Så rena. är dina. händer. no Att leva med ständig trötthet tema sidorna 5 7

Transkript

1 no De vårdrelaterade infektionerna minskar i Norrbotten. Men det finns mer att göra. Det ultravioletta ljuset i handchecken avslöjar allt Så rena sidan 3 är dina händer Att leva med ständig trötthet tema sidorna 5 7 Foto: anders alm Ann-Britt är barnens bästa vän sidan 10 Margit Schiött en skapande kraft sidan 16

2 E n av mina första dagar som landstingsanställd kom ämnet sömn upp i fikarummet. Kommentaren Du ser trött ut! från en kollega till en annan, uttalad med medkänsla och värme, utlöste en stafett av sova-illa-historier som till slut fick mig att fundera på hur vi överhuvudtaget lyckats ta oss till arbetet. Det var intressanta och tragikomiska skildringar, men egentligen berättade situationen ännu mer om sömnbrist som fenomen. I dag är det socialt accepterat Jo, jag sover också dåligt att tala om och erkänna sin trötthet. Det kan till och med fungera som ett socialt kitt att jämföra sina sömnproblem. I stället för lyckade matrecept utbyter man tips på rogivande teer. Namn på försäljare av ergonomiskt utformade kuddar har blivit hårdvaluta. De värsta sömnhistorierna får eget liv och lever vidare, att likna vid myter att förskräckas åt och dra lärdom av. Det gör inte ämnet mindre angeläget. Själv glömmer jag aldrig småbarnsårens förlamande sömnbrist. I dag, flera år senare, känner jag fortfarande djup tacksamhet över varje natts god sömn. Allt blir enklare när man är utvilad, precis på samma sätt som allt känns tungt när man är trött. Landstingstidningen har tidigare berättat om de sömngrupper som landstinget erbjuder, där kognitiv beteendeterapi används för att förändra sov- och tankemönster hos människor med sömnstörningar. I det här numret går vi vidare och tar upp trötthet ur andra aspekter. Enligt en studie är personer i Sverige drabbade av ett kroniskt trötthetssyndromliknande tillstånd, som inte kommer sig av att man tullat på sömntimmarna eller kommit av sig med sovandet. Extrem trötthet kan också vara en följd av en hjärnskada. Ytterligare några lider av dagtrötthet på grund av andningsuppehåll vid snarkning. det här är mitt första nummer som redaktör för Landstingstidningen, ett uppdrag som känns både roligt och utvecklande. Barbro Lindbergh, min företrädare, övergår till frilansverksamhet. Jag önskar henne lycka till. Många av landstingets medarbetare har jag redan träffat under de fem år jag som frilansjournalist skrivit för tidningen. Nu vill jag ha kontakt med er andra också. Vad vill ni läsa om i er personaltidning? Låt mig få veta! Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Barbro Lindbergh Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen NLL Luleå E-post: landstingstidningen@nll.se, ulrika.englund@nll.se Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 19 feb 2009 Årgång 38 Alla prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Vas ska under en treårsperiod utvecklas till Vas+. Arbetet och kostnaden, 52 miljoner kronor, delar landstingen i Norrbotten, Halland och Jämtland på. Foto: photos.com 52 miljoner till utveckling av Vas Landstingen i Halland, Jämtland och Norrbotten har gemensamt avsatt 52 miljoner kronor för att under en treårsperiod utveckla det vårdadministrativa systemet Vas. När Hallands och Jämtlands län valde Vas till sina landsting förband de sig att tillsammans med Norrbotten bekosta och vidareutveckla it-systemet. Nu är tiden inne för en modernisering. Den totala kostnaden, 52 miljoner kronor, fördelar sig på tre år och baserar sig på folkmängden i respektive län: E Norrbotten 6,5 miljoner kronor per år (37,5 procent) E Halland 7,4 miljoner kronor per år (42,5 procent) E Jämtland 3,5 miljoner per år (20 procent) Moderniseringen av Vas innebär nya funktioner, mer flexibel teknik, en ny teknisk plattform, nytt användargränssnitt och bättre anpassning till behoven i verksamheterna. Vi behöver förnya den tekniska plattformen. Tekniken går framåt och vi måste hänga med, förklarar Harriet Haglund, systemansvarig. Hon anser att den största vinsten med den modernare Vas-versionen, kallad Vas+, är att det i framtiden blir möjligt att integrera specialsystem inom vården till Vas. En integrering innebär att man slipper dubbla uppkopplingar. Man minskar därmed också risken för att viktig information inte uppmärksammas Harriet Haglund, systemansvarig för Vas i Norrbotten. Foto: Bert-Ola Isaksson i ett separat datasystem utanför Vas, säger hon. Moderniseringen av Vas är också en förutsättning för att landstingen ska kunna ansluta sig till den nationella patientöversikten, NPÖ. Samlad patientinformation från landets landsting och regioner är ett av it-strategins viktiga mål. De tre landstingen hjälps åt att lösa problem och se möjligheter med ett nytt, modernt it-system, som ska möta alla tänkbara krav på väl fungerande it i respektive landsting. Allt vi gör för att modernisera Vas, det gör vi tillsammans. Vårdprocesserna i respektive landsting är lika. Däremot skiljer sig erfarenheterna av arbetet med Vas väsentligt. Det finns naturligtvis en enkel förklaring till det. Norrbotten var ju först och har därmed också hunnit längst, säger hon. Vas, som började införas i Norrbottens läns landsting 1992, visade sig vara ett vinnande koncept. Det initierades för cirka 20 år sedan av dåvarande it-chefen Tomas Henriksson. Tomas var visionären som såg behovet av ett enhetligt system. Agneta Karlberg, it-strateg, var eldsjälen som såg till att Vas genomfördes. Dåvarande landstingsledning och politiker sade ja till systemet. Det ska de ha all credit för, säger Harriet Haglund. Hon ser i Vas ett utvecklingsbart informationssystem, som är väl anpassat till högt ställda krav och behov. Som ett bevis på detta fick Norrbottens läns landsting Dagens Medicins pris Bästa it-stöd i vården för några år sedan. Barbro Lindbergh 2 ULRIKA ENGLUND, redaktör Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 28 mars 09 Förbud mot solkräm med zinkoxid Läkemedelsverket har beslutat att tio företag som marknadsför solskyddsprodukter som innehåller zinkoxid som UV-filter inte längre får sälja dessa produkter. Anledningen är att användning av zinkoxid för att skydda huden mot UV-strålning inte är tillåten enligt gällande lagstiftning. Zinkoxid kan användas i andra funktioner än som UV-filter och i andra slags produkter än solskyddsprodukter. Sen ballongvidgning ger klinisk effekt Ballongvidgning, PCI, kan minska risken för förtidig död efter hjärtinfarkt även om ingreppet görs upp till 48 timmar efter att patienten fått symptom, rapporterar forskare vid Technische Universität i München. Tidigare har PCI enbart rekommenderats inom de första timmarna. Behandlingen har därefter inte ansetts effektiv.

3 Samarbete för bättre sömn utan tabletter Malmfältens psykiatri samarbetar med Apoteket för att hjälpa psykiskt sjuka att sova bättre utan sömntabletter. Receptet heter kunskap. Patienter och personal vid Malmfältens psykiatri kommer under året att ha möjlighet att lyssna till föreläsningar om metoder som kan ge bättre sömn. Vid träffarna presenterar apoteket Älgen bland annat sitt nya så kallade sömnverktyg, som baseras på kognitiv beteendeterapi. Ett 30-tal personer slöt upp vid den första föreläsningen. Intresset är stort och det är förstås jättekul! Vi vill hjälpa våra patienter att återfå god sömn, utan att de i onödan och i för hög utsträckning förlitar sig på sömnmediciner. Vi köper därför in utbildningsinsatser från Apoteket, säger Annika Stenman, överläkare vid Malmfältens psykiatri. Det finns mellan 600 och 700 aktiva patienter i upptagningsområdet. Många av dem har under kortare eller längre perioder svårt att sova. Psykisk sjukdom och dålig sömn går ofta hand i hand. Att inte sova bra är i sig ingen sjukdom, men kan på sikt öka riskerna att drabbas av både kroppslig och psykisk ohälsa. Vi vet också att tabletter inte är bra i det långa loppet. Det är av den anledningen viktigt att vi stärker individernas förmåga att själv kunna bidra till ett tillfrisknande. Nationell kartläggning visar: Allt färre infektioner på länets sjukhus På Piteå älvdals sjukhus och Sunderby sjukhus drabbas fler patienter av vårdrelaterade infektioner än på länets övriga sjukhus. Det visar den nationella kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort. Vid den senaste mätningen i november 2008 hade infektionerna sjunkit från 11,3 till 11,0 procent i riket på ett halvår. I Norrbotten var minskningen fem procentenheter från 13 procent i maj till knappt åtta procent i november. Förekomsten av antalet vårdrelaterade infektioner bland inlagda patienter varierade mellan sjukhusen: E Gällivare sjukhus 6,6 procent E Kiruna sjukhus 6,0 procent E Piteå sjukhus 9,0 procent E Sunderby sjukhus 9,0 procent Spannet är stort, mellan sex och nio procent. Skillnaderna beror på hur verksamheten ser ut på respektive sjukhus, På varje sjukhus i länet finns en så kallad handcheck. Fläckarna på händerna visar på bristande handhygien. förklarar Kia Karlman, hygienöverläkare vid länets enhet för vårdhygien. Ju svårare sjukdomar patienterna har och ju mer komplicerade behandlingar de får, desto mer ökar risken för infektioner. Patienter som vistas längre pe rioder på sjukhus drabbas oftare än andra av infektioner på grund av att de är sjukare medicinskt sett. De högre siffrorna, 9,0 procent, redovisas också mycket riktigt på sjukhus där patienterna genomgår större operationer och behandlingar. Om patienterna har en åkomma och genomgår rutinåtgärder är risken liten för infektioner. Malmfälten har en yngre medelålder än länet i övrigt och vårdtiderna för patienter inlagda på Kiruna och Gällivare sjukhus är kortare, jämfört med de i Piteå och Sunderbyn som har längre vårdtider. Regionsjukhusen i landet, som har mer komplicerade fall bland gamla och unga patienter, ligger högst vad gäller vårdrelaterade infektioner. De vanligaste infektionerna på sjukhusen är urinvägsinfektioner, hud- och sårinfektioner och lunginflammation. Målet med SKL:s nationella arbete, som drivs i samarbete med alla Sveriges landsting och regioner, är att minska antalet vårdrelaterade infektioner vid landets sjukhus till hälften under Är en nollvision av infektioner i vården möjlig? Nej, en nollvision kan vi aldrig nå, säger Kia Karlman. Men jag tror att vården kan halvera antalet infektioner genom att förändra vissa vårdrutiner. Ett exempel är användningen av urinvägskatetrar, KAD. När du opereras kan nervsystemet bedövas och blåsfunktionen slås ut. Att minimera användningen av katetrar till den tid det är absolut nödvändigt är ett sätt att förhindra infektioner. Vi vet att en urinvägskateter ger bakterier i urinblåsan efter en vecka. Därför ska användningen av en kvarliggande urinvägskateter vara så kort tid som möjlig och alltid ordineras av läkare samt omprövas dagligen, säger Kia Karlman. BARBRO LINDBERGH I första hand kommer patienter vid öppenvårdsenheter att bjudas in. Alla anställda vid Malmfältens psykiatri, knappt hundra personer, blir också tillfrågade. Annika Stenman önskar att så många som möjligt tar chansen. Det räcker inte att patienterna ökar sin kunskap, minst lika viktigt är att personalen gör det. Den har en betydelsefull roll när det kommer till att fånga upp och stötta människor med sömnproblematik. Det här är dessutom bra allmänkunskap, som alla kan ha nytta av i sitt eget liv, säger hon. Fem föreläsningar är inplanerade under Är efterfrågan fortsatt stor kan det bli aktuellt med fler. Öppenhet om fel som begås i vården Ökade rättigheter för patienten och fokus på varför en vårdskada uppstått. Det är huvuddragen i den pågående patientsäkerhetsutredningen, som är tänkt att träda i kraft i juli Utredningen betonar att hög säkerhet inom hälso- och sjukvården bygger på fungerande system som gör det lätt för personalen att arbeta säkert. Det ska till exempel vara mycket svårt att av misstag koppla in fel slang i en medicinteknisk utrustning eller att ta fel läkemedel. Enligt utredningen ska den som bedriver hälso- och sjukvård vara skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att se till att patienter inte drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyldig att rapportera risker som de lägger märke till i verksamheten. Patienten ska få information om vilka möjligheter det finns att få ersättning för det inträffade samt om patientnämndernas verksamhet. Sjuksköterskorna Lisette Eriksson, till vänster, och Anne Lindahl, här tillsammans med patienten Nancy Josefsson, tycker att placeringen av handspriten intill patienternas sängar är bra. Att vara ren om händerna är det viktigaste för att vi ska kunna förhindra infektioner, säger Lisette Eriksson. Foto: ANDERS ALM Hygienöverläkare Kia Karlman med hygiensjuksköterskorna Susanne Frölander (till vänster) och Jeanette Lind (i mitten) vill öka medvetenheten om de basala hygienrutinerna. Målet är att minska antalet vårdrelaterade infektioner till hälften. Rätt kläder och rena händer är A och O Trots att en mycket viktig del i patientsäkerhetsarbetet på våra sjukhus är att förebygga infektioner följer långt ifrån alla vårdgivare basala hygienrutiner rena händer och rätt klädsel. En stickprovskontroll på vårdrelaterade infektioner har gjorts över hela landet under en dag i maj och en dag i november i fjol. Syftet med mätningen är att uppmuntra till en bättre hygien och att öka medvetenheten om vårdrelaterade infektioner. Kampen mot de vårdrelaterade infektionerna är en fråga om goda vårdrutiner och en välutvecklad vårdhygien. Men följsamheten, att uppfylla hygienkraven med handdesinfektion och arbetsklädsel, är trots det låg bland de anställda. Jag skulle tro att följsamheten är cirka 30 procent när det inte görs regelbundna uppföljningar, säger Kia Karlman. Vid dessa tillfällen ökar följsamheten till procent. Hygiensjuksköterskorna på Sunderby sjukhus har till uppgift att utveckla det vårdhygieniska arbetet med rådgivning, information och undervisning till vårdpersonal. De övervakar även det aktuella infektions- och resistensläget. Det absolut viktigaste arbetet med att förhindra infektioner är att tvätta händerna både före och efter patientkontakt och att gnida in handspriten noggrant, poängterar Jeanette Lind. Det finns en metod att kontrollera handdesinfektionen. På varje sjukhus finns en handcheck som är ett hjälpmedel vid information om handhygien. Hygiensjuksköterskorna demonstrerar handchecken. Efter tvättning med handdesinfektionsmedel gnids händerna in med fluorescerande desinfektionsmedel. När händerna sticks in i handchecken visar fläckar var desinfektionen misslyckats. Det är lätt att föreställa sig hur händerna i handchecken skulle se ut under en ring eller klocka, säger Kia Karlman. 3

4 hallå där Erik Pettersson räknar omsorgsfullt skålarna i varje påse ska det finnas 25 stycken. Till vänster Anna-Lena Granberg, en av veteranerna vid Tallbo dagverksamhet i Boden. Jag tycker bäst om att räkna blanketter, säger hon. Foto: JENS BÄCKSTRÖM Jaaa, vi vill jobba Vid Tallbo dagverksamhet ger landstinget elva funktionshindrade arbete Landstinget förser de funktionshindrade vid Tallbo dagverksamhet med arbete. Allt från tvålar och rakhyvlar till rondskålar och blanketter räknas och förpackas i påsar. Det här är en vinna-vinnasituation, säger Stefan Perdahl, verksamhetschef vid Länsservice i Boden. Morgonens samling med kaffe, vaniljkrans och genomgång av dagen är över. Vill ni börja jobba? frågar en i personalen och får ett entusiastiskt jaaa! till svar. Tallbo fungerar som arbetsplats för elva personer med funktionshinder. Några har varit med sedan dagverksamheten, inrymd i ett stenhus intill Nordpoolen i Boden, öppnade för åtta år sedan. Under årens lopp har de sorterat och paketerat mycket av det förbrukningsmaterial som Länsservice skickar ut till sjukhus, vårdcentraler och andra inrättningar i länet. Tanken med Tallbo är att det ska vara så likt ett vanligt arbete som möjligt. De tre gruppledarna, som tillsammans med två personliga assistenter och en resursperson ansvarar för verksamheten, uttrycker glädje över kontakten med Länsservice. 4 Synskadade Oscar Hollström, 26 år, räknar rakhyvlar. Den gröna färgen gör skålarna lättare att urskilja. Vi väljer ut sådant som inte måste vara klart vid en viss tidpunkt för att inte orsaka stress, säger Mats Johansson, lagerchef. Till vänster Stefan Perdahl, verksamhetschef vid Länsservice. Samarbetet betyder mycket för oss. Det här arbetet kan de utföra självständigt. De får känna stolthet, inte minst när de själva är på vårdcentralen och ser sådant som de varit med och sorterat, säger Eva Rönnbäck, gruppledare. Under hösten har hela 95 procent av arbetsuppgifterna kommit från Länsservice. Resterande del har bestått av demonteringsarbete av tangentbord och elektronikprylar åt Savo, en verksamhet inom Bodens kommun. Personalen har tagit fram olika hjälpmedel för att underlätta arbetet. Ett exempel är masonitskivorna med fem numrerade rutor som förenklar räkningsmomentet. En del är i stället märkta med kvadrater, cirklar och stjärnor, något som hjälper den som uppfattar former lättare än siffror. Men det är brukarna som gör jobbet, inte vi i personalen, understryker Peter Engström, personlig assistent åt Erik Pettersson. Den här fredagen är Stefan Perdahl och Mats Johansson, lagerchef vid Länsservice, på plats för att se hur arbetet går till. De framhåller hur nöjda de är. Vi får en mycket noggrann räkning som gör att vi kan leverera rätt mängd. En stressad plockare i vår tidsstyrda verksamhet, där varje sekund och minut räknas, kan inte vara lika noggrann. Vi har aldrig hört att något blivit fel, säger Mats Johansson. Länsservice har fått förfrågningar från olika dagverksamheter arbetsuppgifter för funktionshindrade är efterfrågade i samhället. Landstinget har dock valt att enbart vända sig till Tallbo vad gäller sortering. Därutöver finns en kontakt med Kungsfågeln i Luleå gymnasieby. Autistiska ungdomar arbetar med att plocka isär gamla landstingsskrivbord för återvinning och med att ta bort dekaler från ambulanser som ska säljas. På Tallbo pågår arbetet för fullt. Vid ett av borden sitter Oscar Hollström, 26 år. Han sorterar metodiskt rakhyvlar i olika skålar, för att sedan samla dem i plastpåsar. Hans synfel gör att han håller sig till lite större föremål de tunna blanketterna överlåter han till andra. Skålarna är grönmålade på insidan för att vara lättare att urskilja. Jag tycker att jag ser dem lite bättre. Det går bra att räkna, men helst håller jag på med tangentborden, säger han. Norrbottens läns landsting behöver inte betala för arbetet som de funktionshindrade utför. Den enda kostnaden handlar om tiden det tar att leverera kartonger med föremål. Stefan Perdahl menar att samarbetet ska ses i ett samhällsperspektiv. Det här är ingen påhittad syssla, utan något som verkligen behöver utföras. En mamma ringde mig och berättade hur tacksam hon är över arbetet som vi förser Tallbo med. Ett sådant samtal rör vid de innersta känslorna. Än har han inte hört någon som tycker att det är fel att låta funktionshindrade arbeta åt landstinget. Det är lättare att få förlåtelse än tilllåtelse. Är det någon som anser att vi utnyttjar systemet och kräver att vi ska upphöra så gör vi det. ULRIKA ENGLUND Förbrukningsmaterialet kommer osorterat i kartonger, och skickas tillbaka i märkta påsar. Kristina Strömbäck, verksamhetschef vid Barn- och ungdomsmottagningen i Kalix. Ni har nyligen haft besök av elva representanter från landstinget i Halland. Vad ville de lära sig av er? De är inte nöjda med hur deras barnsjukvård fungerar och vill förändra den med vår verksamhet som förebild. Vi har fört samman barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri till en gemensam enhet. I Halland har de börjat skissa på ett helt nytt sjukhus med all barnsjukvård integrerad. Jag har tidigare varit inbjuden till Halmstad, där jag informerade klinikledningen för de tre specialiteterna om vårt sätt att organisera verksamheten. Nu ville de med egna ögon se hur vi jobbar i Kalix. Är det ovanligt att arbeta som ni gör? Det är inte så vanligt att lägga all barn- och ungdomsverksamhet under samma tak, med gemensam budget och en verksamhetschef. Vi har dessutom lång erfarenhet, vi började redan Vilka är vinsterna med en gemensam organisation? Det finns många fördelar, men framför allt vinner patienterna på det. De slipper bli remitterade hit och dit mellan olika mottagningar. Vi bildar team runt varje barn och har elva yrkeskompetenser samlade på samma ställe. Vårdkedjan är effektiv och vi har en hög tillgänglighet, utan köer. Det finns inga revir att bevaka? Nej, det är patientens behov som styr, inte revir- och organisationsgränser. Vi ser enbart till patientens bästa hos oss är det aldrig någon diskussion om var ett barn eller en ungdom hör hemma. Jag tror att sjukvården har mycket att vinna, både vad gäller kvalitet och ekonomi, på den här sortens helhetsperspektiv. Ni har tidigare haft studiebesök av klinikchefer från barnsjukvården i Sundsvall och har själva varit ute och berättat om er verksamhet. Hur känns det att få så mycket uppmärksamhet? Vi är både stolta och glada! Men framför allt är det bra ur ett patientperspektiv om vårt sätt att arbeta får spridning. Eller som Dan Andersson, verksamhetschef vid barn- och ungdomsmedicin i Halmstad, uttryckte det i en av lokaltidningarna efter studiebesöket i Kalix: Vi ville se hur de jobbar här eftersom de löser problem effektivare än alla andra. Ska ni ha någon mer kontakt med Landstinget Halland? Jag och några ur personalgruppen kommer att få en inbjudan att åka ner och träffa personal i verksamheten, för ytterligare informationsutbyte och stöd. ULRIKA ENGLUND Industrin vill ha öppen redovisning All ekonomisk ersättning som går från läkemedelsföretag till sjukvårdspersonal ska årligen redovisas öppet på individnivå. Det föreslår Läkemedelsindustrins branschorgan Lif. Förändringarna är tänkta att komplettera såväl svenska som internationella etiska regler som reglerar förhållandet mellan läkemedelsindustrin, sjukvårdshuvudmännen och vårdens personal. Lif vill också att alla donationer, gåvor och indirekta ersättningar till vården eller enskilda medarbetare inom vården ska redovisas öppet på årlig basis i en eller flera databaser, skriver Dagens Medicin.

5 tema trötthet E Många söker hjälp på vårdcentralen för att de är trötta. För de flesta är problemet inte sjukdomsrelaterat och så småningom blir de piggare. E Men en del människor är så extremt trötta att de inte kan leva ett normalt liv. De lider av kroniskt trötthetssyndrom. Andra kan känna på samma sätt efter en hjärnskada. I bägge fallen gäller det att lära sig att leva med tröttheten. E Vi gör också ett besök på lungmottagningen på Sunderby sjukhus där de som är trötta på grund av snarkning kan få hjälp. Många patienter kommer till Anna-Lena Zakari, distriktsläkare och chef för Porsöns vårdcentral, för att de är trötta. Den här mamman är den tredje patienten den här dagen som tar upp problem med trötthet. Foto: ANDERS ALM Många patienter söker hjälp på vårdcentralen för att de är trötta. Men för det mesta hittar inte läkarna någon medicinsk förklaring. Jag frågar ut patienterna om allt från kostvanor till sömnbesvär. Ofta ligger det psykosociala orsaker bakom tröttheten, berättar Anna-Lena Zakari, distriktsläkare och chef för Porsöns vårdcentral. Varför är mamma så trött? Anna-Lena Zakari. En ung kvinna kommer in till Porsöns vårdcentral. Hon är den tredje patienten den här dagen hos Anna-Lena Zakari som tar upp problem med trötthet. Det är ett mycket vanligt symptom. Många är oroliga och tror att de har någon allvarlig sjukdom. Jag utreder dem alltid noggrant. Från början utgår jag från ett väldigt brett perspektiv och ställer många frågor om deras sjukdomshistoria, övriga besvär och om psykosociala faktorer, berättar Anna-Lena Zakari. Hon låter alltid patienterna ta olika blodprover för att kontrollera blodvärde, sänka och ämnesomsättningssjukdomar. Även andra prover kan vara aktuella utifrån patientens berättelse. Om jag misstänker något problem med hjärtat tar jag EKG. Men i första hand gäller det att utesluta ämnesomsättningssjukdomar och brist på järn och B12. Många blir lugnade bara av att få veta att inget talar för att de har en allvarlig sjukdom. Om proverna inte visar på någon sjukdom brukar Anna-Lena Zakari fokusera på frågor om motions- och matvanor, Om jag misstänker något problem med hjärtat tar jag EKG. Men i första hand gäller det att utesluta ämnesomsättningssjukdomar och brist på järn och B12. sömn och den psykosociala situationen. Ofta hittar hon då en förklaring till tröttheten. På Porsön bor många studenter som just har flyttat hemifrån. En del äter för ensidig kost och har oregelbundna sovvanor. Andra är deprimerade för att de inte känner någon i Luleå och stänger in sig i lägenheten. För en del från andra länder och från södra Sverige kan det också vara svårt att vänja sig vid mörkret här på vintern. Ibland händer det att jag skriver ut fysisk aktivitet på recept för att poängtera vikten av motion. Jag har också möjlighet att hänvisa dem till Studenthälsans kurator för samtal. En annan grupp som drabbas av trötthet är föräldrar som försöker kombinera jobb och familjeliv. De är ofta så hårt pressade att de kan drabbas av utmattningssymptom. Anna-Lena Zakari tycker att hon kan V hjälpa de flesta patienter. I de flesta fall går tröttheten så småningom över. Men det finns en grupp patienter som lider av en sådan extrem trötthet att de inte kan leva ett normalt liv. Sjukdomen kallas för kroniskt trötthetssyndrom. Ofta debuterar den efter en bakterie- eller virusinfektion. Den pågående infektionen går över, men tröttheten består. Det finns ingen vedertagen medicinsk förklaring till tillståndet. Patienterna som lider av sjukdomen blir extremt trötta av minsta lilla ansträngning. De kan inte gå kortare promenader, handla i affärer, träffa mycket folk, se på TV eller läsa böcker utan att bli mycket trötta och det tar lång tid för dem att återhämta sig. Det räcker inte att ta en eftermiddagslur eller gå och lägga sig klockan åtta på kvällen. Det tar minst ett dygn för de här patienterna att återhämta sig om de vänd FORTS PÅ NÄSTA SIDA 5

6 tema trötthet FORTS från föregående SIDA har ansträngt sig för mycket. Ibland kan de bli sängliggande i flera dagar, säger Mikael Bellander, distriktsläkare på Bergnäsets vårdcentral. När han stötte på en patient med sådana symptom var han tvungen att gå ut på internet för att få information om sjukdomen. I Sverige finns inga riktlinjer för hur man ska ställa diagnos och ta hand om de här patienterna. Jag fick gå efter riktlinjer för primärvården i Australien, som jag hittade på nätet. En oändlig trött som aldrig går Tröttheten är inte kopplad till en viss situation som vid utmattningssyndrom. Det är inte heller en depression som ligger bakom symptomen. Patienterna vill göra saker, men känner att de inte orkar. Däremot kan patienterna bli deprimerade av sjukdomen. Då kan läkaren skriva ut antidepressiva mediciner. Ofta ingår också en störd dygnsrytm och i sådana fall kan sömnmedel fungera för att få ordning på sömnen. Men det finns ingen medicin mot tröttheten, menar Mikael Bellander. Patienterna får i stället lära sig att leva med tröttheten genom aktivitetsplanering. De kan inte göra för många saker samma dag utan måste sprida sina aktiviteter över en längre tid. Genom att successivt öka sina aktiviteter kan en del bli bättre. Men det tar flera år och få blir helt återställda. Som läkare är det väldigt frustrerande för i dag vet ingen vad sjukdomen beror på och det finns ingen behandling för den. Men man kan hjälpa de här patienterna genom att ta deras berättelse på allvar och lyssna på dem, säger han. 6 Ann-Katrin Öhman Fakta Kroniskt trötthetssyndrom E Patienterna har en sjuklig trötthet som inte går att vila bort. E Oftast debuterar sjukdomen efter en virus- eller bakterieinfektion, exempelvis hjärnhinneinflammation. Patienterna får ständiga försämringsperioder och efter att ha ansträngt muskler drabbas de av långvarig matthet och muskelvärk. En del känner sig regelbundet febriga. E Minst 0,2 procent av befolkningen lider av kroniskt trötthetssyndrom. En svensk studie visar att personer i Sverige lider av ett kroniskt trötthetssyndromliknande tillstånd. Av dem är 80 procent kvinnor. E Gottfriesmottagningen i Göteborg är den enda i Sverige som arbetar specifikt med de här patienterna. Annars hamnar de i primärvården där det finns liten kunskap om sjukdomen. E Diagnosen ställs efter de så kallade Fukudakriterierna som kom 1994 eller de snävare Kanadakriterierna som togs fram Men sjukdomen har förmodligen funnits sedan lång tid tillbaka. På 1800-talet talade man om lilla febern och på 1900-talet användes benämningen neurasteni för ett syndrom som har stora likheter med kroniskt trötthetssyndrom. På 1950-talet drabbades sjukvårdspersonal vid ett sjukhus i London av en extrem trötthet efter en infektion. Syndromet fick namnet myalgisk encefalomyelit. Denna diagnos har på senare år sammanförts med kroniskt trötthetssyndrom. Källa: Carl-Gerhard Gottfries, Professor Emeritus, Gottfriesmottagningen. De som har haft en hjärnskada drabbas ofta av extrem trötthet. På Rehabcentrum i Luleå får de lära sig att leva med den och informera omgivningen om hur de mår. - Det är ingenting som syns utåt. En patient sa att hon skulle behöva gå omkring med ett bandage om huvudet för att få folk att förstå att hon inte kan fungera normalt, säger arbetsterapeut Ingela Johansson. Det är accepterat att en diabetiker inte kan äta sötsaker eller att en KOLpatient inte kan röka cigaretter. Men det är få som förstår att någon som har överlevt en trafikolycka, stroke, hjärntumör, hjärtinfarkt eller traumatisk hjärnskada får leva med en ständig trötthet. Alla lyckönskar personen som har klarat sig så bra. Utvändigt syns det inte att han eller hon har varit med om en hjärnskada. Men de här patienterna känner en extrem trötthet som aldrig riktigt går över, säger Ingela Johansson. På Rehabcentrum i Luleå har hon mött patienter som har varit med om en cykelolycka för 15 år sedan och som känner att livet aldrig har blivit sig likt sedan dess. Förutom trötthet lider de av minnesstörningar och koncentrationssvårigheter och ljud- och ljuskänslighet. En del har problem med avståndsbedömningar och med att tolka omgivningen. De orkar mindre både fysiskt och psykiskt. Det är inte alltid de själva förstår vad det är för fel på dem. De känner bara en oändlig trötthet, berättar Ingela Johansson. Hon och arbetsterapeuten Camilla Ridderström arbetar med de här patienterna i grupp med fyra till fem deltagare. För många är det ett stöd att träffa andra som har en extrem trötthet och Problemet för de här patienterna är att de vissa dagar känner sig piggare och då gör de för mycket. De promenerar, lagar mat och går på stan. Efteråt drabbas de av en enorm trötthet som leder till att de inte tar sig upp ur sängen de följande dagarna. känna att de inte är ensamma om symptomen. Gruppen träffas två gånger i veckan under sex veckors tid. De allra flesta är i yrkesverksam ålder mellan 30 och 65 år. En del har blivit remitterade från neurorehab på Sunderby sjukhus, andra kommer från primärvården och ytterligare några nås via annonser i dagspressen. För en del har hjärnskadan nyss inträffat, medan andra har varit friskförklarade under lång tid. Det som de har gemensamt är tröttheten. I gruppen påbörjar vi ett långsiktigt arbete som inte ger resultat förrän om ett halvår eller ett år. Till att börja med lär vi deltagarna att sätta ord på sina symptom så att de kan förklara för omgivningen hur de känner. Det är först på senare år som det har börjat talas om sambandet mellan hjärnskador och trötthet och det är få som känner till det. När patienterna berättar för människor omkring sig att de är trötta får de ofta höra att det beror på årstiden. Det finns inte riktigt någon förståelse för att det är kopplat till en skada som de har drabbats av, berättar Ingela Johansson. Hon och Camilla Ridderström lär patienterna att hantera tröttheten. Det gäller att vara lyhörd. Vi ber deltagarna att fundera över när de är piggast under dagen. Om det är jobbigt för dem att fylla i alla uppgifter när de ska betala sina räkningar kanske de inte ska göra det på kvällen utan klockan tio på förmiddagen. Däremot kanske det inte kräver lika mycket av dem mentalt att exempelvis dammsuga och då kan de göra det på kvällen i stället. Vissa får svårt med simultankapaciteten och kan inte laga lika komplicerade recept som tidigare, utan får satsa på enklare matlagning. Problemet för de här patienterna är att de vissa dagar känner sig piggare och då gör de för mycket. De promenerar, lagar mat och går på stan. Efteråt drabbas de av en enorm trötthet som leder till att de inte tar sig upp ur sängen de följande dagarna. Vi försöker lära dem att planera sina aktiviteter och ha ett veckoperspektiv. De kanske ska göra en sak varje dag och lägga in vilostunder under dagens lopp. ingela johansson, arbetstrapeut Om de blir bjudna på en stor fest tycker vi att det är bra om de går dit, för det ger också energi att göra saker. Men då kanske de måste lägga in en dags vila före och efter festen, menar Ingela Johansson. Deltagarna får tänka efter vad som gör dem trötta. En del som har svårt med avståndsbedömning kan bli väldigt trötta efter en promenad. Andra blir mer trötta av att läsa en bok eftersom de har svårt att koncentrera sig och komma ihåg det de redan har läst. Ingela Johansson och Camilla Ridderström arbetar med andningsövningar för att hjälpa patienterna att slappna av. De har också köpt in ett dataprogram som hjälper till att träna upp minne och koncentration. Patienterna ska lösa uppgifter under 30 till 45 minuter fem dagar i veckan Carin Hyddén fick en hjärnblödning för två år sedan. På Rehabcentrum i Luleå har hon fått hjälp av arbetsterapeuten Ingela Johansson att lära sig att leva med tröttheten. Foto: ANDERS ALM under fem veckors tid. Det har visat sig att den här träningen gör att de arbetar upp förmågan att minnas och koncentrera sig, säger Ingela Johansson. Det finns ingen medicin mot trötthet. Men forskning har visat på en rubbning i överföringen av en substans mellan nervcellerna. För de här patienterna tar substansen fort slut och det krävs mycket återhämtning för att den kemiska balansen ska bli återställd.