Uppdrag Kunskap. Seniorer utvecklar vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag Kunskap. Seniorer utvecklar vård och omsorg"

Transkript

1 Uppdrag Kunskap Seniorer utvecklar vård och omsorg

2 Utvecklingsarbete Högläsning för personer med demens Aspekter på välbefinnande (hos lyssnare och läsare) vid frivilligas insatser på demensboenden Bodil Lindeberg Handledare Göran Holst

3 Högläsning för personer med demens Aspekter på välbefinnande (hos lyssnare och läsare) vid frivilligas insatser på demensboenden Introduktion I nästan hela mitt yrkesliv har jag arbetat som sjuksköterska inom psykiatrin och äldrevården, de senaste 18 åren som demenssjuksköterska i Karlskrona kommun. När jag tänker tillbaka, inser jag att det skett en fantastisk utveckling. Från sjukhemstiden då de dementa på grund av dåtidens okunskap hos personalen mest ansågs stöka till det på avdelningen och där de enda personliga och identitetsbevarande tillhörigheterna rymdes i ett sängbord och en garderob och kläderna var stämplade med Tillhör landstinget, till idag när betoningen ligger på personen med demens och delaktighet och medbestämmande är viktiga komponenter i vårdpersonalens värdegrund. Jag skulle kunna fylla en hel bok om hur mitt eget tänkande och beteende successivt har förändrats, som t ex när jag började knacka på dörren innan jag gick in på ett patientrum, vilket inte var självklart på 80-talet. Boken får vänta och jag har valt att belysa situationen för personer med demens på dagens omvårdnadsboende och deras möjligheter till identitets- och funktionsbevarande stimulans i vardagen där högläsningen är ett av flera alternativ. Att jag intresserade mig för just högläsning beror på att jag fick en förfrågan från Projekt Läskraft om jag ville utbilda högläsare i demenskunskap. Vid avstämningar och inspirationsdagar har högläsarna därefter förmedlat vilken tillfredsställelse och glädje högläsningen ger för både personerna med demens och dem själva. Detta har gett mig stark inspiration till att närmare undersöka högläsningens betydelse för personer med demens samt belysa högläsarens roll för att ytterligare utveckla denna aktivitet. Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaperna hos beslutsfattare, vårdpersonal och intresserad allmänhet och även väcka intresse för att flera vill bli högläsare i framtiden. Därmed skulle ännu fler demenssjuka ges möjlighet att uppleva livet mer begripligt, hanterbart och meningsfullt trots den obotliga sjukdomen. Syfte Syftet med mitt utvecklingsarbete var att öka kunskapen om vilken betydelse som högläsning för personer med demens har och även att tydliggöra högläsarens roll under aktiviteten. Vidare att hålla det avslutade projektet Läskraft levande och därmed öka tillgången till läsupplevelser för personer med demens. Förhoppningen är att detta syfte ska höja livskvaliteten för demenssjuka äldre och högläsare även i framtiden. 242

4 Frågeställningar Vad krävs för att få bästa möjliga utbyte av högläsningsstunden för personen med demens och högläsaren? Vilka reaktioner uppvisar personen med demens i anslutning till högläsningen? Hur upplever högläsaren aktiviteten? Hur hålla Läskraft levande? Problemområden Sjukdomen Antalet personer med demens ökar. Det blir fler ålderspensionärer och därmed också ett större antal som insjuknar i en demenssjukdom eftersom hög ålder är den största riskfaktorn. Sjukdomen gör bl a att den kognitiva förmågan avtar, minnet sviktar liksom koncentration, initiativförmåga, kommunikation mm. Efterhand som sjukdomen utvecklar sig får personen allt svårare att tillgodose sina egna behov. För en del blir boende på äldreboende ett nödvändigt alternativ för en trygg tillvaro. Då personen på grund av demensen har svårt att odla sina tidigare intressen, som t ex bokläsning, är man hänvisad till personalen och deras kompetens för att få en meningsfull dag. Personalen och tiden För att skapa en kontinuitet och för att kunna kompensera det bortfall som sjukdomen medför, förutsätts att personalen på äldreboendena har tillräcklig tid och att de känner till de boendes livshistoria. Idag är det väl känt att personalbemanningen är begränsad. En studie av professor Mats Thorslund 2010 (Wånell & Trygg, 2010) visar att det behövs % personalökning inom demensvården eftersom bemanningen inte har följt med den ökade vårdtyngden. Många vittnar om att marginalerna är små för att hinna med funktionsbevarande sociala och kulturella inslag på ett bra sätt på äldreboenden. I socialtjänstlagen 5 kap 4 står emellertid bl a att socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning i Karlskrona visar att 70 % av de äldre personer som bor i särskilda boenden känner sig ensamma. Det är en högre andel jämfört med de äldre som bor hemma i ordinärt boende och har hemtjänst. Den höga siffran förvånar mig. Många med en grav demenssjukdom kan inte besvara enkäter. Kan det vara så att siffran speglar anhörigas intryck av den boendes ensamhet? Forskningsrön Forskningen på senare år visar att fysisk, psykisk och social stimulans har större betydelse för de äldres välbefinnande än man tidigare känt till (Cohen, 2005). I en japansk studie vid Tokyo universitet (Ryuta, Katsuo, Ritsumi, Nobumoto, Hajime, Masato, Kazuki, Takeo, Katsujiro, Nobuo & Koji, 2005) har man i jämförelse med en kontrollgrupp visat att deltagarna i gruppen som haft högläsning förbättrats i sin kognitiva förmåga visat med Mini Mental Test samt blivit mer verbala och öppna medan deltagarna i kontrollgruppen under studiens sex månader hade försämrats. Ett forskningsprojekt vid University of Liverpool (Billington, Carroll, Davis, Healey & Kinderman, 2013) visar att demenssymtomen minskar under sex månaders högläsning, deltagarna ökar sin förmåga till återkoppling till egna upplevelser, dvs förbättrar 243

5 långtidsminnet och evemtuellt även närminnet. Det senare behövs ytterligare forskning för att fastställa. Denna nya kunskap har inte nått fram till vårdpersonalen i tillräcklig omfattning ännu varför man inte prioriterar aktiviteter som högläsning. Högläsningens ringa omfattning Ett exempel på hur högläsare har använts och prövats finns inom ramen för den nationella satsningen Läskraft som startade 2009 men som nu avslutats. Läskraft har implementerats i bl a Karlskrona kommuns äldreboenden och idag finns frivilliga högläsare på 7 boenden vilket utgör ca 10 % av samtliga boendeenheter, således finns en stor utvecklingspotential för högläsning. Läsombud på boendena finns och spontana aktiviteter som tidningsläsning mm utövas men högläsning av personal i organiserad form förekommer i liten omfattning. Möjlighet att bli högläsare dåligt känd Även gruppen friska pensionärer ökar varav en stor del lever i ensamhushåll. Många är mycket aktiva i föreningsliv eller andra sammanhang men en del har inte aktivt sökt efter något att engagera sig i. Forskning visar att nya neuron fortsätter att bildas i den åldrande hjärnan, speciellt när den blir stimulerad av aktiviteter fysiskt eller mentalt (Cohen, 2005). Med tanke på stimulansens betydelse för välbefinnandet och för att få en känsla av sammanhang behövs bättre information om möjligheten och fördelarna med att bli högläsare. Bakgrund Demensförbundet har genom anhörigenkäter konstaterat att det på många boenden finns alldeles för lite stimulans för de äldre. År 2009 gjorde Demensförbundet och Centrum för lättläst en ansökan till Allmänna arvsfonden för att få medel för att starta Projekt Läskraft. Projektet, som leddes av Catharina Kåberg, var treårigt men utökades med ett år efter ansökan av demensboendet Hattstugan på Gotland och avslutades i augusti Målet för projektet var att Öka tillgången till läsupplevelser för personer med demens med allt vad det innebär av stimulans, närhet och sköna och roliga stunder tillsammans. Detta leder till en höjd livskvalitet. Av slutrapporten, som går att ladda hem på framgår att drygt 1720 personer är engagerade i att sprida Läskraft, av dem 1034 högläsare. Om dessa högläsare läser för fyra personer vardera, innebär det att ca 4100 personer med demens deltagit i läsestunderna. Efter att projekttiden löpt ut, övergår Läskraft till att vara en del av ordinarie verksamhet i bl a Karlskrona kommun. Där finns sedan starten en arbetsgrupp som består av representanter för Röda Korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Centrum för lättläst, Äldreförvaltningen samt undertecknad som representerar den lokala demensföreningen. Jag står efter att ha pensionerats som demenssjuksköterska i kommunen för demensutbildningen och deltar i stödet och inspirationsdagar för högläsarna. Metod I mitt utvecklingsarbete har jag framför allt utgått från högläsningen i Karlskrona kommun. Läskraft startade 2011 i kommunen och som mest fanns 11 högläsare eller läsinspiratörer som är en annan benämning. I skrivande stund är sju stycken aktiva på kommunens omvårdnadsboenden. Dessa har jag intervjuat samt lyssnat av vid avstämningar på boendena. Aktiviteten riktar sig endast till personer med demens och jag har därför avstått från regelrätta intervjuer 244

6 med dessa men själv varit passiv deltagare vid högläsningstillfällen. Jag har besökt sex boenden och intervjuat personalen angående cirkeldeltagarnas reaktioner i anslutning till högläsningen, se bilaga med intervjufrågor. Jag har också kontaktat den socialt ansvarige samordnaren i kommunen samt hämtat kunskaper från Läskrafts starthäfte, genomförande och slutrapport. Vidare omsatt egen yrkeskunskap och erfarenhet från egen högläsning på dagverksamhet. En sökning av litteratur är gjord bl a på Svenskt demenscentrum och Demensförbundet. Kunskapsbidrag Intervjuerna med högläsare visar att ett flertal faktorer förefaller betydelsefulla för bästa möjliga utbyte av högläsningen. Dessa faktorer är miljön, vikten av att utgå från en vedertagen metod samt vikten av att högläsaren har kunskap om deltagarnas livshistoria och att högläsningen anknyter till denna livshistoria. Vad krävs för att få bästa möjliga utbyte av högläsningsstunden för personen med demens och högläsaren? Vid intervjuerna med högläsarna framkom att en högläsningsstund inte är den andra lik. Gruppens sammansättning och deltagarnas kvarvarande förmågor, intressen och dagsform bestämmer programmet. Alla högläsare är överens om att miljön har stor betydelse. Rummet ska vara trivsamt och ostört med möjlighet att sitta så att högläsaren kan ha ögonkontakt med deltagarna. Man ska helst vara på samma ställe varje gång. Viktigt att personalen ser till att alla är närvarande på den utsatta tiden och att eventuella toalettbesök är avklarade. Det är en fördel om personalen är nåbar om man behöver hjälp. Att ordna något fint och stämningsfullt som att tända ett värmeljus eller att ta med sig någon sak som hör årstiden eller högtiden till ger lugn och ro. Kaffetåren eller saften under tiden är A och O. En högläsare poängterar särskilt att det är viktigt att alla får komma till tals och att man har ögonkontakt ofta, så att man ser att de är med. Gruppen får inte vara för stor, 3-4 personer är lagom för att alla ska bli sedda, bekräftade och våga prata. I en stor grupp kan det vara svårt att behålla koncentrationen. Man brukar säga att för en demenssjuk person kan 3 personer uppfattas som 9. Av högläsarnas berättelser ser jag att alla använder sig av en metod som heter reminiscens. Metoden introducerades på Villa Cederschöld, ett gruppboende i Stockholm, av Lotta Isacs och inspirationen hade hon fått från Reminiscense center i London. Man arbetar med historia och traditioner för att öka lusten att kommunicera och genom att använda minnesväckare, igångsättare eller triggers, som är den engelska termen, väcks associationer och personen kan minnas sådant som man trodde var glömt för länge sedan. Åsynen av en kaffekvarn kan sätta igång minnen från kaffekalas med 7 sorters kakor eller kanske användningen av surrogatkaffe under kriget. Då trådar till det förgångna knyts, stärks identiteten och självkänslan. Minnesväckare ska inte förväxlas med minnesträning som är en helt annan sak. Reminiscens förutsätter att man sätter sig in i deltagarnas historia och vad som varit viktigt i livet. Sinnesstimulering är också en metod som används, dvs förutom att lyssna kan man se, känna, lukta och smaka på saker som kan väcka minnen till liv, en doft av lavendel kan locka fram minnet av linneskåpet från förr. Nästan alla högläsare saknade att man inte fick mer information om deltagarnas intressen, yrken eller bostadsorter av personalen. Detta hade underlättat bokval liksom möjligheten att 245

7 trigga igång samtal och man hade också kunnat hitta beröringspunkter mellan deltagarna. Ett mål i kommunen är att alla personer med demens på särskilda boenden ska ha en skriven levnadsberättelse som ett instrument för personalen att kunna ge en omvårdnad med kontinuitet och trygghet (Ragnarsdóttir, 2011). Tyvärr väljer en del anhöriga att inte fylla i den av olika anledningar. Högläsarna har, innan de börjar sitt uppdrag via Röda Korset, skrivit på ett tystnadslöfte som gäller även efter uppdragets slut. Det finns en osäkerhet hos personalen om hur mycket de får berätta utan att bryta sin tystnadsplikt. Vad är till gagn och vad är till men? Vem ska ge samtycke i de fall vederbörande inte själv kan det? (Fält & Jönsson, 1999). Detta är frågor som berör områdeschefer och sjuksköterskor i första hand. Kommunen är positiv till utökad volontärverksamhet och en utarbetad policy i denna fråga skulle underlätta för alla parter. Tips på bokval har högläsarna fått av bibliotekarien och man använder sig både av lättläst litteratur och romaner av t ex Per Anders Fogelström, Moa Martinson, böcker om hembygden, gamla skolböcker, fackböcker om blommor, fåglar, djur eller annat som deltagarna är intresserade av. Boken En naken karl har väckt munterhet i de flesta grupper. De flesta tycker om humoristiska berättelser. Böcker med lite svulstigt språk kan också väcka intresse. Långa romaner bör undvikas då man inte kommer ihåg handlingen från gång till gång. Sagoberättande kan också vara en kommunikationsform, vilket har beskrivits av Ann-Kristin Holm (2005). Några kommuner har arbetat med Läskraft och mångfald, dvs högläsningsgrupper för personer med utländsk bakgrund. Då demenssjukdom kan medföra att man tappar det språk man lärt sig senare i livet, ställer det krav på att finna högläsare med samma modersmål. Något att beakta är att inflyttade som upplevt krigssituationer, terror eller fångenskap, som offer eller förövare, kan bära med sig smärtsamma minnen och lida av posttraumatisk stress, PTS. Därför är det viktigt att inte beröra eller ställa frågor om sådant som kan sätta igång denna typ av minnen och orsaka så kallade flashbacks, där man upplever sig vara på plats igen. En flashback kan triggas igång av något man ser, en smak eller en smärta. Om man vill veta mer finns en artikel i Alzheimertidningen nr 3-4, 2013, När ett grönt äpple väcker Auschwitz till liv. Vilka reaktioner uppvisar personen med demens i anslutning till högläsningsstunden? Högläsarna beskriver det så här: Glada, frågar när jag kommer nästa gång, Skratt och medkänsla, lever sig in i vissa historier, Ibland känns det som situationen är alldeles ny för dem men sen blommar de upp och visar glädje och tacksamhet: ska vi vänta en vecka till? De tycker det är roligt och vill inte att jag ska gå. Den timme jag ska vara där blir alltid två. Det känns som om de också mår bra, att de är nöjda med stunden. En man tycktes sitta och sova de första gångerna, sa ingenting, den tredje gången böjde han sig fram och sa: Det där Du läser är mycket intressant. Att mäta nyttan med just högläsningen är svårt. Denna aktivitet pågår 1 tim/vecka och det förekommer andra sociala aktiviteter på boendena, t ex musikstunder, besök av vårdarhund, bingo. Att intervjua deltagarna kan vara vanskligt då sjukdomen medför att minnet av aktiviteten försvinner. Man kan ha en skön känsla i kroppen men vet ej varför. Således har jag fått förlita mig på utsagor av personalen. En loggbok för högläsaren och personalen att anteckna i efter aktiviteten hade varit till hjälp för att kanske undvika samtalsämne som oroat eller fortsätta samtal om det som engagerat. 246

8 Personalens intryck var att cirkeldeltagarna överlag var positiva till högläsningsstunden. En del hade glömt vad som väntade men när man såg högläsaren sken man upp, andra kunde berätta att man längtade till onsdagen och läsestunden. Samtliga såg glada och nöjda ut efter stunden men merparten hade svårt att i detalj uttrycka vad man varit med om. Personalen bedömde att en del hade glömt aktiviteten efter 10 minuter men det verkade som en behaglig känsla fanns kvar. På ett boende försökte man följa högläsningens tema genom att duka med saker från detta t ex hade man dukat matbordet mycket romantiskt med ljus och rosor när temat varit romantik, vilket kvarhöll upplevelsen lite längre. På ett annat boende sker högläsningen inne hos en boende, vilket ger en känsla av att man är bjuden på kalas och värdinnan känner sig stolt och glad över att få visa upp sitt hem för sina gäster. Vid intervjuer av personalgruppen framkom också att schemalagd högläsning utförd av personalen inte förekom mer än på ett av boendena. Orsaken angavs vara tidsbrist. Spontan högläsning fanns i liten omfattning och man önskade att man skulle ha mer tid till detta. Att välja ut cirkeldeltagare var relativt lätt men de var ibland osäkra på om inte personen var för gravt demenssjuk för att ha någon behållning. Några förslag på förbättringar vad gäller högläsningen hade man inte utan tyckte det fungerade bra som det var. Man skulle dock förbättra kommunikationen med högläsaren på något boende. Anhöriga var informerade om att högläsning förekom via anslag i korridoren och var positiva till aktiviteten. Hur upplever högläsaren aktiviteten? Högläsarna svarade på frågan: Varför väljer man att bli högläsare? Många har ett mångårigt förflutet inom Röda Korsets verksamhet. Ett eget intresse för litteratur som man vill dela med sig av finns. Att läsa högt är en annorlunda erfarenhet. Man fick en förfrågan och kände att man kunde vara till glädje och nytta för de boende men även för personalen. Man blev nyfiken och ville prova på något nytt. Någon hade arbetat med sociala frågor och ville fortsätta med det i mindre omfattning. Man kan ha känt glädje i att läsa för barn och barnbarn och ville prova på denna möjlighet. Åldersspannet bland högläsarna sträcker sig mellan år, dvs alla är ålderspensionärer med många årsringar, precis som cirkeldeltagarna. Hälften hade erfarenhet av vård av demenssjuka privat men ingen hade arbetat med personer med demens. Samtliga kände sig trygga i den utbildning man fått före och under uppdraget. Den förberedande utbildningen består av en halvdags föreläsning om demenssjukdomar, bemötande och vad man ska tänka på för att få en rofylld samvaro. Ett besök på biblioteket ingår också samt återkommande stimulansdagar och uppföljningar. Kan en ung person vara högläsare? Ja, det kan ha fördelar. En ung person har inte samma livserfarenheter och genom att ställa frågor om hur det var förr i tiden till cirkeldeltagarna kan dessa stärkas i sin självbild: Jag vet något som inte han/hon vet. Blev det som man tänkt sig? Här återger jag några direkta citat ur intervjuerna. Trodde det skulle vara jobbigare, Mycket intresserad grupp, Både och, skiftar Roligare än jag trodde. Vad tillför aktiviteten högläsaren och vilka tankar och känslor finns oftast efter högläsningsstunden? Jag känner mig glad och nöjd, även jag får lära mig mycket av dem, vi har alla nöje av det, Jag njuter av att märka att jag får med mig gruppen i läsningen, att de lyssnar aktivt, kommenterar, skrattar och så har jag utvecklat min förmåga till högläsning. Efter läsningen 247

9 mår jag alltid bra, känner mig tillfreds. Det känns fint att ha kunnat framkalla minnen och kunskaper genom stunder med kända visor, ordspråk och ramsor och även korta dikter. En enda stor glädje och längtan efter nästa besök. Känner att jag gör något bra för personer som behöver lite avbrott i rutinerna, De tillför något helt fantastiskt - man ser en läkning även om den inte varar länge. Lite deprimerande att se vårt mänskliga förfall men roligt att kunna pigga upp dem och visa dem intresse. En känsla av att vara behövd. Jag känner mig nöjd och glad i synnerhet som jag ofta får kramar och tack för det lilla jag tycker jag gör. Hur hålla Läskraft levande? Det finns många exempel på projekt som efter projektets slut slocknat som ett tomtebloss. Eldsjälar behövs och en fungerande arbets- och styrgrupp som kan entusiasmera både högläsare och vårdpersonal. Det är viktigt att högläsarna känner att det alltid finns stöd att få om det uppstår problem och att man vet var det finns. Återträffar är viktiga där man kan få stöd och tips av varandra. En annan viktig fråga är rekryteringen av nya högläsare. I min kommun är Röda Korset till stor hjälp då det är ett organ dit många volontärer vänder sig. Information till personal och enhetschefer att denna verksamhet finns behöver upprepas och ett ansvar för detta åligger verksamhetcheferna. I Äldrenämndens verksamhetsplan står att man ska utveckla volontärverksamheten. Den ska vara ett komplement till befintlig verksamhet och möjliggöra en kvalitetshöjning i vardagen. Demensföreningen arbetar också för att denna viktiga aktivitet ska kunna erbjudas alla personer med demens både av personalen och av frivilliga. Att hålla något levande för framtiden kan ju också innebära att man bör ta till sig ny teknik. På dagverksamheterna använder sig personalen av läsplattor som ett verktyg i kommunikationen. Om den verbala förmågan avtar och minnet sviktar är det bra att använda bilder. Alla högläsare känner sig inte bekväma med detta verktyg i dagsläget men de som gör det skulle kunna använda det. Frågan är väckt hos den socialt ansvarige samordnaren i kommunen om högläsarna skulle kunna få tillgång till läsplattor. Högläsning förekommer både på ordinära omvårdnadsboenden och på demensanpassade boenden. Ett intressant forskningsprojekt vore att undersöka om det finns skillnader i bemötandet och det sociala innehållet för personer med demens mellan dessa boendeformer, även om man har ett personcentrerat förhållningssätt. På det ordinära omvårdnadsboendet finns personer med olika diagnoser som kräver stora omvårdnadsinsatser vilket kan göra att personer med demensdiagnos kommer i skymundan. Finns det större behov av aktiviteter som högläsning på det icke demensanpassade boendet? Är det så att högläsning ska prioriteras till de icke demensanpassade boendena? Plan för förverkligande Mina egna volontära insatser som utbildare för blivande högläsare kommer att fortsätta, liksom mitt engagemang i arbets- och styrgrupp i Läskraft. Äldrenämnden i Karlskrona har inbjudit mig att närvara vid ett nämndmöte i vår för att de vill ta del av resultatet av mitt utvecklingsarbete. Deltagande som föreläsare i Läskrafts länsarbetsgruppers inspirationsdag i maj- 14. Information till olika nätverk och föreningar, däribland demensföreningen. Information och samverkan med demenssjuksköterskor och Silviasystrar samt personal på kommunens boenden. 248

10 Referenslista Billington, J., Carroll, J., Davis, P., Healey, C. & Kinderman, P. (2013). A literature-based intervention for older people living with dementia. Perspectives in Public Health, May, 133, (3), Centrum för lättläst. (2013). Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom. Slutrapport. Projekttid sept 2009-aug Stockholm: Författaren. Cohen, G.D. (2005). The mature mind. The positive power of the aging brain. NewYork: Basic Books. Fält, A. & Jönsson, B. (1999). Vad är rätt? Juridiska och etiska frågor i Certecs vardag. Lund: Certec/Lunds tekniska högskola. Holm, A-K. (2005). Sagan som kommunikationsform. Hämtad april, 12, 2014 från Vårdalinstitutet, Loftrup, J. (2013). När ett grönt äpple väcker Auschwitz till liv. Alzheimertidningen, nr 3-4, Ragnarsdóttir, B. (2011). Här är ditt liv, Greta Pettersson. Stockholm: Fortbildning. Ryuta, K., Katsuo, O., Ritsumi, Y, Nobumoto, T., Hajime, Y., Masato, T., Kazuki, I., Takeo, S., Katsujiro, M., Nobuo, U. & Koji, S. (2005). Reading aloud and arithmetic calculation improve frontal function of people with dementia. The Journals of Gerontology, 60, (3), Socialstyrelsen. (2013). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden Stockholm: Författaren. Westlander, M. Reminiscens väcker minnen till liv. Hämtad april, 12, 2014 från demenscentrum.se/arbeta-med-demens/metoder-och-arbetssatt/reminscens/reminiscens-vacker-minnen-till-liv/ Wånell, S.E. & Trygg, B. (2010). Lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 249

11 Bilaga Intervjufrågor till högläsarna, skriftliga. 1. Varför valde Du att bli högläsare? 2. Hade Du tidigare erfarenheter av personer med demenssjukdom? 3. Är högläsningsstunderna så som Du förväntat Dig? 4. Vad tillför aktiviteten Dig själv? 5. Vilka känslor och tankar har Du oftast efter högläsningsstunden? 6. Vilka känslor uppfattar Du att lyssnaren har under eller efter högläsningen? 7. Vilket år är Du född? 8. Vad har Du arbetat med? 9. Tycker Du att Du fått tillräcklig demenskunskap, information och stöd inför starten, under tiden, av personalen på boendet? Om inte, vad saknar Du? 10. Vilken typ av bok/aktivitet har deltagarna haft mest glädje av enligt Din uppfattning? 11. Vad ser Du som viktigast för att samvaron vid högläsningen ska bli så optimal som möjligt? Intervjufrågor till personalen, muntliga. Finns det läsombud på boendet? Vad vet Du om Läskraft och högläsning? Förekommer högläsning med personal, spontant eller schemalagt? Har det varit svårt att välja ut deltagare till läsecirkeln? Är deltagarna positiva till att vara med på lässtunden? Märker Ni några reaktioner hos deltagarna efter högläsningen, positiva eller negativa och i så fall hur länge? Hur förbereder Ni inför cirkeln? Hur fungerar informationsöverföringen till högläsaren om deltagarnas intressen mm? Vet anhöriga/närstående om att högläsning sker? Deras reaktioner? Tips om utveckling/förbättring som Du vill ge? 250

Läsombud och högläsare

Läsombud och högläsare MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsombud och högläsare För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker,

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Socialt innehåll/kultur

Socialt innehåll/kultur Socialt innehåll/kultur Hur ser mitt uppdrag Övergripande ansvar för det sociala innehållet stödja personal och enhetschefer i arbetet tillsammans med vår värdegrundsledare Projektledare för För och med

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Sundsvalls Kommun. till projektslutrapporten Kultur för äldre

Sundsvalls Kommun. till projektslutrapporten Kultur för äldre Bilaga 8 till projektslutrapporten Kultur för äldre Sundsvalls Kommun Slutrapport Utförandedatum: 04-02-2013 09:41:13 Antal svar: 36 Den här undersökningen har totalt 36 respondenter och en svarsfrekvens

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare

Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare Tips och förslag till modell för arbetet i kommunala arbetsgrupper www.lattlast.se/laskraft Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp..

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Meddelande 2006:15 Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Utgiven av: Ansvarig enhet:

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, POSTADRESS Välj förvaltning...

PROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, POSTADRESS Välj förvaltning... SIDA 1 (6) DATUM 18 maj 2011 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som av olika anledningar kan orsaka skador på hjärnan. Diagnosen

Läs mer

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008.

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008. Rönngården i Tärendö Vi är ett team som arbetar på ett gruppboende för demenssjuka i Bifurkationens natursköna Tärendö i Tornedalen, Pajala kommun i Norrbotten. Tärendö är en by med ca 550 invånare och

Läs mer

Högläsning för personer med demenssjukdom

Högläsning för personer med demenssjukdom Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom Delrapport efter projektår 1, ht 2009 - vt 2010 Ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek.

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län

Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län Kartläggning av kultur inom äldreomsorgen i Jönköpings län Mars 2004 Paula Eriksson Folkhälsoplanerare Innehållsförteckning 1.Sammanfattning...sid.3 2.Inledning...sid. 4 3.Kartläggning...sid. 5 3.1 Syfte,

Läs mer

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad

Läs mer

Vad tycker du? dududu?

Vad tycker du? dududu? Vad tycker du? dududu? Landskrona stad Rapport från Brukarundersökning 2013-2014 Område funktionshinder Författare: Cecilia Karlsson 2014-06-19 INNEHÅLL SIDA INNEHÅLL 1 BAKGRUND 2 Brukarundersökning 2011-2012

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Här får jag vara dirigenten i mitt liv! DET SKA VA GOTT Å LEVA, ANNARS KAN DE KVITTA.

Här får jag vara dirigenten i mitt liv! DET SKA VA GOTT Å LEVA, ANNARS KAN DE KVITTA. Här får jag vara dirigenten i mitt liv! DET SKA VA GOTT Å LEVA, ANNARS KAN DE KVITTA. Hur får vi till och hur bibehåller vi en god, genomtänkt och utvecklande äldreomsorg som genomsyras av välbefinnande

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Om levnadsberättelsen Vad är levnadsberättelsen Levnadsberättelsen är ett komplement till genomförandeplanen.

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Dnr VON 2011/0252 730

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Dnr VON 2011/0252 730 Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Dnr VON 2011/0252 730 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan

Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan Ökad utevistelse på vårdboende i Malmö stad Projektplan Upprättad projektplan utevistelse malmö stad Ansvarig: Nadja Lindvall Förvaltning: Vård och omsorg, Malmö stad Enhet: Vårdboende Innehållsförteckning

Läs mer

DEMENSTILLSYN - SÄRSKILT BOENDE

DEMENSTILLSYN - SÄRSKILT BOENDE DEMENSTILLSYN - SÄRSKILT BOENDE Det krävs kunskap hos personalen för att äldre med demenssjukdom ska få åldras med värdighet. LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 2007:12 Foton på framsidan: Länsstyrelsen,

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning

Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2014-10-1010-10 0480-45 29 04 Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning Individuell anpassning Gruppaktivitet Träffpunktsverksamhet

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer