Hundar med lust att vårda SID 9. Boende nöjda med hemtjänst/sid 3 HBT-frågor inom äldreomsorgen/sid 4 Fokus på närstående/kompetensstegen SID 7

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 3/2008 TÄVLING SID 22 Hundar med lust att vårda SID 9 Boende nöjda med hemtjänst/sid 3 HBT-frågor inom äldreomsorgen/sid 4 Fokus på närstående/kompetensstegen SID 7

2 Få alternativ för äldres boende Varför är du politiker? Den frågan får jag ofta och svaret är enkelt. Jag blir arg av orättvisor och jag ser massor i samhället som jag vill förändra och förbättra. Som kommunalråd och som ordförande i den nyinrättade Sociala resursnämnden har jag fått förmånen att få jobba med politik på heltid. Min kalender är fulltecknad av besök i verksamheter, av träffar med personal, forskare, brukare, anhöriga, föreningar och med enskilda som tycker och tänker kring de frågor som ligger på mitt bord. Det handlar om individ- och familjeomsorg, folkhälsa, brottsförebyggande insatser, hemlöshet, kvinnofrid och inte minst om vård och omsorg. Det är uppenbart att få frågor engagerar så många som de om äldreomsorgen. Egentligen är det inte konstigt. Äldreomsorgen är en av grundbultarna i välfärden och alla har kontakt med den på något sätt. Förr eller senare, antingen själva eller som anhöriga. Äldreomsorgen har genomgått en på många sätt fantastisk förändring. Det är inte länge sedan vi hade långvårdsavdelningar med 12-bäddssalar och nu kan dagens äldre få omfattande vård i det egna hemmet, dygnet runt av kompetent personal. Det som många äldre drömde om förr, att få bo kvar hemma, är en möjlighet för de allra fl esta idag. Men utvecklingen skapar nya utmaningar, som till exempel att stödja anhöriga och att bryta den ensamhet och isolering som alltför många äldre känner. Det handlar inte om att erbjuda kommunala kompisar, utan om att skapa förutsättningar för äldre att träffa andra. I debatten framförs ofta att vi har för få särskilda boenden. Jag menar att vi snarare har för få alternativ för dem som vill bo i gemenskap med andra, utan bistånd. Trygghetsboenden, á la Havsuttern, är ett exempel. Med fi na lägenheter, en trevlig gård och med fl era gemensamma utrymmen och med aktiviteter som är öppna för allmänheten. Klassiska seniorboenden, mellanboenden, ja det kvittar vad de kallas, det viktiga är att man som äldre känner att det fi nns alternativ när den egna bostaden känns ödslig och otrygg. Här kan kommunen göra mer, i samarbete med fastighetsägare och föreningsliv. Ses vi inte förr så hoppas jag få träffa många av er på vård- och omsorgsdagarna i november! KRÖNIKAN Katrin Stjernfeldt Jammeh Ordförande i Sociala Resursnämden 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Gregory. Fotograf Peter Kroon, Tryckeri: Elanders AB Vill du ha fler exemplar av tidningen, ring INNEHÅLL 3 HÖJDA BETYG TILL HEMTJÄNSTEN Årets undersköterska 4-5 HBT OCH ÄLDRE Kommentarer från verksamheten Få forskar om ålderdom och HBT Certifiering på gång Insatser kring ny diskrimineringslag 6 YVONNE FIXADE BÄNKAR ATT VILA PÅ 7 DE HAR FUNNIT EN STÄRKANDE MODELL 8-9 SJUKGYMNASTIK MED HUND Lätt att älska hundar i vården Annika+Bosse=Sant Hundar i vården KOMPETENSSTEGEN ALLA ARBETAR FÖR FRISKARE ÄLDRE Många idéer kring arbetslag Så möter man psykiskt sjuka DRAMATIK INLEDDE NÄTVERKSDAG Stafettpinnen OMSORGENS KVALITET STUDERAS Lärandet ska fortsätta FORSKNING & UTVECKLING ANHÖRIGA SKA FÅ LIKA STÖD ALLA SKA MÖTAS MED RESPEKT Dilemman med beställarmodell ASSISTENTER SOM ÄR PERSONLIGA Seminarium om demens Test som utvecklar gruppen NU ÄR RENÉE I CENTRUM Eva leder egen avdelning Irene - en samlande kraft på SRF 22 SPANA IN 23 VÄLTRÄNADE SJUKSKÖTERSKOR 24 LISBETH UTVECKLAR LEDARE

3 Höjda betyg till hemtjänsten Hemtjänsten i Malmö stad höjer sina betyg i den nya kvalitetsundersökningen som har genomförts bland personer med hemtjänstinsatser. DET ÄR DEN ANDRA GÅNGEN SOM Statistiska centralbyrån (SCB) gör en undersökning som mäter den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten. De boende har satt betyg mellan 1 och 10 inom åtta olika kriterier, vilket ger ett sammanlagt helhetsbetyg Nöjd-Kund-Index (NKI) på 73. Det är en höjning med en enhet sedan Det är ett högt betyg. Allt över 70 räknar vi som väl godkänt, säger Johan Wilén på SCB, som har lett undersökningen. Liksom i den förra undersökningen är det upplevelser, mat och information som får lägst betyg. Men, påpekar kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh, i samtliga tre fall är betyget bättre än Utvecklingen går i rätt riktning och det är glädjande. Jag är också nöjd med att vi får allra högst betyg när det gäller bemötande. För mig berättar det att mötena mellan personal och vårdtagare fungerar bra vilket är grundläggande för en god omvårdnad, berättar Katrin Stjernfeldt Jammeh. Mindre tillfreds är hon med att så många som en femtedel av vårdtagarna är missnöjda med den information de får, exempelvis om hur personalen meddelar att de inte kan komma på överenskommen tid. Där måste vi bli bättre, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. SCB pekar i sin rapport på samband mellan höga betyg och god information. De som vet vem deras kontaktperson är och vart de ska vända sig om de har synpunkter ger generellt betydligt högre betyg än de som svarar nej på dessa frågor. Fortfarande är variationerna mellan stadsdelarna stora. Husie har höjt sina betyg kraftigt. Södra Innerstaden får också högre betyg, men ligger ändå lägst av stadsdelarna. Vi kommer i fyra stadsdelar, bland annat i Södra Innerstaden, att testa en ny modell för hemtjänsten så att de äldre i större utsträckning får välja vad de vill ha hjälp med. Det ska bli intressant att se om det påverkar betyget, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. FAKTA Helhetsbetyg (NKI) för stadsdelarna MALMÖ Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkefl o Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden enkäter skickades ut, svarade. Helhetsbetyg för enskilda faktorer Bemötande Infl ytande Trygghet Information Hjälpens omfattning Upplevelser Hjälpens utförande Maten Läs undersökningen på ÅRETS USK - INGET UTAN KOLLEGORNA Margaretha Andersson fick ta emot utmärkelsen Årets undersköterska vid en ceremoni på Öland. Glad var hon förstås, men också en smula obekväm med uppståndelsen. Ett sådant här pris borde inte gå till en person utan till ett arbetslag. En medarbetare kan inte uträtta mycket på egen hand. Men ett arbetslag som arbetar bra ihop kan åstadkomma massor, säger Margaretha Andersson som arbetar på Rönnbärets avdelning för demenssjuka i Västra Inner- Margaretha Andersson prisar kollegorna Anabela Roos, tv, och Fatmire Celja, th. staden. Det var också vad hon sade när hon ombads säga några ord när hon tog emot priset. Margaretha Anderssons eget arbetslag fungerar jättebra arbetsglädjen är stor, inflytandet över det egna arbetet är stort. Hennes chef Gertrud Wallin vet att Margaretha ogärna står i centrum. Men tycker att hon förtjänar att göra det. Margaretha har arbetat i 30 år i äldreomsorgen och är väldigt bra på att se det friska hos varje person. Få kan som Margaretha läsa av de boendes humörsvängningar. Hon kan se när ett utbrott är på väg och har en förmåga att dämpa dem. Någon kan bli lugnad av att få mat, en annan av att hon lägger sig raklång vid sidan om i sängen, berättar Gertrud Wallin. Årets undersköterska Utmärkelsen delas varje år ut av en fond som bildats på demensverksamheten Klockargården i Löt på Öland. Priset delas ut till sex undersköterskor eller vårdbiträden som arbetar med demenssjuka. Margaretha Andersson är den fjärde i Malmö stad som har tagit emot priset. Tidigare pristagare har varit Eva Strandberg (2002), Kerstin Larsson (2003) och Christina Nilsson (2007). 3

4 Liten kunskap om äldre HBT-personer Det finns äldre homo- och bisexuella personer i Malmö. Det kan vi vara säkra på. Men när Spaning ställer frågan till de ansvariga för äldreomsorgen i stadsdelarna är det få som har stött på homosexualitet bland boende. SPANING SKICKADE EN FRÅGA till samtliga stadsdelars ansvariga för vård och omsorg: Har homosexualitet varit en fråga i samband med någon boende? En av dem som svarade på vår fråga har följande berättelse. I hemtjänsten har vi haft två kvinnor som bott ihop. Men jag kan inte uttala mig om deras sexuella läggning. Kvinnorna var väldigt omtyckta, så någon diskriminering var det absolut inte frågan om. Ingen i hemtjänstgruppen visste om kvinnorna var väninnor eller lesbiska. En sådan fråga fi nns heller ingen anledning att ställa. Då kan man verkligen kränka deras integritet. Här måste det vara så att personerna själva avgör vad de vill berätta. I övrigt har ingen stött på homo- eller bisexualitet bland boende. Kvinnornas försiktighet, om de nu var lesbiska, är förståelig med tanke på att de är uppvuxna i en tid då homosexualitet var kriminellt. Så var det fram till Och ända fram till 1979 var homosexualitet med på Socialstyrelsens klassifi kation över kända sjukdomar. Idag är många HBT-personer öppna med sin läggning redan i unga år. Men bland 80- och 90-åriga lesbiska och bögar är det många som aldrig har kommit ut. De har vänner och väninnor. I den rapport som Socialstyrelsen tagit fram, Det dubbla utanförskapet (se nedan), berättas att den äldre generationen homooch bisexuella upplevt en utsatthet och ett utanförskap som skiljer sig avsevärt från den yngre generationens upplevelser Mot denna bakgrund kan man anta att många äldre homo- och bisexuella levt sitt liv ganska fördolt och att en viss misstänksamhet mot samhälleliga institutioner kan fi nnas, står det i rapporten. KOMMENTARER FRÅN VERKSAMHETEN När Spaning frågade ansvariga för äldreomsorgen om homosexualitet fi ck vi bland annat följande svar: Det som är av största vikt är att alla medarbetare bemöter alla korrekt oberoende av sexuell läggning. Ann Letorp, vård- och omsorgschef, Västra Innerstaden. Relationer kan se ut på så många sätt och det är viktigt att ha en levande dialog kring detta. Framförallt kring hur man skall bemöta fördomar om par som är homosexuella skulle fl ytta in på ett särskilt boende. Jeanette Lebedies Nord, planeringssekreterare Husie. Inom verksamheten arbetar vi ständigt med att det är den enskilde som ska vara i centrum oberoende av olikheter. Carina Thell, enhetschef Hyllie Vid biståndsbedömningen utgår hemvårdsinspektören från vilket behov som vårdtagarna har. Inte från deras sexuella läggning eller civilstånd. Ann Rubin, planeringssekreterare, Kirseberg Frågan har inte dykt upp hos oss inom Oxie äldreomsorg, men det kan ju ha fl era orsaker t ex att vissa äldre kan uppfatta ämnet som tabu. Gudrun Algotsson, enhetschef, Oxie Det är naturligtvis fullt möjligt att även homosexuella får bo ihop på ett särskilt boende om båda har behov av ett sådant boende. Renée Ekcrona, vård- och omsorgschef, Centrum 4

5 HBT-seniorer vill ha äldreboende Kicki Andersson och Claes Gylling ingår i RFSL Malmös nybildade seniorgrupp, Kicki är 55 och Claes 64 år. Ålderdomen känns avlägsen. MEN BÅDA VILL BO I ETT SENIORBOENDE för HBT-personer när den tiden kommer. När det talas om äldre och homosexualitet idag så handlar det ofta om egna äldreboenden. I Stockholm fi nns en arbetsgrupp för ett HBT-äldreboende. I Malmö fanns föreningen Glädjen med samma målsättning. Men luften gick ur föreningen när två eldsjälar fl yttade. Vi är ett kompisgäng som har talat om att tillsammans skapa ett eget boende i mindre skala. Då säljer vi husen och lägenheterna vi bor i och köper ett större hus tillsammans. Där ska vi bo tills vi får bäras ut. Men det bygger förstås på att alla är beredda att ta det steget samtidigt, berättar Claes Gylling som var medlem i föreningen Glädjen. På frågan varför det är viktigt att bo med andra HBT-personer svarar Kicki: Min mamma trivs på sitt äldreboende där hon kan prata med folk om hur det var på Brändan i Folkets park. Jag skulle vilja snacka om Trocadero när jag blir gammal. Båda pekar på att HBT-frågorna för äldre är ett i stort sett outforskat ämne. Kim Friele, den kända norska aktivisten, varnar för att många av aktivisterna som i likhet med henne kom ut på sjuttiotalet, är på väg in i garderoben igen. De orkar inte med ännu en komma ut-process, inför vårdpersonal och grannar, säger Claes. Kicki Andersson säger att äldre homooch bisexuella ofta är ensamma personer. Eftersom de inte har barn saknar de släktingar. När vännerna blir gamla avstannar det sociala umgänget. När det blir dags för hemtjänst kommer snart de vanliga frågorna RFSL-seniorer: Claes och Kicki. Foto: Peter Kroon om giftermål och barn. Då sluter de sig i stället för att berätta, säger Kicki Andersson. Hennes råd till personal i äldreomsorgen är att vara lyhörd för de boende: Utgå inte från att alla har samma bakgrund. Visa att ni är öppna, då kommer förtroendet med tiden. FÅ FORSKAR OM ÅLDERDOM OCH HBT Det finns en heteronormativitet i vården, man utgår ifrån att alla är heterosexuella. Och därför bemöter man ofta homosexuella på ett felaktigt sätt, skriver forskaren Gerd Röndahl som i en doktorsavhandling har granskat hur homosexuella bemöts inom sjukvården. Någon forskning om äldreomsorg och homosexualitet verkar inte existera. Socialstyrelsen som tidigare i år tog fram en rapport, Det dubbla utanförskapet. Mångfald och sexuell läggning bland äldre fann inga nordiska vetenskapliga artiklar i ämnet. Rapporten gör antagandet att Gerd Röndahls slutsatser från sjukvården är tillämpliga även på äldreomsorgen. Röndahl anser att de flesta anställda inom vården är toleranta och respektfulla. Men de är osäkra i kontakten med homosexuella. Det kan leda till missuppfattningar och undvikande beteenden. En viktig slutsats i avhandlingen är att vårdpersonal bör lära sig att kommunicera på ett mer naturligt sätt om och med det som är annorlunda och även vara medveten om vilka normer som förmedlas via ordval och beteende, står det i rapporten som Socialstyrelsen tagit fram. CERTIFIERING PÅ GÅNG INOM VÅRDEN RFSL har börjat erbjuda HBT-certifiering. Två vårdcentraler, en i Jönköping och en i Stockholm, är först ut att certifieras. Det är ett omfattande utbildningsarbete som krävs för att bli certifierad. 95 procent av personalen måste delta för att en certifiering ska ges. Certifieringen ges för två år och därefter måste den verksamhet som certifierats göra en fördjupad uppföljning. I första hand riktar RFSL sina insatser mot vårdsektorn. Källa: INSATSER KRING NY LAG OM DISKRIMINERING Malmö stad genomför under hösten olika insatser för att sprida kunskaper om den nya diskrimineringslagstiftningen. I den nya lagen finns sju grunder för diskriminering: Funktionshinder Ålder Kön Etnisk tillhörighet Könsöverskridande identitet/uttryck Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning 5

6 Yvonnes bänkar skänker vila Borgmästargården är platsen där Torbjörn Flygts roman Underdog utspelar sig. Romanen beskriver ett sextio- och sjuttiotal dit många flyttade med tonårsbarn. MÅNGA BOR KVAR ÄN IDAG. NU ÄR DE pensionärer sedan länge. Befolkningen blir äldre och behoven av nära service ökar. Men utvecklingen går åt andra hållet. Butiker och service fl yttar från området, berättar Yvonne Nielsen, undersköterska som i våras blev projektledare för hemrehab inom Borgmästargårdens hemtjänstgrupp. Hennes uppgift är att möta personer som kommer hem till sin lägenhet igen, när de till följd av sjukdom eller olycksfall har vistas på sjukhus eller korttidsboende. Det är mycket nytt för dem. En del har inte haft hemtjänst tidigare. För många är det en otrygg och orolig tid. Jag fi nns med för att se till att allt fungerar och att övergången ska bli mjukare, berättar Yvonne Nielsen. Många av dem hon hjälper går till Mobilia för att handla och sköta sina ärenden. Yvonne Nielsen märkte snart vilken strapats promenaden kunde innebära för hennes vårdtagare. En kvinna sa till mig, om man bara kunde vila någonstans. Och då tänkte jag, att en så enkel sak som en bänk kan utgöra skillnaden på om man kan leva ett självständigt liv eller inte. Yvonne Nielsen bestämde sig för att göra något åt saken. Hon ringde till gatukontoret. En kort tid därefter sattes två bänkar upp utmed gångvägen. Bänkarna har blivit fl itigt använda. Jag vill verkligen tacka gatukontoret som tog min fråga på allvar och agerade väldigt snabbt FAKTA Hemrehabilitering Borgmästargårdens hemtjänstgrupp sätter in denna extra resurs under de två första veckorna när en person kommer hem efter ett olycksfall eller en sjukdom. Efter den här perioden gör Yvonne Nielsen en överlämning till hemtjänstgruppen. Den här modellen är bättre för alla. Den boende känner en ökad trygghet och våra insatser fungerar bättre från starten. Tema: hälsa Välkommen till årets vård- och omsorgsdagar MMM den november nns på komin/vardochomsorg. Inbjudan och program skickas ut till din stadsdel i vecka Kontaktperson: Ewa Liwgren, ewa.liwgren@malmo.se, tel och Pia Nilsson, pia.a.nilsson@malmo.se, tel

7 Stefan Jönsson, Pia Strömstedt, Susanne Persson och Kerstin Björkman arbetar med empowerment. Foto: Peter Kroon De har funnit en stärkande modell Empowerment betyder i det här sammanhanget att stärka personer att delta i och styra sin vardag utifrån sina egna förutsättningar. I FOSIE HAR PERSONAL OCH BRUKARE arbetat med att utveckla en modell för empowerment inom LSS-boenden. Det har varit väldigt starkt att se hur bra det har fungerat, säger Pia Strömstedt som tillsammans med kollegorna Jeanette Aulin, Anna Nordgren, Agneta Hamberg och Susanne Persson har prövat modellen under våren. De arbetar på LSS-boenden för personer med lindrig utvecklingsstörning. Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt för att stärka brukares infl ytande över sin vardag. Många brukare har varit omgivna av välmenande morsor hela livet. Inte bara den egna mamman utan morsorna i skolan och alla vi morsor på boendena som inte vill något hellre än att hjälpa dem, Ofta blir det bättre om man backar ett steg och låter personerna lösa sakerna själva säger Susanne Persson. Delaktighetsmodellen går ut på att två vägledare, som kommer utifrån, har strukturerade möten med brukare där önskemål och synpunkter samlas in i ett bestämt ämne. Efter mötet med brukarna följer ett möte med personalen. Slutligen hålls ett möte med brukare och personal samtidigt. Projektet har letts av Ann-Christine Gullacksen, Malmö högskola, och Greger Nyberg på Kommunförbundet FoU Skåne. Personal och brukare har deltagit från Fosie och Eslövs kommun. I Eslöv utbildades två brukare till vägledare, vilket förstås är det optimala i en sådan här modell, säger sektionschef Stefan Jönsson. I höst ska delaktighetsmodellen tillämpas på två gruppboenden i Fosie. AKTIVITET UNDER MALMÖ- FESTIVALEN Vård och omsorg passade på att visa upp sig under Malmöfestivalen. I Malmö stads tält på Gustav Adolfs torg hade alla kommunala förvaltningar möjlighet att möta medborgarna under festivalveckan. Vård och omsorg deltog under flera dagar. Det är ett bra tillfälle för oss att komma ut och visa upp vår verksamhet, berättar Pia Nilsson, processledare på FoU Malmö, som samordnade tältaktiviteterna från vård och omsorg. Dietisterna inom äldreomsorgen deltog, liksom Hjälpmedelscentralen som höll öppet tält för rollatorservice. En annan dag var det taktil stimulering som lockade festivalbesökare till tältet. När Spaning var på plats höll rehab i Fosie på med sittgympa. Åsa Olsson och Karin Lovén drog på musiken och körde ett av sina vanliga gympapass. Eivor Borgsvärd och Evelina Nilsson stannade till och bestämde sig för att gympa med. Bra övningar, sade Eivor efteråt. Jag brukar göra en del rörelser med ett tjockt gummiband hemma. Här fick jag lite mer tips om vad man kan göra. Marie Holmgren, Åsa Olsson och Karin Lovén sittgympar. 7

8 Vårdhunden Pernillas bästa vän DAT, djurassisterad terapi, är ett sätt att arbeta med djur i vården. I Daglig Verksamhet enligt LSS förekommer hundassisterad terapi både på Akvitetscentret Fröet men framför allt på Brandvakten. VET DU VEM DU SKA TRÄFFA NU? Christina Ingvarsson ställer frågan till Pernilla. Boy? säger hon. Javisst. Boy ska du träffa.pernillas ansikte spricker upp i ett saligt leende som blir ännu större när Boy kommer in, springer rakt fram till henne, klättrar upp på rullstolen och ger henne en blöt puss. Och sedan tio till. Pernilla misstycker inte, hon lägger båda armarna om hunden och kramar om. Så där håller de på, varje gång de träffas. Det är något speciellt med dig och Boy, säger Christina Ingvarsson och Pernilla håller med. Boy är en springer spaniel, en jakthund i grunden, yster och lekfull. Tålig är han också, vilket är nödvändigt. Ibland kan han även kärleksfulla kramar bli hårda. Många tänker de kan ta med sin familjehund som säkert är snäll och duktig, och använda i verksamheten. Men så enkelt är det inte. Trängda situationer kan uppstå och då är det viktigt att både hunden och jag är utbildade för att klara dem, berättar Christina Ingvarsson som dels har sina hundar på Brandvakten, dels på aktivitetscentret Fröet. Christina Ingvarsson använder hundarna i sjukgymnastiken. Pernilla får en boll i handen. Hon övar på att kasta iväg den, vilket är svårt när musklerna inte riktigt lyder. Boy tittar på henne. Hon tittar på honom. När de har ögonkontakt en annan färdighet för som Pernilla behöver träna på säger hon: Varsågod. Och Boy går efter bollen. Sedan tränar de på golvet. Med Christinas hjälp tar Pernilla sig ned på knä. Boy hoppar upp och buffar lite. Pernilla parerar, vilket ger en bra balansträning. De kan hålla på uppåt en timme. Efteråt får Boy ta igen sig någon timme. Ett par-tre pass om dagen klarar han. Om en vecka träffas han och Pernilla igen. HUNDFAKTA Hunden ger glädje och motivation Christina Ingvarsson säger att hunden lämpar sig väldigt väl just i verksamhet för personer med förvärvad hjärnskada. Det här är människor som du och jag, som har drabbats av en olyckshändelse eller sjukdom som gör att de tappat vissa funktioner. De förlorar delar av sin identitet, många blir nedstämda, skamsna. Men det är de inför andra människor. Inför en hund behöver de inte skämmas, de blir älskade för den de är. Förutom den direkta träningen ger mötena med hunden mycket annat i form av motivation, lust och glädje. 8 ANNIKA +BOSSE =SANT Annika Lundberg är en av deltagarna. Hon säger att hon först nu, med hundarna, uppskattar den dagliga verksamheten till fullo. Jag ligger ganska högt och kan känna att alla aktiviteter inte passar mig. Det är en annan sak med hundarna. Jag föll pladask, särskilt för den här lilla sötnosen, säger Annika och stryker över Bosses toviga öron. Annika säger att kärleken är ömsesidig. När Bosse hör hennes röst lystrar han och skiner upp. Jag jobbar mycket med Bosse. En vårdhund måste vara tålig. Jag vänjer honom vid att klara av att folk rör vid hans näsa och öron. Där är han känslig men det måste han kunna hantera om han ska bli godkänd vårdhund, berättar Annika. LÄTT ATT ÄLSKA HUND I VÅRDEN Matilda Ström och sjukgymnasten Christina Ingvarsson tar inte bara med sig sina hundar till jobbet hundarna är jobbet. Deltagarna på Brandvaktens Dagliga verksamhet enligt LSS går ut med hundarna, tränar dem och får samtidigt träning själva. Matilda Ström blir i höst en av Sveriges första utbildade vårdhundförare. Hon och nakenhunden Bosse går en vårdhundsutbildning i Uppsala, där de tränar sig i DAT, djurassisterad terapi. Man skiljer mellan DAT och DAA, djurassisterad aktivitet. DAT går ett steg längre. Där ger man hundarna en målinriktad aktivitet som kan utformas i samverkan med legitimerad vårdpersonal. Det kan handla om att träna någon att komma ned i knästående eller att komma ur sin självcentrering, berättar Matilda Ström. Deltagarna på Brandvakten har en förvärvad hjärnskada. Funktionsnedsättningen varierar. Gemensamt är någon form av minnesproblematik. Många är i behov av tydlig struktur, precis som hundarna. Matilda Ström berättar att deltagarna på Brandvakten i höst även arbetar med att träna upp en ledarhund. Det är något som alla tar på stort allvar. Här handlar det om att träna hunden på riktigt. Att deltagarna samtidigt tränar sig själva tänker de kanske inte på. Men de tränar minnet, ögonkontakt, de kommer ut, aktiveras, blir glada. Vi har personer här som faktiskt minns bättre när de har en hund vid sin sida, berättar Matilda Ström.

9 Christina Ingvarsson arbetar med sin hund Boy med Permilla i sjukgymnastiken på Aktivitetscentret Fröet. Vi i vården Bosse Ålder: 2 år Ras: Kinesisk nakenhund Kuriosa: Spelar piano med två tassar. Dash Ålder: 2,5 år Ras: Springer spaniel Kuriosa: Duktig på att jaga. Boy Ålder: 5 år Ras: Springer spaniel Kuriosa: Pussas gärna. Bella Ålder: Ett år Ras: Labrador Kuriosa: Tränar till ledarhund Tina Ålder: 1,5 år. Ras: Cocker spaniel Kuriosa: Anses vara sötast 9

10 KALENDARIUM 14 OKTOBER Livets sista tid Tisdag 14 oktober, klockan Plats: Stadshusets konferenscenter 30 OKTOBER Levnadsberättelser som verktyg Torsdag 30 oktober, heldag Plats: Stadshusets konferenscenter 25, 26 & 27 NOVEMBER Vård- och omsorgsdagarna (MMM) 2008 Tisdag-torsdag november, heldagar Plats: Kockum Fritid Anmälan: komin/vård och omsorg MÅNGA IDÉER KRING ARBETSLAG Hur kan man utveckla sitt arbetslag? Det finns gott om idéer i stadsdelarna. Ansökan om bidrag till 14 projekt har beviljats inom ramen för Kompetensstegen. Varje projekt får nu ekonomiskt bidrag på mellan och kronor för att förverkliga sina idéer. Här är några av dem som ska utveckla arbetslag: Södra Innerstaden: 180 personer inom hemtjänst ska arbeta i studiecirklar för att skapa ett personalgemensamt förhållningssätt till demenssjuka. Fosie: en av ledningsgrupperna ska utveckla samarbete och ledarskap i ledningsgruppen. Limhamn-Bunkeflo: 63 hemvårdsinspektörer, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och personal inom folkhälsa, ska diskutera den egna yrkesrollen. KRA (kommunens rehabavdelning) ska tydliggöra uppdrag och rollkrav och arbeta med lagutveckling och ledarcoachning. I Oxie ska medarbetare på ett äldreboende fokusera på bemötande och ett professionellt förhållningssätt. Alla arbetar för friskare äldre Här är hemtjänstgruppen där alla ska arbeta med förstärkt rehabilitering. Tillsammans. Vi är den enda hemtjänstgrupp i Malmö som valt att arbeta vidare så här, säger arbetsterapeut Anna Lidh i Hyllie. ALLA STADSDELAR I MALMÖ HAR UNDER 2008 fått extra resurser i form av undersköterskor för att stärka rehabiliteringsarbetet inom hemtjänsten. Hemtjänstgruppen Kulladal-Blekingsborg fortsätter nu arbetet på sitt eget sätt. De har dragit igång projektet Förstärkt rehabilitering genom att involvera alla i hemtjänstgruppen, hemvårdsinspektör, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Tillsammans ska de skapa möjlighet till träning för vårdtagare som kommer tillbaka från sjukhus eller korttidsboende. Det är viktigt med kontinuitet och bra samarbete för att vi ska hitta ett bra arbetssätt på sikt, säger sektionschefen Marina Jakobsson. Mer självständiga Att de valt att lägga upp fortsättningsarbetet så här beror på att i stort sett alla 19 hemvårdare plus de 6 i kvällspatrullen har gått båda rehabiliteringskurserna inom Kompetensstegen. Man tror helt enkelt att det ger bäst resultat om man fortsätter arbeta på bred front. Vi har haft glädje av kurserna i arbetet, dels lärde vi oss nya hjälpmedel och bra lyftteknik men också hur man arbetar för att underlätta för både för vårdtagaren och sig själv, säger Birthe Fredriksson som arbetat inom hemtjänsten i 25 år. Marina Jakobsson poängterar att det är just det fortsättningsprojektet handlar om: ett ändrat synsätt som gör vårdtagarna mer självständiga. Målet är inte att dra ned på omsorgen utan att göra det bättre för den enskilde, säger Marina Jakobsson. Viktigt att informera Målet är alltså att de äldre ska klara sig bättre själv. Det är jätteviktigt att gå ut med den informationen så att de inte tror att vi gör detta för att behöva jobba mindre, det handlar om vårdtagarnas bästa, säger Enesa Delizaemovic. Ju friskare äldre, desto högre livskvalitet alltså. Genom att få en extrapersonal under projekttiden kommer de att kunna satsa på extra rehabilitering under en tvåveckorsperiod när det behövs. Det kan exempelvis vara när äldre kommer hem från sjukhusvård. Det är viktigt att alla är med. Vardagsrehabilitering utförs ju av alla, säger sjukgymnasten Raheleh Townsend. Förstärker kompetens För personalgruppen handlar det om att ytterligare stärka sin kompetens menar Marina Jakobsson. Det här är ett ypperligt tillfälle att lyfta personalen, för det är ett krävande och kvalifi cerat arbete de utför, säger hon. De har redan sett goda exempel av sitt nya arbetssätt. De berättar om vårdtagare som tidigare inte kunde resa sig ur sängen på morgonen men med rätt hjälpmedel, och träning i lyftteknik och gångteknik, nu klarar uppstigningen själv. Det är skönt att se när en vårdtagare blir bättre och jag tror att de själva mår bättre då också, säger Ann Andersson. Hemtjänstgruppens kvällspatrull har också märkt förändringen genom färre insatser kvällstid. Genom att gå vidare med rehabiliteringsarbetet hoppas de hitta ett bra arbetssätt som de kan gå vidare med. Vi hoppas att det blir permanent. Vi tänker oss att sprida budskapet: Vi ger hjälp till självhjälp, säger Marina Jakobsson.

11 SÅ MÖTER MAN PSYKISKT SJUKA Nu går även en grupp sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och hemvårdsinspektörer kurs i socialpsykiatri. Kursen är på 8 högskolepoäng och bedrivs på uppdrag av Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola. Kursen pågår under hösten med en studiedag varannan vecka. Målet är att deltagarna ska få fördjupad kunskap i socialpsykiatri så att man känner sig tryggare i sin yrkesroll i mötet med människor som har psykiska sjukdomar. Kursen kommer att behandla psykiatrins historia och man kommer att gå in på psykiatrisk sjukdomslära samt olika diagnostiska verktyg. Aggressivitet kommer särskilt att behandlas under kursen, både utifrån ett teoretiskt som bemötande perspektiv. Vidare lyfts relationen och kommunikation fram som viktiga teman. Läs mer på: sök på socialpsykiatri. HITTA MER INFO PÅ WEBBEN Mer information om vad som händer framöver finns på vårt intranät KomIn/vård och omsorg/evenemang och seminarier. Vill du även veta mer om vad som händer inom Kompetensstegen så kan du gå in på Där hittar du det mesta som är värt att veta om Kompetensstegen i Malmö. 2 Här är arbetsgruppen som arbetar tillsammans med förstärkt rehabilitering. Foto: Peter Kroon

12 STAFETTPINNEN 3 KOMPETENS- STEGEN HAR UTVECKLAT OSS Jörgen Lindahl är sektionschef för rehabiltering och hemsjukvård i Centrum och den som svarar på Stafettpinnens frågor i detta nummer. VAD GAV KOMPETENSSTEGEN DIG? Jag har arbetat som utbildare i Praktisk Rehabilitering och på så vis fått en god insikt i vikten av att all personal får ta del av kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra ett bra arbete gentemot våra vårdtagare. FÖR PERSONALEN? Flera i rehabiliterings- och hemsjukvårdsgruppen i har gått Lärande, kommunikation och förändringsarbete på Malmö Högskola och bland annat utvecklat förmågorna att kommunicera med och lyssna på andra människor vilket vi ju förväntas göra professionellt varje dag. Vidare har personalen fungerat som medutbildare vid projektet Rehabiliterande Förhållningssätt som syftar till att främja samarbetet med att ta tillvara det friska hos varje individ. VAD TYCKER DU OM KOMPETENS- STEGEN? Det har varit ett fantastiskt projekt för vidareutvecklingen i alla olika personalgrupper. Under en treårsperiod har det satsats otroligt mycket på utbildningar i de olika verksamheterna. Det enda som kan uppfattas som lite negativt är att det har varit så intensivt att det känns som personalen nästan börjar bli lite utbildningstrött. Dramatik inledde nätverksdag Med en föreläsare som kastade porslin, välte katedern och fick hela publiken att stå och skrika JAG! inleddes inspirationseftermiddagen för handledarna från gymnasieutbildningen på Rönnen. DET BLEV EN RIVSTART på inspirationsdagen. Föreläsaren Emma Engdahl, fi l dr i sociologi, är prisad föreläsare och lät ingen somna till i stolarna när hon pratade på temat Att vara sig själv i Malmö, Chicago eller världen. Hon stod för de mest oväntade infall. Som att slänga sig på golvet, stå på katedern, hälla ut vatten och kasta porslin. Allt för att visa att det inte går att bete sig hur som helst om man vill anses normal. Det fi nns en massa normer, ideal och värderingar som påverkar oss, säger Emma Engdahl. Olika roller Hon pratade om genus, hur pojkar respektive fl ickor förväntas vara, och hon pratade om hur vi spelar olika roller i vardagen: som förälder, yrkesmänniska, arg cyklist och mycket mera. Konsten att vara sig själv kan liknas vid skådespelarens roller, men de har det lättare på teatern där de har regissör, sminkör, påkläderska osv, sa Emma. Genom sin dramatiska föreläsning lockade hon till skratt, förfärande utrop och igenkännande fniss. Hela samhället bygger på att vi lyckas i våra roller och inte blandar ihop dem. Det är ett fruktansvärt krävande samhälle vi lever i. Hennes ord blev en uppfriskande rivstart på nätverksbyggandet mellan handledarna. Kursledaren Lena Lilje tackade med att säga att föreläsningen inspirerar oss till fortsatt refl ektion. Nästa steg De som kom till inspirationsdagen hade alla gått utbildningen Handledare 100 gymnasiepoäng under en termin på Rönnens gymnasium i olika omgångar. Nu var det dags att ta nästa steg: att skapa nätverk med andra som gått utbildningen. Det är för att underlätta att hålla kvar kunskap och färdigheter, för att man ska kunna delge varandra och byta idéer, berättar Gunilla Mandin från FoU-enheten. Under hösten kommer det att bli nätverksarbete på många håll. Hur de olika nätverksgrupperna nu ska gå vidare är lite upp till varje grupp förklarar hon.

13 HUR HAR DET GÅTT HITTILLS? Det har gått bra. Personalen tycker generellt om att gå på utbildningar även om det i vissa fall varit svårt att finna ersättare i de olika verksamheterna då det varit intensiva utbildningsperioder. 4 SATSAR NI I CENTRUM PÅ NÅGOT SPECIELLT? Precis som i flera andra stadsdelar har rehabilteringsutbildningarna fått mycket Jörgen Lindahl hoppas kompetensutvecklingen fortsätter. Foto: Peter Kroon plats även i Centrum. Men även bland annat demensutbildningarna och insatser kring Vård i livets slutskede har genomförts i stadsdelen. VAD HAR DU FÖR VISION? Att vi hittar vägar för att även i framtiden arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling i personalgrupperna med hjälp av allt kursmaterial som arbetats fram i samband med Kompetensstegen. Stafettpinnen lämnas över till Lisa Janzon, informatör på Avdelning vård och omsorg på stadskontoret. VAD KAN NÄTVERKET GE DIG? LISE-LOTTE HÅKANSSON OCH VICTOR FAUNDEZ, RIDDAREGÅRDEN, ROSENGÅRD Det verkar jättetrevligt med nätverk, gärna ett som går över stadsdelarna. Det här är inspirerande, säger Lise-Lotte. Det kan vara bra och användbart med nätverk mellan olika arbetsplatser, säger Victor. ANNIKA JÖNSSON OCH HELENA HAGLUND, HEM- TJÄNSTEN STADIONGATAN, HYLLIE Jag vill ingå i ett nätverk för handledare som kan utbyta erfarenheter, säger Annika. Ja, och bibehålla kunskaperna från kursen. Det är bra att ha andra att kontakta om man behöver, säger Helena Haglund. En ovanlig föreläsare. Emma Engdaghl, fil dr i sociologi, föreläste om konsten att vara sig själv och hoppade, skrek, kastade porslin och välte bord! Foto: Peter Kroon YVONNE NYBORG OCH BIRGITTA WANGLEN, LANDÅ- LETTGATAN RESPEKTIVE ENHETSCHEF I HUSIE Det var en underbar föreläsning vi startade med! säger Yvonne. Det är nog bra med nätverk ibland, men inte med möten för ofta då blir det svårt, säger Birgitta.

14 5 LÄRANDET SKA FORTSÄTTA Bosse Knutsson, undersköterska på Päronskogen och internutbildare i palliativ vård, har studerat på Malmö högskola för att bli en ännu bättre interutbildare. Det har varit en väldigt bra utbildning, jag kommer att bedriva mina utbildningar på lite annat sätt nu, säger Bosse Knutsson 16 personer som är utbildare inom Kompetensstegen har gått kursen Utbildning och lärande i pedagogik på Malmö Högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. De har internutbildat i bland annat palliativ vård, etik, taktil stimulering, demens, matlära och mångkultur. Kursidén väcktes av att det fanns ett sådant engagemang och lust! Vi ville ge dem verktyg att fortsätta driva lärandet på arbetsplatserna, säger processledare Gunilla Mandin på Kunskapsverkstaden. Kursen skräddarsyddes efter internutbildarnas önskemål. Jag ville lära mig mer om pedagogik och det fick jag, kursen gav flera aha-upplevelser, säger Bosse Knutsson. Som exempel tar han hur en grupp fungerar, att olika personer har olika roller och hur man kan hantera det som utbildare. Han har också fått redskap för att kontrollera att kursdeltagarna verkligen lärt sig någonting på hans utbildningar. Och hur man lär av varandra. Jag har lärt mycket. Kursen har varit väldigt inspirerande, ganska tuff men också väldigt givande, säger Bosse. Kursen har pågått under åtta heldagar på Malmö Högskola och däremellan krävt självstudier. Kursen ger 7,5 högskolepoäng. På schemat stod bland annat vuxenpedagogik, psykologi, didaktik och kommunikationsprocesser. Även efter Kompetensstegen är slut ska alltså internutbildarnas kunskaper ge ringar på vattnet. Omsorgens kvalitet studeras Kontakt med vårdtagares anhöriga och dagverksamhetens betydelse. Det är två ämnen som ska studeras av traineer på FoU Malmö i höst. NANNA HALLGREN-LINDGREN OCH Elisabeth Benediktson är nya traineer på FoU Malmö i höst. En dag i veckan lämnar de sina ordinarie arbeten inom vården för att studera litteratur i det ämne de valt. Nanna på måndagar och Elisabeth på torsdagar. Här kommer de att läsa in sig på vad som skrivits i ämnet och utifrån det sammanställa en egen uppsats som läggs ut på intranätet. Här ligger redan uppsatser om venösa bensår, hemtjänst på olika språk och kundval inom äldreomsorgen som gjorts av tidigare traineer. Det är jättespännande att få refl ektera över arbetet ur ett annat perspektiv, säger Nanna Hallgren- Lindgren som började som trainee i augusti. Hon är vårdbiträde på Marietorps vårdboende i Västra Innerstaden sedan två år. Tidigare har hon arbetat som bebyggelseantikvarie och med egen cateringfi rma, men har hoppat in i vården i många år. Jag trivs med gamla människor, jag ser det som en utmaning att få göra deras dag bra, säger Nanna Hallgren- Lindgren. På så sätt kom hon att tänka på hur ett bra bemötande mellan personal och anhöriga till vårdtagare fungerar. Jag tror att en bra kontakt med anhöriga ger bättre vård, särskilt om det handlar om dementa personer. Och vårt arbete blir kanske lättare? För de anhöriga sitter ofta med nyckeln med hur den gamla vill ha sin vardag, säger Nanna Hallgren- Lindgren. Hon tar som exempel en äldre person som haft en och samma rutin, varje dag i många år. Då är det viktigt för vårdpersonalen att känna till den. Men hur ska bemötandet fungera? Nu ska hon studera vad som skrivits i ämnet och sammanfatta i sin uppsats. Det fi nns otroligt mycket material, min första utmaning blir att avgränsa, säger FAKTA Vill du också studera eget ämne? Anställda inom vård och omsorg i Malmö stad har möjlighet att som FoU-trainee göra litteraturstudier inom ett ämnesområde. Tanken är att man ska utvecklas genom ökad kunskap. Till sin hjälp har man FoU Malmös forskare. Projektet fi nansieras av Kompetensstegen och med stöd från Socialdepartementet. Kontakta Jenny Ekblad telefon eller via e-post: jenny.ekblad@malmo.se alternativt Gittan Ekvall telefon eller via e-post: gittan.ekvall@malmo.se.

15 Nu gäller det att följa upp så att vi alla ute i verksamheterna fortsätter att jobba mot samma mål, bland annat vad gäller palliativ vård, säger Bosse Knutsson. A och O är att skapa förståelse för det vi sysslar med! 6 Internutbildare Bosse Knutsson har fått nya kunskaper i pedagogik. Nanna Hallgren-Lindgren och Elisabeth Benediktson är nya traineer på FoU Malmö. Foto: Peter Kroon Nanna Hallgren- Lindgren. För Elisabeth Benediktson som är äldrepedagog på Havsuttern i Centrum blev ämnet Dagverksamheters betydelse för äldre deltagares livskvalitet. Jag har sett vilka enorma hälsovinster dagverksamheten ger. Folk som varit deprimerade, undernärda och isolerade har blivit gladare, fått ökad aptit, nya vänner, ökad rörlighet, minskad yrsel och livsgnistan tillbaka. Hon ville undersöka om det fanns forskningsresultat i det hon refl ekterat över. Elisabeth började sina studier redan i somras och ska vara klar i november. Traineestudien har verkligen varit kvalitetsutvecklande för mig! Jag har hittat material om hur viktigt dagverksamheten är för det sociala livet och även att det kan minska läkarbesöken. (Däremot har hon inte hittat någon ekonomisk beräkning kring det, vilket hon hade hoppats på, men är nöjd ändå:) Varje torsdag sitter jag på FOU Malmö och kan resonera med min superduktiga handledare Gittan Ekvall. Jag kan inte nog ösa beröm över denna verksamhet, det är ett mycket bra sätt att höja kompetensen i ett ämne man själv valt! Det är en fantastisk möjlighet!

16 Forskning& utveckling DILEMMAN MED BESTÄLLAR- MODELL Beställar- utförarmodellen har inte uppfyllt de mål som en gång sattes. Det visar den forskning som fil doktor Bengt Ingvad och hans kollegor gjort. Idealet hade varit om vårdpersonalen i större utsträckning fått vara med och bestämma över omsorgen eftersom det är dom som har insyn, säger Bengt Ingvad. Bengt Ingvad är forskare i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund och lärare vid socionomutbildningen i Malmö. Tillsammans med professor Eric Olsson vid socialhögskolan i Lund har han följt organisationsförändringen inom äldreomsorgen sedan De har tittat på hur bland annat beställarutförarmodellen påverkat vården, både för personalen och för vårdtagarna. Man hämtade modellen från näringslivet. Förändringen var inte ordentligt genomtänkt vilket syns på att alla mål inte uppfyllts, säger Bengt Ingvad. Han menar att man varken uppnått bättre brukarinflytande eller bättre kvalitet. Däremot har det blivit en del negativa konsekvenser. AVSTÅND MED UTPLATTNING Ett led i förändringen var att platta ut organisationen, man ville ha färre mellanchefer och göra kontakten närmare mellan chef och vårdpersonal. Resultatet blev det motsatta. När man tog bort assistenterna fick enhetscheferna för många arbetsgrupper att ta ansvar för, vilket ledde till sämre arbetsklimat. När biståndshandläggare infördes var uppdraget att ge bistånd men inte vara arbetsledare. Ingen har längre ett samlat grepp. Det blev ett kommunikationsgap mellan administration och omsorg, säger Bengt Ingvad. Martina Takter ska arbeta för bättre stöd till de malmöbor som vårdar anhöriga. Foto: Peter Kroon Anhöriga ska få lika stöd Nu ska anhörigas situation hamna mer i fokus. Martina Takter är Malmös första närståendekoordinator och hennes uppdrag blir att utveckla stöd som kan fungera i hela Malmö. MARTINA TAKTER ARBETAR SEDAN DEN 1 september som närståendekoordinator på avdelningen vård och omsorg på stadskontoret. Hon ska se till att Malmöbor som vårdar anhöriga får det stöd de behöver för att klara av att vårda partner, föräldrar eller vän som är åldrig eller funktionshindrad. Det ska bli jättespännande! Olika personer har olika behov men min förhoppning är att de ska kunna få samma möjligheter och stöd oavsett var i staden man bor, säger Martina. Det kan handla om stöd i form av dagverksamhet, telefonservice, träffpunkter, avlösning i hemmet, stödsamtal och liknande. Arbetet pågår redan i många stadsdelar. Det gäller att visa på de goda exemplen och hitta gemensamma lösningar, säger hon. Martina Takter kommer att följa och utveckla närståendestödet i Malmö. Till att börja med ska hon sätta sig in i de olika exemplen och synliggöra den erfarenhet och kunskap som fi nns. Det är också viktigt att se till att informationen om de olika stödinstanserna når ut till de anhöriga, säger Martina Takter som är utbildad socionom och tidigare bland annat har arbetat inom Svenska Kyrkan. Anhöriga gör ett otroligt viktigt jobb, det måste fi nnas kvalitativt stöd och hjälp för dem, säger Martina Takter.

17 Bengt Ingvad tror biståndshandläggningen kommer att förändras framöver. STÖRRE KONTROLL Vilket ledde till att administrationen fick större kontroll över hela organisationen menar Bengt Ingvad. Det blev inte bättre kvalitet för vårdtagare eller personal och det blev inte större inflytande. Möjligen fick kommunerna mer kontroll över ekonomin. De menar att biståndshandläggaren har en väldigt viktig roll och har därför gått vidare med att studera deras yrkesutövning i två hemtjänstdistrikt. Dessa studier publiceras i höst. Maria Heintz och Nadia Bogazzi tittar på biståndshandläggningen ur ett personalperspektiv. Biståndshandläggarna har en lite för perifier roll. Handläggaren är ansvarig för kvaliteten men verkar inte alltid hinna följa upp biståndet. Det händer att biståndshandläggaren bara träffar vårdtagaren en gång och faxar biståndsbeslutet till arbetsgruppen, säger Bengt Ingvad. OTYDLIGT Detta leder till att personalen uppfattar ansvaret som otydligt. Bengt Ingvad tror att man kommer att hitta nya former för själva beslutsprocessen. I Helsingborg har de infört ett enkelt beslut om rätt till omsorg, men hur det ska utföras beslutas sedan av vårdpersonal från olika yrkeskategorier vilket har positiva sidor. Forskning& utveckling Alla ska mötas med respekt Även funktionshindrade utan verbal förmåga har rätt fatta beslut om sitt eget liv. Det säger Petra Björne som anställts på en ny tjänst för att utveckla omsorgen för funktionshindrade. Petra Björne ska arbeta för höjd livskvalitet för funktionshindrade. Foto: Peter Kroon PETRA BJÖRNE ÄR NY KOORDINATOR FÖR LSS och funktionshindrade i Malmö. Det är en nyinrättad tjänst på avdelningen vård och omsorg på stadskontoret som Petra Björne kommer att utveckla. Mina konkreta planer är att sätta igång utbildningar och få igång delaktighetsmodellen på bred front, säger Petra Björne. Delaktighetsmodellen handlar om att alla, även funktionshindrade som har mycket svårt att kommunicera, ska få fatta beslut om sitt eget liv. Det har de rätt till, det är inte personalen som ska fatta de besluten, säger Petra Björne. Det kan handla om att uttrycka vad man vill äta till frukost, vilka fritidsaktiviteter man vill ägna sig åt, men också hur man vill att personalen ger det stöd man behöver. För att klara ut detta gäller det att hitta sätt att tolka varje individs vilja. Det fi nns redan en del projekt där man arbetar med att få funktionshindrade mer delaktiga i sin vardag, bland annat i Fosie, dem ska Petra Björne lära av och vidareutveckla. När det gäller utbildningar för personalen kommer hon att börja med att kartlägga vilket kompetensbehov som fi nns. Min vision är att funktionshindrade i Malmö ska möta kunnande och respekt av alla som arbetar i Malmö stad, säger Petra Björne. Petra Björne började i Malmö Stad i augusti. Hon har tidigare arbetat som verksamhetsutvecklare och utbildare efter att ha studerat kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet. Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där man studerar det mänskliga tänkandets natur och försöker förstå och hitta förklaringar till det. I maj 2007 disputerade hon med avhandlingen A possible world: autism from practice to theory som handlar om den kognitiva utvecklingen hos personer inom autismspektrum. Jag har jobbat många år inom omsorgen, med den här tjänsten såg jag en chans att kombinera mina teoretiska kunskaper med praktiska erfarenheter, det känns jättespännande och superutmanande.

18 Emma Isaksson och Susanne Wahlström.Foto: Peter Kroon 18 ARRANGERAT SEMINARIUM OM DEMENS Över 200 anställda inom vård och omsorg deltog i de seminariedagar om demens som arrangerades av demenssjuksköterskorna i Malmö stad tillsammans med FoU Malmö. Programmet bestod av utställare samt två föreläsare. Sjukgymnasten Javad Ghannad talade om demenssjuka ur en sjukgymnasts perspektiv. Han visade också en gripande video film om sjukgymnastik i Iran. Ola Polmé, demensvårdsutvecklare i Gävle kommun lade fokus på bemötande och förhållningssätt. Fyra av Malmös sju demenssjuksköterskor: Marguerite Fredriksson, Husie, Eva Granath, Limhamn-Bunkeflo, Anita Ohlsson, V Innerstaden, Gun Holm, S Innerstaden. Lena Svedberg i Centrum var också med i arrangörsgruppen. Foto: Peter Kroon Programmet upprepades under två dagar för att så många som möjligt skulle få möjlighet att gå. Seminariet riktades till medarbetare i Malmö stad som arbetar mot personer med demenssjukdom. Vi tycker det är viktigt att kunskaperna om personer med demenssjukdom och deras behov av ett professionellt bemötande når ut till så många som möjligt. Vår målsättning är att en gång om året genomföra seminariedagar kring demens. Det optimala vore att samla både arbetsledare och medarbetare att delta. Då tror jag att resultatet blir bäst, berättar Anita Ohlsson, demenssjuksköterska i Västra Innerstaden.

19 Assistenter som är personliga Självständigt och engagerande. Ensamt och ansvarsfullt. Arbetet som personlig assistent rymmer mycket. EMMA ISAKSSON OCH SUSANNE Wahlström arbetar som personliga assistenter i Rosengård och anser att deras arbete borde uppmärksammas mera. Personliga assistenter faller bort i medierna. Ser man en undersköterska på TV är det någon som arbetar på sjukhus eller inom äldreomsorgen. Det är aldrig en personlig assistent, säger Emma Isaksson som liksom Susanne tidigare var undersköterska på ett korttidsboende. När en person på boendet fl yttade till eget boende och behövde personlig assistans sökte de tjänsterna. Nu har de arbetat som personliga assistenter i fyra år. Emma arbetar hos tre personer: ett barn som behöver dialys, en man med MS, en begåvningshandikappad kvinna. Hon har även ett uppdrag som ledsagare åt en äldre man. Mina brukare har väldigt varierande behov. Ansvaret är jättestort. Varje dag är fylld av situationer där jag ensam måste fatta beslut. Det tillhör det roliga med jobbet. Men också det jobbiga. Det kan vara tungt att stå där själv när något ska bestämmas snabbt, berättar Emma Isaksson. Assistentens uppgift är att ge den hjälp som behövs för att leva personen ska kunna leva ett liv som alla andra. Omvårdnad är en del, men det handlar också om att fylla en social funktion, att motivera och stimulera. Susanne arbetar heltid hos en man med Parkinsons. När hon känner sig instängd, vilket händer ibland, ringer hon en kollega för att prata av sig. Jag tycker att jag växer som människa i det här arbetet. Jag får använda många olika kunskaper, inte bara sådana som gäller omvårdnad. Jag blir en viktig person för den brukaren jag arbetar hos, det är ett förtroende och ett ansvar, säger Susanne Wahlström. Till avigsidorna i arbetet hör att en person- lig assistent inte kan påverka sin arbetsmiljö. Arbetet sker i en annan persons hem. En av mina brukare är storrökare, vilket innebär att jag utsätts för passiv rökning under arbetstid. Jag vet inget annat jobb där man måste utstå detta, säger Emma Isaksson som önskar att yrkets status ska höjas. Vi måste höja utbildningskravet på personalen. Med mer utbildad personal kan vi höja både lön och status, säger Emma. FAKTA Regeringen har tillsatt en utredning (LSSkommitténs slutbetänkande SOU 2008:77) för att ser över LSS-lagstiftningen. Den beräknas vara klar under METOD SOM UTVECKLAR GRUPPEN Ann Racz, till vardags specialpedagog i Holmaområet, arbetar i höst med att utveckla arbetslag inom vård och omsorg. Med pengar från Kompetensstegen genomför hon Myers-Briggs Type Indicator (MBTI), ett av världens mest använda personlighetsinstrument för grupputveckling. Jag brinner för det här och intresset är stort. Jag är i stort sett inbokad för hela hösten, berättar Ann Racz. Hon har god kännedom om vård och omsorg sedan flera uppdrag som handledare Ann Racz tittar på personlighetstyper. Foto: Peter Kroon för ledarprogrammet LIVO. Hon berättar att syftet med MBTI är att ge medarbetarna i ett arbetslag insikter om gruppens styrkor. Alla är inte lika. Det är något som kan leda till konflikter men också till att gruppen får fler styrkor. Det handlar om att använda varandra bättre. I stället för att ägna tid åt sådant som tar energi kan vi koncentrera oss på sådant som ger energi, berättar Ann Racz som genomför utbildningarna under två halvdagar per arbetslag. 19

20 Nu är Renée i Centrum Efter en utflykt på 14 månader till den privata sektorn är Renée Ekkrona tillbaka som vård- och omsorgschef i Malmö stad. Den här gången i Centrum. Vad är skillnaden mellan att arbeta i ett privat bolag och i en kommun? En skillnad, som man inte alltid tänker på, är att man när man lämnar Malmö stad försvinner den direkta tillgång man har till kunskap och expertis. För mig som arbetade i ett litet bolag blev det extra märkbart. Jag kan när som helst ringa en medarbetare och få tillgång till en enorm mängd kunskap. Vad tar du med dig för positiva erfarenheter? Privata entreprenörer är bra på att lyssna av vad de äldre vill ha. Jag jobbade med att utveckla ett nytt äldreboende. Vi gick ut och frågade äldre och anhöriga: vad är det ni vill ha? Där kan den kommunala äldreomsorgen bli bättre. Hur då? Vi måste bli fl exiblare. I hemtjänsten beviljar vi ett antal timmar till en viss insats. Varför inte i stället låta den boende avgöra vad tiden ska användas till? Hon kanske hellre vill ut och handla en dag. Eller ta en kopp kaffe. Jag ska göra allt jag kan för att ge de boende ett större infl ytande. Något annat du vill förändra? Jag skulle vilja införa en ny typ av bo- SPANING PÅ ende, ett trygghetsboende, som är mer som våra ålderdomshem var. Där ska man kunna bo utan att ha ett hjälpbehov, och känna sig trygg med att ha andra människor omkring sig och en möjlighet till gemensam samvaro om man vill. Namn Renée Ekcrona Aktuell som Vård- och omsorgschef i Centrum. År i vård och omsorg Snart 40, blev klar sjuksköterska Ålder 61 år. Pension Det dröjer. Min man är åtta år yngre, jag väntar in honom. Familj Man, fyra barn, två barnbarn. Hur beskriver dina barn dig? En pigg, glad organisatör. Jag tar gärna taktpinnen och styr upp saker. Och dina medarbetare? Jag hoppas att de tycker att jag är bra på att se var och en utifrån deras förtjänster. Var kommer strukturerandet ifrån? Min pappa. Han hade ett valspråk som jag har gjort till mitt: Man kan alltid göra det man vill så länge man skapar möjligheter för det. Reser nästa gång Till Goa i Indien i vinter. 20 EVA LEDER EN EGEN AVDELNING Eva Lundberg är chef för den nya avdelningen på stadskontoret för vård och omsorg Vad är fördelen med en egen avdelning? Framför allt att det går att ta ett samlat grepp kring våra frågor. I vårt uppdrag heter det att kommunstyrelsen ska med stöd av avdelningen åstadkomma bättre samordning, ledning och styrning. Vi ska också vara ett stöd för stadsdelarna i den långsiktiga planeringen och utvecklingen. Eva Lundberg Ni ska bland annat se till att politikerna har bra underlag för att fatta beslut. Hur går det till? Först och främst måste vi få en bra överblick. Mycket handlar om att kunna ta fram, använda och analysera all den information som finns i våra IT-system. Men det handlar också om att stödja och utvärdera det utvecklingsarbete som bedrivs runt om i stan. Vad kan du mer berätta om ert arbete? Att det finns en otrolig kompetens på avdelningen. Här arbetar 22 personer och det är helt fantastiskt att jobba bland så duktiga och engagerade människor.