Så rena. är dina. händer. no Att leva med ständig trötthet tema sidorna 5 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så rena. är dina. händer. no 1 2009. Att leva med ständig trötthet tema sidorna 5 7"

Transkript

1 no De vårdrelaterade infektionerna minskar i Norrbotten. Men det finns mer att göra. Det ultravioletta ljuset i handchecken avslöjar allt Så rena sidan 3 är dina händer Att leva med ständig trötthet tema sidorna 5 7 Foto: anders alm Ann-Britt är barnens bästa vän sidan 10 Margit Schiött en skapande kraft sidan 16

2 E n av mina första dagar som landstingsanställd kom ämnet sömn upp i fikarummet. Kommentaren Du ser trött ut! från en kollega till en annan, uttalad med medkänsla och värme, utlöste en stafett av sova-illa-historier som till slut fick mig att fundera på hur vi överhuvudtaget lyckats ta oss till arbetet. Det var intressanta och tragikomiska skildringar, men egentligen berättade situationen ännu mer om sömnbrist som fenomen. I dag är det socialt accepterat Jo, jag sover också dåligt att tala om och erkänna sin trötthet. Det kan till och med fungera som ett socialt kitt att jämföra sina sömnproblem. I stället för lyckade matrecept utbyter man tips på rogivande teer. Namn på försäljare av ergonomiskt utformade kuddar har blivit hårdvaluta. De värsta sömnhistorierna får eget liv och lever vidare, att likna vid myter att förskräckas åt och dra lärdom av. Det gör inte ämnet mindre angeläget. Själv glömmer jag aldrig småbarnsårens förlamande sömnbrist. I dag, flera år senare, känner jag fortfarande djup tacksamhet över varje natts god sömn. Allt blir enklare när man är utvilad, precis på samma sätt som allt känns tungt när man är trött. Landstingstidningen har tidigare berättat om de sömngrupper som landstinget erbjuder, där kognitiv beteendeterapi används för att förändra sov- och tankemönster hos människor med sömnstörningar. I det här numret går vi vidare och tar upp trötthet ur andra aspekter. Enligt en studie är personer i Sverige drabbade av ett kroniskt trötthetssyndromliknande tillstånd, som inte kommer sig av att man tullat på sömntimmarna eller kommit av sig med sovandet. Extrem trötthet kan också vara en följd av en hjärnskada. Ytterligare några lider av dagtrötthet på grund av andningsuppehåll vid snarkning. det här är mitt första nummer som redaktör för Landstingstidningen, ett uppdrag som känns både roligt och utvecklande. Barbro Lindbergh, min företrädare, övergår till frilansverksamhet. Jag önskar henne lycka till. Många av landstingets medarbetare har jag redan träffat under de fem år jag som frilansjournalist skrivit för tidningen. Nu vill jag ha kontakt med er andra också. Vad vill ni läsa om i er personaltidning? Låt mig få veta! Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Barbro Lindbergh Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen NLL Luleå E-post: Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 19 feb 2009 Årgång 38 Alla prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Vas ska under en treårsperiod utvecklas till Vas+. Arbetet och kostnaden, 52 miljoner kronor, delar landstingen i Norrbotten, Halland och Jämtland på. Foto: photos.com 52 miljoner till utveckling av Vas Landstingen i Halland, Jämtland och Norrbotten har gemensamt avsatt 52 miljoner kronor för att under en treårsperiod utveckla det vårdadministrativa systemet Vas. När Hallands och Jämtlands län valde Vas till sina landsting förband de sig att tillsammans med Norrbotten bekosta och vidareutveckla it-systemet. Nu är tiden inne för en modernisering. Den totala kostnaden, 52 miljoner kronor, fördelar sig på tre år och baserar sig på folkmängden i respektive län: E Norrbotten 6,5 miljoner kronor per år (37,5 procent) E Halland 7,4 miljoner kronor per år (42,5 procent) E Jämtland 3,5 miljoner per år (20 procent) Moderniseringen av Vas innebär nya funktioner, mer flexibel teknik, en ny teknisk plattform, nytt användargränssnitt och bättre anpassning till behoven i verksamheterna. Vi behöver förnya den tekniska plattformen. Tekniken går framåt och vi måste hänga med, förklarar Harriet Haglund, systemansvarig. Hon anser att den största vinsten med den modernare Vas-versionen, kallad Vas+, är att det i framtiden blir möjligt att integrera specialsystem inom vården till Vas. En integrering innebär att man slipper dubbla uppkopplingar. Man minskar därmed också risken för att viktig information inte uppmärksammas Harriet Haglund, systemansvarig för Vas i Norrbotten. Foto: Bert-Ola Isaksson i ett separat datasystem utanför Vas, säger hon. Moderniseringen av Vas är också en förutsättning för att landstingen ska kunna ansluta sig till den nationella patientöversikten, NPÖ. Samlad patientinformation från landets landsting och regioner är ett av it-strategins viktiga mål. De tre landstingen hjälps åt att lösa problem och se möjligheter med ett nytt, modernt it-system, som ska möta alla tänkbara krav på väl fungerande it i respektive landsting. Allt vi gör för att modernisera Vas, det gör vi tillsammans. Vårdprocesserna i respektive landsting är lika. Däremot skiljer sig erfarenheterna av arbetet med Vas väsentligt. Det finns naturligtvis en enkel förklaring till det. Norrbotten var ju först och har därmed också hunnit längst, säger hon. Vas, som började införas i Norrbottens läns landsting 1992, visade sig vara ett vinnande koncept. Det initierades för cirka 20 år sedan av dåvarande it-chefen Tomas Henriksson. Tomas var visionären som såg behovet av ett enhetligt system. Agneta Karlberg, it-strateg, var eldsjälen som såg till att Vas genomfördes. Dåvarande landstingsledning och politiker sade ja till systemet. Det ska de ha all credit för, säger Harriet Haglund. Hon ser i Vas ett utvecklingsbart informationssystem, som är väl anpassat till högt ställda krav och behov. Som ett bevis på detta fick Norrbottens läns landsting Dagens Medicins pris Bästa it-stöd i vården för några år sedan. Barbro Lindbergh 2 ULRIKA ENGLUND, redaktör Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 28 mars 09 Förbud mot solkräm med zinkoxid Läkemedelsverket har beslutat att tio företag som marknadsför solskyddsprodukter som innehåller zinkoxid som UV-filter inte längre får sälja dessa produkter. Anledningen är att användning av zinkoxid för att skydda huden mot UV-strålning inte är tillåten enligt gällande lagstiftning. Zinkoxid kan användas i andra funktioner än som UV-filter och i andra slags produkter än solskyddsprodukter. Sen ballongvidgning ger klinisk effekt Ballongvidgning, PCI, kan minska risken för förtidig död efter hjärtinfarkt även om ingreppet görs upp till 48 timmar efter att patienten fått symptom, rapporterar forskare vid Technische Universität i München. Tidigare har PCI enbart rekommenderats inom de första timmarna. Behandlingen har därefter inte ansetts effektiv.

3 Samarbete för bättre sömn utan tabletter Malmfältens psykiatri samarbetar med Apoteket för att hjälpa psykiskt sjuka att sova bättre utan sömntabletter. Receptet heter kunskap. Patienter och personal vid Malmfältens psykiatri kommer under året att ha möjlighet att lyssna till föreläsningar om metoder som kan ge bättre sömn. Vid träffarna presenterar apoteket Älgen bland annat sitt nya så kallade sömnverktyg, som baseras på kognitiv beteendeterapi. Ett 30-tal personer slöt upp vid den första föreläsningen. Intresset är stort och det är förstås jättekul! Vi vill hjälpa våra patienter att återfå god sömn, utan att de i onödan och i för hög utsträckning förlitar sig på sömnmediciner. Vi köper därför in utbildningsinsatser från Apoteket, säger Annika Stenman, överläkare vid Malmfältens psykiatri. Det finns mellan 600 och 700 aktiva patienter i upptagningsområdet. Många av dem har under kortare eller längre perioder svårt att sova. Psykisk sjukdom och dålig sömn går ofta hand i hand. Att inte sova bra är i sig ingen sjukdom, men kan på sikt öka riskerna att drabbas av både kroppslig och psykisk ohälsa. Vi vet också att tabletter inte är bra i det långa loppet. Det är av den anledningen viktigt att vi stärker individernas förmåga att själv kunna bidra till ett tillfrisknande. Nationell kartläggning visar: Allt färre infektioner på länets sjukhus På Piteå älvdals sjukhus och Sunderby sjukhus drabbas fler patienter av vårdrelaterade infektioner än på länets övriga sjukhus. Det visar den nationella kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort. Vid den senaste mätningen i november 2008 hade infektionerna sjunkit från 11,3 till 11,0 procent i riket på ett halvår. I Norrbotten var minskningen fem procentenheter från 13 procent i maj till knappt åtta procent i november. Förekomsten av antalet vårdrelaterade infektioner bland inlagda patienter varierade mellan sjukhusen: E Gällivare sjukhus 6,6 procent E Kiruna sjukhus 6,0 procent E Piteå sjukhus 9,0 procent E Sunderby sjukhus 9,0 procent Spannet är stort, mellan sex och nio procent. Skillnaderna beror på hur verksamheten ser ut på respektive sjukhus, På varje sjukhus i länet finns en så kallad handcheck. Fläckarna på händerna visar på bristande handhygien. förklarar Kia Karlman, hygienöverläkare vid länets enhet för vårdhygien. Ju svårare sjukdomar patienterna har och ju mer komplicerade behandlingar de får, desto mer ökar risken för infektioner. Patienter som vistas längre pe rioder på sjukhus drabbas oftare än andra av infektioner på grund av att de är sjukare medicinskt sett. De högre siffrorna, 9,0 procent, redovisas också mycket riktigt på sjukhus där patienterna genomgår större operationer och behandlingar. Om patienterna har en åkomma och genomgår rutinåtgärder är risken liten för infektioner. Malmfälten har en yngre medelålder än länet i övrigt och vårdtiderna för patienter inlagda på Kiruna och Gällivare sjukhus är kortare, jämfört med de i Piteå och Sunderbyn som har längre vårdtider. Regionsjukhusen i landet, som har mer komplicerade fall bland gamla och unga patienter, ligger högst vad gäller vårdrelaterade infektioner. De vanligaste infektionerna på sjukhusen är urinvägsinfektioner, hud- och sårinfektioner och lunginflammation. Målet med SKL:s nationella arbete, som drivs i samarbete med alla Sveriges landsting och regioner, är att minska antalet vårdrelaterade infektioner vid landets sjukhus till hälften under Är en nollvision av infektioner i vården möjlig? Nej, en nollvision kan vi aldrig nå, säger Kia Karlman. Men jag tror att vården kan halvera antalet infektioner genom att förändra vissa vårdrutiner. Ett exempel är användningen av urinvägskatetrar, KAD. När du opereras kan nervsystemet bedövas och blåsfunktionen slås ut. Att minimera användningen av katetrar till den tid det är absolut nödvändigt är ett sätt att förhindra infektioner. Vi vet att en urinvägskateter ger bakterier i urinblåsan efter en vecka. Därför ska användningen av en kvarliggande urinvägskateter vara så kort tid som möjlig och alltid ordineras av läkare samt omprövas dagligen, säger Kia Karlman. BARBRO LINDBERGH I första hand kommer patienter vid öppenvårdsenheter att bjudas in. Alla anställda vid Malmfältens psykiatri, knappt hundra personer, blir också tillfrågade. Annika Stenman önskar att så många som möjligt tar chansen. Det räcker inte att patienterna ökar sin kunskap, minst lika viktigt är att personalen gör det. Den har en betydelsefull roll när det kommer till att fånga upp och stötta människor med sömnproblematik. Det här är dessutom bra allmänkunskap, som alla kan ha nytta av i sitt eget liv, säger hon. Fem föreläsningar är inplanerade under Är efterfrågan fortsatt stor kan det bli aktuellt med fler. Öppenhet om fel som begås i vården Ökade rättigheter för patienten och fokus på varför en vårdskada uppstått. Det är huvuddragen i den pågående patientsäkerhetsutredningen, som är tänkt att träda i kraft i juli Utredningen betonar att hög säkerhet inom hälso- och sjukvården bygger på fungerande system som gör det lätt för personalen att arbeta säkert. Det ska till exempel vara mycket svårt att av misstag koppla in fel slang i en medicinteknisk utrustning eller att ta fel läkemedel. Enligt utredningen ska den som bedriver hälso- och sjukvård vara skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att se till att patienter inte drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyldig att rapportera risker som de lägger märke till i verksamheten. Patienten ska få information om vilka möjligheter det finns att få ersättning för det inträffade samt om patientnämndernas verksamhet. Sjuksköterskorna Lisette Eriksson, till vänster, och Anne Lindahl, här tillsammans med patienten Nancy Josefsson, tycker att placeringen av handspriten intill patienternas sängar är bra. Att vara ren om händerna är det viktigaste för att vi ska kunna förhindra infektioner, säger Lisette Eriksson. Foto: ANDERS ALM Hygienöverläkare Kia Karlman med hygiensjuksköterskorna Susanne Frölander (till vänster) och Jeanette Lind (i mitten) vill öka medvetenheten om de basala hygienrutinerna. Målet är att minska antalet vårdrelaterade infektioner till hälften. Rätt kläder och rena händer är A och O Trots att en mycket viktig del i patientsäkerhetsarbetet på våra sjukhus är att förebygga infektioner följer långt ifrån alla vårdgivare basala hygienrutiner rena händer och rätt klädsel. En stickprovskontroll på vårdrelaterade infektioner har gjorts över hela landet under en dag i maj och en dag i november i fjol. Syftet med mätningen är att uppmuntra till en bättre hygien och att öka medvetenheten om vårdrelaterade infektioner. Kampen mot de vårdrelaterade infektionerna är en fråga om goda vårdrutiner och en välutvecklad vårdhygien. Men följsamheten, att uppfylla hygienkraven med handdesinfektion och arbetsklädsel, är trots det låg bland de anställda. Jag skulle tro att följsamheten är cirka 30 procent när det inte görs regelbundna uppföljningar, säger Kia Karlman. Vid dessa tillfällen ökar följsamheten till procent. Hygiensjuksköterskorna på Sunderby sjukhus har till uppgift att utveckla det vårdhygieniska arbetet med rådgivning, information och undervisning till vårdpersonal. De övervakar även det aktuella infektions- och resistensläget. Det absolut viktigaste arbetet med att förhindra infektioner är att tvätta händerna både före och efter patientkontakt och att gnida in handspriten noggrant, poängterar Jeanette Lind. Det finns en metod att kontrollera handdesinfektionen. På varje sjukhus finns en handcheck som är ett hjälpmedel vid information om handhygien. Hygiensjuksköterskorna demonstrerar handchecken. Efter tvättning med handdesinfektionsmedel gnids händerna in med fluorescerande desinfektionsmedel. När händerna sticks in i handchecken visar fläckar var desinfektionen misslyckats. Det är lätt att föreställa sig hur händerna i handchecken skulle se ut under en ring eller klocka, säger Kia Karlman. 3

4 hallå där Erik Pettersson räknar omsorgsfullt skålarna i varje påse ska det finnas 25 stycken. Till vänster Anna-Lena Granberg, en av veteranerna vid Tallbo dagverksamhet i Boden. Jag tycker bäst om att räkna blanketter, säger hon. Foto: JENS BÄCKSTRÖM Jaaa, vi vill jobba Vid Tallbo dagverksamhet ger landstinget elva funktionshindrade arbete Landstinget förser de funktionshindrade vid Tallbo dagverksamhet med arbete. Allt från tvålar och rakhyvlar till rondskålar och blanketter räknas och förpackas i påsar. Det här är en vinna-vinnasituation, säger Stefan Perdahl, verksamhetschef vid Länsservice i Boden. Morgonens samling med kaffe, vaniljkrans och genomgång av dagen är över. Vill ni börja jobba? frågar en i personalen och får ett entusiastiskt jaaa! till svar. Tallbo fungerar som arbetsplats för elva personer med funktionshinder. Några har varit med sedan dagverksamheten, inrymd i ett stenhus intill Nordpoolen i Boden, öppnade för åtta år sedan. Under årens lopp har de sorterat och paketerat mycket av det förbrukningsmaterial som Länsservice skickar ut till sjukhus, vårdcentraler och andra inrättningar i länet. Tanken med Tallbo är att det ska vara så likt ett vanligt arbete som möjligt. De tre gruppledarna, som tillsammans med två personliga assistenter och en resursperson ansvarar för verksamheten, uttrycker glädje över kontakten med Länsservice. 4 Synskadade Oscar Hollström, 26 år, räknar rakhyvlar. Den gröna färgen gör skålarna lättare att urskilja. Vi väljer ut sådant som inte måste vara klart vid en viss tidpunkt för att inte orsaka stress, säger Mats Johansson, lagerchef. Till vänster Stefan Perdahl, verksamhetschef vid Länsservice. Samarbetet betyder mycket för oss. Det här arbetet kan de utföra självständigt. De får känna stolthet, inte minst när de själva är på vårdcentralen och ser sådant som de varit med och sorterat, säger Eva Rönnbäck, gruppledare. Under hösten har hela 95 procent av arbetsuppgifterna kommit från Länsservice. Resterande del har bestått av demonteringsarbete av tangentbord och elektronikprylar åt Savo, en verksamhet inom Bodens kommun. Personalen har tagit fram olika hjälpmedel för att underlätta arbetet. Ett exempel är masonitskivorna med fem numrerade rutor som förenklar räkningsmomentet. En del är i stället märkta med kvadrater, cirklar och stjärnor, något som hjälper den som uppfattar former lättare än siffror. Men det är brukarna som gör jobbet, inte vi i personalen, understryker Peter Engström, personlig assistent åt Erik Pettersson. Den här fredagen är Stefan Perdahl och Mats Johansson, lagerchef vid Länsservice, på plats för att se hur arbetet går till. De framhåller hur nöjda de är. Vi får en mycket noggrann räkning som gör att vi kan leverera rätt mängd. En stressad plockare i vår tidsstyrda verksamhet, där varje sekund och minut räknas, kan inte vara lika noggrann. Vi har aldrig hört att något blivit fel, säger Mats Johansson. Länsservice har fått förfrågningar från olika dagverksamheter arbetsuppgifter för funktionshindrade är efterfrågade i samhället. Landstinget har dock valt att enbart vända sig till Tallbo vad gäller sortering. Därutöver finns en kontakt med Kungsfågeln i Luleå gymnasieby. Autistiska ungdomar arbetar med att plocka isär gamla landstingsskrivbord för återvinning och med att ta bort dekaler från ambulanser som ska säljas. På Tallbo pågår arbetet för fullt. Vid ett av borden sitter Oscar Hollström, 26 år. Han sorterar metodiskt rakhyvlar i olika skålar, för att sedan samla dem i plastpåsar. Hans synfel gör att han håller sig till lite större föremål de tunna blanketterna överlåter han till andra. Skålarna är grönmålade på insidan för att vara lättare att urskilja. Jag tycker att jag ser dem lite bättre. Det går bra att räkna, men helst håller jag på med tangentborden, säger han. Norrbottens läns landsting behöver inte betala för arbetet som de funktionshindrade utför. Den enda kostnaden handlar om tiden det tar att leverera kartonger med föremål. Stefan Perdahl menar att samarbetet ska ses i ett samhällsperspektiv. Det här är ingen påhittad syssla, utan något som verkligen behöver utföras. En mamma ringde mig och berättade hur tacksam hon är över arbetet som vi förser Tallbo med. Ett sådant samtal rör vid de innersta känslorna. Än har han inte hört någon som tycker att det är fel att låta funktionshindrade arbeta åt landstinget. Det är lättare att få förlåtelse än tilllåtelse. Är det någon som anser att vi utnyttjar systemet och kräver att vi ska upphöra så gör vi det. ULRIKA ENGLUND Förbrukningsmaterialet kommer osorterat i kartonger, och skickas tillbaka i märkta påsar. Kristina Strömbäck, verksamhetschef vid Barn- och ungdomsmottagningen i Kalix. Ni har nyligen haft besök av elva representanter från landstinget i Halland. Vad ville de lära sig av er? De är inte nöjda med hur deras barnsjukvård fungerar och vill förändra den med vår verksamhet som förebild. Vi har fört samman barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri till en gemensam enhet. I Halland har de börjat skissa på ett helt nytt sjukhus med all barnsjukvård integrerad. Jag har tidigare varit inbjuden till Halmstad, där jag informerade klinikledningen för de tre specialiteterna om vårt sätt att organisera verksamheten. Nu ville de med egna ögon se hur vi jobbar i Kalix. Är det ovanligt att arbeta som ni gör? Det är inte så vanligt att lägga all barn- och ungdomsverksamhet under samma tak, med gemensam budget och en verksamhetschef. Vi har dessutom lång erfarenhet, vi började redan Vilka är vinsterna med en gemensam organisation? Det finns många fördelar, men framför allt vinner patienterna på det. De slipper bli remitterade hit och dit mellan olika mottagningar. Vi bildar team runt varje barn och har elva yrkeskompetenser samlade på samma ställe. Vårdkedjan är effektiv och vi har en hög tillgänglighet, utan köer. Det finns inga revir att bevaka? Nej, det är patientens behov som styr, inte revir- och organisationsgränser. Vi ser enbart till patientens bästa hos oss är det aldrig någon diskussion om var ett barn eller en ungdom hör hemma. Jag tror att sjukvården har mycket att vinna, både vad gäller kvalitet och ekonomi, på den här sortens helhetsperspektiv. Ni har tidigare haft studiebesök av klinikchefer från barnsjukvården i Sundsvall och har själva varit ute och berättat om er verksamhet. Hur känns det att få så mycket uppmärksamhet? Vi är både stolta och glada! Men framför allt är det bra ur ett patientperspektiv om vårt sätt att arbeta får spridning. Eller som Dan Andersson, verksamhetschef vid barn- och ungdomsmedicin i Halmstad, uttryckte det i en av lokaltidningarna efter studiebesöket i Kalix: Vi ville se hur de jobbar här eftersom de löser problem effektivare än alla andra. Ska ni ha någon mer kontakt med Landstinget Halland? Jag och några ur personalgruppen kommer att få en inbjudan att åka ner och träffa personal i verksamheten, för ytterligare informationsutbyte och stöd. ULRIKA ENGLUND Industrin vill ha öppen redovisning All ekonomisk ersättning som går från läkemedelsföretag till sjukvårdspersonal ska årligen redovisas öppet på individnivå. Det föreslår Läkemedelsindustrins branschorgan Lif. Förändringarna är tänkta att komplettera såväl svenska som internationella etiska regler som reglerar förhållandet mellan läkemedelsindustrin, sjukvårdshuvudmännen och vårdens personal. Lif vill också att alla donationer, gåvor och indirekta ersättningar till vården eller enskilda medarbetare inom vården ska redovisas öppet på årlig basis i en eller flera databaser, skriver Dagens Medicin.

5 tema trötthet E Många söker hjälp på vårdcentralen för att de är trötta. För de flesta är problemet inte sjukdomsrelaterat och så småningom blir de piggare. E Men en del människor är så extremt trötta att de inte kan leva ett normalt liv. De lider av kroniskt trötthetssyndrom. Andra kan känna på samma sätt efter en hjärnskada. I bägge fallen gäller det att lära sig att leva med tröttheten. E Vi gör också ett besök på lungmottagningen på Sunderby sjukhus där de som är trötta på grund av snarkning kan få hjälp. Många patienter kommer till Anna-Lena Zakari, distriktsläkare och chef för Porsöns vårdcentral, för att de är trötta. Den här mamman är den tredje patienten den här dagen som tar upp problem med trötthet. Foto: ANDERS ALM Många patienter söker hjälp på vårdcentralen för att de är trötta. Men för det mesta hittar inte läkarna någon medicinsk förklaring. Jag frågar ut patienterna om allt från kostvanor till sömnbesvär. Ofta ligger det psykosociala orsaker bakom tröttheten, berättar Anna-Lena Zakari, distriktsläkare och chef för Porsöns vårdcentral. Varför är mamma så trött? Anna-Lena Zakari. En ung kvinna kommer in till Porsöns vårdcentral. Hon är den tredje patienten den här dagen hos Anna-Lena Zakari som tar upp problem med trötthet. Det är ett mycket vanligt symptom. Många är oroliga och tror att de har någon allvarlig sjukdom. Jag utreder dem alltid noggrant. Från början utgår jag från ett väldigt brett perspektiv och ställer många frågor om deras sjukdomshistoria, övriga besvär och om psykosociala faktorer, berättar Anna-Lena Zakari. Hon låter alltid patienterna ta olika blodprover för att kontrollera blodvärde, sänka och ämnesomsättningssjukdomar. Även andra prover kan vara aktuella utifrån patientens berättelse. Om jag misstänker något problem med hjärtat tar jag EKG. Men i första hand gäller det att utesluta ämnesomsättningssjukdomar och brist på järn och B12. Många blir lugnade bara av att få veta att inget talar för att de har en allvarlig sjukdom. Om proverna inte visar på någon sjukdom brukar Anna-Lena Zakari fokusera på frågor om motions- och matvanor, Om jag misstänker något problem med hjärtat tar jag EKG. Men i första hand gäller det att utesluta ämnesomsättningssjukdomar och brist på järn och B12. sömn och den psykosociala situationen. Ofta hittar hon då en förklaring till tröttheten. På Porsön bor många studenter som just har flyttat hemifrån. En del äter för ensidig kost och har oregelbundna sovvanor. Andra är deprimerade för att de inte känner någon i Luleå och stänger in sig i lägenheten. För en del från andra länder och från södra Sverige kan det också vara svårt att vänja sig vid mörkret här på vintern. Ibland händer det att jag skriver ut fysisk aktivitet på recept för att poängtera vikten av motion. Jag har också möjlighet att hänvisa dem till Studenthälsans kurator för samtal. En annan grupp som drabbas av trötthet är föräldrar som försöker kombinera jobb och familjeliv. De är ofta så hårt pressade att de kan drabbas av utmattningssymptom. Anna-Lena Zakari tycker att hon kan V hjälpa de flesta patienter. I de flesta fall går tröttheten så småningom över. Men det finns en grupp patienter som lider av en sådan extrem trötthet att de inte kan leva ett normalt liv. Sjukdomen kallas för kroniskt trötthetssyndrom. Ofta debuterar den efter en bakterie- eller virusinfektion. Den pågående infektionen går över, men tröttheten består. Det finns ingen vedertagen medicinsk förklaring till tillståndet. Patienterna som lider av sjukdomen blir extremt trötta av minsta lilla ansträngning. De kan inte gå kortare promenader, handla i affärer, träffa mycket folk, se på TV eller läsa böcker utan att bli mycket trötta och det tar lång tid för dem att återhämta sig. Det räcker inte att ta en eftermiddagslur eller gå och lägga sig klockan åtta på kvällen. Det tar minst ett dygn för de här patienterna att återhämta sig om de vänd FORTS PÅ NÄSTA SIDA 5

6 tema trötthet FORTS från föregående SIDA har ansträngt sig för mycket. Ibland kan de bli sängliggande i flera dagar, säger Mikael Bellander, distriktsläkare på Bergnäsets vårdcentral. När han stötte på en patient med sådana symptom var han tvungen att gå ut på internet för att få information om sjukdomen. I Sverige finns inga riktlinjer för hur man ska ställa diagnos och ta hand om de här patienterna. Jag fick gå efter riktlinjer för primärvården i Australien, som jag hittade på nätet. En oändlig trött som aldrig går Tröttheten är inte kopplad till en viss situation som vid utmattningssyndrom. Det är inte heller en depression som ligger bakom symptomen. Patienterna vill göra saker, men känner att de inte orkar. Däremot kan patienterna bli deprimerade av sjukdomen. Då kan läkaren skriva ut antidepressiva mediciner. Ofta ingår också en störd dygnsrytm och i sådana fall kan sömnmedel fungera för att få ordning på sömnen. Men det finns ingen medicin mot tröttheten, menar Mikael Bellander. Patienterna får i stället lära sig att leva med tröttheten genom aktivitetsplanering. De kan inte göra för många saker samma dag utan måste sprida sina aktiviteter över en längre tid. Genom att successivt öka sina aktiviteter kan en del bli bättre. Men det tar flera år och få blir helt återställda. Som läkare är det väldigt frustrerande för i dag vet ingen vad sjukdomen beror på och det finns ingen behandling för den. Men man kan hjälpa de här patienterna genom att ta deras berättelse på allvar och lyssna på dem, säger han. 6 Ann-Katrin Öhman Fakta Kroniskt trötthetssyndrom E Patienterna har en sjuklig trötthet som inte går att vila bort. E Oftast debuterar sjukdomen efter en virus- eller bakterieinfektion, exempelvis hjärnhinneinflammation. Patienterna får ständiga försämringsperioder och efter att ha ansträngt muskler drabbas de av långvarig matthet och muskelvärk. En del känner sig regelbundet febriga. E Minst 0,2 procent av befolkningen lider av kroniskt trötthetssyndrom. En svensk studie visar att personer i Sverige lider av ett kroniskt trötthetssyndromliknande tillstånd. Av dem är 80 procent kvinnor. E Gottfriesmottagningen i Göteborg är den enda i Sverige som arbetar specifikt med de här patienterna. Annars hamnar de i primärvården där det finns liten kunskap om sjukdomen. E Diagnosen ställs efter de så kallade Fukudakriterierna som kom 1994 eller de snävare Kanadakriterierna som togs fram Men sjukdomen har förmodligen funnits sedan lång tid tillbaka. På 1800-talet talade man om lilla febern och på 1900-talet användes benämningen neurasteni för ett syndrom som har stora likheter med kroniskt trötthetssyndrom. På 1950-talet drabbades sjukvårdspersonal vid ett sjukhus i London av en extrem trötthet efter en infektion. Syndromet fick namnet myalgisk encefalomyelit. Denna diagnos har på senare år sammanförts med kroniskt trötthetssyndrom. Källa: Carl-Gerhard Gottfries, Professor Emeritus, Gottfriesmottagningen. De som har haft en hjärnskada drabbas ofta av extrem trötthet. På Rehabcentrum i Luleå får de lära sig att leva med den och informera omgivningen om hur de mår. - Det är ingenting som syns utåt. En patient sa att hon skulle behöva gå omkring med ett bandage om huvudet för att få folk att förstå att hon inte kan fungera normalt, säger arbetsterapeut Ingela Johansson. Det är accepterat att en diabetiker inte kan äta sötsaker eller att en KOLpatient inte kan röka cigaretter. Men det är få som förstår att någon som har överlevt en trafikolycka, stroke, hjärntumör, hjärtinfarkt eller traumatisk hjärnskada får leva med en ständig trötthet. Alla lyckönskar personen som har klarat sig så bra. Utvändigt syns det inte att han eller hon har varit med om en hjärnskada. Men de här patienterna känner en extrem trötthet som aldrig riktigt går över, säger Ingela Johansson. På Rehabcentrum i Luleå har hon mött patienter som har varit med om en cykelolycka för 15 år sedan och som känner att livet aldrig har blivit sig likt sedan dess. Förutom trötthet lider de av minnesstörningar och koncentrationssvårigheter och ljud- och ljuskänslighet. En del har problem med avståndsbedömningar och med att tolka omgivningen. De orkar mindre både fysiskt och psykiskt. Det är inte alltid de själva förstår vad det är för fel på dem. De känner bara en oändlig trötthet, berättar Ingela Johansson. Hon och arbetsterapeuten Camilla Ridderström arbetar med de här patienterna i grupp med fyra till fem deltagare. För många är det ett stöd att träffa andra som har en extrem trötthet och Problemet för de här patienterna är att de vissa dagar känner sig piggare och då gör de för mycket. De promenerar, lagar mat och går på stan. Efteråt drabbas de av en enorm trötthet som leder till att de inte tar sig upp ur sängen de följande dagarna. känna att de inte är ensamma om symptomen. Gruppen träffas två gånger i veckan under sex veckors tid. De allra flesta är i yrkesverksam ålder mellan 30 och 65 år. En del har blivit remitterade från neurorehab på Sunderby sjukhus, andra kommer från primärvården och ytterligare några nås via annonser i dagspressen. För en del har hjärnskadan nyss inträffat, medan andra har varit friskförklarade under lång tid. Det som de har gemensamt är tröttheten. I gruppen påbörjar vi ett långsiktigt arbete som inte ger resultat förrän om ett halvår eller ett år. Till att börja med lär vi deltagarna att sätta ord på sina symptom så att de kan förklara för omgivningen hur de känner. Det är först på senare år som det har börjat talas om sambandet mellan hjärnskador och trötthet och det är få som känner till det. När patienterna berättar för människor omkring sig att de är trötta får de ofta höra att det beror på årstiden. Det finns inte riktigt någon förståelse för att det är kopplat till en skada som de har drabbats av, berättar Ingela Johansson. Hon och Camilla Ridderström lär patienterna att hantera tröttheten. Det gäller att vara lyhörd. Vi ber deltagarna att fundera över när de är piggast under dagen. Om det är jobbigt för dem att fylla i alla uppgifter när de ska betala sina räkningar kanske de inte ska göra det på kvällen utan klockan tio på förmiddagen. Däremot kanske det inte kräver lika mycket av dem mentalt att exempelvis dammsuga och då kan de göra det på kvällen i stället. Vissa får svårt med simultankapaciteten och kan inte laga lika komplicerade recept som tidigare, utan får satsa på enklare matlagning. Problemet för de här patienterna är att de vissa dagar känner sig piggare och då gör de för mycket. De promenerar, lagar mat och går på stan. Efteråt drabbas de av en enorm trötthet som leder till att de inte tar sig upp ur sängen de följande dagarna. Vi försöker lära dem att planera sina aktiviteter och ha ett veckoperspektiv. De kanske ska göra en sak varje dag och lägga in vilostunder under dagens lopp. ingela johansson, arbetstrapeut Om de blir bjudna på en stor fest tycker vi att det är bra om de går dit, för det ger också energi att göra saker. Men då kanske de måste lägga in en dags vila före och efter festen, menar Ingela Johansson. Deltagarna får tänka efter vad som gör dem trötta. En del som har svårt med avståndsbedömning kan bli väldigt trötta efter en promenad. Andra blir mer trötta av att läsa en bok eftersom de har svårt att koncentrera sig och komma ihåg det de redan har läst. Ingela Johansson och Camilla Ridderström arbetar med andningsövningar för att hjälpa patienterna att slappna av. De har också köpt in ett dataprogram som hjälper till att träna upp minne och koncentration. Patienterna ska lösa uppgifter under 30 till 45 minuter fem dagar i veckan Carin Hyddén fick en hjärnblödning för två år sedan. På Rehabcentrum i Luleå har hon fått hjälp av arbetsterapeuten Ingela Johansson att lära sig att leva med tröttheten. Foto: ANDERS ALM under fem veckors tid. Det har visat sig att den här träningen gör att de arbetar upp förmågan att minnas och koncentrera sig, säger Ingela Johansson. Det finns ingen medicin mot trötthet. Men forskning har visat på en rubbning i överföringen av en substans mellan nervcellerna. För de här patienterna tar substansen fort slut och det krävs mycket återhämtning för att den kemiska balansen ska bli återställd.

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 21 januari 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag 21 januari 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag 21 januari 2011 NORRBOTTEN Oro för sjukhus Nyligen kom ett förslag om att sjukhusen i Kalix och Kiruna ska sluta med planerade operationer. Vid planerade operationer bestämmer

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 40 Fredag 16 december 2011 NORRBOTTEN Fortsatt tågtrafik Godstrafiken på tåg kommer att fortsätta till april nästa år. I fredags blev företagen som sköter godstrafiken eniga om att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Svenska från början 2

Svenska från början 2 Svenska från början 2 1 Fyll i rätt ord Dygn landskap frisk län sjuk kommun Sjuksköterska behöver vårdcentral akut 1. Det finns 13 kommuner i Jönköpings. 2. Ett är 24 timmar. 3. Forserum, Anneberg och

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer