Lisbeth avslöjar bedragarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lisbeth avslöjar bedragarna"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #9 december 2011 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN PENSION, ELLER INTE... FK+AF = BRA ALLT FLER ÖVER TAKET Lisbeth avslöjar bedragarna

2 #9 INNEHÅLL Nu har vi ljus här i vårt hus Nu har vi ljus, här i vårt hus Dan han är kommen, hopp tra-la-la-la Direktörer i ring, svansa omkring, dansa omkring Hoppet står så högt i KMO och stuga År detta månne bara en modefluga? Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-lala, la-la! chefredaktören CATHARINA BYSTRÖM forsakringskassan.se Kom lilla kund, kom nu igen Nu ska göra allt vi kan för dig Från navelskåderi till helt fläckfri det ska vi bli! Enkelt snabbt och rätt i varje möte Vi förenklar till och med en vers av Goethe Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-lala, la-la! Glädjen är stor, större än i fjor Nu ska vi bli bättre än varje skattekontor Service en masse Kommer väl till pass Vi diggar självbetjäning som jazz Pappa, mamma, alla älskar oss Handläggarna tindrar som små tomtebloss Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-lala, la-la! Vår nya doktrin, det är ju lean Det ska vi bruka som ett morfin Förbättringsförslag I lången rad Dan blir så glad! Städa runt i varje hörn och vrå Här gäller det att hitta på Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-lala, la-la! KARIN TEGEFJORD 41 fördjupar relationen med Arbetsförmedlingen. GUNNI STRANDBERG 10 utvecklar samverkan kring de nollplacerade. AKTUELLT Samarbetet med Arbetsförmedlingen ska öka 4 Ny beslutsordning för fler ärenden 4 Försäkringskassan vill ha ny försäkring för gravida 6 Nöjda assistanskunder 7 Nya undantag vid maxgränsen 8 TAR EN TITT PÅ vad som gäller om man vill trappa ner inför pensionen. 12 TALAR MED Lisbeth Schagerlöv om hur kriminella utnyttjar assistansersättningen.15 DISKUTERAR taket i sjukförsäkringen. 18 PENSIONSVÅNDA Hur blir de sista åren på jobbet? Heltid, delpension eller 12 någon annan lösning? ADRIANA LENDER får årets 20tack i DS egna årskrönika. EMMA BERGSTRÖM 22 handlägger ärenden om skadestånd. TAR EN TITT PÅ året som snart är slut. 20 NEDSLAGET görs på processjuridiska om skadestånd. 22 NYA RÖN Sofie Cedstrand vet varför föräldraförsäkringen utvecklats olika i Sverige och Danmark. 24 Bra metoder för företagshälsovården. 26 NYFIKEN PÅ... Rikard Frid som dansar på Kontorsservice. 29 PS Generaldirektör Dan Eliasson får sista ordet DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER 2011

3 SIDAN 3 VÄLKOMMEN kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Delade meningar om hissmusik Den 21 november infördes så kallad hissmusik i telefonen när en handläggare ber en kund vänta. Det har redan kommit in en del kundsynpunkter och meningarna går KLAGOMÅL OCH BERÖM verkligen isär: Hej! Jag tycker att det är jättebra att ni nu har väntmusik när en handläggare behöver kolla upp något och ber en att vänta kvar. Jag skulle tycka att det var ännu bättre om ni också hade det när man väntar på att det ska bli ens tur i kön istället för att det där är helt tyst. Ibland kan man tro att samtalet kopplats bort när man står i kön tills rösten kommer och berättar vilken köplats man har. Hoppas att detta är något ni skulle kunna titta på PÅ GÅNG DEPARTEMENT OCH MYNDIG- HETER 16/1 Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv. Delrapport. 31/12 Långsiktiga effekter av reformer i föräldrapenningen. ISF. I FÖRSÄKRINGS- KASSAN 18-19/1 Forskarseminarium i Umeå. Temat är Kön, klass och etnicitet. Det är ett samarbete med FAS och CSA. FÖRSÄKRINGS- KASSANS UPP- DRAG 16/12 Överlåta en del av föräldrapenningen till någon annan som inte är förälder till barnet. 16/12 Möjligheterna att ta bort anmälningsplikten för första vårddagen inom tillfällig föräldrapenning. 31/12 Utvärderingar av projekt som ska Hej! Jag jobbar som handläggare på kundcenter i Västerås och jag hade en kund per telefon som sa att han störs mycket av hissmusiken som vi infört när vi satt dem (kunderna) i vänteläge, då han har en hörselskada. Han uppgav inget förslag på alternativ lösning men önskade att vi tar bort den. Att vi införde väntmusik är helt av omtanke för kunderna, säger Carina Persson som verksamhetsutvecklare på Kundcenter. Vi hade fått in många synpunkter just på att kunder upplevde att vi kopplade bort dem när det blev tyst. Men det är förstås en balansgång och det är klart det finns kunder som inte uppskattar det. Det är en väldigt neutral vänt- eller hissmusik vi har valt. Tja. Vad kan man säga annat än att hur man än vänder sig så har man rumpan bak. minska sjukfrånvaron bland kvinnor. 13/1 Svar på ISF-rapport om tidiga insatser för sjukskrivna. I OMVÄRLDEN 12 13/1 Hälsokonvent i Södertälje. Temat är Hållbart arbetsliv. Arrangör är Föreningen svensk företagshälsovård. Bl a medverkar Försäkringskassans arbetsförmågeutredare Jan Larsson. ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevan deförmåner pension DE 5 HETASTE DEBATTERNA PÅ FORUM 1 Nu kan du byta ut din HTC 2 Försäkringskassan säger upp 50 serviceplatser 3 Pilot Rationella Terminaler/användarupplevelser 4 Specialister inom LFC kan komma att avskaffas 5 Friskvård på arbetstid Connie Sauerland Zillén Som anställdes som administrativ assistent vid LFC Stockholm Söderort den 1 november. Varför ville du börja arbeta hos Försäkringskassan? Jag läste en annons om arbetet och tyckte det lät spännande. När jag tänkte efter vad jag egentligen visste om Försäkringskassan så insåg jag att det var väldigt lite. Det var ett helt nytt område för mig och jag tycker om att lära nya saker Vad gjorde du tidigare? Jag arbetade som projektadministratör vid Skolverket. Bland annat med projektet Lärarlyftet vilket var en jättesatsning. Hur har den första månaden varit? Bra, men första veckan var jobbig. Jag slocknade vid niotiden på kvällarna. Det var så oerhört mycket nytt att ta till sig. Och alla förkortningar man slänger sig med! Det är fortfarande lite förvirrande med dem och jag får fråga mycket. Jag är väldigt imponerad över hur bra allting fungerade. Med dator, telefon och allt annat som en nyanställd ska utrustas med. Helpdesk är fantastiskt också. Ingen fråga är tydligen för dum när man ringer dit utan man får hjälp på en gång. Har jobbet motsvarat dina förväntningar? Absolut. Allt är så mycket mer komplicerat än jag trodde. Det är verkligen ingen lek att vara handläggare vid Försäkringskassan. Dessutom tycker jag Försäkringskassan ligger långt framme tekniskt om jag jämför med tidigare arbetsgivare. 248 nya medarbetare anställdes under oktober och november. Av dessa är 35 tillsvidareanställda. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER

4 AKtUELLt 5 minuter med Laura Hartman chef för Analys och prognos sedan mitten av november och med i Försäkringskassans ledningsgrupp. Orädd forskare tar över Har du hunnit sätta dig in i arbetet och hur Försäkringskassan fungerar? Ja ganska så bra. Men jag har förstås massor kvar att lära mig, även om jag kände till Försäkringskassan och socialförsäkringen rätt väl redan innan. Innebär din plats i ledningsgruppen att analys och prognosarbetet får en större betydelse för Försäkringskassan? Jag hoppas man kan tolka det så som att man önskar bygga på Försäkringskassans roll som kunskapsmyndighet. du avgick som forskningschef vid Studieförbundet näringsliv och samhälle efter att rapporten Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?, väckt stor debatt. du verkar inte vara rädd för att föra fram kontroversiella resultat av ditt arbete? Det är viktigt att politiken och beslutsfattandet bygger på kunskap. Även om kunskapen svider ibland så är jag övertygad om att om ett forskningsresultat stämmer så ska det föras fram. Oavsett vad mottagarna anser om resultaten. Däremot finns det inget egenvärde i att skapa rubriker. Vad är på gång under den närmaste tiden hos Analys och prognos? Bland annat pågår det mycket tankearbete runt hur vi ska utvärdera den fördjupade samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. bror KARLSSON AF ska agera redan e Nu ska Arbetsförmedlingen komma in mycket tidigare i sjukfallen. det betyder att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samarbeta tätare än någonsin förr. Nästa år kommer handläggarna själva att föredra sina ärenden för beslutsfattare i de flesta ärenden där handläggningen idag sker i tre steg. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklats rejält under senare år inte minst genom handlingsplansamverkan och det som händer när antal dagar i sjukförsäkringen tar slut. Men tycker både regeringen och myndigheterna själva den samverkan rör för få och kommer för sent. Det måste finnas en systematik i att tidigt fånga upp alla som behöver stöd för att komma tillbaka i arbete. Lutar det åt att den sjukskrivne kan behöva byta arbete ska Arbetsförmedlingen komma in i bilden redan vid 90 dagar eller tidigare. Tanken är att sjukskrivna ska kunna vara kvar i sjukförsäkringen under det att man får arbetsförberedande insatser hos Arbetsförmedlingen. Om det är möjligt med dagens regler ska utredas. I budgetpropositionen tilldelas Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 738 miljoner kronor per år fram till 2015 för att utveckla samarbetet. Det här är ett mycket större uppdrag än de vi haft tidigare och handlar om alla situationer där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har anledning att samarbete, säger Tommy Sundholm, chef för enheten sjukpenning och samordning samt ordförande i styrgruppen. Det innebär också att vi har fått gehör för hur vi ser på samarbetet, och att det behöver bedrivas utifrån en långsiktig strategi. Och att det ska ske i ordinarie verksamhet. Gemensam kartläggning Det nya samarbetet kallas Förstärkta rehabiliteringsinsatser. Grundbulten är en gemensam kartläggning. Tillsammans med den sjukskrivne ska myndigheterna tidigt, oftast vid fasta tidpunkter anpassade till rehabked- Sedan 2008 då socialförsäkringsnämnderna avskaffades sker handläggningen i vissa ärenden i tre steg handläggare, föredragande och beslutsfattare. Under nästa år kommer beslutsordningen i stället att ske i två steg. Det innebär att föredraganderollen tas bort och handläggaren själv föredrar sina ärenden för en beslutsfattare. Den nya beslutsordningen införs för sjukoch aktivitetsersättning, handikappförmåner, bedömning av arbetsskada och livränta samt vissa återkrav. Oskälighetskriteriet Dessutom införs ordningen vid beslut om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå, där det nya oskälighetskriteriet jans tidsgränser, klargöra förutsättningar för arbete och behov av rehabilitering. Ett led i arbetet är att Arbetsförmedlingen och Karin Tegefjord Försäkringskassan tillsammans ska ge ett bättre stöd även till arbetsgivare. Arbetsförmedlingen ska dessutom kunna ge ett konsultativt stöd till arbetsgivare inom hjälpmedel och anpassningar. Den gemensamma kartläggningen sjösätts i hela landet redan från årsskiftet. Men fyra LFC Täby, Karlskrona, Göteborg och Bollnäs ska fungera som utvecklingskontor och bi- delprojekt De flesta projekt är gemensamma med Arbetsförmedlingen. Gemensam process för rehabilitering i samarbete Hur ska samarbetet efter den gemensamma kartläggningen se ut i praktiken? Arbetsförberedande insatser med ersättning från sjukförsäkringen Kan sjukskrivna tidigt, inom ramen för dagens regelverk, få vägledande och arbetsförberedande insatser hos Arbetsförmedlingen och ha kvar sin sjukpenning? Stöd till arbetsgivare för ett stärkt rehabiliteringsansvar Hur ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans stödja arbetsgivare i deras rehabiliteringsansvar? Hur ska Arbetsförmedlingens konsultativa insatser inom hjälpmedel och anpassningar utformas? Fler delprojekt Organisering av det nya samarbetet utifrån kundens bästa, samarbetet med sjukvården och kommunerna, mål och mått, teknikstöd. den nya beslutsordningen införs i som beräknas gälla från 1 januari, prövas. Då kommer ytterligare sjukpenning att kunna beviljas, utöver vid dagens undantag, efter maxgränsen 914 dagar om det kan anses oskäligt att inte göra det. För 2012 kommer en särskild beslutsfattare att utses på varje LFC (läs mer om oskälighetskriteriet på sidan 8). Den nya beslutsordningen har prövats för sjuk- och aktivitetsersättning vid hälften av de lokala 4 dagens socialförsäkring december 2011

5 efter tre månader stå i arbetet med att utveckla den nya modellen. Just nu pågår ett förberedande arbete med att utforma metoden, bland annat i olika workshops där handläggare deltar. Frågor att besvara är till exempel: Hur ska kartläggningen gå till? Vilken typ av möten ska man ha? Vilka är målgrupperna och när i sjukfallen ska kartläggningen göras? Vad ska den resultera i? Vilka andra aktörer ska delta? Hur samarbetet i övrigt ska gå till ska prövas i olika delprojekt som rullas ut i början av 2012, säger Karin Tegefjord, huvudprojektledare och nationellt samverkansansvarig inom LFC. Det kommer att ta ett tag för organisationen att anpassa sig till den nya samarbetsformen. Rekrytering väntas Utgångspunkten är att samarbetet med Arbetsförmedlingen är en del av Försäkringskassans samordningsuppdrag varför betydligt fler personliga handläggare än i dag kommer att arbeta med Arbetsförmedlingen framöver. Ungefär hundra nya personliga handläggare behöver rekryteras. Att förberedelsetiden är kort är helt klart men det är nödvändigt att snabbt komma igång med förändringen, menar Karin Tegefjord. Arbetsförmedlingen måste i flera ärendeslag komma med tidigare i rehabiliteringen för att rehabkedjans intentioner ska kunna uppfyllas fullt ut. Men hela 2012 kommer att vara ett utvecklingsår. Dock räknar vi med att uppåt gemensamma kartläggningar ska ha gjorts i slutet av nästa år. Vi ska utgå tydligare från individens perspektiv. Det låter självklart men idag fungerar försäkringscentren sedan september Syftet har varit att se om ett större ansvar för handläggaren kan innebära bibehållen eller ökad kvalitet och ökad rättssäkerhet, inklusive en mer effektiv handläggning. En utvärdering från avdelningen för analys och prognos som presenterades i november visar att det i stort sett inte var några skillnader varken i beslutskvalitet eller handläggningstid mellan försöks- och kontrollgrupp. De flesta inom berörda yrkesgrupper, det vill säga handläggare, specialister, inte alla rutiner så bra för individen. Vi måste anstränga oss mer för att det ska bli bra och begripligt. Dagens handlingsplansamverkan upphör. För de personer som redan befinner sig där eller kommer med före årsskiftet kommer dock samverkan finnas kvar även nästa år. EVA LINdéN beslutsfattare och enhetschefer, var positiva till det nya arbetssättet. EVA LINdéN NYA beslutsordningen INFÖRS 1 januari i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning, handikappersättning, vårdbidrag och assistansersättning 1 januari vid beslut om fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå där det nya oskälighetskriteriet prövas. 1 april för bilstöd samt bedömning av arbetsskada och livränta 1 september för återkrav där kravet överstiger kr (beslut i december) foto: scanpix beslut om statligt servicecenter regeringen har fattat beslut att skapa en ny servicemyndighet, statens servicecenter. servicecentret startar den 1 juni det nya servicecentret kommer i första hand att erbjuda ekonomi- och lönehantering. försäkringskassans nuvarande ekonomi- och löneenheter i östersund samt skatteverkets motsvarighet i gävle har till stor del varit förebilder för den nya servicemyndigheten. försäkringskassan och skatteverket har i uppdrag att i samverkan med utredningen förbereda en överföring av berörda verksamheter från respektive myndighet. På försäkringskassan berörs främst ekonomi- och löneenheterna samt Helpdesk i östersund. boendetillägg handläggs i Kalmar försäkringskassans handläggning av den nya förmånen Boendetillägg, som införs från och med kommande årsskifte, har lokaliserats till nfc kalmar. inledningsvis kommer förmånen kräva cirka åtta årsarbetare. förmånen riktar sig till personer som fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid men som fortsatt har nedsatt arbetsförmåga eller deltar i arbetslivsintroduktion hos arbetsförmedlingen myndigheters krav på företag ska minska regeringen har beslutat om en kartläggning av myndigheternas krav på företagen att lämna uppgifter. Bolagsverket ska koordinera och leda kartläggningen som omfattar 13 myndigheter, bland annat försäkringskassan. Uppdraget ska vara klart den 20 juni regeringen ska också tillsätta en kommitté som ska genomföra förslag för att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. dagens socialförsäkring december

6 AKtUELLt tidiga insatser kan förlänga sjukfrånvaro för att tidiga insatser ska leda till kortare sjukfrånvaro och återgång i arbete krävs att rätt person får rätt insats. i annat fall kan insatserna i stället leda till längre sjukfrånvaro. det är slutsatsen i en rapport från isf (inspektionen för socialförsäkringen). Stora rekryteringar på gång inom LFc försäkringskassans lokala försäkringscenter (lfc) behöver rekrytera 260 medarbetare för att klara alla uppdrag. den största posten på 100 personer avser utvecklat samarbete med arbetsförmedlingen. sedan behövs 60 medarbetare för att klara av handikappförmånerna, 60 till sjukförsäkringen, 30 till tidig bedömning av sjukfall och 10 för att förstärka kontroll och återkrav. bostadstillägg enklare att hantera nu blir det lite enklare för den som söker bostadstilllägg. det är försäkringskassan och Pensionsmyndigheten som tillsammans har tagit fram en lösning för elektronisk överföring av uppgifter mellan myndigheterna och tjänstepensionsföretagen. ett första avtal har tecknats med alecta och förhoppningen är att de flesta bolag är anslutna inom tre år. fördelarna för försäkringskassan och tjänstepensionsbolagen är bland annat att det behövs färre manuella förfrågningar. 50 miljoner extra på tjänster som riktar sig direkt till kunderna. Satsningen finns med i den budget för 2012 som Försäkringskassan snart beslutar om. Vi har tillfört mer investeringspengar, säger ekonomidirektör Sture Hjalmarsson. I huvudsak handlar det om utbyggda självbetjäningstjänster. Utskottet ger sig inte majoriteten i socialförsäkringsutskottet upprepar sitt krav på återgång till tidigare arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen trots att Försäkringskassan utreder frågan på uppdrag av regeringen. I juli gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om att ändra reglerna för hur arbetsförmågan prövas efter 180 dagars sjukskrivning. Oppositionspartierna (S, MP, V och SD) ansåg att det ska Fler kvinnor borde få graviditetspenning. Försäkringskassan prövar inte i tillräckligt hög grad omständigheterna i varje enskilt fall. det är slutsatsen i ISFs granskning av Försäkringskassans arbete med ersättning till kvinnor med graviditetsrelaterade besvär. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ser flera problem och brister i samband med graviditetspenningen. Men det kanske grundläggande problemet, menar ISF, är att Försäkringskassan i allt för hög grad lutar sig mot den rättslägesanalys som dåvarande Riksförsäkringsverket sammanställde ske mot normalt förekommande arbeten så som gällde före 2008, i stället för det som nu gäller mot reguljära arbetsmarknaden. Den nya regeln skulle införas 1 januari Lämpligare begrepp Försäkringskassans har sagt att det är tveksamt om det innebär någon skillnad i praktiken att byta begrepp, och konstaterat att kritik fanns även mot det tidigare begreppet. Regeringen ansåg att frågan behöver försäkringskassan vill ha ny försäkring för gravida En ny ersättningsform föreslås som alla gravida ska få möjlighet att få i slutet av graviditeten. foto: THinksTock PHoTos utredas. Kanske kan man komma fram till ett annat begrepp, lämpligare och mer rättssäkert. Senast 5 mars ska Försäkringskassan redovisa vad man har kommit fram till. Majoriteten i utskottet anser dock inte att frågan behöver utredas utan tycker på nytt att regeringen ska komma med ett förslag som innebär en återgång till det gamla begreppet. Senast 1 mars anser utskottet att förslaget bör presenteras. EVA LINdéN Få individuella prövningar Därmed missar man mycket av utvecklingen inom det medicinska området de senaste decennierna. Försäkringskassan ger faktorn tunga lyft för stor betydelse och tycks också låta yrke styra besluten. I allt för liten utsträckning görs individuella prövningar, enligt ISF. Inom Försäkringskassan är de problem som ISF visar på inte okända. Det är frågor som vi kontinuerligt tar upp i vid likabehandlingsseminarier och i kvalitetsarbetet, säger Joakim Jarnryd, chef för verksamhetsområdet föräldraförmåner. I det arbetet tittar vi på de nya domar som kommit Innan de domarna har det inte funnits några andra rättsliga ställningstaganden att gå på. Dagens ersättningsform rymmer många bedömningar som är svåra för den försäkrade att förstå som till exempel gränsdragningen till sjukförsäkringen. Det är en jobbig situation för många. Ungefär 70 procent av de gravida har problem i slutet av graviditeten. Vi kommer därför återigen rekommendera regeringen att lagstifta om en ny ersättningsform som alla gravida ska ha möjlighet att få, om de vill och behöver, under slutet av graviditeten. Föräldraförsäkringen Många som idag behöver vara lediga de sista veckorna använder sig av föräldraförsäkringen som går att ta ut 60 dagar innan förlossningen. Nackdelen med det är att de dagarna tas av mammans andel och därmed kortar den tid hon kan vara hemma med barnet. Dessutom försvårar det ett jämställt uttag av försäkringen. Även ISF förordar i rapporten att det kanske behövs en annan lösning än dagens för de sista tiden i graviditeten. Dock utan att nämna att Försäkringskassan vid tre tillfällen, 2003, 2006 och 2010, föreslagit detta till regeringen. ANdERS LJUNGbERG 6 dagens socialförsäkring december 2011

7 assistansberättigade nöjda men oroade för framtiden tre av fyra assistansberättigade tycker att de får ett bra bemötande av Försäkringskassan. Samtidigt är många oroade för att Försäkringskassan ska ändra sin bedömning av assistansbehovet. Försäkringskassan har gjort en totalundersökning av personlig assistans. Den bygger på registerdata och en enkät till alla som har assistansersättning. Totalt personer tillfrågades och svarsfrekvensen var 67 procent. Syftet var att ge en utförlig beskrivning av gruppen och belysa hur brukarna upplever den personliga assistansen. Tonvikten ligger på frågor om Försäkringskassans bemötande och kompetens i relation till den assistansberättigades situation och behov. Unga jurister utbildas på försäkringskassan 1 februari nästa år börjar, om allt går som tänkt, den första notarien sin tjänst på Försäkringskassan som ett led i två-åriga notarietjänstgöringen efter juristexamen. placeringen blir på den processjuridiska enheten i Göteborg. Sedan tidigare finns möjligheten att göra sex månader av den två-åriga notarietjänstgöringen, så kallad pakettjänstgöring, på en myndighet. I september i år beslöt Domstolsverket att den Respektfullt bemötande De flesta (64 procent) tyckte att deras personliga handläggare hade tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning, men en femtedel tyckte inte det. Ännu fler (74 procent) hade fått ett respektfullt bemötande. Endast en av tio var negativ. Nästan två tredjedelar angav att de fått det antal assistanstimmar de behövde medan en fjärdedel ansåg att de fått för få timmar. Åtta av tio upplevde att timmarna var fördelade efter deras Ieva Reine behov. Det är glädjande att se att de assistansberättigade är nöjda med hur Försäkringskassan arbetar med assistansersättningen, säger Ieva Reine, analytiker på Försäkringskassans avdelning för analys och prognos och den som lett undersökningen. Men vi kommer att dyka djupare i den här stora undersökningen för att ytterligare förbättra vårt arbete. möjligheten skulle utsträckas till Försäkringskassan något som man inom Försäkringskassan är nöjd med. Det höjer statusen för Försäkringskassan, säger Gunnar Mobacke, enhetschef för processjuridik i Sundsvall. Det visar att vårt arbete håller god kvalitet. För våra framtida rekryteringsbehov är det bra att unga jurister får inblick i vår verksamhet. Och det kommer de att få. Enligt Domstolsverkets föreskrifter Öka kompetensen Det handlar bland annat om att belysa och minska de regionala skillnaderna i tillämpningen, säkra barnperspektivet, identifiera behovet av särskilda arbetsmarknadsinsatser och utveckla kompetens och bemötande hos Försäkringskassan. Tankeväckande är att assistansberättigade generellt sett är oroliga inför framtiden och kritiska till förändringar av assistansen. Oron handlar dels om att Försäkringskassan ska ändra sin bedömning av behovet (57 procent), dels om framtida lagändringar (66 procent). Nöjda brukare Av undersökningen framgår också att brukarna överlag var nöjda med sina assistansanordnare. Vanligast är att ha utomstående assistenter, det gäller för åtta av tio, men många har även sina anhöriga som assistenter. Resultaten visar även att personlig assistans är ett betydelsefullt stöd för att brukarna ska ha möjlighet att leva som andra. SVEN-ERIK JOHANSSON KOStAR 23 miljarder Kostnaden för personlig assistans har ökat från knappt 1,8 miljarder kronor när reformen trädde i kraft 1994 till cirka 23 miljarder Antalet personer med assistansersättning var 2010 två och en halv gånger fler än Sammanlagt beviljades knappt 93 miljoner assistanstimmar fördelade på personer under Det genomsnittliga antalet timmar ökade under perioden med 73 procent. ska notarien ha fått möjlighet att arbeta med juridiska uppgifter och problemställningar som förekommer inom verksamhetsområdet. Notarien bör beredas tillfälle att göra rättsutredningar, lämna förslag till myndighetens beslut, yttrande till domstol och andra åtgärder av juridisk art. Försäkringskassan är beredd ta emot fem notarier, två i Göteborg och en vardera i Sundvall, Malmö och Stockholm. ANdERS LJUNGbERG Studiemedel under sjukdom ses över regeringen har gett centrala studiestödsnämnden (csn) i uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom. csn ska samråda med försäkringskassan. Uppdraget, som ska redovisas senast den 15 april 2012, ska bli ett underlag till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Nytt tandvårdsstöd vid vissa sjukdomar den 1 januari 2013 införs ett särskilt tandvårdsbidrag för personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa. Bidraget ska användas för att betala förebyggande tandvård och abonnemangsvård. samtidigt blir landstingen skyldiga att se till att tandvård kan erbjudas personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. den ska inte kosta mer än vanlig sjukvård. Flera nya It-tjänster har lanserats i november lanserade försäkringskassan nya och förändrade självbetjäningstjänster för kunderna på webben. Möjligheten att ansöka om sjukpenning elektroniskt på försäkringskassans webbplats har utökats till att gälla även föräldralediga, arbetslösa, egna företagare och anställda utan sjuklön. samtidigt separerades e- tjänsterna för sjuk- och friskanmälan. friskanmälan är nu en egen tjänst och nås via Mina sidor på webbplatsen. novemberreleasen innehöll även fler nyheter som rör handläggningen av ärenden. Ytterligare förmåner har förts in i ärendehanteringsstödet ähs: barnbidrag, adoptionsbidrag och eu-familjeförmånsärenden. dessutom ett nytt it-stöd i ähs för återkrav och en rad efterfrågade förbättringar inom tandvårdsstödet. dagens socialförsäkring december

8 AKtUELLt Försäkringskassan drar in serviceplatser från årsskiftet har försäkringskassan sagt upp tjänstesamverkan med arbetsförmedlingen vid 50 av de 120 kontoren. orsaken är att besökarna har varit för få. Hänsyn tar dock tagits till hur långt kunderna måste åka för att få samma service, vilket innebär att vissa serviceplatser med låg besöksfrekvens ändå får vara kvar. idag finns 120 kontor i landet där arbetsförmedlingens handläggare även ger service till försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kunder. Här kan man hämta broschyrer och blanketter, få hjälp att fylla i blanketter samt få besked om hur man bäst får mer information. 18 procent har stort eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan, enligt medieakademin vid Göteborgs universitet. det ger Försäkringskassan plats 33 på årets topplista. Sverige Radio och Sveriges television toppar med 77 respektive 74 procent. Skatteverket går in på plats 7 med 57 procent. SJ hamnar tar plats 41 med 12 procent. Aftonbladet platsen innan med 13 procent. möjligen en liten tröst. Nya undantaget för sjuka berör endast ett fåtal En sjukskriven person som nått maxgränsen i sjukförsäkringen ska kunna få fler dagar med sjukpenning om det annars skulle anses oskäligt. men det är troligen inte så många som kommer att omfattas av det nya undantaget. Idag kan en person som nått maxgränsen, 914 dagar, vid vissa undantag få ytterligare sjukpenning. Nu vill regeringen att Försäkringskassan därutöver ska kunna göra en mer individuell bedömning och bevilja fler dagar med sjukpenning om det på grund av sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte göra det. Det ligger i sakens natur att individuella bedömningar inte kan regleras i detalj, menar regeringen. Men några saker nämns i propositionen, till exempel att kriteriet kan tillämpas om det med hänsyn till den försäkrades sjukdom redan på förhand kan bedömas att det är osannolikt att hon eller han har rimliga förutsättningar att tillgodogöra sig de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder inom arbetslivsintroduktionen (ali). dålig kunskap om företagshälsovård Individuella bedömningar Försäkringskassan tycker att det är bra att kunna göra mer individuella bedömningar. Men eftersom begreppet är så pass allmänt förbereder man sig samtidigt på att det inte kommer att bli så lätt att förklara för allmänhet, media och kanske också politiker att det handlar om undantagssituationer vid relativt omfattande sjukdomstillstånd. Det kan vara så att många förväntar sig att fler situationer ska omfattas än vad lagstiftaren avser, säger Kristina Hylén Bengtsson vid Försäkringskassan. Vår bedömning är att betydligt fler kommer att ansöka om fler dagar än som kommer att kunna få det. Dagens undantag: allvarlig sjukdom, arbetsskada, intagen på sjukhus/omfattande vård, avgörande förlust av verklighetsuppfattning och förmågan att orientera sig samt risk för allvarlig försämring av sjukdomen vid deltagande i arbete eller ali. Regeln är tänkt att gälla från 1 januari. EVA LINdéN Insatserna är bra men används mest av arbetsgivare som redan samarbetar med företagshälsovården. Den slutsatsen dras i en utvärdering av fhv-satsningen. Det handlar om de insatser för vilka företagshälsovården, sedan 2010, kan få bidrag genom Försäkringskassan, bland annat för s k koordinerande insatser tidigt i sjukfallen. Nu har forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet utvärderat satsningen på uppdrag av Försäkringskassan (Utvärdering av förordningen om företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet). Så som DS tidigare skrivit har insatserna använts i mycket liten omfattning. Men där så skett är både arbetstagare, arbetsgivare och företagshälsovårdspersonal positiva. De har inneburit snabbare och ibland bättre insatser, och även mer teamarbete. Dock tycks de mest ha utnyttjats av stora arbetsgivare som redan hade ett samarbete med företagshälsovården. Bland mindre arbetsgivare tycks möjligheten vara okänd. EVA LINdéN Låt IFAU utvärdera samordningsförbunden Är vi verkligen gröna? Har du sett att det finns en ny miljöutbildning? Den och många andra bra utbildningar att gå hittar du i Kompetensportalen. Mvh / Kompetensforum Låt IFAU utvärdera effekterna av samordningsförbundens verksamhet. Det anser Försäkringskassan i ett yttrande. Försäkringskassan har yttrat sig till Socialdepartementet över ISFs (Inspektionen för socialförsäkringen) rapport om utvärdering av samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan instämmer i att förbunden inte har tillräcklig kompetens att beställa eller genomföra egna utvärderingar av hög kvalitet. ISF diskuterar olika alternativ för att centralisera ansvaret varav Försäkringskassan förordar IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Samtidigt påpekar Försäkringskassan att förbunden har så många olika verksamheter att det kan vara svårt att fånga viktiga effekter och också att jämföra dem med varandra. fotnot: ds skrev om isfs rapport stöd för utvärdering av samordningsförbundens insatser i nr 8. 8 dagens socialförsäkring december 2011

9 Nytt i socialförsäkringen 2012 Vid kommande årsskifte blir det förändringar både när det gäller familjepolitiken och sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 så kalllade pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår som tidigare. Vidare förenklas jämställdhetsbonusen och kopplas till utbetalningen av föräldrapenningen. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå får vardera föräldern 50 kronor i bonus per dag. Försäkringskassan ska betala ut bonusen månadsvis i samband med föräldrapenningen. Det blir också höjda bostadsbidrag till såväl barnfamiljer som unga utan barn. För barnfamiljer höjs dels det särskilda bidraget, dels bidraget till bostadskostnader. Det särskilda bidraget höjs med 350 kronor för familjer med ett barn, med 425 för två barn och med 600 kronor för familjer med tre eller flera barn. Samtidigt sänks den nedre gränsen för bostadskostnaden från kronor till kronor. Det medför en höjning av bostadsbidraget Försäkringskassans efterhandskontroller av tandvårdsstödet brister i både urval och uppföljning. det anser Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som granskat kontrollarbetet. Trots att mer än patientbesök kontrolleras årligen finns det enligt ISF ingen heltäckande kunskap om hur vanligt det är med felaktiga utbetalningar. Vissa tandläkare kontrolleras omotiverat ofta samtidigt som de flesta inte kontrolleras alls. Om fel upptäcks blir det mycket sällan någon sanktion. För barnfamiljer höjs både det särskilda bidraget och bidraget till bostadskostnader. med 300 kronor per månad. Unga utan barn, bland annat studenter, som har bostadsbidrag får en procentuell höjning av ersättningen för bostadskostnaderna. Den genomsnittliga höjningen blir 120 kronor per månad. Riksdagen hade inte hunnit fatta beslut (det beräknas ske under vecka 50) om bostadsbidragen när DS gick i tryck utan uppgifterna är baserade på Socialförsäkringsutskottets betänkande som tillstyrker förändringarna. Även sjukförsäkringen Detsamma gäller ett par förändringar i sjukförsäkringen. Bland annat ska sjukpenning på fortsättningsnivå kunna lämnas för fler än 550 dagar om det, utöver gällande kriterier, på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning. Vidare ska en försäkrad som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning kunna få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Det gäller dem som på grund av SGI-bestämmelserna inte skulle ha rätt till sjukpenning på fortsättningsnivå om minst 160 kronor per kalenderdag. De kan också få ett boendetillägg som bidrag till bostadskostnaderna. SVEN-ERIK JOHANSSON bristande kontroll av tandvårdsstödet Impulser om misstänkta brott följs inte upp systematiskt och endast en handfull ärenden har polisanmälts. Och resultaten av efterhandskontrollerna återkopplas inte tillräckligt till vårdgivarna. Sammantaget leder det till att vårdgivarnas drivkrafter att göra rätt är små och det finns därför enligt ISF en risk för överutnyttjande av tandvårdsstödet. Enligt Birgitta Rosengren, chef för enheten för vård och aktivitetsstöd vid avdelningen för försäkringsprocesser, känner Försäkringskassan redan till stora delar av kritiken och har under det senaste året arbetat med många av de frågor som tas upp i granskningsrapporten. Mycket av det som förs fram har vi åtgärdat eller planerar för. Till exempel hade vi en ny IT- release i november som ger bättre urval av vad som ska kontrolleras. Vi har också sett över riktlinjerna i kontrollprocessen så att det tydligt framgår att tandvården ingår. Försäkringskassan ska i mitten av januari lämna sitt svar på ISF-rapporten. SVEN-ERIK JOHANSSON foto: THinksTock PHoTos NOtERAt på FIA de viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra ds gick i tryck. Krafttag för att få ner sjukfrånvaron på Kc Hälsa och ledarskap. är det faktorer som hänger ihop på en arbetsplats? Ja, det är det enligt elisabeth Hultengren, chef för kundcenter, som nu hårdsatsar för att cheferna ska bli positiva föredömen i hälsohänseende. Uppdrag: Att stärka förtroendet ingrid sonander, områdeschef i lund, leder sedan årsskiftet ett strategiskt uppdrag för lfcorganisationen som ska stärka förtroendet, tilltron och acceptansen för sjukförsäkringen och funktionshinderområdet. Försäkringskassans nya ledningsgrupp försäkringskassans nya ledningsgrupp består av generaldirektör dan eliasson, lfc:s chef svante Borg, nfc:s chef Bengt stjärnsten, ks:s chef ann Persson grivas, chefen för försäkringsprocesser Birgitta Målsäter, Hr-direktör lars-åke Brattlund, chefen för it-avdelningen stefan olowsson och chefen för analys och Prognos laura Hartman. dessutom ingår gd-stabens chef Per Åkesson, i rollen som sekreterare. NFc förbereder för utbyggd självbetjäning försäkringskassan investerar stort för att öka självbetjäningen och allt fler moment i handläggningen automatiseras. det betyder krav på rationalisering i hela fk för att hämta hem investerade pengar. LFc-anställda kan rycka in som HR-personal lfc är i full färd med att anställa fler till sjukförsäkring, handikapp och kontroll. ett hårt belastat Hr har inte kapacitet att stötta i rekryteringarna fullt ut. därför söker lfc medarbetare, som vill hjälpa. dagens socialförsäkring d E c E mber

10 AKtUELLt Vill införa valfrihetscoacher li Jansson, nationalekonom på svenskt näringsliv, gav nyligen ut rapporten Välfärd, egenmakt och det fria valet för tankesmedjan Timbro. där har hon tittat närmare på assistansersättningen och även kommenterat förekomsten av fusk och missbruk. för att komma till rätta med fusket med assistansersättning föreslår hon att det införs offentliga valfrihetscoacher som både kan hjälpa till att välja och välja bort assistansanordnare. Hon tycker också att det finns skäl att se över ifall möjligheten att anställa anhöriga som personliga assistenter bör begränsas för att öka insynen. Stabil nivå för nya sjukersättningar nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per försäkrade var i oktober 2,48. det innebär att det har skett en minskning med 0,89 för kvinnor och 0,74 för män under det senaste året. försäkringskassan bedömer att nivån nu är relativt stabil men att den kommer att öka marginellt på sikt sjukpenningtalet var 6,7 dagar i oktober jämfört med 6,6 i september, och det är kvinnorna som står för nästa hela ökningen. de flesta som återvänder till sjukförsäkringen efter uppnådd maxgräns är kvinnor. JO-anmälningarna har minskat kraftigt av Jo:s ämbetsberättelse för verksamhetsåret 1 juli juni 2011 framgår att det kom in knappt 600 klagomål riktade mot försäkringskassan. Jämfört med föregående verksamhetsår handlar det om en minskning med knappt 30 procent. det är enligt Jo en utomordentligt glädjande utveckling som pekar på att försäkringskassan börjar få kontroll över sina handläggningsproblem. fortfarande är dock ärenden om långsam handläggning och bristfällig kommunikation vanliga när det gäller försäkringskassan. även ärenden med eu-rättslig anknytning ställer till bekymmer. samarbete kring nollplacerade testas Nu ska Försäkringskassan och kommunerna komma överens om hur man ska samverka kring nollplacerade sjuka. En utvecklingsverksamhet startar efter årsskiftet. Efter nyår ska ett koncept för samverkan mellan Försäkringskassan och socialtjänsten testas i åtta kommuner inom två LFCområden, Hisingen och Halland. Syftet är ta fram riktlinjer för hur nollplacerade sjuka ska få den utredning och den rehabilitering de behöver för att komma närmare arbetsmarknaden eller återgå i arbete. Hur ansvaret för nollplacerade sjuka ska fungera i praktiken har länge varit oklart och också länge diskuterats av Försäkringskassan och SKL (Sveriges kommuner och landsting). Personerna det gäller är ofta aktuella hos socialtjänsten men där har man Försäkringskassan håller med ISF om att sjukskrivningsmiljarden behöver förändras men anser också att analysen behöver kompletteras med perspektiv från sjukförsäkringen, vårdpersonal och de försäkrade. Försäkringskassan har yttrat sig till Socialdepartementet över den analys av sjukskrivningsmiljarden som ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) redovisade tidigare i höstas. Ökat fokus Precis som ISF anser Försäkringskassan att miljarden ökat landstingens fokus på sjukskrivningarna. Man håller även med om att konstruktionen behöver förändras. Bland annat behöver den göras mer rättvis så att alla landsting som bidrar till en bättre sjukskrivningsprocess, till exempel levererat fler bra intyg varken formell kompetens att utreda arbetsförmåga på grund av sjukdom, eller möjlighet att kräva relevanta medicinska underlag från sjukvården. Ansvaret för att utreda behovet av samordnad rehabilitering ligger istället hos Försäkringskassan vilket dock inte innebär något ansvar för att genomföra och bekosta rehabiliteringen. Idag känner Försäkringskassan ofta inte till personernas existens, riktlinjer saknas och det hela fungerar i praktiken på olika sätt i landet. Ofta händer inte mer än att personerna får försörjningsstöd. verkligen får ersättning. Den bör också tecknas för flera år i taget. Försäkringskassan är alltså ense med ISF på viktiga punkter men anser samtidigt att analysen behöver sättas in i ett större sammanhang. ISF utgår mest från vad landstingen tycker, påpekar Försäkringskassan, och Gunni Strandberg Kartläggning och analys Utvecklingsverksamheten ska innehålla gemensam kartläggning och analys av behovet av samverkan, överenskommelse om vem som ska göra vad samt genomförande enligt överenskommelsen. Man ska även samarbeta med sjukvården och Arbetsförmedlingen. Några utgångspunkter är att kommunen är motorn i arbetet och driver ärendet, säger projektledare Gunni Strandberg på Försäkringskassan. Försäkringskassans roll är att stödja processen bland annat genom att vara ett stöd för socialsekreterarna i arbetet med rehabiliteringsutredningar och bedömning av rehabiliteringsbehov. Slutrapporten i september nästa år ska ligga till grund för nationella riktlinjer. Att vara nollplacerad innebär att sakna sjukpenninggrundande inkomst och därmed inte ha rätt till sjukpenning. EVA LINdéN Sjukskrivningsmiljarden behöver förändras I landstingens uppdrag ingår att leverera läkarintyg till Försäkringskassan. Bild: Magdalena WennBerg lavebratt menar att perspektiv från såväl sjukförsäkringen, vårdpersonal och försäkrade också behövs. Ovilliga landsting I landstingens uppdrag ligger att leverera de intyg som behövs inom socialförsäkringen men enligt ISF är det många landsting som inte riktigt gillar uppdraget att utfärda fördjupade medicinska utredningar. Mycket av problemen med leverans och kvalitet av utredningarna hänger samman med detta, tror Försäkringskassan, och anser att det hade varit bra om ISF hade resonerat kring orsaker till landstingens ovilja. Sjukskrivningsmiljarden är en årlig överenskommelse mellan staten och SKL om ekonomiska drivkrafter för landstingen att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. EVA LINdéN 10 dagens socialförsäkring d E c E mber 2011

11 månadsrapporterad lön ger färre fel det blir enklare för kunden om månadsutredningens förslag genomförs. Försäkringskassan är positiv men varnar för att vinsterna inte blir så stora som utredningen tror. Huvudtanken i Månadsutredningen (SOU 2011:40) är att arbetsgivarna varje månad ska skicka in inkomstuppgifter till Skatteverket där sedan Försäkringskassan och andra myndigheter kan hämta information. För Försäkringskassans del innebär det en förenkling för kunderna och att utbetalningarna kan ske snabbare med mindre risk för fel och färre återkrav. Förslaget innebär också att det så hårt kritiserade Dagisintyget kan tas bort. Utredningen föreslår inte att företagens inrapportering till Skatteverket ska innehålla uppgifter om frånvaro, det blir för dyrt och krångligt, men det blir lättare att göra riktade kontroller mot de som inte fått löneavdrag men ändå begärt tillfällig föräldrapenning. Optimistisk utredning Utredningen förutser stora besparingar. Försäkringskassan menar dock att utredningen är för optimistisk. Till exempel krävs att den sjukpenninggrundade inkomsten bygger på så kallat historiskt inkomstunderlag istället för som nu förväntade inkomster. Utan det finns endast marginella möjligheter till effektivisering. Även för bostadsbidrag och hanteringen av företagens sjuklönekostnader krävs ändringar för att fullt ut dra nytta av utredningens förslag. Försäkringskassan delar inte utredningens syn på när förändringen kan genomföras utan vill flytta fram tidpunkten till januari Detta för att hinna med den nödvändiga IT-utvecklingen. Försäkringskassan anser också att utredningen tenderar att bedöma de nödvändiga investeringarna lågt medan besparingarna räknas högt. Man vänder sig också mot utredningens tanke att de besparingar som kan bli resultatet av förslagen, inte minst vid Försäkringskassan, ska finansiera Skatteverkets ökade kostnader. Dels därför att man inte håller med om storleken på rationaliseringsvinsterna, dels för att Skatteverkets kostnader uppstår innan besparingarna uppstår. ANdERS LJUNGbERG datainspektionen kritisk till förslaget datainspektionen är kritisk till förslaget om att Skatteverket ska lagra känsliga personuppgifter som inte behövs för den egna verksamheten. Ett förslag som medför en så här pass omfattande insamling och spridning av integritetskänslig information måste enligt svensk grundlag innehålla en noggrann analys som pekar på att fördelarna med registreringen väger tyngre än enskildas rätt till integritetsskydd, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin 2012/2013 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, anordnar behörighetsutbildning i försäkringsmedicin med start hösten Kursen bedrivs vid enheterna för Arbets- och miljömedicin och Socialmedicin och omfattar fyra delkurser varav ett projektarbete under handledning. Utbildningen ger fördjupad kunskap om samtliga försäkringsformer, försäkringsprocessens aktörer och samverkan, mätning och värdering av arbetsförmåga, aktuell forskning, lagar och regler, samt ett professionellt förhållningssätt. Ny chefs-jo nästa sommar elisabet fura, domare i europadomstolen för mänskliga rättigheter i strasbourg, tillträder den 1 juni 2012 som ny chefsjustitieombudsman efter cecilia nordenfelt som går i pension. elisabet fura är jur kand och har bland annat varit ordförande i sveriges advokatsamfund. Hon har också medverkat i flera offentliga utredningar. 2 januari blir nästa utbetalning av bilstöd. Anslaget för i år tog slut i mitten av november. det är första gången sedan 2006 som pengarna inte räckt hela året. Kurstid: Studietakt kvartsfart. Kurssamlingar är förlagda till Göteborg och däremellan självstudier. Förkunskapskrav är svensk läkarlegitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt pågående eller avslutad specialistutbildning. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A (med lägst betyget Godkänd). Sista anmälningsdag: 15 april Du kan anmäla dig på cirka en månad före sista anmälningsdag. Information: Kursledare, professor Kjell Torén, tfn , epost: och kurssekreterare Elisabeth Westerberg, tfn , epost: Läs mer på Utbildning. dagens socialförsäkring december

12 Trappa ned vad gäller egentligen? När pensionsåldern närmar sig kommer gärna funderingar om man ska orka arbeta heltid eller om man ska försöka trappa ned de sista åren. Ska man kanske arbeta deltid, ta förtida uttag eller ansöka om delpension? Eller finns det rätt till tjänstepension enligt övergångsbestämmelserna? DS försöker reda ut vad som gäller. TEXT: SVEN-ERIK JOHANSSON ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON Det är inte konstigt om man känner sig lite trött när man passerat 60 och har ett långt yrkesliv bakom sig. En del vill gärna sluta helt medan andra känner att man fortfarande orkar och gärna vill fortsätta att arbeta. Men inte på heltid utan i mindre omfattning. Ett sätt är förstås att ansöka om partiell tjänstledighet, vilket medför löneavdrag. Närmaste chef fattar beslut och kommer överens med medarbetaren om arbetstidsschema. I riktlinjerna för tjänstledighet står att Försäkringskassan har en positiv grundsyn till att bevilja tjänstledighet. Dock är det alltid verksamhetens intresse som styr vid bedömningen. Ett annat sätt är att ta förtida uttag på den allmänna pensionen, som kan tas ut när som helst från och med den månad man fyller 61 år (dock kan garantipension tas ut först från 65 år). 14 PROCENT ÖVER 60 ÅR Samtidigt som andelen anställda i Försäkringskassan över 50 år minskat från 51 procent 2009 till 49 procent 2010 har andelen över 60 år ökat från 12 procent 2009 till 14 procent Ingegärd de Maré Man behöver inte ta ut hel pension utan kan välja mellan 25, 50 eller 75 procent. Men förtida uttag får ekonomiska konsekvenser. Pensionen blir livslångt lägre eftersom den ska räcka i flera år. Mer information finns hos Pensionsmyndigheten. En mer ekonomiskt attraktiv möjlighet till nedtrappning är statlig delpension, som bygger på ett centralt kollektivavtal inom staten och som kan beviljas tidigast från och med den månad man fyller 61 år och betalas ut längst till 65 års ålder. Men det är ingen rättighet för den anställde att få delpension utan ett instrument för arbetsgivaren att ge äldre arbetstagare en möjlighet att jobba vidare till 65 för att trygga kompetensförsörjningen och underlätta generationsväxlingen, säger HR-specialist Ingegärd de Maré, som är den som hanterar ansökningar om delpension inom Försäkringskassan. Det görs en individuell prövning mot bakgrund av verksamhetens krav och ekonomiska förutsättningar. Hos Försäkringskassan får varje enhet Att så få ansökningar beviljas beror på en kombination av ekonomi och verksamhetens behov. själv stå för kostnaderna. Det finns inga speciella pengar avsatta. Samtidigt pekar hon på att den grundläggande inriktningen är att en medarbetare ska kunna arbeta med bibehållen tjänstgöringsgrad till ordinarie pensionsålder. Arbetsgivaren har ett ansvar för att anpassa arbetet och organisationen så att det blir möjligt. Finner olika lösningar Sedan kan det vid medarbetar- eller utvecklingssamtal med äldre medarbetare bli aktuellt att diskutera olika lösningar, till exempel delpension. Handlar det om nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska det inte hanteras genom delpension utan inom ramen för sjukförsäkringen. Vid delpension kan medarbetaren som mest gå ned till halvtid. Inkomstbortfallet kompenseras med 60 procent av arbetsgivaren. Det betyder att den som har 50 procents delpension får totalt 80 procent av den tidigare inkomsten. Motsvarande för den som har 20 procents delpension, som många har enligt Ingegärd de Maré, blir 92 procent av den tidigare inkomsten. För att komma i fråga för delpension måste man ha minst 120 måna- 12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER 2011

13 ders kollektivavtalad pensionsrätt, som inte behöver vara statlig. Den som har sjukersättning om 50 procent eller mer, eller redan i dag arbetar halvtid eller mindre, kan inte få delpension. Delpensionen är inte pensionsgrundande för den allmänna ålderspensionen. Däremot påverkas inte den förmånsbestämda tjänstepensionen men den individuella och kompletterande ålderspensionen kan påverkas marginellt. Begränsningar Inom Försäkringskassan förekommer delpension endast i begränsad utsträckning. För närvarande är det cirka 25 som är beviljade, uppger Ingegärd de Maré. Alla som fått delpension har varit väldigt nöjda. Men det är inte alltid man jobbar ända fram till 65 även om man fått delpension. De fackliga organisationerna tycker att Försäkringskassan är för snål med att bevilja delpension. Statistiken från de senaste årens ansökningar visar också att andelen beviljade FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA DELPENSIONER UNDER ÅREN År Totalt sökande Beviljade Beviljade i Procent DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER

14 FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE SIDA. ansökningar hela tiden minskat (se Faktaruta). Att så få ansökningar beviljas beror på en kombination av ekonomi och verksamhetens behov, säger Ingegärd de Maré. Ansökan om delpension kan göras en gång per halvår. Yttrande från närmaste chef och verksamhetsområdeschef ska bifogas. Beslut fattas sedan av HR-direktören. För medarbetare som jobbat länge inom Försäkringskassan finns övergångsbestämmelser som ger en möjlighet att få tjänstepension före 65 år förutsatt att man uppfyller vissa villkor. Men då handlar det om pension på heltid och att man slutar sin anställning. Vilket många gjort (se Faktaruta). Under de senaste tre åren har de varit en tredjedel av alla som slutat på Försäkringskassan. För att komma ifråga ska man vara född 1963 eller tidigare och ha varit anställd hos samma länskassa under tiden till och dessutom gått över till den förstatligade Försäkringskassan från och med 1 januari Det finns en ålderstrappa som reglerar när man kan börja ta ut pensionen. Till exempel kan de som är födda börja sitt uttag vid 61 år. PENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSERNA År Pensionen bygger på flera delar Storleken av pension enligt övergångsbestämmelserna bygger dels på pensionsgrundande lön, dels på intjänandetid. För full pension krävs 30 års anställning med rätt till tjänstepension. Men det är inte bara frågan om hur mycket man vill och orkar arbeta de sista åren före pension. Allt fler vill fortsätta att jobba i någon form efter 65 år. I dag talas det också mycket om att vi behöver jobba längre för att få lika bra pension som tidigare årskullar. Till exempel skulle den som är född 1950 behöva arbeta till 66 år och 7 månader för att få samma nivå på den allmänna pensionen som den som är född Det beror på den ständigt ökade livslängden som gör att pensionen måste räcka i flera år. Det har till och med tillsatts en utredning som ska se över om den nuvarande rätten att arbeta till 67 ska förlängas ytterligare. En morot för att jobba vidare mot 67 är förstås att pensionen blir högre. Hur mycket mer ett eller flera år ger kan man själv få en prognos för på webbplatsen minpension.se. PENSION, ELLER INTE... JA Monalisa Carlsson, 61 år, samverkansansvarig vid LFC Växjö. Du har valt att trappa ned? Ja, jag har sökt och fått delpension beviljad på 50 procent från kommande årsskifte. Varför ville du trappa ned? Jag har jobbat på Försäkringskassan i 45 år, de senaste åren som samverkansansvarig. Jag fyllde 61 i oktober och ville avsluta min yrkeskarriär genom att få dela med mig av min kunskap till någon som kan ta över. Jag räknar inte med att arbeta till 65 utan tar nog pension enligt övergångsbestämmelserna om ett par år. Var det krångligt att få till en lösning? Både och. Jag sökte tidigt under våren men fick besked först i mitten av november. Men det är restriktiva regler för att få delpension. Man måste ha goda skäl, en chef som håller med, och det måste finnas ekonomiska förutsättningar i verksamheten. Vad kan vara viktigt att tänka på? Man ska komma ihåg att det finns två vinnare. Jag som medarbetare får en möjlighet att trappa ned, vilket är en oerhörd förmån. Samtidigt är det ett bra alternativ för arbetsgivaren att säkra kompetensöverföring när många medarbetare närmar sig pensionsåldern. NEJ Anna-Karin Linetti, 67 år, enhetschef LFC Malmö. Du fortsätter att arbeta? Jag har valt att jobba vidare inte bara efter 65 år utan även efter 67 år. Jag skulle ha slutat i samband med min 67-årsdag men så blev det inte. Det blev ett glapp när min ersättare skulle vara ledig en period och jag blev tillfrågad att stanna kvar tio månader. Vad fick dig att vilja stanna kvar? Efter några dagars funderande bestämde jag mig för att fortsätta ett tag till. Jag trivs bra med mitt jobb med allt vad det innebär i vardagen. För mig har det alltid känts fel att det är åldern som styr när vi ska sluta arbeta. Var det krångligt att få till en lösning? Det var inga problem. Jag har nu en tidsbegränsad anställning. 14 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER 2011

15 Lisbeth möter den mörka sidan Lisbet Schagerlöv har en berättelse. En berättelse som inte är någon trevlig läsning. Den handlar om ett cyniskt och girigt utnyttjande av en reform som är avsedd att ge människor möjlighet att leva ett människovärdigt liv. Den handlar om fattiga människor som luras till att arbeta under slavliknande förhållanden. Den handlar om barnarbete. Den handlar om assistansersättningens mörka sida. text och Foto: Bror karlsson LLisbeth Schagerlöv arbetar som kontrollutredare vid LFC Hisingen med placering vid LFC Halmstad. Hon har arbetat med kontrollverksamhet sedan 2006 och framför allt med kontroll av assistansersättning under de senaste tre åren. Att hennes uppmärksamhet fästes på just assistansersättningen för tre år sedan är något av en slump. Vi bytte lokaler och vi kontrollarbetare hamnade nära handläggarna av assistansersättningen. Handläggare som var oerhört frustrerade över en del fenomen de hade lagt märke till. Vi reagerade på det de berättade och ordnade ett möte med polisen och åklagarmyndigheten här i Halmstad. Även de blev intresserade och upprörda över det de fick höra. anonymt tips Ungefär samtidigt fick man ett anonymt tips om en man med assistansersättning som fingerade sin funktionsnedsättning. Han hade uppgivit att han var helt rullstolsburen men bild- och filmmaterial som kom med det anonyma tipset visade tydligt att han kunde både stå och gå obehindrat. Det var vårt första fall. Det gav oss massor med erfarenhet som vi hade nytta av när vi började granska andra fall. Man började, som Lisbeth Schagerlöv utrycker det, att lyfta på stenar. Och alla vet vi vad som händer när man gör det. Det kommer fram obehagliga kryp av allehanda slag. Kryp som inte uppskattar dagens ljus. stor förslagenhet Fusket, missbruket och brottsligheten inom assistansersättningen är enligt Lisbeth Schagerlöv väldigt mångfacetterad. Allt ifrån människor som kraftigt överdriver sitt assistansbehov till rena simuleringar där man till och med lyckas lura läkare. Manipulerade tidrapporter och assistenter som uppges ha arbetat men som bevisligen befunnit sig långt ifrån brukaren, till och med utomlands. Brukare som inte får den assistens som de har rätt till. Listan är lång och förslagenheten stor. Ofta är det också kombinationer av brott det rör sig om. Både mot socialförsäkringen och mot skattelagstiftningen och även mot andra myndigheter som Arbetsförmedlingen och kommunerna. Man ska ha klart för sig att de människor som satt i system att utnyttja assistansersättningen för egen vinning ofta är väldigt kunniga om olika typer av stöd och bidrag som går att få. Påhittigheten och kreativiteten är ibland rätt imponerande. Det vanligaste fusket man upptäcker handlar om falska tidrapporter. Det kan handla om att en assistent berättar att man lämnat in undertecknade och handskrivna tidrapporter till arbetsgivaren men till Försäkringskassan kommer renskrivna rapporter. Fortfarande undertecknade! Fortsättning På nästa sida dagens socialförsäkring DecemBer

16 Fortsättning Från FöregåenDe sida. Lisbeth Schagerlöv arbetar som kontrollutredare vid LFC Hisingen med placering vid LFC Halmstad och berättar om flera fall där assistansersättningen missbrukas. Det är ju rätt enkelt med moderna teknik att scanna in en namnteckning på en friserad tidrapport, säger Lisbeth Schagerlöv. Det är också vanligt att vi får tidrapporter som visar att en assistent har arbetat en enorm mängd timmar under en viss månad. Känner maktlöshet Hon berättar om ett ett exempel där en kvinna ska ha arbetat långt över 400 timmar en månad. Många av veckans dagar uppges hon ha arbetet 24 timmar om dygnet. Det går knappast ihop med svensk arbetstidslagstiftning. Men vi kan inte göra så mycket åt det med gällande lagstiftning. Bara påtala för assistansanordnaren att vi ser vad som pågår, eventuellt anmäla det är inte ovanligt att brukare och anordnare använder småsyskon eller egna barn som assistenter. till Arbetsmiljöverket och sedan vackert betala ut pengarna. Det är inte utan att man känner sig rätt maktlös ibland. Det finns också fall där personer som haft helt nedsatt arbetsförmåga och haft det som tidigare kallades förtidpension plötsligt helt mirakulöst återfår arbetsförmågan när de går i vanlig pension och börjar arbeta som assistenter. Långt upp i åldrarna dessutom. Vad sägs om 80- och 90-åringar som arbetar heltid och mer därtill? I ett arbete som ofta innefattar tunga lyft. Barnarbete och import Barnarbete i Sverige? Nja det förekommer väl mest i tredje världen? Glöm det. Inom assistansersättningen förekommer det. Dessvärre är det inte ovanligt att brukare och anordnare använder småsyskon eller egna barn som assistenter. Vi har upptäckt 15-åringar som arbetat varje dag efter skolans slut. Dessutom varenda helg- och lovdag. Det är helt enkelt inte rätt. Barnarbete är förbjudet i det här landet. Men berättelsen blir värre. Vad sägs om import av människor med funktionsnedsättning för att skaffa sig inkomster via assistansersättningen? Det låter kanske som en skröna men det förekommer att oseriösa anordnare har kontaktpersoner i andra europeiska länder som letar efter människor med funktionsnedsättning eller deras anhöriga. Företaget hjälper till med ansökan om att komma till Sverige. Man lånar ut pengar till resan, ordnar lägenhet och möbler. Givetvis mot ersättning. Man lånar även ut pengar till familjens uppehälle under tiden tills assistansersättning har beviljats av Försäkringskassan. När detta väl skett kan familjen vara djupt skuldsatt till assistansanordnaren. Oftast har anordnaren också sett till att få fullmakt för att hantera familjens assistansersättning, berättar Lisbeth Schagerlöv. När den första utbetalningen kommer, och den kan vara rätt stor eftersom pengar betalas ut retroaktivt för tiden från och med ansökan om assistansersättning, så behåller anordnaren hela summan. Utan att familjen vet något om det. De känner helt enkelt inte till att det retroaktiva beloppet existerar. När väl lön för assistansarbete i familjen ska börja betalas av anordnaren är det inte ovanligt att enstor del av lönen går till att betala av på den ackumulerade skulden till assistansanordnaren. Mindre nogräknade företag importerar också arbetskraft. Då oftast från tredje världen. Assistansanordnaren hjälper till med uppehålls- och arbetstillstånd, vilket oftast ordnar sig. Den blivande assistenten har ju en arbetsgivare i Sverige. När man väl kommer hit tvingas man arbeta under närmast slavliknande förhållanden. Det har förekommit att de här människorna blivit mer eller mindre inlåsta hos brukaren och tvingats arbeta i princip utan någon ersättning alls, berättar Lisbeth Schagerlöv. De har så låg kunskap om förhållandena i Sverige att det är ganska lätt att manipulera dem. Till bilden hör också att en del av de här människorna redan kan ha betalat ganska stora summor till assistansanordnaren för att få chansen till ett bättre liv i Sverige. Kärleken satte stopp Lisbeth Schagerlöv berättar om ett ganska sorglustig fall av bedrägeri som så småningom uppdagades på grund av den stora kärleken. Två äkta par, det ena i Sverige och det andra i ett land i Europa, kontaktades av en assistansanordnare. Paret utanför 16 dagens socialförsäkring DecemB er 2011

17 Sverige hade ett barn med grav funktionsnedsättning. De båda paren uppmuntrades att skilja sig, vilket också skedde mot en viss ersättning från anordnaren. Därefter reste mannen i Sverige och gifte om sig med kvinnan i det andra paret. Den nya familjen återvänder till Sverige och simsalabim har anordnaren en ny kund i form av ett gravt funktionsnedsatt barn. Det hela avslöjades genom att det nya paret faktiskt blev förälskat och den övergivna hustrun här i Sverige blev så svartsjuk att hon anmälde hela saken, berättar Lisbeth Schagerlöv. riskkriterier Det här är som sagt ingen trevlig berättelse men det finns naturligtvis vägar att komma åt brottsligheten. Vi har tagit fram ett antal riskkriterier, berättar Lisbeth Schagerlöv. Det är ett antal larmsignaler som vi ska vara uppmärksamma på. Till exempel många byten av assistansanordnare med ökat assistansbehov som följd. En annan varningsklocka är när en person saknar dokumenterad sjukdomshistoria, men ändå har ett kraftigt behov av assistans. Då är det dags att titta närmare på saken. samarbete är viktigt Lisbeth Schagerlöv menar också att ett nära samarbete mellan Försäkringskassan, polisen och Skatteverket samt andra myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna är ett måste för att komma åt den ofta väldigt komplexa brottslighet det är frågan om. Vi måste också skärpa oss inom Försäkringskassan. Kontrollera tidrapporterna ordentligt till exempel. Det finns oerhört mycket att hitta där. Vi måste skärpa kvaliteten i våra bedömningar och regelbundna omprövningar. Vi måste sluta att vara naiva och inse att det här rör sig om så stora belopp att det nästan med automatik drar till sig mindre nogräknade människor. Jag vill också gärna säga att det stora flertalet brukare och anordnare naturligtvis är legitima. Att vi sköter vårt uppdrag och gör ordentliga kontroller ska inte gå ut över dem. Det är ett sätt att värna om de svaga och utsatta människor som ska ha sin rättmätiga assistansersättning. Bedrägeriet i Halland har gått till åtal efter nästan ett års utredande lämnade åklagaren i början av november in stämningsansökan mot 14 personer i den stora bedrägerihärvan med assistansersättning i Halland. Det var i december 2010 som två män greps och en omfattande polisutredning drogs igång vid länskriminalens bedrägerirotel. Innan gripandet hade polisen inlett ett nära samarbete med Skatteverket och Försäkringskassan. Det samarbetet var en förutsättning för att nå ett bra utredningsresultat, säger kommissarie Karl-Arne Ockell som lett polisens utredning. Samarbetet med Försäkringskassan och Skatteverket fortsatte under förundersökningen som omfattar mer än sidor. Tre av polisens utredare har arbetat heltid med utredningen. Utredningen har följt flera spår. Ett var att manuellt gå igenom och jämföra tidrapporteringen från olika assistansföretag med den tidrapportering som anställda assistenter och brukare lämnat. Ett annat var att följa och analysera ekonomiska transaktioner mellan olika parter i utredningen. Det har även förekommit att brukare överdrivit sitt assistansbehov för att få högre ersättning. I dessa fall har det krävts nya läkarutlåtanden. Kommissarie Ockell ingår som sakkunnig i Utredningen om åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen, som leds av justitierådet Susanne Billum och som ska vara klar senast den 15 februari sven-erik JoHansson Kombineras ofta med skattebrott Bidragsbrotten inom assistansersättningen kombineras ofta med skattebrott. Det framgår av den granskning som inspektionen för socialförsäkringen (isf) och Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort. Brotten går ut på att personliga assistenter får lön för arbete som inte utförs. Sedan fördelas lönen för de påstådda arbetade timmarna mellan de involverade personerna i bedrägeriet. Skattebrottet blir en följd av att ersättningen inte redovisas och beskattas korrekt. Bedrägerier med assistansersättning är de mest organiserade bidragsbrotten och merparten av vinsten kommer från ersättningen. Den enklaste varianten är att mottagaren av assistansersättning kraftigt överdriver sitt behov av personlig assistans och använder införstådda medarbetare som ställer upp som assistenter. organisatör arrangerar brottet Men i de flesta av de ärenden som ingår i granskningen är mottagaren knuten till en assistansanordnare, vilket betyder att ett bolag är arbetsgivare åt assistenterna. Bakom bolaget finns ofta en organisatör som arrangerar brottet, hjälper mottagaren och dennes familj att uppsöka sjukvården samt bistår vid kontakter med Försäkringskassan. Samtidigt ges ett antal personer, många gånger familjemedlemmar eller andra släktingar, lön och tillgång till pensions- och trygghetssystemen. Det skapar en lojalitet och ett förtroende för organisatören som underlättar brottsligheten. Konstruerade behov Det finns exempel på att asylsökande utnyttjas för att få ut assistansersättning. De kan ha övertalats att konstruera ett behov av assistans under förespegling att det kan underlätta att få uppehållstillstånd. Eller så har nyanlända flyktingar stöttats ekonomiskt med lån och får betala tillbaka genom att delta i bidragsbrott. Det finns även fall som liknar människohandel, där personer med funktionsnedsättning tagits till Sverige i syfte att utnyttja systemet med assistansersättning. Eftersom skatte- och bokföringsbrott är vanligt i de fuskande bolagen kan det vara en viktigare ingång än själva bidragsbrottet när det gäller assistansersättning. sven-erik JoHansson dagens socialförsäkring DecemB er

18 Fler inkomster slår i Allt fler har inkomster över taket i sjukförsäkringen. Snart är 80 procent av lönen i ersättning något som endast gäller låginkomsttagare. Är det ett problem? TEXT: ANDERS LJUNGBERG När den svenska sjukförsäkringen diskuteras talas det ofta om en ersättningsgrad på 80 procent. Det kallas inkomstbortfallsprincipen. Ju högre inkomsten är, desto högre är ersättningen står det i en lärobok jag har i hyllan. Visserligen brukar det nämnas att det finns ett tak liksom för övrigt ett golv. Men var taket ligger brukar inte vara så intressant, särskilt inte under de återkommande perioder då det stora problemet anses vara överutnyttjande eller när sjukskrivningssiffrorna är höga. Golvet är lågt, är det många som inte når över det är det mest ett tecken på att arbetsmarknaden inte fungerar. I dag när siffrorna är stabilt låga borde det kanske finnas utrymme för att diskutera takhöjden. Så här skrev Anna Hedborg i Socialförsäkringsutredningens slutbetänkande Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86): I en försäkring med svaga portvakter och bristande legitimitet är det oundvikligt att nivåerna utsätts för en press nedåt, i en försäkring där de flesta litar på att det är rätt personer som får ersättning finns goda möjligheter att ha högre ersättningsnivåer. Alternativet till inkomstbortfallsprincipen är grundskyddet där alla har samma låga ersättning. I Sverige höll vi på att få ett sådant system men den socialdemokratiska socialministern Möllers linje förlorade till sist i den långa diskussion som fördes efter kriget. Andra socialdemokraters uppfattning blev lag kring mitten av 1950-talet. Frågan är dock vad vi egentligen har för system idag? Enligt siffror som forskaren Gabriella Sjögren Lindquist sammanställt ( Den privata försäkringsbranschen på frammarsch i Åtta visioner om trygghet, Premiss förlag 2011) har 33 procent av alla kvinnor och 48 procent av männen inkomster över taket. Det vill säga, de har inte 80 procent av sin inkomst försäkrad. Siffrorna gäller Bland de privatanställda tjänstemännen har 72 procent inkomster över taket. Eftersom prisbasbeloppet, som är den grund man utgår från när taket läggs fast, inte hänger med löneutvecklingen så är säkert procentandelarna ytterligare några snäpp högre idag. Var går gränsen för ett grundtrygghetssystem? När alla i ett samhälle har en inkomst som är högre än taket i försäkringen, säger Gabriella Sjögren Lindquist. Är det ett problem att så många inte får 80 procent? ANDEL MED LÖN ÖVER TAKET (%) Män Kvinnor Stat Kommun Landsting Privat, tjänsteman Privat, arbetare Alla KÄLLA: GABRIELLA SJÖGREN LINDQUIST I ÅTTA VISIONER OM TRYGGHET- PREMISS FÖRLAG 2011 Det beror på hur samhället vill att social- och arbetslöshetsförsäkringen ska vara organiserad. De allra flesta får dock vid sjukdom ersättning utöver pengarna från Försäkringskassan via avtalsförsäkringar. Alla som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal har rätt att teckna avtalsförsäkringar, fackligt medlemskap är inget krav. Drygt 90 procent av alla anställda återfinns på dessa arbetsplatser. Utöver att de inte omfattar alla så är kollektivavtalen olika sinsemellan. I flera avtal är det krav på att man ska ha fyllt 40 år och ha arbetat minst 5 år inom branschen för att få ersättning, säger Gabriella Sjögren Lindquist. Mildra effekterna Kollektivavtalen kan därför inte sägas upphäva utvecklingen mot grundtrygghet, däremot på sina håll mildra effekterna. Vid sidan av avtalsförsäkringarna så växer marknaden för rent privata försäkringar. Idag har 2,3 miljoner personer, halva arbetskraften, inkomstförsäkringar som bygger på utöver a-kassan. Tjugofem procent har en privat sjukförsäkring med månadsersättning, fyrtio procent har privat sjukförsäkring med kapitalersättning. I någon mening kan de lågavlönade, av dem är de flesta kvinnor, ses som vinnare i dagens system. De får ju relativt sett mest av lönen ersatt vid sjukdom. Men trots det skrev Viktoria Bergström, utredare på fackförbundet Kommunal men som för närvarande arbetar i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, i en bok häromåret att paradoxalt nog ligger det 18 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER 2011

19 igenom taket FOTO: THINKSTOCK PHOTOS i lågavlönade kvinnors intresse att taken är höga. (Vän eller fiende? Om socialförsäkringar, kön och klass. 2009) Hur hänger det ihop? Kvinnor är relativt sett oftare sjukskrivna och får ersättning från försäkringen. Därför ligger det i deras intresse att så många som möjligt får sin inkomst försäkrad. De skulle ha mest att förlora på att försäkringen delades upp i mindre kollektiv med mindre riskdelning som följd, säger Viktoria Bergström. Hon ansluter sig därmed till en grundtanke i den svenska modellen, vikten av att man får med medelklassen på vagnen. Den stöder systemet om den har något att vinna på det. Det är därför vi har generella bidrag även om det kan verka stötande för några att höginkomsttagare får barnbidrag. Regeringen då, hur ser den på takhöjden? Var taken i sjukförsäkringen ska ligga är en intressant fråga, som i någon mån alltid är uppe till debatt, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson i en kommentar till DS. Just nu finns inga förslag på att höja taken. Däremot kan jag konstatera att de allra flesta som arbetar har kompletterande avtalsförsäkringar via jobbet, som tillägg till den statliga sjukförsäkringen. Dessa kan ge tillägg både till de som ligger över och under taket i den statliga försäkringen. Undersökningar har visat att alla inte har kännedom om hur det totala försäkringsskyddet vid sjukdom ser ut. Det är ett problem som kan påverka förtroendet för och tilliten till att man har ett gott ekonomiskt skydd den dag man blir sjuk. Taket och legitimiteten Hur många har inkomster över taket i sjukförsäkringen? Hur har det förändrats över tid? I vilka yrken finns de? Ser det olika ut för män och kvinnor? För nyanlända? Och hur många och vilka är det som inte ens är kvalificerade för sjukförsäkringen, som alltså inte når över golvet? Detta och mycket annat ska Ulrik Lidwall på Försäkringskassan avdelning för analys och prognos ta reda på. Redan i mars nästa år får vi svaren på åtminstone en del av frågorna. Syftet är beskrivande snarare än problematiserande, säger Ulrik Lidwall. Förhoppningsvis väcks nya frågor som vi kan gå vidare med. Försäkringskassan som myndighet har ingen åsikt om hur många som ska ha inkomster över taket för att inkomstbortfallsprincipen ska vara 80 PROCENT BLIR 77,6 PROCENT Taket i sjukförsäkringen är 80 procent av inkomster upp till 7,5 basbelopp (basbeloppet 2011 är kronor). Det är den enkla versionen. Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är kronor per år som sedan räknas ut per dag och multipliceras med antalet dagar i utbetalningsperioden. När det sedan är dags för utbetalning minskas SGI med 0,97 vid beräkning av dagersättning eftersom riksdagen beslutat att redan nu hämta hem den besparing som en kommande övergång till så kallad historisk SGI innebär (faktiska inkomster istället för förväntade). I praktiken ersätter den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen alltså 77,6 procent av inkomstbortfallet på inkomster upp till kronor per år. Regeln om 80 procent är oförändrad. hotad. Men frågan om sjukförsäkringens legitimitet är viktig för Försäkringskassan. Tappar försäkringen sin legitimitet så drabbar det Försäkringskassans legitimitet. Ulrik Lidwall ska också undersöka hur många som stått utanför sjukpenningförsäkring i fyra år i följd under olika perioder sedan När samma personer blir kvar i såväl ekonomisk nedgång som uppgång finns risken att det uppstår ett vi och dom tänkande och då skadas legitimiteten. Vi vill inte betala för dom. Att denna grupp till en betydande del består av unga och nyanlända är känt. Men mer kunskap behövs. Men resultatet av den här delen av undersökningen får vi vänta längre än till mars på. LÅGT I TAK I A-KASSAN Endast 12 procent av dem som jobbade heltid när de blev arbetslösa får 80 procent av den tidigare inkomsten i ersättning från arbetslöshetskassan. När taket om 680 kronor per dag infördes 2002 var det 75 procent av de heltidsarbetande som fick 80 procent vid arbetslöshet. För att hålla 2002 års nivå borde taket i dag ligga på 885 kronor. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER

20 ÅRSKRÖNIKA Vad hände 2011???????? 2011 hände Vad Snart ytterligare ett år att lägga till handlingarna. Det är lätt att tro att det bara rullar på. Men sjuktalet är nu det lägsta i mannaminne. Kunderna har blivit lite nöjdare. Semesterplaneringen funkade, inget sommarkaos i år. Massmedia gnäller allt mindre. Det kanske stämmer att det går bra för Försäkringskassan. Och bara för att ni inte ska glömma påminner vi om en del, inte nödvändigtvis det viktigaste, av vad som sig tilldragit haver. Årets byte: I nr 8 bytte DS skribent på sista sidan. Ordet gavs till Dan Eliasson som vid sidan av detta uppdrag också tog över som GD för Försäkringskassan. Årets kris: Första dagen på nya året slog krisen till. Försäkringskassan stod stilla pga ett IT-fel. Den mänskliga faktorn var inte inblandad. Årets tysta: Vid årsskiftet försvann styrelsen ut genom dörren, in genom samma kom istället insynsrådet det för stunden optimala sättet att garantera nån sorts folkligt inflytande. Årets coolaste: Foto:PETER NORDAHL Årets tack för väl utfört jobb: Adriana Lender. Årets förbättringsområde: 16,5 miljarder i felaktiga utbetalningar (enligt ESV). Årets NKI: Kunderna lite nöjdare (åtminstone den hälft som svarade på enkäten), upp ett par pinnar från 51 till 53. Årets klargörande: Både Försäkringskassan och LO-TCO Rättsskydd tycket att de fick stöd för sin respektive tolkning när Högsta förvaltningsdomstolen sa sitt om sjukersättning. Årets uppdrag: Öka förtroendet. Årets bantning: Så var de bara åtta (i ledningsgruppen). Årets fråga: Hur långt är livslångt? Årets oöverstigliga hinder: I 15 av 21 landsting klarar man att i hälften av läkarintygen hålla en godtagbar kvalitet. Det anses som godkänt. Årets tristaste besked: Försäkringskassan lämnar servicekontoren (pengarna räcker inte). Foto:SOFIA LINDEROT Processförare Olsson, vinterbadare. Årets minister: Ulf Kristersson. Årets låt: Knulla i Bangkok (förlåt, gick inte att motstå). Årets gladaste besked: Försäkringskassan stannar kvar i servicekontoren (visserligen räcker inte pengarna men nu ska det utredas). 20 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DECEMBER 2011

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Social- försäkringen

Social- försäkringen Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Välkommen till Försäkringskassan

Välkommen till Försäkringskassan Arbetsgivare Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för dina anställdas hälsa och arbetsmiljö,

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder

Funktionshinder. Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Funktionshinder Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Inloggad för starkt IT-stöd Peter Axelborn, chef för IT Produktion

Inloggad för starkt IT-stöd Peter Axelborn, chef för IT Produktion personligt möte klargör beslut DAG E N S SOCI A L FÖRSÄ K R I NG #2 mars 2012 tidningen för dig i försäkringskassan KONTROLL ska bygga på tilltro öppenhet gav skev MEDIAbild Inloggad för starkt IT-stöd

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 28/2010 Omfattar perioden: 30 aug - 3 sept 2010 samt kompletteringar från den 25 och 26 augusti Kompletteringar från den

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer