel. Rita Ehrenfors efterlyser därför en livslång vårdkedja för personer med traumatiska hjärnskador, liknande den som finns för ryggmärgsskadade i Stockholms län. Hittar inte patienterna rätt så kommer samhällets resurser att användas på fel sätt. Patienten kommer om och om igen att hamna på vårdcentralen. Nyckeln är helt enkelt samordning av rehabiliteringen. Något Rita Ehrenfors påpekar att patienterna redan i dag har laglig rätt till, men som enligt henne fungerar dåligt. Landstingens brist på struktur är något hon verkligen reagerar på i Socialstyrelsens rapport. Kartläggningen visar att många landsting saknar riktlinjer för prioritering av vilka patienter som ska få rehabilitering. Däremot har de flesta landsting vårdprogram. I dessa ingår rehabiliteringsmedicinsk verksamhet, men det är ganska ovanligt att

9 primärvård, geriatrik och hjälpmedelsverksamhet finns med. Rita Ehrenfors anser därför att det skulle behövas nationella riktlinjer där hela kedjan från akutvård till livslång rehabilitering ingår. Något som saknas i myndighetens kartläggning är konsekvenserna av dagens vårdkedja. Det finns däremot med i den enkätundersökning som Personskadeförbundet RTP och Hjärnkraft genomfört bland sina medlemmar, se artikel på nästa sida. 52 procent har ingen sysselsättning, säger Rita Ehrenfors upprört. Nu tycker hon att det också finns mycket positivt att ta fasta på inom rehabiliteringen av personer med traumatiska hjärnskador. Kraften hos personer med hjärn skador är enorm. De ger aldrig upp. De vill bidra och göra sitt bästa. Och det finns många fantastiskt duktiga yrkesutövare runtom i landet. Fakta: Socialstyrelsens kartläggning Socialstyrelsen har under 2012 kartlagt rehabiliteringen av patienter med medelsvår till svår traumatisk hjärnskada i landstingen och regionerna. Kartläggningen omfattar inte insatser i det akuta skedet, och inte heller rehabilitering i kommunal regi. Undersökningen har gjorts med bland annat enkäter. Bara hälften av landstingen uppger att alla verksamheter inblandade i rehabiliteringen i slutenvården har tillgång till psykologer, neuropsykologer och dietister. Vart fjärde landsting tycker att de enbart till liten del eller inte alls kan tillgodose behovet av specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin inom slutenvården. När det gäller logopeder, dietister, psykologer och neuropsykologer är siffrorna ännu sämre. Generellt är tillgången till olika kompetenser något bättre i slutenvården än i öppenvården. Många landsting saknar riktlinjer för prioritering om vem som ska få rehabilitering. I vissa landsting påverkas rehabilitering av personer över 65 år av om de är yrkesverksamma eller inte.

10 Sida 10. Traumatiska hjärnskador Mycket smärta, oro och ångest Lagstiftningen är bra. Kunskapen finns. Men vårdapparaten lämnar mycket att önska. Det anser företrädare för Personskadeförbundet RTP och Hjärnkraft om rehabiliteringen av personer med traumatiska hjärnskador och efterfrågar nationella riktlinjer och en ny vårdstruktur. Marie-Jeanette Bergvall och Agneta Rönnqvist, från Hjärnkraft respektive RTP, efterlyser livslång uppföljning av traumatiska hjärnskador. Text & foto: Katja Alexanderson Förbunden har låtit göra en enkätundersökning bland sina medlemmar om hur de uppfattar sin rehabilitering och hälsorelaterade livskvalitet efter att ha fått en hjärnskada. Det som berörde mig mest är hur mycket smärta, oro och ångest man bär på, säger Marie-Jeanette Bergvall som är förbundssekreterare på Hjärnkraft. Både Marie-Jeanette Bergvall och Agneta Rönnqvist, kanslichef på Personskadeförbundet RTP, upplever att det finns ett glapp mellan kunskapen om hjärnskador och den rehabilitering som faktiskt görs. Vi vet att rehabilitering är en lång process, men alla system är uppbyggda för en snabb rehabilitering, säger Agneta Rönnqvist. Marie-Jeanette Bergvall fyller i: Det är samordningen som brister, det finns ingen som håller i den livslånga rehabiliteringen. Det finns ingen väg tillbaka om man åkt ut ur systemet, säger hon. Marie-Jeanette Bergvall påpekar att lagstiftningen finns, och att det för personer med stora behov av rehabilitering ska finnas en namngiven koordinator som ska följa med oavsett vem som är huvudman. Enkäten undersökte bland annat om medlemmarna upplevde att de fått tillräckligt med rehabilitering. Resultaten är sämst när det gäller rehabilitering för trötthet samt koncentrations-, minnes- och initiativsvårigheter. Här tror jag att arbetsterapeuter skulle kunna göra mycket nytta, säger Agneta Rönnqvist. Agneta Rönnqvist och Marie- Jeanette Bergvall tror inte att deras medlemmar mår sämre än personer med hjärn skador i allmänhet. Normalt sett har de som går med i intresseföreningar större problem, men jag är inte lika säker i vårt fall eftersom bristande initiativförmåga är ett av symtomen, säger Marie-Jeanette Bergvall. För att framtiden ska bli bättre för personer som fått traumatiska hjärnskador önskar man sig en nivåindelad vård med regionala kunskapscentrum. Dessa skulle fungera som konsulter för länssjukhusen, som i sin tur bistår primärvården. För speciellt svåra komplikationer vill förbunden se nationella kunskapscentrum. Dessutom efterfrågar man nationella riktlinjer, där uppföljningen ska vara livslång. Nationella riktlinjer är inget universalmedel, men det är en bit på väg, säger Agneta Rönnqvist. Fakta: Medlemsenkäten visar på bristande rehabilitering Medlemmarna fick svara på hur de upplever sin rehabilitering samt skatta sin hälsorelaterade livskvalitet. Knappt 60 procent (drygt 650 personer) svarade på undersökningen, även en del personer som fått stroke finns bland de svarande. Nedan följer några resultat: Drygt 80 procent fick rehabilitering inom sjukvården. Knappt en fjärdedel upplever att rehabiliteringen uppfyllde deras behov helt och hållet. Drygt hälften tycker att behoven är delvis uppfyllda, medan en sjättedel upplever att behoven inte alls är uppfyllda. Man är minst nöjd med rehabiliteringen av kognitiva problem. Tre av tio har fått en individuell skriftlig rehabiliteringsplan. Endast 35 procent upplever att de fått tillräcklig information om sin skada. Nästan 70 procent har inte blivit kallade till uppföljning på vårdcentralen. Av personer som skadats efter år 2000 har fler blivit kallade. Ungefär 70 procent har besökt en vårdcentral för sin skada. Drygt hälften tycker att personalen på vårdcentralen helt eller delvis har kunskapen för att ge den vård som behövs, men knappt 40 procent tycker att de saknar nödvändig kunskap. Drygt hälften saknar arbete eller annan sysselsättning. Endast 15 procent förvärvsarbetar. Sju av tio har ersättning från Försäkringskassan. Mer information om enkät - resultaten finns på och

11 Inga nationella riktlinjer på gång Fyra frågor till Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för kartläggningen Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada. Text: Katja Alexanderson Vad tycker du är mest anmärkningsvärt i rapporten? I rapporten har Socialstyrelsen lyft fram områden som skulle behöva utvecklas för personer med traumatisk hjärnskada, till exempel så saknas det styrdokument och det är brist på tillgängliga datakällor och interna uppföljningssystem i landstingen. För att invånarna ska ges en jämlik Christina Broman vård är det viktigt att följa upp hur verksamheter som arbetar med traumatisk hjärnskaderehabilitering fungerar. Personer med traumatiska hjärnskador är en utsatt grupp och har stora och långvariga behov. Vilka konsekvenser får den ojämlika rehabiliteringen, med varierande tillgång på specialistkompetenser och brist på styrning med mera, för patienterna och samhället? Att man får olika rehabilitering i olika landsting är naturligtvis inte rättvist. Socialstyrelsen arbetar för en jämlik vård. Socialstyrelsen anser att många landsting bör se över vilka kompetenser som inte finns i tillräcklig grad samt utreda om organisation och arbetssätt skulle behöva förändras för att bättre tillgodose behovet hos personer med traumatisk hjärnskada. För att de här patienterna ska få en jämlik vård bör möjligheten att få tillgång till insatser från relevanta kompetenser inte variera beroende på var man får sin rehabilitering. Vad bör landstingen göra för att åtgärda problemen som utredningen pekar på? De bör se över hur den egna styrningen av och resurserna för hjärnskaderehabiliteringen ser ut. Det kan även finnas stora skillnader inom ett landsting eller en region. Detta är angeläget för att säkerställa att vårdkedjan för personer med traumatisk hjärnskada fungerar, till exempel vårdprogram, och vilka aktörer och områden som omfattas. Behövs det nationella riktlinjer för rehabiliteringen av traumatiskt hjärnskadade? I dagsläget finns det inga planer på att ta fram nationella riktlinjer för traumatiska hjärnskador. Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för de största folksjukdomarna, som rör många och tar stora samhällsekonomiska resurser i anspråk, till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot kan det bli aktuellt om Socialstyrelsen skulle ta sig an gruppen neurologiska sjukdomar. Foto: johanna embretsén Formbara dynor för dygnets alla timmar Du som jobbar med positionering vet hur svårt det kan vara att pussla ihop helhetsbilden och hitta en lösning som passar dygnets krav på variation och flexibilitet. Stabilo är ett sortiment av dynor designade att tryckavlasta och stabilisera i både sittande och liggande ställning. Genom vakuum fixeras dynan och skapar ett avtryck av kroppen som sedan kan finjusteras för hand. Sortimentet består av sitt-, rygg- och armstödsdynor och madrass. Läs mer på

12 Kostnaderna för gatuvåldets effekter knuffas framåt i systemet. En satsad miljon i landstingets rehabfas skulle kunna spara 10 miljoner i den senare omvårdnadsfasen för kommun och Försäkringskassan, visar utvärderingen av projektet Akta huvudet. Våldet består mest av knytnävsslag och sparkar, där sparkar ökar mest. Foto: Colourbox Gatuvåldets enorma kostnader Samhällets kostnader för ett enda hjärnskadat och invalidiserat offer för gatuvåld uppgår till närmare 50 miljoner kronor. Men även måttligt våld får stora konsekvenser i form av osynliga och långsiktiga effekter. Text: Jane Bergstedt 50 miljoner kronor för ett enda hjärnskadat och invalidiserat offer är enorma pengar och till det kommer självklart det mänskliga lidandet, som inte går att värdera i pengar. Även familj och vänner drabbas. Problemet är att ingen äger ansvaret för helheten, inte ens när money talks, eller i det här fallet money screams. Landsting, kommuner och Försäkringskassan, läs staten, har var sina budgetar och kostnaderna knuffas framåt i systemet. Att en satsad miljon i rehabfasen skulle kunna spara 10 miljoner i den senare omvårdnadsfasen är det ingen som räknar på. Ja, utom nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog förstås. De har på uppdrag av Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft utvärderat deras projekt Akta huvudet mot gatuvåld bland unga, som Allmänna Arvsfonden finansierat. De använder sig av en egen modell för att göra en socioekonomisk analys av effekterna av våld mot huvudet, både på individ- och samhällsnivå. De har gjort många liknande utvärderingar, ett slags utanförskapets ekonomi. De startade sitt Institute for Socio-

13 Traumatiska hjärnskador. Sida 13 Ecological Economics, SEE AB, för 35 år sedan. Unga och engagerade ekonomer som utvecklade en egen modell för socioekonomiska bokslut och analyser. Den traditionella nationalekonomin ägnade sig inte åt sådana. Intresset har växt de senaste sex, sju åren, säger Ingvar Nilsson. Att inte bara räkna på vad en insats kostar utan vad det kostar att avstå. I sin socioekonomiska analys av gatuvåldet tar forskarna med sådant som minskat produktionsvärde och minskade skatteintäkter vid sidan av alla kostnader för vård och omsorg, ofta livslånga. Men även rättsväsendets kostnader liksom påverkan på vittnen, familj och vänner. Det är verkligen så att man baxnar när man ser resultatet. Både att kostnaderna blir så höga och vem det är som får stå för notan. Och att kostnaderna skulle kunna minskas rejält om man satsade mer på tidig rehabilitering. Kostnaderna på sikt betalas framför allt av Försäkringskassan och kommunerna, som verkligen sitter med Svarte Petter. Vi blev också väldigt överraskade av det måttliga eller milda våldets osynliga och långsiktiga effekter, som ofta leder till kognitiva funktionsnedsättningar, svårigheter att klara ett jobb, arbets - löshet och psykisk ohälsa, säger Ingvar Nilsson. Oftast vet man både var och när gatuvåldet äger rum och vilka som drabbas: unga män, en fredags- eller lördagskväll utanför en krog som serverar alkohol. Varje dygn misshandlas 235 personer hamnar på sjukhus årligen. 72 procent av offren har druckit alkohol. I sin rapport tittar forskarna på effekternas omfattning: från milt till dödligt våld, på effekternas varaktighet, från övergående till livslångt, fördelningen mellan psykiska, kognitiva och fysiska effekter, från livslånga psykiska trauman och invalidisering i ena ytterligheten till övergående obehag i den andra, ekonomiska konsekvenser, från obetydliga till mycket omfattande. Några slutsatser i rapporten är att våldet mot unga män är omfattande, att graden av våldsamhet tycks öka, att det i första hand drabbar män år och ökar mest i gruppen år. Våldet består främst av knytnävsslag och sparkar och sparkar ökar mest. Även gruppvåldet med flera förövare förefaller öka. Kostnaderna för det invalidiserande våldet handlar om både omvårdnad och försörjning, på sikt utgör försörjningen den helt dominerande delen. Av de långsiktiga kostnaderna (räknat på 45 år) på 50 miljoner kronor står Försäkringskassan för knappt två tredjedelar, medan landstingets står för cirka 8 procent. Nationalekonomerna ställer frågan: Om man hade mer omfattande resurser till förfogande under det första årets aktiva medicinska Ingvar Nilsson rehabiliteringsprocess, skulle man då kunna reducera invalidiseringsgraden så att patienten i större omfattning skulle klara av sitt liv på egen hand? Det handlar om stora mänskliga och ekonomiska värden, som skulle vara en god affär, säger Ingvar Nilsson. Det gäller även mer rehabilitering under år två och tre, det går att höja personers funktionsförmåga genom aktiverande insatser även tämligen långt fram i processen, med reducerade kostnader för personlig assistans resten av livet. Nilsson och Wadeskog har också räknat på kostnaderna för det inte invalidiserande våldet med osynliga skador. En person utsätts för tämligen begränsat våld, som leder till högst ett eller ett par dygns sjukhusvistelse och en kortare sjukskrivning. Men även en lindrig hjärnskada kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar och på sikt resultera i arbetslöshet, psykisk ohälsa och utanförskap. Där landar den totala långsiktiga kostnaden på nästan 5,7 miljoner kronor per offer och de är många fler än som blir invalidiserade. Ingen har sagt emot oss, att våra uträkningar inte skulle vara korrekta, men ingen tar ansvaret för att göra någonting åt problemen. Det handlar om förebyggande insatser i socialt utsatta och segregerade områden, men också om hur vårdens insatser fördelas. Att satsningar på tidig rehabilitering skulle ge stora vinster i förlängningen, säger Ingvar Nilsson. Foto: jan-olav wedin

14 Sida 14. Traumatiska hjärnskador Hjärnskadekoordinatorn ger råd och stöd Kurator, jurist, informatör, myndighetsguide och allmän påverkare. Beth Sundell-Eriksson har många hattar i sitt jobb. Text: Katja Alexanderson Hösten 2001 drog Region Skåne igång verksamheten med hjärnskadekoordinatorer och Beth Sundell-Eriksson har varit med sedan starten. Till regionens två koordinatorer kan både anhöriga och personer som drabbats av en hjärnskada i vuxen ålder vända sig för råd och stöd, dock tar man inte emot strokedrabbade. Hjälpen är avgiftsfri och koordinatorerna är oberoende, även om de rent organisatoriskt hör till Rehabiliteringsmedicinska kliniken inom Skånes universitetssjukhus och finansieras av Region Skåne. Det är ofta anhöriga som kontaktar oss. De kan till exempel ha fått information på rehabiliteringen om att de kan vända sig till hjärnskadekoordinatorn, säger Beth Sundell-Eriksson och tillägger att informationen även finns på nätet. Hon är noga med att påpeka att den drabbade personen eller anhöriga själv ska vilja ha stödet. Vi börjar alltid med en kartläggning och går igenom behov och önskemål. Vi träffas nästan alltid i hemmet. Där får hon en känsla för hur klienten fungerar i sin vardag. Beth Sundell-Eriksson fortsätter: Vi gör en översikt över vilka som ska kontaktas och bestämmer vem som ska göra det. Och vi sätter ihop en lista med namn på alla myndighetskontakter. Sedan inleds en relation som varar i minst ett år, men Beth Sundell-Eriksson har stöttat vissa klienter i åtta till tio år. Sedan starten har Region Skånes hjärnskadekoordinatorer bistått cirka 170 personer. Beth Sundell-Eriksson hjälper till med allt möjligt hon deltar i möten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, informerar personliga assistenter om hjärnskador i allmänhet och om klientens speciella behov i synnerhet och hjälper till att få beslut om insatser av olika slag, med mera. Att öka förståelsen för patientgruppen i primärvården och hos myndigheter ligger henne speciellt varmt om hjärtat. Till exempel tycker hon att kunskapen kunde vara mycket bättre om att lätta hjärnskador kan orsaka stora problem. De personerna kanske bara behöver kognitivt stöd som minneshjälpmedel eller regelbunden kontakt med en arbetsterapeut för att kunna återvända till arbetslivet och få vardagen att fungera. Beth Sundell-Eriksson tror att i takt med att samhället förändras allt snabbare och aktörerna och valmöjligheterna blir allt fler behövs hjärnskadekoordinatorer för att de drabbade ska få de insatser de är berättigade till. Det är nästan omöjligt för en vanlig person att sätta sig in i vilka rättigheter hon har. Och det blir ännu svårare för personer med kognitiva problem. Beth Sundell-Eriksson arbetar också som kurator och har även i den rollen skaffat sig ett stort nätverk och kunskaper om vilka stödinsatser samhället kan bistå med. Man måste vara intresserad av att se helheten och bygga nätverk för att lyckas som hjärnskadekoordinator. Och hon är övertygad om att hon gör skillnad. Jag vet att jag har hjälpt till med att få igenom insatser som inte skulle ha blivit av annars. Arbetsterapipraxis för klienter med kognitiva svårigheter efter förvärvad hjärnskada arbetsterapeuters perspektiv Ny avhandling av Kajsa Lidström Holmqvist, Institutionen för medicin och hälsa, Örebro universitet, Tidigare forskning har visat att arbetsterapi för personer med kognitiva svårigheter efter förvärvad hjärnskada har positiv effekt på klientens förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Forskningen specificerar däremot i liten utsträckning vilket innehåll denna arbetsterapi har. Fokus för Kajsa Lidström Holmqvists avhandling har varit att beskriva arbetsterapipraxis för klienter med kognitiva svårigheter efter förvärvad hjärnskada. Såväl kvalitativa som kvantitativa datainsamlingsmetoder har använts. Resultaten visade att arbetsterapeuterna i hög utsträckning använde sig av vardagliga aktiviteter både vid utredning och åtgärd. Vardagliga aktiviteter användes som medel oavsett om konsekvenserna på aktivitetsnivå eller underliggande kognitiva funktioner skulle utredas. ADL-instrument av generell karaktär användes mer än instrument som är utvecklade för att Kajsa Lidström Holmqvist bedöma kognitiv funktion eller konsekvenser av nedsatt kognitiv funktion. Arbetsterapeuterna arbetade brett och inriktade sina åtgärder mot en rad olika kognitiva nedsättningar där förmågor kopplade till exekutiva funktioner angavs av flest arbets terapeuter. Aktivitetsträning med kompensatoriskt fokus användes i högre utsträckning än funktionsinriktade åtgärder. Ett framträdande praxismönster var det utbredda samarbetet med såväl klienter, närstående som annan personal. Foto: Anders Liljenbring Användandet av sig själv som terapeutiskt medel angavs som ett viktigt verktyg vid såväl utredning som åtgärd och resultaten stödjer att innebörden av terapeutiska användanden av sig själv kan variera beroende på den klientgrupp arbetsterapeuten arbetar med. De teorier som användes som stöd i praxis var till stor del generella utan fokus på kognitiva svårigheter. Resultaten visade vidare att arbetsterapipraxis för denna klientgrupp är komplex och påverkas av faktorer som att kognitiva svårigheter ofta är dolda, men också av organisatoriska faktorer och samarbete med annan personal. Arbetsterapeuterna upplevde en brist på specifik kunskap avseende klient - gruppen och ansåg att behovet av fortbildning var stort. För mer information kontakta Kajsa Lidström Holmqvist,

15 Struktur och samarbete Ett fungerande samarbete mellan olika vårdformer, god tillgång på yrkeskompetens och tydliga vårdprogram. Det är viktiga hörnstenar i Sandviken och Gävleborgs läns landsting för en bra rehabilitering av traumatiska hjärnskador. Traumatiska hjärnskador. Sida 15 Text & foto: Fredrik Mårtensson Diplomen vid receptionen hänger som en ständig påminnelse om avdelningens framgångar. Fast att hänga upp dem kändes ovant, säger arbetsterapeut Anna-Lena Fredriksson med ett svagt leende. Vi i Sverige är nog mer blyga med att visa att vi är duktiga. Så när vi gick med i det amerikanska kvalitetssäkringssystemet CARF blev det något av en kulturkrock. Klart ni ska ha diplomen där alla kan se, sa de. Och så blev det Platsen är rehabavdelning 70 vid närsjukhuset i Sandviken. En liten enhet inom Gävleborgs läns landsting där rehabiliteringsmedicin finns som en resurs för hela länet och har utvecklats sedan avdelningen såg dagens ljus för drygt 30 år sedan. Från utsidan ger Sandvikens sjukhus intrycket av att vara ganska stort. Men innanför väggarna råder ett lugn. Länsrehabiliteringen är den slutenvård som finns kvar vid sjukhuset. En kort promenad från sjukhusentrén ligger avdelning 70. Patientrum, totalt 15 platser, i en fil. Träningslokal och matsal i ytan mellan patientkorridor och personalens arbetsrum. De fem arbetsterapeuterna delar arbetsrum med sjukgymnasterna. En kombination av erfarenhet och kompetens med nytänkande framstår snabbt som en förklaring till att avdelningen får så goda omdömen. Det är en självklarhet här med ett fungerande teamarbete. Under senare år har vårt sätt att arbeta förändrats en del till att bli COPM-orienterat och därmed mer individanpassat. Vi försöker ständigt att utveckla rehabiliteringen, Anna-Lena Fredriksson och Johanna Grufberg Roginder är arbetsterapeuter vid rehabavdelning 70 i Sandviken. säger arbetsterapeut Johanna Grufberg Roginder. Länsrehabiliteringen i Sandviken har god tillgång på yrkeskompetens inom både slutenvårdsrehabilitering och öppenvård. Det finns även tydliga riktlinjer för vården av patienter med traumatiska hjärnskador och strukturerade vårdprogram. I en kartläggning av Socialstyrelsen betonas förmågan att samverka. Jämte Örebro är Gävleborg det enda landstinget som har rutinmässig uppföljning efter avslutad rehabilitering i alla vårdformer: slutenvård, öppenvård och primärvård. Samverkan mellan vårdformerna är väl utvecklad sedan många år. Det är inte meningen att patienten ska isoleras här i Sandviken. Vi är tvärtom väldigt måna om att ha ett nära samarbete med primärvården, att arbeta tillsammans med distriktsarbetsterapeuterna kring hembesök och att uppmuntra permissioner, berättar Anna-Lena Fredriksson. Avdelning 70 tar emot hela spektrat av patienter med hjärnskador, från lättare till riktigt svåra fall. Medelvårdtiden för traumatiska hjärnskador är cirka en och

16 Sida 16. Traumatiska hjärnskador en halv månad och då kan slutet av perioden bestå av dagvård med övernattning i hemmet för patienter som bor nära Sandviken. Kärnan i rehabiliteringsteamet består av läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, kurator, logoped, sjuksköterskor och undersköterskor. Efter en inledande kartläggningsfas bestäms en rehabiliteringsplan för varje patient och utifrån den genomförs behandling och träning. Johanna Grufberg Roginder puffar lite extra för att avdelningen har tillgång till en egen fritidsledare. Det ger stora möjligheter att arbeta framgångsrikt med patienten utanför huset. Det kan handla om att åka på en hockeymatch eller fisketur med patienten och det märker vi är väldigt värdefullt som ett inslag i rehabiliteringen. Överlag arbetar vi arbetsterapeuter väldigt målinriktat utifrån den individuella rehabplanen. Vid behov görs hembesök och till länsrehabiliteringen hör också en lägenhet med möjlighet till boendeträning. Avdelningen hade tidigare 18 platser, men efter nedskärningar skedde en minskning med tre platser för tio år sedan. Avdelning 70 har även fått känna av en försämring av personaltätheten och de allt kortare vårdtiderna är inte enbart av godo. Vi gör vårt bästa för att hävda rehabiliteringsmedicinens särart och att korta vårdtider inte är detsamma som en perfekt vård på samma sätt som inom annan slutenvård. Ibland kan det vara lite svårt att få förståelse för det inom landstingets organisation, säger Ulla Johansson, disputerad arbetsterapeut och ansvarig för forskning och utveckling vid länsrehabiliteringen i Sandviken. Hur märks det? Ett exempel är att vi arbetar aktivt med permissioner. Det händer att högre chefer tar det som intäkt för att det går att korta våra vårdtider, men då har man inte riktigt förstått poängen med hur vi jobbar. De korta vårdtiderna, i kombination med att Försäkringskassan avvaktar längre med beslut, ställer också till problem för patienternas återanpassning till hemmiljön. Tidigare var det i regel klart med personliga assistenter när patienten åkte hem. Så är det inte längre och det leder ofta till sämre lösningar med hemtjänst, tycker Anna-Lena Fredriksson. Utåtriktad arbetsterapi Sedan 1992 finns även ett särskilt hjärnrehabteam i Sandviken för öppenvård och en heltäckande rehabilitering vid traumatiska hjärnskador. För Karin Wik har det inneburit ett arbetsliv som mobil arbetsterapeut. Text & foto: Fredrik Mårtensson Det är inte ofta vi finns i Sandviken. Jobbet bygger på att arbeta utåtriktat med att ge patienten kunskap för att hantera sina besvär och att hjälpa Karin Wik till så att patienten kan bygga upp professionella nätverk, säger Karin Wik. Hon arbetade tidigare vid avdelning 70 och det har blivit en vanlig karriärväg att söka sig vidare till rehabteamet, som består av arbetsterapeut, psykolog, läkare och kurator. Det finns en röd tråd i verksamheten vid både avdelning 70 och hjärnrehabteamet om att samverka mellan olika enheter och att utifrån gemensamma mål involvera patienter och närstående Lina fick en tydlig plan Lina Gunders tillstånd var kritiskt efter en allvarlig ridolycka för elva år sedan. Hon kunde varken gå eller prata när hon blev inskriven på avdelning 70, men har sedan dess gjort stora framsteg. Text: Fredrik Mårtensson Jag kände direkt att avdelningen hade en tydlig plan för min rehabilitering och det har varit viktigt, just att i processen, säger Brita Moberger, vårdprogramansvarig läkare vid hjärnrehabteamet. Tidigast sex månader efter uppkommen skada kan en patient bli Brita Moberger inskriven i rehabteamet, som arbetar med vuxenpatienter i arbetsför ålder med lätta till medelsvåra hjärnskador. Hjärnrehabteamet erbjuder ingen fysisk träning utan verkar parallellt med dag- eller hemrehab. Medelrehabilit eringstiden för traumatiska skador är ungefär tre år och för närvarande arbetar teamet med ett 80-tal patienter. Även i vårt fall är samverkan med andra vårdnivåer som primärvård och psykiatri grundläggande. Fokus är på patientens närmiljö och att få vardagen att fungera där med boende och arbete. Utifrån en inledande träff gör vi en utredning, där vi arbetsterapeuter har ansvar för aktivitetsdelen, som utmynnar i en rehabiliteringsplan, säger Karin Wik. Patienter och närstående har i utvärderingar genomgående gett verksamheten toppbetyg med tillfredsställande bemötande och kompetens i spannet procent. känna förtroende och trygghet. Jag hade massor av frågor och tankar. Hela tiden hade personalen erfarenhet och kunskap för att ge mig svar, säger Lina Gunder Lina Gunder. Hon var bara 19 år när hon föll av en häst under ett besök i Uppsala och Foto: privat

17 Traumatiska hjärnskador. Sida 17 Linda Gunder var med om en ridolycka för elva år sedan. Hon är väldigt nöjd med den rehabilitering hon har fått i Sandviken och har precis tagit kontakt med hjärnrehabteamet igen efter ett uppehåll. (Personen och hästen på bilden har inget med artikeln att göra.) Foto: Colourbox drabbades av flera blödningar i hjärnan. I tre veckor låg hon i koma och det var osäkert om hon skulle klara sig. Efter inledande vård på Akademiska sjukhuset i Uppsala flyttades Lina till Länssjukhuset i hemstaden Gävle och hösten 2002 inledde hon sin rehabilitering i Sandviken. Det var inte direkt som på amerikanska filmer där mamma och pappa vakar vid sjukbädden när man vaknar upp och man frågar dem vad som har hänt. Det var mer av ett töcken där jag bitvis förstod saker. Hur mår du i dag? Tal och rörelseförmåga har jag fått tillbaka. Fortfarande har jag en del problem med funktioner som balans, trötthet och stresstålighet. Men jag känner att jag har kommit ganska långt och har hunnit bilda familj också. Hur länge var du på avdelning 70? I drygt fem månader och på slutet handlade det om dagvård. Allt var väldigt strukturerat med stöd från kurator, sjukgymnast och arbets terapeut. Jag känner mig väldigt tacksam för den vård och rehabilitering jag fått. Hur är kontakten med Sandviken i dag? Jag har återigen kontakt med hjärnrehabteamet efter ett uppehåll. Även det känns som en trygghet, att kunna få stöd från teamet när man är i behov av det.

18

19 Traumatiska hjärnskador. Sida 19 Rehabilitering mitt i verkligheten Två personer fördes till Torsby sjukhus efter att ha kolliderat med en älg på söndagsmorgonen. En av dem satt fastklämd och enligt räddningstjänsten är passageraren allvarligt skadad och transporterades senare till Karolinska universitetssjukhuset för vård. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted Bakom medias rapportering om en viltolycka utanför Torsby den 5 augusti 2012 finns Werner Breski. Han var på väg från en fisketur i Norge till hemmet i Malmö tillsammans med en vän, när de tidigt på morgonen krockade. Livets resa kunde ha slutat där men drygt tio månader efter olyckan promenerar Werner med stadiga steg in till Rehabgruppen Fenix i centrala Malmö, som varit en viktig länk i vårdkedjan. De första veckorna efter olyckan är raderade ur minnet, säger Werner Breski. Han opererades för omfattande ansikts- och skallfrakturer och en subarachnoidalblödning, och vårdades först på NIVA på Karolinska universitetssjukhuset och därefter på IVA i Malmö. Det första han minns är när han drygt fyra veckor efter olyckan vaknade upp på neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus. Jag trodde först jag var död, det var overkligt. När sedan min fru och mina barn hälsade på mig kände jag inte igen dem, det tog säkert en vecka och de blev naturligtvis chockade över det. Det var inte roligt för dem, säger han eftertänksamt och ser upp med pigga ögon. Mitt huvud hängde inte med i processen, allt gick för fort och jag kände att jag hade dålig balans och var svag i min vänstra sida. Och mådde naturligtvis inte riktigt bra, säger han långsamt. Kajsa Jönsson, arbetsterapeut på Rehabgruppen Fenix i Malmö, upplever att patienternas rehabiliteringsbehov är individuellt men att alla i någon form har en begränsad delaktighets- och aktivitetsförmåga. Werner Breski har efter sin traumatiska hjärnskada nått de flesta av sina mål efter tre månaders rehabilitering på Rehabgruppen Fenix. Av tiden på neurologiska kliniken minns han att han kunde förflytta sig ganska bra, och successivt klarnade världen och insikten om vem han var. Vännen som klarat sig helt utan skador fanns också där för samtal och stöd, men eftersom Werner inte hade några minnen från olyckan så fanns inget att älta, konstaterar han allvarligt. Samtidigt skymtar humorn fram när han påpekar: Vi fick inte ens behålla älgen. Men visst snurrade tankarna om hur framtiden skulle bli som nybliven pensionerad gitarrlärare, inte minst med musiken. Stora öppna ytor och väggar i milda duvgrå färger möter patienter och besökare när de kommer till Rehabgruppen Fenix lokaler i centrala Malmö. Här landade Werner Breski i november 2012 efter intensivvård, eftervård på neurologen och 14 dagar på kommunens korttidsrehabilitering. Fenix dagvård har Werner inte besökt sedan han slutade i början av året, och när han i dag fem månader senare träffar arbetsterapeuterna Samir Sehic och Kajsa Jönsson är det ett glatt återseende. Samir Sehic var med och startade verksamheten Kollegan Kajsa Jönsson har arbetat på Fenix i knappt två år och tillsammans med två sjukgymnaster, undersköterska och en sjuksköterska, är de ett väl sammansvetsat och engagerat team som fått möjlighet att utvecklas. Malmö kommun har satsat på verksamheten med bland annat utbildning. Till Fenix remitteras patienter med stroke och traumatiska hjärnskador av läkare inom slutenvården och primärvården och Orupssjukhuset, eller som i Werners fall från kommunens korttidsrehabilitering. En gemensam bedömning av remisserna görs i teamet, berättar Samir Sehic. Vårt samarbete fungerar mycket bra med neurologiska kliniken, som remitter ar flest patienter, men även med andra vårdgivare inom öppen- och slutenvård. Vi kan göra hembesök för bedömning, men det är sällan nödvändigt eftersom vi oftast får rätt patienter till oss, säger Samir. Det är sällsynt att patienter hamnar fel, då handlar det oftast om psykiska problem, djup depression och ångest eller stora sociala problem, påpekar Kajsa. Patienternas rehabiliteringsperiod är ofta upp till tre månader som föregås av en bedömningsperiod där Samir och Kajsa vid fyra tillfällen träffar patienterna. Vid dessa bedömningar används bland annat individanpassade mätinstrument som COPM och Cognistat. Vi försöker prioritera, vissa patienter behöver landa hemma en vecka eller två och vissa har behov av att komma direkt, säger Kajsa. Samir påpekar att det finns en flexibilitet i viss mån, men att rehabiliteringen är tidsbegränsad och målinriktad och att de utifrån sina kriterier tar emot patienter i arbetsför ålder. När det gäller stroke ser de en tydlig ökning Fakta: Rehabgruppen Fenix Rehabgruppen Fenix startade i projektform 2007 och drivs av Malmö kommun. Goda resultat och stor efterfrågan på rehabilit ering för strokepatienter i arbetsför ålder ledde till att verksamheten sedan 2011 är permanent och sedan ett år omfattas även patienter med traumatiska hjärnskador. Målgruppen är patienter som har en sjukdom eller förvärvad hjärnskada som inte är progredierande och har större behov av rehabilitering än vad som kan tillgodoses av exempelvis primärvården. Patient en ska vara skriven i Malmö stad och ha ett ordinärt boende, och på egen hand eller tillsammans med ledsagare kunna transportera sig till verksamheten.

20 Vi börjar ofta träna i tyst miljö och om det fungerar byter vi omgivning och ser om patienten kan hålla koncentration och fokus under en längre tid i sin arbetsuppgift, säger Samir Sehic, till vänster, arbetsterapeut på Rehabgruppen Fenix. Werner Breski, till höger, tränar boxning och sin arm-handmotorik med hjälp av spelkonsolen Wii. Under sin tid på Fenix tränade han tre fyra gånger i veckan. av remisser i gruppen yngre patienter födda på 60-talet, säger han. I Malmö insjuknar 700 personer i stroke varje år och drygt 200 är i arbetsför ålder. En stor styrka är vår möjlighet att lägga upp individuell träning under en längre tid. Vi kan också uppfylla större, bredare och mer omfattande behov och önskemål än om vi varit bundna till våra lokaler. Mål som att kunna orientera sig utomhus eller på varuhus, att cykla i innerstan eller åka buss hade vi sällan kunnat ha, om vi inte kunnat träna i den faktiska aktiviteten, sammanfattar Kajsa. Ett stenkast från Fenix ligger det mångkulturella Möllevångstorget med småaffärer, grönsaksförsäljning och ett sjudande folkliv, och strax intill Folkets Parks grönområden med naturliga hinderbanor. Samir påpekar att träning i olika miljöer och under längre tid gör att hjälpmedel oftast inte blir det primära behovet för patienten, men om det behövs kontaktas givetvis kommunarbetsterapeuten, som har förskrivningsrätt av kognitiva hjälpmedel. När patienten slutar hos oss ska det även finnas en plan för fortsatt träning eller aktivitet i någon form, vilket kan vara inom öppenvården, slutenvården, friskvården eller handikappidrotten, säger han. Samir visar runt i träningssalen med fönster i söderläge där gröna och blå linnegardiner silar juniljuset och i dag strax efter lunch är patienter igång med träning på bland annat gåband och balansplattor, några har sällskap av anhöriga. Werner pekar på Wii, som han ofta använde med olika bollspel i sin träning. I anslutning till träningssalen finns även ett vilrum som används flitigt, likaså träningsköket. För Werner betydde träningen tre fyra gånger i veckan oerhört mycket. Jag var i centrum, och träningen var speciellt utformad efter mina behov och koncentrerad med långa pass, det var mycket bra. Målen var att kunna spela gitarr, och på nytt kunna ägna sig åt sin stora passion, flugfiske. Två gånger i vår har han varit ute och provat, och är ganska nöjd. Även hjärntröttheten som var påtaglig i början har minskat säger han. Träningen inriktades till stor del på att få en fungerande funktion i vänsterarmen och handen genom att träna styrka och koordination, parallellt jobbade vi med kognitiv träning genom vardagsaktiviteter för att öka uthållighet och koncentration, förklarar Samir. Werner har till stor del nått sina mål. Egen envishet och motivation, en väl sammanhållen vårdkedja utan brustna länkar i kombination med professionellt stöd och uppbackning av familjen, hustrun och de två sönerna i 20-årsåldern har haft betydelse. Men visst har det varit tufft medger han. Cirkeln är på något sätt sluten, jag är tillbaks och tränar på Bulltofta friskvård precis som före olyckan. Men jag är inte färdig ännu, säger han och visar sitt vänstra lillfinger. I höst väntar ännu en operation som han hoppas ska ge bättre styrka när han spelar gitarr.

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Utbildningsdag i Uppsala om förvärvad hjärnskada

Utbildningsdag i Uppsala om förvärvad hjärnskada Utbildar INBJUDAN till Utbildningsdag i Uppsala om förvärvad hjärnskada Tema: Konsekvenser vid förvärvad hjärnskada. Plats: Missionskyrkan i Uppsala. Tid: Tisdagen den 8 mars 2016 kl. 9.00 17.00 (registrering

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Preliminärt konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: Syfte: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget, presentera

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Rehabilitering och habilitering i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Berättelsen om Selma

Berättelsen om Selma Berättelsen om Selma Om hur sex professioner vill bidra till en bättre äldreomsorg Innehåll Selmas vardag... 1 Allt hänger ihop för Selma... 1 Vi kan bidra mer till Selmas hälsa... 2 Alla i ett team bidrar

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Tänk på hur man kan kompensera - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Margot Granvik Foto: Robert Olsson Ansvarig handläggare: Catarina Brun Formgivning: Mediagruppen

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada. Landstingens rehabiliteringsinsatser

Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada. Landstingens rehabiliteringsinsatser Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Landstingens rehabiliteringsinsatser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer