Uppdrag Kunskap. Seniorer utvecklar vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag Kunskap. Seniorer utvecklar vård och omsorg"

Transkript

1 Uppdrag Kunskap Seniorer utvecklar vård och omsorg

2 Utvecklingsarbete Högläsning för personer med demens Aspekter på välbefinnande (hos lyssnare och läsare) vid frivilligas insatser på demensboenden Bodil Lindeberg Handledare Göran Holst

3 Högläsning för personer med demens Aspekter på välbefinnande (hos lyssnare och läsare) vid frivilligas insatser på demensboenden Introduktion I nästan hela mitt yrkesliv har jag arbetat som sjuksköterska inom psykiatrin och äldrevården, de senaste 18 åren som demenssjuksköterska i Karlskrona kommun. När jag tänker tillbaka, inser jag att det skett en fantastisk utveckling. Från sjukhemstiden då de dementa på grund av dåtidens okunskap hos personalen mest ansågs stöka till det på avdelningen och där de enda personliga och identitetsbevarande tillhörigheterna rymdes i ett sängbord och en garderob och kläderna var stämplade med Tillhör landstinget, till idag när betoningen ligger på personen med demens och delaktighet och medbestämmande är viktiga komponenter i vårdpersonalens värdegrund. Jag skulle kunna fylla en hel bok om hur mitt eget tänkande och beteende successivt har förändrats, som t ex när jag började knacka på dörren innan jag gick in på ett patientrum, vilket inte var självklart på 80-talet. Boken får vänta och jag har valt att belysa situationen för personer med demens på dagens omvårdnadsboende och deras möjligheter till identitets- och funktionsbevarande stimulans i vardagen där högläsningen är ett av flera alternativ. Att jag intresserade mig för just högläsning beror på att jag fick en förfrågan från Projekt Läskraft om jag ville utbilda högläsare i demenskunskap. Vid avstämningar och inspirationsdagar har högläsarna därefter förmedlat vilken tillfredsställelse och glädje högläsningen ger för både personerna med demens och dem själva. Detta har gett mig stark inspiration till att närmare undersöka högläsningens betydelse för personer med demens samt belysa högläsarens roll för att ytterligare utveckla denna aktivitet. Förhoppningsvis kan denna studie öka kunskaperna hos beslutsfattare, vårdpersonal och intresserad allmänhet och även väcka intresse för att flera vill bli högläsare i framtiden. Därmed skulle ännu fler demenssjuka ges möjlighet att uppleva livet mer begripligt, hanterbart och meningsfullt trots den obotliga sjukdomen. Syfte Syftet med mitt utvecklingsarbete var att öka kunskapen om vilken betydelse som högläsning för personer med demens har och även att tydliggöra högläsarens roll under aktiviteten. Vidare att hålla det avslutade projektet Läskraft levande och därmed öka tillgången till läsupplevelser för personer med demens. Förhoppningen är att detta syfte ska höja livskvaliteten för demenssjuka äldre och högläsare även i framtiden. 242

4 Frågeställningar Vad krävs för att få bästa möjliga utbyte av högläsningsstunden för personen med demens och högläsaren? Vilka reaktioner uppvisar personen med demens i anslutning till högläsningen? Hur upplever högläsaren aktiviteten? Hur hålla Läskraft levande? Problemområden Sjukdomen Antalet personer med demens ökar. Det blir fler ålderspensionärer och därmed också ett större antal som insjuknar i en demenssjukdom eftersom hög ålder är den största riskfaktorn. Sjukdomen gör bl a att den kognitiva förmågan avtar, minnet sviktar liksom koncentration, initiativförmåga, kommunikation mm. Efterhand som sjukdomen utvecklar sig får personen allt svårare att tillgodose sina egna behov. För en del blir boende på äldreboende ett nödvändigt alternativ för en trygg tillvaro. Då personen på grund av demensen har svårt att odla sina tidigare intressen, som t ex bokläsning, är man hänvisad till personalen och deras kompetens för att få en meningsfull dag. Personalen och tiden För att skapa en kontinuitet och för att kunna kompensera det bortfall som sjukdomen medför, förutsätts att personalen på äldreboendena har tillräcklig tid och att de känner till de boendes livshistoria. Idag är det väl känt att personalbemanningen är begränsad. En studie av professor Mats Thorslund 2010 (Wånell & Trygg, 2010) visar att det behövs % personalökning inom demensvården eftersom bemanningen inte har följt med den ökade vårdtyngden. Många vittnar om att marginalerna är små för att hinna med funktionsbevarande sociala och kulturella inslag på ett bra sätt på äldreboenden. I socialtjänstlagen 5 kap 4 står emellertid bl a att socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning i Karlskrona visar att 70 % av de äldre personer som bor i särskilda boenden känner sig ensamma. Det är en högre andel jämfört med de äldre som bor hemma i ordinärt boende och har hemtjänst. Den höga siffran förvånar mig. Många med en grav demenssjukdom kan inte besvara enkäter. Kan det vara så att siffran speglar anhörigas intryck av den boendes ensamhet? Forskningsrön Forskningen på senare år visar att fysisk, psykisk och social stimulans har större betydelse för de äldres välbefinnande än man tidigare känt till (Cohen, 2005). I en japansk studie vid Tokyo universitet (Ryuta, Katsuo, Ritsumi, Nobumoto, Hajime, Masato, Kazuki, Takeo, Katsujiro, Nobuo & Koji, 2005) har man i jämförelse med en kontrollgrupp visat att deltagarna i gruppen som haft högläsning förbättrats i sin kognitiva förmåga visat med Mini Mental Test samt blivit mer verbala och öppna medan deltagarna i kontrollgruppen under studiens sex månader hade försämrats. Ett forskningsprojekt vid University of Liverpool (Billington, Carroll, Davis, Healey & Kinderman, 2013) visar att demenssymtomen minskar under sex månaders högläsning, deltagarna ökar sin förmåga till återkoppling till egna upplevelser, dvs förbättrar 243

5 långtidsminnet och evemtuellt även närminnet. Det senare behövs ytterligare forskning för att fastställa. Denna nya kunskap har inte nått fram till vårdpersonalen i tillräcklig omfattning ännu varför man inte prioriterar aktiviteter som högläsning. Högläsningens ringa omfattning Ett exempel på hur högläsare har använts och prövats finns inom ramen för den nationella satsningen Läskraft som startade 2009 men som nu avslutats. Läskraft har implementerats i bl a Karlskrona kommuns äldreboenden och idag finns frivilliga högläsare på 7 boenden vilket utgör ca 10 % av samtliga boendeenheter, således finns en stor utvecklingspotential för högläsning. Läsombud på boendena finns och spontana aktiviteter som tidningsläsning mm utövas men högläsning av personal i organiserad form förekommer i liten omfattning. Möjlighet att bli högläsare dåligt känd Även gruppen friska pensionärer ökar varav en stor del lever i ensamhushåll. Många är mycket aktiva i föreningsliv eller andra sammanhang men en del har inte aktivt sökt efter något att engagera sig i. Forskning visar att nya neuron fortsätter att bildas i den åldrande hjärnan, speciellt när den blir stimulerad av aktiviteter fysiskt eller mentalt (Cohen, 2005). Med tanke på stimulansens betydelse för välbefinnandet och för att få en känsla av sammanhang behövs bättre information om möjligheten och fördelarna med att bli högläsare. Bakgrund Demensförbundet har genom anhörigenkäter konstaterat att det på många boenden finns alldeles för lite stimulans för de äldre. År 2009 gjorde Demensförbundet och Centrum för lättläst en ansökan till Allmänna arvsfonden för att få medel för att starta Projekt Läskraft. Projektet, som leddes av Catharina Kåberg, var treårigt men utökades med ett år efter ansökan av demensboendet Hattstugan på Gotland och avslutades i augusti Målet för projektet var att Öka tillgången till läsupplevelser för personer med demens med allt vad det innebär av stimulans, närhet och sköna och roliga stunder tillsammans. Detta leder till en höjd livskvalitet. Av slutrapporten, som går att ladda hem på framgår att drygt 1720 personer är engagerade i att sprida Läskraft, av dem 1034 högläsare. Om dessa högläsare läser för fyra personer vardera, innebär det att ca 4100 personer med demens deltagit i läsestunderna. Efter att projekttiden löpt ut, övergår Läskraft till att vara en del av ordinarie verksamhet i bl a Karlskrona kommun. Där finns sedan starten en arbetsgrupp som består av representanter för Röda Korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Centrum för lättläst, Äldreförvaltningen samt undertecknad som representerar den lokala demensföreningen. Jag står efter att ha pensionerats som demenssjuksköterska i kommunen för demensutbildningen och deltar i stödet och inspirationsdagar för högläsarna. Metod I mitt utvecklingsarbete har jag framför allt utgått från högläsningen i Karlskrona kommun. Läskraft startade 2011 i kommunen och som mest fanns 11 högläsare eller läsinspiratörer som är en annan benämning. I skrivande stund är sju stycken aktiva på kommunens omvårdnadsboenden. Dessa har jag intervjuat samt lyssnat av vid avstämningar på boendena. Aktiviteten riktar sig endast till personer med demens och jag har därför avstått från regelrätta intervjuer 244

6 med dessa men själv varit passiv deltagare vid högläsningstillfällen. Jag har besökt sex boenden och intervjuat personalen angående cirkeldeltagarnas reaktioner i anslutning till högläsningen, se bilaga med intervjufrågor. Jag har också kontaktat den socialt ansvarige samordnaren i kommunen samt hämtat kunskaper från Läskrafts starthäfte, genomförande och slutrapport. Vidare omsatt egen yrkeskunskap och erfarenhet från egen högläsning på dagverksamhet. En sökning av litteratur är gjord bl a på Svenskt demenscentrum och Demensförbundet. Kunskapsbidrag Intervjuerna med högläsare visar att ett flertal faktorer förefaller betydelsefulla för bästa möjliga utbyte av högläsningen. Dessa faktorer är miljön, vikten av att utgå från en vedertagen metod samt vikten av att högläsaren har kunskap om deltagarnas livshistoria och att högläsningen anknyter till denna livshistoria. Vad krävs för att få bästa möjliga utbyte av högläsningsstunden för personen med demens och högläsaren? Vid intervjuerna med högläsarna framkom att en högläsningsstund inte är den andra lik. Gruppens sammansättning och deltagarnas kvarvarande förmågor, intressen och dagsform bestämmer programmet. Alla högläsare är överens om att miljön har stor betydelse. Rummet ska vara trivsamt och ostört med möjlighet att sitta så att högläsaren kan ha ögonkontakt med deltagarna. Man ska helst vara på samma ställe varje gång. Viktigt att personalen ser till att alla är närvarande på den utsatta tiden och att eventuella toalettbesök är avklarade. Det är en fördel om personalen är nåbar om man behöver hjälp. Att ordna något fint och stämningsfullt som att tända ett värmeljus eller att ta med sig någon sak som hör årstiden eller högtiden till ger lugn och ro. Kaffetåren eller saften under tiden är A och O. En högläsare poängterar särskilt att det är viktigt att alla får komma till tals och att man har ögonkontakt ofta, så att man ser att de är med. Gruppen får inte vara för stor, 3-4 personer är lagom för att alla ska bli sedda, bekräftade och våga prata. I en stor grupp kan det vara svårt att behålla koncentrationen. Man brukar säga att för en demenssjuk person kan 3 personer uppfattas som 9. Av högläsarnas berättelser ser jag att alla använder sig av en metod som heter reminiscens. Metoden introducerades på Villa Cederschöld, ett gruppboende i Stockholm, av Lotta Isacs och inspirationen hade hon fått från Reminiscense center i London. Man arbetar med historia och traditioner för att öka lusten att kommunicera och genom att använda minnesväckare, igångsättare eller triggers, som är den engelska termen, väcks associationer och personen kan minnas sådant som man trodde var glömt för länge sedan. Åsynen av en kaffekvarn kan sätta igång minnen från kaffekalas med 7 sorters kakor eller kanske användningen av surrogatkaffe under kriget. Då trådar till det förgångna knyts, stärks identiteten och självkänslan. Minnesväckare ska inte förväxlas med minnesträning som är en helt annan sak. Reminiscens förutsätter att man sätter sig in i deltagarnas historia och vad som varit viktigt i livet. Sinnesstimulering är också en metod som används, dvs förutom att lyssna kan man se, känna, lukta och smaka på saker som kan väcka minnen till liv, en doft av lavendel kan locka fram minnet av linneskåpet från förr. Nästan alla högläsare saknade att man inte fick mer information om deltagarnas intressen, yrken eller bostadsorter av personalen. Detta hade underlättat bokval liksom möjligheten att 245

7 trigga igång samtal och man hade också kunnat hitta beröringspunkter mellan deltagarna. Ett mål i kommunen är att alla personer med demens på särskilda boenden ska ha en skriven levnadsberättelse som ett instrument för personalen att kunna ge en omvårdnad med kontinuitet och trygghet (Ragnarsdóttir, 2011). Tyvärr väljer en del anhöriga att inte fylla i den av olika anledningar. Högläsarna har, innan de börjar sitt uppdrag via Röda Korset, skrivit på ett tystnadslöfte som gäller även efter uppdragets slut. Det finns en osäkerhet hos personalen om hur mycket de får berätta utan att bryta sin tystnadsplikt. Vad är till gagn och vad är till men? Vem ska ge samtycke i de fall vederbörande inte själv kan det? (Fält & Jönsson, 1999). Detta är frågor som berör områdeschefer och sjuksköterskor i första hand. Kommunen är positiv till utökad volontärverksamhet och en utarbetad policy i denna fråga skulle underlätta för alla parter. Tips på bokval har högläsarna fått av bibliotekarien och man använder sig både av lättläst litteratur och romaner av t ex Per Anders Fogelström, Moa Martinson, böcker om hembygden, gamla skolböcker, fackböcker om blommor, fåglar, djur eller annat som deltagarna är intresserade av. Boken En naken karl har väckt munterhet i de flesta grupper. De flesta tycker om humoristiska berättelser. Böcker med lite svulstigt språk kan också väcka intresse. Långa romaner bör undvikas då man inte kommer ihåg handlingen från gång till gång. Sagoberättande kan också vara en kommunikationsform, vilket har beskrivits av Ann-Kristin Holm (2005). Några kommuner har arbetat med Läskraft och mångfald, dvs högläsningsgrupper för personer med utländsk bakgrund. Då demenssjukdom kan medföra att man tappar det språk man lärt sig senare i livet, ställer det krav på att finna högläsare med samma modersmål. Något att beakta är att inflyttade som upplevt krigssituationer, terror eller fångenskap, som offer eller förövare, kan bära med sig smärtsamma minnen och lida av posttraumatisk stress, PTS. Därför är det viktigt att inte beröra eller ställa frågor om sådant som kan sätta igång denna typ av minnen och orsaka så kallade flashbacks, där man upplever sig vara på plats igen. En flashback kan triggas igång av något man ser, en smak eller en smärta. Om man vill veta mer finns en artikel i Alzheimertidningen nr 3-4, 2013, När ett grönt äpple väcker Auschwitz till liv. Vilka reaktioner uppvisar personen med demens i anslutning till högläsningsstunden? Högläsarna beskriver det så här: Glada, frågar när jag kommer nästa gång, Skratt och medkänsla, lever sig in i vissa historier, Ibland känns det som situationen är alldeles ny för dem men sen blommar de upp och visar glädje och tacksamhet: ska vi vänta en vecka till? De tycker det är roligt och vill inte att jag ska gå. Den timme jag ska vara där blir alltid två. Det känns som om de också mår bra, att de är nöjda med stunden. En man tycktes sitta och sova de första gångerna, sa ingenting, den tredje gången böjde han sig fram och sa: Det där Du läser är mycket intressant. Att mäta nyttan med just högläsningen är svårt. Denna aktivitet pågår 1 tim/vecka och det förekommer andra sociala aktiviteter på boendena, t ex musikstunder, besök av vårdarhund, bingo. Att intervjua deltagarna kan vara vanskligt då sjukdomen medför att minnet av aktiviteten försvinner. Man kan ha en skön känsla i kroppen men vet ej varför. Således har jag fått förlita mig på utsagor av personalen. En loggbok för högläsaren och personalen att anteckna i efter aktiviteten hade varit till hjälp för att kanske undvika samtalsämne som oroat eller fortsätta samtal om det som engagerat. 246

8 Personalens intryck var att cirkeldeltagarna överlag var positiva till högläsningsstunden. En del hade glömt vad som väntade men när man såg högläsaren sken man upp, andra kunde berätta att man längtade till onsdagen och läsestunden. Samtliga såg glada och nöjda ut efter stunden men merparten hade svårt att i detalj uttrycka vad man varit med om. Personalen bedömde att en del hade glömt aktiviteten efter 10 minuter men det verkade som en behaglig känsla fanns kvar. På ett boende försökte man följa högläsningens tema genom att duka med saker från detta t ex hade man dukat matbordet mycket romantiskt med ljus och rosor när temat varit romantik, vilket kvarhöll upplevelsen lite längre. På ett annat boende sker högläsningen inne hos en boende, vilket ger en känsla av att man är bjuden på kalas och värdinnan känner sig stolt och glad över att få visa upp sitt hem för sina gäster. Vid intervjuer av personalgruppen framkom också att schemalagd högläsning utförd av personalen inte förekom mer än på ett av boendena. Orsaken angavs vara tidsbrist. Spontan högläsning fanns i liten omfattning och man önskade att man skulle ha mer tid till detta. Att välja ut cirkeldeltagare var relativt lätt men de var ibland osäkra på om inte personen var för gravt demenssjuk för att ha någon behållning. Några förslag på förbättringar vad gäller högläsningen hade man inte utan tyckte det fungerade bra som det var. Man skulle dock förbättra kommunikationen med högläsaren på något boende. Anhöriga var informerade om att högläsning förekom via anslag i korridoren och var positiva till aktiviteten. Hur upplever högläsaren aktiviteten? Högläsarna svarade på frågan: Varför väljer man att bli högläsare? Många har ett mångårigt förflutet inom Röda Korsets verksamhet. Ett eget intresse för litteratur som man vill dela med sig av finns. Att läsa högt är en annorlunda erfarenhet. Man fick en förfrågan och kände att man kunde vara till glädje och nytta för de boende men även för personalen. Man blev nyfiken och ville prova på något nytt. Någon hade arbetat med sociala frågor och ville fortsätta med det i mindre omfattning. Man kan ha känt glädje i att läsa för barn och barnbarn och ville prova på denna möjlighet. Åldersspannet bland högläsarna sträcker sig mellan år, dvs alla är ålderspensionärer med många årsringar, precis som cirkeldeltagarna. Hälften hade erfarenhet av vård av demenssjuka privat men ingen hade arbetat med personer med demens. Samtliga kände sig trygga i den utbildning man fått före och under uppdraget. Den förberedande utbildningen består av en halvdags föreläsning om demenssjukdomar, bemötande och vad man ska tänka på för att få en rofylld samvaro. Ett besök på biblioteket ingår också samt återkommande stimulansdagar och uppföljningar. Kan en ung person vara högläsare? Ja, det kan ha fördelar. En ung person har inte samma livserfarenheter och genom att ställa frågor om hur det var förr i tiden till cirkeldeltagarna kan dessa stärkas i sin självbild: Jag vet något som inte han/hon vet. Blev det som man tänkt sig? Här återger jag några direkta citat ur intervjuerna. Trodde det skulle vara jobbigare, Mycket intresserad grupp, Både och, skiftar Roligare än jag trodde. Vad tillför aktiviteten högläsaren och vilka tankar och känslor finns oftast efter högläsningsstunden? Jag känner mig glad och nöjd, även jag får lära mig mycket av dem, vi har alla nöje av det, Jag njuter av att märka att jag får med mig gruppen i läsningen, att de lyssnar aktivt, kommenterar, skrattar och så har jag utvecklat min förmåga till högläsning. Efter läsningen 247

9 mår jag alltid bra, känner mig tillfreds. Det känns fint att ha kunnat framkalla minnen och kunskaper genom stunder med kända visor, ordspråk och ramsor och även korta dikter. En enda stor glädje och längtan efter nästa besök. Känner att jag gör något bra för personer som behöver lite avbrott i rutinerna, De tillför något helt fantastiskt - man ser en läkning även om den inte varar länge. Lite deprimerande att se vårt mänskliga förfall men roligt att kunna pigga upp dem och visa dem intresse. En känsla av att vara behövd. Jag känner mig nöjd och glad i synnerhet som jag ofta får kramar och tack för det lilla jag tycker jag gör. Hur hålla Läskraft levande? Det finns många exempel på projekt som efter projektets slut slocknat som ett tomtebloss. Eldsjälar behövs och en fungerande arbets- och styrgrupp som kan entusiasmera både högläsare och vårdpersonal. Det är viktigt att högläsarna känner att det alltid finns stöd att få om det uppstår problem och att man vet var det finns. Återträffar är viktiga där man kan få stöd och tips av varandra. En annan viktig fråga är rekryteringen av nya högläsare. I min kommun är Röda Korset till stor hjälp då det är ett organ dit många volontärer vänder sig. Information till personal och enhetschefer att denna verksamhet finns behöver upprepas och ett ansvar för detta åligger verksamhetcheferna. I Äldrenämndens verksamhetsplan står att man ska utveckla volontärverksamheten. Den ska vara ett komplement till befintlig verksamhet och möjliggöra en kvalitetshöjning i vardagen. Demensföreningen arbetar också för att denna viktiga aktivitet ska kunna erbjudas alla personer med demens både av personalen och av frivilliga. Att hålla något levande för framtiden kan ju också innebära att man bör ta till sig ny teknik. På dagverksamheterna använder sig personalen av läsplattor som ett verktyg i kommunikationen. Om den verbala förmågan avtar och minnet sviktar är det bra att använda bilder. Alla högläsare känner sig inte bekväma med detta verktyg i dagsläget men de som gör det skulle kunna använda det. Frågan är väckt hos den socialt ansvarige samordnaren i kommunen om högläsarna skulle kunna få tillgång till läsplattor. Högläsning förekommer både på ordinära omvårdnadsboenden och på demensanpassade boenden. Ett intressant forskningsprojekt vore att undersöka om det finns skillnader i bemötandet och det sociala innehållet för personer med demens mellan dessa boendeformer, även om man har ett personcentrerat förhållningssätt. På det ordinära omvårdnadsboendet finns personer med olika diagnoser som kräver stora omvårdnadsinsatser vilket kan göra att personer med demensdiagnos kommer i skymundan. Finns det större behov av aktiviteter som högläsning på det icke demensanpassade boendet? Är det så att högläsning ska prioriteras till de icke demensanpassade boendena? Plan för förverkligande Mina egna volontära insatser som utbildare för blivande högläsare kommer att fortsätta, liksom mitt engagemang i arbets- och styrgrupp i Läskraft. Äldrenämnden i Karlskrona har inbjudit mig att närvara vid ett nämndmöte i vår för att de vill ta del av resultatet av mitt utvecklingsarbete. Deltagande som föreläsare i Läskrafts länsarbetsgruppers inspirationsdag i maj- 14. Information till olika nätverk och föreningar, däribland demensföreningen. Information och samverkan med demenssjuksköterskor och Silviasystrar samt personal på kommunens boenden. 248

10 Referenslista Billington, J., Carroll, J., Davis, P., Healey, C. & Kinderman, P. (2013). A literature-based intervention for older people living with dementia. Perspectives in Public Health, May, 133, (3), Centrum för lättläst. (2013). Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom. Slutrapport. Projekttid sept 2009-aug Stockholm: Författaren. Cohen, G.D. (2005). The mature mind. The positive power of the aging brain. NewYork: Basic Books. Fält, A. & Jönsson, B. (1999). Vad är rätt? Juridiska och etiska frågor i Certecs vardag. Lund: Certec/Lunds tekniska högskola. Holm, A-K. (2005). Sagan som kommunikationsform. Hämtad april, 12, 2014 från Vårdalinstitutet, Loftrup, J. (2013). När ett grönt äpple väcker Auschwitz till liv. Alzheimertidningen, nr 3-4, Ragnarsdóttir, B. (2011). Här är ditt liv, Greta Pettersson. Stockholm: Fortbildning. Ryuta, K., Katsuo, O., Ritsumi, Y, Nobumoto, T., Hajime, Y., Masato, T., Kazuki, I., Takeo, S., Katsujiro, M., Nobuo, U. & Koji, S. (2005). Reading aloud and arithmetic calculation improve frontal function of people with dementia. The Journals of Gerontology, 60, (3), Socialstyrelsen. (2013). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden Stockholm: Författaren. Westlander, M. Reminiscens väcker minnen till liv. Hämtad april, 12, 2014 från demenscentrum.se/arbeta-med-demens/metoder-och-arbetssatt/reminscens/reminiscens-vacker-minnen-till-liv/ Wånell, S.E. & Trygg, B. (2010). Lämplig bemanning i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 249

11 Bilaga Intervjufrågor till högläsarna, skriftliga. 1. Varför valde Du att bli högläsare? 2. Hade Du tidigare erfarenheter av personer med demenssjukdom? 3. Är högläsningsstunderna så som Du förväntat Dig? 4. Vad tillför aktiviteten Dig själv? 5. Vilka känslor och tankar har Du oftast efter högläsningsstunden? 6. Vilka känslor uppfattar Du att lyssnaren har under eller efter högläsningen? 7. Vilket år är Du född? 8. Vad har Du arbetat med? 9. Tycker Du att Du fått tillräcklig demenskunskap, information och stöd inför starten, under tiden, av personalen på boendet? Om inte, vad saknar Du? 10. Vilken typ av bok/aktivitet har deltagarna haft mest glädje av enligt Din uppfattning? 11. Vad ser Du som viktigast för att samvaron vid högläsningen ska bli så optimal som möjligt? Intervjufrågor till personalen, muntliga. Finns det läsombud på boendet? Vad vet Du om Läskraft och högläsning? Förekommer högläsning med personal, spontant eller schemalagt? Har det varit svårt att välja ut deltagare till läsecirkeln? Är deltagarna positiva till att vara med på lässtunden? Märker Ni några reaktioner hos deltagarna efter högläsningen, positiva eller negativa och i så fall hur länge? Hur förbereder Ni inför cirkeln? Hur fungerar informationsöverföringen till högläsaren om deltagarnas intressen mm? Vet anhöriga/närstående om att högläsning sker? Deras reaktioner? Tips om utveckling/förbättring som Du vill ge? 250

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Högläsning för personer med demenssjukdom

Högläsning för personer med demenssjukdom Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom Delrapport efter projektår 1, ht 2009 - vt 2010 Ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek.

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län

Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län Rapport 2005:25 Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län www.o.lst.se Länsstyrelsen och Socialstyrelsen granskar demensvård i Västra Götalands län Rapport 2005:25 ISSN

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 30 november 2010 Hotel Riverton i Göteborg Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Vad

Läs mer

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN Revisionsrapport NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD Bilaga: SANDVIKEN Margaretha Larsson Christina Karlsson Samgranskning Landstinget Gävleborg, Gävle, Ockelbo, Sandviken och Söderhamnskommuner NATIONELLA

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage

Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Föredrag vid Nordisk Konferens på Åland 22 maj 2015 Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden Hannele Moisio

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2012 FÖR HEDGÅRDENS GRUPPBOENDE 1 Januari 2012 3. Verksamhetsplan Hedgårdens gruppboende Hedgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Utvärdering av Clowner i äldreomsorgen. Syfte och mål. Clownernas arbetsmetoder och verktyg

Utvärdering av Clowner i äldreomsorgen. Syfte och mål. Clownernas arbetsmetoder och verktyg Utvärdering av Clowner i äldreomsorgen Clowner i äldreomsorgen har genomförts under våren 2008 som ett pilotprojekt och en del av Kultur i vården i Vellinge med stöd av Kultur Skåne. Projektet är unikt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer