SVENSKA INSTITUTET FÖR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA INSTITUTET FÖR"

Transkript

1 Handikappvetenskap SVENSKA INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT

2

3 Innehåll Målsättningar och organisation...5 Finansiering...5 Forskning...5 Undervisning...6 Rekommendationer...6 Forskarutbildning...7 Doktorander...9 Disputationer och doktorsavhandlingar...14 Seniora forskare och handledare...15 Publikationer...19 Originalartiklar i vetenskapliga publikationer...19 Originalartiklar i andra tidskrifter...28 Böcker...28 Bokkapitel i vetenskapliga publikationer...29 Externa rapporter...32 Interna rapporter...33 Papers, abstracts och posters vid nationella och internationella konferenser...33 Workshops...40 Andra aktiviteter...41

4

5 Målsättningar och organisation Institutet för handikappvetenskap (IHV) etablerades år 2000 på initiativ av flera personer, rektorerna vid Linköpings och Örebro universitet, Bertil Andersson och Janerik Gidlund, professor Jerker Rönnberg, (föreståndare och vetenskaplig sekreterare) Linköpings universitet och professor Berth Danermark (vice ordförande och studierektor för forskarutbildningen), Örebro universitet. IHVs målsättning är att etablera ett i ett internationellt perspektiv kraftfullt forskningsprogram, forskarutbildning i handikappvetenskap och andra grundutbildningar och magisterprogram som på olika sätt tar ämnet handikappvetenskap i anspråk. Målsättningarna för IHV kan summeras enligt nedan: att forskningen ska utgå ifrån erfarenheter hos personer med funktionshinder att forskningen skall stimulera samarbete med myndigheter och industri att forskningen ska relateras till ICF (international classification of functioning, WHO 2001) att producera handikappvetenskaplig forskning av världsklass och att utveckla en modell för forskarutbildningen i handikappvetenskap De två universiteten är båda ansvariga för IHV vars organisation leds av en styrelse som är utnämnd av rektorerna vid universiteten. Styrelsens ordförande är Bengt Westerberg. Styrelsen har ett överordnat ansvar för IHVs finansiella status och verksamhet. Styrelsens uppdrag är: att stimulera utveckling och finansiering av de program och temata som utgör IHVs forskningsprofil att utveckla olika framtida strategier och policys att koordinera ansökningar för extern finansiering att samarbeta med industri och hälsooch sjukvården vid utveckling av forskningsprogram att etablera en internationell referensgrupp med internationellt kända forskare inom området att fungera som ett forum för utbyte av idéer inom det handikappvetenskapliga området Finansiering IHVs verksamhet finansieras genom fakultetsmedel från de båda universiteten samt genom externa forskningsanslag. En viktig del av finansieringen består av individuella kontrakt för doktoranderna. Sådana kontrakt finns med FOI, Linköping, Örebro Läns Landsting, Högskolan i Gävle, Norrköpings kommun, Högskolan Trollhättan-Uddevalla och Östergötlands Läns Landsting. IHV har också ett programanslag från FAS såväl som ett antal projektstöd från finansiärer såsom Riksbankens jubileumsfond, vetenskapsrådet och FAS. Ytterligare stöd har också givits från privata donationer. I en nylig internationell utvärdering av IHV, augusti 2003, på uppdrag av de båda rektorerna, skrevs en utvärderingsrapport av professorerna R. Campbell och K. Hughdahl som resulterade i följande punkter gällande forskning, utbildning samt summerande rekommendationer. (För mer information, se Forskning Enligt utvärderarna är verksamheten vid IHV unik i Europa och möjligen också i ett globalt perspektiv. Liknande verksamhet finns vid universitetet i Illinois, Chicago, men det forskningsprogrammet har inte samma emfas på att integrera hög nivå, vetenskaplig forskning med tillämpningar vilket så tydligt karaktäriserar IHV. Professor Jerker Rönnberg, foto: Vibeke Mathiesen Vetenskaplig publicering bland seniora forskare och doktorander är extremt hög. (150 originalartiklar i vetenskapliga tidsskrifter och mer än 90 böcker, bokkapitel och andra typer av artiklar och rapporter). Institutet för handikappvetenskap - 5

6 Personalen vid IHV är också aktiva presentatörer av sin forskning vid internationella och nationella konferenser och kongresser. Baserat på det material som var inlämnat för utvärderingen, uppskattades kvalitén av arbetet att ligga på en nationell excellensnivå, och på en internationell excellensnivå i % av fallen. Etableringen IHV har konsoliderat och utvidgat pågående forskning vid Linköpings och Örebro universitet, med många samarbetspublikationer under de sista 3 åren. Forskningen baseras på en sammanhållen och utvecklad kunskapsteoretisk grund, bl. a baserat på kritisk realism (Danermark och kollegor) och filosofi (Nordenfelt). Detta grundantagande är mer eller mindre tydligt i all forskning, däremot tar man sin utgångspunkt i olika kärndiscipliner. Med detta följer också vikten av samarbete mellan olika forskningsperspektiv, från historia till grundforskning i försöken att förstå funktionshinder och de sociala förhållanden som omgärdar detta. Publikationerna är balanserade i den meningen att grundforskning och filosofi såväl som översättande och tillämpad forskning med högt brukarvärde inkluderas. Ansatserna berikar varandra och ökar kvalitén i det vetenskapliga arbetet. Forskningspublikationerna involverar doktorander i hög utsträckning såväl som oberoende bidrag från seniora forskare. Forskarutbildningen förstärker forskningsprofilen vid IHV, (se t ex Danermark et al:s textbok om kritisk realism). Den dominerande disciplinen, i termer av högkvalitativ grundforskning, är audiologi och hörselvetenskap omfattande molekylära, biologiska, psykofysiologiska, perceptuella, kognitiva och sociala aspekter på hörande och hörselskadade. Detta område är sannolikt det område med den högsta potentialen för break through. Detta område är också det område som har högsta sannolikheten att generera intäkter och publicitet i framtiden. Sammanfattningsvis: Utvärderarna menar att kvalitén och sammanhållningen av det arbete som producerats av de verksamma inom IHV under de senaste 3 åren är mycket imponerande i ett internationellt perspektiv, vilket förstärker etablerandet av handikappvetenskap som ett forskningsprogram med en excellent doktorandutbildning i centrum. Undervisning Höjdpunkterna av forskarutbildningen är: att det finns en balans av studenter från olika institutioner och med olika avhandlingsämnen. att det uppvisas en excellent produktivitet och publicering av resultat. att doktorander skickar in sina arbeten redan innan två år har gått av utbildningstiden. att ett handikappvetenskapligt fokus är bra integrerat i grundforskning såväl som vetenskapligt. att det finns integrativa angreppssätt till komplexa biomedicinska frågeställningar. IHVs referensram verkar ha haft en stark effekt på kvalitén av den undervisning som bedrivits. att man vidmakthåller hög kvalitet på arbetet genom hög nivå av handledning och genom kritiskt tänkande. att det finns en stor variation av metodologiska angreppssätt både kvalitativa och kvantitativa, baserat på en klar vetenskapsteoretisk grund. Detta får sitt utlopp i den tvärvetenskapliga träningen. Rekommendationer 1. Planering av resurser Styrelsen bör överväga att etablera en forskningsoch ledningsstruktur, med lämplig infrastruktur (administrativt och tekniskt stöd) inom IHV självt, reflekterande det faktum att IHVs specifika forskning och forskarutbildning nu är starkt etablerade och genererar intäkter till universiteten. IHVkopplad finansiering för handledare bör vara permanent och inte känslig för variationer i externfinansiering. Utvärderingen föreslog ett tillskott på separata 20 % tjänster motsvarande 2 heltidsprofessorer, vilket skulle garantera handledningskapaciteten vid IHV motsvarande antagning av 15 doktorander vartannat år. Separata 20 % positioner skulle erbjuda nödvändig flexibilitet med hänsyn till handledningskompetens inom olika forskningsområden, vilket är IHVs kännetecken för tvärvetenskaplig forskning. Bemanningsfrågor bör ses över. Behovet av att ersätta professorerna Arlinger och Borg som båda närmar sig pensionering, och som är världs- 6 - Institutet för handikappvetenskap

7 ledande inom hörselvetenskap, är viktiga utgångspunkter för sådana ansträngningar. Dessutom behovet att fylla hierarkin mellan professorer och doktorandnivån bör motivera forskningsinitiativ vad gäller postdoktjänster. Ett internationellt råd med 3-4 toppforskare inom handikappområdet bör etableras. Rollen för detta råd skulle bli att övervaka utvecklingen av forskningen på ett internationellt perspektiv och att rådge och assistera ledningen vid IHV med avseende på generella frågor som policy, spjutspetsforskning och internationell marknadsföring. 2. Vetenskapligt fokus Vidmakthåll nuvarande excellenta tvärvetenskapliga forskningsprojekt ochfortsätta stödja den vetenskapsteoretiska idékärna som framgångsrikt har bidragit till ett mycket produktivt och högkvalitativt program för forskning och forskarutbild ning Fortsätt med framgångsrikt sökande av externa medel från olika källor på den nationella nivån och öka antalet ansök ningar internationellt När det gäller djup: fokusera på audiologi och hörselvetenskap med ambitionen att göra internationell break-through re search Neurovetenskap: Öka användningen av väletablerade skandinaviska hjärnavbildningsfaciliteter Utifrån ett handikapperspektiv: ta ställning till nya vetenskapsområden såsom forsk ning om det humana genomet, nano teknologi inom hälsa- och kommunikationsområdet samt inom bioetiken. Förbe red nya pilotprojekt och nya typer av sam arbete 3. Forskarutbildning Forskarutbildningen är mycket framgångsrik och våra rekommendationer (se ovan) är menade att stödja och utöka den unika framgången i utvecklandet av tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Inom universiteten, bör ansträngningar läggas ned på att öka marknadsföringen och identitetsskapandet för doktoranderna inom IHV. 4. Övriga aktiviteter En internationellt rådgivande referensgrupp kan hjälpa till med den internationella marknadsföringen och synliggörandet av IHV t ex genom workshops och olika typer av EU-baserade utbildnings- och forskningsprogram. Utveckla IHVs website. Bevaka frågor som har att göra med mångfald i förhållande till bemanning och personal. Ansöka till EU Marie Curie Early Stage Training (MCEST) och EUs forskarutbildningsnätverk (RTN) som inkluderar både forskartjänster och postdoktjänster. Forskarutbildning Linköpings och Örebro universitet är tillsammans ansvariga för forskarutbildningen i handikappvetenskap. Institutionen för vård och omsorg vid Örebro universitet och institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet tjänar som värdar för institutet. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som baseras på kunskap inom medicin, teknik, beteendevetenskapliga, sociala- och kulturella vetenskaper. Skälet till att formulera handikappvetenskap som ett vetenskapsområde är att det ska kunna omfatta olika dimensioner av funktionshinder och handikapp och därmed tillåta att olika perspektiv kan mötas och berika varandra. Handikappvetenskap studerar därmed dimensioner såsom individ-samhälle och natur-kultur. Dimensionen individ-samhälle omfattar individens möjligheter, problem och perspektiv såväl som sociala förhållanden. Dimensionen naturkultur innefattar medicinska och tekniska problemställningar, såväl som beteendevetenskapliga, kulturella och sociala aspekter på funktionshinder och handikapp. Institutet för handikappvetenskap - 7

8 Campus Valla, Linköpings universitet, foto: Masood Khatibi 8 - Institutet för handikappvetenskap

9 Doktorander Gunilla Andersson, född 1964, är leg arbetsterapeut och arbetar inom habiliteringen i Örebro på ett center som heter Upplevelsen. Det är ett aktivitetscenter för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Hon avslutade arbetsterapeutstudierna 1991 och har därefter läst in både kandidat- och magisterexamen i arbetsterapi. Dessutom har hon läst pedagogik, psykoterapi och neuropsykologi. Hon tycker det är berikande att arbeta samtidigt som hon forskar och kombinerar utbildningen med sitt ordinarie arbete. Hennes fördjupningsområde är självskadande beteende hos personer med funktionshinder. Patrik Arvidsson, född 1969, är leg. psykolog och anställd på vuxenhabiliteringen i landstinget Gävleborg. Avhandlingsarbetet handlar om att undersöka olika faktorer som är relaterade till vardagsfungerande/välbefinnande hos personer med utvecklingsstörning. Mer specifikt är syftet att undersöka vilka kroppsfunktioner och omgivningsfaktorer som enligt ICF är starkt relaterade och kliniskt relevanta för självskattad delaktighet hos personer med lindrig utvecklingsstörning. Staffan Bengtsson, född 1970, har en fil.mag. i historia. Han har även studerat bl.a. litteraturhistoria och svenska språket. Hans forskning berör samhällets förhållande till normer, normalitet och avvikelse. Framför allt är det utbildningsfrågan för olika handikappgrupper som utgör studiens empiriska ingång. Frågan om varför skolplikt infördes för gruppen döva och blinda är här en central utgångspunkt. Avhandlingen fungerar utifrån ett historiskt perspektiv, där tiden står i centrum. Stefan Billinger, född 1961, är leg. psykolog/psykoterapeut och har en anställning som skolpsykolog inom Örebro kommun. Hans forskningsfokus är på metodutveckling runt barn och ungdomar som uppvisar svårigheter att styra sig själva på ett ändamålsenligt sätt, svårigheter som gör att de störs/hindras i sin utveckling (svårigheter som bl.a. anses kunna ge upphov till symtom som uppfyller kriterierna för ADHD- och/eller någon ångestdiagnos). Avhandlingsarbetet är inriktat mot att belysa psykologiska fenomen (språk och kognition) runt vår förmåga att styra oss själva på ett ändamålsenligt sätt, i situationer som inte ger oss någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det vi vill uppnå. En målsättning med avhandlingsarbetet är att få fram kunskaper för att möjliggöra utvärderingsbara prövningar av pedagogiska strategier i vardagliga skolsituationer. Kunskaper som möjliggör prövningar av hur vi skapar bra förutsättningar för att hjälpa barnen till vissa specifika språkliga erfarenheter/färdigheter, och prövningar av huruvida dessa sedan hjälper/möjliggör för barnen att mer generellt kunna styra sig själva i situationer som inte ger dem någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det de vill uppnå. Jamie Bolling, född 1955, har en fil.mag. med socialantropologi som huvudämne. Hon har en halvtidstjänst som informatör hos SHIA- Svenska Handikapporganisationers internationella biståndsförening. Hennes avhandlingsarbete kommer att handla om sökandet av stödinsatser, synnerligen personlig assistans, där en jämförelse görs mellan människor med svensk bakgrund och utländsk bakgrund. Tomas Boman, född 1954, är anställd vid Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, och innehar där en kombinerad adjunkts- och studierektorstjänst. Hans special-/ undervisningsområde är sociologi med inriktning mot funktionshinder. Förutom pedagogisk utbildning (fritidspedagog och lärarutbildning inom social omsorg) har Tomas en filosofie magisterexamen i ämnet sociologi. Hans avhandlingsarbete kommer att behandla arbetsmarknadssituationen för personer med funktionshinder. Det tänkta empiriska arbetet kommer bl.a. att belysa frågor om varför man lyckats med vissa arbetsmarknadsåtgärder samt vilka faktorer som är avgörande för att funktionshindrade kan behålla ett arbete. Vilka är de goda exemplen och vad ligger bakom det lyckade resultatet. Katrin Boström, född 1955, har en fil.mag. i socialt arbete och arbetar på Hälsokansliet inom Örebro läns landsting med habilitering, funktionshinder och hjälpmedelsfrågor kopplat till Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag. Forskningsprojektets övergripande syfte är att beskriva livskvalitet och livssituation hos personer med muskeldystrofi över en tioårsperiod. Dessutom syftar forskningsarbetet till att undersöka vad det innebär att vara närstående till en person med ärftlig muskeldystrofi. Marianne Boström, född 1953, är leg arbetsterapeut med en fil mag i vårdvetenskap med ämnena arbetsterapi, pedagogik och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet och undervisar på Institutet för handikappvetenskap - 9

10 arbetsterapeutprogrammet. Hennes avhandling är en teoretisk granskning av begrepp från social teori tillämpad i handlingsinriktad rehabilitering för individer med svårare psykiska funktionsnedsättningar. Per-Inge Carlsson, född 1959, har en läkarexamen med specialistkompetens inom öron, näs-, halssjukdomar och hörselrubbningar. Avhandlingsarbetet syftar till att ge ett brett perspektiv på sensorineurala hörselnedsättningar både vad gäller orsaker (genetiska faktorer, interaktioner) samt konsekvenser. Per-Inge var tidigare sekreterare men är nu ordförande i föreningen Svensk Medicinsk Audiologisk Förening. Örjan Dahlström, född 1973, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Speciellt är han intresserad av medicinsk informatik. Örjans forskningsintresse är kunskapsutvinning och beslutsstöd med datorns hjälp. Framför allt vill han undersöka hur man kan anpassa olika datorapplikationer efter olika människors förutsättningar, kunskap, sätt att tänka, fungera och agera. Henrik Danielsson, född 1974, är civilingenjör i elektroteknik och har på Certec i Lund gjort sitt examensarbete om digitala bilder och afasi. Hans avhandlingsarbete handlar om kognitiva och kommunikativa förutsättningar för bildanvändning hos personer med utvecklingsstörning. Tanja Edvardsson, född 1951, är psykolog med anställning vid Vuxenhabiliteringen, Örebro läns landsting. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva insjuknandet, coping, livskvalitet och konsekvenserna av lågmalign hjärntumör för personerna själva och deras anhöriga i det dagliga livet. Avhandlingen kommer att bidra med nya kunskaper om vad det innebär att få och leva med lågmalign hjärntumör utifrån ett familjeperspektiv. Forskningsresultaten kommer att kunna utgöra underlag för utformningen av rehabiliterings- och habiliteringsprogram samt andra stödinsatser för personer med långsamt växande hjärntumörer och deras närstående. Resultaten blir informativa för hur det professionella mötet med de drabbade personerna och de anhöriga kan utvecklas. Janna Ferreira, född 1973, har en fil.kand. i allmän språkvetenskap och är legitimerad logoped. Hennes stora intresse är AKK; alternativ och kompletterande kommunikation. Janna har arbetat på att ta fram datorträningsprogrammet Comphot (COMputerised PHOnological Training). Det är ett program som tränar språklig medvetenhet hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Programmet är anpassat för att kunna användas även av barn med Cerebral Pares, utan tal och med grava motoriska handikapp. Hennes avhandling kommer att handla om läs- och skrivförmåga hos barn med kombinerat talhandikapp och motoriska svårigheter. Janna samarbetar med Specialpedagogiska Institutet, habiliteringar i länet, samt specialskolor. Kerstin Finndahl, född 1950, har en grundexamen med tonvikt på företagsekonomi och arbetade i många år med företagsekonomisk utredningsverksamhet på nationell nivå. Hon har de senaste åren arbetat med problematiken våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder. Det är ett relativt nytt område och det finns stora mörkertal avseende utsatthet, den rättsliga processen, det stöd som ges och det stöd som kvinnan upplever att hon är i behov av. I avhandlingsarbetet har hon valt att fokusera på samhällets bemötande av utsatta kvinnor med funktionshinder. Vad är det som händer i mötet mellan den som blivit utsatt för övergrepp och den mötande organisationen? Hon är intresserad av den interaktionsprocess som blir en följd av att en kvinna som blivit utsatt för övergrepp söker hjälp. Helena Forne-Wästlund, född 1955, är logoped med specialisering inom audiologopedi och stamning, och har även en fil.kand i nordiska språk, fonetik och arkeologi. Engagemang och inriktning inom kliniskt utvecklingsarbete: Test för språkscreening och talaudiometri. Introducerade under åren metoden för stamningsbehandling Comprehensive Stuttering Program (CSP) i Sverige. Det skedde i samarbete med Robert M. Kroll, biträdande professor i logopedi vid universitetet i Toronto. Temat i hennes avhandling är att studera sambanden mellan stamning, intervention och socialt liv med tonvikt på sociala faktorer i arbetsmiljön. Weronica Fremenius, född 1972, har en fil.kand. i historia. Forskningsprojekt bedrivs kring epilepsins historia i Sverige Projektet har en bred kulturhistorisk ansats, där den röda tråden utgörs av lagen kring äkten-skapsförbud från Assistenttjänstgöring har skett inom IHV med bl a ansvar och samordning för seminarieserier Institutet för handikappvetenskap

11 Johan Gunnarsson, född 1979, har en med. mag. i medicinsk biologi och har även studerat psykologi och matematik. Han använder beteendestudier och funktionell hjärnavbildning för att studera hur hjärnan bearbetar språk, speciellt inriktat på skillnader och likheter mellan talspråk och teckenspråk. Mathias Hällgren, född 1972, är civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Han har avlagt examen för tekn. lic. inom ämnesområdet teknisk audiologi. Hans avhandlingsarbete handlar om central hörselfunktion, där han bl.a. studerar kognitiva förutsättningar för att uppfatta tal i brusiga och störande miljöer. Kajsa Jerlinder, född 1976, har en fil.mag. i pedagogik med inriktning mot friskvård. Hennes licentiatuppsats i handikappvetenskap handlade om idrottsundervisningen för elever med rörelsehinder och de dilemman som följer när krav ställs på att skolans undervisning ska vara rättvis. I avhandlingsarbetet kommer hon att fortsätta att intressera sig för hur idrottsundervisningen bedrivs för barn och ungdomar som har ett rörelsehinder genom att studera ett antal exempel, s.k. fallstudier. Kajsa undervisar i specialpedagogik och hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Olga Keselman, född 1959, har en fil.kand. i språkvetenskap med inriktning mot engelska och logopedi. Hon har magisterexamen i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Under åren arbetade Olga som tolk för Linköpings kommun. Från 1998 har hon arbetat som logoped på en språkförskola i Norrköping. Hennes avhandling kommer att handla om tolkmedierade samtal. Pia Käcker, född 1952, är legitimerad arbetsterapeut med anställning i Norrköpings kommun, där hon arbetar med handikappfrågor. Pias doktorandanställning finansieras helt av Norrköpings kommun och hon har ett sexårigt avtal, vilket innebär att hon arbetar 33 % i kommunen och kan bedriva avhandlingsarbete 67 %. Arbetet i kommunen har under de senare åren (sedan 2000) fokuserats kring olika gruppers möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagslivet. Hur människor med funktionshinder själva upplever att de kan påverka olika LSS- (lagen om stöd och service) insatser, i det särskilda boendet, i den dagliga verksamheten. Intresset har sedan länge varit kommunikation hos personer med svåra förvärvade hjärnskador och avhandlingen är en Grounded Theory inspirerad studie av hur kommunikation/interaktion går till, mellan personer med måttlig/grav förvärvad hjärnskada och personens anhörig/personliga assistent eller personal i gruppbostad. Studien kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka kunskapen om vad som är viktigt för att få till stånd en kommunikation i mötet med personer som till följd av måttlig/grav hjärnskada har svåra språkstörningar. Gunvor Larsson Abbad, född 1970, har en fil.mag. i psykologi och är leg. psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Hon har även studerat olika språk, socialantropologi och religion. Hennes avhandling kommer att handla om funktionshindrades rätt till delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Projektet inkluderar personer i åldrarna år med diagnosen Asperger syndrom. Kunskaper om hur personer med denna diagnos tänker och upplever sin livssituation är begränsade vilket kan leda till att de inte erbjuds bästa möjliga stöd för att uppnå en för dem acceptabel livssituation. Därför syftar det här projektet till att öka kunskapen om just dessa personers förutsättningar och förståelse av livskvalitet. Anna Levén, född 1976, har en fil.kand. i socialpsykologi och är snart civilingenjör i molekylär bioteknik. Det övergripande syftet med hennes forskning är att undersöka kognitiva aspekter av betydelse för tidsuppfattning och prospektivt minne hos individer med utvecklingsstörning. Anna är studentrepresentant i Funkisgruppen som t ex tar upp frågor om tillgänglighet vid Linköpings universitet och rekrytering av studenter med funktionshinder. Kerstin Möller, född 1950, har en fil.mag. i hälsooch sjukvårdsutveckling. Hon har även läst statskunskap, sociologi och ledarskap. Hennes forskningsområde handlar om dövblindhet och samhällsservice. Arbetsnamnet på hennes avhandling är: Stöd och service till personer med dövblindhet - ett dubbelt problem. Hon har själv funktionsnedsättningar och studerar därför på halvfart. Ingvor Pettersson, född 1950, har en fil. mag. i arbetsterapi och är utbildad vårdlärare. Hon arbetar som adjunkt på Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Avhandlingsarbetet syftar bl.a. till att öka kunskapen om betydelsen av att använda hjälpmedel i vardagslivet sett utifrån personer med stroke och Institutet för handikappvetenskap - 11

12 Doktorander antagna 2003, foto: Mats Ringnander deras närstående perspektiv. Vidare syftar arbetet till att utvärdera betydelsen av användning av elektrisk rullstol för utomhusbruk avseende aktivitet, delaktighet och livskvalitet för personer med stroke. Mary Rudner, född 1958, har en fil. kand. i språk från University of Cambridge, Storbritannien och en fil. mag. i kognitionsvetenskap från Linköpings universitet. Hon har arbetat i många år som facköversättare. I sin forskning undersöker Mary kognitiva processer medierade av tal- och teckenspråk. Hennes forskning är experimentell och omfattar beteendestudier och hjärnavbildning. Emelie Rydberg, född 1978, har läst teckenspråkslinjen vid Önnestads Folkhögskola och hörselvetenskapligt program vid Örebro universitet som förutom hörselvetenskap bestod av specialpedagogik och sociologi. Hennes avhandling kommer att handla om döva på arbetsmarknaden. Huvudsyftet med avhandlingen är att förstå och förklara dövas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Med ställning på arbetsmarknaden avses dels ifall personen är i arbetskraften (sysselsatt eller arbetslös) eller inte i arbetskraften (studerande, pensionärer, hemarbetande). Som sysselsatt kan man vara fast anställd eller tidsbegränsat anställd (vikariat, säsongsarbete, prov/projektanställning, anställning med lönebidrag eller anställningsstöd). Dels avses arbetsvillkor där såväl psykosociala som fysiska aspekter tas upp. Åsa Skagerstrand, född 1969, har en hörselvårdsassistentexamen från 1994 vid vårdhögskolan i Örebro. Hon arbetar sedan 1999 som adjunkt på Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet, ämnesområdet hörselvetenskap. Där undervisar hon främst i akustik, psykoakustik och signalbehandling. Avhandlingsarbetet har arbetstiteln Störande ljud för hörapparatbrukare. Arbetet syftar till att beskriva hur hörapparatbrukares ljudmiljö ser ut med avseende på negativa, störande ljud. Arbetet ska också undersöka hur signalbehandlingen i dagens hörapparater bearbetar dessa typer av ljud och vad som kan göras för att förbättra situationen för hörapparatbrukare, både avseende signalbehandling och i audionomens rehabiliteringsarbete med hörapparatbrukare. Thomas Strandberg, född 1965, har en fil.mag. med socialt arbete som huvudämne samt är utbildad vårdlärare med inriktning mot social omsorg. Avhandlingsarbetet är inriktat på att studera vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada, i syfte att 12 - Institutet för handikappvetenskap

13 öka förståelsen för och belysa den omställningsprocess och de konsekvenser som personerna erfar och upplever inom vardagslivet. De arenor av vardagslivet som särskilt fokuseras är familj och nätverk, arbete och sysselsättning, rekreation och fritid samt boende. Helena Stålnacke, född 1973, har läst till audionom vid Högskolan i Örebro sedermera Örebro universitet erhöll hon en tjänst som universitetsadjunkt vid ämnesområdet hörselvetenskap, Örebro universitet. Hennes Lic-uppsats kommer att handla om språkutvecklingen hos barn i åldern 2-4 år som under sina två första levnadsår haft ett flertal mellanöreinflammationer, så kallade öronbarn. Syftet med studien är att beskriva öronbarnens språk- och talutveckling vad gäller produktion och perception mellan 24 och 48 månaders ålder i jämförelse med barn utan historia av mellanöreinflammationer i matchande åldersgrupp. Syftet är också att utifrån litteratur inom området jämföra öronbarnens språk- och talutveckling mot hörselskadade barn i matchande åldersgrupp. Malin Wass, född 1975, har en fil.mag. i kognitionsvetenskap ifrån Umeå universitet. Hennes avhandling syftar till att undersöka grundläggande kognitiva förmågor som påverkar hur väl barn med cochleaimplantat tillägnar sig språk, både när det gäller taluppfattning, egen talproduktion och läs- och skrivförmåga. Marie Öberg, född 1962, är doktorand vid Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan (INR), Hälsouniversitetet Linköping och Institutet för Handikappvetenskap. Hon har en hörselvårdsassistentexamen och en medicine kandidatexamen i audiologi och är sedan 1989 anställd som audionom vid Hörselvården Universitetssjukhuset, Linköping. Sedan 1999 har hon huvudsakligen arbetat med olika forskningsprojekt som genomförts i samarbete mellan hörapparattillverkaren Oticons forskningscenter Eriksholm och avdelningen för teknisk audiologi vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på att utveckla och testa olika rehabiliteringsmetoder, med syfte att förbättra brukarkompetensen hos förstagångsanvändare av hörapparat. Anett Sundqvist, född 1968, är utbildad vid Göteborgs Universitet och är legitimerad logoped. Hon har jobbat med utredning, diagnostisering och behandling av barn och ungdomar med tal, språk och kommunikationssvårigheter. Avhandlingsarbetet kommer att beröra datorförmedlad alternativ och kompletterande kommunikation. Ingrid Thyberg, född 1951, fil.mag. i vårdvetenskap och har en tjänst som arbetsterapeut och projektledare på Reumakliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Hennes avhandlingsarbete har sin bas i det kliniska multicenterprojektet Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit (TIRA), som genomförs i en samverkan mellan 10 reumatologenheter. Avhandlingen är tänkt att resultera i fyra delstudier med fokus på funktionshinder hos personer med nydebuterad reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Hälsorelaterad livskvalitet, svårigheter i dagliga aktiviteter och nytta med hjälpmedel kommer att avhandlas. Institutet för handikappvetenskap - 13

14 Disputationer och doktorsavhandlingar Nr 1. Stefan Gustafson, Varieties of reading disability: Phonological and orthographic word decoding deficits and implications for interventions (utgiven år 2000, ISBN ). I sin avhandling undersöker Stefan möjliga orsaker till olika typer av lässvårigheter och möjliga pedagogiska interventioner. Nr 2. Anna Lundqvist, Cognitive functions in drivers with brain injury: Anticipation and adaptation är Annas avhandlingstitel, (utgiven år 2001, ISBN ). Anna belyser i sin avhandling frågan om en patient kan återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. Nr 3. Ulf Andersson, Cognitive deafness. The deterioration of phonological representations in adults with an acquired severe hearing loss and its implications for speech understanding (utgiven år 2001, ISBN ). Ulf redovisar hur en i vuxen ålder förvärvad svårartad hörselskada påverkar förmågan att förstå det talade språket. Vilken betydelse har det för de som fått cochlear implantat inopererat jämfört med de som använder visuell talavläsning? Nr 4. Carin Fredriksson, Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur par-perspektiv om anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder (utgiven år 2001, ISBN ). I Carins avhandling kan vi följa olika par och se hur deras förhållande förändras och hur de utvecklar olika strategier för att kommunikationen ska fungera. Carin är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, arbetsterapeutprogrammet, Örebro universitet. Nr 5. Gunnar Lundberg, Signs, Symptoms, and Disability Related to the Musculo-Skeletal System Studies of Home Care Personnel and Patients with Fibromyalgia (utgiven år 2002, ISBN ). I en studie av kvinnlig hemtjänstpersonal redovisar Gunnar sina resultat om förekomsten av smärta och funktionsinskränkning och dess relation till undersökningsfynd (signs). Nr 6. Anette Kjellberg, Participation Ideology and Everyday Life How to understand the experiences of persons with learning disabilities (utgiven år 2002, ISBN ). Hur ser samspelet ut mellan personer med utvecklingsstörning och deras miljö? är en av frågorna som Anette belyser i sin avhandling. Nr 7. Marie Gustavsson Holmström, Föräldrar med funktionshinder om barn, föräldraskap och familjeliv (utgiven år 2002 på Carlssons bokförlag, ISBN ). Skiljer sig livet åt i en familj där en förälder har någon form av fysiskt funktionshinder från hur andra familjer lever? Det är en av frågorna som Marie ger svar på. Marie har beviljats anslag från FAS till post-dok studier vid School of Occupation and Leisure Sciences, Faculty of Health Sciences,The University of Sydney, Australien. Nr 8. Kersti Samuelsson, Active wheelchair use in daily life Considerations for mobility and seating (utgiven år 2002, ISBN X). Förekomst av sena komplikationer som exempelvis ryggsmärta och skulderbesvär har i denna avhandling kartlagts för personer som använder rullstol på grund av ryggmärgsskada. Effekten av intervention på rullstolens sittergonomi liksom aspekter på rullstolen som förflyttningshjälpmedel presenteras också. Nr 9. Marie Jansson, Två kön eller inget alls Politiska intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (utgiven år 2003, ISBN X). Avhandlingen är publicerad i inom två serier, vid institutionen för hälsa och samhälle (nr 3) och vid institutet för handikappvetenskap (nr 9). Nr. 10. Per-Olof Bergemalm, Audiologiska och kognitiva långtidseffekter av skallskada. (Audiologic and Cognitive long-term sequelae from closed head injury). (utgiven år 2004, ISBN , ISSN ). Skallskador och dess konsekvenser utgör ett stort problem över hela världen och hörselstörningar och kognitiva störningar är vanligt förekommande. Avhandlingen fokuserar på hörselskador och kognitiva störningar ur ett långtids perspektiv hos en grupp välrehabiliterade skallskadepatienter. Såväl perifera som centrala 14 - Institutet för handikappvetenskap

15 auditiva och kognitiva störningar kunde påvisas hos flera av deltagarna. Hos flera av deltagarna kunde även försämring av en sensori-neural hörselnedsättning påvisas och möjligheten att kunna förutsäga detta analyseras. Vidare analyseras och diskuteras självskattad hörsel, kognition och livskvalitet. Nr. 11. Martin Molin, Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (Participant or Outsider? on the upper secondary programme for pupils with intellectual disabilities) (utgiven år 2004, ISBN ). Avhandlingen syftar till att studera hur olika former av delaktighet kommer till uttryck i gymnasiesärskolan. Analysen visar bland annat på möjligheten att tala om att ungdomar i gymnasiesärskolan lever i olika delaktighetsvärldar. Seniora forskare och handledare Madeleine Abrandt Dahlgren Docent vid Linköpings Universitet, lektor i universitetspedagogik vid avdelningen för studier av vuxnas lärande inom vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning. Min forskning har hittills huvudsakligen fokuserat på det universitetspedagogiska fältet, där jag utifrån ett didaktiskt perspektiv och med kvalitativa metoder ägnat mig åt studier av den högre utbildningens förutsättningar, förlopp och effekter på lärandet, både i ett vidare sammanhang och specifikt inriktat mot problembaserat lärande. Ett annat forskningsområde är det vårdpedagogiska fältet, där jag studerat patienters och anhörigas erfarenheter av olika sjukdomstillstånd som en grund för utformande av träningsprogram och patientutbildning. Jag är också programansvarig för det interkontinentala magisterprogrammet Adult learning and global Change, som är ett samarbete mellan fyra olika universitet på fyra olika kontinenter. Gerd Ahlström Professor i omvårdnadsvetenskap, Dr Med Vet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Gerd Ahlström ansvarar och är handledare för ett flertal forskningsprojekt som berör personer som lever med långvariga sjukdomstillstånd, flertalet studeras ur ett familjeperspektiv. Forskningen syftar till att öka förståelsen för vad som är problem och påfrestningar för patienten och den närstående i deras vardag. Ett annat fokus är människors egna resurser att hantera svåra livssituationer till följd av ohälsa och hur detta påverkar upplevd livskvalitet. Några projekt avser interventionsforskning med skräddarsytt vårdprogram med betoning på patientundervisning eller användandet av komplementära hälsometoder. Den kunskap som erhålls från denna forskning kan bidra till att förbättra vårdkvaliteten. För att i vid bemärkelse kunna förstå den livsvärld som patienten och dennes familj upplever i samband med livsförändringar används mångvetenskapliga forskningsmetoder och frågeställningar. Flertalet projekt genomförs med upptäckande eller beskrivande kvalitativa metoder. Andra genomförs som kvasiexperiment med effektmätningar där både kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder används. Instrumentutvecklingen är en del i forskningen och berör livskvalitet, coping och vårdkvalitet. Personer med långvariga sjukdomstillstånd och i synnerhet de Institutet för handikappvetenskap - 15

16 med fortskridande förlopp är med om ett antal personliga förluster av viktiga värden i livet, vilket i litteraturen benämns kronisk sorg. Modeller för omvårdnad behöver utvecklas för att kunna ge riktade insatser till de familjer som sviktar i sin vardag och som behöver stöd för att uppnå en bättre livskvalitet. Gerd är forskningsledare för ett forskningsprogram vid Örebro universitet som benämns Livsförändringar, livskvalitet, patientens resurser och professionell omvårdnad Jan Andersson fil dr, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Linköping. Gerhard Andersson Professor i klinisk psykologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Sivert Antonson är fil. dr. och universitetslektor i handikappvetenskap. Hans avhandling i pedagogik, har titeln Hörselskadade i högskolestudier. Möjligheter och hinder (1998). Han är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg (IVO), Örebro universitet. Idag riktas hans forskningsintresse bland annat mot personer med olika funktionsnedsättningar kopplat till arbetsmarknaden. Han är bland annat författare till boken Stödets betydelse supported employment i kampen för arbete och att bryta utsatthet, vilken trycktes Under 2003 utkom Eva Jeppsson Grassman, Sivert Antonson, Rolf Stål och Lars Svedberg med boken Att drabbas och att forma sitt liv. Om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa. Studentlitteratur, Lund Stig Arlinger Professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping och kliniskt verksam vid Hörselvården, Universitetssjukhuset i Linköping. Forskargruppen arbetar med utveckling av signalbehandling i hörapparater, metoder för anpassning av hörapparater och för utvärdering av hörapparatnytta, metoder för undersökning och beskrivning av såväl perifera som centrala hörselfunktioner och studier av buller och hörselskador. Erik Borg forskar i hörselvetenskapens fysiologiska och medicinska delar. Sedan 1978 är han verksam inom den kliniska audiologin först vid Karolinska sjukhuset och från 1991 i Örebro. Sedan 1998 är han föreståndare för Ahlséns Forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Den forskning han byggt upp i Örebro innefattar bl.a. ärftliga hörselskador, utveckling av diagnostiska metoder och metoder för rehabilitering. Ett övergripande perspektiv är ett ekologiskt synsätt förenat med laboratoriestudier under kontrollerade betingelser. Han leder för närvarande forskningsprojekt om Dövblindas omgivningsorientering; Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning; Hörselskadade barns språkutveckling och Ärftliga faktorers betydelse för uppkomst av bullerskada. Ann-Christin Cederborg Docent och leg psykoterapeut, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes forskning berör barn och ungdomar i utsatta livssituationer och professionellas bemötande av dem. Dessutom studerar hon hur funktionshindrade barn som misstänks vara utsatta för brott hanterar den juridiska processen. Hur asylsökande barn kommer till tals i asylprocessen samt hur barn med Asperger syndrom/autism kommunicerar med sin omgivning är andra pågående projekt hon bedriver. Lotta Coniavitis Gellerstedt Fil dr i sociologi. Engagerad i forskningsprojekt med anknytning till kommunikationshandikapp, bl. a. Hörselvårdsprojektet i Värmlands och Västmanlands läns landsting (rapport Möte med hörselvården 2004), projektet Hörselskadade i arbetslivet (boken Att höra till - om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö utkom 2003 och tre artiklar publiceras under 2004, tillsammans med prof. Berth Danermark). Peter Czigler Bakgrund: logopedexamen 1985, universitetsadjunkt ( ), doktorand ( ) och universitetslektor ( ) i fonetik vid Umeå universitet. Fil dr i fonetik (1998). Avhandlingen belyser vissa svenska konsonantsekvensers temporala egenskaper. Är sedan 2001 universitetslektor i hörselvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Forskning: Czigler arbetar för närvarande med analyser av inspelade samtal mellan audionom och patient ur ett lingvistiskt/psykolingvistiskt perspektiv. Ett annat av Cziglers forskningsintressen gäller talperception där han tillsammans med professor Dawn Behne (NTNU, Trondheim) och docent Kirk Sullivan (Umeå universitet) söker spåra utvecklingsgången för barns perceptionsstrategier när det gäller utveckling av förmågan att perceptuellt skilja mellan svenskans långa och korta vokaler Institutet för handikappvetenskap

17 Berth Danermark Berth är född 1951 och professor i sociologi vid Örebro universitet, institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Han är ansvarig för forskarutbildningen vid IHV. Hans forskning handlar i första hand om psykosociala aspekter på funktionshinder. Forskningsfokus är personer med hörselnedsättning. Torbjörn Falkmer Universitetslektor i Handikappvetenskap med särskild inriktning mot habilitering, vid avd för Rehabiliteringsmedicin, vid INR, Hälsouniversitet i Linköping. Född Arbetsterapeut, 1984, vårdlärarexamen, 1992, habiliteringschef i Halland, 1995, seniorforskare vid VTI, Medicine doktorsexamen vid Hälsouniversitetet i Linköping, på avhandlingen Transport Mobility for Children and Adolescents with Cerebral Palsy (CP), 2001, lektor vid Hälsouniversitetet i Linköping, Forskat om transportmobilitet för barn med funktionshinder. Förarutbildning av körkortsaspiranter med funktionshinder, tillämpad forskning om ITS med avseende på synergonomiska aspekter, tillämpad forskning med avseende på synergonomiska aspekter för professionella förare inom tung industri, ögonrörelsestudier hos förare med och utan funktionshinder, trafikmedicinska frågor. Staffan Förhammar är docent i historia vid Linköpings universitet. Han är anställd som universitetslektor vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Förhammar är huvudhandledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med professor Marie C Nelson är han ansvarig för IHVs historiska dimension. Förhammars forskningsintresse omfattar handikappolitik och socialpolitiska idéer. Björn Gerdle Född 1953 och professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping samt Centrumchef vid Smärt och Rehabiliteringscentrum, US, Linköping. Forskningen rör framförallt smärta och dess konsekvenser samt konsekvenser av neurologiska handikapp. Publikationslistan omfattar ca 134 artiklar i internationella tidskrifter. Peter Gill Född i Cork, Irland, B.A. (Psych.) (1971), M.A. (Ed. Psych.) (1973), University College Cork, M.Ed. (1974), Trinity College Dublin, fil.dr. (1979), Göteborgs universitet, Docent (2000), Professor i pedagogik, Högskolan i Gävle (2001). Innehar Gävles första professur i pedagogik. Under tiden i Irland har han forskat kring barns intelligens, sedan migrationen till Sverige har han studerat ungdomsvåld, moraluppfattningar om våld, våld bland ungdomar, i parrelationer, inom idrott. Har arbetat vid flera svenska universitet och högskolor. Under perioden bodde han på en ö utanför Irlands västkust och grundade Centre for Island Studies, Clare Island, samt utvecklade en verksamhet inom kulturell turism. Han återvände till ett lektorat i Karlstad 1993/94. Har arbetat i Gävle sedan 1995, ämnesföreträdare för Hälsopedagogik, och hjälpt till att utveckla Gävles hälsopedagogiska program. Publikationer inom intelligensmätning, mentalitetsforskning, hälsopedagogik och våldsstudier. Mats Granlund Professor i psykologi med inriktning mot funktionshinder, intervention och hälsa, Mälardalens Högskola. Mats leder tillsammans med Eva Björck-Åkesson forskningsprogrammet CHILD. I CHILD ingår två professorer, en gästprofessor, fem disputerade forskare och 13 doktorander (psykologi, pedagogik, specialpedagogik, medicinsk vetenskap och lingvistik). CHILD är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram angående barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och deras familjer och andra närmiljöer. Mats Granlund har arbetet med forskning angående personer med funktionshinder, speciellt utvecklingsstörning, sedan Han har ca 40 publikationer i internationella tidskrifter och böcker. De flesta inom områdena alternativ kommunikation, barn med grava funktionshinder, familjer med barn med funktionshinder, samt personalfortbildning. Anders Gustavsson Professor vid Pedagogiska institutionen i socialpedagogik och handikappforskning vid Stockholms universitet. Inom 20% av sin anställning leder han forskningen i socialpedagogik vid Institutionen för socialt arbete och han fungerar också som handledare i handikappvetenskap vid IHV. I sin forskning har Gustavsson främst intresserat sig för funktionshindrades livsvillkor i ett existentiellt och samhälleligt perspektiv med speciellt fokus på meningsskapande. Stefan Gustafson Fil dr, universitetslektor vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Stefan disputerade 2000 i ämnet handikappvetenskap. Hans forskning är inriktad på individuella skillna- Institutet för handikappvetenskap - 17

18 der bland barn med lässvårigheter och dessa skillnaders betydelse för läspedagogik samt relationen mellan dyslexi och andra typer av lässvårigheter. Ursula Hass universitetslektor, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Thomas Karlsson universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Birgitta Larsby docent i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Forskningsintressen: psykoakustiska och elektrofysiologiska testmetoder, bullers påverkan på kommunikation och talförståelse sedd i relation till individuell kognitiv förmåga, central hörselfunktion. Lars-Olov Lundqvist är chef på Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Han är fil. dr. i psykologi och hans forskningsområde är emotionspsykologi. Under de senaste 10 åren har han framför allt publicerat sig inom området emotionell kommunikation och i sitt arbete vid Habiliteringens forskningscentrum har han fokuserat på detta område ur ett funktionshinder- och habiliteringsperspektiv. Thomas Lunner adjungerad universitetslektor i teknisk audiologi, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitetet i Linköping. Forskar i frågor kring signalbehandling i hörapparater, hörapparatnytta, kognition och brukarkompetens. Björn Lyxell Professor i psykologi med inriktning mot perception och kognition vid Linköpings universitet. Björn forskar om neurofysiologiska, perceptuella och kognitiva konsekvenser av förvärvade hörselhandikapp och hur dessa är relaterade till möjligheten för kompensation med hjälpmedel (taktila hjälpmedel, hörapparater och cochlea implantat). Björn är också verksam vid Ahlséns Forskningsinstitut i Örebro. Marie C Nelson Professor i socialhistoria vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Hon tjänstgör även vid Tema Hälsa och samhälle inom IHS vid samma universitet. Nelson är handledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med docent Staffan Förhammar är hon ansvarig för IHVs historiska perspektiv. Hennes forskning har inkluderat en studie av 1860-talets hungersnöd i norra Sverige samt undersökningar av epidemier och hälsopolitik på nationell, regional och lokalnivå. Hennes senaste studie rör relationen mellan det internationella hälsoarbetet och utvecklingen av Sveriges hälsopolitik under slutet av och början av 1900-talet. Lennart Nordenfelt är professor vid Tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet. Nordenfelt är fil dr och docent i teoretisk filosofi, numera specialiserad på medicinens vetenskapsteori och etik. Nordenfelt har under de senaste 20 åren framför allt publicerat sig inom hälsoteori inkl. handikappteori. Fokus har legat på studier av dessa discipliners grundbegrepp. Nordenfelt är f.n. President för European Society for the Philosophy of Medicine and Health Care. Jerker Rönnberg Jerker är född 1953, tf professor 1995 och förordnad professor i psykologi ssk handikappvetenskap sedan 1997 vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Jerker bedriver forskning inom området kognition, kommunikation och handikapp utifrån både beteendevetenskapliga och neurovetenskapliga perspektiv. Forskning om minnesprocesser och viktiga språkliga processer (t ex fonologi) utförs på tecken- och talspråk (med hjärnavbildningsteknik), minnesstudier (bildigenkänning) hos individer med utvecklingsstörning, CP-skadades kognitiva och språkliga förutsättningar för användning av symbolsystem och gravt hjärnskadade personers kommunikativa förmåga för att nämna några aktuella projekt. Jerker har stor erfarenhet av kognitiv och kommunikativ forskning inom hörselområdet och är delansvarig inom många andra hörselprojekt. Han har publicerat närmare ett 110-tal artiklar i internationella tidskrifter, ca 40 bok-kapitel och ett flertal böcker. Jerker är också forskningsledare för Cognition, communication, development and disability (CCDD). Thomas Skogh professor i medicinska vetenskaperna, inst.f. klinisk medicin vid Örebro Universitet, och verksam som överläkare vid Reumakliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Forskningen är inriktad på 18 - Institutet för handikappvetenskap

19 autoimmuna sjukdomar och immunreglering. Projekten är såväl kliniska som experimentella och utgår huvudsakligen från patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom. I en cohort av patienter med nydebuterad reumatoid artrit (RA) från Sydöstra sjukvårdsregionen, Örebro, Lindesberg och Eskilstuna ( TIRA-projektet ) studeras RA-sjukdomen utifrån ett brett perspektiv, tex. analys av prediktorer för sjukdomsutveckling, aspekter på funktionsförmåga/adl/livskvalitet/ hjälpmedelsinsatser, hälsoekonomi och epidemiologi. Håkan Thorsén universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Toomas Timpka professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping universitet. Mikael Thyberg med. dr., överläkare, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitet i Linköping. Institutet för handikappvetenskap - 19

20 Publikationer Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. A Abrandt Dahlgren, M. (2003). PBL through the looking glass: Comparing applications in computer engineering, psychology and physiotherapy. International Journal of Engineering Education, 19 (5), Heiwe, S., Clyne, N., & Abrandt Dahlgren, M. (2003). Living with chronic renal failure: Patients experiences of their physical and functional capacity. Physiotherapy Research International, 80, Kärner, A,. Abrandt Dahlgren, M. & Bergdahl, B. (2004). Spouses views on their supportive role in the rehabilitation phase of coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 46 (2), 1-8. Kärner, A., Abrandt Dahlgren, M. & Bergdahl, B. (In press). Conceptions concerning coronary heart disease: Causes and Drug Treatment - Spouses perspective. Journal of Clinical Nursing, (13)1-10. Gustavsson, M., Amilon, A. & Ahlström, G. (2003). Trauma-related distress and mood disorders in the early stage of an acute traumatic hand injury. Journal of Hand Surgery; British and European Volume 28B(4), Påhlson, A., Ek, L. & Ahlström, G. (2003). Smits A. Pitfalls in the assessment of disability in individuals with low-grade gliomas. Journal of Neuro-Onconlogy, 65, Granat, A., Ahlström, G. & Smits, A., (2003). Slutrapport: Ett nytt integrerat omhändertagande av patienter med gliom. Cancerfonden, Stockholm. Widar, M., Ek, A-C. & Ahlström, G., (2004). Coping with long-term pain after a stroke. Journal of Pain and Symptom Management, 27, qualitative study. Disability and Rehabilitation, 26, Wenneberg, SR., Gunnarsson, LG., & Ahlström, G., (2004). Using a novel exercise program in patients with muscular dystrophy Part II: A quantitative study. Disability and Rehabilitation 26, Widar, M., Ahlström, G., & Ek, A-C., (2004). Health-related quality of life in persons with longterm pain after a stroke. Journal of Clinical Nursing, 13, Schröder, A., & Ahlström, G., (2004). Psychiatric care staff s and care associates perceptions of the concept of quality of care: A qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, Gustafsson, M., & Ahlström, G., (2004). Problems experienced during the first year of an acute traumatic hand injury: a prospective study. Journal of Clinical Nursing, 13, Boström, K,. & Ahlström, G., (2004). Living with a deteriorating disease: the trajectory with muscular dystrophy over ten years. Disability and Rehabilitation, 26, Andersson, G., (2003). Tinnitus loudness matchings in relation to annoyance and grading of severity. Auris Nasus Larynx, 30, Andersson, G., Hagman, J., Talianzadeh, R., Svedberg, A., & Larsen, H. C., (2003). Dual-task study of cognitive and postural interference in patients with vestibular disorders. Otology & Neuro-otology, 24, Andersson, G., & Haldrup, D., (2003). Personalized pain words and Stroop interference in chronic pain patients. European Journal of Pain, 7, Andersson, G., & Hägnebo, C., (2003). Hearing impairment, coping strategies, and anxiety sensitivity. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 10, Andersson, G., Ingerholt, C., & Jansson, M., (2003). Autobiographical memory in patients with tinnitus. Psychology & Health, 18, Wenneberg, SR., Gunnarsson, LG., & Ahlström, G., (2004). Using a novel exercise program in patients with muscular dystrophy Part I: A 20 - Institutet för handikappvetenskap

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006

INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006 Handikappvetenskap INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006 Innehåll Målsättningar och organisation...4 Finansiering...4 Forskning- stark miljösatsning...4 Internationalisering...5 Högskoleverkets utvärdering

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Örebro universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Ansökan från Örebro universitet om rätt att ge röntgensjuksköterskeexamen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng

Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng Sahlgrenska akademin G 217 2790/09 Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng Audionomprogrammet 180 högskolepoäng, grundnivå Magisterprogram i audiologi 60 högskolepoäng, avancerad

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Forskare: LSSreformen

Forskare: LSSreformen Forskare: LSSreformen har urholkats Regeringen måste återta makten över LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En begränsande rättspraxis har urholkat LSS-reformen, skriver forskare

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Audionom. Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL VID KAROLINSKA INSTITUTET

Audionom. Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL VID KAROLINSKA INSTITUTET Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL Audionom VID KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutet är idag ett av Europas största medicinska universitet

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY

LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina I Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor 2008-06-10 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT

Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT IIO.. LINKÖPINGS WUNIVERSITET 20 DNR BESLUT 1(16) Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina Detta beslut ayser benämningar och lokala tillämpningsregler vid Linköpings universitet

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SLP360, Teoretiska perspektiv på språk- och begreppsutveckling i relation till barn och elever med utvecklingsstörning, 15,0 högskolepoäng Theoretical Perspectives on Language and

Läs mer

Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng

Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng Study programme in Audiology 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-04-09 Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Rehabilitation Methods in working Life II, 15 credits Allmänna data om

Läs mer

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp Study Programme of Health and Rehabilitation in Working Life, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Överenskommelse om forskning 2010

Överenskommelse om forskning 2010 Överenskommelse om forskning 2010 Mellan Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen och Forskningsnämnden, Örebro läns landsting avseende forskningsverksamheten inom Habiliteringen Överenskommelse om forskning

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 1 (9) Sektionen för Hälsa och Samhälle 2006-12-11 Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 Närvarande ledamöter: Övriga närvarande: Alexandra Bengtsson AnneCharlotte Berggren

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng = G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Delaktighet i olika världar

Delaktighet i olika världar Delaktighet i olika världar Martin Molin Lektor i socialt arbete Fil Dr i handikappvetenskap martin.molin@hv.se Delaktighet i olika världar om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv (postdoc-projekt)

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme

Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för logopedprogrammet,

Läs mer

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Göteborgs universitet Mötesplats CUL 26-27 oktober 2010 Pedagogiskt arbete Filosofiska fak. rapport: lärarutbildningens

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

KURSPLAN Preliminär Telefon Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1

KURSPLAN Preliminär Telefon Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1 KURSPLAN Preliminär Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (2) Sektionen för hälsa och samhälle Kurskod: 00531HOS / 1 Hälsa och livsstil 15 hp Helath and Lifestyle 15 credits Kursplanen är inte fastställd.

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) Nature, Health and Garden - Master s Programme, 60 Credits 1 Beslut Utbildningsplanen fastställdes den 30 maj 2007 av Fakultetsnämnden vid

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Förändra attityder Koppla begreppet funktionshinder till nya områden: Catwalks Fashion and beauty

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer