HJÄRTSLAG. Del 2 av 3. Pernilla Oljelund & Anders Weidemann

Transkript

1 HJÄRTSLAG Del 2 av 3 Pernilla Oljelund & Anders Weidemann

2 WHITE Revision Mörker. Vi hör HJÄRTSLAG. (V.O.) "Om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta". Svårare än så är det inte, löftet en läkare ger. Någonting PIPER -- allt starkare. * Hjärtslag DUNKAR INT. S & S VILLA / SOVRUM -- NATT * (,, V/O) * En hand TRYCKER AV en väckarklocka. "05:00" lyser i mörkret. Marianne är vaken. Hjärtat SLÅR. Bredvid henne hörs ett GRYMTANDE. Hon vänder sig försiktigt om -- ser på Björn där han sover bredvid. (V.O.) Bota, lindra och trösta - "följande människokärleks och hederns bud". Marianne sätter sig försiktigt upp, för att inte väcka honom INT. S & S VILLA / KÖK -- NATT * (, NEA, V/O) * Utanför fönstren är det kolsvart. Marianne dricker ett glas juice. Stänger kylskåpsdörren efter sig. Då ser vi -- I BÄDDSOFFAN -- sover Nea. I drömmen ser hon ut som en liten flicka. (V.O.) Själva löftet är enkelt - som löften ofta är. -- ser på henne, mild i blicken.

3 WHITE Revision INT. TUNNELBANA -- NATT * (, V/O) * Blekt ljus, bleka människor. Marianne äter en medhavd smörgås ur en plastpåse OMITTED 2004* 2005 INT. HJÄRTKLINIKEN / OMKLÄDESRUM -- NATT * () Marianne drar ut fem pärmar -- RESEARCH -- ur sitt skåp -- (V.O.) * Det svåra är att hålla dom. * 2006 INT. HJÄRTKLINIKEN / S RUM -- NATT * (, ) Under en ensam glödlampa följer hon handskrivna anteckningar i en journal. Noterar en siffra i en av pärmarna. Det KNACKAR. VID DÖRREN -- står Elisabeth, i vit läkarrock, och ser på Marianne. (urskuldande) Jag går inte på förrän nio. Elisabeth nickar. Hon vet det redan. Hur går det då? Vill du veta det? Mm. Marianne lägger sin hand på högen med journaler. Vi räddar färre kvinnor än män. Det är också färre som får kärlkransröntgen. * Var... hur... Här. På vår klinik. Elisabeths sökare PIPER.

4 WHITE Revision CONTINUED: 2006 Sökaren PIIIPER. Det behöver inte innebära att det finns ett samband. Nej. Det är klart. (pekar) Jag... Stänger du efter dig? Elisabeth går ut. Stänger dörren efter sig. Marianne viker upp en ny journal INT. HJÄRTKLINIKEN / SAL 1 -- NATT 2007 Lena Ahlinder sitter orolig och kallsvettig på en stol. Elisabeth läser av en EKG-utskrift. Elisabeth lyssnar. * Du är frisk annars, ingen diabetes? LENA AHLINDER Nej. Eller ja. Ingen diabetes. Jag måste fråga, har du känt av något tryck över bröstet? LENA AHLINDER Har jag fel på hjärtat? Troligtvis inte. LENA AHLINDER Jag visste det. * Hur menar du då? LENA AHLINDER Jag blir andfådd för ingenting, jag har svårt att få luft, det känns som att... det känns som att jag ska dö. Ditt hjärta är helt normalt.

5 WHITE Revision CONTINUED: 2007 LENA AHLINDER Det stämmer inte. Det borde synas. Jag har EKG:t här från arbetsprovet... LENA AHLINDER -- Du förstår inte, jag är helt slut. Hjärtat slår dubbelt och det liksom maler i magen och så... samtidi... Lena får kväljningar, och grabbar tag i en pappersskål. Elisabeth studerar Lena när hon hulkar och spottar i skålen, fast det inte kommer något. Ola? Ola nickar. Hjälper Lena med skålen. Medan Elisabeth försvinner ut. OLA Hon kommer tillbaka INT. HJÄRTKLINIKEN / OMKLÄDNINGSRUM -- NATT 5 ÄNDRING 2008* DIALOG 20/11 (, JAN HAMMAR) * Hammar trär av sig slips och skjorta samtidigt som han * ögnar igenom Lena Ahlinders journal. * Hammar ögnar igenom Lena Ahlinders journal. * Elisabeth står bredvid. JAN HAMMAR Bröstsmärtor? Hon har en liten ST-höjning. * Hammar ser på EKG't. * Höjningen är ingenting att tala om. * Ingenting. JAN HAMMAR * Men inga bröstsmärtor? Dåså. * JAN HAMMAR Jag kan inte se varför.

6 WHITE Revision CONTINUED: 2008 Men för säkerhets skull då. Hammar ger henne en blick. "För säkerhets skull"? * Det finns ju likheter, med den där infarkten vi missade. Jan Hammar söker i minnet. Hon som dog. Där Marianne Larsson ansåg... JAN HAMMAR Jaså, ja, ja. Hammar minns. Förstår varför Elisabeth handlar som hon gör. JAN HAMMAR Är det rimligt? Ska vi börja röntga så fort vi blir oroliga? -- Eller så fort dom är män? Hammar trär på sig sin rock. * JAN HAMMAR * Du frågar efter mitt omdöme. Vad ska jag säga? Elisabeth inser att han har rätt. JAN HAMMAR Du då? Vad tycker du? 2009 INT. HJÄRTKLINIKEN / SAL 1 -- NATT * (, LENA AHLINDER, OLA) -- Jag tycker inte du ska oroa dig. Lena är fortfarande blek och darrig. Jag ska se till att du får smärtstillande och något som gör att du kan slappna av. Och Elisabeth är själv inte övertygad. LENA AHLINDER Ta två alvedon och gå hem alltså --

7 WHITE Revision CONTINUED: 2009 Lena tvivlar. Nej, du ska få stanna kvar tills imorgon, så du kan vila. Men det är inget fel på dig, jag lovar. LENA AHLINDER Är det säkert? * Ditt hjärta kommer pumpa i trettio år till. Lena vågar lita på Elisabeth. Hon pustar ut. Översköljs av lättnad. LENA AHLINDER Tack snälla. Förlåt. Elisabeth ger Ola Marklund en allvarlig blick som betyder "håll en extra koll på henne" -- Ola ser efter dig under tiden. Ola nickar. Han förstår. Tack. LENA AHLINDER 2010 EXT. HJÄRTKLINIKEN / EXPEDITION/ S RUM -- NATT * (, ) Elisabeth går betänksamt nedför korridoren. Utanför Mariannes kontor stannar hon. Ser -- * GENOM FÖNSTER -- in på Marianne, där hon sitter, lutad över sin provisoriska forskningsstation. Plötsligt vänder sig Marianne om. Kvinnornas ögon möts. Elisabeth flackar med blicken -- och skyndar vidare nedför korridoren. Långt ifrån trygg med sitt beslut. VINJETT * 2011 INT. HJÄRTKLINIKEN / EXPEDITION -- DAG 2011 UTGÅR!!! *

8 WHITE Revision OMITTED 2012* 2013 INT. HJÄRTKLINIKEN / EXPEDITION -- DAG * (, V/O) * En KOPPLINGSTON hörs. Marianne står vid sidan av expeditionen, försöker trä på sig kappa och halsduk, samtidigt som hon trycker en telefon mot örat. (V.O.) Du har kommit till Björn och Marianne Larsson. Marianne grimaserar. PIIIP. (V.O.) Spela in ett meddelande så ringer vi upp. Hej det är jag, jag blir sen, en halvtimma kanske, jag är ledsen men EXT. TUNNELBANA -- DAG * () Marianne RUSAR mot tåget, men dörrarna går igen mitt framför näsan på henne och tåget börjar rulla -- Helvete. Marianne rusar uppför rulltrappan igen -- * 2015 EXT. UTANFÖR TUNNELBANA -- DAG 6 ÄNDRING DIALOG 20/ * (, RÖST V/O) * I en telefonkiosk står Marianne och hackar in ett nummer med sitt pekfinger. RÖST (V.O.) Inrikes, godmiddag. Björn Larsson tack. RÖST (V.O.) Han jobbar inte här längre. Jo men det gör han.

9 WHITE Revision CONTINUED: 2015 Marianne tystnar. RÖST (V.O.) Nej, han har varit på kundtjänst * sen i september. RÖST (V.O.) Vill du jag ska koppla dig? Marianne står kvar med telefon i handen. Hallå? RÖST (V.O.) 2016 INT. TUNNELBANA -- DAG * () Marianne sitter på ett blågult säte. Stirrar framför sig. Försöker förstå EXT. S & S VILLA -- DAG * (,, NEA) * Stövlar mot grus. Marianne traskar mot sitt hem. Framför huset brummar deras VOLVO på tomgång. Björn väntar i framsätet, sur och trumpen. Nea i baksätet. Marianne stirrar på Björn. "Vad händer?" Björn ger henne en likadan blick tillbaka. "Det är du som är sen." 2018 I/E. S OCH S VOLVO -- DAG * (,, NEA) Björn kör bilen, alltför fort. Nea skumpar i baksätet. Marianne stirrar på sin man. Det körde ihop sig. Det har väl en tendens att göra när man jobbar dubbelt. Sarkasm i hans röst. NEA När är vi framme.

10 WHITE Revision CONTINUED: 2018 Snart. (till Björn) Hur har du haft det? Som vanligt. Kan du inte berätta lite. Jag gjorde ju det. Björn hör hur sur han låter. Det är inget att berätta. Jag har jobbat, det har varit som vanligt. NEA När är vi framme. Vad har du jobbat med då? Vafan Marianne... Jag vill ju bara att du ska berätta. Nej, det vill du inte. Du vill förhöra mig. NEA När är vi framme. * Snart säger jag! Snart! (inser) Mamma förlåt. Marianne sitter tyst. Björn med. Jag bara menar att man behöver väl inte rapa upp allt på en gång - "Först så hände det och sen så hände det och sen så hände det." Det kan väl få komma naturligt. Marianne svarar inte.

11 WHITE Revision CONTINUED: (2) 2018 Jag kom till kontoret klockan åtta. Vi hade redaktionsmöte. Hon vet att han ljuger. Benke ville jag skulle försöka få tag på Persson igen. När inte det gick åkte jag på att skriva TTnotiser om -- (bryter) -- Björn. Du. Ta det när du känner för det. Björn hör undertexten. Det är ingen brådska. Stelnar till, mjuknar i blick. Men -- Han pekar ut -- UTANFÖR VINDRUTAN Vi är framme. -- glider en skylt förbi: "HVILANS ÄLDREBOENDE" -- rattar in volvon på en grusväg -- NEA Det tackar vi för INT. HVILANS ÄLDREBOENDE -- DAG * (, KERSTIN ERIKSSON,, NEA, SIGNE, MAN, * VÅRDTAGARE) * Marianne, Björn och Nea följer efter föreståndare KERSTIN ERIKSSON (45) genom demenshemmet. KERSTIN ERIKSSON Ett demenshem är öppen vård, inte anstaltsvård. Vårdtagarna hyr ett rum och betalar för den service som ges. De passerar en gråhårig kvinna i rullstol. En sträng saliv hänger från hennes läpp. KERSTIN ERIKSSON Vi serverar frukost vid sju och förmiddagsfika vid halv elva.

12 WHITE Revision CONTINUED: 2019 Hör du Nea, nu blir det fika varje dag. Nedför korridoren passerar Marianne en rad rum. Hon passar * på att titta in genom de dörrar som står öppna -- HON SER -- En 80-årig kvinna kasta saker och SKRIKA -- SER -- SIGNE Ni har inget här att göra! Djävla satkärring, komma hit och komma! En skinntorr man ligga askgrå, som levande död, i sin säng. -- skyndar på sina steg, som om hon ville därifrån. BAKOM HENNE -- hamnar Nea allt längre bakom. Hon saktar ner, som att hon glömt vart hon är på väg. Ifrån ett annat håll hör hon ARGENTINSK TANGO. Nea följer ljudet INT. HVILANS ÄLDREBOENDE / RUM -- DAG * (, KERSTIN ERIKSSON,, SKÖTARE) * Marianne ser sig om i ett tomt rum. Kalt och otrivsamt. KERSTIN ERIKSSON Toalett och duschrum till vänster. Marianne sneglar in i ett sterilt och trångt badrum. * Det är rent och fint. En skötare kommer in i rummet. Ger ett besked tyst till Kerstin Eriksson, så de andra inte ska höra. Föreståndaren nickar. Allvar i blicken. KERSTIN ERIKSSON (till skötaren) Kontaktar du hennes anhöriga? Skötaren nickar och försvinner ut i korridoren inser vad som har hänt.

13 WHITE Revision CONTINUED: 2020 (inifrån badrummet) Tycker du inte? Marianne ser sig om -- Var är mamma? * 2021 INT. HVILANS ÄLDREBOENDE / KORRIDOR -- DAG * (, NEA, RAMON AGUIRRE, SKÖTARE) * Marianne går med brådskande steg nedför en korridor. LÄNGRE FRAM -- ser hon en skötare gå in genom ett rum med nya lakan och blommor i hand. Marianne passerar rummet -- GENOM DÖRRÖPPNINGEN -- skymtar ett kalt hem, en skötare som lyfter undan en död gråhårig kvinna för att bädda rent skyndar sina steg -- Mamma? Nea?! KLIPP TILL: Marianne rusar nedför en annan korridor. Får syn på -- NEA -- som sitter på golvet, på andra sidan korridoren. Marianne kommer fram. Sliter tag i henne -- * Du måste säga till om du går ifrån oss förstår du väl?! Nea spejar mot en öppen dörr. Inifrån strömmar HÖG MUSIK. RAMON AGUIRRE (85) står lutad över en rullator och dansar, ögonen fästa på Nea -- RAMON AGUIRRE Ey Bonita! Baila Conmigo! Marianne ser vad Nea ser --

14 WHITE Revision EXT. HVILANS ÄLDREBOENDE -- DAG * (,, NEA) Marianne föser Nea bort från äldreboendet, mot Volvon -- Jag ska hjälpa dig med dina möbler, det kommer bli jättefint. Björn lägger armen om Marianne. "Det blir bra det här." Nea blir förvirrad. Mamma vill inte bo där. * Visst vill du det. Marianne faller ur Björns famn -- Hon ska inte. Punkt. * Björn ser på Nea. Märker att hon lyssnar på Marianne. Allt mer förvirrad. And why not? Men såg du inte? Det var ju rena * Gökboet därinne. It s a home for demented people. Marianne försöker öppna bakdörren, men bilen är låst. Jag vill mamma ska vara nånstans * där hon kan bli bättre, inte * tvärtom. She is not going to get better. Marianne vet detta, men slåss med sin inre konflikt. Hon * drar i dörrhandtaget. * Kan du öppna eller?! Björn tar upp bilnycklarna. Trycker på en knapp. Dörrlåset KLICKAR upp. They can give her professional help.

15 WHITE Revision CONTINUED: 2022 Marianne öppnar dörren. Pausar. Björn tystnar. Märkte du inte? Somebody died in * there. She had noone. Hon var helt * ensam. * 2023 I/E. HVILANS ÄLDREBOENDE / I VOLVON -- DAG * (,, NEA) Marianne hjälper Nea in i baksätet, medan Björn drar på sig säkerhetsbälte i bakom ratten. Ska du ha ett tredje jobb nu? Hon är inte ett jobb. Hon är min * mamma. Nea klappar Marianne ömt över kinden. * NEA * Lilla trollet. * Marianne, KNÄPPER fast Nea i säkerhetsbältet. * Hur hade du tänkt dig det då? Ska vi sova alla fem i samma säng, en enda härlig storfamilj? Jag ska prata med Sanna INT. S & S VILLA / GÄSTRUM -- KVÄLL * (, SANNA) Sanna stirrar på sin mamma. Hon vill inte tro det hon hör. Marianne skruvar på sig....men förr eller senare måste du ta upp det med honom. Sanna reser sig, öppnar en garderob och plockar fram sin resväska. -- otrogen. * Det är ju han ska flytta, inte du, det är ju inte du som var... Sanna fyller resväskan med kläder.

16 WHITE Revision INT. S & S VILLA -- KVÄLL * (, NEA, SANNA, SAGA) Med en kudde i famnen tömmer Sanna köket på vällingflaskor och nappar. Rafsar ner i resväskan. I bakgrunden flyttar Nea runt saker i köket. Du. Sanna. SANNA Det är okej mamma. Jag förstår. Saga, kom. Sanna lyfter upp Saga. Tar med sig leksaker i farten. Sluta nu. Sanna nickar. SANNA Kan du bestämma dig? Vill du eller vill du inte att vi ska flytta? Det är bara just nu. Hon ser på sin kudde, som att hon först nu upptäcker att hon burit på den. Ger den till Nea. SANNA Välkommen hem mormor INT. S & S VILLA / GÄSTRUM -- KVÄLL * (,, SANNA, SAGA) * Marianne står vid fönstret, med ett örngott i sin hand. GENOM FÖNSTRET -- ser hon Björn hjälpa Sanna med väskorna och bilbarnstolen. Han hjälper henne och Saga in i bilen. Sanna kramar om sin pappa. Bildörrar SMÄLLS igen och Volvon rullar ut från * parkeringsplatsen. -- återgår till bäddandet.

17 WHITE Revision CONTINUED: 2026 Skuldkänslor gnager EXT. S & S VILLA -- NATT * () * Senare. Natten ligger mörk, men det lyser inifrån garaget. Där inne SKRAMLAR Björn med en stålmaskin INT. S & S VILLA / SOVRUM -- NATT * (, ) * Marianne ligger i sängen med patientjournaler i sin famn. Hon kämpar för att hålla ögonen öppna. Trappan KNARRAR. * Hon ser upp mot -- DÖRRÖPPNINGEN -- där Björn nu står. Han håller en metallbult mellan pekoch långfinger. Har du sett en sån här nånstans? Vad är det för nåt? Det är en bult till roddmaskinen. Det saknas en, jag får inte ihop den. Men ska du göra det nu? Jag har tänkt på det ganska länge. Det är ju inte för sent att ta upp rodden igen. Det låter mer som vädjande än ett påstående. Kom lite. Björn lossnar från tröskeln, tar ett steg in i rummet. Nej kom. Hon gör plats åt honom, bredvid sig. Björn lägger sig ner. *

18 WHITE Revision CONTINUED: 2028 Jag älskar dig. Vad du än gör. Björn stelnar. "Lätt för dig att säga." Jag ringde till redaktionen idag. Björn förstår att hon vet. Dom berättade om arkivet. NEA (O.S.) (nerifrån) Jag behöver kissa! Jag stöttar dig. Du kan göra vad du vill. Jag är snart sextio. Jag med. Det är väl en djävla skillnad. NEA (O.S.) (nerifrån) Mamma! Björn kliver upp ur sängen, banar väg för Marianne så hon kan hjälpa Nea. Björn är stel. Pappa brukade alltid säga att man inte alltid kan göra det man vill, men man får aldrig nånsin göra det man inte vill. Du har inte sett den? Vilken. Bulten. Marianne skakar på huvudet.

19 WHITE Revision INT. S & S VILLA / TOALETT -- NATT * (, NEA) Nea sitter på toaletten, i nattlinne och rosa tofflor. Marianne väntar intill. Kommer det inget? Nea skakar på huvudet EXT. HJÄRTKLINIKEN -- MORGON * Gryning över hjärtkliniken INT. HJÄRTKLINIKEN / SAL 1 -- MORGON 7 ÄNDRING DIALOG OCH 2031* ACTION 20/11 * (, LENA AHLINDER) Lena Ahlinder ligger i sin patientsäng, lugnare, men alltjämt blek och andfådd, och fortfarande uppkopplad till * EKG. Eliabeth nickar. Hur känner du dig idag, har du * kunnat vila något? * LENA AHLINDER Det ska bli skönt att komma hem. Har du ätit nåt? LENA AHLINDER Jag försökte ta mig till toaletten, * men jag var tvungen att vända. Har du kräkts? LENA AHLINDER Jag trodde det skulle kännas bättre. Jag vill ta ett sista prov på dig. * LENA AHLINDER (orolig) Igen? Varför då? (slätar över) Vi tar ett prov först.

20 WHITE Revision * 2032 INT. HJÄRTKLINIKEN / KORRIDOR -- MORGON 7 ÄNDRING DIALOG 2032* OCH ACTION 20/11 * (, LENA AHLINDER, OLA) Ola räcker över en utskrift till Elisabeth och hon synar * den. Noggrant, mycket noggrant. Har du sett det här. OLA * Två komma fem, det kan ha läckt ur * en muskel. * Det ligger på gränsen. * Bakom dem, genom dörröppningen skymtar Lena Ahlinder. OLA Kan jag säga till henne att klä på sig? Elisabeth drar sin handflata över sitt ansikte. Tvekar. Nej INT. HJÄRTKLINIKEN / RÖNTGENRUM -- DAG 7 ÄNDRING ACTION 2033* 20/11 * (LEAN AHLINDER, V/O) * (V.O.) Gör henne klar för röntgen istället. En trött och blek Lena Ahlinder ligger på rygg på ett röntgenbord. Hon är täckt med sterila dukar, och har en tunn plastslang instucken i ljumsken. Bredvid henne sänker Bojan Docevski - i strålskyddskläder * av bly - en röntgenkamera mot henne med ett SURRANDE. * VÄXELKLIPPS MED: * 2034 INT. HJÄRTKLINIKEN / MONITORER UTANFÖR RÖNTGEN -- DAG * ÄNDRING DIALOG OCH ACTION 20/11 * (BOJAN DOCEVSKI,, JOHANNA) * Elisabeth sitter framför en monitor och ser kontrastvätskan * skjutas in i Lenas kranskärl. Johanna Appelgren sysslar med något i rummet. BOJAN DOCEVSKI (V.O.) * (genom högtalare) * Var det några ST-höjningar? *

21 WHITE Revision * 2034 CONTINUED: 2034 (i mikrofon) * En halv millimeter. Docevski vänder sig om, stirrar på Elisabeth genom * fönsterglaset -- * BOJAN DOCEVSKI (V.O.) * Vad gör vi här då? * Elisabeth reagerar plötsligt på något. Vänta. Gå tillbaka där? Docevski byter tillbaka bild. Elisabeth tittar noga. * Ser du? * På MONITORN BOJAN DOCEVSKI (V.O.) * Herrejävlar. -- syns en blodpropp -- (O.S.) * Det är helt stopp. Nu gäller det att hålla huvudet kallt. Vi får gå vidare med PTCA. * JOHANNA APPELGREN * Vaddå, direkt? * * Ja. Nu. * 2035 OMITTED ÄNDRING SCEN STRUKEN 20/ * * Lena? Hör du mig? Du måste ligga * kvar en stund på bordet... Lena rör oroligt på sig på röntgenbordet. * LENA AHLINDER (V.O.) * Vadå? * Du har en propp. Vi måste öppna upp kärlet.

22 WHITE Revision * 2034 CONTINUED: (2) 2034 LENA AHLINDER (hysterisk) Vaddå öppna upp, öppna upp vaddå för nåt? Lena Ahlinder försöker resa sig. * BOJAN DOCEVSKI * Jag kan inte göra nåt om du inte * ligger still. * LENA AHLINDER * Jag vill härifrån. * Elisabeth reser sig, skyndar sig att kränga på sig * strålskyddskläder -- * 2036 INT. HJÄRTKLINIKEN / UTANFÖR RÖNTGENRUM -- DAG 7 ÄNDRING 2036* ACTION 20/11 * (BOJAN DOCEVSKI,, LENA AHLINDER, OLA) Utanför röntgenrummet kommer Ola gående med utrustning. * Han försvinner in i rummet. UTANFÖR FÖNSTRET -- stannar vi kvar. * Vi ser Elisabeth som försöker lugna Lena, få henne att ligga * still, men Lena är långt ifrån lugn. * -- Bojan Docevski för - med blicken fäst på en monitor - försiktigt in en tråd genom Lenas ljumske. -- Ola kommer ut ur rummet igen. Han ser på en Monitor där en sytrådstunn slang letar sig upp upp genom aortan, upp mot hjärtat -- Lena Ahlinder är skräckslagen, men Elisabeth håller * henne still. * 2037 INT. HJÄRTKLINIKEN / UTANFÖR RÖNTGEN -- DAG * (BOJAN DOCEVSKI,, JOHAN STARCK, JAN HAMMAR) * Framför skärmen väntar Elisabeth orolig. EN MONITOR -- visar hur en ballong sjunker ihop och dras ut genom blodkärl, ut ur kroppen. Elisabeth kan inte stå still, utan går fram och tillbaka, utan att släppa monitorn med ögonen. GENOM FÖNSTREN --

23 WHITE Revision CONTINUED: 2037 ser hon Jan Hammar och forskaren JOHAN STARCK (47) passera förbi i korridoren. Elisabeth mulnar. Han ska få höra. Så öppnas dörren och Bojan Docevski kommer ut med Lena Ahlinders patientjournal i famnen. Hur mår hon? Bojan öppnar mun för att berätta INT. HJÄRTKLINIKEN / SAL 2 -- DAG * (, LENA AHLINDER, YASEMIN REZAZI) * Elisabeth stänger dörren efter sig. Goda nyheter. Lena Ahlinder ligger ner, blek och orolig. LENA AHLINDER Jag vill träffa en annan läkare. Du hade en propp, men vi upptäckte den i tid, och nu mår du bra. * LENA AHLINDER * Hör du dåligt. Jag vill ha en annan läkare. Lena. Du behöver inte oroa dig. Det är inget fel på dig. LENA AHLINDER Så sa du förra gången med. Du ska snart få åka hem. LENA AHLINDER Du gör det igen, du gör det mot mig igen -- Lena trycker på HJÄLPKNAPPEN intill sin bädd. (lägger sin hand på Lenas) Ta det lugnt... Elisabeth RYGGAR tillbaka -- LENA AHLINDER Kan nån hjälpa mig?! Hallå?!

24 WHITE Revision CONTINUED: 2038 Dörren öppnas och Yasemin kommer in -- LENA AHLINDER Jag vill ha en ny läkare!...lena. LENA AHLINDER Jag vill ha en läkare! Yasemin ser på Elisabeth. Elisabeth suckar, reser sig INT. HJÄRTKLINIKEN / KORRIDOR -- DAG * (, JAN HAMMAR) * Elisabeth går sammanbiten i korridoren med Lenas journal, när Jan Hammar kommer från andra hållet. Jan? Hammar stannar. Elisabeth räcker honom Lenas journal. Patienten vi diskuterade igår. Jag röntgade i alla fall. Deras blickar möts och mäter varandra. * Du kan väl berätta vad du tror skulle hänt annars. Det vore intressant att höra. Elisabeth lämnar Jan med Lenas journal. Han ser efter henne, uppskattade inte hennes ton. Jan Hammar öppnar journalen och börjar läsa INT. HJÄRTKLINIKEN / S KONTOR -- DAG * () * Elisabeth sitter stilla bakom sitt skrivbord. * Tankarna maler. * 2041 INT. HJÄRTKLINIKEN / EXPEDITION -- DAG * (, ) Marianne står i expeditionen med en telefonlur tryckt mot kinden när Elisabeth kommer fram. Vad har du för bevis?

25 WHITE Revision CONTINUED: 2041 Marianne lägger på. "Vad?" (i telefon) Jo precis. Nej, vi ber att få avvakta med platsen. Ja. Men tack ändå. Det du berättade, om vilka som får kranskärlsröntgen, har du något underlag för det, något konkret? Marianne ser på Elisabeth -- Det är inte bara röntgen INT. HJÄRTKLINIKEN / KORRIDOR -- DAG * (, ) Marianne och Elisabeth går nedför korridoren, på väg mot Mariannes förråd -- Elisabeth tvivlar. Det är antalet bypassoperationer, antalet pacemakers. Det är vilka läkemedel vi ger. * Vi ger män nyare och dyrare hjärtmediciner. Kvinnor får äldre och billigare. Får jag se? Marianne öppnar dörren till sitt rum, håller upp den för * Elisabeth INT. HJÄRTKLINIKEN / S RUM -- DAG * (, ) Män. Och kvinnor. Marianne pekar på två högar med patientjournaler på varsin sida av skrivbordet. Allt står redan. Jag har bara jämfört. Marianne slår upp en av sina pärmar.

26 WHITE Revision CONTINUED: 2043 Elisabeth synar den. Vi ser streck och noteringar. "Män"... "Kvinnor"... "bypass"... "kranskärlsröntgen"... Hur många är det. Hundrafemtio drygt. Det räcker inte, det är inget statistiskt underlag, inte tillräckligt. Jag är inte klar än. Elisabeth fortsätter ögna genom Mariannes pärm. 27% kvinnor och 73% män. Vilket? Hur många som får bypass, stämmer det. Det behöver i sig inte innebära att det finns en koppling. * Nej, fast det är en tendens. Hur är det med PTCA? Jag har inte hunnit än. Eftervård då? Elisabeth tar upp en hög patientjournaler, tio mappar från vardera högen, och lägger på bordet. Det står ju här med. "Intensiv, intensiv, vanlig vård, vanlig vård." Elisabeth börjar bläddra, fortsätta det jobb Marianne påbörjat. Marianne ser roat på.

27 WHITE Revision CONTINUED: (2) 2043 (kommer på sig) Å förlåt. Fortsätt du. Elisabeth lägger ifrån sig pärmarna. Jag menade inte. När slutar du? För en timma sen. Jag är törstig. Du med? 2044 INT. HJÄRTKLINIKEN / VÄNTRUM -- DAG * (, JOHAN STARCK,, AT-LÄKARE) * Elisabeth stoppar mynt i en läskautomat. På sätt och vis hoppas jag att jag har fel. Finns det något som tyder på det? Bakom kvinnorna ställer sig Johan Starck och en AT-läkare i kö. De pratar om någonting AD-LIB. * Nej, snarare tvärtom. En burk TRILLAR ner och Elisabeth fortsätter mata mynt. Jag har tittat lite på ambulanstiderna. Du vet, hur länge kvinnor får vänta, om man jämför med män. Männen bakom kvinnorna slutar prata. Och? Burk nummer två TRILLAR ner.

28 WHITE Revision CONTINUED: 2044 Det kan vara tio femton minuter mer. Hoppas du har fel. Kvinnorna lämnar automaten och männen bakom sig, fortsätter tillbaka in mot sjukhuset -- då SKRATT ekar bakom dem. Marianne kastar en blick bakom axeln -- MÄNNEN -- ser på henne och SKRATTAR. Ett skämt vi aldrig kommer få höra. MONTAGE BÖRJAR: 2045 INT. HJÄRTKLINIKEN / S RUM -- DAG * (, ) a) Patientjournal efter patientjournal öppnas och slås ihop. b) Marianne antecknar i en av sina pärmar. c) Elisabeth knackar på en miniräknare. d) Högarna av journaler växer. f) Elisabeth lutar sig över Marianne och journalen hon håller i, bläddrar längst bak, pekar på en siffra. g) Anatomiska bilder av hjärtan på affischer bakom dem. h) Elisabeth slår in en siffra. Kommer av sig. Slår fel. Svär och knackar in nytt igen. g) Marianne visar på en siffra i sin pärm. Elisabeth ser den. Gravallvarlig EXT. HJÄRTKLINIKEN / PERSONALMATSAL -- KVÄLL * (,, PERSONAL) * MONTAGE SLUTAR. Marianne och Elisabeth sitter i personalmatsalen, båda i vita läkarrockar. Framför Elisabeth står en tom tallrik. Här har de fastnat. * Varför har man inte hört talas om det här innan? Är inte det lätt att förstå, varför ingen --

29 WHITE Revision CONTINUED: 2046 (bryter) -- Jag menar från dig. Varför har du inte sagt något? Jag hade väl planerat Ja men närdå? Tänk om det är likadant på andra sjukhus. Du måste ju publicera det här. Men det är ingen forskning. Nähä, vad är det då. En hobby? * Jag har inget anslag, jag har ingen legitimitet som forskare, jag sitter i ett förråd och skriver. Men sök då. Vaddå. Anslag. Jag fick nej. Marianne har redan sökt. Marianne nickar. Jag skickade en ansökan till vetenskapsstiftelsen för fyra år sen. Det tog dom två månader att skicka ett standardnej. Fyra år sen? Har du vetat det här i fyra år och inte sagt något? Hur har du bara kunnat låta det ligga? Det är fan oförsvarligt. Alla är inte ledningens gullegrisar.

30 WHITE Revision CONTINUED: (2) 2046 (avbryter) Du, jag har minsann slitit minst lika hårt som nån annan... (avbryter) Tror du inte jag vet det? Att du sitter kvällar och helger - men om man nu inte kan det? Om man har barn och barnbarn och en sur man och en mamma som springer över till sina grannar mitt i natten i skära tofflor... vad gör man då? Va? Kan du svara på det? Marianne blänger på Elisabeth. Marianne ler. * (klentroget) Skära tofflor? Elisabeth med. Men så blir hon allvarlig. Jag ska ordna fram ett anslag till dig. Hur då. Elisabeth ler skevt. Det vet jag inte. Marianne ler tillbaka INT. HJÄRTKLINIKEN / EXPEDITION -- KVÄLL * (, OLA) Elisabeth går förbi expeditionen där Ola skriver upp nyanlända patienter på en tavla - "H. ROSENBERG, FURIX 40mg" OLA Är inte du väldigt tidig? Elisabeth stirrar på tavlan. Nej... jag är väldigt sen... "...SAL 1" *

31 WHITE Revision INT. HJÄRTKLINIKEN / SAL 1 -- KVÄLL * (, HENRIK) Henrik och Elisabeth tar in varandra med blicken. Hon står upp. Han ligger ner, blek och medtagen, med syrgasslangar genom näsan. Henrik pekar på sin vitgrå landstingsskjorta. HENRIK "Tillhör landstinget." Det är väl så det är nu. Man tillhör landstiget. Hur mår du? HENRIK Nu är det bättre. Elisabeth vänder bort blicken. HENRIK * Du kan väl sätta dig, hinner du det? Elisabeth sätter sig ner på en besökstol intill. Hon sitter obekvämt, ångrar att hon satte sig. Vad har hänt? HENRIK Jag åkte på influensan och det satte tydligen fart på skiten igen. Henrik HOSTAR. Gång på gång. HOSTAR. HENRIK Men jag glad för min hjärtsvikt. Jag tänker ta hand om den, ge den näring, som en liten hibiskus eller nåt. HENRIK Det är ju enda sättet att träffa dig på. Elisabeth skruvar på sig. Jag måste, jag har -- HENRIK (bryter) -- Jag har tänkt på dig. * (FORTS)

32 WHITE Revision CONTINUED: 2048 HENRIK En av hjärtsviktens många biverkningar. Man börjar tänka, även om det är för sent. Elisabeth reser sig. HENRIK Kommer du ihåg maskeraden? Elisabeth skakar på huvudet. HENRIK Du var ny i klassen, du var utklädd till indianprinsessa. Du hade flätor med rödgula fjädrar i. Elisabeth ler med rynkad panna. HENRIK En dansk indian. Elisabeth skrattar. * Hur kan du minnas det? HENRIK Det sa jag förra gången. "Jag var kär i dig." Henrik söker hennes hand med sin. Jag måste gå. Deras fingrar snuddar varandra. -- men Elisabeth tar bort sin hand -- och går. Vid dörren stannar hon, som hon ville säga något. Du var cowboy. * Hon öppnar dörren och går ut INT. HJÄRTKLINIKEN / OMKLÄDESRUM -- NATT * () Elisabeth står vid sitt skåp, knäpper försänkt i tankar upp knapp efter knapp i sin läkarrock. Sen inser hon vad hon gör. Trär på sig rocken igen. Knäpper knapparna. Skakar irriterad på huvudet.

33 WHITE Revision INT. S & S VILLA / HALL -- KVÄLL 7 ÄNDRING 2050* ACTION 20/11 * () Marianne kommer in i hallen med två tunga ICA-kassar i * varje näve. * Några meter in ligger en roddmaskin huller om buller i lösa beståndsdelar. Marianne stirrar på den. Hallå? Inget svar. Bara LJUDET från en teve, längre in i huset. Marianne börjar hänga av sig INT. S & S HUS/KÖK - KVÄLL 7 ÄNDRING ACTION 2051* 20/11 * () Marianne kommer in i köket. Där står kylvaror och annat framme efter Björns matlagning. Odiskad disk i travar. Hon stannar till. Sätter ned ICA-kassarna. Plockar upp * Sagas mjukiskatt, kvarglömd, från golvet INT. S & S VILLA / TEVERUM -- KVÄLL * (,, NEA) En teve visar Janne Josefsson i Striptease som framgångsrik skjutjärnsreporter. I dess bleka ljus, i ena änden av soffan, sitter Björn. I andra änden sitter Nea. Marianne står bakom, fortfarande med mjukiskatten i famnen, och ser på dem. Jag får inte ihop den. Jag hittar inte bulten. Marianne går runt soffan och sätter sig bredvid Björn. Hon ser på sin man. Han är blek och håglös. Nära depressionen. Det ordnar sig. Hur då? Marianne suckar.