SVENSKA INSTITUTET FÖR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA INSTITUTET FÖR"

Transkript

1 Handikappvetenskap SVENSKA INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT

2

3 Innehåll Målsättningar och organisation...5 Finansiering...5 Forskning...5 Undervisning...6 Rekommendationer...6 Forskarutbildning...7 Doktorander...9 Disputationer och doktorsavhandlingar...14 Seniora forskare och handledare...15 Publikationer...19 Originalartiklar i vetenskapliga publikationer...19 Originalartiklar i andra tidskrifter...28 Böcker...28 Bokkapitel i vetenskapliga publikationer...29 Externa rapporter...32 Interna rapporter...33 Papers, abstracts och posters vid nationella och internationella konferenser...33 Workshops...40 Andra aktiviteter...41

4

5 Målsättningar och organisation Institutet för handikappvetenskap (IHV) etablerades år 2000 på initiativ av flera personer, rektorerna vid Linköpings och Örebro universitet, Bertil Andersson och Janerik Gidlund, professor Jerker Rönnberg, (föreståndare och vetenskaplig sekreterare) Linköpings universitet och professor Berth Danermark (vice ordförande och studierektor för forskarutbildningen), Örebro universitet. IHVs målsättning är att etablera ett i ett internationellt perspektiv kraftfullt forskningsprogram, forskarutbildning i handikappvetenskap och andra grundutbildningar och magisterprogram som på olika sätt tar ämnet handikappvetenskap i anspråk. Målsättningarna för IHV kan summeras enligt nedan: att forskningen ska utgå ifrån erfarenheter hos personer med funktionshinder att forskningen skall stimulera samarbete med myndigheter och industri att forskningen ska relateras till ICF (international classification of functioning, WHO 2001) att producera handikappvetenskaplig forskning av världsklass och att utveckla en modell för forskarutbildningen i handikappvetenskap De två universiteten är båda ansvariga för IHV vars organisation leds av en styrelse som är utnämnd av rektorerna vid universiteten. Styrelsens ordförande är Bengt Westerberg. Styrelsen har ett överordnat ansvar för IHVs finansiella status och verksamhet. Styrelsens uppdrag är: att stimulera utveckling och finansiering av de program och temata som utgör IHVs forskningsprofil att utveckla olika framtida strategier och policys att koordinera ansökningar för extern finansiering att samarbeta med industri och hälsooch sjukvården vid utveckling av forskningsprogram att etablera en internationell referensgrupp med internationellt kända forskare inom området att fungera som ett forum för utbyte av idéer inom det handikappvetenskapliga området Finansiering IHVs verksamhet finansieras genom fakultetsmedel från de båda universiteten samt genom externa forskningsanslag. En viktig del av finansieringen består av individuella kontrakt för doktoranderna. Sådana kontrakt finns med FOI, Linköping, Örebro Läns Landsting, Högskolan i Gävle, Norrköpings kommun, Högskolan Trollhättan-Uddevalla och Östergötlands Läns Landsting. IHV har också ett programanslag från FAS såväl som ett antal projektstöd från finansiärer såsom Riksbankens jubileumsfond, vetenskapsrådet och FAS. Ytterligare stöd har också givits från privata donationer. I en nylig internationell utvärdering av IHV, augusti 2003, på uppdrag av de båda rektorerna, skrevs en utvärderingsrapport av professorerna R. Campbell och K. Hughdahl som resulterade i följande punkter gällande forskning, utbildning samt summerande rekommendationer. (För mer information, se Forskning Enligt utvärderarna är verksamheten vid IHV unik i Europa och möjligen också i ett globalt perspektiv. Liknande verksamhet finns vid universitetet i Illinois, Chicago, men det forskningsprogrammet har inte samma emfas på att integrera hög nivå, vetenskaplig forskning med tillämpningar vilket så tydligt karaktäriserar IHV. Professor Jerker Rönnberg, foto: Vibeke Mathiesen Vetenskaplig publicering bland seniora forskare och doktorander är extremt hög. (150 originalartiklar i vetenskapliga tidsskrifter och mer än 90 böcker, bokkapitel och andra typer av artiklar och rapporter). Institutet för handikappvetenskap - 5

6 Personalen vid IHV är också aktiva presentatörer av sin forskning vid internationella och nationella konferenser och kongresser. Baserat på det material som var inlämnat för utvärderingen, uppskattades kvalitén av arbetet att ligga på en nationell excellensnivå, och på en internationell excellensnivå i % av fallen. Etableringen IHV har konsoliderat och utvidgat pågående forskning vid Linköpings och Örebro universitet, med många samarbetspublikationer under de sista 3 åren. Forskningen baseras på en sammanhållen och utvecklad kunskapsteoretisk grund, bl. a baserat på kritisk realism (Danermark och kollegor) och filosofi (Nordenfelt). Detta grundantagande är mer eller mindre tydligt i all forskning, däremot tar man sin utgångspunkt i olika kärndiscipliner. Med detta följer också vikten av samarbete mellan olika forskningsperspektiv, från historia till grundforskning i försöken att förstå funktionshinder och de sociala förhållanden som omgärdar detta. Publikationerna är balanserade i den meningen att grundforskning och filosofi såväl som översättande och tillämpad forskning med högt brukarvärde inkluderas. Ansatserna berikar varandra och ökar kvalitén i det vetenskapliga arbetet. Forskningspublikationerna involverar doktorander i hög utsträckning såväl som oberoende bidrag från seniora forskare. Forskarutbildningen förstärker forskningsprofilen vid IHV, (se t ex Danermark et al:s textbok om kritisk realism). Den dominerande disciplinen, i termer av högkvalitativ grundforskning, är audiologi och hörselvetenskap omfattande molekylära, biologiska, psykofysiologiska, perceptuella, kognitiva och sociala aspekter på hörande och hörselskadade. Detta område är sannolikt det område med den högsta potentialen för break through. Detta område är också det område som har högsta sannolikheten att generera intäkter och publicitet i framtiden. Sammanfattningsvis: Utvärderarna menar att kvalitén och sammanhållningen av det arbete som producerats av de verksamma inom IHV under de senaste 3 åren är mycket imponerande i ett internationellt perspektiv, vilket förstärker etablerandet av handikappvetenskap som ett forskningsprogram med en excellent doktorandutbildning i centrum. Undervisning Höjdpunkterna av forskarutbildningen är: att det finns en balans av studenter från olika institutioner och med olika avhandlingsämnen. att det uppvisas en excellent produktivitet och publicering av resultat. att doktorander skickar in sina arbeten redan innan två år har gått av utbildningstiden. att ett handikappvetenskapligt fokus är bra integrerat i grundforskning såväl som vetenskapligt. att det finns integrativa angreppssätt till komplexa biomedicinska frågeställningar. IHVs referensram verkar ha haft en stark effekt på kvalitén av den undervisning som bedrivits. att man vidmakthåller hög kvalitet på arbetet genom hög nivå av handledning och genom kritiskt tänkande. att det finns en stor variation av metodologiska angreppssätt både kvalitativa och kvantitativa, baserat på en klar vetenskapsteoretisk grund. Detta får sitt utlopp i den tvärvetenskapliga träningen. Rekommendationer 1. Planering av resurser Styrelsen bör överväga att etablera en forskningsoch ledningsstruktur, med lämplig infrastruktur (administrativt och tekniskt stöd) inom IHV självt, reflekterande det faktum att IHVs specifika forskning och forskarutbildning nu är starkt etablerade och genererar intäkter till universiteten. IHVkopplad finansiering för handledare bör vara permanent och inte känslig för variationer i externfinansiering. Utvärderingen föreslog ett tillskott på separata 20 % tjänster motsvarande 2 heltidsprofessorer, vilket skulle garantera handledningskapaciteten vid IHV motsvarande antagning av 15 doktorander vartannat år. Separata 20 % positioner skulle erbjuda nödvändig flexibilitet med hänsyn till handledningskompetens inom olika forskningsområden, vilket är IHVs kännetecken för tvärvetenskaplig forskning. Bemanningsfrågor bör ses över. Behovet av att ersätta professorerna Arlinger och Borg som båda närmar sig pensionering, och som är världs- 6 - Institutet för handikappvetenskap

7 ledande inom hörselvetenskap, är viktiga utgångspunkter för sådana ansträngningar. Dessutom behovet att fylla hierarkin mellan professorer och doktorandnivån bör motivera forskningsinitiativ vad gäller postdoktjänster. Ett internationellt råd med 3-4 toppforskare inom handikappområdet bör etableras. Rollen för detta råd skulle bli att övervaka utvecklingen av forskningen på ett internationellt perspektiv och att rådge och assistera ledningen vid IHV med avseende på generella frågor som policy, spjutspetsforskning och internationell marknadsföring. 2. Vetenskapligt fokus Vidmakthåll nuvarande excellenta tvärvetenskapliga forskningsprojekt ochfortsätta stödja den vetenskapsteoretiska idékärna som framgångsrikt har bidragit till ett mycket produktivt och högkvalitativt program för forskning och forskarutbild ning Fortsätt med framgångsrikt sökande av externa medel från olika källor på den nationella nivån och öka antalet ansök ningar internationellt När det gäller djup: fokusera på audiologi och hörselvetenskap med ambitionen att göra internationell break-through re search Neurovetenskap: Öka användningen av väletablerade skandinaviska hjärnavbildningsfaciliteter Utifrån ett handikapperspektiv: ta ställning till nya vetenskapsområden såsom forsk ning om det humana genomet, nano teknologi inom hälsa- och kommunikationsområdet samt inom bioetiken. Förbe red nya pilotprojekt och nya typer av sam arbete 3. Forskarutbildning Forskarutbildningen är mycket framgångsrik och våra rekommendationer (se ovan) är menade att stödja och utöka den unika framgången i utvecklandet av tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Inom universiteten, bör ansträngningar läggas ned på att öka marknadsföringen och identitetsskapandet för doktoranderna inom IHV. 4. Övriga aktiviteter En internationellt rådgivande referensgrupp kan hjälpa till med den internationella marknadsföringen och synliggörandet av IHV t ex genom workshops och olika typer av EU-baserade utbildnings- och forskningsprogram. Utveckla IHVs website. Bevaka frågor som har att göra med mångfald i förhållande till bemanning och personal. Ansöka till EU Marie Curie Early Stage Training (MCEST) och EUs forskarutbildningsnätverk (RTN) som inkluderar både forskartjänster och postdoktjänster. Forskarutbildning Linköpings och Örebro universitet är tillsammans ansvariga för forskarutbildningen i handikappvetenskap. Institutionen för vård och omsorg vid Örebro universitet och institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet tjänar som värdar för institutet. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som baseras på kunskap inom medicin, teknik, beteendevetenskapliga, sociala- och kulturella vetenskaper. Skälet till att formulera handikappvetenskap som ett vetenskapsområde är att det ska kunna omfatta olika dimensioner av funktionshinder och handikapp och därmed tillåta att olika perspektiv kan mötas och berika varandra. Handikappvetenskap studerar därmed dimensioner såsom individ-samhälle och natur-kultur. Dimensionen individ-samhälle omfattar individens möjligheter, problem och perspektiv såväl som sociala förhållanden. Dimensionen naturkultur innefattar medicinska och tekniska problemställningar, såväl som beteendevetenskapliga, kulturella och sociala aspekter på funktionshinder och handikapp. Institutet för handikappvetenskap - 7

8 Campus Valla, Linköpings universitet, foto: Masood Khatibi 8 - Institutet för handikappvetenskap

9 Doktorander Gunilla Andersson, född 1964, är leg arbetsterapeut och arbetar inom habiliteringen i Örebro på ett center som heter Upplevelsen. Det är ett aktivitetscenter för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Hon avslutade arbetsterapeutstudierna 1991 och har därefter läst in både kandidat- och magisterexamen i arbetsterapi. Dessutom har hon läst pedagogik, psykoterapi och neuropsykologi. Hon tycker det är berikande att arbeta samtidigt som hon forskar och kombinerar utbildningen med sitt ordinarie arbete. Hennes fördjupningsområde är självskadande beteende hos personer med funktionshinder. Patrik Arvidsson, född 1969, är leg. psykolog och anställd på vuxenhabiliteringen i landstinget Gävleborg. Avhandlingsarbetet handlar om att undersöka olika faktorer som är relaterade till vardagsfungerande/välbefinnande hos personer med utvecklingsstörning. Mer specifikt är syftet att undersöka vilka kroppsfunktioner och omgivningsfaktorer som enligt ICF är starkt relaterade och kliniskt relevanta för självskattad delaktighet hos personer med lindrig utvecklingsstörning. Staffan Bengtsson, född 1970, har en fil.mag. i historia. Han har även studerat bl.a. litteraturhistoria och svenska språket. Hans forskning berör samhällets förhållande till normer, normalitet och avvikelse. Framför allt är det utbildningsfrågan för olika handikappgrupper som utgör studiens empiriska ingång. Frågan om varför skolplikt infördes för gruppen döva och blinda är här en central utgångspunkt. Avhandlingen fungerar utifrån ett historiskt perspektiv, där tiden står i centrum. Stefan Billinger, född 1961, är leg. psykolog/psykoterapeut och har en anställning som skolpsykolog inom Örebro kommun. Hans forskningsfokus är på metodutveckling runt barn och ungdomar som uppvisar svårigheter att styra sig själva på ett ändamålsenligt sätt, svårigheter som gör att de störs/hindras i sin utveckling (svårigheter som bl.a. anses kunna ge upphov till symtom som uppfyller kriterierna för ADHD- och/eller någon ångestdiagnos). Avhandlingsarbetet är inriktat mot att belysa psykologiska fenomen (språk och kognition) runt vår förmåga att styra oss själva på ett ändamålsenligt sätt, i situationer som inte ger oss någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det vi vill uppnå. En målsättning med avhandlingsarbetet är att få fram kunskaper för att möjliggöra utvärderingsbara prövningar av pedagogiska strategier i vardagliga skolsituationer. Kunskaper som möjliggör prövningar av hur vi skapar bra förutsättningar för att hjälpa barnen till vissa specifika språkliga erfarenheter/färdigheter, och prövningar av huruvida dessa sedan hjälper/möjliggör för barnen att mer generellt kunna styra sig själva i situationer som inte ger dem någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det de vill uppnå. Jamie Bolling, född 1955, har en fil.mag. med socialantropologi som huvudämne. Hon har en halvtidstjänst som informatör hos SHIA- Svenska Handikapporganisationers internationella biståndsförening. Hennes avhandlingsarbete kommer att handla om sökandet av stödinsatser, synnerligen personlig assistans, där en jämförelse görs mellan människor med svensk bakgrund och utländsk bakgrund. Tomas Boman, född 1954, är anställd vid Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, och innehar där en kombinerad adjunkts- och studierektorstjänst. Hans special-/ undervisningsområde är sociologi med inriktning mot funktionshinder. Förutom pedagogisk utbildning (fritidspedagog och lärarutbildning inom social omsorg) har Tomas en filosofie magisterexamen i ämnet sociologi. Hans avhandlingsarbete kommer att behandla arbetsmarknadssituationen för personer med funktionshinder. Det tänkta empiriska arbetet kommer bl.a. att belysa frågor om varför man lyckats med vissa arbetsmarknadsåtgärder samt vilka faktorer som är avgörande för att funktionshindrade kan behålla ett arbete. Vilka är de goda exemplen och vad ligger bakom det lyckade resultatet. Katrin Boström, född 1955, har en fil.mag. i socialt arbete och arbetar på Hälsokansliet inom Örebro läns landsting med habilitering, funktionshinder och hjälpmedelsfrågor kopplat till Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag. Forskningsprojektets övergripande syfte är att beskriva livskvalitet och livssituation hos personer med muskeldystrofi över en tioårsperiod. Dessutom syftar forskningsarbetet till att undersöka vad det innebär att vara närstående till en person med ärftlig muskeldystrofi. Marianne Boström, född 1953, är leg arbetsterapeut med en fil mag i vårdvetenskap med ämnena arbetsterapi, pedagogik och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet och undervisar på Institutet för handikappvetenskap - 9

10 arbetsterapeutprogrammet. Hennes avhandling är en teoretisk granskning av begrepp från social teori tillämpad i handlingsinriktad rehabilitering för individer med svårare psykiska funktionsnedsättningar. Per-Inge Carlsson, född 1959, har en läkarexamen med specialistkompetens inom öron, näs-, halssjukdomar och hörselrubbningar. Avhandlingsarbetet syftar till att ge ett brett perspektiv på sensorineurala hörselnedsättningar både vad gäller orsaker (genetiska faktorer, interaktioner) samt konsekvenser. Per-Inge var tidigare sekreterare men är nu ordförande i föreningen Svensk Medicinsk Audiologisk Förening. Örjan Dahlström, född 1973, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Speciellt är han intresserad av medicinsk informatik. Örjans forskningsintresse är kunskapsutvinning och beslutsstöd med datorns hjälp. Framför allt vill han undersöka hur man kan anpassa olika datorapplikationer efter olika människors förutsättningar, kunskap, sätt att tänka, fungera och agera. Henrik Danielsson, född 1974, är civilingenjör i elektroteknik och har på Certec i Lund gjort sitt examensarbete om digitala bilder och afasi. Hans avhandlingsarbete handlar om kognitiva och kommunikativa förutsättningar för bildanvändning hos personer med utvecklingsstörning. Tanja Edvardsson, född 1951, är psykolog med anställning vid Vuxenhabiliteringen, Örebro läns landsting. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva insjuknandet, coping, livskvalitet och konsekvenserna av lågmalign hjärntumör för personerna själva och deras anhöriga i det dagliga livet. Avhandlingen kommer att bidra med nya kunskaper om vad det innebär att få och leva med lågmalign hjärntumör utifrån ett familjeperspektiv. Forskningsresultaten kommer att kunna utgöra underlag för utformningen av rehabiliterings- och habiliteringsprogram samt andra stödinsatser för personer med långsamt växande hjärntumörer och deras närstående. Resultaten blir informativa för hur det professionella mötet med de drabbade personerna och de anhöriga kan utvecklas. Janna Ferreira, född 1973, har en fil.kand. i allmän språkvetenskap och är legitimerad logoped. Hennes stora intresse är AKK; alternativ och kompletterande kommunikation. Janna har arbetat på att ta fram datorträningsprogrammet Comphot (COMputerised PHOnological Training). Det är ett program som tränar språklig medvetenhet hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Programmet är anpassat för att kunna användas även av barn med Cerebral Pares, utan tal och med grava motoriska handikapp. Hennes avhandling kommer att handla om läs- och skrivförmåga hos barn med kombinerat talhandikapp och motoriska svårigheter. Janna samarbetar med Specialpedagogiska Institutet, habiliteringar i länet, samt specialskolor. Kerstin Finndahl, född 1950, har en grundexamen med tonvikt på företagsekonomi och arbetade i många år med företagsekonomisk utredningsverksamhet på nationell nivå. Hon har de senaste åren arbetat med problematiken våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder. Det är ett relativt nytt område och det finns stora mörkertal avseende utsatthet, den rättsliga processen, det stöd som ges och det stöd som kvinnan upplever att hon är i behov av. I avhandlingsarbetet har hon valt att fokusera på samhällets bemötande av utsatta kvinnor med funktionshinder. Vad är det som händer i mötet mellan den som blivit utsatt för övergrepp och den mötande organisationen? Hon är intresserad av den interaktionsprocess som blir en följd av att en kvinna som blivit utsatt för övergrepp söker hjälp. Helena Forne-Wästlund, född 1955, är logoped med specialisering inom audiologopedi och stamning, och har även en fil.kand i nordiska språk, fonetik och arkeologi. Engagemang och inriktning inom kliniskt utvecklingsarbete: Test för språkscreening och talaudiometri. Introducerade under åren metoden för stamningsbehandling Comprehensive Stuttering Program (CSP) i Sverige. Det skedde i samarbete med Robert M. Kroll, biträdande professor i logopedi vid universitetet i Toronto. Temat i hennes avhandling är att studera sambanden mellan stamning, intervention och socialt liv med tonvikt på sociala faktorer i arbetsmiljön. Weronica Fremenius, född 1972, har en fil.kand. i historia. Forskningsprojekt bedrivs kring epilepsins historia i Sverige Projektet har en bred kulturhistorisk ansats, där den röda tråden utgörs av lagen kring äkten-skapsförbud från Assistenttjänstgöring har skett inom IHV med bl a ansvar och samordning för seminarieserier Institutet för handikappvetenskap

11 Johan Gunnarsson, född 1979, har en med. mag. i medicinsk biologi och har även studerat psykologi och matematik. Han använder beteendestudier och funktionell hjärnavbildning för att studera hur hjärnan bearbetar språk, speciellt inriktat på skillnader och likheter mellan talspråk och teckenspråk. Mathias Hällgren, född 1972, är civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Han har avlagt examen för tekn. lic. inom ämnesområdet teknisk audiologi. Hans avhandlingsarbete handlar om central hörselfunktion, där han bl.a. studerar kognitiva förutsättningar för att uppfatta tal i brusiga och störande miljöer. Kajsa Jerlinder, född 1976, har en fil.mag. i pedagogik med inriktning mot friskvård. Hennes licentiatuppsats i handikappvetenskap handlade om idrottsundervisningen för elever med rörelsehinder och de dilemman som följer när krav ställs på att skolans undervisning ska vara rättvis. I avhandlingsarbetet kommer hon att fortsätta att intressera sig för hur idrottsundervisningen bedrivs för barn och ungdomar som har ett rörelsehinder genom att studera ett antal exempel, s.k. fallstudier. Kajsa undervisar i specialpedagogik och hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Olga Keselman, född 1959, har en fil.kand. i språkvetenskap med inriktning mot engelska och logopedi. Hon har magisterexamen i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Under åren arbetade Olga som tolk för Linköpings kommun. Från 1998 har hon arbetat som logoped på en språkförskola i Norrköping. Hennes avhandling kommer att handla om tolkmedierade samtal. Pia Käcker, född 1952, är legitimerad arbetsterapeut med anställning i Norrköpings kommun, där hon arbetar med handikappfrågor. Pias doktorandanställning finansieras helt av Norrköpings kommun och hon har ett sexårigt avtal, vilket innebär att hon arbetar 33 % i kommunen och kan bedriva avhandlingsarbete 67 %. Arbetet i kommunen har under de senare åren (sedan 2000) fokuserats kring olika gruppers möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagslivet. Hur människor med funktionshinder själva upplever att de kan påverka olika LSS- (lagen om stöd och service) insatser, i det särskilda boendet, i den dagliga verksamheten. Intresset har sedan länge varit kommunikation hos personer med svåra förvärvade hjärnskador och avhandlingen är en Grounded Theory inspirerad studie av hur kommunikation/interaktion går till, mellan personer med måttlig/grav förvärvad hjärnskada och personens anhörig/personliga assistent eller personal i gruppbostad. Studien kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka kunskapen om vad som är viktigt för att få till stånd en kommunikation i mötet med personer som till följd av måttlig/grav hjärnskada har svåra språkstörningar. Gunvor Larsson Abbad, född 1970, har en fil.mag. i psykologi och är leg. psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Hon har även studerat olika språk, socialantropologi och religion. Hennes avhandling kommer att handla om funktionshindrades rätt till delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Projektet inkluderar personer i åldrarna år med diagnosen Asperger syndrom. Kunskaper om hur personer med denna diagnos tänker och upplever sin livssituation är begränsade vilket kan leda till att de inte erbjuds bästa möjliga stöd för att uppnå en för dem acceptabel livssituation. Därför syftar det här projektet till att öka kunskapen om just dessa personers förutsättningar och förståelse av livskvalitet. Anna Levén, född 1976, har en fil.kand. i socialpsykologi och är snart civilingenjör i molekylär bioteknik. Det övergripande syftet med hennes forskning är att undersöka kognitiva aspekter av betydelse för tidsuppfattning och prospektivt minne hos individer med utvecklingsstörning. Anna är studentrepresentant i Funkisgruppen som t ex tar upp frågor om tillgänglighet vid Linköpings universitet och rekrytering av studenter med funktionshinder. Kerstin Möller, född 1950, har en fil.mag. i hälsooch sjukvårdsutveckling. Hon har även läst statskunskap, sociologi och ledarskap. Hennes forskningsområde handlar om dövblindhet och samhällsservice. Arbetsnamnet på hennes avhandling är: Stöd och service till personer med dövblindhet - ett dubbelt problem. Hon har själv funktionsnedsättningar och studerar därför på halvfart. Ingvor Pettersson, född 1950, har en fil. mag. i arbetsterapi och är utbildad vårdlärare. Hon arbetar som adjunkt på Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Avhandlingsarbetet syftar bl.a. till att öka kunskapen om betydelsen av att använda hjälpmedel i vardagslivet sett utifrån personer med stroke och Institutet för handikappvetenskap - 11

12 Doktorander antagna 2003, foto: Mats Ringnander deras närstående perspektiv. Vidare syftar arbetet till att utvärdera betydelsen av användning av elektrisk rullstol för utomhusbruk avseende aktivitet, delaktighet och livskvalitet för personer med stroke. Mary Rudner, född 1958, har en fil. kand. i språk från University of Cambridge, Storbritannien och en fil. mag. i kognitionsvetenskap från Linköpings universitet. Hon har arbetat i många år som facköversättare. I sin forskning undersöker Mary kognitiva processer medierade av tal- och teckenspråk. Hennes forskning är experimentell och omfattar beteendestudier och hjärnavbildning. Emelie Rydberg, född 1978, har läst teckenspråkslinjen vid Önnestads Folkhögskola och hörselvetenskapligt program vid Örebro universitet som förutom hörselvetenskap bestod av specialpedagogik och sociologi. Hennes avhandling kommer att handla om döva på arbetsmarknaden. Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå och förklara dövas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Med ställning på arbetsmarknaden avses dels ifall personen är i arbetskraften (sysselsatt eller arbetslös) eller inte i arbetskraften (studerande, pensionärer, hemarbetande). Som sysselsatt kan man vara fast anställd eller tidsbegränsat anställd (vikariat, säsongsarbete, prov/projektanställning, anställning med lönebidrag eller anställningsstöd). Dels avses arbetsvillkor där såväl psykosociala som fysiska aspekter tas upp. Åsa Skagerstrand, född 1969, har en hörselvårdsassistentexamen från 1994 vid vårdhögskolan i Örebro. Hon arbetar sedan 1999 som adjunkt på Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet, ämnesområdet hörselvetenskap. Där undervisar hon främst i akustik, psykoakustik och signalbehandling. Avhandlingsarbetet har arbetstiteln Störande ljud för hörapparatbrukare. Arbetet syftar till att beskriva hur hörapparatbrukares ljudmiljö ser ut med avseende på negativa, störande ljud. Arbetet ska också undersöka hur signalbehandlingen i dagens hörapparater bearbetar dessa typer av ljud och vad som kan göras för att förbättra situationen för hörapparatbrukare, både avseende signalbehandling och i audionomens rehabiliteringsarbete med hörapparatbrukare. Thomas Strandberg, född 1965, har en fil.mag. med socialt arbete som huvudämne samt är utbildad vårdlärare med inriktning mot social omsorg. Avhandlingsarbetet är inriktat på att studera vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada, i syfte att 12 - Institutet för handikappvetenskap

13 öka förståelsen för och belysa den omställningsprocess och de konsekvenser som personerna erfar och upplever inom vardagslivet. De arenor av vardagslivet som särskilt fokuseras är familj och nätverk, arbete och sysselsättning, rekreation och fritid samt boende. Helena Stålnacke, född 1973, har läst till audionom vid Högskolan i Örebro sedermera Örebro universitet erhöll hon en tjänst som universitetsadjunkt vid ämnesområdet hörselvetenskap, Örebro universitet. Hennes Lic-uppsats kommer att handla om språkutvecklingen hos barn i åldern 2-4 år som under sina två första levnadsår haft ett flertal mellanöreinflammationer, så kallade öronbarn. Syftet med studien är att beskriva öronbarnens språk- och talutveckling vad gäller produktion och perception mellan 24 och 48 månaders ålder i jämförelse med barn utan historia av mellanöreinflammationer i matchande åldersgrupp. Syftet är också att utifrån litteratur inom området jämföra öronbarnens språk- och talutveckling mot hörselskadade barn i matchande åldersgrupp. Malin Wass, född 1975, har en fil.mag. i kognitionsvetenskap ifrån Umeå universitet. Hennes avhandling syftar till att undersöka grundläggande kognitiva förmågor som påverkar hur väl barn med cochleaimplantat tillägnar sig språk, både när det gäller taluppfattning, egen talproduktion och läs- och skrivförmåga. Marie Öberg, född 1962, är doktorand vid Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan (INR), Hälsouniversitetet Linköping och Institutet för Handikappvetenskap. Hon har en hörselvårdsassistentexamen och en medicine kandidatexamen i audiologi och är sedan 1989 anställd som audionom vid Hörselvården Universitetssjukhuset, Linköping. Sedan 1999 har hon huvudsakligen arbetat med olika forskningsprojekt som genomförts i samarbete mellan hörapparattillverkaren Oticons forskningscenter Eriksholm och avdelningen för teknisk audiologi vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på att utveckla och testa olika rehabiliteringsmetoder, med syfte att förbättra brukarkompetensen hos förstagångsanvändare av hörapparat. Anett Sundqvist, född 1968, är utbildad vid Göteborgs Universitet och är legitimerad logoped. Hon har jobbat med utredning, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar med tal, språk och kommunikationssvårigheter. Avhandlingsarbetet kommer att beröra datorförmedlad alternativ och kompletterande kommunikation. Ingrid Thyberg, född 1951, fil.mag. i vårdvetenskap och har en tjänst som arbetsterapeut och projektledare på Reumakliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Hennes avhandlingsarbete har sin bas i det kliniska multicenterprojektet Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit (TIRA), som genomförs i en samverkan mellan 10 reumatologenheter. Avhandlingen är tänkt att resultera i fyra delstudier med fokus på funktionshinder hos personer med nydebuterad reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Hälsorelaterad livskvalitet, svårigheter i dagliga aktiviteter och nytta med hjälpmedel kommer att avhandlas. Institutet för handikappvetenskap - 13

14 Disputationer och doktorsavhandlingar Nr 1. Stefan Gustafson, Varieties of reading disability: Phonological and orthographic word decoding deficits and implications for interventions (utgiven år 2000, ISBN ). I sin avhandling undersöker Stefan möjliga orsaker till olika typer av lässvårigheter och möjliga pedagogiska interventioner. Nr 2. Anna Lundqvist, Cognitive functions in drivers with brain injury: Anticipation and adaptation är Annas avhandlingstitel, (utgiven år 2001, ISBN ). Anna belyser i sin avhandling frågan om en patient kan återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. Nr 3. Ulf Andersson, Cognitive deafness. The deterioration of phonological representations in adults with an acquired severe hearing loss and its implications for speech understanding (utgiven år 2001, ISBN ). Ulf redovisar hur en i vuxen ålder förvärvad svårartad hörselskada påverkar förmågan att förstå det talade språket. Vilken betydelse har det för de som fått cochlear implantat inopererat jämfört med de som använder visuell talavläsning? Nr 4. Carin Fredriksson, Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur par-perspektiv om anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder (utgiven år 2001, ISBN ). I Carins avhandling kan vi följa olika par och se hur deras förhållande förändras och hur de utvecklar olika strategier för att kommunikationen ska fungera. Carin är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, arbetsterapeutprogrammet, Örebro universitet. Nr 5. Gunnar Lundberg, Signs, Symptoms, and Disability Related to the Musculo-Skeletal System Studies of Home Care Personnel and Patients with Fibromyalgia (utgiven år 2002, ISBN ). I en studie av kvinnlig hemtjänstpersonal redovisar Gunnar sina resultat om förekomsten av smärta och funktionsinskränkning och dess relation till undersökningsfynd (signs). Nr 6. Anette Kjellberg, Participation Ideology and Everyday Life How to understand the experiences of persons with learning disabilities (utgiven år 2002, ISBN ). Hur ser samspelet ut mellan personer med utvecklingsstörning och deras miljö? är en av frågorna som Anette belyser i sin avhandling. Nr 7. Marie Gustavsson Holmström, Föräldrar med funktionshinder om barn, föräldraskap och familjeliv (utgiven år 2002 på Carlssons bokförlag, ISBN ). Skiljer sig livet åt i en familj där en förälder har någon form av fysiskt funktionshinder från hur andra familjer lever? Det är en av frågorna som Marie ger svar på. Marie har beviljats anslag från FAS till post-dok studier vid School of Occupation and Leisure Sciences, Faculty of Health Sciences,The University of Sydney, Australien. Nr 8. Kersti Samuelsson, Active wheelchair use in daily life Considerations for mobility and seating (utgiven år 2002, ISBN X). Förekomst av sena komplikationer som exempelvis ryggsmärta och skulderbesvär har i denna avhandling kartlagts för personer som använder rullstol på grund av ryggmärgsskada. Effekten av intervention på rullstolens sittergonomi liksom aspekter på rullstolen som förflyttningshjälpmedel presenteras också. Nr 9. Marie Jansson, Två kön eller inget alls Politiska intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (utgiven år 2003, ISBN X). Avhandlingen är publicerad i inom två serier, vid institutionen för hälsa och samhälle (nr 3) och vid institutet för handikappvetenskap (nr 9). Nr. 10. Per-Olof Bergemalm, Audiologiska och kognitiva långtidseffekter av skallskada. (Audiologic and Cognitive long-term sequelae from closed head injury). (utgiven år 2004, ISBN , ISSN ). Skallskador och dess konsekvenser utgör ett stort problem över hela världen och hörselstörningar och kognitiva störningar är vanligt förekommande. Avhandlingen fokuserar på hörselskador och kognitiva störningar ur ett långtids perspektiv hos en grupp välrehabiliterade skallskadepatienter. Såväl perifera som centrala 14 - Institutet för handikappvetenskap

15 auditiva och kognitiva störningar kunde påvisas hos flera av deltagarna. Hos flera av deltagarna kunde även försämring av en sensori-neural hörselnedsättning påvisas och möjligheten att kunna förutsäga detta analyseras. Vidare analyseras och diskuteras självskattad hörsel, kognition och livskvalitet. Nr. 11. Martin Molin, Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (Participant or Outsider? on the upper secondary programme for pupils with intellectual disabilities) (utgiven år 2004, ISBN ). Avhandlingen syftar till att studera hur olika former av delaktighet kommer till uttryck i gymnasiesärskolan. Analysen visar bland annat på möjligheten att tala om att ungdomar i gymnasiesärskolan lever i olika delaktighetsvärldar. Seniora forskare och handledare Madeleine Abrandt Dahlgren Docent vid Linköpings Universitet, lektor i universitetspedagogik vid avdelningen för studier av vuxnas lärande inom vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning. Min forskning har hittills huvudsakligen fokuserat på det universitetspedagogiska fältet, där jag utifrån ett didaktiskt perspektiv och med kvalitativa metoder ägnat mig åt studier av den högre utbildningens förutsättningar, förlopp och effekter på lärandet, både i ett vidare sammanhang och specifikt inriktat mot problembaserat lärande. Ett annat forskningsområde är det vårdpedagogiska fältet, där jag studerat patienters och anhörigas erfarenheter av olika sjukdomstillstånd som en grund för utformande av träningsprogram och patientutbildning. Jag är också programansvarig för det interkontinentala magisterprogrammet Adult learning and global Change, som är ett samarbete mellan fyra olika universitet på fyra olika kontinenter. Gerd Ahlström Professor i omvårdnadsvetenskap, Dr Med Vet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Gerd Ahlström ansvarar och är handledare för ett flertal forskningsprojekt som berör personer som lever med långvariga sjukdomstillstånd, flertalet studeras ur ett familjeperspektiv. Forskningen syftar till att öka förståelsen för vad som är problem och påfrestningar för patienten och den närstående i deras vardag. Ett annat fokus är människors egna resurser att hantera svåra livssituationer till följd av ohälsa och hur detta påverkar upplevd livskvalitet. Några projekt avser interventionsforskning med skräddarsytt vårdprogram med betoning på patientundervisning eller användandet av komplementära hälsometoder. Den kunskap som erhålls från denna forskning kan bidra till att förbättra vårdkvaliteten. För att i vid bemärkelse kunna förstå den livsvärld som patienten och dennes familj upplever i samband med livsförändringar används mångvetenskapliga forskningsmetoder och frågeställningar. Flertalet projekt genomförs med upptäckande eller beskrivande kvalitativa metoder. Andra genomförs som kvasiexperiment med effektmätningar där både kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder används. Instrumentutvecklingen är en del i forskningen och berör livskvalitet, coping och vårdkvalitet. Personer med långvariga sjukdomstillstånd och i synnerhet de Institutet för handikappvetenskap - 15

16 med fortskridande förlopp är med om ett antal personliga förluster av viktiga värden i livet, vilket i litteraturen benämns kronisk sorg. Modeller för omvårdnad behöver utvecklas för att kunna ge riktade insatser till de familjer som sviktar i sin vardag och som behöver stöd för att uppnå en bättre livskvalitet. Gerd är forskningsledare för ett forskningsprogram vid Örebro universitet som benämns Livsförändringar, livskvalitet, patientens resurser och professionell omvårdnad Jan Andersson fil dr, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Linköping. Gerhard Andersson Professor i klinisk psykologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Sivert Antonson är fil. dr. och universitetslektor i handikappvetenskap. Hans avhandling i pedagogik, har titeln Hörselskadade i högskolestudier. Möjligheter och hinder (1998). Han är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg (IVO), Örebro universitet. Idag riktas hans forskningsintresse bland annat mot personer med olika funktionsnedsättningar kopplat till arbetsmarknaden. Han är bland annat författare till boken Stödets betydelse supported employment i kampen för arbete och att bryta utsatthet, vilken trycktes Under 2003 utkom Eva Jeppsson Grassman, Sivert Antonson, Rolf Stål och Lars Svedberg med boken Att drabbas och att forma sitt liv. Om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa. Studentlitteratur, Lund Stig Arlinger Professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping och kliniskt verksam vid Hörselvården, Universitetssjukhuset i Linköping. Forskargruppen arbetar med utveckling av signalbehandling i hörapparater, metoder för anpassning av hörapparater och för utvärdering av hörapparatnytta, metoder för undersökning och beskrivning av såväl perifera som centrala hörselfunktioner och studier av buller och hörselskador. Erik Borg forskar i hörselvetenskapens fysiologiska och medicinska delar. Sedan 1978 är han verksam inom den kliniska audiologin först vid Karolinska sjukhuset och från 1991 i Örebro. Sedan 1998 är han föreståndare för Ahlséns Forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Den forskning han byggt upp i Örebro innefattar bl.a. ärftliga hörselskador, utveckling av diagnostiska metoder och metoder för rehabilitering. Ett övergripande perspektiv är ett ekologiskt synsätt förenat med laboratoriestudier under kontrollerade betingelser. Han leder för närvarande forskningsprojekt om Dövblindas omgivningsorientering; Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning; Hörselskadade barns språkutveckling och Ärftliga faktorers betydelse för uppkomst av bullerskada. Ann-Christin Cederborg Docent och leg psykoterapeut, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes forskning berör barn och ungdomar i utsatta livssituationer och professionellas bemötande av dem. Dessutom studerar hon hur funktionshindrade barn som misstänks vara utsatta för brott hanterar den juridiska processen. Hur asylsökande barn kommer till tals i asylprocessen samt hur barn med Asperger syndrom/autism kommunicerar med sin omgivning är andra pågående projekt hon bedriver. Lotta Coniavitis Gellerstedt Fil dr i sociologi. Engagerad i forskningsprojekt med anknytning till kommunikationshandikapp, bl. a. Hörselvårdsprojektet i Värmlands och Västmanlands läns landsting (rapport Möte med hörselvården 2004), projektet Hörselskadade i arbetslivet (boken Att höra till - om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö utkom 2003 och tre artiklar publiceras under 2004, tillsammans med prof. Berth Danermark). Peter Czigler Bakgrund: logopedexamen 1985, universitetsadjunkt ( ), doktorand ( ) och universitetslektor ( ) i fonetik vid Umeå universitet. Fil dr i fonetik (1998). Avhandlingen belyser vissa svenska konsonantsekvensers temporala egenskaper. Är sedan 2001 universitetslektor i hörselvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Forskning: Czigler arbetar för närvarande med analyser av inspelade samtal mellan audionom och patient ur ett lingvistiskt/psykolingvistiskt perspektiv. Ett annat av Cziglers forskningsintressen gäller talperception där han tillsammans med professor Dawn Behne (NTNU, Trondheim) och docent Kirk Sullivan (Umeå universitet) söker spåra utvecklingsgången för barns perceptionsstrategier när det gäller utveckling av förmågan att perceptuellt skilja mellan svenskans långa och korta vokaler Institutet för handikappvetenskap

17 Berth Danermark Berth är född 1951 och professor i sociologi vid Örebro universitet, institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Han är ansvarig för forskarutbildningen vid IHV. Hans forskning handlar i första hand om psykosociala aspekter på funktionshinder. Forskningsfokus är personer med hörselnedsättning. Torbjörn Falkmer Universitetslektor i Handikappvetenskap med särskild inriktning mot habilitering, vid avd för Rehabiliteringsmedicin, vid INR, Hälsouniversitet i Linköping. Född Arbetsterapeut, 1984, vårdlärarexamen, 1992, habiliteringschef i Halland, 1995, seniorforskare vid VTI, Medicine doktorsexamen vid Hälsouniversitetet i Linköping, på avhandlingen Transport Mobility for Children and Adolescents with Cerebral Palsy (CP), 2001, lektor vid Hälsouniversitetet i Linköping, Forskat om transportmobilitet för barn med funktionshinder. Förarutbildning av körkortsaspiranter med funktionshinder, tillämpad forskning om ITS med avseende på synergonomiska aspekter, tillämpad forskning med avseende på synergonomiska aspekter för professionella förare inom tung industri, ögonrörelsestudier hos förare med och utan funktionshinder, trafikmedicinska frågor. Staffan Förhammar är docent i historia vid Linköpings universitet. Han är anställd som universitetslektor vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Förhammar är huvudhandledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med professor Marie C Nelson är han ansvarig för IHVs historiska dimension. Förhammars forskningsintresse omfattar handikappolitik och socialpolitiska idéer. Björn Gerdle Född 1953 och professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping samt Centrumchef vid Smärt och Rehabiliteringscentrum, US, Linköping. Forskningen rör framförallt smärta och dess konsekvenser samt konsekvenser av neurologiska handikapp. Publikationslistan omfattar ca 134 artiklar i internationella tidskrifter. Peter Gill Född i Cork, Irland, B.A. (Psych.) (1971), M.A. (Ed. Psych.) (1973), University College Cork, M.Ed. (1974), Trinity College Dublin, fil.dr. (1979), Göteborgs universitet, Docent (2000), Professor i pedagogik, Högskolan i Gävle (2001). Innehar Gävles första professur i pedagogik. Under tiden i Irland har han forskat kring barns intelligens, sedan migrationen till Sverige har han studerat ungdomsvåld, moraluppfattningar om våld, våld bland ungdomar, i parrelationer, inom idrott. Har arbetat vid flera svenska universitet och högskolor. Under perioden bodde han på en ö utanför Irlands västkust och grundade Centre for Island Studies, Clare Island, samt utvecklade en verksamhet inom kulturell turism. Han återvände till ett lektorat i Karlstad 1993/94. Har arbetat i Gävle sedan 1995, ämnesföreträdare för Hälsopedagogik, och hjälpt till att utveckla Gävles hälsopedagogiska program. Publikationer inom intelligensmätning, mentalitetsforskning, hälsopedagogik och våldsstudier. Mats Granlund Professor i psykologi med inriktning mot funktionshinder, intervention och hälsa, Mälardalens Högskola. Mats leder tillsammans med Eva Björck-Åkesson forskningsprogrammet CHILD. I CHILD ingår två professorer, en gästprofessor, fem disputerade forskare och 13 doktorander (psykologi, pedagogik, specialpedagogik, medicinsk vetenskap och lingvistik). CHILD är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram angående barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och deras familjer och andra närmiljöer. Mats Granlund har arbetet med forskning angående personer med funktionshinder, speciellt utvecklingsstörning, sedan Han har ca 40 publikationer i internationella tidskrifter och böcker. De flesta inom områdena alternativ kommunikation, barn med grava funktionshinder, familjer med barn med funktionshinder, samt personalfortbildning. Anders Gustavsson Professor vid Pedagogiska institutionen i socialpedagogik och handikappforskning vid Stockholms universitet. Inom 20% av sin anställning leder han forskningen i socialpedagogik vid Institutionen för socialt arbete och han fungerar också som handledare i handikappvetenskap vid IHV. I sin forskning har Gustavsson främst intresserat sig för funktionshindrades livsvillkor i ett existentiellt och samhälleligt perspektiv med speciellt fokus på meningsskapande. Stefan Gustafson Fil dr, universitetslektor vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Stefan disputerade 2000 i ämnet handikappvetenskap. Hans forskning är inriktad på individuella skillna- Institutet för handikappvetenskap - 17

18 der bland barn med lässvårigheter och dessa skillnaders betydelse för läspedagogik samt relationen mellan dyslexi och andra typer av lässvårigheter. Ursula Hass universitetslektor, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Thomas Karlsson universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Birgitta Larsby docent i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Forskningsintressen: psykoakustiska och elektrofysiologiska testmetoder, bullers påverkan på kommunikation och talförståelse sedd i relation till individuell kognitiv förmåga, central hörselfunktion. Lars-Olov Lundqvist är chef på Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Han är fil. dr. i psykologi och hans forskningsområde är emotionspsykologi. Under de senaste 10 åren har han framför allt publicerat sig inom området emotionell kommunikation och i sitt arbete vid Habiliteringens forskningscentrum har han fokuserat på detta område ur ett funktionshinder- och habiliteringsperspektiv. Thomas Lunner adjungerad universitetslektor i teknisk audiologi, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitetet i Linköping. Forskar i frågor kring signalbehandling i hörapparater, hörapparatnytta, kognition och brukarkompetens. Björn Lyxell Professor i psykologi med inriktning mot perception och kognition vid Linköpings universitet. Björn forskar om neurofysiologiska, perceptuella och kognitiva konsekvenser av förvärvade hörselhandikapp och hur dessa är relaterade till möjligheten för kompensation med hjälpmedel (taktila hjälpmedel, hörapparater och cochlea implantat). Björn är också verksam vid Ahlséns Forskningsinstitut i Örebro. Marie C Nelson Professor i socialhistoria vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Hon tjänstgör även vid Tema Hälsa och samhälle inom IHS vid samma universitet. Nelson är handledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med docent Staffan Förhammar är hon ansvarig för IHVs historiska perspektiv. Hennes forskning har inkluderat en studie av 1860-talets hungersnöd i norra Sverige samt undersökningar av epidemier och hälsopolitik på nationell, regional och lokalnivå. Hennes senaste studie rör relationen mellan det internationella hälsoarbetet och utvecklingen av Sveriges hälsopolitik under slutet av och början av 1900-talet. Lennart Nordenfelt är professor vid Tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet. Nordenfelt är fil dr och docent i teoretisk filosofi, numera specialiserad på medicinens vetenskapsteori och etik. Nordenfelt har under de senaste 20 åren framför allt publicerat sig inom hälsoteori inkl. handikappteori. Fokus har legat på studier av dessa discipliners grundbegrepp. Nordenfelt är f.n. President för European Society for the Philosophy of Medicine and Health Care. Jerker Rönnberg Jerker är född 1953, tf professor 1995 och förordnad professor i psykologi ssk handikappvetenskap sedan 1997 vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Jerker bedriver forskning inom området kognition, kommunikation och handikapp utifrån både beteendevetenskapliga och neurovetenskapliga perspektiv. Forskning om minnesprocesser och viktiga språkliga processer (t ex fonologi) utförs på tecken- och talspråk (med hjärnavbildningsteknik), minnesstudier (bildigenkänning) hos individer med utvecklingsstörning, CP-skadades kognitiva och språkliga förutsättningar för användning av symbolsystem och gravt hjärnskadade personers kommunikativa förmåga för att nämna några aktuella projekt. Jerker har stor erfarenhet av kognitiv och kommunikativ forskning inom hörselområdet och är delansvarig inom många andra hörselprojekt. Han har publicerat närmare ett 110-tal artiklar i internationella tidskrifter, ca 40 bok-kapitel och ett flertal böcker. Jerker är också forskningsledare för Cognition, communication, development and disability (CCDD). Thomas Skogh professor i medicinska vetenskaperna, inst.f. klinisk medicin vid Örebro Universitet, och verksam som överläkare vid Reumakliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Forskningen är inriktad på 18 - Institutet för handikappvetenskap

19 autoimmuna sjukdomar och immunreglering. Projekten är såväl kliniska som experimentella och utgår huvudsakligen från patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom. I en cohort av patienter med nydebuterad reumatoid artrit (RA) från Sydöstra sjukvårdsregionen, Örebro, Lindesberg och Eskilstuna ( TIRA-projektet ) studeras RA-sjukdomen utifrån ett brett perspektiv, tex. analys av prediktorer för sjukdomsutveckling, aspekter på funktionsförmåga/adl/livskvalitet/ hjälpmedelsinsatser, hälsoekonomi och epidemiologi. Håkan Thorsén universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Toomas Timpka professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping universitet. Mikael Thyberg med. dr., överläkare, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitet i Linköping. Institutet för handikappvetenskap - 19

20 Publikationer Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. A Abrandt Dahlgren, M. (2003). PBL through the looking glass: Comparing applications in computer engineering, psychology and physiotherapy. International Journal of Engineering Education, 19 (5), Heiwe, S., Clyne, N., & Abrandt Dahlgren, M. (2003). Living with chronic renal failure: Patients experiences of their physical and functional capacity. Physiotherapy Research International, 80, Kärner, A,. Abrandt Dahlgren, M. & Bergdahl, B. (2004). Spouses views on their supportive role in the rehabilitation phase of coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 46 (2), 1-8. Kärner, A., Abrandt Dahlgren, M. & Bergdahl, B. (In press). Conceptions concerning coronary heart disease: Causes and Drug Treatment - Spouses perspective. Journal of Clinical Nursing, (13)1-10. Gustavsson, M., Amilon, A. & Ahlström, G. (2003). Trauma-related distress and mood disorders in the early stage of an acute traumatic hand injury. Journal of Hand Surgery; British and European Volume 28B(4), Påhlson, A., Ek, L. & Ahlström, G. (2003). Smits A. Pitfalls in the assessment of disability in individuals with low-grade gliomas. Journal of Neuro-Onconlogy, 65, Granat, A., Ahlström, G. & Smits, A., (2003). Slutrapport: Ett nytt integrerat omhändertagande av patienter med gliom. Cancerfonden, Stockholm. Widar, M., Ek, A-C. & Ahlström, G., (2004). Coping with long-term pain after a stroke. Journal of Pain and Symptom Management, 27, qualitative study. Disability and Rehabilitation, 26, Wenneberg, SR., Gunnarsson, LG., & Ahlström, G., (2004). Using a novel exercise program in patients with muscular dystrophy Part II: A quantitative study. Disability and Rehabilitation 26, Widar, M., Ahlström, G., & Ek, A-C., (2004). Health-related quality of life in persons with longterm pain after a stroke. Journal of Clinical Nursing, 13, Schröder, A., & Ahlström, G., (2004). Psychiatric care staff s and care associates perceptions of the concept of quality of care: A qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, Gustafsson, M., & Ahlström, G., (2004). Problems experienced during the first year of an acute traumatic hand injury: a prospective study. Journal of Clinical Nursing, 13, Boström, K,. & Ahlström, G., (2004). Living with a deteriorating disease: the trajectory with muscular dystrophy over ten years. Disability and Rehabilitation, 26, Andersson, G., (2003). Tinnitus loudness matchings in relation to annoyance and grading of severity. Auris Nasus Larynx, 30, Andersson, G., Hagman, J., Talianzadeh, R., Svedberg, A., & Larsen, H. C., (2003). Dual-task study of cognitive and postural interference in patients with vestibular disorders. Otology & Neuro-otology, 24, Andersson, G., & Haldrup, D., (2003). Personalized pain words and Stroop interference in chronic pain patients. European Journal of Pain, 7, Andersson, G., & Hägnebo, C., (2003). Hearing impairment, coping strategies, and anxiety sensitivity. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 10, Andersson, G., Ingerholt, C., & Jansson, M., (2003). Autobiographical memory in patients with tinnitus. Psychology & Health, 18, Wenneberg, SR., Gunnarsson, LG., & Ahlström, G., (2004). Using a novel exercise program in patients with muscular dystrophy Part I: A 20 - Institutet för handikappvetenskap

INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006

INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006 Handikappvetenskap INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006 Innehåll Målsättningar och organisation...4 Finansiering...4 Forskning- stark miljösatsning...4 Internationalisering...5 Högskoleverkets utvärdering

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning

4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning PROGRAM 1. Forskarskolans inriktning Forskarskolan vill samla doktorander från alla språkvetenskapliga ämnen vid fakulteten. Dess inriktning är mot språkvetenskaplig grundforskning, framför allt språket

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet Verksamhetsberättelse Svenska Audiologiska Sällskapet 21 mars 2013 till 6 mars 2014 Verksamhetsberättelse för Svenska Audiologiska Sällskapet 21mars 2013 till 6 mars 2014 Styrelsen Styrelsen har under

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng 1(7) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Human Factors 180 higher education

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Meritsammanställning för lärare Medicinska fakulteten Lund Universitet

Meritsammanställning för lärare Medicinska fakulteten Lund Universitet 1 Meritsammanställning för lärare Medicinska fakulteten Lund Universitet Information och instruktion till sökande av anställning som lärare vid medicinska fakulteten. Du söker en anställning via länken

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning HafV Forskning i Västsverige om människor med funktionsnedsättning Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning Måndag 17 november 2008 Pulsen Konferens i Borås med snabbare och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Specialpedagogik i skolan 2014

Specialpedagogik i skolan 2014 inspiration utveckling kunskap Specialpedagogik i skolan 2014 Hur kan du stärka din roll som speciallärare/specialpedagog? Så här kan ni arbeta framgångsrikt med era elever i matematiksvårigheter Neuropsykiatriska

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

REHABILITERINGS MEDICIN

REHABILITERINGS MEDICIN REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp

Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp Inbjudan Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionshindernedsättning och LSS Grundkurs 7,5 hp Kurs: Evidensbaserad praktik inom området funktionshindernedsättning och LSS - Grundkurs.

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer