Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead."

Transkript

1 Organiska miljögifter PB DDT DIOXIN TDD PV TPM FURANER ALKYL-DF PENTAKLORFENOL ur sprids de i miljön? ur påverkas miljön och människors hälsa? ur kan riskerna begränsas? NONYLFENOLER AOX NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 1 Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead. 1

2 Organiska miljögifter, ett globalt problem Trots att utsläppen av långlivade organiska miljögifter som DDT, PB och dioxiner minskat kraftigt, finns dessa ämnen fortfarande kvar i miljön och i oss människor. Dessutom har nya ämnen med egenskaper som påminner om dessa klassiska miljögifter upptäckts i miljön under senare tid. Vilka egenskaper gör ett ämne till Maj-Lis Svärd har fungerat som projektledare. Peter önig står för formgivning och Niklas Johansson har faktagranskat utbildningspaketets overheadbilder och faktahäfte. För faktainnehållet i boken Organiska miljögifter står laes Bernes, författare, och den projektgrupp vars medlemmar anges i bokens förord. Innehåll Inledning bild 1-6 Omsättning i miljön bild 7-9 Effekter bild Risker bild ett miljögift? ur sprids ämnena i miljön? Vad har de för effekter på levande organismer? Naturvårdsverket inledde 1992 ett forskningsprogram för att bättre kunna bedöma vilka risker organiska miljögifter innebär för miljö och människors hälsa. Forskarnas resultat sammanfattas i boken Organiska miljögifter (Naturvårdsverket, Monitor 16). För att göra resultaten mer lättillgängliga och sprida kunskaperna om organiska miljögifter har boken kompletterats med ett utbildningspaket. Paketet innehåller, med eller utan boken, 21 stycken overheadbilder samt detta faktahäfte. äftet innehåller dels overheadbilderna i tryck, dels förklarande texter till bilderna. Tanken är att läraren/föreläsaren ska ha texthäftet som stöd när bilderna presenteras. Efter rubriken till varje bildtext följer ett par punkter som ska fungera som nyckelord när bilden presenteras. Faktahäftet kan även beställas separat, som klassuppsättning, eller så att deltagarna kan få med sig ett faktahäfte hem som dokumentation. Faktahäftet kan förstås också användas separat, utan overheadbilder och bok. Det tar drygt en timme att gå igenom och presentera hela paketet och för att lämna utrymme för frågor och för efterföljande diskussion krävs minst två lektionstimmar. Om tiden inte räcker för detta, kan Inledningen (bild 1-6) användas för att ge en kort översikt över ämnet. Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst, Stockholm Tel: , fax E-post: ISBN Foton: Omslag och bild 1: Människan, Ulrika Åling. ellen, Bengt Ekberg. Bild 10 och 16: Sälflock, Stefan Rosengren/ Naturbild. Bild 14: Mus, Naturbild/BB. Bild 15: Bo med ägg, Björn elander. avsörnsungar, Roine Karlsson. Bild 18: Klorakne, Marcello Monti. Illustration/grafik: Ulf Frödin, laes Bernes, Peter önig. Grafisk form: Peter önig. Text: Tore Wizelius/Naturvårdsverket. Tryck: Berlings Skogs, Trelleborg

3 Miljögifter ALDRIN Klorhaltigt insektsbekämpningsmedel som använts under efterkrigstiden. Det har stark toxisk verkan på såväl insekter som högre djur. Förbjudet i Sverige sedan Man har dock forsatt att tillverka ämnet i andra länder till för några år sedan. Aldrin omvandlas tämligen snabbt till dieldrin som är mer långlivat och finns fortfarande i den svenska faunan, liksom i modersmjölk, men i sjunkande halter. ALKYL-DF Dibensofuraner där vissa väteatomer ersatts med klor och andra med alkylgrupper som metyl ( 3 ) eller etyl ( 2 5 ). Bildas som biprodukt vid klorgasblekning och förekommer i sedimenten utanför massaindustrier. ALKYLFENOLER Industrikemikalie som fått spridning i naturmiljön. Se nonylfenoler. ALKYLKVIKSILVER se kvicksilver. AOX Adsorberbara organiskt bundna halogener. Ett mått som används vid analys av föroreningar i vatten. ARENOXID Bildas vid metabolisering av PB och omvandlas tämligen snabbt till andra ämnen. AROMATISKA KOLVÄTEN Dessa molekyler består av en eller flera bensenringar; sex kolatomer med varsin väteatom. Aromatiska kolväten är stabila, men deras stabilitet kan ökas ytterligare om en eller flera av väteatomerna byts ut mot halogener (fluor, klor, brom, jod). Många kända miljögifter, bland annat PB och DDT, är just halogenerade aromatiska kolväten. Se även kreosot. BPS En förkortning av Bis(4-klorfenyl)- sulfon, som är ett relativt nyupptäckt miljögift. Det används bland annat som komponent i vissa färger och värmetålig plast och kan bildas som förorening vid tillverkning av bekämpningsmedel. BPS har påträffats i abborre, gråsäl och havsörnsägg från Östersjöområdet i halter som är jämförbara med PBhalterna. BENS(A)PYREN Ett polyaromatiskt kolväte som bildas vid ofullständig förbränning och som bland annat förekommer i bilavgaser. Kan orsaka cancer och genetiska skador. BIS(4-KLORFENYL)SULFON Se BPS. BROMERADE FLAMSKYDDS- MEDEL Bromerade flamskyddsmedel tillverkas genom bromering av bifenyl (PBB) eller difenyletrar (PBDE). Används bland annat i kretskort och höljen till datorer och annan elektronisk eller elektrisk utrustning. Den omfattande datoriseringen har lett till att användningen ökat snabbt och har under de senaste åren uppgått till ca 2000 ton per år. Dessa ämnen kan så småningom läcka ut i miljön, där de uppträder på ungefär samma sätt som PB. Bromerade flamskyddsmedel har påvisats i Östersjöfaunan, liksom i modersjölk. Se även flamskyddsmedel. B. Se toxafen. P. Se klorparaffiner. DDA, DDD, DDE. Se DDT. DDT DDT är en förkortning av diklorfenyltrikloretan, men betecknas numera med 1,1,1-triklor-2,2-bis(4- klorfenyl)etan. Det är ett klassiskt insektsbekämpningsmedel och miljögift som började tillverkas på 1940-talet och sedan dess har producerats i över en miljon ton. I organismer omvandlas DDT efterhand till metaboliterna DDD och DDE. DDD omvandlas i sin tur till DDA som utsöndras ur kroppen. DDE är däremot svårnedbrytbart och kan lagras i fettrika vävnader i åratal. Den sammanlagda halten av DDT och dess metaboliter brukar betecknas med sddt (summa-ddt). Idag är det DDE som står för merparten av sddt-förekomsten hos svensk fauna och befolkning. DDT och DDE har stark giftverkan. DIELDRIN Klorhaltigt insektsbekämpningsmedel som använts under efterkrigstiden. Förbjudet i Sverige sedan Se aldrin. DIOXINER Med dioxiner menas här klorerade dibensodioxiner och dibensofuraner. En dioxin kallad TDD är det giftigaste ämne som människan framställt. Flera andra dioxiner har också en ytterst kraftfull toxisk verkan. De kan bildas som biprodukt (förorening) vid klorgasblekning av massa, vid förbränningsprocesser och vid tillverkning av vissa kemikalier som PB och bekämpningsmedel. Ämnen och tillverkningsprocesser som misstänks ge upphov till dioxiner är idag i stor utsträckning reglerade och utsläppen har minskat kraftigt. Dioxiner finns dock fortfarande i stort sett överallt i miljön, men i mycket små kvantiteter. Se även fenoxisyror. EOL Extraherbar organiskt bunden klor. EOX Extraherbara organiskt bundna halogener. FENOL Molekyl som består av en bensenring där en väteatom bytts ut mot en hydroxygrupp (O). FENOXISYROR Aktiv ingrediens i en rad kemiska bekämpningsmedel (bland annat hormoslyr) som användes för bekämpning av ogräs i jordbruket, 3

4 lövsly i skogsbruket och som avlövningsmedel under Vietnamkriget. Medlen visade sig vara förorenade med dioxiner och användningen stoppades i de flesta länder. Se dioxiner. FLAMSKYDDSMEDEL Klorparaffiner, PT, PN, PB och bromerade bifenyler (PBB), difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan (BD) och tetrabrombisfenol (TBBP-A) är effektiva flamskyddsmedel som förhindrar att material börjar brinna. De egenskaper som gör dem användbara i detta sammanhang gör dem emellertid också till långlivade organiska miljögifter. Se även bromerade flamskyddsmedel och respektive ämnen. FTALATER En grupp icke halogenerade organiska ämnen (innehåller varken klor eller andra halogener) som idag återfinns i miljön världen över. De används bl a som mjukgörare i PVplast. Ftalater är toxiska för alger och orsakar i höga doser hormonstörningar hos försöksdjur. os ryggradsdjur bryts de emellertid ner snabbt så att de inte ackumuleras i nämnvärd omfattning. FURANER Furaner är snarlika dioxiner och har liknande egenskaper, de kan ha kraftig giftverkan i mycket små mängder. De kan uppkomma som förorening vid olika kemiska processer eller vid förbränning. BD exabromcyklododekan. Ett flamskyddsmedel som påträffats i luftburna partiklar långt från föroreningskällor. Ämnet är toxiskt för vissa alger. Se flamskyddsmedel. B exaklorbensen. Användes i liten skala för behandling av utsäde mot svampsjukdomar fram till 1980 i Sverige. Ämnet utnyttjas i vissa länder som råvara inom den kemiska industrin, men merparten av B uppkommer som en oavsiktligt producerad förorening. Bioackumuleras bland annat i vattenlevande djur. exaklorcyklohexan. Ett insektsbekämpningsmedel som på grund av sin höga flyktighet är vida spritt i miljön. Ämnet finns i ett stort antal kemiska varianter med olika egenskaper. Användning av oraffinerad är numera stoppad i de flesta industriländer. Ämnet saluförs under namnet lindan som fortfarande används i ganska stor omfattning i många länder. är stabilt och toxiskt för vattenorganismer och högre djur och innebär risk för oönskade hälso- och miljöeffekter. I Sverige är lindan förbjudet sedan slutet av 1980-talet, men i Danmark och Norge får ämnet fortfarande användas i vissa sammanhang. Frankrike är idag en av världens största lindananvändare. EPTAKLOR Ingrediens i insektsbekämpningsmedlet klordan. ar också tillverkats separat som bekämpningsmedel. Se klordan. EPTAKLOR-EXO-EPOXID Uppstår vid nedbrytning av klordan och heptaklor. Ämnet är mer persistent än ursprungsämnet och mer toxiskt. EXABROMYKLODODEKAN Se BD. EXAKLORBENSEN. Se B. EXAKLORYKLOEXAN Se. ORMOSLYR. Se fenoxisyror. KLORDAN Insektsmedel som består av en blandning av över 140 olika komponenter som kemiskt är besläktade med aldrin och dieldrin. I Sverige har ämnet aldrig använts i större utsträckning och förbjöds helt I slutet av 1970-talet påträffades fortfarande klordan i fisk, fågel och säl i Östersjön. KLORFENOLER Ingrediens i utsläpp från massafabriker med klorblekning. Många av klorfenolerna och deras kemiska anförvanter är toxiska och de metaboliseras ofta i sedimenten av bakterier till andra ämnen som också har giftverkan och som är bioackumulerbara. Idag har samtliga svenska blekerier övergått till andra blekmedel klordioxid, väteperoxid och ozon och utsläppen har därmed i stort sett upphört. Men de klorföreningar som släpptes ut tidigare är ofta svårnedbrytbara och finns ännu kvar i sediment och bottenlevande djur utanför massafabrikerna. KLORPARAFFINER En grupp klorhaltiga ämnen som används som mjukgörare i golvmattor av PV, våtrumstapeter och elkablar, som skärvätskor eller flamskyddsmedel. Förkortas P eller PA. Sverige siktar på att avveckla användningen av klorparaffiner på frivillig väg senast under år KREOSOT Tillverkas av stenkolstjära och består till stor del av PA. Kreosot har länge utnyttjats som träskyddsmedel, och marken vid äldre träimpregneringsanläggningar och sågverk kan vara kraftigt förorenad med PA. Under senare år har användningen av kreosot minskat kraftigt i Sverige. KVIKSILVER Organiska kvicksilverföreningar, främst alkylkvicksilver, användes tidigare som bekämpningsmedel för att förhindra svampangrepp på utsäde. Många fåglar blev förgiftade och arter vanliga i jordbrukslandskapet minskade kraftigt, liksom vissa rovfåglar. Kvicksilverbetat utsäde är förbjudet i Sverige sedan LINDAN. Se. NONYLFENOLER Den vanligaste typen av alkylfenoler som spritts i miljön. Dessa ämnen innehåller varken klor, brom eller andra halogener. Nonylfenoler 4

5 används för att tillverka nonylfenoletoxylater som används i rengöringsoch avfettningsmedel för industriellt bruk. Giftverkan och bioackumulering av nonylfenoler har påvisats hos fisk och musslor. Nonylfenoler liknar könshormoner och kan störa könsfunktionerna. I Sverige har användningen minskat kraftigt men stora mängder tillverkas för export. PA Polyaromatiska kolväten. Se aromatiska kolväten. PBB Polybromerade bifenyler. Se bromerade flamskyddsmedel. PBDE Polybromerade difenyletrar. Se bromerade flamskyddsmedel. PA. Se klorparaffiner. PB Polyklorerade bifenyler. PB har sedan länge en särställning bland de industrikemikalier som blivit miljögifter. Det användes slutet i elektrisk utrustning, men spreds trots det i miljön. Eftersom ämnet är mycket stabilt ökade halterna successivt och ledde bland annat till att sälar, fåglar och fisk i Östersjön skadades. Användningen begränsades kraftigt 1978 och totalförbjöds i Sverige P. Se toxafen. PDD. Se dioxiner. PDF. Se dioxiner och furaner. PN Polyklorerade naftalener. Användes precis som PB som mjukgörare, isolervätska i elektrisk apparatur och i begränsad omfattning även som träskyddsmedel. Vissa varianter kan vara mycket långlivade och återfinns i levande organismer. PN har ofta förekommit som förorening i PB. Tillverkningen har upphört i vart fall i Europa men några förbud har inte införts. PP. Se pentaklorfenol. PT Polyklorerade terfenyler. ar använts som mjukgörare eller hydraulvätska. De anrikas på samma sätt som PB i levande vävnader och misstänks orsaka likartade skador. De har dock aldrig tillverkats i samma volym som PB. Inom EU gäller samma restriktioner för PT som för PB. PENTAKLORFENOL Bekämpningsmedel som har använts för impregnering av virke mot rötangrepp och för att förhindra svamptillväxt vid tillverkning av pappersmassa. Det är inte så långlivat men har kraftig giftverkan. I Sverige förbjöds användningen av PP som bekämpningsmedel 1978 men det tillverkas fortfarande i andra länder, dock i betydligt mindre mängder än tidigare. PP är allmänt spritt i miljön. POLYBROMERADE BIFENYLER Se bromerade flamskyddsmedel. POLYBROMERADE DIFENYL- ETRAR Se bromerade flamskyddsmedel. POLYYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN (PA). Se aromatiska kolväten. POLYKLORERADE BIFENYLER Se PB. POLYKLORERADE NAFTA- LENER. Se PN. POLYKLORERADE TER- FENYLER. Se PT. PV. POLYVINYLKLORID En typ av plast som vid förbränning kan ge upphov till dioxiner. Se även ftalater. TBBP-A Tetrabrombisfenol-A är det idag mest använda bromerade flamskyddsmedlet. Det ingår bland annat i epoxiplast. Se bromerade flamskyddsmedel. TBT. Se tributyltenn. TDD En variant av dioxin, som brukar betecknas som det giftigaste ämne människan någonsin har frambringat. Se dioxin. TPM Ett ganska nyupptäckt miljögift som påvisats bland annat hos sälar i Östersjön. Ämnet har producerats kommersiellt men tycks främst ha uppkommit som en biprodukt vid tillverkning av DDT. TETRABROMBISFENOL Se TBBP-A. TOXAFEN Ett insektsbekämpningsmedel som består av en blandning av många hundra olika ämnen, främst klorerade bornaner (B). Ämnet betecknas ibland med P. I Sverige har toxafen inte använts sedan 1956, men i många andra länder fick det ersätta DDT och var mellan 1972 och 1984 världens i särklass mest använda insektsbekämpningsmedel. Via atmosfären har ämnet spritts hundratals mil från de områden där det har använts. Det har påvisats bland annat i Östersjöns fauna. TRIBUTYLTENN Metallorganisk förening som utnyttjas i båtbottenfärger för att förhindra algpåväxt. TBT är skadligt för vissa havssnäckor redan vid mycket låga koncentrationer och i såväl Sverige som många andra länder har användning av TBT-färger på mindre båtar förbjudits. TRIS(4-KLORFENYL)METANOL Se TPM. 5

6 Ordförklaringar AKUMULATIONSBOTTEN Sjö- eller havsbotten där sedimenten successivt lagras över varandra så att de ämnen som sjunker till botten stannar kvar där. ANRIKNING Process som ökar halten av ett ämne, exempelvis anrikning av ett miljögift i en näringskedja. AVDUNSTNING Att ett ämne övergår till gasform så att det sprids till atmosfären. AVGIFTNINGSENZYM Enzym som omvandlar giftiga ämnen som bildats eller kommit in i organismen. BENSEN (RING) Organisk kemisk förening som består av en ring av sex kolatomer med var sin väteatom. BIOAKUMULERING Upplagring av ett stabilt ämne i levande vävnad så att halten blir högre än i omgivningen. BIOMAGNIFIKATION Anrikning av ett ämne längs näringskedjorna, halterna ökar från bytesdjur till rovdjur. BIOTILLGÄNGLIGET Förmåga hos ett ämne att tas upp av organismer. ENDOKRINA ORGAN Organ som producerar hormoner. GENOTOXISK Påverkan på arvsanlag, så att t.ex. mutationer uppstår. ALOGEN En grupp grundämnen (fluor, klor, brom, jod) med vissa gemensamma egenskaper. ALOGENERING Kemisk process där halogener binds till organiska föreningar. ORMONER Signalsubstanser som produceras av endokrina organ. Överför budskap mellan olika organ i kroppen på kemisk väg. YDROXYMETABOLIT Organisk förening där en väteatom ersatts med en O-grupp (vilket gör ämnet mer vattenlösligt). INITIERING Förändring av arvsmassan i en cell, som på sikt (genom promotion och progression) kan utvecklas till cancer. KLORAKNE udutslag som kan orsakas av exponering för dioxiner. KONDENSATION När ett ämne omvandlas från gasform till vätska eller fast form (motsatsen till avdunstning). KONGENER Olika varianter av en organisk förening som tillhör samma grupp. Kongenerna skiljer sig åt genom placeringen av grundämnen i molekylen, eller antalet atomer av olika slag. PB kan exempelvis förekomma i 209 olika varianter, där antalet kloratomer och deras inbördes positioner varierar. METABOLISM Ämnesomsättning, omvandling av ämnen i en organism. METABOLIT Ämne som bildas under ämnesomsättningen. MUTATION Förändring av arvsanlag, gener. Mutationer kan uppstå spontant, eller genom påverkan från radioaktiv strålning eller kemiska ämnen som kommer in i cellkärnan. NÄRINGSKEDJA Näringens väg genom ett ekosystem, från växter, via växtätare till rovdjur. Ett ekosystem består av ett otal näringskedjor som är sammanflätade till en näringsväv. ORGANISK FÖRENING Kemisk förening där kol ingår. ORGANISKA MILJÖGIFTER Organiska föreningar som kan skada levande organismer. PERSISTENT Stabil och därmed långlivad kemisk förening. PESTIID Bekämpningsmedel. PROGRESSION Utveckling av en godartad till en elakartad tumör. PROMOTION Kemisk påverkan under lång tid, av initierade celler. REEPTOR Ämne i cellväggen eller i cellen som kan fånga upp speciella ämnen (exempelvis hormoner) och förmedla deras kemiska budskap. SEDIMENT Avlagringar av organiskt och oorganiskt material, partiklar med mera på sjö- och havsbottnar. TOXISK Giftig. 6

7 Organiska miljögifter Inledning Bild 1 PB DDT DIOXIN TDD PV TPM FURANER ALKYL-DF PENTAKLORFENOL ur sprids de i miljön? ur påverkas miljön och människors hälsa? ur kan riskerna begränsas? NONYLFENOLER AOX NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 1 Organiska miljögifter Kända miljögifter toppen av ett isberg DDT, PB, dioxin kända miljögifter Nya organiska föreningar tillverkas och sprids Forskning ökar kunskaperna DDT, PB, dioxin. Dessa tre ord känner väl de flesta människor igen från tidningsrubriker och larmrapporter i media. Det är organiska föreningar som har egenskaper som gör dem till farliga miljögifter. DDT och PB förekommer inte naturligt i miljön. Dessa ämnen har tillverkats av den kemiska industrin. Dioxiner kan bildas vid förbränningsprocesser, men kan också uppkomma som förorening när vissa kemikalier tillverkas. Varje år kommer tusentals nya organiska föreningar ut på marknaden. De flesta är harmlösa, men några skapar problem när de sprids i miljön, där de kan stanna kvar i årtionden eller till och med sekler. Innan nya organiska ämnen får börja tillverkas och säljas kommersiellt, måste de testas för att utröna om de innebär några risker för hälsa och miljö. Idag finns alltså ett kontrollsystem. Det är bland de ämnen som har kommit ut på marknaden innan detta skyddsnät infördes som vi torde finna de mest riskabla ämnena idag. Att långlivade organiska föreningar vållar problem har varit känt sedan länge. Samhället har också infört begränsningar, förbud och avvecklingsplaner för att minska dessa ämnens påverkan på miljön. Kunskaperna om vilka ämnen som är farliga, hur de sprids i miljön och hur de påverkar djur och människor är dock fortfarande mycket begränsade. Vi känner inte till alla organiska miljögifter som förekommer i miljön. De ämnen vi känner till idag beskrivs ofta som toppen av ett isberg. Naturvårdsverket inledde 1992 ett forskningsprogram för att öka kunskaperna om organiska miljögifter och bättre kunna bedöma vilka risker de innebär för hälsa och miljö. Programmet avslutades En del av forskarnas resultat redovisas i boken Organiska miljögifter. Detta studiepaket beskriver enkelt och översiktligt vad organiska miljögifter är, hur de sprids, hur de påverkar miljön och människors hälsa, samt hur riskerna kan bedömas. Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål. Mål nr 12 handlar om Giftfri miljö och lyder: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vi har en generation på oss att arbeta för att uppnå detta mål. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats: 7

8 Vad är ett organiskt miljögift? l l l Bifenyl l l l l l PB - Polyklorerade bifenyler Miljögifter Bild 2 Många organiska miljögifter är långlivade l l är bioackumulerande ger kroniska skador l l l l exaklorbifenyl en av 209 varianter av PB NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 2 Vad är ett organiskt miljögift? Stabila långlivade ämnen kan ge kroniska skador Akut och kronisk toxicitet Stabila och långlivade organiska ämnen Ämnen som skadar levande organismer kallas toxiska (giftiga). När de förekommer i naturmiljön kallas de miljögifter. Ämnen som snabbt ger skador kallas akuttoxiska. Sådana ämnen är ofta kortlivade, skadorna i miljön blir därför ofta lokalt begränsade och upphör i regel när utsläppen stoppas. Stabila och långlivade organiska föreningar vållar däremot sällan akuta skador. Levande organismer utsätts i regel för relativt låga doser men under lång tid. Dessa ämnen ger störningar som ger tydliga effekter först efter en längre tid. Sådana ämnen kallas kroniskt toxiska. Det tar till exempel ofta många år från exponering för ett cancerframkallande ämne till att en cancertumör har utvecklats. Förutom giftigheten är den mest problematiska egenskapen hos dessa miljögifter deras stabilitet; de är svåra att bryta ner. De är långlivade, persistenta. De kan finnas kvar i miljön mycket lång tid, cirkulera i näringskedjorna utan att brytas ner och kan därför vålla skada under en lång tidsperiod. De hinner också transporteras långa sträckor med luft och vatten, så att de sprids och får effekter över mycket stora områden, till och med över hela jorden. Organiska ämnen utgör byggstenarna i alla levande organismer. De flesta organiska ämnen bryts lätt ner. Livsprocesserna består ju just av att komplicerade organiska föreningar, som har olika funktioner för organismerna, byggs upp och att andra föreningar sönderdelas under ämnesomsättningen för att frigöra energi. Men det går att tillverka organiska föreningar som är stabila. De kan vara mycket svårantändliga eller ha andra värdefulla egenskaper. Men sådana stabila organiska föreningar kan levande organismer inte bryta ner genom ämnesomsättningen. Vissa ämnen kan utsöndras från kroppen, andra lagras upp i fettvävnaderna. Fakta STABILA ORGANISKA FÖRENINGAR Stabila organiska föreningar består ofta (men inte alltid) av en eller flera bensenringar (se figur), där några av väteatomerna har bytts ut mot halogener, en grupp grundämnen där bland annat fluor, klor, brom och jod ingår. PB är en förkortning av polyklorerade bifenyler; en eller flera väteatomer i en bifenylmolekyl har ersatts av kloratomer. Det finns 209 olika varianter av PB där antalet kloratomer och deras inbördes positioner varierar. Egenskaperna hos olika PB-varianter (kongener) kan skilja sig avsevärt. 8

9 Biologiska egenskaper A Biotillgängligt: Ämnet kan tas upp av levande organismer. Miljögifter Bild 3 B Bioackumulering: alten i organismen (t ex fisk) är högre än i dess omgivning (vattnet). Biomagnifikation: alten ökar längs näringskedjan: strömming gädda havsörn. NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 3 Biologiska egenskaper Ämnen koncentreras i levande organismer Biotillgänglighet Bioackumulering Biomagnifikation Vissa miljögifter har sådana kemiska egenskaper att de tas upp och lagras i levande organismer. Ämnets fettlöslighet har stor betydelse för i vilken utsträckning det sker. Fettlösliga ämnen är svårlösliga i vatten, och söker sig därför till det fett som finns i vattnet, det vill säga till levande organismer, partiklar eller sediment av organiskt ursprung. alogenering av organiska ämnen minskar deras vattenlöslighet och ökar fettlösligheten. alterna av klorerade kolväten som PB kan vara tiotusentals högre i fisk än i vattnet som fisken lever i. Förmågan hos ett ämne att tas upp av levande vävnader kallas biotillgänglighet. Upplagringen av ett ämne i levande vävnad, där halten blir långt högre än i omgivningen, kallas bioackumulering. De byten som ett rovdjur äter under sin levnad uppgår till hundratals gånger den egna vikten. Bytesdjurens vävnader består till största delen av ämnen som rovdjuret kan bryta ner, men svårnedbrytbara organiska föreningar lagras i rovdjuret. Där kan dessa ämnen efterhand nå halter som är flera miljoner gånger så höga som i vattnet. alterna ökar alltså längs näringskedjan, från plankton och smådjur vidare till abborre, gädda för att bli mycket påtagliga hos rovdjuren i näringskedjans topp som havsörn, säl och utter. Denna anrikning längs näringskedjorna kallas biomagnifikation. Fakta BIOTILLGÄNGLIGET: Förmåga hos ett ämne att tas upp av organismer. BIOAKUMULERING: Upplagring av ett stabilt ämne så att halten blir högre än i omgivningen (förutsätter biotillgänglighet). BIOMAGNIFIKATION: Anrikning av ett ämne längs näringskedjorna, dvs. haltökning från bytesdjur till rovdjur (förutsätter bioackumulering). 9

10 DDT en historik Inledning Bild 4 A DDT upptäcks B Industriell tillverkning produktion och spridning skador i miljön orsaken till skadorna klarnar åtgärder mot spridning återhämtning A B D E F G Lokal fågeldöd D avsörnen minskar E Förbud i jordbruket F Förbud i skogsbruket G Bevis att DDT skadar havsörn avsörnen repar sig NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 4 DDT en historik DDT från mirakelmedel till miljöhot DDT Nobelprisbelönat insektsgift Samband misstänktes mellan DDT och skador Plötsligt fanns DDT överallt Skador förbud återhämtning Den schweiziske kemisten Paul Müller upptäckte i slutet på talet att en organisk kemisk förening som han hade tillverkat i sitt laboratorium kunde döda insekter mycket effektivt. Eftersom insekter kunde orsaka stora skador på grödor och minska skördarna, och malariamyggor spred sjukdom i tropikerna, var det en mycket användbar upptäckt. När andra världskriget tog slut började DDT därför att tillverkas industriellt och lanserades som ett effektivt insektsbekämpningsmedel och ett mirakelmedel för att utrota malaria. DDT var också mycket effektivt och Paul Müller tilldelades Nobelpriset i kemi Efter att DDT hade använts i ett antal år minskade dess effektivitet. Det visade sig att skadeinsekter hade blivit motståndskraftiga mot DDT. Doserna som spreds måste därför successivt öka. Efter ungefär tio år uppmärksammades skador i naturmiljön, framför allt att fåglar dog efter att insektsbekämpningsmedel hade spridits i ett område. Misstankarna riktades mot DDT. Efter ytterligare några år, omkring 1960, började orsakerna till skadorna klarna. Forskare visade också att DDT transporterades i miljön och vidare till djur och människor. DDT kunde påvisas i stort sett överallt, till och med i kvinnors modersmjölk. Eftersom det fanns starka skäl att misstänka att DDT orsakade skador förbjöds användning av DDT i Sverige inom jordbruket 1970, och några år senare även i skogsbruket. När DDT slutade spridas i Sverige minskade så småningom halterna i miljön. Sambandet mellan DDT och skador på havsörn blev vetenskapligt bevisat 1980, men först på 1990-talet har havsörnspopulationen i Sverige återhämtat sig. DDT är ett effektivt insektsbekämpningsmedel, bland annat för att ämnet är stabilt. Det var ett ämne som inte förekom naturligt i miljön, som var giftigt för vissa levande organismer, det var ju dess egenskap som insektsgift som var själva anledningen till att DDT tillverkades och spreds. Men det är ämnets stabilitet som gör det miljöfarligt. Det fortsätter att cirkulera i de naturliga systemen och anrikas i näringskedjorna tills halterna blir så höga att vissa arter skadas. Det dröjde flera år efter att DDT började användas i stor skala innan de skadliga effekterna upptäcktes. Det dröjde två decennier innan spridningen stoppades, tre decennier innan sambanden mellan DDT och dess skadeverkningar blev vetenskapligt bevisade och fyra decennier innan den skadade populationen - i detta fall havsörn - repade sig. Men DDT finns fortfarande spritt över hela jorden och förekommer i så gott som alla levande organismer, från pingvinerna i Antarktis till isbjörnarna i Arktis. DDT fungerade som en varningssignal. När långlivade organiska föreningar väl har spritts i miljön är det för sent att hejda deras effekter. 10

11 Aktuella miljögifter Bekämpningsmedel Industrikemikalier Polyaromatiska kolväten exaklorbensen Dioxiner Miljögifter Bild 5 DDT Dieldrin Klordan Toxafen Lindan PB Pentaklorfenol Klorparaffiner Flamskyddsmedel Alkylfenoler Förbränningsprodukter NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 5 Aktuella miljögifter Klassiska miljögifter och nya tillkommer Kemiska bekämpningsmedel Industrikemikalier Biprodukter vid tillverkning och förbränning DDT och andra klassiska miljögifter finns ännu idag kvar i levande organismer. Sedan 1940-talet har över en miljon ton DDT tillverkats och spridits i miljön, fast användningen i Sverige har varit begränsad. I vissa länder i Asien tillverkas och används DDT fortfarande, bland annat för att bekämpa malariamyggan, liksom andra kemiska bekämpningsmedel (aldrin, dieldrin, klordan, toxafen, lindan,, etc) som länge varit förbjudna i många i-länder. De sprids hit via luft och havsströmmar. PB och många andra ämnen som använts inom industrin har visat sig fungera som miljögifter. Minst 1,5 miljoner ton PB har tillverkats i världen. Det har använts som isolering i transformatorer och annan elektrisk utrustning, smörjmedel, hydraulolja, och som ingrediens i fogmassa och PV-plast. Långlivade organiska föreningar kan också bildas som biprodukter vid olika tillverkningsprocesser eller förbränning. Polyaromatiska kolväten (PA) finns bland annat i avgaser från motorfordon och bildas även vid vedeldning. Det är en stor grupp av ämnen. Vissa av dem, bland annat bens(a)pyren, är cancerframkallande och kan ge genetiska skador. Massaindustrin var länge den helt dominerande källan till utsläpp av klorhaltiga organiska föreningar. Nu har dock samtliga svenska massafabriker slutat använda klorgas som blekmedel och utsläppen har minskat starkt. Det finns dock kvar stora mängder klorföreningar i sediment i närheten av fabrikerna. En grupp ämnen som bildades som förorening vid klorgasblekning var dioxiner, som också förekom som förorening i bekämpningsmedlet hormoslyr. Dioxiner kan även bildas vid förbränning av klorhaltigt material, exempelvis PV-plast. Genom förbättrad förbränningsteknik har dioxinutsläppen från sopförbränningsanläggningar i Sverige idag minskat till en bråkdel av den nivå som rådde på 1980-talet. Alla stabila organiska föreningar som förekommer i miljön kan idag påvisas i levande organismer och i modersmjölk. De inlemmas i näringskedjorna och hamnar så småningom i livsmedel. Fortfarande upptäcks nya organiska föreningar som fått spridning i naturen och lagrats upp i levande organismer. Sannolikt återstår många att upptäcka. 11

12 Perspektiv på framtiden Långlivade organiska föreningar sprids över hela jorden. Det krävs därför internationella avtal. Det är även viktigt att övervaka vilka ämnen som förekommer i miljön. Inledning Bild 6 Stora mängder organiska miljögifter är inbyggda i samhället. Produkterna måste tas om hand så att gifterna inte hamnar i miljön. NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 6 Perspektiv på framtiden Vaksamhet och riskbedömning Långlivade miljöproblem Faror med nya ämnen upptäcks Lagar och internationella avtal Miljöövervakning och forskning De mest kända miljögifterna, som DDT och PB, finns ännu kvar i miljön. Stora mängder PB finns idag inbyggda i samhället, i fogmassa i byggnader, elektrisk utrustning och annat. Förr eller senare läcker detta PB ut i miljön om det inte tas om hand och förstörs på ett miljöriktigt sätt. Samtidigt uppdagas fortfarande nya ämnen som kan fungera som miljögifter. Ofta ingår de som beståndsdelar i olika produkter. Bromerade flamskyddsmedel, som bland annat finns i tyger och datorer, har uppmärksammats de senaste åren. Dessa ämnen har viktiga egenskaper och är svåra att ersätta. Biprodukter och föroreningar som uppstår under tillverkningsprocessen kan också utgöra problem. Samhället har under åren byggt upp ett allt finmaskigare nät för att sålla bort de kemikalier som kan innebära risker för människa och miljö. Idag kontrolleras nya ämnen noga innan de släpps ut på marknaden. Men många ämnen som tillkommit innan kontrollprogrammen infördes kan visa sig ha okända och farliga egenskaper upptäcktes skador på fisk i sjön Molnbyggen i Dalarna, som misstänks bero på att något miljögift sipprat ut från en avfallsdeponi i närheten av sjön. Men för att klargöra vilket ämne det rör sig om krävs ett avancerat kemiskt och biologiskt detektivarbete, som fortfarande pågår. Långlivade organiska föreningar sprids med tiden över hela jorden utan hänsyn till nationsgränser. Vilka ämnen som tillverkas och sprids i andra länder är det svårt för Sverige att påverka och kontrollera. Det dröjer också länge innan effekter visar sig och ännu längre tid innan sambanden mellan ett visst ämne och påvisade skador kan bevisas. För att förebygga skador och minska riskerna med långlivade organiska föreningar krävs internationella avtal om att begränsa användningen eller avveckla farliga ämnen. Skärpta regler för förvaring av avfall och effektiv övervakning av vilka ämnen som förekommer i miljön, så att motågärder kan sättas in på ett tidigt stadium, är andra viktiga åtgärder. Det behövs även ytterligare forskning för att klargöra effekter och utveckla nya analysmetoder som gör det möjligt att upptäcka ännu okända ämnen. 12

13 Spridningsvägar Omsättning i miljön Bild 7 Sprids via atmosfären avsbottnarna är slutstationen NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 7 Spridningsvägar Miljögifter sprids via atmosfären Sprids från rökgaser Avdunstar och sprids med vindarna Transporteras i näringskedjorna Djupa havs- och sjöbottnar är en slutstation Långlivade organiska föreningar kan påvisas i mark, vatten och levande organismer och finns överallt; i polartrakterna såväl som i våra tätorter. ur har de hamnat hundratals mil från de platser där de har tillverkats och använts? Det finns bara en förklaring: de sprids via atmosfären. Vissa ämnen bildas under förbränningsprocessen och sprids med rökgaser. Bland annat dioxiner kan bildas vid olika typer av förbränning och spridas vidare ut i miljön. De flesta miljögifter är flytande eller fasta, men de kan förångas även vid normal temperatur. Enstaka molekyler avdunstar ständigt till luften och sprids med vindarna. Eftersom de kan stanna kvar i luften länge sprids de över stora avstånd. Förr eller senare återvänder dessa ämnen ner till mark eller vatten, exempelvis med nederbörden. I miljön kan långlivade organiska föreningar bindas till partiklar och läggas fast i marken. Men de kan också tas upp av levande organismer och spridas i näringskedjorna eller avdunsta på nytt och transporteras vidare i lufthavet. Förr eller senare hamnar dock de flesta organiska föreningar via avrinning eller nederbörd i sjöar och hav. Eftersom de är svårlösliga i vatten binds dessa ämnen ofta till små partiklar, växtplankton eller annat fast material som så småningom sjunker till botten. På grunda bottnar där vattnet rör sig, i floder, vid stränder och grunda havsområden rörs partiklar upp och förs vidare i vattnet. Via plankton och bottenlevande smådjur kan föroreningarna åter komma in i näringskedjan. Först när de långlivade organiska föreningarna hamnar på större djup, på så kallade ackumulationsbottnar, når de sin slutstation. Där begravs de med tiden under tjocka sedimentlager. 13

14 alter i fisk Insjöfisk avsfisk PB 1 skalenhet på staplarna = 0,1 µg/g fett PB 1 skalenhet på staplarna = 0,1 µg/g fett Bolmen Storvindeln Omsättning i miljön Bild 8 B 1 skalenhet på staplarna = 0,01 µg/g fett B 1 skalenhet på staplarna = 0,01 µg/g fett Bolmen Storvindeln Abiskojaure Abiskojaure NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 8 alter i fisk alterna ofta högre i söder än i norr Ett ämnes flyktighet påverkar dess spridning PB-halter högre i söder B-halter lika i hela landet Östersjön en uppsamlingsplats för miljögifter De flesta utsläppskällorna till organiska miljögifter finns söder om Sverige, i länder med hög befolkningstäthet, intensiv trafik och där det finns många industrier och avfallsdeponier. alterna i miljön borde därför vara högre i söder än i norr. Ett ämnes flyktighet, hur lätt det avdunstar, spelar stor roll för hur det sprids. Ju flyktigare ett ämne är desto längre kan det spridas. Flyktigheten är i sin tur beroende av temperaturen. När luften blir för kall kondenseras ämnena från gas till fast form och faller till marken. Det talar för att halterna av långlivade organiska föreningar på sikt borde bli högre ju längre norrut man kommer. Undersökningar som har gjorts bekräftar dock inte detta till alla delar. Diagrammen visar halterna av PB och B* i insjöfisk respektive havsfisk. alten av PB i fisk är betydligt högre i Bolmen i Småland än i sjöarna Storvindeln och Abiskojaure i norra Sverige. alten av B är däremot närmast densamma i insjöar över hela landet. Sjöarna påverkas främst av nedfall från atmosfären, det finns få lokala utsläppskällor. Skillnaden mellan haltmönstren för PB och B beror bland annat på att PB inte är lika lättflyktigt som B. För havsfisk är mönstret i stort sett detsamma. alterna av PB är betydligt högre i söder än i norr, medan halterna av B är jämnare fördelade. * B hexaklorbensen. Se sid 4. 14

15 alterna sjunker PB-halter i bröstmjölk PB i gädda från Bolmen µg/g fettvikt PB i strömming från Landsort 10 Omsättning i miljön Bild 9 1 µg/g fettvikt %/år µg/g fettvikt -4 %/år NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 9 alterna sjunker Stopp för utsläpp får halterna att sjunka Miljögifter i naturen finns också hos människan Spädbarn mest utsatta alterna av klassiska miljögifter sjunker alterna av nya miljögifter kan fortfarande öka Intressanta frågor är förstås om halterna av miljögifter i naturen ökar eller minskar, liksom hur mycket miljögifter vi människor får i oss via födan. Miljögifter som påvisas i naturmiljön finns nästan alltid upplagrade även i människokroppen. En stor del av vårt intag av organiska miljögifter kommer från konsumtion av fet fisk. alterna hos människor är dock betydligt lägre än hos sälar och andra rovdjur i Östersjön. När det gäller människan har man bland annat mätt halterna av miljögifter i bröstmjölk. Spädbarn genomgår flera känsliga utvecklingsstadier, och modersmjölken är deras dominerande föda. Mjölken har hög fetthalt och kan innehålla betydande mängder miljögifter, som har lagrats i moderns kropp i decennier. Räknat per kilo kroppsvikt utsätts de flesta människor för större mängder miljögifter under spädbarnstiden än någon gång senare i livet. Lyckligtvis minskar halterna av PB och många andra välkända miljögifter i modersmjölk (diagrammet till vänster). I början av talet uppgick halterna till knappt 40 procent av de värden som uppmättes tjugo år tidigare. Det är ett resultat av de allt hårdare begränsningar som har införts för tillverkning och utsläpp av långlivade organiska föreningar. Från 1970 fram till 1995 har PB-halten hos gäddor i Bolmen sjunkit med i genomsnitt 5 procent per år och halten hos strömming vid Landsort i Östersjön sjunker med ca 4 procent per år. alterna av andra miljögifter som DDT och B uppvisar också en stadig minskning. Tyvärr finns det undantag från denna trend. Det gäller bland annat det bromerade flamskyddsmedlet PBDE, som kom i allmänt bruk först på 1970-talet. Sillgrissleägg från Stora Karlsö innehöll tjugo gånger så mycket PBDE i mitten på 1980-talet som i början på 1970-talet. Först på 1990-talet har halterna börjat sjunka. I modersmjölk stiger PBDE-halten. Bara ett fåtal ämnen har mätts och analyserats på ett systematiskt sätt under längre tidsperioder. Därför vet vi inte hur halterna av andra långlivade organiska föreningar i naturmiljön förändras. 15

16 Effekter Miljögift Molekyler eller Vävnader & organ Individer Effekter Bild 10 Skador upptäcks Artbestånd Forskning Individer Sälhonor sterila Vävnader & organ Skador på livmodern eller Skador på cellfunktioner Molekyler Strukturförändring NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 10 Skadeeffekter på olika nivåer Sambanden är svåra att klarlägga Effekter upptäcks hos artbestånd Primära effekter sker på molekylär nivå Sekundära effekter på vävnader, individer och bestånd Miljögifter utlöser en lång kedja av störningar i olika organismer. Men att ett ämne är ett miljögift upptäcks i regel först när dess effekter redan visat sig. Under 1960-talet minskade exempelvis bestånden av både gråsäl och havsörn i Sverige. När forskarna började leta efter orsakerna, visade det sig att sälarna hade sjukliga förändringar bland annat i livmodern, vilket försämrade deras fortplantningsförmåga. Örnarna häckade som de skulle, men äggens skal var så tunna att de gick sönder innan ungarna kläcktes. alterna av DDT, PB och andra miljögifter hos sälar och örnar kartlades. Efter ett intensivt forskningsarbete blev det möjligt att steg för steg klarlägga hur dessa ämnen påverkade olika organ. Att klarlägga de grundläggande orsakerna till skadorna är emellertid mycket svårt. PB och andra miljögifter består i praktiken av hela grupper av ämnen som är snarlika men som kan ha olika giftverkan. Olika organ påverkas på olika sätt. Skadeffekterna skiljer sig också hos olika arter och dessutom hos individer av olika ålder och kön inom samma art. Det förekommer en lång rad olika miljögifter i naturmiljön, vilket gör det svårt att särskilja vilka effekter som orsakas av respektive ämne. Slutligen kan miljögifter omvandlas av levande organismer, i bästa fall till ofarliga ämnen, men ibland till nya ämnen som har större giftverkan än de som ursprungligen togs upp från miljön. 16

17 Omvandling av PB A ytokrom 450 O l l l O I O I N O O l I I Effekter Bild 11 PB-molekyl (tetraklorbifenyl) Tyroxin (sköldkörtelhormon) B O ydroxygrupp l l l l ydroxymetabolit (stabil, mer vattenlöslig) NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 11 Omvandling av PB Miljögifter omvandlas av kroppens försvarssystem Människor och djur har flera försvarssystem Avgiftningsenzymer omvandlar främmande ämnen Enzymer är trubbiga vapen, som kan göra ont värre Växter och djur har under miljontals år fört en kamp för att överleva. Växter har under evolutionens gång utvecklat giftiga ämnen som är skadliga för växtätande djur, och djuren har i sin tur utvecklat metoder för att oskadliggöra dessa gifter. Djur och människor kan bilda en rad olika så kallade avgiftningsenzymer, som kan omvandla, metabolisera, främmande kemiska ämnen som kommer in i kroppen. Enzymerna i kroppens avgiftningssystem är sällan skräddarsydda för specifika främmande molekyler. Miljögifter förekommer heller inte naturligt i miljön. Inga arter har därför haft någon möjlighet att utveckla avgiftningsenzymer speciellt för dem. Enzymerna fungerar i regel ändå effektivt på många främmande ämnen, som till exempel kan göras mer vattenlösliga så att de snabbt utsöndras från kroppen. Men enzymerna är tveeggade vapen, i vissa fall kan de göra saken värre. Enzymerna kan göra vissa ämnen ännu giftigare, så att de kan orsaka mutationer. Då sätts cellens normala beteende ur spel och risken för cancer ökar. Vissa ämnen som bildas när kroppen omvandlar PB (Se Obildens A och B) liknar hormonet tyroxin () och passar som nyckeln i ett lås på det protein som transporterar tyroxin i blodet från sköldkörteln till andra organ. I stället för tyroxin transporteras då ett miljögift runt med blodet till olika organ. Det kan också leda till tyroxinbrist vilket kan ge ämnesomsättningsstörningar. Vissa miljögifter kan alltså störa kroppens hormonsystem. Andra miljögifter kan genom liknande mekanismer lagras i kroppen i stället för att utsöndras. De kan lagras i kroppsfett, lever, njure eller andra organ där de med tiden kan ge upphov till olika typer av skadeverkningar. Fakta En PB-molekyl består av två bensenringar där en eller flera väteatomer ersatts med kloratomer (A). När den kommer i kontakt med ett visst enzym i kroppen omvandlas PB-molekylen till en så kallad hydroxymetabolit (B). ydroxygruppen (O) ökar molekylens vattenlöslighet, så att den lättare kan utsöndras ur kroppen. Tyvärr liknar strukturen hos denna hydroxymetabolit (B) sköldkörtelhormonet tyroxin (), vilket leder till att PB-metaboliten stannar kvar i kroppen. 17

18 ypofys ormoner produceras av endokrina organ Sköldkörtel Vissa miljögifter kan agera som kroppens egna hormoner. ormoner Ett naturligt östrogen Bräss (thymus) Effekter Bild 12 Binjurar Bukspottkörtel Fenolgrupp Nonylfenol Njurar Äggstockar Testiklar Nonylfenol, som bl a används i rengöringsmedel, liknar naturligt östrogen. NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 12 ormoner Miljögifter kan härma hormoner Livsprocesserna består av kemiska reaktioner Reaktionerna samordnas av hormoner Miljögifter kan härma hormoner ormonbalansen kan rubbas Livsprocesserna består av ett närmast oöverskådligt nätverk av kemiska reaktioner, som styrs av olika signalsubstanser som överför budskap mellan olika celler och organ. De grundläggande skadorna av miljögifter inträffar i de ytterst invecklade processerna på molekylär nivå som pågår i och mellan enskilda celler. ormonerna produceras av endokrina organ; hypofysen, sköldkörteln, äggstockar, testiklar med flera. ormoner fångas upp av receptorer, som finns i cellernas membran (väggar) eller inuti cellerna. Varje receptor kan bara fånga upp ämnen som är byggda på ett speciellt sätt. När ett hormon binds till en receptor startar en kedjereaktion som påverkar cellens funktion. Flera miljögifter stör produktionen, transporten eller mottagningen av hormoner och andra signalsubstanser. Om främmande ämnen rubbar de kemiska processerna inne i cellerna får det naturligtvis allvarliga konsekvenser. En PB-metabolit kan inta samma plats som hormonet tyroxin i kroppens signalsystem (se föregående sida). Många andra miljögifter kan också agera på samma sätt som kroppens egna hormoner. Flera olika ämnen har likheter med det kvinnliga könshormonet östrogen. Bilden visar en östrogenmolekyl, som har en fenolgrupp i ena änden. Nonylfenol, ett ämne som används vid tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel, har en exakt likadan fenolgrupp, vilket gör att det fungerar som östrogen när ämnet hamnar i kroppen. Ämnen som fångas upp av cellernas östrogenreceptorer, som tar emot hormonets kemiska budskap och vidarebefordrar det till cellen, kallas östrogena. Andra ämnen, som är tillräckligt lika östrogen för att kopplas till cellernas receptorer, men inte aktiverar dem, kallas antiöstrogena, eftersom de hindrar det naturliga östrogenet att nå receptorn. Sådana ämnen rubbar hormonbalansen. os vuxna styr könshormoner könsdrift, spermieproduktion, menstruationscykel och graviditet. Könshormonerna spelar också en viktig roll under fosterutvecklingen. 18

19 ancer Initiering Promotion Progression godartad tumör Effekter Bild 13 elakartad tumör med dottersvulst Strålning eller kemikalier. Fortsatt påverkan av något kemiskt ämne. En godartad tumör kan sedan snabbt utvecklas till en elakartad tumör utan fortsatt kemisk påverkan. NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 13 ancer ancer resultat av en lång process Initiering promotion progression Miljögifter kan framkalla cancer En del långlivade organiska föreningar är cancerframkallande, vissa kan initiera cancer, andra fungerar som promotorer. Dioxiner, som är mycket kraftfulla promotorer, ger hudtumörer hos möss och levercancer hos råttor. Även PB och andra miljögifter har visat sig kunna bidra till utvecklingen av cancer. Också i detta sammanhang är det deras stabilitet som är farlig. De lagras i kroppen och kan då fungera som promotorer under tillräckligt lång tid för att orsaka cancer. ancerutvecklingen kan delas in i tre olika stadier; initiering, promotion och progression. Utveckling av en tumör initieras genom att arvsmassan i en cellkärna förändras. Det kan ske genom att cellen utsätts för strålning eller genom att ett främmande kemiskt ämne kommer in i cellkärnan och skadar en gen. En tumör bildas genom att en cell med skadad arvsmassa börjar dela sig onormalt ofta. Den bildar kopior av sig själv. Det räcker dock inte att en enskild cell har initierats. Initieringen måste följas av promotion, som något annat kemiskt ämne kan stå för. Promotionen kan till exempel innebära att kanalerna i cellväggarna försvinner så att omgivande celler inte kan hindra att den skadade cellen börjar dela sig okontrollerat. Om promotionen pågår under lång tid bildas en anhopning av celler med förändrade egenskaper; ett förstadium till cancer. Om promotionen upphör kan tumörutvecklingen stanna upp. För att utveckla cancer hos människa krävs i regel lång tid, tio till tjugo år. Godartade tumörer kan emellertid utvecklas till elakartade tumörer, som växer och sprider sig okontrollerat. Det kallas för progression. Denna tycks kunna äga rum utan fortsatt kemisk påverkan på cellerna. ancerns utveckling kan då inte längre stoppas ens om de ämnen som fungerar som promotorer försvinner ur kroppen. 19

20 Nervsystem Effekter av DDT på möss vid olika tillfällen i späd ålder Effekter Bild Antal rörelser under första timmen i ny miljö (i vuxen ålder) DDT tillförd vid 3 dygns ålder DDT tillförd vid 10 dygns ålder DDT tillförd vid 19 dygns ålder Möss som tillförts DDT vid tio dagars ålder har svårare att anpassa sig till en ny miljö. Det kan bero på att hjärnans utveckling påverkats av DDT obehandlade djur behandlade djur minuter Beteende som signifikant avviker från det normala NATURVÅRDSVERKET 1999, ORGANISKA MILJÖGIFTER, BILD 14 Nervsystem Nervsystemets utveckling kan påverkas Miljögifter påverkar nervsystemets utveckling Foster och spädbarn känsligast Beteenderubbningar påvisade hos försöksdjur Miljögifter kan skada nervsystemet. Kemiska insektsbekämpningsmedel som exempelvis DDT utövar sin giftverkan just på nervsystemet. Såväl hos insekter som hos däggdjur leder akut DDT-förgiftning till darrningar, kramper och försämrad koordinationsförmåga. Om foster eller unga individer utsätts för miljögifter som påverkar nervsystemets utveckling, kan det leda till beteenderubbningar och försämra den mentala kapaciteten senare i livet. Nervsystemet har små möjligheter att reparera skador, och dessa blir därför ofta bestående. Djurförsök har visat att känsligheten för miljögifter är särskilt hög under en period då hjärnan växer snabbt. Under denna kritiska fas kan även låga doser av DDT, PB och andra miljögifter ge bestående skador på motoriken, inlärningsförmågan och minnet. Dessa djur blir dessutom extra känsliga för miljögifter under resten av livet. När möss flyttas till en ny miljö är de till en början mycket aktiva och nyfikna, men deras aktivitet minskar raskt när de bekantat sig med den främmande omgivningen. Möss som inte utsatts för DDT vid späd ålder (de ljusa staplarna) beter sig på det viset; efter minuter har de stillat sin nyfikenhet. Möss som tillförts DDT vid tre dygns ålder (vänstra diagrammet) eller vid 19 dygns ålder (högra diagrammet) beter sig också i stort sett normalt. Möss som tillförts DDT vid tio dygns ålder, då deras hjärnor växer som mest, beter sig emellertid helt annorlunda som vuxna. De fortsätter att vara mycket aktiva och deras nyfikenhet blir inte stillad. Denna ökade aktivitet (hyperaktivitet) kan bero på en oförmåga att tolka intrycken i den nya omgivningen, vilket i sin tur kan bero på att deras hjärna har skadats av DDT. os människan inleds motsvarande snabba och störningskänsliga utveckling av det centrala nervsystemet redan under senare delen av fosterstadiet och fortsätter några månader efter födseln. För ett antal år sedan blev diande spädbarn utsatta för jämförbara kvantiteter DDT (per kilo kroppsvikt) som musungarna i ovan nämnda försök. Riskerna för att långlivade organiska föreningar ska ge effekter på människor är därför uppenbara. 20

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Datum 2013-09-28 PM Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Följande PM behandlar några aspekter som Länsstyrelsen i Jönköpings län anser kan komma till

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BASF Coatings Safety Week. Andning

BASF Coatings Safety Week. Andning Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter

Läs mer

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Varor och material Elektronik Bly och dess - C, E, R, T Kommer att förbjudas inom EU år 2006 för

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 En giftfri jul Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Kemikalier/gifter Var kommer de ifrån? Vad kan de orsaka? Hormonstörande ämnen Cocktaileffekten

Läs mer

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Välkommen Till en temakväll där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Vad är det som gäller? Båtuppläggningsplatserna är förgiftade, spridningen

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Afumex halogenfria kablar. Ett tryggt och säkert val.

Afumex halogenfria kablar. Ett tryggt och säkert val. Afumex halogenfria kablar Ett tryggt och säkert val. Halogenfria kablar kan rädda liv! Man hittar helt enkelt inte ut när det brinner i en lokal med PVC-kablar. Vi arbetar mycket fokuserat med att förespråka

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer