Trafikverkets upphandlingsstrategin inom drift och underhåll. Tuovi Päiviö

Transkript

1 Trafikverkets upphandlingsstrategin inom drift och underhåll Tuovi Päiviö

2 Generell information om Trafikverket och trafikleder i Finland

3 Trafikverkets strategigrund VERKSAMHETSIDÉ Trafikverket möjliggör fungerande, effektiva och trygga resor och transporter VISION Fungerande trafikförbindelser ett välmående Finland STRATEGISKA SYNPUNKTER För kunden Spåren av vår verksamhet i dag syns i morgon Mera för mindre genom samarbete Människorna åstadkommer resultatet VÄRDEN Vi arbetar tillsammans på ett modigt och nytt sätt Vi värdesätter människan Vi verkar ansvarsfullt Vi är sakkunniga 3

4 Trafikverkets organisation Generaldirektör Juhani Tervala Kommunikation Anna Jokela Stab Timo Hiltunen NTM-samordning Pekka Jokela Juridiska tjänster Rami Metsäpelto Internrevision Trafiksystem Anne Herneoja Investering Kari Ruohonen Drift och underhåll Raimo Tapio Trafikledning Tiina Tuurnala Administration Hannu Mäkikangas Trafikplanering Strategi Trafik- och trafikledsdata Styrning av investeringar Projektplanering Byggherreverksamhet Trafikledshållning Infrastrukturteknik Sjökartläggning Trafiktjänster Trafikstyrning Ekonomi Personal IT Administrativa tjänster 4

5 Järnvägarna i siffror Finlands bannät är kilometer långt, varav cirka 50 % är elektrifierat. På huvudbanorna finns plankorsningar och 43 tunnlar. Med tåg görs årligen 70 miljoner resor, varav 80 % i närtrafiken inom huvudstadsregionen och 20 % i fjärrtrafiken. På järnvägarna transporteras cirka 40 miljoner ton gods per år. 5

6 Vägarna i siffror Det finns cirka kilometer landsvägar i Finland, av vilka cirka kilometer är huvudvägar. Det finns cirka 760 kilometer motorvägar och cirka kilometer gång- och cykelvägar. Antalet broar är cirka Av persontrafiken går 93 % och av godstrafiken 68 % på vägar. Med lastbilar transporteras 344 miljoner ton gods. 6

7 Farlederna i siffror I Finland finns cirka kilometer farleder för handelssjöfarten. Kustfarlederna uppgår till cirka kilometer och de inre vattenvägarna till kilometer. I farlederna finns cirka säkerhetsanordningar för sjöfarten (fyrar, bojar och prickar). Inom farledsnätet finns 41 slusskanaler, av vilka 8 hör till Saima kanal. Finland har 23 hamnar som hålls öppna året om. Cirka 80 % av godstrafiken går via dem. 7

8 Drift och underhåll Trafikverket svarar för drift och underhåll av järnvägar, landsvägar och farleder. På så sätt säkerställs framkomligheten och säkerheten på trafiklederna året om. Det finska bannätet hålls trafikdugligt hela tiden, vilket förutsätter kontinuerlig drift och underhåll. I drift och underhåll ingår granskningar, regelbundet återkommande service, reparationer av fel samt snöarbeten vintertid. Säkerheten och framkomligheten på vägnätet garanteras med noggrann drift och underhåll. På landsvägarna betyder detta drift och underhåll av belagda vägar, grusvägar, broar och vägmiljö samt drift och underhåll av anordningar och konstruktioner invid landsvägarna. I bastrafikledshållningen ingår funktioner som upprätthåller den dagliga framkomligheten, säkerheten och den tekniska nivån. Dessa består av drift av trafikleder, underhållsmuddringar av farleder, service och underhåll av säkerhetsanordningar samt användning av kanaler. Utgångspunkten för trafikledshållningen är ett tryggt nät av trafikleder som motsvarar de logistiska behoven. 8

9 Drift och underhåll av trafikleder består av: UNDERHÅLL DRIFT ANVÄNDNING = finansieringen av inköp av trafikledshållning och trafiktjänster borde indexbindas = att hålla trafiklederna, anordningarna eller konstruktionerna i funktionsdugligt skick dagligen = driftskostnader som är nödvändiga med tanke på trafikledernas funktion (t.ex. energi) 9

10 Drift och underhåll riktar sig till hela nätet av trafikleder Landsvägar Järnvägar Farleder km Riksvägar km Stamvägar km km Stomnät km km Kustfarleder km Regionvägar km Förbindelsevägar km + gång- och cykelvägar ca km exkl. gator och enskilda vägar Övriga bannätet km (elektrifierat km) Inre vattenvägar km (farleder för handelssjöfart km) Slusskanaler 41 st 10

11 Drift och underhåll riktar sig till all trafik Landsvägar Järnvägar Farleder Mängden trafik på trafiklederna miljoner bil km 53 miljoner tåg km fartygsanlöp Persontrafik miljoner pers. km miljoner pers. km 16,6 miljoner passagerare Godstrafik miljoner ton km 418 miljoner ton miljoner ton km 42 miljoner ton 103 miljoner ton 11

12 Centrala drifts- och underhållsuppgifter enligt färdsätt Landsvägar Järnvägar Farleder Vinterväghållning Förnyande av beläggningar Reparation av vägkonstruktioner Reparation av broar Drift av grusvägar Drift av vägmiljö Grönarbeten Renhållning Utrustningar och anordningar Vinterunderhåll Drift och underhåll av överbyggnad sliprar skenor växlar ballast Drift och underhåll av underbyggnad Användning och reparation av system Dagligt underhåll av säkerhetsanordningar Reparation och förnyande av säkerhetsanordningar och användning av kanaler och rörliga broar av farledskonstruktioner smuddringar av system 12

13 Drifts- och underhållsområden för järnvägar 13

14 Entreprenadområden för drift och underhåll av vägar 14

15 Upphandlingsstrategi

16 Upphandlingens verksamhetslinjer arbetets utgångspunkter och mål Aspekter i samband med hanteringen av marknaden för slutanvändare och leverantörer blir allt viktigare Verksamhetslinjer för Trafikverkets* upphandling Trafikverket är en föregångare vid upphandlingen inom infrastruk-tursektorn och vid hanteringen av leverantörsmarknaden Infrastruktursektorns produktivitet förbättras * Dessa riktlinjer gäller all upphandling vid Trafikverket och NMTcentralernas upphandling av infrastruktur 16

17 Vi upphandlar tjänsterna från marknaderna och fokuserar därför på att utveckla upphandlingsverksamheten Målet är att möjliggöra en effektiv och resultatrik upphandlingsverksamhet på följande sätt: öka helhetshanteringen och planmässigheten för upphandlingar skapa enhetliga riktlinjer för upphandlingspraxis för de olika trafikformernas del skapa enhetliga anvisningar för upphandlingar. Resultatet av utvecklingen: synpunkten med tanke på slutanvändaren och hanteringen av leverantörsmarknaderna förstärks infrabranschens produktivitet ökar snabbare än den övriga byggbranschens Trafikverket är en föregångare inom infrabranschen och en vägvisare i fråga om upphandlingar och hanteringen av leverantörsmarknader. 17

18 Riktlinjer för upphandlingar Trafikverkets strategi FÖR KUNDEN SPÅREN AV VÅR VERKSAMHET I DAG SYNS I MORGON MERA FÖR MINDRE GENOM SAMARBETE MÄNNISKORNA ÅSTADKOMMER RESULTATET Strategiska tyngdpunkter inom upphandling Hantering av leverantörsmarknader Slutanvändarsynpunkt genom hela leveranskedjan Effektivitet och samarbete inom leveranskedjan Trygga och hållbara leveranskedjor Mångsidiga resurser och kompetens Centrala utvecklingsobjekt med tanke på strategiska tyngdpunkter inom upphandling 1. Fastställa, styra och genomföra rätt servicenivå genom leveranskedjan 2. Främja och systematiskt utnyttja fungerande marknader 3. Öka planmässigheten och enhetligheten i upphandlingarna samt utnyttja den bästa praxisen i leveranskedjorna 4. Bättre säkerhet i leveranskedjorna 5. Stärka upphandlingskompetensen och -resurserna och göra dem mångsidigare Övriga utvecklingsobjekt med tanke på strategiska tyngdpunkter inom upphandling 7. Säkerställa upphandlingsoch leverantörssamarbetet i 6. Främja den globala leverantörsmarknadssynpunkten en föränderlig omvärld * Dessa riktlinjer gäller alla Trafikverkets upphandlingar och NTM-centralernas infrastrukturupphandlingar Främja innovationer och ny teknologi 9. Utveckla informations- och datahanteringen i leveranskedjorna 10. Främja principerna för en hållbar utveckling i leveranskedjorna 11. Organisera hanteringen av upphandlingen och leverantörsmarknaderna till en fungerande helhet 12. Utnyttja och utveckla den kompetens som finns inom nätet av leverantörer

19 Upphandlingens verksamhetslinjer åtgärder 1. Stärkande av Trafikverkets grepp om hur leverantörsmarkanden kan utnyttjas och utvecklas på ett förutseende och planmässigt sätt. I de produkt- och servicegruppspecifika åtgärdsplaner som utformas i fortsättningen fastställs upphandlingsförfarandet som används i dem. 2. Satsning på slutanvändar- och kundorientering inom ramen för genomförandesätten och -helheten samt de resurser som allokerats vid planeringen. Målet är att identifiera slutanvändarnas och kundernas verkliga behov samt att fastställa och säkerställa rätt servicenivå och rätta kvalitetsmål som gemensamma mål för leveranskedjan. 3. Hanteringen av upphandlingen och leverantörsmarknaden samt de gemensamma upphandlingsförfarandena samordnas strategiskt och planmässigheten och det nära samarbetet ökas. 4. Produktiviteten och effektiviteten ökas genom mångsidigt samarbete med aktörerna i leveranskedjan och genom att tillämpa och utveckla bästa praxis. Den största produktivitets- och kostnadsnyttan uppnås när aktörerna i leveranskedjan samarbetar och när leverantörsmarknadens kompetens utnyttjas redan då upphandlingarna planeras. 5. Upphandlingskompetensen utnyttjas systematiskt och samordnat så att den motsvarar förändringarna i omvärlden och behoven av styrning som de nya verksamhetsmodellerna och hanteringen av leverantörsmarknaden påkallar.

20 Trafikverkets upphandlingskategorier A 1. Planering Upphandlingar för trafikleder och trafiksystemet 2. Investeringsentreprenader 3. Drift 8. Beställnings-, förvaltnings- och upphandlingstjänster Trafikledernas och -systemets övriga upphandlingar 9. Material och anläggningar B 10. FoU Landsvägsfärjor och förbindelsefartyg 6. Sjötrafikens assistanstjänster 13. och utveckling av datasystem 7. Styrning av järnvägstrafiken 12. Stöd till kollektivtrafiken 14. Upphandling av informations- och mätningstjänster 15. Experttjänster Upphandlingar för egen verksamhet 16. Förvaltningstjänster 17. Kompetensutvecklingstjänster 18. ICT

21 UTKAST TILL UPPHANDLINGSKATEGORIER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL Utkast till upphandlingskategorier för drift och underhåll Drift Mätnings- och förvaltningstjänster Landsvägsfärjor och förbindelsefartyg Vägar Vägbelysning Vägar Broar Sjömätning Landsvägsfärjor Järnvägar Farleder Kanaler och rörliga broar El Övrig drift och underhåll Järnvägar Farleder Kanaler och rörliga broar Övriga underhållsarbeten Förbindelsefartyg Banförvaltning Planering av Karttjänster och öriga mätningar Konsulttjänster för upphandling o. övervakning 21 Utgivning av tryckta sjökort

22 Utmaningarna för upphandlingsmetoderna inom drift och underhåll som gäller alla trafikformer enhetliga upphandlingsdokument enhetliga upphandlingssätt enhetliga kvalitets- och säkerhetskrav enhetliga upphandlingssystem enhetliga produktivitetsmål enhetlig styrning och utveckling gemensam och standardiserad verksamhetsplanering skapande av fungerande och livskraftiga marknader drift och underhåll som till alla delar är konkurrensutsatt

23 Vägunderhåll (226 mn euro) 1/2 beläggningar och förbättring av konstruktioner (120 mn euro): 4 aktörer vägutmärkning (15 mn euro): 3 aktörer broar (50 mn euro): flera aktörer utrustning och anläggningar (17 mn euro), inklusive kostnaderna för att ersätta kvicksilverlampor, ca 6 mn euro/år under ett par års tid (separat konkurrensutsättning, ca 10 entreprenader), delvis i anslutning till underhållsentreprenader Reparationer av grusvägar och service av träkonstruktioner samt grundläggande arbeten (även på belagda vägar) (19 mn euro), dels som separata entreprenader dels som underhållsentreprenader förbättring av trafikmiljön (5 mn euro), inkluderat i andra entreprenader flera avtalsmodeller: främst totalentreprenader, även partnerskaps- och serviceavtal har testats som pilotprojekt aktörsfältet håller på att krympa vad gäller belagda vägar, det finns dock fyra, rätt jämnstarka aktörer på marknaden -> den minskande arbetsmängden är knappast ett problem i underhållet av broar har man testat olika stora entreprenader och hittat en bra nivå med tanke på marknadens funktion

24 Vägunderhåll (226 mn euro) 2/2 Utfört 2011: Aktörsfältet för belagda vägar har krympit (5 -> 4) - analys av konsekvenserna Förberedelser och dialog i anslutning till införandet av modeller för service- och partnerskapsavtal I anslutning till arbetet med att dra riktlinjer bör bl.a. beaktas: modellerna för service- och partnerskapsavtal tas officiellt i bruk genom ett beslut av Trafikverkets ledningsgrupp huruvida man ska sträva efter ett enhetligt upphandlingsförfarande för landsvägsoch järnvägsbroar huruvida den nuvarande indelningen i helheter som utförs i anslutning till underhållsentreprenader, eller som konkurrensutsätts separat, är bra

25 Vägdrift (180 mn euro) 1/2 82 regionala entreprenader inom vägunderhåll, 7 aktörer mångåriga entreprenader (5 eller 7 år), omfattande serviceavtal med kvalitetsansvar, entreprenadform: TAE Totalansvarsentreprenad underhåll av vägbelysningen ca 5 mn euro (18 entreprenadregioner, 5-åriga avtal) el 15 mn euro, som en del av Trafikverkets elupphandling via Hansel upphandlingsmodellen för vägservice har finslipats till en fungerande helhet under årens lopp alliansmodellen och andra nya entreprenadformer är intressanta och värda att testa, även om de kräver mycket arbete

26 Vägdrift (180 mn euro) 2/2 Utfört 2011: analys av utfallet hos konkurrensutsättningen av servicen 2011 upphandlingsmodellen för regionalt vägunderhåll har utvecklats i syfte att konkurrensutsätta entreprenaden i Kides enligt alliansmodellen. Vad gäller Kides har man kommit fram till ett konkurrensutsatt förhandlingsförfarande. Utvecklingen av alliansmodellen fortsätter enligt en något längre tidtabell än planerat. I anslutning till arbetet med att dra riktlinjer bör bl.a. beaktas: huruvida man vill och kan ändra de nuvarande gränsytorna för entreprenaderna för underhållet av järnvägar eller kanaler huruvida de regionala entreprenaderna för vägunderhåll till lämpliga delar kunde utökas med NTM-centralernas miljörelaterade infrastrukturupphandlingar

27 Preliminära utvecklingsobjekt för upphandlingen av drift Kvalitetskrav och kvalitetssäkring Mål: Beställaren kan förlita sig på att tjänsten håller kvaliteten och att tjänsten motsvarar det som överenskommits. Kvalitetskraven är mätbara och kvalitetssäkringen är tillräcklig. Det kan verifieras att kundens perspektiv och kvaliteten stämmer överens. Beställaren syns på bygget. Registren stöder kvalitetssäkringen. Kontroll över produktionskedjan under entreprenaden Mål: Kontrollen över hela produktionskedjan är på en tillräcklig nivå och perspektivet omfattar även underentreprenörerna. Underleverantörerna har tillräckliga förutsättningar för sin verksamhet. Alla på bygget uppfyller beställarens mål (= "ett gemensamt mål"). Avtalsmålen omfattar hela verksamhetskedjan. En fungerande och yrkeskunnig marknad Mål: Marknaden är hållbar och mångsidig. Det finns tillräckligt med yrkeskunniga och livsdugliga leverantörer. I entreprenadtävlingarna erhålls tillräckligt många bra anbud. Konkurrensen är lagom hård.

28 Preliminära utvecklingsobjekt för upphandlingen av underhåll Yrkeskunskapen stärks, blir mångsidigare och säkerställs Mål: Beställaren och leverantören har en djup teknisk yrkeskunskap och tillräcklig kännedom om upphandling/handel. Både beställaren och leverantören har tillräckliga resurser. Yrkeskunskapen är på än bredare bas än hittills och de olika transportformerna tas bättre i beaktande. Ansvaret bärs inte bara av en person utan uppdelas mellan flera. Planering av genomförande och upphandling, inkl. utvecklande av upphandlingsprocedurerna Mål: Vid upphandling av underhåll används mångsidigare upphandlingsprocedurer än i dag. Man använder mekanismer för att jämföra livscykelkostnaderna och använder dessa som upphandlingskriterier. I stället för produkter upphandlas allt mer tjänster. Man uppnår ett gott slutresultat ur deras synpunkt som använder trafiklederna. Man vet vad man beställer. Entreprenaderna är helt och hållet under kontroll. Riskhantering Mål: Man säkerställer att entreprenaderna är intressanta och att tillräckligt många vill lämna anbud. Man ser till att leverantörsmarknaden är tillfredsställd. Beställaren inger förtroende. Verksamheten är mer ekonomisk än hittills på grund av en rättvis riskfördelning. Kontrollen över leverantörsmarknaden utvecklas Mål: Beställaren är väl förtrogen med marknaden och strävar efter att leda leverantörsfältet i önskad riktning genom att anpassa omfattningen och innehållet i upphandlingarna till de övriga beställarnas (städerna och kommunerna) behov och verksamhetssätt.