Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom"

Transkript

1 Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom Inger-Lise Koch FoU-dokument 2012:5 ISBN Stadskontoret

2 Förord Sedan Ädelreformen genomfördes har kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser ökat alltmer och arbetsterapeuters och sjukgymnasters kompetens efterfrågas i allt större omfattning. De upplever att högre krav ställs på deras kunskap och kompetens. För att möta behovet av kunskapsutveckling har Malmö stads metodutvecklare och chefgrupp för rehabilitering tillsammans med FoU Malmö format en aktivitet kallad Verksamhetsanknuten ämnesfördjupning inom kommunal rehabilitering. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har därmed haft möjlighet att i form av en litteraturstudie, under en period av åtta veckor, inhämta ny kunskap genom att fördjupa sig i ett yrkesspecifikt ämne adekvat för verksamheten. Resultatet redovisas såväl skriftligt i en rapport som muntligt. Förhoppningsvis bidrar detta till spjutspetskompetens och bildandet av en kunskapsbank för rehabiliteringspersonal samt att den fortsatt önskar arbeta i Malmö stad. En erfaren kollega från en annan stadsdel har ersatt den studerande och en vikarie anställts på kollegans vakans och erbjudits en god introduktion i rehabiliteringsarbetet. Erfarenhetsutbytet mellan kollegor kan bidra till ökad kvalitet på rehabiliteringen och att den blir likvärdig för malmöbon. Inger-Lise Koch, legitimerad arbetsterapeut, vid vård och omsorg i Västra Innerstaden, har sökt kunskap om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedels effekt för individer med demenssjukdom och kognitiv svikt i förhållande till att leva självständigt samt vad som hindrar/främjar användningen. Hon visar bland annat på förutsättningar för hjälpmedels och teknikers nytta men konstaterar också att behovet av mer forskning är stort t.ex. kring hemmaautomatiseringen. Ett uppehåll i arbetet mellan kunskapssökandet och färdig rapport, innebär förmodligen att forskningsresultaten inom området under tiden ökat. Ett stort tack till Inger-Lise som genomfört studien! Tack till Mia Svensson Burghard, leg. arbetsterapeut och metodutvecklare för kommunal rehabilitering samt Jenny Ekblad, fil.dr och FoU-koordinator för granskning av och värdefulla synpunkter på manus. Aktiviteten är även ett samarbete mellan Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet och FoU Malmö genom delat handledarskap. Ragnhild Cederlund, docent och leg. arbetsterapeut har genomfört den handledning som Lunds universitet svarat för. Malmö oktober 2012 Gittan Ekvall FoU koordinator, äldreomsorg FoU Malmö Malmö stad 1

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Inledning...3 Bakgrund...4 Syfte...6 Metod...8 Resultat...9 Nyttan av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik...9 Tekniska hjälpmedel och vardagsteknik till individer med demenssjukdom...10 Hinder och möjligheter till oberoende i vardagsaktiviteter vid demenssjukdom...13 Samspel med omgivningen...16 Diskussion Referenser

4 Inledning I Malmö har individer med olika demensdiagnoser ökat som följd av att fler blir äldre och att man blivit bättre på att upptäcka symptom hos individer med demenssjukdom. En demensdiagnos innebär någon form av kognitiv svikt och ofta har eller får personen svårigheter att klara av sin vardag. I det senare skedet av sjukdomen kommer beroende av stöd och hjälp från andra, exempelvis anhöriga, vänner och vårdpersonal. I dag finns det flera olika medicintekniska hjälpmedel, däribland kognitiva hjälpmedel samt vardagsteknik som kan hjälpa individer med demenssjukdom i deras vardag. För att en individ med demenssjukdom ska få nytta av dessa hjälpmedel är det viktigt att börja använda dem i ett så tidigt skede av sjukdomen som möjligt. Det kan medföra ett mindre beroende av stöd och hjälp från andra individer under en längre tid. Som arbetsterapeut är det inte alltid man kommer i kontakt med individen med demenssjukdom i det tidiga skedet av sjukdomen. Detta kan ha olika orsaker, t.ex. ingen kännedom om individen, att anhöriga bor långt borta och vill ha möjlighet att vara med vid ett hembesök, att flera olika yrkeskategorier ska försöka hitta en gemensam tid för ett hembesök. Om ett hjälpmedel kan göra nytta eller om det ställer till besvär går inte alltid att avgöra på förhand då det kan vara svårt att bedöma vilket hjälpmedel som är bäst för en individ med demenssjukdom och kognitiv svikt. Kognitiv svikt kan innebära minnesproblem, svårigheter med tid och tidsuppfattning, inlärning, uppmärksamhet och varseblivning. Det kan också innebära att personen tappar ord, har svårt att förstå och att föra ett samtal, att tänka, förstå samt planera en handling. Ytterligare faktorer som kan försvåra en bedömning av behovet kan vara det allmänna hälsotillståndet, undernäring, urinvägsinfektion eller andra infektioner, felmedicinering, dålig sömn och depression samt brist på bra bedömningsinstrument/test av de eventuella behoven. Två individer med demenssjukdom som har samma symptom av kognitiv svikt, där kan den ena individen klara av att använda ett kognitivt hjälpmedel medan den andra saknar den förmågan. Bland arbetsterapeuter som arbetar med individer med demenssjukdom och kognitivt svikt är uppfattningen att det kan vara svårt att göra en korrekt bedömning av vilket kognitivt hjälpmedel som stödjer eller hjälper dessa bäst. Ibland får man som arbetsterapeut prova sig fram vilket kan ta tid innan en individ med demenssjukdom har förstått eller accepterat nyttan av hjälpmedlet. Det finns därför ett behov av mer kunskap om hur individer med demenssjukdom och kognitiv svikt kan stödjas och hjälpas med bra kognitiva hjälpmedel och vardagsteknik så att de klarar av vardagsaktiviteter med mindre stöd och hjälp från andra individer i omgivningen. 3

5 Bakgrund Demenssjukdom är en övergripande beteckning för en rad olika sjukdomar uppdelade i tre grupper: primärgenerativa sjukdomar, vaskulära sjukdomar och sekundära sjukdomar (Svenskt demenscentrum 2009). Primärdegenerativa sjukdomar kommer smygande då hjärncellerna förtvinar och dör. Till denna grupp hör Alzheimer som är den största av alla demensdiagnoser, över hälften av alla individer med demenssjukdom har denna diagnos. Vaskulära sjukdomar kallas också blodkärlsdemenssjukdom. Dessa kommer plötsligt och uppstår på grund av blödningar eller blodproppar i hjärnan. En del individer har blanddemenssjukdom som är en blandning av Alzheimer och vaskulär demenssjukdom. Till sekundära sjukdomar räknas ett sjuttiotal sjukdomar och skador som kan leda till demenssjukdom bl.a. alkoholmissbruk eller att man under lång tid har varit utsatt för skadliga lösningsmedel (Svenskt demenscentrum 2009). Enligt Socialstyrelsen (2010) finns det ca individer med en demenssjukdom i Sverige. Åtta procent av personer 65 år och äldre har en demensdiagnos. Då risken fördubblas vart femte år (SBU 2007) har ca hälften av de som är 90 år eller äldre en demenssjukdom. I Malmö var den faktiska folkmängden (Malmö stad, Stadskontoret 2010 s. 11) och antalet 65 år och äldre var individer. Folkmängden förväntas öka till individer 2015 enligt Stadskontorets prognos och av dem förväntas att vara 65 år eller äldre. Det är svårt att säga hur många individer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende i Malmö och som har fått beviljat bistånd eller mottagit någon form av åtgärd från Malmö stad. Ekberg (2010) som arbetar på Vård- och boendeförmedlingen, Sociala resursförvaltningen i Malmö stad har uppgett att det år 2010 fanns 800 platser på särskilt boende för individer med demenssjukdom och att antalet platser troligen kommer att öka till 1000 de närmaste åren. Malmö stad är uppdelat på tio enskilda stadsdelsförvaltningar med olika antal invånare och olika åldersfördelning. Den 1 januari 2011 var totala antalet invånare i stadsdelen Västra Innerstaden varav var 80 år eller äldre. Motsvarande siffror var för Oxie respektive 352 samt för stadsdelen Centrum respektive (Ekvall 2011 s.30). I några stadsdelar finns det specialutbildad hemtjänstpersonal i specifika team och i flera stadsdelar finns det en demenssjuksköterska. Arbetsterapeuter finns i alla stadsdelar men bara i några få finns det arbetsterapeuter som arbetar heltid mot individer med demenssjukdom. 4

6 I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen ingick att de skulle utarbeta nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, och de färdigställdes sommaren 2010 (Socialstyrelsen 2010). Syftet var att öka kvalitetsutvecklingen och att säkerställa att individer med en demenssjukdom och deras anhöriga får en så bra vardag som möjligt samt att de får det stöd och den hjälp som de är i behov av. I riktlinjerna definieras demenssjukdom som: Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då individen kan klara sig själv utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då individen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då individen behöver hjälp med det mesta (Socialstyrelsen 2010 s.14). Socialstyrelsen anser också att olika kognitiva hjälpmedel ska stödja individer med demenssjukdom i deras aktivitetsutförande så att de kan behålla självkänslan och bli mer oberoende av hjälp. Hjälpmedel ska också kunna öka tryggheten för den demenssjuke och dennes anhöriga. I de senare skedena av demenssjukdomen finns det ofta behov för generella och individuella larm, dels i ordinärt boende, dels på särskilt boende. När en individ med demenssjukdom har erhållit ett kognitivt hjälpmedel ska det göras regelbundna uppföljningar så att förändringen av behovet av hjälpmedel kan följas samt eventuellt sätta ut hjälpmedel när individen inte längre har nytta av det (Socialstyrelsen 2010). I mitt arbete som arbetsterapeut i Malmö stad har jag upplevt att ett kognitivt hjälpmedel kan stödja en individ med demenssjukdom till ett positivt beteende i vardagen om inte kraven på användning är för stort från omgivningen. Lawton menar (Law & Cooper m. fl. 1997) att om kravet eller pressen från omgivningen blir för stort och individens kompetens är låg kan det skapa en negativ effekt och ett oönskat beteende hos individen. Det är därför viktigt att kraven från omgivningen motsvarar individens kompetens och förmåga att använda ett hjälpmedel. Då kan en positiv effekt uppnås med ökad självkänsla och välbefinnande hos individen med demenssjukdom. Tekniska hjälpmedel förskrivs i störst utsträckning av legitimerad personal. Med tekniska hjälpmedel menas här ett hjälpmedel som hjälper en individ med funktionsnedsättningar att kunna utföra en aktivitet självständigt eller att individen blir mer oberoende av andra personers hjälp. Vardagstekniska hjälpmedel är saker som finns i hemmet och hjälper individen på samma sätt som tekniska hjälpmedel. Vardagstekniska hjälpmedel finns att köpa i butiker på den öppna marknaden. Teknik för hemmaautomation (domotics) är vardagsteknik som har möjlighet att kommunicera med varandra och användaren via 5

7 datornätverk, exempelvis möjliggör det för en dator att varna om spisen är på eller att ett fönster är öppet när man går ut genom ytterdörren. Alla distriktsarbetsterapeuter i Malmö stad har förskrivningsrätt på kognitiva hjälpmedel. Malmö stads Hjälpmedelscentrum (HMC) har i sitt bassortiment tjugo kognitiva hjälpmedel där största delen är tids- och minneshjälpmedel samt en sängvakt med rörelsedetektor. Fyra hjälpmedel är utanför bassortimentet och måste beställas på särskild blankett, tre av dessa är minneshjälpmedel och ett är kognitivt bildstöd. Mellan och skedde 606 förskrivningar. Den mest frekventa förskrivningen var på Förgätmigej el-tidskalender (185 st.) efterföljt av Natt- och dagkalender (94 st.). I figur 1 finns en tabell från HMC. Den visar vilka kognitiva hjälpmedel som finns i bassortimenten, antal förskrivningar för de enskilda hjälpmedlen samt pris. Dessa hjälpmedel stödjer eller hjälper alla grupper av individer med kognitivt svikt inte enbart individer med demenssjukdom. De två el-almanackorna är automatiska och enkelt utformade. Den ena har ett foto på blommor som skall dra blicken till sig så att individen med kognitiv svikt automatiskt vill titta på dagens namn och datum. Dessa hjälpmedel kan naturligt passa in bland hemmets övriga prydnadsföremål. Syfte Studien syftar till att undersöka vad som publicerats om nyttoeffekten av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik för individer med demenssjukdomar och kognitiv svikt. Följande frågeställningar har studerats: Vilket tidsperspektiv finns för nyttan av kognitiva hjälpmedel och vardagsteknik? Upplever individen med demenssjukdom sig mer oberoende vid användningen av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik? Vad främjar eller hindrar användningen av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik? 6

8 Fig 1. Tabell, upprättad av HMC, visar antal förskrivningar av kognitiva hjälpmedel under perioden till och med Malmö stad Hjälpmedelscentrum Antal förskrivningar av kognitiva hjälpmedel under perioden fram till dagens datum Benämning Pris/kr Antal Talande armbandsklocka Cadex armbandsklocka 12 larm Medos armbandsklocka 6 larm Minnesklocka vibr/ljud 5 larm Fickur Klara talande Kvartur Timstock 4 olika art Pajalaklockan 24 tim 0 Sigvart dygnstavla med larm Time Timer 19x19 med larm MemoBase/MemoGo Certecklockan 24 tim 0 Påminnaren med talmeddelande Handi tid- och planeringshjälpmedel Handifon Utanför bassortiment Voisec talande knapp Förgätmigej elektr tidskalender Natt- och dagkalender Natt- och dagkalender med bild Medicindoserare Careousel Medicindoserare Dosis Utanför bassortiment Sängvakt rörelsedetektor exkl mottagare Kogn bildstöd Min Ekonomi dataprogr Utanför bassortiment Fickbandspelare/fickminne Milestone Utanför bassortiment Besöksadress Regnvattengatan 2 Postadress Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

9 Metod Studien är en litteraturstudie som gjorts i perioden till Datasökningen skedde först med fria ord och fri sökning på olika sidor på internet. Efter söktes i vetenskapliga databaser med tillgång från Medicinska fakulteten på Lunds Universitet. Datasökningen gjordes i olika omgångar för att hitta vetenskapliga evidensbaserade undersökningar och artiklar som beskriver effekten av nyttan av kognitiva hjälpmedel och vardagstekniker för individer med demenssjukdom och kognitivt svikt. Sökorden var Dementia, Cognitive Disorders, Assistive Device, Assistive technology, Self-Help Device, Home support, Independent, outcome och RCT (Randomized controlled trial). Sökning har gjorts på Google sökmotor, Google scholar, Google books och OTseeker. De vetenskapliga databaserna var Cochrane, PubMed, Medline, Cinahl, AMED och PsycINFO. På en stor del av de fria sökningarna på internet fanns enbart tillgång till abstract eller sammanställningar av olika rapporter och vetenskapliga artiklar. Vid sökresultaten på databaserna genom Medicinska fakulteten, Lunds Universitet fanns tillgång till de flesta vetenskapliga artiklar och avhandlingar i fulltext. Ett större antal abstract och sammandrag/sammanställningar lästes igenom. Sedan gjordes ett urval av dessa artiklar, avhandlingar samt rapporter som framskaffades och granskades. Det fanns inga artiklar, avhandlingar eller annan litteratur som visade effekten av nyttan av ett kognitivt hjälpmedel. Därför valdes ett antal närbesläktade artiklar ut som eventuellt kan belysa frågorna. 8

10 Resultat I följande kapitel kallat Resultat presenteras i det inledande avsnittet kallat Nyttan av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik de studier som behandlar och till en del ger svar på huvudfrågan om vilken effekt hjälpmedel har för individer med demenssjukdomar. I det andra avsnittet kallat Tekniska hjälpmedel och vardagsteknik till individer med demenssjukdom redovisas studier som på olika sätt belyser användandet av hjälpmedel och vardagsteknik och mer tangerar än ger direkt svar på i syftet ställda frågor. I det tredje avsnittet Hinder och möjligheter till oberoende i vardagsaktiviteter vid demenssjukdom redovisas resultat kring frågan om huruvida användandet leder till upplevelse av oberoende. I fjärde avsnittet kallat Samspel med omgivningen redovisas resultat som lyfter fram omgivningens betydelse för ett fruktbart användande av hjälpmedel och vardagsteknik. Allra sist finns ett kapitel kallat Diskussion. Nyttan av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik Två artiklar hittades om effekten av hjälpmedel. Den ena var en litteraturöversikt och den andra en klinisk pilotstudie. Enligt Martin & Kelly m.fl. (2008) identifierades inga randomiserade kontrollerade studier (RCT) i deras litteraturöversikt och inte heller några andra studier som visade effekten av hur elektroniska tekniska hjälpmedel (EAT) påverkar individer med kognitiv svikt, där ingick också individer med demenssjukdom. Författarna pekar på bristen av empiriska resultat som berör användningen av EAT. Nya produkter tas i bruk utan att nyttan av dessa har testats vilket har betydelse för utövare och brukare inom vården, då tekniken allt mera integreras inom vård och omsorg. De påpekar också att en högre kvalitet på forskning behövs inom området. Mihalidis m.fl. (2008) undersökte om individer med mild till moderat demenssjukdom blev mera oberoende av vårdpersonal/assisterande person i aktiviteten handtvätt med stöd av COACH (Cognitive Orthosis for Assisting activities in the Home). COACH är ett datorbaserat system med en monitor som visar en instruktionsvideo för handtvätt. Sex individer med mild demenssjukdom som kunde förstå muntliga uppmaningar deltog i en pilotstudie. Videoinspelningen visades på en skärm som var monterad vid ett handfat. Varje deltagare tvättade händerna 40 gånger under en 8 veckorsperiod med och utan visning av inspelningen. Resultatet blev att självständigheten ökade med 11 % och att det var 60 % färre interventioner från assisterande person när COACH var i bruk. Det var stor skillnad i effekt mellan deltagarna. Fyra deltagare blev nästan helt oberoende i aktiviteten handtvätt. Det verkade inte finnas något samband med deltagarnas Mini Mental State 9

11 Examination (MMSE) poäng och deras grad av självständighet. Forskarna ansåg att graden av självständighet berodde på deltagarnas olika egenskaper och förmågor. Studien visade lovande resultat och en utveckling av COACHsystemet planeras genom att göra en studie som är samhällsbaserad och med stickprovsurval för att få en större mångfald av individer med olika demensnivåer. Forskarna anser sig då kunna svara på frågor om huruvida individer med demenssjukdom blir mer självständiga och därmed minskar belastning på vårdpersonal/assisterande person samt om korrekt vägledning kan ges genom olika ADL-aktiviteter i COACH. Tekniska hjälpmedel och vardagsteknik till individer med demenssjukdom Bharucha, m.fl. (2009) granskade kliniska och datavetenskapliga litteraturdatabaser angående kognitiv hjälpmedelsteknik som kunnat ha betydelse för individer med demenssjukdom. Fokus var på intelligenta kognitiva hjälpmedel, fysiologiska sensorer, enkla och multimodala miljösensorer samt avancerade integrerade system som kan ha särskild betydelse för demensvården. De hittade 58 grundläggande och avancerade tekniska hjälpmedel och vardagstekniker, där endast tre stycken var kliniskt testade. De kliniskt testade systemen kallas CareWatch, CareMedia och COACH. En sammanfattning gjordes i tabellform över hjälpmedlens och teknikens styrkor och begränsningar samt av typ, målgrupp, kapacitet och data från de kliniska prövningarna. I en sammanställning av undersökningen från Norden (Hjälpmedelsinstitutet 2008) intervjuades 29 individer med demenssjukdom, deras anhöriga och förskrivarna om vilka och på vilket sätt kognitiva hjälpmedel används i vardagen. Enbart individer med demenssjukdom som använde tekniska hjälpmedel inkluderades. Lisbeth Villemoes Sørensen fil.dr och arbetsterapeut, gjorde tillsammans med Lilly Jensen även hon arbetsterapeut, en analys av de 29 beskrivningarna. Deltagarna ingick i ett projekt som förlöpte över två år och kom från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Ett 40-tal hjälpmedel beskrevs, allt från badbräda, el-almanacka och spisvakt, till olika typer av larm- och kontrollsystem samt GPS-lokalisering med flera. Hjälpmedlen hade använts i tre veckor upp till tre år och hade använts på olika sätt av brukarna. Tre brukare använde deras hjälpmedel varje dag, arton brukare använde dem flera gångar om dagen, fyra brukare använde dem på natten och en brukare använde hjälpmedlen fyra till fem gånger i veckan. I undersökningen påpekades vikten av att de olika nordiska ländernas lagar och förordningar följs, i förhållande till olika former av övervakningshjälpmedel som används av individer med demenssjukdom. 10

12 Analysen visade att kognitiva hjälpmedel var till nytta i livssituationen, minskade belastningen för anhöriga och vårdpersonal samt var besparande för samhället. Dessutom konstaterades att kognitiva hjälpmedel kan stödja och öka självständigheten hos individer med kognitiv svikt så att de bevarar aktiviteter och sociala kontakter i vardagen. Intervjuundersökningen visade inte hur stor effekten eller nyttan är vid bruket av kognitiva hjälpmedel. De intervjuade individerna ansåg att hjälpmedlen hade betydelse i många av de dagliga aktiviteterna (Hjälpmedelsinstitutet 2008). På Irland gjordes en studie där Cahill & Begley m.fl. (2007) testade fem olika hjälpmedel för individer med demens. Fyra av de kognitiva hjälpmedlen var prototyper, en automatisk natt- och dagkalender, en sakletare, en automatisk nattlampa och en spisvakt till gas som togs ut ur studien då det visade sig att den var svår att ställa in och såg så annorlunda ut att deltagare slutade att använda spisen. Det femte hjälpmedlet var en bildknappstelefon som fanns i dagligvaruhandeln. Från början deltog 34 individer med sina anhöriga och personal men redan innan uppföljningen, som skulle göras efter tre månader, hade 14 individer fallit bort. Två av dessa föll bort innan bedömningen började, två andra individer blev sämre och kom på särskilt boende och ytterligare två individer kunde inte förlika sig med hjälpmedlen, och för resterande åtta individer var det fel på deras hjälpmedel. Efter tre månader, när kontroll gjordes, var hjälpmedlen fortfarande till nytta för flera av deltagarna. Det var individuellt vilka hjälpmedel som de tjugo kvarvarande deltagarna provade. Elva deltagare provade från början sakletaren men enbart tre fullföljde hela perioden. En del hade tekniska besvär med att använda den och en anhörig tyckte att den var bättre för sig än för deltagarna: Its good for me, not for her (the person with dementia) so much. Usually it would take me an hour and a half to find things, now it only takes a few minutes (Cahill & Begley m.fl s.138). Sex deltagare provade nattlampan, sex deltagare provade knapptelefonen och sex deltagare provade den automatiska kalendern. Alla fullföljde inte testet i de här fallen heller. Bildknappstelefonen fick stor användning. Men det var den automatiska natt- och dagkalendern som användes mest, en deltagare sa att hon inte ringde lika mycket till sin vårdpersonal och att det gav en känsla av oberoende: It s the best thing I ve ever got. I don t have to ask Deidre (caregiver) what day it is, it gives me a sense of. Independence (Cahill & Begley m.fl s.137). I flera fall behövde individerna påminnas om användandet. Omkring hälften av deltagarna skulle påminnas om att använda kalendern och 11

13 bildknappstelefonen och fyra av fem skulle påminnas om sakletaren. Ingen skulle påminnas om nattlampan. Det var skillnad mellan deltagarna och deras assisterande person/vårdpersonal i uppfattningen om hur mycket deltagarna skulle påminnas om att använda hjälpmedlen. Men alla parter både deltagarna, deras anhöriga och personal fann att de kognitiva hjälpmedlen gjorde nytta i vardagen. I en annan studie om tidshjälpmedel undersökte Nygård & Johansson (2001) problematiken vid upplevelsen av tidsbegrepp och avläst tid. Studien inkluderade fem deltagare varav två deltagare var yngre, det vill säga under 65 år. Alla deltagare hade problem med orientering av framtiden vilket gjorde att de var beroende av hjälp med planering av exempelvis överenskommelser som låg i framtiden. Resultaten visade att det är viktigt att vara motiverad och att ha en bra uppfattning om olika tidsbegrepp. Nyttan av hjälpmedlen berodde på motivation, individuella kognitiva problem samt på hur stora problem deltagarna hade med uppfattning om och förståelse av realtid. I en studie av Martin m.fl. (2007) gjordes en noggrann kartläggning av individer med demensbeteende. Beteendemönstret lades in i ett datorprogram där ett nätverk av diskreta infraröda sensorer var placerade i individens lägenhet. Sensorerna registrerade onormal aktivitet i lägenheten: när tv:n eller vattenkranen inte stängdes av, om individen inte låg i sin säng som vanligt, var orolig eller på annat sätt ändrat beteende eller om ytterdörren öppnades. Denna information behandlades av en dator som lämnade meddelande till personalen om att någonting inte var som vanligt. Personalen kunde se vilken sensor som indikerade att det hände något ovanligt och sedan gå till individens lägenhet för att kolla upp vad som hänt. Enligt Martin m.fl.(2007) medförde systemet att intrånget hos individer med demenssjukdom minskade. Den extra tid som blir över kan användas till de mest behövande individerna. Det är enkelt att kontrollera på datorn att alla mår bra. Detta är inte detsamma som att minska god omsorg, men att använda tiden effektivt som personal. Margot-Cattin & Nygård (2006) ansåg att det finns ett behov av att förstå hur teknologi kan främja behovet av välbefinnande hos individer med demenssjukdom. De undersökte individer med demenssjukdom som bodde på en avskärmad enhet där också personalen deltog. Studien pågick i sex månader. Varje individ med demenssjukdom fick ett accesskort som enbart gick till deras egen bostad. I början gick de runt och provade alla dörrar men efter en tid och med stort stöd och uppmuntran från personalen lärde de sig att öppna sin egen dörr. Enligt personalen fick individen med demenssjukdom en förstärkt känsla av förmåga och ökad självkänsla, vilket i sin tur tycktes leda till minskad ångest och främjade en allmän känsla av trygghet och välbefinnande på enheten, både hos individen med demenssjukdom och hos personalen. 12

14 Hinder och möjligheter till oberoende i vardagsaktiviteter vid demenssjukdom Bergdahl & Johansson (2007) har gjort en interventionsstudie i ett samverkansprojekt mellan region och kommun i en period på drygt två år. Det fanns tretton deltagare med ett bortfall på tre deltagare och deras anhöriga. Kriteriet för att delta var problem med minnet, tiden, oro och ängslan samt en önskan att bli mera oberoende av andra individer i tidsrelaterade frågor. De kognitiva hjälpmedlen som valdes ut för bedömning var Elektronisk kalender, Talande armbandsklocka, Komihågklockan samt Sigvart Dagsplan och Careousel medicin dosett. Deltagarna upplevde en förbättring av bl.a. delaktighet, säkerhet, ökad självständighet och ökad trygghet. De kognitiva hjälpmedlen användes en till flera gånger om dagen. Några av deltagarna förstod själva hur de skulle använda hjälpmedlen och andra behövde hjälp eller bli påminda om dem. Rosenberg (2009) har i en studie använt ett frågeformulär som utvecklats år 2002 av en forskare på Karolinska institutet i samspel med kliniska arbetsterapeuter. Frågeformuläret Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ) tar upp 86 vardagstekniska hjälpmedel fördelade på 8 aktivitetsområden. Rosenberg har kvalitettestat frågeformuläret med Rasch och ändrat det från en fyra-gradig kategoriskala till en tre-gradig kategoriskala som stämde bättre överens med validitet och reliabilitet. Den tre-gradiga kategoriskalan var: använder inte längre, använder med besvär, använder utan svårigheter. 157 deltagare testades uppdelade på tre grupper. Grupp 1: 34 individer med mild demenssjukdom, Grupp 2: 30 individer med mild kognitiv svikt och Grupp 3: 93 individer utan kognitiv svikt. De 157 deltagarna skulle skatta vilka vardagstekniker och hjälpmedel som de upplevde var svårast respektive lättast att använda. De var, med den svåraste först: mobiltelefon med andra tjänster än samtal och sms, mobiltelefon sms, telefon med snurrskiva, självbetjäningsincheckning på flygplatser, verktyg, betaltelefon, internetbank, e-post, locktång, internet, / / spis, radio, kaffemaskin, tryckknappstelefon, tv, kölappsystem, spolningsanordning på offentliga toaletter, dörröppnare och skjutdörrar. Deltagarna skulle också skatta vilka vardagstekniker och hjälpmedel som de upplevde var mest respektive minst relevanta för dem. De var i fallande ordning: tv (136), dammsugare (135), spis (134), tryckknappstelefon (133), kölappssystem (133), radio (132), hiss (132), skjutdörrar (83), karuselldörrar (83), fjärrkontroll till tv:n (83), / / internet (40), mobiltelefon med andra tjänster än samtal och sms (32), biljettmaskin (26), med flera. Forskarna fann att användningen av vardagsteknik och hjälpmedel var en större utmaning för äldre med mild demenssjukdom och mild kognitiv svikt, än för äldre utan kognitiv svikt. 13

15 Det är inte alla individer med demenssjukdom som klarar att använda tekniska hjälpmedel. Det fann även Nygård & Starkhammar (2007) när de gjorde en etnografiskt inspirerad studie där de kartlade åtta individer med demenssjukdom och deras svårigheter vid användningen av informations- och kommunikationshjälpmedel i vardagsaktiviteter. Individerna hade diagnosen mild till moderat demenssjukdom och alla hade olika social bakgrund samt olika nivåer av utbildning. Åldern varierade från 57 år till 72 år. Fem av åtta individer var kvinnor. Vid första sessionen valdes passande aktiviteter i hemmet samt de redskap och hjälpmedel som individerna var mest vana att använda under aktiviteten. Aktiviteterna kunde vara att boka tid till tvättstugan, betala räkningar, använda kreditkort, dator, klockradio, mobiltelefon, m.m. I de följande två till fyra sessionerna som sträckte sig över tre veckor skulle individerna med demenssjukdom visa och berätta hur de använde redskapen och hjälpmedlen. Det gjordes också besök i livsmedelsbutik i närområdet eller annan relevant affär där det iakttogs hur de tekniska hjälpmedlen användes och hur olika problem löstes när de uppstod. Resultaten visade att det fanns svårigheter och hinder inte bara med nya utan även gamla hjälpmedel som individer med demenssjukdom var vana vid att använda i vardagen. Andra ting som framkom var minnesbrist, känslighet för stress, dålig kunskap om teknologi och vad den kan användas till, samt oförmåga att observera flera ting samtidigt m.m. Forskarna utarbetade utifrån analysen av kartläggningen en taxonomi (se Figur 2), ett klassificeringssystem, baserat på fyra domäner, områden som beskriver svårigheter och hinder vid användning av vardagstekniker och hjälpmedel för individer med Alzheimers sjukdom. Domän I: Tillstånd som är ett hinder vid användningen av teknik. Forskarna har delat in Domän I i två undergrupper. Den första kallas Tillstånd med anknytning till individen och består av kategorierna Minnessvikt, Nedsatt simultankapacitet, Känslighet för stress samt Avsaknad av förkroppsligande av teknik. De två första visades för alla åtta individerna i undersökningen (angående förekomst av respektive tillstånd hos individer se fortsatt Figur 2). Den andra undergruppen kallas Tillstånd med anknytning till sammanhanget. I den ingår kategorierna Press från den yttre miljön, Kravet om orientering i tid och rum samt Utformning av objekt. Domän II: Begränsningar i deltagarnas kunskap om tekniken och dess potential. Den omfattar kategorierna Förvirrande tekniska objekt eller tjänster, Osäkerhet om de funktionella aspekterna av teknik, samt Osäkerhet om det tillämpningsområde som är relevant för en viss teknologi. Domän III : Kommunikationsproblem vid användning av teknologi. Den består av två undergrupper. En är Kommunikationssvårighet vid 14

16 Figur 2. Taxonomi ur Nygård, L. & Starkhammar, S. (20007 s. 148) tolkning och förståelse, som består av två kategorier dvs Identifikation, tolkning och kännedom om hur man ska reagera på information från teknologi samt Kommunikation med telefontjänster eller med telefonsvarare. Den andra undergruppen kallas Kommunikationssvårighet vid hantering och manövrering av teknologi och består av sex kategorier varav en är Hantering av nummerserier. Andra är Sekvensering av åtgärder i enlighet med teknologins krav, Val av kommando eller knapp från flera alternativ samt Justering av handtag och knappar med avseende på riktning (angående förekomst av respektive tillstånd hos individer se Figur 2). Domän IV: Instruktioner för användning: en illusion av stöd. (Nygård & Starkhammar 2007 s.148) (Översättning från engelska har gjorts av författaren). 15

17 Forskarna påpekade att om möjligheten finns att en person med demenssjukdom eventuellt kan använda ett hjälpmedel i vardagen, är det viktigt att det görs en utvärdering och ett övervägande om hjälpmedlet gör nytta eller om det förvärrar situationen för individen med demenssjukdom. Enligt forskarna kan resultatet från studien inte generaliseras då det antas att svårigheterna som framkom inte är specifika för individer med mild till moderat demenssjukdom utan att även friska individer i varierande åldrar kan ha erfarenheter av liknande svårigheter. Utformningen av hjälpmedel är viktigt för att det skall vara stödjande enligt Rosenberg & Nygård (2010). De skall vara användarvänliga, mycket enkla i proceduren, ha ett fåtal val av knappar och ta hänsyn till individens eventuella syn- och hörselnersättning med mera. Rapportens delstudier resulterade i en checklista med olika aspekter att tänka på i ett första samtal med individen med demenssjukdom och dess anhöriga angående vardagsteknik och hjälpmedel samt aspekter vid tillförskrivningen. Samspel med omgivningen Hjälpmedelsinstitutet (2008) anser att om individer med demenssjukdom skall kunna utnyttja kognitiva hjälpmedel maximalt, måste de förskrivas i så tidigt skede av sjukdomen som möjligt. Vid förskrivningen av hjälpmedel är det viktigt att ha god tid, dels för att skapa ett bra förtroende, dels för att det tar tid att lära in det nya hjälpmedlet och dels för uppföljning då behov och funktionsnivå hos en individ med demenssjukdom kan ändras snabbt. Kognitiva hjälpmedel bör utprovas i de situationer som hjälpmedlen ska användas så att de anpassas till behovet. Bra instruktion i hjälpmedlets funktion kan vara avgörande och ibland kan det vara bättre att en anhörig instruerar i hjälpmedlets funktion och skötsel för individen med demenssjukdom. För att kunna förbättra och prioritera olika åtgärder för individer med kognitiva funktionsnedsättningar anses att det är viktigt att politiker och beslutsfattare inom vården får kunskap samt förståelse för vad det innebär att ha kognitiva funktionsnedsättningar. Några viktiga synpunkter från rapporten av Hjälpmedelinstitutet (2008) är att många individer med demenssjukdom och deras anhöriga tycker att det är ansträngande med nya kontakter med olika instanser som innebär att de skall lämna ut sig gång på gång. Individen med demenssjukdom skall ofta ta kontakt med nya instanser som de hänvisas till, vilket de kanske inte kan på grund av sin minnessvikt. En sammanhållande obruten vårdkedja där individen med demenssjukdom och deras anhöriga kan följas från början av utredningen till tiden för en eventuell inflyttning på ett särskilt boende, var önskvärd samt ett 16

18 demenssjukdomsteam som samverkar över gränserna. Vidare vore enligt rapporten, ett samfinansierat resurscenter som är tillgängligt för individer med demenssjukdom och deras anhöriga optimalt, ifall arbetet med kognition på resurscentret bedrivs med helhetsperspektiv och aktivitet relaterat till miljön som centrala begrepp. Av rapporten framgår också vikten av att få kontakt med individen med demenssjukdom i ett tidigt skede av sjukdomen, för att hon eller han ska klara att använda ett hjälpmedel. Ofta har sjukdomen gått så långt, innan kontakt knyts, att individen inte längre kan klara av att använda ett hjälpmedel, att inlärningsförmågan har gått förlorad samt att anhöriga är så utslitna att de inte längre orkar engagera sig i tekniska lösningar m.m. Den i tidigare avsnitt nämnda rapporten av Rosenberg & Nygård (2010) bygger på bl.a. olika fokusgrupper, telefonintervjuer med olika aktörers synpunkter på individer med demenssjukdom och deras användning av tekniska hjälpmedel. De tar också upp vikten av behov, användarvänlighet, nytta, att hjälpmedlet kan ingå naturligt i dagliga rutiner och att hjälpmedlen inte blir eller är stigmatiserande. Det påpekas att det är viktigt att uppnå ett gott förtroende hos individen med demenssjukdom och dennes anhöriga eller vårdpersonal för att uppnå den bästa nyttan av ett hjälpmedel. Men det kan vara svårt att veta på vilket sätt den anhöriga skall ingå i användandet av ett tekniskt hjälpmedel. Det framkom också att motivationen hos användaren var viktig. Dessutom kan hjälpmedlen ha en stor betydelse för användarens självkänsla och självbild även när användaren inte alltid förstår hjälpmedlets funktion. Att utnyttja invanda vanor och färdigheter sågs som ett bättre och enklare sätt än inlärning av ett nytt hjälpmedel som ansågs svårt för en individ med demenssjukdom. Dock fanns ett exempel på hur inlärning av ett nytt hjälpmedel blivit möjligt. En dotter beskrev hur hon över en helg genom intensivträning hade lyckats att lära sin mamma med demenssjukdom att använda ett nytt hjälpmedel självständigt. Hon trodde att det var intensiteten av träningen som gjorde att resultatet blev bra. Enligt forskarna är det också viktigt att vara uppmärksam på olika aktörers maktfaktor och beslutandemakt vid beslut om ett hjälpmedel. Olika aktörer kan ha olika och även motstridiga åsikter om behovet av ett hjälpmedel. Exempel på motstridighet är när en aktör vill att individen med demenssjukdom skall bli boende i hemmet och en annan aktör anser att det bästa är att individen med demenssjukdom skall på särskilt boende. 17

19 Diskussion Denna studies syfte var att undersöka vad som publicerats om nyttoeffekten av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik för individer med demenssjukdomar och kognitiv svikt genom att söka svar på frågor som: Vilket tidsperspektiv finns för nyttan av kognitiva hjälpmedel och vardagsteknik? Upplever individen med demenssjukdom som använder tekniska hjälpmedel och vardagsteknik sig mer oberoende? Vad främjar eller hindrar användningen av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik? Resultatet av litteraturstudien var magert. Det finns varken några randomiserade studier eller andra större undersökningar som beskrev effekten av nyttan av tekniska hjälpmedel men däremot en artikel som bekräftade att det saknas vetenskaplig litteratur inom området. Bristen på kunskap inom området demenssjukdomar beskrivs även i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning som Socialstyrelsen utarbetat. Där finns rekommendationer som rangordnats högt trots svagt kunskapsunderlag bland annat som följd av att den åtgärd som föreslås är den enda eller bästa möjliga. Men det kan också vara en följd av att Socialstyrelsen bedömt att det inte är troligt att nya studier kommer att göras inom området alternativt att det av etiska skäl inte är möjligt att göra randomiserade kontrollerade studier. Enbart en pilotstudie hade mätt effekten av nyttan av ett tekniskt hjälpmedel, där individer med demensdiagnoser blev mera självständiga, men dock inte helt oberoende av hjälp från anhöriga eller vårdpersonal. I nästan alla artiklar kommer det fram att individer med mild till moderat demensdiagnos har störst nytta av kognitiva hjälpmedel och vardagsteknik. Efterhand som sjukdomen utvecklas blir det allt svårare att nyttja och förstå användningen av hjälpmedel och tekniken. Enklare hjälpmedel som en White board tavla där individen med demensdiagnos själv eller en annan person kan skriva dagens namn och datum har kanske lika stor effekt som en automatisk kalender som Förgätmigej almanackan. Andra studier och rapporter konkluderar att individer med demensdiagnos har nytta av kognitiva hjälpmedel och vardagsteknik allt från 3 veckor upp till 3 år och att de flesta ändå var beroende av hjälp. En del av dessa studier tog upp vikten av att ha god tid för en bra introduktion för att främja att hjälpmedlen används. Vikten av att förskrivaren träffar individen med demensdiagnos i ett så tidigt skede som möjligt poängteras, liksom att uppföljning av hjälpmedlen är viktig eftersom situationen för många individer med demensdiagnos kan försämras snabbt. Dessa resultat och synpunkter stämmer väl överens med den erfarenhet som arbetsterapeuterna i nätverksgruppen i Malmö har och som också tas upp i de nationella riktlinjerna för individer med 18

20 demensdiagnos. Ett par artiklar är spännande då de belyser svårigheter vid användningen av tekniska hjälpmedel och vardagsteknik. Den ena artikeln är en intervjustudie som belyser vilka hjälpmedel som är de viktigaste i vardagen och vilka som är svårast att använda i vardagen. Den andra artikeln är en kartläggning av hur kognitiv svikt kan utgöra ett hinder för individer med demensdiagnos i att använda tekniska hjälpmedel och vardagsteknik i vardagslivet. I studier där nya hemmaautomatiseringstekniker testats, verkar resultaten peka på att både individer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal får nytta av att de blir installerade. Sensorer eller annan elektronik som installeras i bostaden och på särskilt boende och som kopplas till datateknik och signalerar förändringar i beteendet eller omgivningen, kommer troligen att kräva en annan form för närvaro av vårdpersonal och anhörig. Dessa kan ge trygghet, och upplevelsen av oberoende hos individen med demensdiagnos utan att vara frihetsberövande. Det är bra mot bakgrund av att individer med demenssjukdom ofta har stor integritet. De kan känna sig kränkta om personal måste kontrollera om allting är i ordning, vilket ofta kan vara nödvändigt att göra ett par gånger om dagen eller dygnet. Forskningsresultat som presenteras i litteraturstudien har valts utifrån att i så stor utsträckning som möjligt ge svar på mina frågeställningar och problem som arbetsterapeuter möter i arbetet med att matcha hjälpmedel till individens behov och förmåga vilket kan upplevas som svårt ibland. Resultaten visar att ju tidigare man kan möta individer med demenssjukdomar och kognitiv svikt desto större chans att som arbetsterapeut kunna stödja och hjälpa individer med demenssjukdomar till ett så självständigt liv som möjligt utifrån deras förutsättningar och önskemål. Ett annat sätt att bidra till det är kanske att flera yrkesgrupper träffas och diskuterar vilka möjligheter det finns till samverkan och samspel, samt ett enhetligt bemötande och erbjudande till individer med demenssjukdom och deras anhöriga. En idé som verkar tilltalande är att placera olika professioner under samma tak och därmed verka för en obruten vårdkedja. Det har en del vårdtagare och deras anhöriga fört fram som önskemål. I Överenskommelsen som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne 2009) poängteras i bakgrunden vikten av etablerad samverkan Ambitionen är att rutinerna och samverkan ska vara så etablerade och smidiga att patienten inte märker om ansvaret övergår från en huvudman till en annan. (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne 2009 s. 3) Introduktion och träning av ett hjälpmedel kan vara problematiskt i de fall det behövs intensivträning över lång tid. Frågan är om arbetsterapeuten som ansvarar för träningen kan överlämna den till 19

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm SAMMANFATTNING Östersunds kommuns satsning på positioneringslarm med GPS-funktion ger kommunens demenssjuka möjlighet att med större trygghet fortsätta

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun!

Behovsanalys!i!Botkyrka!kommun! & BehovsanalysiBotkyrkakommun SamtbiståndshandläggardiskussioneriNackakommun. av Per'OlofSjöbergochMarieSjölinder 2010$09$02& & & 1 Slutrapport SilverTechnologyprojektetiBotkyrkakommun & Innehållsföreteckning&

Läs mer

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Vdk Vad kan hjälpmedel dlbtd betyda i vardagen för personer med Alzheimers sjukdom? - och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Lena Borell, Professor, KI Bakgrund

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik 1 (2) 2011-08-08 Tjänsteskrivelse Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Sofie Somers 08-523 063 78 sofie.somers@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Enhörna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Järna

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL

CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL CHECKLISTA INFÖR UTPROVNING AV TIDS- OCH PLANERINGSHJÄLPMEDEL 2013-03-11 En guide och hjälp för utprovare och förskrivare vid bedömning av problemområde och att ringa in lämplig vardagsteknik och/eller

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Anhörigstöd det lönar sig

Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Åtgärdsprogram. demens och tidshjälpmedel

Åtgärdsprogram. demens och tidshjälpmedel Åtgärdsprogram demens och tidshjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Författare: Marie Bergdahl, leg. arbetsterapeut, Marianne Johansson, leg. arbetsterapeut Foto: www.matton.se Ansvarig projektledare:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Dnr 1.7-42/2014 Sida 1 (8) 2014-02-04 Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 Stockholm Projektbeskrivning Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Sammanfattning

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Tänk på hur man kan kompensera - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Margot Granvik Foto: Robert Olsson Ansvarig handläggare: Catarina Brun Formgivning: Mediagruppen

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

En bättre demensvård där personalen är medicinen

En bättre demensvård där personalen är medicinen En bättre demensvård där personalen är medicinen Kerstin Åström, enhetschef Silverängen, Trelleborg Kristina Edvardsson, demenskoordinator, Trelleborgs kommun Eva Granvik, nationell koordinator BPSD-registret

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer