Karlskoga kommun Delårsrapport januari april 2015 KS

Transkript

1 Karlskoga kommun Delårsrapport januari april KS.0014

2 Innehåll Ekonomisk analys... 3 Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys , kassaflödes- och balansräkning (tkr)... 4 Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - april (tkr)... 7 Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr)... 8 Kommunens investeringskostnader (tkr)... 8 Noter och redovisningsprinciper... 8 Personalanalys God ekonomisk hushållning Finansiella mål Fullmäktigemålen Kvalitetsarbete Kommunfullmäktige Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse socialnämnden Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse kultur- och föreningsnämnden Verksamhetsberättelse samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse myndighetsnämnden Verksamhetsberättelse folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse gymnasienämnden Karlskoga kommunhus AB Karlskoga Energi & Miljö AB Karlskogahem AB Karlskoga Näringsliv & Turism Parkeringsbolaget Råkan Övriga nämnder och förbund Administrativ nämnd - Lönecentrum östra Värmland Östra Värmlands överförmyndarnämnd Bergslagens Räddningstjänstförbund

3 Delårsrapport januari - april 3 (108) Ekonomisk analys Sammanfattande kommentarer ekonomisk analys Kommunen totalt Utfallet för hela kommunen för perioden januari-april visar ett positivt resultat på 15,0 mnkr eller +2,9 procent av faktiska skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognostiserat resultat för helåret är +14,9 mnkr eller +1,0 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta skulle innebära en negativ avvikelse mot budget med -11,0 mnkr. Förklaringar till avvikelsen är -18,6 mnkr i drift nämnder/styrelse (se nedan för mer detaljer), +10,0 mnkr återbetalning av AFA försäkringspremier avseende 2004 (estimerat belopp), -0,7 mnkr i försämrad skatteunderlagsprognos (SKL cirkulär 15:15 daterad ) jämfört med budget samt -1,7 mnkr i övrig finansförvaltning. Driftredovisning för nämnder/styrelse Utfallet i driftredovisningen för samtliga nämnder/styrelse för perioden januari-april är 484,4 mnkr vilket är +3,1 mnkr jämfört med budget. Största avvikelserna mot budget har Kommunstyrelsen +4,2 mnkr, Gymnasienämnden +2,1 mnkr, Samhällsbyggnadsnämnden -2,1 mnkr samt Barn- och utbildningsnämnden - 1,7 mnkr. Prognostiserad driftredovisning för helåret är 1 481,1 mnkr vilket skulle innebära en negativ avvikelse mot budget med -18,6 mnkr. De största avvikelserna per nämnd är följande: Kommunfullmäktige prognostiserar -1,5 mnkr beroende på avvikelse på arvoden och partistöd. Kommunstyrelsen prognostiserar -8,4 mnkr mot budget. Den negativa avvikelsen beror på sociala investeringar till projekten Från etablering till anställning, Projekt 1:1, Digitala lärverktyg samt bidrag till Svenska Migrationscentret. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar -6,2 mnkr beroende på barn- och elevökningar jämfört med budget samt ökade kostnader för skolskjutsar. Socialnämnden prognostiserar -2,0 mnkr beroende på osäkerhet på ersättningar från Migrationsverket samt kostnader försörjningsstöd. Investeringar Investeringsutgifter per sista april uppgår till 10,5 mnkr. Prognos investeringsutgifter för helåret är 79,3 mnkr vilket skulle innebära att 6,2 mnkr av budget inte kommer att förbrukas. 6,0 mnkr önskas överföras till nästa år. Kommunala bolag Karlskoga Kommunhus AB Utfallet per sista april följer budget. Årsprognosen följer även den budget vilket innebär -26,6 mnkr i resultat efter finansiella poster men efter koncernbidrag från dotterbolag blir årets resultat +-0. Karlskoga Energi och Miljö AB utfall per sista april är +46,0 mnkr vilket är -4,4 mnkr jämfört med budget. Prognos för helåret är +56,8 mnkr vilket skulle innebära -5,2 mnkr jämfört med budget. Avvikelserna förklaras i båda fallen främst av låg försäljning av värme och elnättjänster till följd av milt väder men även låga elpriser som påverkar vattenkraftens resultat. Karlskogahem AB utfall per sista april är +7,4 mnkr vilket är i nivå med budget. Årsprognosen är +11,0 mnkr vilket även den är i nivå med budget. 3

4 Delårsrapport januari - april 4 (108) -, kassaflödes- och balansräkning (tkr) Delår Bokslut Delår Prognos Budget räkning jan-april jan-april Avvikelse Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande post Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag m.m Finansiella intäkter Finansiella kostnader före extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Årets resultat i % av skatt+gen. statsbidrag 4,6% 2,5% 2,9% 1,0% 1,7% 4

5 Delårsrapport januari - april 5 (108) Kassaflödesanalys Delår Bokslut Delår jan-april jan-april Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Medel från finansierings-verksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

6 Delårsrapport januari - april 6 (108) Balansräkning (tkr) Delår Bokslut Delår jan-april jan-april Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder

7 Delårsrapport januari - april 7 (108) Driftredovisning i sammandrag, netto, januari - april (tkr) Delår Utfall Bokslut Prognos Budget Avvikelse jan-apr jan-apr Kommunfullmäktige och revisionen Kommunstyrelsen Östra Värmlands överförmyndarnämnd Administrativ nämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Valnämnden 673 Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning (omvänt plus/minustecken) Budgeterat resultat i förhållande till budget

8 Delårsrapport januari - april 8 (108) Sammanställd redovisning av treårsbudget (tkr) i förhållande till Ingående balans Utfall Prognos Prognos budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa Kommunens investeringskostnader (tkr) Utfall jan-april Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa investeringsutgifter Noter och redovisningsprinciper Bokslutskommentarer Jan-apr Jan-apr Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisningen Avgår: Interna intäkter Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Extraordinära intäkter 0 0 Externa intäkter verksamheten

9 Delårsrapport januari - april 9 (108) Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisningen Avgår: Interna kostnader Utjämningsavgift Finansiella kostnader Avskrivningar Externa kostnader verksamheten Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar För redovisningen gäller lagen om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning ger rekommendationer som är normgivande för den kommunala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter samt till viss del avseende materiella anläggningstillgångar. Kommunen har påbörjat ett arbeta att identifiera exploateringsfastigheter och i redovisningen flytta över dessa från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar. Detta arbete är ännu inte klart. För materiella anläggningstillgångar påbörjas avskrivningen månaden efter att den tagits i bruk, vilket är en avvikelse från rekommendationen. Kommunen har inte heller genomfört förändringen till komponentavskrivning. Byte av redovisningsprincip Under året gjordes inga ändringar av redovisningsprinciper. Pensionsskulden Pensionsskulden är kommunens beräknade framtida skuld till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd på cirka 80 år. Den samlade pensionsskulden redovisas under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder, under rubriken ansvarsförbindelser som ligger under posten inom linjen utanför balansräkningen. Under avsättningar redovisas årets och tidigare års intjänade förmånspensioner. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under verksamhetsåret och som ska betalas ut i slutet av mars nästa år. Under ansvarsförbindelser redovisas de pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt ett fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Finansiella instrument Karlskoga kommun arbetar med räntederivat i syfte att uppnå önskad risknivå i den långfristiga upplåningen som för närvarande sker helt och hållet till rörlig ränta. Räntederivaten bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmarna som räntekostnad. 9

10 Delårsrapport januari - april 10 (108) Personalanalys Sammanfattande analys Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat från 2287 till Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 samt socialförvaltningen med 14, medan barn och utbildning har minskat med 6. Ökningen inom socialförvaltningen är kopplade till ökat antal konverteringar (till följda av Lagen om anställningsskydd) samt ökat uppdrag för ensamkommande barn. Gymnasieförvaltningens ökning finns inom gymnasiesärskolan. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 1,1 procentenhet jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 8,2 procent. Totalt sett så är det kvinnornas sjukfrånvaro som ökar. Mest ökar den i åldersgruppen 50 år och äldre. Andelen personer utan sjukfrånvaro har ökat marginellt jämfört med samma period. Trots att sjukfrånvaron ökat totalt sett så ökar samtidigt andelen personer som inte har någon sjukfrånvaro alls. Det kan förklaras genom att det inte är fler personer som har sjukfrånvaro utan de som har sjukfrånvaro är borta längre tid. Det syns också tydligt när man tittar på inom vilka intervall som sjukfrånvaron ökat, där antalet sjukfrånvaro tillfällen i snitt per anställd har minskat medan antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd har ökat. Arbetet med analys av sjukfrånvaron fortsätter och kommunstyrelsens arbetstutskott följer upp arbetet regelbundet. Personal utan sjukfrånvaro Frisknärvaro Inför har vi sett över urvalet för frisknärvaron, så att vi ska få en så rätt bild som möjligt, det innebär att siffrorna från inte överensstämmer med de som redovisades vid delårsrapport 1. Andelen personer utan sjukfrånvaro har ökat marginellt jämfört med samma period. Variationen mellan ligger mellan 69 och 42 procent. Det innebär att på samhällsbyggnadsförvaltningen har nästan sju av tio varit friska under årets första fyra månader. Trots att sjukfrånvaron ökat totalt sett så ökar samtidigt andelen personer som inte har någon sjukfrånvaro alls. Det kan förklaras genom att det inte är fler personer som har sjukfrånvaro utan de som har sjukfrånvaro är borta längre tid. Det syns också tydligt när man tittar på inom vilka intervall som sjukfrånvaron ökat, där antalet sjukfrånvaro tillfällen i snitt per anställd har minskat medan antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd har ökat. Månadsavlönade utan sjukfrånvaro, jan apr jämfört med (procent av anställda) 10

11 Delårsrapport januari - april 11 (108) Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 1,1 procentenhet jämfört med samma period förra året, och ligger nu på 8,2 procent. Två förvaltningar har lägre sjukfrånvaron och folkhälsoförvaltningen som legat högst ligger på samma nivå som tidigare. Det är positivt att trenden inte fortsätter uppåt. Högst sjukfrånvaro har socialförvaltningen och det är inom vård och omsorg, vårdboenden som sjukfrånvaron ökat mest. Förvaltningen har påbörjat arbete med analyser på enhetsnivå för att kunna hejda utvecklingen. Generellt sett över hela kommunen ser vi att långtidssjukfrånvaron är den som ökar mest, vilket kan avläsas i att pågående rehabiliteringsärenden blir längre och orsakerna flera. Totalt sett så är det kvinnornas sjukfrånvaro som ökar. Mest ökar den i åldersgruppen 50 år och äldre. Männens sjukfrånvaro har däremot minskat, men eftersom andelen män i kommunen ligger runt 17 procent slår den lägre sjukfrånvaron på männen inte igenom på totalen. Total sjukfrånvaro per förvaltning, jan april jämfört med (procent), månadsavlönade Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder, jan april och (procent av ordinarie arbetad tid) januari april januari april kvinnor män kvinnor män - 29 år 5,4 2,6 5,0 3, år 8,7 3,9 7,1 3,9 50 år - 10,7 4,8 8,7 5,7 Totalt 9,3 4,2 7,6 4,7 Upprepad korttidsfrånvaro Antal personer med upprepad sjukfrånvaro har inte förändrats så mycket att det går att se någon trend. Det varierar mellan månader och sammantaget kan man säga att antalet personer som haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under senaste 12 månaderna ligger relativt konstant. 11

12 Delårsrapport januari - april 12 (108) Upprepad korttidsfrånvaro under jan april jämfört med (antal personer) januari februari mars april Barn- och utbildningsförvaltningen Folkhälsoförvaltningen Gymnasieförvaltningen Kommunstyrelsens ledningskontor Kultur- och föreningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Totalt Långtidssjukfrånvaro Andelen långtidssjukfrånvaro ökar för båda könen, sett till totalen. I åldersintervallet upp till 29 år har långtidssjukfrånvaron minskat både för kvinnor och män, men för övriga åldersgrupper ökar den. I kultur och föreningsförvaltningen består över 70 procent av all sjukfrånvaro av långtidssjukfrånvaro, medan barn och utbildningsförvaltningen har en långtidssjukfrånvaro på knappt 47 procent. Anledningen till att långtidssjukfrånvaron ökar kan vara kopplat till långa väntetider för utredningar, behandlingar, avstämningsmöten samt ökat antal sjukfall med psykisk ohälsa som tar längre tid att rehabilitera sig från. Vi kan som arbetsgivare inte se någon tydlig ökning av antalet arbetsrelaterade sjukfall, men varje sjukfall är självklart arbetspåverkande. Särskilt då vi vet att återgång till arbetet efter en långtidssjukskrivning är påfrestande främst för den enskilde men även för arbetslaget som helhet. Därför är det viktigt att arbeta för att skapa möjlighet till mjukstart och förståelse i arbetsgrupperna vid återgång i arbete. Långtidssjukfrånvaron av den totala sjukfrånvaron (procent) januari april januari april kvinnor män kvinnor män - 29 år 10,9 3,9 19,3 14, år 53,5 40,9 42,3 36,6 50 år - 56,9 49,0 50,4 45,5 Totalt 52,9 42,2 45,1 39,7 Personal Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat från 2287 till Gymnasieförvaltningen har ökat med 8 samt socialförvaltningen med 14, medan barn och utbildning har minskat med 6. Ökningen inom socialförvaltningen är kopplade till ökat antal konverteringar (till följda av Lagen om Anställnings Skydd) samt ökat uppdrag för ensamkommande barn (HVB hem, träningsboende och utsluss). Gymnasieförvaltningens ökning finns inom gymnasiesärskolan. Vi har 82 procent kvinnor och 18 procent tillsvidareanställda årsarbetare. hade vi en fördelning på 83 procent kvinnor och 17 procent män vilket ger en liten förbättring av andel män. Tre förvaltningar har vad man kan kalla jämn könsfördelning, det vill säga att fördelningen ligger inom spannet (40-60). Det är gymnasieförvaltningen, kultur och föreningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, övriga är klart kvinnodominerade. 12

13 Delårsrapport januari - april 13 (108) Årsarbetare fördelat på förvaltning, 30 april jämfört med 30 april (antal) Årsarbetare per förvaltning fördelat på kön, 30 april jämfört med 30 april (antal) 13

14 Delårsrapport januari - april 14 (108) God ekonomisk hushållning Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital, dvs. årets resultat, ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 31,1 mnkr enligt budget. Budgeterat resultat för var 25,8 mnkr och avviker således från resultatmålet. Prognosen för helåret per 30 april visar 15,0 mnkr vilket skulle innebära att målet inte nås. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år 2016 och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Avskrivningarna för är budgeterade till 67,8 mnkr. Investeringsnivå för enligt fastställd investeringsplan i budget är 56,2 mnkr med då ombudgeteringar från på investeringsprojekt som inte avslutats tillkommer, kommer målet inte att nås. Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Fullmäktigemålen Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten 14

15 Delårsrapport januari - april 15 (108) Medborgar-/brukarperspektiv Arbetet med att utveckla trygghetsfrågorna fortgår. Bland annat fortgår samarbetet mellan polisen och kommunen i syfte att utarbeta så kallade medborgarlöften, vilket är en del av den nya styrningen av polisen. Medborgarlöftena ska innehålla det som medborgarna lokalt upplever som problem. Bedömning av måluppfyllelsen för målen under medborgar-/brukarperspektivet är svårbedömd. Få mätningar har genomförts och få uppgifter om genomförda eller planerade åtgärder finns angivna. Två av målen bedöms dock vara möjliga att delvis uppnås. Ett av målen går inte att bedöma i dagsläget. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga Förra årets resultat visade ingen större skillnad jämfört med tidigare. Kvinnornas upplevda trygghet minskade däremot. Se vidare kommentaren till Anmälda våldsbrott. Trygghet och studiero är två områden som är angelägna för goda studieresultat Förra årets resultat är likvärdigt med resultatet för Både pojkarnas och flickornas resultat är samstämmiga med länets. Flickors upplevelse av trygghet är ett utvecklingsområde. Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs. Ett projekt angående jämlik och jämställd hälsa har startat i syfte att bredda kommunernas arbete kring social trygghet. et från föregående års mätning har förbättrats totalt sett för grundskolan. Skillnaden i resultat för flickor och pojkar i åk 5 är liten, däremot uppger pojkarna i åk 8 något större trygghet än flickorna. Eleverna i åk 5 uppger en större trygghet än eleverna i åk 8. et för grundsärskolan är sämre än föregående år. Observera att det Trend Jämf () () 15

16 Delårsrapport januari - april 16 (108) låga elevantalet för grundsärskolan innebär att varje elevsvar motsvarar sex procentenheter. Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla Ett verktyg för mätning av tillgänglighet av lokaler har tagits fram. Mätningar visar att vi redan har nått målnivån. Anmälda våldsbrott Fokus inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet kommer under att ligga på den nya samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och Polismyndigheten. Överenskommelsen ska bygga på den lokala problembilden och innehålla medborgarlöften. Ett omfattande arbete pågår med förberedelser och implementering av arbetet. Polisen kommer även att tillsätta en särskild kommunpolis. (2013) Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott Ej mätt. Mäts under slutet av året. Helhetsbedömning av kommunen som en plats att leva och bo på Arbete pågår med att identifiera åtgärder som ökar Karlskogas attraktivitet som boendeort. Ökat bostadsbyggande bedöms vara en mycket viktig faktor. () Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Förra årets resultat var bra. Sedan januari har inga nya resultat från brukarundersökningar rapporterats. Diskussioner pågår om att hitta andra och mer kontinuerliga metoder för att undersöka brukarnöjdheten. et för bemötande förra året var betydligt lägre än resultatet för et är också betydligt lägre än genomsnittet för andra kommuner. Svängningar i resultaten kan bero på att vi inte systematiskt arbetar med () 16

17 Delårsrapport januari - april 17 (108) Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter Antal ferieplatser Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 1 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och bemötandefrågan inom kommunen. Sedan mätningen genomfördes har riktlinjer för bemötande och service tagits fram, vilka ska implementeras under. Inga nya resultat har rapporterats sedan januari. Riktlinjer för service och bemötande är framtagna och ska implementeras under. Se även kommentaren ovan om metoder för mer kontinuerliga undersökningar. Medborgarundersökningen genomförs vartannat år. Under kommer fler aktiviteter att genomföras vad gäller medborgarinflytande, återkoppling av genomförda medborgardialoger samt ett antal dialoger. En handbok har tagits fram i hur man genomför medborgardialoger. Antalet framtagna platser för sommaren är 240, vilket är 10 platser fler än målvärdet. Alla ungdomar i årskurs 9, som sökte feriepraktikplats i rätt tid, kommer att erbjudas en ferieplats. I likhet med tidigare år planerar de två fritidsgårdarna sina öppettider så att de kompletterar varandra och kan erbjuda så generösa öppettider som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Föreningarna har inte kunnat ge några konkreta svar på om det finns barn och unga med i föreningarna som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Man tror det, men det finns inget bra sätt att mäta detta. En nollmätning genomförs i juni. En ansökan om medel för att utveckla systematik för () 1 Stacken och Skrantagården 17

18 Delårsrapport januari - april 18 (108) förebyggande insatser verksamheter så som Rymden har beviljats av Folkhälsomyndigheten. för styrmått Styrmått Målvärde 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) 59 kv 57 m kv 52 m 62 - Mäts Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (%) 88 (2011) - 88 fl 83 p 96 - Mäts Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (%) 1.4 Andel av Karlskogas (egna) publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (%) Grsk 91 fl 92 p 89 Grsär Grsk 93 fl 92 p93 Grsär Anmälda våldsbrott (antal per 1000 invånare) 11,5 11,1 (eftersläpning) 10,4-1.6 Andel ensamkommande barn och unga som upplever att kommunens mottagande är gott (%) Mäts i höst 1.7 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (index 0-100) 56 kv 58 m kv 59 m 56 - Mäts Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna som helhet (%) 2.2 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (%) 2.3 Andel brukare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Mäts i höst Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) 37 kv m - 37 kv 36 m 38 - Mäts Antal ferieplatser Hur stor andel av de sökande från årskurs 9 som erbjuds en ferieplats (%) 3.3 Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret 3.4 Andel föreningar som kommunen årligen för samtal med och som arbetar med att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer (%) 3.5 Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%) ingen nivå angiven Nollmätning i juni 18

19 Delårsrapport januari - april 19 (108) Medarbetarperspektiv Fem medarbetarundersökningar har genomförts de senaste 10 åren och resultatet har bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunen som helhet har hela tiden legat högt, men i års mätning sjönk det. Ledarskapsindexet har också hållit en hög nivå, men även där sjönk det. Kommunen har under de senaste åren arbetat med att sjösätta ett obligatoriskt chefs- och ledarutvecklingsprogram. Detta har skett i viss omfattning, men arbetet kommer att intensifieras under i syfte att stärka arbetsgivarföreträdet hos 1:a linjens chefer. När det gäller medarbetare som kan rekommendera kommunen som arbetsplats så ser vi även där ett sämre resultat än Analysarbetet efter års medarbetarundersökning måste prioriteras högt. Analysen bör omfatta fler områden för att kunna få en helhetsbild i syfte att upprätta handlingsplaner med aktiviteter som bidrar till en positiv förändring. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Kommunens medarbetarindex Kommunens ledarskapsindex Hur många av kommunens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet Viktigt att bibehålla uppnådda resultat genom analysarbete kring medarbetarundersökningens resultat. Arbetet sker på respektive arbetsplats och handlingsplaner arbetas fram på 3 olika nivåer enhet, förvaltning och kommunövergripande. Trend Jämf () Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen En ny mätning för dessa tre mått genomförs hösten. () () för styrmått Styrmått Målvärde 4.1 Kommunens medarbetarindex (%) Mäts

20 Delårsrapport januari - april 20 (108) 4.2 Kommunens ledarskapsindex (%) Mäts Hur många av kommunens medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (%) Mäts Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) 4.5 Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) 4.6 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mäts i höst Mäts i höst Mäts i höst Utvecklingsperspektiv Företagarnas uppfattning om kommunens service har utvecklats positivt sedan första mätningen. Just nu pågår undersökningen som rör förra årets ärenden. Ambitionen är att öka det tidigare goda resultat ytterligare en bit. Nyföretagarcentrum har haft ett ökat antal rådgivningar under årets första månader, vilket förhoppningsvis resulterar i att fler företag startar framöver. Bedömning av måluppfyllelsen för målen under utvecklingsperspektivet är svårbedömd. Inga resultat har rapporterats hittills i år och få uppgifter om genomförda eller planerade åtgärder finns angivna. Två av målen går inte att bedöma i dagsläget. Ett av målen bedöms vara möjligt att delvis uppnås. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat och genomförda/planerade åtgärder Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Hur nöjda företagarna är med kommunens service Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga Antal nystartade företag Mätningen pågår och avser ärenden under. et offentliggörs i september. Karlskogas resultat vid förra mätningen låg bland de 25 % bästa. för år är ännu inte publicerad. Det kan noteras att resultatet för denna attitydundersökning skiljer sig kraftigt från företagarnas nöjdhet med kommunens service (NKImätningarna där företagen har haft kontakt med kommunen i olika ärenden). Under ledning av Näringslivsbolaget har ett systematiskt arbete inletts för att bredda och stärka kontakterna mellan kommun och näringsliv. Trend Jämf (2013) (2013) Nyföretagandet i Karlskoga liksom i länet i stort ligger lägre () 20

21 Delårsrapport januari - april 21 (108) än i riket. En av orsakerna bedöms vara att Karlskogas näringsliv domineras av tillverkningsindustrin, en bransch där nya företag förutsätter större investeringar och kapital än många andra branscher. Ett ökat antal rådgivningar för Nyföretagarcentrum under inledningen av kan förhoppningsvis ge avtryck i statistiken framöver. Karlskoga har en socialt/kulturell t, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden års resultat visar att färre ungdomar anger att de mår bra eller mycket bra. I jämförelse med länet mår Karlskogas flickor något bättre medan pojkarna uppvisar något lägre resultat än länet. Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. års resultat visar att fler pojkar och färre flickor anger att de ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk hälsa. Åtgärder se måttet ovan. () () Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Under byttes metod för undersökning. Nästa mättillfälle är hösten. Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen Kostnad för brukarnöjdheten et redovisas då uppgifter för brukarnöjdhet och verksamhetens nettokostnad finns tillgängliga. 21

22 Delårsrapport januari - april 22 (108) Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina förmågor som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. Arbetet med att förbättra resultaten är en prioriterad uppgift. Utvecklingsinsatser genomförs på alla nivåer. Krävs fortsatt fördjupat utvecklingsarbete när det gäller framgångsrikt lärande. Arbete sker i samtliga rektorsområden. () () 22

23 Delårsrapport januari - april 23 (108) för styrmått Styrmått Målvärde 5.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service, kommunen totalt (index 0-100) 5.2 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun Mätning pågår 3,0 2,9-3,3-5.3 Antal nystartade företag per invånare (antal/år) 3,4 3,5 3,3 2 3,4-6.1 Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (%) 6.2 Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) fl 75 p fl 79 p Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (%) fl 97 p 96 - fl 86 p Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (%, basår 2009) 6.5 Kostnad för brukarnöjdhet (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mäts inför ÅR 7.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 (%) 75,2 74,5 69,8 fl 78 p Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 197,3 206,5 199,8 fl 218,7 p 177,2 90 Mäts efter vårterminen 205 Mäts efter vårterminen 7.3 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng) Kga 12,9 Dfrs 13,8 Kga 13,3 Dfrs 12,5 13,4 13,5 Mäts efter vårterminen 2 Prognos för som bygger på värden från jan juni. 23

24 Delårsrapport januari - april 24 (108) Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Till och med april har inga nya kvalitetsåtaganden utarbetats. Kommunen har fortfarande 27 kvalitetsåtaganden. Tyck om Karlskoga Tyck om Karlskoga är kommunens synpunktshanteringssystem. Karlskogaborna och andra kan via Tyck om Karlskoga lämna synpunkter på kommunens tjänster. Under januari april kom det in 118 synpunkter. 12 procent av synpunkterna har åtgärdats eller kommer att åtgärdas. För 20 procent hänvisades till framtida planering. 20 procent av synpunkterna bedömdes leda till en förbättring förbättrad information, service och rutiner Samhällsbyggnadsförvaltningen fick flest synpunkter (drygt hälften av alla synpunkter). Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med trafikfrågor, gator, gång- och cykelvägar och parker verksamheter som riktar sig till många och engagerar många. Inkomna synpunkter till samhällsbyggnadsförvaltningen handlade mest om den fysiska miljön och trafiksäkerhet. Gymnasieförvaltningen och folkhälsoförvaltningen fick inga synpunkter via Tyck om Karlskoga. Antal synpunkter per förvaltning, jan-april och Synpunkter på finska En nyhet från februari i år är att synpunkter kan lämnas på finska och att handläggarens svar lämnas på finska, vilket är en service till kommunens finsktalande invånare i enlighet med att kommunen är finskt förvaltningsområde. Detta fungerar genom att den finska synpunkten översätts till svenska innan den går till handläggaren för besvarande. Handläggarens svar översätts till finska innan svaret går tillbaka till synpunktslämnaren. Åtta synpunkter kom in på finska till och med april. Typ av synpunkt Knappt tre fjärdedelar av synpunkterna var klagomål, 26 procent var förslag och knappt 2 procent var beröm. Det enda berömmet den här perioden fick samhällsbyggnadsförvaltningen för sandupptagning samt för belysning på en skolgård. 24

25 Delårsrapport januari - april 25 (108) Fördelning per synpunktstyp, jan-april Utlovade svarstider Ungefär två tredjedelar av synpunktslämnarna ville bli kontaktade, huvuddelen per e-post. Alla synpunktslämnare har antingen fått en mottagningsbekräftelse inom utlovade svarstider eller varit i direktkontakt med kommunen. 43 procent av synpunktslämnarna fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, vilket är en klar försämring jämfört med motsvarande period förra året. 26 procent fick svar inom 10 arbetsdagar, 4 procent inom 15 arbetsdagar och 7 procent fick svar först efter mer än 16 arbetsdagar. 20 procent av synpunkter ser ut att inte vara besvarade i systemet. Hälften av dessa är besvarade, men har registrerats fel. Att kommunen håller utlovade svarstider är fortfarande ett viktigt förbättringsområde. Internkontroll Syftet med internkontrollen är att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vidare syfte är att rapportering om ekonomi och verksamhet är tillförlitlig samt att lagar och föreskrifter följs. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att kommunen har en god internkontroll. De kommunövergripande områden för som valts ut är följande: Kontanthantering i kommunens samtliga verksamheter Kontanthantering innebär en ökad risk för ekonomisk skada för kommunen, då det alltid finns en risk för oegentligheter. Därför är det extra viktigt med noggrant utformade rutiner och interna kontroller vid denna hantering. De nämndspecifika rutinerna har visat att brister förekommer. Således föreslås internkontroller i samtliga verksamheter där kontanthantering förekommer. Rapportering sker senast i december. Uppföljning ersättningar från Migrationsverket Med anledning av att inrikes inflyttningar och migration ökar i Karlskoga har också schablonersättningar ökat från Migrationsverket. Dessa schablonersättningar ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolk, vissa kostnader för ekonomiskt bistånd samt merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg. Kommunen erhåller även ersättningar från Migrationsverket efter ansökan/redovisning. Den snabba volymutvecklingen kan medföra risker att inte samtliga ersättningar erhålls från Migrationsverket. Rapportering sker senast i november. Granskning av kommunens system för internkontroll Kommunrevisionen har påpekat att kommunstyrelsens uppsiktsplikt vad gäller internkontrollen i nämnder och bolag behöver utvecklas. Granskningen syftar till att ge en bild av nuvarande processer samt att identifiera förbättringsmöjligheter som underlättar kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Tjänstemannaförslaget är att området kvarstår från pga. att slutrapportering ännu inte skett då arbetet är omfattande. Rapportering sker senast i november. 25

26 Delårsrapport januari - april 26 (108) Kommunfullmäktige Driftredovisning (tkr) Delår jan-april Bokslut Utfall jan-april Prognos Budget Avvikelse Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettobudget i förhållande till budget Kommentarer driftredovisning Kommunfullmäktige och revisionen redovisar per april ett negativt resultat på 450 tkr vilket beror på ökade kostnader för partiföreträdare, partistöd samt utbildningar i samband med ny mandatperiod. Årets prognos är ett negativt resultat om som mest tkr. Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period 2016 Redovisning tkr Ingående balans Utfall Prognos Prognos i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Kommunfullmäktige väntas redovisa ett negativt resultat för på tkr. Detta p.g.a. ökade kostnader för arvoden och partistöd samt kostnader för utbildning av nya kommunfullmäktige i den nya mandatperioden. I mål och budget för 2016 är förslaget en ökning av kommunfullmäktiges ram för att täcka de ökade kostnaderna för arvoden och partistöd. Kostnaderna för utbildningarna täcks av överskottet från. Inom ramen för innevarande treårsperiod är prognosen dock ett negativt resultat om tkr. Investeringskostnader (tkr) Investeringar (tkr) Utfall jan-april Prognos Budget Avvikelse Budget från Voteringsutrustning Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Kommunfullmäktige använde inte sin budget för voteringsutrustning och prognosen är att budgeten, som förts med till, används i år. 26

27 Delårsrapport januari - april 27 (108) Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen Sammanfattning Prognosen för verksamhetsresultaten ser huvudsakligen bra ut. Av kommunstyrelsens tio mål bedöms fem möjliga att uppnå och tre möjliga att delvis uppnå. För två av målen är det i dagsläget inte möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Ett relativt stort antal av styrmåtten har ännu inte mätts. Ett flertal av dessa mäts i höst. Prognosen för verksamhetsmålen bygger därför på uppmätta resultat, tidigare uppmätta resultat och pågående eller avslutade aktiviteter. Per april har vi ett positivt resultat på tkr mot periodens budget. Det beror främst på att kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel inte har tagits i anspråk i år. Kostnaderna för vissa projekt har ännu inte realiserats och personalkostnader är lägre pga. vakans och sjukdom. I resultatet inkluderas kostnader för sociala investeringar motsvarande 420 tkr. Årets prognos är ett negativt resultat om som mest tkr vilket huvudsakligen avser kostnaderna för de sociala investeringarna. Verksamhetsresultat Tecken förklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Karlskogas befolkning forsätter att öka. Senaste befolkningssiffrorna visar att vi var personer i Karlskoga, vilket är mycket positivt för kommunen. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna löper på enligt plan. Så gör även arbetet i kommunens integrationsnätverk. Även om vi inte har någon färsk undersökning som rör kommunens information vet sedan tidigare att Karlskogas webb håller god standard. Kommunstyrelsens ledningskontors tillgänglighet och service till såväl kommuninvånare som till förvaltningarna kommer at mätas under hösten. Tidigare resultat och det fortsatta arbetet pekar mot ett gott resultat. Efter mandatperiodens första år kommer även servicen till de förtroendevalda att undersökas. Två av kommunstyrelsens fyra mål under medborgar-/brukarperspektivet bedöms vara möjliga att uppnå och ett bedöms vara möjligt att delvis nå. Ett mål kan i dagsläget inte bedömas då mätningarna kommer att genomföras i höst. Av tidigare resultat att döma är ändå prognosen att målnivåerna kommer att nås. Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Kommuninvånarna känner sig trygga i Karlskoga Antal genomförda och reviderade risk- och sårbarhetsanalyser på förvaltningsnivå Processen med förvaltningarnas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) pågår och ska vara klar Trend Jämf 27

28 Delårsrapport januari - april 28 (108) God integration för nyanlända samt för ensamkommande flyktingbarn Lättillgänglig information om den kommunala verksamhetens kvalitet och service God service och tillgänglighet Antal förvaltningsvist upprättade och reviderade krisplaner Antal genomförda krisövningar Antal skaderapporter Antal möten i kommunens integrationsnätverk Kommunens information via webbplatsen Hur nöjda invånarna är med kommunens information Andel invånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Andel invånare som direkt får svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunstyrelsens ledningskontor per telefon Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors bemötande Andel interna kunder som är nöjda med kommun- Krisplanen bygger på respektive förvaltnings RSA. Arbetet pågår på förvaltningarna och målnivån kommer att uppnås. Under är fokus på att i första hand genomföra kommunal samverkanskurs. Det är inte säkert att vi kommer att hinna genomföra tre krisövningar. Utvecklingen är densamma som tidigare år. Toleransnivån för att rapportera skador har blivit lägre, vilket innebär att även mindre skador anmäls. Det leder till fler skaderapporter, men en lägre kostnad per skada. Hittills under har två möten genomförts. Prognosen är att genomföra ytterligare två träffar under året. Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla för att informationen ska vara lättillgänglig, relevant och aktuell. Under året har vi inrättat redaktionsråd där samtliga kommunens kommunikatörer ingår för att prioritera och sortera flödet på webbplatsen. Senaste mätningen genomfördes. För att öka nöjdheten arbetar vi med att bli ännu bättre på att se till att kommunikationen i olika kanaler hänger ihop. Vi skulle behöva utveckla vår kommunikation utanför de digitala kanalerna, populärutgåvor av olika rapporter etc. samt överväga kommunikation i form av exempelvis informationsblad till samtliga hushåll. Men detta är en ekonomisk fråga eftersom det är en kanal som är betydligt mer kostsam. Det är viktigt att behålla ett fortsatt gott resultat. Frågan diskuteras regelbundet på avdelningens APT. Riktlinjer för Bemötande och service har tagits fram och dessa ska implementeras i hela kommunen under. Ny mätning görs i höst. Frågan är alltför personberoende; en kundtjänst/servicecenter ses som en möjlighet att utveckla servicen till medborgarna. Ny mätning görs i höst. Förra årets mätning visade på goda resultat. 90 % var mycket nöjda/ganska nöjda med bemötandet. Tillgängligheten och nöjdheten med kvaliteten på utförd tjänst låg på 80 respektive 82 %. Varje avdelning arbetar vidare med sina 28

29 Delårsrapport januari - april 29 (108) styrelsens ledningskontors tillgänglighet Andel interna kunder som är nöjda med kommunstyrelsens ledningskontors kvalitet på utförd tjänst resultat. Nästa mätning görs i höst. Medarbetarperspektiv De senaste åtta åren har en medarbetarundersökning genomförts och bearbetats fyra gånger. Den senaste mätning gjordes. Svarsfrekvensen för kommunstyrelsens ledningskontor var 95,7 %. Medarbetarindex för kommunstyrelsens ledningskontor har hela tiden legat högt och ökade i mätningen. Ledarskapsindexet håller också en hög nivå och ökade i mätningen, men i förhållande till medarbetarindexet behöver ledarskapsindexet öka. Positivt är att många medarbetare på kommunstyrelsens ledningskontor kan rekommendera den egna arbetsplatsen och mätningen visar också att medarbetarna har ett ökat förtroende för närmaste chef. Översikt Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån analys av resultat och genomförda/planerade aktiviteter Kommunstyrelsens ledningskontors medarbetarindex Trend Jämf Kommunstyrelsen är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter till utveckling och arbetstillfredsställelse Tydlig och systematisk personalplanering Kommunstyrelsens ledningskontors ledarskapsindex Hur många av kommunstyrelsens ledningskontors medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas (KSL:s) upplevda motivation i arbetet Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om sin närmaste chef Medarbetarnas (KSL:s) uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen Antal förvaltningsvist uppdaterade nulägesanalyser av personalförsörjningsbehovet Antal förvaltningsvist genomförda analyser av framtida personalförsörjningsbehov Viktigt att bibehålla uppnådda resultat genom analysarbete kring medarbetarundersökningens resultat. Arbetet sker på respektive avdelning/enhet och handlingsplaner arbetas fram som innehåller både vad vi ska fortsätta med i vårt dagliga arbete och vad vi behöver utveckla. Mätning för de tre sista måtten genomförs hösten. Nulägesanalyserna med fakta och omvärldsbevakning är framtagna och har sammanställts. Arbetet påbörjas under våren tillsammans med socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt folkhälsoförvaltningen. I samband med arbetet kring mål och budget gavs ett uppdrag att utreda ökad grundbemanning, möjlighet till heltid och översyn av 29