sfi Arbetsmarknadsutbildning med en snabbare väg till egen försörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sfi Arbetsmarknadsutbildning med en snabbare väg till egen försörjning"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning Bollnäs kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls kommun, Ljusdals kommun, Nordanstigs kommun, Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun, Sandvikens kommun, Söderhamns kommun, Älvkarleby kommun

2 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 4 BAKGRUND 5 Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg 8 Det regionala perspektivet 9 Gävleborgsmodellen 13 Förändrade spelregler 2 14 PROJEKTMODELLEN 15 Vilka parter driver projektet? 15 Vilka vänder sig projektet till? 16 Hur finansieras utbildningarna? 17 En snabbare väg till egen försörjning 18 Matchningsarbetet i fokus 20 UTBILDNINGENS UTFORMNING 21 Integrering av yrkeskunskaper och språkutveckling 21 Gruppdynamik förstärker inlärning 24 Svenskundervisning på riktigt 25 Val av utbildningar 27 Hur går det till att starta en utbildning?

3 Arbetsmarknadsutbildning med sfi en snabbare väg till egen försörjning 28 PROJEKTET SOM LÄRANDE ORGANISATION 29 Att identifiera hinder och upptäcka möjligheter 29 Praktikens betydelse den första kontakten med det svenska samhället 32 Genusperspektivet informationseffekter och möten med kvinnliga chefer 33 Hur är svensk arbetsmarknad anpassad för målgruppen? 33 Missvisande testresultat? 34 Krav på körkort 36 Att mäta kunskaper 3 38 HUR GICK DET FÖR DELTAGARNA? 39 Mätbara resultat 42 Ekonomiska vinster 42 Långsiktiga effekter 44 ATT FÅ VARA STOLT ÄR STORT 48 SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION 49 Erfarenheter så här långt 50 Framgångsfaktorer 51 Utmaningar 54 Hur kan modellen möta framtiden?

4 4 Bakgrund

5 Bakgrund Från arbetskraftsinvandring till integration av flyktingar På och 60-talen var arbetskraftsinvandringen till Sverige hög. I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring. Invandringen till Sverige kom istället att domineras av flykting- och anhöriginvandring. Det innebär att anledningen till att invandra inte längre beror på arbete och försörjning, utan på behovet av skydd. Detta innebär i sin tur att de nyanlända har andra behov, att det uppstått nya frågor att hantera och att samhällets system för mottagning och integration måste anpassas. I dag finns ett stort behov av att hitta bra metoder och arbetsmodeller för att uppnå bra integration. En förutsättning för att lyckas är att berörda verksamheter hittar samverkansformer för att systemen ska bli så bra och effektiva som möjligt. Detta gäller i hög grad också utbildningen i sfi (svenska för invandare). Genom Integration Gävleborgs nätverksgrupp för sfi-rektorer fanns möjlighet att träffas regelbundet för att lyfta gemensamma frågor och diskutera fördelarna med ett regionalt samarbete. Redan 2008 började sfi-rektorerna på Länsstyrelsens initiativ diskutera hur sfi skulle kunna förbättras. Ett förslag var att göra sfi-undervisningen mer yrkesinriktad. Tillsammans med Länsstyrelsen beslöt kommunerna att ansöka om gemensamma projektmedel hos Europeiska Flyktingfonden för att starta projektet Yrkes-sfi Gävleborg. I augusti 2008 startade fyra olika yrkesutbildningar med inriktning svets, kök, handel och lokalvård där sfi integrerades i utbildningen. Projektet hade 77 deltagare från hela länet och utbildningarna förlades på fyra olika orter. Ett av målen med projektet var att se om deltagarna klarade av att resa mellan utbildnings- och hemorten och att sedan ta fram en gemensam modell för länet. Projektet pågick fram till december Integration Gävleborg För att göra verkstad av den gemensamma visionen Gävleborg möjligheter för alla som handlar om nyanländas etablering i länet samarbetar länets kommuner och berörda myndigheter i Integration Gävleborg. I Integration Gävleborgs finns en arbetsgrupp som består av personer i länet som arbetar med etablering för nyanlända inom olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen ska dels utveckla samarbetet inom det egna verksamhetsområdet, dels hitta samverkansformer mellan de olika verksamhetsområdena och över kommungränserna. Inom samarbetet drivs några gemensamma utvecklingsprojekt och arrangeras gemensamma utbildningsdagar och samverkanskonferenser. Flera olika nätverksgrupper har under åren bildats och verkar inom olika områden. Integration Gävleborg samordnas av Länsstyrelsen Gävleborg och leds av en styrgrupp som består av representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Arbetsförmedlingen och från några av länets kommuner. 5

6 Bakgrund 6 Arbetsmarknadssituationen i Gävleborg Den internationella finans- och jobbkrisen som tog sin början hösten 2008, med efterföljande eurokris, har fått stora konsekvenser för arbetsmarknaden i Gävleborg. Länet har idag landets högsta arbetslöshet, och det är särskilt de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, ungdomar och utrikesfödda, som drabbats. I juli 2008 fanns totalt arbetslösa i åldern år anmälda på arbetsförmedlingarna i länet. I juli 2013 uppgick det totala antalet arbetslösa till personer. I relation till arbetskraften var arbetslösheten 11,1% i Gävleborgs län i juli Motsvarande siffror för ungdomsarbetslösheten (18 24 år) respektive utrikesfödda (16 64 år) var 25,4% respektive 35,1%. SCB:s kortperiodiska statistik indikerar att det netto försvunnit ungefär arbetstillfällen i länet mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet I detta ingår då bland annat en minskning av industrijobben med ca arbetstillfällen och en ökning av privata tjänster med ca arbetstillfällen. Detta är trots allt en viss återhämtning från det läge när nettominskningen var som störst under denna period, med ca färre arbetstillfällen i Gävleborg. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens företagsenkäter att bristen på kompetens nu börjar öka igen såväl inom industrin som inom offentlig sektor. I den senaste enkäten från våren 2013 uppgav nästan 25 % av industriföretagen och över 30 % av de offentliga arbetsgivarna att de haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Bristen på lämplig arbetskraft inom industrin var under våren 2013 till och med högre i Gävleborg än i landet som helhet. Våren 2010 låg bristen på arbetskraft på ungefär 10 % inom industrin och under 25 % inom offentlig sektor. Den ökande arbetskraftsbristen ska också ses i ljuset av den pågående generationsväxlingen som innebär att det i Gävleborgs län mellan åren varje år avgår ungefär fler med ålderspension än det tillkommer nytill trädande ungdomar. Ackumulerat över hela perioden innebär det över fler åldersavgångar än nytillträdande. Under åren uppgår det beräknade arbetskraftsunderskottet till ungefär personer i Gävleborgs län.

7 Bakgrund Att kunna överbrygga och bearbeta den nuvarande höga arbetslösheten i länet för att successivt och i takt med generationsväxlingen komma ner till tidigare nivåer utgör en av de större utmaningarna för Gävleborgs län. I detta sammanhang har alla former av kompetensutveckling och matchning en avgörande betydelse, och då inte minst Arbetsmarknadsutbildning med sfi som en viktig insats för utrikes födda. Denna och liknande typer av insatser förutsätter en bred samverkan, inte minst med kommunerna, Regionförbundet och utbildningsanordnare samt Arbetsförmedlingen, där Länsstyrelsens samordning och initiativtagande är av stor betydelse. Barbro Holmberg, landshövding i Gävleborg 7

8 Bakgrund 8 Det regionala perspektivet Att läsa sfi och samtidigt praktisera ett yrke visade sig mycket lyckat. Deltagarna var motiverade och projektet nådde bra resultat när det gällde både språkprogression och möjlighet att söka jobb efter utbildningen. För Gävleborgs län har det regionala perspektivet varit en förutsättning när det gäller t.ex. rätt volym. Ingen ort hade ensam kunnat starta eller erbjuda en utbildning med samma kvalité. Genom att rekrytera deltagare från hela länet har utbildningarna fyllts. Den gemensamma satsningen har inneburit att deltagare från de mindre orterna fått samma möjlighet till utbildning som de större orterna tidigare haft möjlighet att erbjuda. Många var skeptiska till de nyanländas förmåga att resa så långt varje dag. Kanske oroade man sig för att både motivation och uthållighet inte skulle hålla i sig. Men att resa visade sig inte vara några större problem, utan tvärtom vande sig deltagaren vid att pendla. Pendling kan i dag vara en förutsättning för egen försörjning för personer bosatta i ett län som Gävleborg. Utbildningsmodellen har haft deltagare som t.ex. har pendlat upp till 20 mil enkel resa varje dag under ett års tid för att bli klar med sin utbildning. En annan intressant aspekt är att det inte har varit någon skillnad på kön eller tidigare utbildningsnivå för att klara av resorna.

9 Bakgrund Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 9 Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Hofors Gävle

10 Bakgrund 10 Robert Larsson, Integrationssamordnare Länsstyrelsen Gävleborg Gävleborg har under många år varit ett av de län i landet som tagit emot flest flyktingar och det finns en bred erfarenhet och stor kunskap i kommunerna när det gäller flyktingmottagandet. Att vi samtidigt haft en hög arbetslöshet i länet har förstås varit en stor utmaning för kommunerna och Arbetsförmedlingen när det gäller de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Men samtidigt som vi har en svår situation på arbetsmarknaden så finns också ett behov av att människor väljer att flytta till vårt län. Många av kommunerna är utflyttningskommuner och här är invandring en viktig faktor som motverkar denna utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara den kompetens de nyanlända har och se invandring och flyktingmottagning som en tillväxtfaktor! Många av de som tagits emot i länet har haft en utbildningsoch yrkesbakgrund som varit svår att direkt matcha till vår arbetsmarknad. Behovet av kompletterande utbildningar och andra insatser är stort. Det mycket väl utvecklade samarbete som finns mellan länets kommuner och berörda myndigheter har underlättat denna process och Arbetsmarknadsutbildning med sfi är ett utmärkt exempel på hur man i länet kan samordna sina resurser på ett effektivt sätt genom att samarbeta över kommun- och myndighetsgränser. Och nyanlända har, oavsett var man bott i länet, kunnat erbjudas en bra utbildning som i många fall lett till jobb. Att utbildningen varit uppskattad och känts meningsfull bland deltagarna visar också det faktum att så många pendlat till och från utbildningsorten, trots att avstånden kan vara långa i vårt län. Och just detta praktiska samarbete över kommungränserna är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla och ytterligare höja kvaliteten på mottagandet i länet.

11 Bakgrund Gävleborgsmodellen På grund av de goda erfarenheter och lärdomar som gjordes i projektet Yrkes-sfi beslöt kommunerna och Länsstyrelsen att fortsätta arbeta enligt modellen och att utveckla den för länet. En utmaning var att få verksamheterna att se vinsterna för varje organisation med samordning. Genom att hålla en lösningsfokuserad inställning till samarbetet och bygga modellen på en inställning att allt går att genomföra tillsammans blev varje verksamhet intresserad av att prova. I samband med beslutet att utveckla modellen identifierades vilka resurser respektive verksamhet kunde bidra med, vilka ansvarsområden och uppdrag som varje organisation hade och hur rollerna skulle fördelas. Detta innebar att Gävleborgsmodellen gjorde allting mycket enkelt! Genom samordning av resurser som redan fanns inom varje verksamhet insåg alla inblandade parter att stora vinster fanns att göra för individen, verksamheten och samhället övergick projektverksamheten från det tidigare EU-projektet Yrkes-sfi till att implementeras och drivas med verksamheternas egna medel och resurser. Nu klev även Arbetsförmedlingen in i projektet som därmed fick tillgång till de arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen förfogar över. I samband med att Arbetsförmedlingen gick in som part bytte projektet namn till Arbetsmarknadsutbildning med sfi och har sedan dess kallats Gävleborgsmodellen. Vid den här tiden var inte arbetsmarknadsutbildningarna anpassade till målgruppen. Utbildningsanordnarna fick därför lägga ner mycket tid på att omarbeta studieplaner och studiematerial inför de första utbildningarna. Förutom att utbildningarna förlängdes krävdes också mer resurser och fler lärare. Det ställdes också stora krav på att samarbetet mellan de privata aktörerna som var utbildningsanordnare och upphandlade av Arbetsförmedlingen kunde samarbeta med kommunernas anställda sfi-lärare. All undervisning skedde i samma lokal och hos utbildningsanordnaren. Utan tvekan kan vi som arbetat i projektet konstatera att de bästa resultaten uppnåddes när sfi verkligen integrerades i yrkesutbildningen. 11

12 Bakgrund 12 Christer Elg, Yrkesakademin, som är ansvarig för köksutbildningen i Söderhamn säger: Målet med modellen är att integrera sfi med yrkesutbildning. Vårt upplägg är att vi som lärare för restaurangutbildningen och svenskundervisningen samarbetar mycket nära och alltid är på plats tillsammans i våra lokaler nära deltagarna. Deltagarna har på så vis alltid tillgång till två lärare med olika kompetens som formar och planlägger utbildningen för att underlätta inlärningen för deltagarna. Vi har lagt upp utbildningen så att svenskundervisningen och restaurangutbildningen vävs in i varandra med hjälp av egenhändigt producerade bildspel anpassade till ämnesområdet, ordlistor med yrkesord, grammatik anpassad till yrkessvenska, och metodlektioner i köket som filmas och används som underlag för diskussioner.

13 Bakgrund Förändrade spelregler I december 2010 kom den nya etableringsreformen som ledde till vissa förändringar för modellen. Framför allt påverkades verksamheternas roller och ansvarsfördelningen. Det hade varit lätt att återigen hänvisa till svårigheter men istället valde projektet att fortsätta på den inslagna vägen att hålla sin lösningsfokuserade inställning. En utmaning har, som i de flesta projekt som går över i implementering med egna finansierade medel, varit att hitta finansiering till aktiviteterna och speciellt för kommunernas del blev det nu ändrade förutsättningar. Den 1 december 2010 trädde lagen (2010:197) om etableringsinsatser i kraft. I och med den nya lagen övertog Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna i den så kallade etableringsreformen. Syftet med etableringsreformen är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Under hela implementeringsperioden påverkades modellen av de olika förutsättningar som gavs verksamheternas organisationer. Det blåste förändringarnas vindar inom området för målgruppen. I och med lag- och regeländringarna förändrades spelreglerna. Dessutom har det varit en del omorganisationer i verksamheterna. Något som försvårat implementeringen av modellen har varit Arbetsförmedlingens upphandlingar av utbildningar enligt regelverket kring lagen om offentlig upphandling (LOU) (2007:1 091) som i huvudsak bygger på EU-direktivet 2004/18/EG om offentlig upphandling. För utbildningarnas del har det inneburit att utbildningar under utbildningstid bytt leverantörer när avtalstiden gått ut. För deltagarna kan det innebära byte av lokaler och lärare som har påverkat resultaten. Många upphandlingar har också överklagats, vilket lett till förseningar av uppstarter och försvårat planering av utbildningar. Under 2013 har implementeringsprocessen tagit ytterligare ett steg framåt då en av länets kommuner, Sandvikens kommun, gått in som projektägare och tillsammans med Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet driver modellen vidare. Länsstyrelsens roll som samordnare är förändrad och organisationen finns nu endast representerad i styrgruppen. En del av modellens framgång har varit beroende av att en organisation som Länsstyrelsen funnits med som neutral part vid uppbyggandet och utvecklingen av modellen. Från och med 2014 kommer kommunerna och Arbetsförmedlingen att fortsätta samarbetet och utbildningarna att bli en ordinarie del av etableringsinsatserna i länet. 13

14 14 PROJEKT- MODELLEN

15 Projektmodellen Vilka parter driver projektet? Den modell som arbetats fram är ett samarbete mellan länets samtliga tio kommuner och Arbetsförmedlingen i länet. Länsstyrelsen funktion har varit projektsamordnande. Att verksamheterna redan tidigare arbetat tillsammans genom Integration Gävleborg har varit en fördel som underlättat de snabba beslutsvägarna och inneburit att samarbetet fungerat smidigt. Projektet behövde inte börja med att knyta alla kontakter utan kunde använda sig av redan befintliga nätverk. Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter från samtliga verksamheter, dvs. sfi-rektorer, Arbetsförmedlingens chefer och en representant från Länsstyrelsens Integrationsenhet. I styrgruppen har även projektledaren från Länsstyrelsen och en representant från sfi funnits med. Styrgruppen har träffats fyra till fem gånger per år och arbetat med att följa upp resultat och ta fram förslag på hur arbetet med modellen ska drivas vidare. En arbetsgrupp bestående av två arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen och projektledaren har verkställt styrgruppens beslut och arbetat aktivt ute i verksamheterna och på utbildningarna med att informera om, starta upp, genomföra och följa upp utbildningarna. Det har inneburit en nära kontakt både med deltagare, yrkesoch sfi-lärare samt ansvariga personer på berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram rutiner och arbetsmetoder för modellen. En del av arbetsgruppens arbetsuppgifter har också varit att sprida information om modellen genom att ta emot studiebesök på utbildningarna och föreläsa på seminarier runt om i landet. Vilka vänder sig projektet till? Målgruppen är utrikesfödda utanför EU/ EES. Arbetsmodellen har under åren sett att det finns olika behov för vilka som ska vara berättigade till utbildningarna. När modellen startade var inte målgruppen inskriven på Arbetsförmedlingen utan gick i huvudsak på sfi. För att få gå en arbetsmarknadsutbildning måste deltagaren vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Det var en av de första rutinerna som projektet såg ett behov av att förändra. Som tidigare nämnts har det skett många förändringar för målgruppen och sedan etableringsreformen 2010 är alla nyanlända inskrivna och har rätt till aktiviteter hos Arbetsförmedlingen. I dag är nyanlända inom etableringen en prioriterad målgrupp för att få gå utbildningarna. Ett annat krav för att få gå utbildning i modellen är att deltagaren är inskriven på sfi. För nyanlända är detta sällan något problemen, men det finns många utrikesfödda som kom till Sverige innan reformen som varken går kvar på sfi eller är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. En del av dem uppbär försörjningsstöd och är inskrivna hos socialtjänsten. I arbetet med modellen har vi sett att det 15

16 Projektmodellen 16 finns ett stort behov av att även låta dessa människor få tillgång till utbildningar liknande de som erbjuds genom Arbetsmarknadsutbildning med sfi; dvs. att både få tillgång till språk och yrkesutbildning. Av olika anledningar har de blivit exkluderade från samhället och en kombinerad utbildning kan då vara rätt väg tillbaka till egen försörjning. En arbetsmarknadsutbildning kan också skapa en identitet och ge självförtroendet tillbaka genom att man får tillhöra ett sammanhang. De första åren rekryterade projektet deltagare som oftast varit i Sverige en längre tid. Det sista året har fler deltagare kommit från det nya etableringssystemet. Vi kan se en stor skillnad resultatmässigt på de deltagare som nyligen kommit till Sverige och på de som varit här en längre tid. Det har visat sig svårare att tillgodogöra sig utbildningarna och erhålla t.ex. yrkesbevis och certifikat när man varit en kortare tid i Sverige. Det handlar om språkförståelse men också om att få tillräckligt med tid för förståelse och anpassning till det nya samhället. En annan grupp som också har stort behov av utbildningsmodellen är de som väljer att flytta till Sverige från ett annat land på grund av en relation eller giftermål. Hur finansieras utbildningarna? Modellen använder Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar. Det innebär att själva utbildningen bekostas av Arbetsförmedlingen. Deltagaren har också rätt till etableringsersättning eller aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. De som deltar på utbildningen får också en reseersättning med avdrag för en månatlig egenavgift. Sfi bekostas av den egna kommunen. Modellen har tagit fram ett ersättningssystem och en överenskommelse där den egna kommunen ersätter utbildningsortens kommun. Det är utbildningsorten som anställer och ansvarar för sfi-läraren. sfi-lärarens kostnader fördelas sedan på alla deltagare på utbildningen och utbildningskommunen får ersättning för deltagare som kommer från andra kommuner. Ersättningen kan t.ex. vara en summa på 500 kr per vecka och deltagare för sfi när kostnaderna slagits ut på alla i gruppen. Sina egna deltagare står utbildningsorten själv för. Kostnader för samordning under implementeringsperioden har inneburit lön till projektledare och arbetsförmedlarna samt vissa omkostnader för möten, resor och material. Detta har finansierats genom ansökan från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingens egna interna och regionalpolitiska projektmedel. Pär Bergroth, sfi-rektor i Hudiksvall, beskriver det på följande sätt: Genom att de integrerade yrkes- och sfi-utbildningarna har ett avsevärt mycket bättre resultat när det gäller att få deltagarna ut i jobb borde de resurser som krävs skjutas till av andra medel än de som är öronmärkta för sfi. Det är viktigt att kommunerna i Gävleborg förstår att

17 Projektmodellen de i den utarbetade modellen sparar stora belopp på försörjningsstöd, samtidigt som många människor får arbete och ett liv inom systemet och inte som bidragsberoende. På så sätt kommer hela familjer i en helt annan situation, vilket är mycket betydelse fullt, inte minst för barnen till dem som kommit hit. En snabbare väg till egen försörjning Modellens mål har hela tiden varit en snabb väg till egen försörjning för målgruppen genom att erbjuda allt på en gång! Resultat från modellens utbildningar konstaterade tidigt att språket är nyckeln till arbete. Många yrken kräver att den som söker behärskar språket. Det kan handla om säkerhet på arbetsplatsen och om att förstå och kunna ta emot instruktioner. Flera yrken är stresskrävande och det finns lite utrymme för att hinna förklara. Den anställde måste vara självgående och kunna ta egna initiativ. Därför är ett av målen att bli klar med sin sfi så långt det är möjligt för individen. Deltagaren ska ha fått sådana språkkunskaper att han eller hon inte ska behöva gå tillbaka till sfi efter utbildningens slut. De flesta yrken i dag kräver också erfarenhet inom yrket som ska vara verifierat via yrkescertifikat eller branschbevis. Här såg vi en stor möjlighet att genom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar, som ska leda till just dessa kvalifikationer, ge deltagarna en kvalitativ utbildning och praktik under utbildningstiden. 17

18 Projektmodellen 18 Matchningsarbetet i fokus Utbildningens mål är att deltagaren ska bli matchningsbar mot arbete. Vi har därför lagt stor vikt vid matchningsarbetet. Varje deltagare har redan från börjat fått information om vilka krav som ställs för att få gå utbildningen. Det handlar t.ex. om att efter utbildningen söka jobb över hela landet och att vara flyttbar eller kunna pendla till jobb. Under utbildningen ingår arbetsmarknadsinformation och ett aktivt arbetssökande redan under utbildningstiden. Alla deltagare som går Arbetsmarknadsutbildning med sfi har ett färdigställt CV som arbetats fram tillsammans med både yrkesläraren, sfi-läraren och arbetsförmedlarna i projektet. Deltagarna får stöd i sitt arbetssökande och att lära sig de kanaler och tekniker som finns på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att deltagarna får en förståelse för både rättigheter och skyldigheter gällande arbetsmarknaden. Projektet jobbar hela tiden aktivt tillsammans med utbildningsanordnarna nära arbetsgivarna för att öka deltagarnas möjlighet till anställning. Det kan t.ex. handla om att informera om de anställningsstöd som finns för målgruppen.

19 Projektmodellen Många av våra elever har ingen eller en kort utbildningsbakgrund från sitt hemland. När de avslutar sfi har de oftast inte tillräcklig behörighet att fortsätta vidare inom det svenska utbildningssystemet, varken till vidare studier inom Komvux eller till någon form av yrkesutbildning. Många elever har en arbetslivserfarenhet som inte är gångbar på svensk arbetsmarknad. Genom att kombinera sfi med en yrkesutbildning får eleven dels ett dokument på kunskaper inom yrkesområdet och dels en större motivation till sfi-studier. Man vet vad man skall ha språket till. Tiden kortas också för inträdet till arbete eftersom man både läser sfi och studerar inom en yrkesutbildning. sfi riktas också mot yrkesområdet så att eleven lättare kan klara sina studier. Jag anser att Arbetsförmedlingen har en viktig roll både vid val av vilken utbildning som startar och att följa upp deltagarna med olika åtgärder. Genom länssamverkan ger man möjlighet till att fler elever når utbildningarna och fler yrkesutbildningar kan erbjudas. Vägen till integration går genom arbete. Du erbjuds en plats att vara med och bygga Sverige! Linnea Abramsson, Rektor sfi Gävle, en av initiativtagarna till modellen: 19

20 20 UTBILDNINGENS UTFORMNING Arbetsmarknadsutbildning med sfi Gävleborgs modellen Arbetsmarknadsutbildning 25 tim/vecka Sfi 15 tim/vecka Matchning mot arbete

21 Utbildningens utformning Integrering av yrkesutbildning och språkutveckling Arbetsförmedlingen upphandlar hela utbildningsveckor och alla utbildningar är på heltid 40 timmar i veckan. Eftersom utbildningarna ska syfta till att förbereda deltagarna för arbetsmarknaden har man inga lov eller ledigheter som i skolvärlden. Under veckan följer utbildningen deltagarens rätt till 15 timmar sfi per vecka. Alla utbildningar är förlängda och anpassade till målgruppen. De flesta utbildningar pågår mellan veckor och har i genomsnitt oftast 20 deltagare. Eftersom sfi-undervisningen är integrerad i utbildningen kan sfi-läraren och yrkesläraren själva planera och lägga upp undervisningen. För att få bra resultat är förutsättningen ett gott samarbete mellan de båda aktörerna. sfi ska ha som målsättning att deltagaren ska bli klar med olika nivåer enligt gällande krav med t.ex. nationella tester. Sfi ska även vara yrkesförberedande och innehålla yrkessvenska. I och med att all undervisning sker i samma lokaler hos utbildningsanordnaren är sfi-läraren ofta engagerad i själva yrkesutbildningen. Det är inte ovanligt att man hittar sfi-läraren i köket, på svetsgolvet eller ute i skogen tillsammans med yrkesläraren och deltagarna. En annan viktig del i utbildningen är själva studiematerialet. Tyvärr kan vi konstatera att det råder stor brist på yrkesutbildningsmaterial för målgruppen. Här har sfi-läraren varit till stor hjälp med det pedagogiska arbetet för yrkesläraren. Många av utbildningarna och utbildningsmaterialet är på motsvarande gymnasienivå och gjorda för svenska deltagare. Detta är en nivå som är långt över den språkmässiga nivå som målgruppens deltagare befinner sig på. Tack vare det goda samarbetet mellan språk- och yrkesutbildning och det stöd som sfi-läraren ger har ändå goda resultat kunnat uppnås. Gruppdynamik förstärker inlärning En framgångsfaktor i utbildningsmodellen är den gruppdynamik som uppstår vid gruppintag. Till skillnad från ordinarie arbetsmarknadsutbildningar som har individuella intag har Arbetsmarknadsutbildningar med sfi gruppintag. Detta har varit en förutsättning för att ekonomiskt kunna genomföra utbildningarna med den efterfrågade kvalitén. För utbildningsanordnaren har det varit tryggt att starta och avsluta en utbildning samt lättare att planera undervisningen utan att deltagare hoppar på med individuella intag under utbildningens gång. Eftersom motivationen är hög har alla utbildningar mycket få avhopp. De få som avslutat en utbildning har gjort det på grund av sjukdom eller flytt. En annan orsak kan vara en fysisk svaghet eller t.ex. allergi som inte kommit fram under antagningsprocessen. Att individualisera har de senare åren präglat våra utbildningssystem. Ett gruppintag utesluter inte att individen har en egen studieplan. Genom regelbundna individuella uppföljningar finns också 21

22

23 Utbildningens utformning möjligheter till individuellt upplägg av utbildningen. För utbildningarna i modellen betyder det att om en deltagare blir klar med delar av sfi kan mer tid läggas på yrkesdelen och vice versa. Ingen deltagare hålls heller kvar på utbildningen om alla tester är avklarade. Skulle deltagaren få jobb under utbildningstiden går det i första hand. Samarbetet mellan yrkes- och språklärarna ger en högre lärartäthet som också gör att det finns goda möjligheter till gruppindelningar för att kunna tillgodose allas behov. Målgruppen på utbildningarna har ett stort behov av att få en trygg inlärningsmiljö. Det är därför viktigt att man får vara kvar på en utbildning med tydligt upplägg och mål och att få slutföra den utan att byta grupp, lokaler eller lärare. I det ordinarie utbildningssystemet får personerna i målgruppen alltför ofta träffa många olika handläggare inom de olika myndigheterna. Det skapar en otrygghet och medför att deltagaren lätt kan tappas bort i systemet eller själv tappa fokus och motivation. Innan modellen startade sin utbildningsform erbjöds deltagarna plats på ordinarie yrkesutbildningar. Många gånger var både tempot för högt och språknivån för svår för att klara av att slutföra utbildningen med ett tillfredställande resultat. Arbetsmarknadsutbildning med sfi har förlängt utbildningstiden för att ge målgruppens deltagare mer tid för att klara av inlärningen och samtidigt få mer tid för språkinlärningen. En del kritik kan riktas mot att målgruppen skulle kunna bli isolerad från att integreras med svenska elever, men på de flesta arbetsmarknadsutbildningar går även svenska deltagare parallella utbildningar. Det finns också stora möjligheter att träffas och umgås på t.ex. raster, i lunchrum och i utbildningslokaler. Den risk som finns är att om deltagarna pratar samma språk så försämras möjligheten att snabbare lära sig svenska eftersom man hellre använder sitt modersmål. Problemet kan lätt avhjälpas med regler som att t.ex. i utbildningslokalen används bara svenska språket. Det är också varje lärares ansvar att sätta upp regler för att främja utvecklingen av språket. Eftersom fler nationaliteter blandas och inget annat gemensamt språk finns än svenska är chansen dessutom större att mångfalden istället snabbar på inlärningen. I vissa fall har det varit till stor hjälp när någon från samma land kommit längre och kan hjälpa till att översätta och förklara svåra moment för de som inte kommit lika långt. Det är också något vi har tagit fasta på, varför de flesta utbildningar har anställt en språkstödjare som lärarassistans. Arrangemanget har gjorts i en förhandling med utbildningsanordnaren då denne får full ersättning för en utbildningsvecka, men på grund av att sfi är 15 timmar endast behöver leverera 25 timmars utbildning. I och för sig står utbildningsanordnaren för lokalen även vid sfi-undervisningen. Utbildningsanordnaren har i de flesta fall fått anställningsstöd för att anställa språkstödjaren av Arbetsförmedlingen. Språkstödjaren har varit en person som själv klarat utbildningen och som förutom att vara ett stöd för deltagarna även kan vara en förebild. 23

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi. Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi. Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsernas roll och uppdrag kring sfi Sam Yildirim Länsstyrelsen i Stockholms län Att komma in på sfi eller annan utbildning, arbetsmarknaden eller starta företag? Hur skall vi arbeta så att det

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Rapport: Arbetsmarknadsutbildning med SFI

Rapport: Arbetsmarknadsutbildning med SFI Rapport: Arbetsmarknadsutbildning med SFI Resultat från utvärdering, uppföljningar och konferens Maria Berg Ulrika Morelius Tzovinar Yeranossian Maj 2012 Innehåll Information om utvärderingen... 1 Utvärderingsresultat...

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden

FRÅN NYANLÄND TILL NYANSTÄLLD Om Stockholms stads arbete för att korta etableringstiden 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Målgruppen... 6 Etablering Stockholm ett projekt som visar vägen... 7 Kvalitetssäkrade verktyg... 8 Effektiv matchning från dag 1... 9 Resultat... 9 Erfarenheter

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Ljusdal Ovanåker Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Hofors Gävle Företagsringen har i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Bollnäs-Ovanåker att genomföra en förstudie kring framtida kompetensbehov. Vi

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Samhällsorientering i samverkan

Samhällsorientering i samverkan Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång

Läs mer

VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA

VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA Yrkesförberedande SFI-utbildning med praktik förkortar vägen till jobb Berit 2013 SAMMANFATTNING Ta in verkligheten i skolan Kombinera teori och praktik Förbered

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ

LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ Förord Denna handbok är till för dig som på något sätt kommer i kontakt med meritportföljen. Med den här vill vi inspirera dig, hjälpa dig och framför allt ge dig tips

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Norrköping den 10 april 2014

Norrköping den 10 april 2014 Norrköping den 10 april 2014 Lena Lago, projektledare Mattias Ingeberg, operativ ledare 1 Att lyckas med ett effektivt integrationsarbete 2 Vår framgång 74% i arbete genom ett branschspår i ett nära samarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län

Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län Regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län - Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Arrangörer: Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Botkyrka kommun Samhällsorientering i samverkan

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen.

Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg. Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen. Arbetsmarknadsutbildning inom vård och omsorg Mats Eriksson Nationell branschstrateg Tel. 010-486 28 18 E-post: mats.eriksson@arbetsformedlingen.se Arbetsmarknadsutbildning Vad är arbetsmarknadsutbildning?

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen 2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer