NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 2011

Transkript

1 NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 211 Rapport Eurofins Environment AB, Box 95, Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå

2 Författare: Kenneth Karlsson och Anja Rubach, Pelagia Miljökonsult AB 2/42

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Provtagning och rapportsammanställning Material och metoder Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Kustvatten Resultat och diskussion Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Vattenkemi Sjöar och vattendrag Kust Referenser BILAGA BILAGA /42

4 Sammanfattning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten för 211. Pelagia Miljökonsult AB har av Eurofins Environment Sweden AB fått i uppdrag att sammanställa resultaten och skriva årsrapporten. Väder och nederbörd I Hudiksvall föll år 211 mer nederbörd än normalt i maj, juni och augusti medan det var betydligt torrare under mars, april, juli och höstmånaderna oktober och november. År 211 blev varmare än normalt i hela Sverige och april blev på många håll den varmaste aprilmånad som hittills noterats. Även hösten var varm och Hudiksvall kunde den 29 september uppvisa en temperatur på hela 25,6, vilket är den högsta temperatur som noterats i Sverige så sent på året. Högre medeltemperaturer i Hudiksvall förekom framförallt i januari, november och december. Vattenföringen i Harmångersån varierade under år 211 men med en tydlig topp i samband med vårfloden i april. Vattenföringen följde långtidsmedelvärdet relativt väl men vårflödets topp låg cirka en månad tidigare än normalvärdet för perioden Flödestoppen under 211 var i Delångersån som brukligt i maj. Flödet var lägre än normalvärdet för perioden under januari, april, juni och årets tre sista månader. Sjöar och vattendrag Halterna av fosfor i vattendragen var år 211 generellt låga till måttligt höga. I Duvnäsbäcken (D125) och Hornån (D5 och D6) uppmättes däremot höga halter. I sjöarna var halterna av fosfor låga till måttligt höga. Kvävehalterna i vattendragen och sjöarna år 211 var generellt låga till måttligt höga. Liksom för fosfor var kvävehalterna högre i Duvnäsbäcken (D125) och Hornån (D5 och D6) där de var höga. Siktdjupet och färgtalet i sjöarna underskred för samtliga provtagningspunkter långtidsmedelvärdet. Siktdjupen varierade mellan litet till måttligt och färgtalen generellt mellan måttligt till betydligt färgat vatten. I vattendragen uppmättes starkt färgat vatten i Hornån, Duvnäsbäcken och Gnarpsån. Halten av organiskt material (TOC) var för samtliga vattendrag år 211, liksom för 21, högre än långtidsmedelvärdet. Mycket hög halt uppmättes i Hornån (Ho5) men även i Ho6 i Hornån var halten på gränsen till mycket hög. I övriga provpunkter varierade halterna mellan låga till höga halter av organiskt material. I Sjöarna var halterna av organiskt material låga till måttligt höga. 4/42

5 Årslägstahalterna av syrgas i Dellensjöarna, Långsjön och Hasselasjön (H48) klassificerades som syrerika. I punkten H43 i Hasselasjön klassificerades halten som syrefritt/nästan syrefritt tillstånd. Klorofyllhalterna i sjöarna klassificerades som låga till höga. ph-värdet i samtliga sjöar och vattendrag låg något över långtidsmedelvärdet (2-21) och klassificerades alla som nära neutralt. Buffertförmågan (alkalinitet) klassificerades som god till mycket god i både sjöar och vattendrag. Kust Sommarhalterna (augusti) av totalkväve år 211 klassificerades som mycket låga till låga. Totalfosforhalterna under sommaren (augusti) vid kuststationerna klassificerades som låga till höga. Halterna i punkterna K152 (Hudiksvallsfjärden), K283 (Njutångersfjärden) och K293 (Enångersfjärden) konstaterades vara höga. Årsmedelhalterna av organiskt material (TOC) år 211 var generellt något över respektive långtidsmedelvärde (2-21). Undantaget var Iggesundsfjärden där halten år 211 var det lägsta som uppmätts sedan år 2. Siktdjupen var år 211, liksom de tre föregående åren, generellt lägre än långtidsmedelvärdet (2-21) vid kuststationerna. Vid station K293 (Enångersfjärden) var siktdjupet var det lägsta sedan år 2 och klassificerades som mycket litet. Klorofyllhalterna år 211 klassificerades generellt som höga till mycket höga. Vid station K293 (Enångersfjärden) uppmättes det högsta värdet sedan år 2. Däremot var halterna av klorofyll vid station K283 i Njutångersfjärden betydligt lägre än långtidsmedelvärdet (2-21). Årslägstahalterna av syrgas var höga vid sex av de nio kuststationerna. Vid station K152 (Hudiksvallsfjärden) och K286 (Njutånger-/Siviksfjärden) klassificerades syrgashalterna som låga. 5/42

6 1 Inledning Eurofins Environment Sweden AB har av NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra vattenkemiundersökningar i det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet för NÖ Hälsinglands recipientvatten. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Eurofins fått i uppdrag att genomföra sammanställningen av material och skriva årsrapporten år 211. Syftet med den samordnade recipientkontrollen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar, bland annat att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir billigare och effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och år. Medlemmar i vattenvårdsföreningen år 211 var Nordanstig vatten, Hudiksvalls kommun, Iggesunds Bruk, Plyfa Plywood AB, Holma Helsingland AB, Hedvigsfors Jordbruk och Ängebo vattenförening. 1.1 Provtagning och rapportsammanställning Provtagningen år 211 utfördes av Falma provtagning. Analyserna utfördes av Eurofins Environment Sweden AB och resultat- och rapportsammanställning utfördes av Pelagia Miljökonsult AB. 2 Material och metoder Provtagningar i undersökningsområdet utfördes i enlighet med kontrollprogrammet och följde gällande standard enligt Naturvårdsverkets metodanvisningar för recipientkontroll vatten (SNV 318), vattenkemi (BIN SR 11). Utvärdering har skett utifrån Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) och Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Samtliga Provtagningspunkter presenteras i Figur 1. De parametrar som inte direkt ingår i kontrollprogrammet såsom lufttemperatur, månadsnederbörd och vattenföringsdata och som krävs vid utvärdering, har inhämtats från SMHI. Lufttemperatur och nederbörd gäller SMHI: s meteorologiska station i Hudiksvall. 6/42

7 D57 H43 H48 G36 Bergsjö D65 D7 H95 D78 D9 D125 D95 Delsbo D11 D1 D8 D213 D228 Ho5 Ho6 D223 Hudiksvall K152 K158 D23 Iggesund K2 K179 K19 K283 K288 K293 K286 H12 H11 Figur 1. Provtagningspunkternas fördelning i NÖ Hälsingland år Fysikalisk kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Undersökningarna år 211 utfördes vid totalt 22 provtagningspunkter fördelat på 14 provpunkter i vattendrag och 8 i sjöar (Tabell 1). Vissa parametrar (temperatur och siktdjup) uppmättes direkt i fält. I Tabell 1 redovisas provtagningspunkter, provtagningsdjup, provtagningsfrekvens och analysvariabler. Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om bland annat tillgång av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen gjordes en tillståndsklassning för de olika parametrarna. Värden som låg under rapporteringsgräns har ersatts med rapporteringsgränsen vid databearbetning. I Tabell 2 presenteras provtagningsfrekvens och i Tabell 3 analysvariabler. Observera att vid årets undersökning utgick provtagning vid provpunkten D228. 7/42

8 Tabell 1. Provtagningslokaler för sjöar (S) och vattendrag (R). Provtagningsfrekvens och variabelförklaring redovisas även i Tabell 2 resp. Tabell 3. Punkt Koordinater Beteckning Typ Djupnivå Frekvens Variabler G36 X Gnarpsån R,5 6 G+TR+R Y15888 H43 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y15477 H48 X Hasselasjön S,5 och B-1 4 G+TS Y H95 X Storsjön S,5, 15 4 G+TS Y och B-1 H11 X Harmångersåns utlopp R,5 3 K Y15845 H12 X Norrsjöns utlopp R,5 6 G+TR Y15845 Ho5 X68565 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y Ho6 X15687 Hornån R,5 6 G+TR+R+EP Y68476 D57 X Svågan R,5 6 G+TR+R+Si Y D65 X68759 Svågan R,5 6 G+R Y D7 X68785 Dalån R,5 6 G+R Y D78 X68646 Svågan i Friggesund R,5 6 G+TR+R+Si Y15388 D8 X N Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15595 och B-1 D9 X68651 Norrboån R,5 4 G Y D95 X Stömneån R,5 6 G+TR+ Y EN +EN Klorofyll D1 X S Dellen S,5, 1 4 G+TS Y15465 och B-1 D11 X68568 S Dellen S,5, 1, 3 4 G+TS Y15475 och B-1 D125 X68585 Duvnäsbäcken R,5 6 G+TR+R+EP Y D213 X Rolfstaån R,5 6 G Y15575 D223 X Långsjön S,5, 5 4 G+TS Y15616 och B-1 D228 X Storsjön S,5, 5 4 G+TS D23 Y och B-1 X68393 Y Storsjöns utlopp i Ölsund R,5 6 G +EN G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve 8/42

9 Tabell 2. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Klorofyll tas endast på djupet,5. Frekvens Mars Maj 1 Juni Augusti September November 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X 3 per år X X X Klorofyll X X X 1Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 3. Analysvariabler för vattenkemisk provtagning i NÖ Hälsinglands inlandsvatten. Variabelnamn Enhet G TR TS R Si EP EN K Temperatur o C X Konduktivitet ms/m X X PH mekv/l X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH 4-N g/l X NO 2+NO 3-N g/l X TOT-N g/l X X PO 4-P g/l X TOT-P g/l X X TOC mg/l X X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. Material mg/l X Syrgas mg/l X Klorofyll a g/l X Siktdjup m X Si g/l X G = grundvariabler, TR = Tillägg i rinnande vatten, TS = Tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve I början av 21 kom SMHI med en ny tjänst, HOMER-WEB, där det går att ladda ner vattenföringsdata via webben (SMHI 21). Fram till årsrapporten för år 28 har vattenföringsdata erhållits som PULS- data som byggde på en annan beräkningsmodell. HOMER- punkterna och PULS- punkter skiljer sig åt geografiskt med allt från 1 m till 3 km. Vattenföringsdata efter år 28 är inte helt jämförbara med tidigare år. 9/42

10 2.1.2 Kustvatten Undersökningarna år 211 utfördes vid totalt 9 provtagningspunkter längs NÖ Hälsinglands kustband. I Tabell 4 redovisas provtagningspunkterna, provtagningsdjup och provtagningsfrekvens. Värden som ligger under rapporteringsgräns har ersatts med rapporteringsgräns vid databearbetning. I Tabell 5 presenteras analysvariabler för kustvattnen. Tabell 4. Provtagningslokaler, provtagningsdjup och frekvens för kustvatten i NÖ Hälsingland. Provtagningspunkt Koordinater Lat/Long Beteckning Provtagningsdjup Frekvens/ Månad (1-12) K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Hudiksvallsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Iggesundsfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan H-valls och,5 och B-, Iggesundsfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Njutångersfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Mellan Njutånger-,5 och B-, Och Siviksfjärden 2-3,4-5,6,8,9,11 K Siviksfjärden,5 och B-, ,4-5,6,8,9,11 K Enångersfjärden,5 och B-, Tabell 5. Analysvariabler för NÖ Hälsingslands kustvatten. Variabel Enhet Temperatur o C Salthalt PSU Syrgashalt ml/l Syrgasmättnad % Vattendjup m Siktdjup m TOC mg/l TN μmol/l TP μmol/l Klorofyll-a μg/l PO 4 -P μg/l NO 3 -N μg/l Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om tillgången av näringsämnen och syre i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen görs en tillståndsklassning för de olika parametrarna. Enligt Naturvårdsverket (1999) menas med ytvattenprov provtagning i skiktet -1 m. De bedömningar som görs baseras på Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). 1/42

11 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Resultat och diskussion Nedan redovisas resultaten från den samordnade recipientprovtagningen i NÖ Hälsingland Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Sommaren 211 var varm och på många håll regnig med mycket åska. I Hudiksvall föll mer nederbörd än normalt i maj, juni och augusti medan det var betydligt torrrare under mars, april, juli och höstmånaderna oktober och november (Figur 2). År 211 blev varmare än normalt i hela Sverige och april blev på många håll den varmaste som hittills noterats. Även hösten var varm och Hudiksvall kunde den 29 september uppvisa en temperatur på hela 25,6, vilket är den högsta temperatur som noterats i Sverige så sent på året. Högre medeltemperaturer i Hudiksvall förekom framförallt i januari, november och december (Figur 3). mm 12 Månadsnederbörd ºC 2 Månadsmedeltemperatur Figur 2. Månadsnederbörd år 211 i Hudiksvall. Figur 3. Månadsmedeltemperatur år 211 i Hudiksvall. Årets flödesdata har, precis som för årsrapporten år 29 och 21, hämtats från HOMER web. Det innebär att punkterna för flödesmätning skiljer sig geografiskt från de Puls-mätningar som utfördes fram till årsrapporten för 28. I Figur 4 7 ligger årets punkt för Hasselas del knappt 3 km nedströms och Rolfstas punkt ca 3 m uppströms de punkter som använts före år 29. Vattenföringen i Harmångersån varierade under år 211 men med en tydlig topp i samband med vårfloden i april (Figur 4). Vattenföringen följde långtidsmedelvärdet relativt väl men vårflödets topp låg ca en månad tidigare än normalvärdet för perioden (Figur 5). Den låga nederbörden i oktober och november visar sig i lägre flöden under november och december 211. Låga flöden förekom även i början på året. Vattenföringen i Delångersån har en helt annan flödesregim än Harmångersån med ett mer utjämnat flöde under året. Flödestoppen under 211 var här som brukligt i maj (Figur 6). Flödet var lägre än normalvärdet för perioden under januari, april, juni och årets tre sista månader (Figur 7). 11/42

12 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 m³/s Vattenföring i Harmångersån, vid Hassela m³/s Vattenföring i Harmångersån vid Hassela Figur 4. Vattenföringen baserad på dygns- Figur 5. Vattenföringen baserad på månadsvärden i Harmångersån vid Hassela 211. medelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Den röda linjen markerar medelflödet. Harmångersån vid Hassela 211. m³/s Vattenföring i Delångersån, vid Rolfsta m³/s Vattenföring i Delångersån vid Rolfsta Figur 6. Vattenföringen baserad på dygns- Figur 7. Vattenföringen baserad på månadsvärden i Delångersån vid Rolfsta 211. medelvärden (staplar) och långtidsmedel (kurva) i Den röda linjen markerar medelflödet. Delångersån vid Rolfsta Vattenkemi Bedömningarna av analysresultaten för sjöar och vattendrag följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Resultaten från kustundersökningarna följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). I löpande text anges klassificeringar enligt dessa i kursiv stil. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna presenteras i Bilaga 1. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar år 211 redovisas i Bilaga 2. 12/42

13 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Sjöar och vattendrag Tillståndsklassificeringarna kunde inte utföras helt enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna då antalet provtagningar var för få. Halterna i bedömningsgrunderna avser medelvärde av månatliga mätningar under perioden maj-oktober för sjöar, samt månatliga mätningar under hela året för vattendrag. I programmet omfattar provtagningen endast 3-6 mätningar årligen. De klassificeringar som utförts kan därför vara något missvisande. Fosfor Vid 211 års undersökning uppmättes högst medelhalter av fosfor vid Duvnäsbäcken (D125). Halten var betydligt högre än medelhalten vid punkten och var nästan i nivå med medelhalten i Hornån (Ho5), som oftast uppvisat högst halter av de undersökta provpunkterna (Figur 8). Generellt var halterna av fosfor år 211 högre än medelvärdet för perioden I Hornån (Ho5, Ho 6) och Duvnäsbacken (D125) klassificerades halterna av fosfor år 211 höga. I resterande provpunkter klassificerades halterna av fosfor som låga till måttligt höga (Figur 8). ug/l Totalfosfor rinnande Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 8. Medelvärde av fosforhalter i rinnande vattendrag i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna anger högsta respektive lägsta fosforvärde för åren Fosforhalterna i Hasselasjön (H43) och Storsjön (H95) klassificerades 211 som måttligt höga medan halterna i övriga provpunkter klassificerades om låga (Figur 9). I sex av åtta provpunkter var 211 års halter högre än långtidsmedelvärdet. I punkten D228 (Storsjön) saknades värden för /42

14 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H11 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 ug/l 5 Totalfosfor sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 9. Medelvärde av fosforhalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Kväve Även halterna av kväve år 211 var generellt högre än långtidsmedelvärdet med högst halter i Hornån (Ho5 och Ho6) (Figur 1). I dessa båda punkter samt i Duvnäsbäcken (D125) uppmättes höga halter av kväve. I övriga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter. ug/l Totalkväve rinnande 36 Mycket höga halter Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 1. Medelvärde av kvävehalter i vattendrag i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Generellt var även kvävehalterna år 211 i sjöarna högre än långtidsmedelvärdet (Figur 11). Kvävehalterna i sjöarna klassificerades som låga till måttligt höga. 14/42

15 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 ug/l Totalkväve sjö Höga halter Måttligt höga halter Låga halter Figur 11. Medelvärde av kvävehalter i sjöar (maj-oktober) i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna anger max- respektive minvärden för åren Siktdjup Siktdjupet som uppmätts under 211 var lägre än långtidsmedelvärdet vid samtliga provpunkter (Figur 12), detta var även fallet 28 till 21. Siktdjupet klassificerades som litet i Hasselasjön (H43, H48), Storsjön (H95) samt i Långsjön (D223). I Dellensjöarna (D8, D1, D11) klassificerades siktdjupet som måttligt. m Siktdjup Mycket stort Stort Måttligt Litet Mycket litet Figur 12. Medelvärde av siktdjup i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta siktdjup under tidsperioden. 15/42

16 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Färgtal Liksom vid 21 års undersökning uppmättes år 211 lägre färgtal i samtliga sjöar i jämförelse med långtidsmedelvärdet (Figur 13). I Hasselasjön (H43, H48) uppmättes det högsta färgtalen med betydligt färgat vatten. I övrigt uppmättes måttligt färgat vatten förutom i S. Dellen (D11) där vattnet var svagt färgat (Figur 13). mg Pt/l Färgtal Sjöar Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat Figur 13. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (säsongsmedelvärde majoktober) (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. I Hornån (Ho5, Ho6), Gnarpsån (G36) och Duvnäsbäcken (D125) uppmättes år 211 starkt färgat vatten (Figur 14). I Svågan (D65, D78), Dalån (D7) och Stömneån (D95) var vattnet betydligt färgat. I övriga provpunkter var vattnet måttligt färgat. mg Pt/l 25 Färgtal rinnande Starkt färgat Betydligt färgat Måttligt färgat Svagt färgat Obetydligt färgat Figur 14. Medelvärde av färgtal i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta färgtal under tidsperioden. 16/42

17 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Organiskt material Halten organiskt material (TOC) var för samtliga vattendrag år 211 högre än långtidsmedelvärdet. Mycket hög halt organiskt material konstaterades i Hornån (Ho5) medan Hornån (Ho6), Duvnäsbäcken (D125) och Gnarpsån (G36) uppvisade hög halt av organiskt material (Figur 15). I övriga vattendrag klassificerades vattnen ha låga till måttligt höga halter av organiskt material. mg/l TOC rinnande Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt Figur 15. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands vattendrag (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. Halterna av organiskt material i sjöarna var år 211 generellt i nivå med långtidsmedelvärdet för respektive provpunkt (Figur 16). I Hasselasjön (H43, H48) och Storsjön (H95) klassificerades halterna som måttligt höga medan halterna i övrigt klassificerades som låga. TOC Sjöar D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 Mycket hög halt Hög halt Måttligt hög halt Låg halt Mycket låg halt Figur 16. Halter av organiskt material, TOC, i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta TOC-halt under tidsperioden. 17/42

18 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Syrgas Syretillståndet i sjöar klassificeras utifrån lägst uppmätta syrehalt (vid botten) under året. De lägsta halterna av syrgas uppmättes år 211 i provpunkten H43 i Hasselasjön, där halten klassificerades som syrefritt/nästan syrefritt (Figur 17). I Storsjön (H95) var syrehalten år 211 måttligt syrerik medan det vid övriga provpunkter kunde konstateras syrerika förhållanden. mg/l Årslägsta syrgas Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt syre Syrefattigt Syrefritt Figur 17. Årslägsta värde för syrgas i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta syrgasvärde under tidsperioden. Klorofyll Högst klorofyllhalter uppmättes i Hasselasjön (H43, H48) samt Storsjön (H95) och klassificerades där som höga (Figur 18). Halterna i övriga sjöpunkter klassificerades som måttligt höga. Halterna i D8 till D223 var lägre än långtidsmedelvärdet medan halterna i Hasselasjön och Storsjön var högre än långtidsmedelvärdet (Figur 18). mg/l 12 Klorofyll sjö Höga Måttligt höga Låga Figur 18. Medelvärde för halter av klorofyll i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (säsongsmedelvärde maj-oktober) (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta halt under tidsperioden. 18/42

19 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Alkalinitet och ph ph-värdet var vid samtliga provpunkter i vattendragen och sjöarna högre än långtidsmedelvärdet (Figur 19 och 2). I samtliga fall klassificerades ph-värdet som nära neutralt vilket är den högsta klassen. Inte vid något tillfälle under året uppmättes värden under ph 7,1. 9 ph Rinnande Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Figur 19. Medianvärde för ph i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta ph-värde under tidsperioden. 8,5 ph Sjöar 7,5 6,5 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt ,5 Figur 2. Medianvärde för ph i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta ph-värde under tidsperioden. Buffertkapaciteten (alkalinitet) klassificerades, precis som för ph, utifrån medianvärden. För samtliga sjöar och vattendrag klassificerades buffertkapaciteten som god eller mycket god år 211 (Figur 21, Figur 22). Ur figurerna kan det utläsas att buffertkapaciteten, framförallt i vattendragen, varierat kraftigt under den studerade tidspe- 19/42

20 D8 D1 D11 D223 D228 H43 H48 H95 D57 D65 D7 D78 D9 D95 D125 D213 D23 Ho5 Ho6 G36 H12 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 rioden (2-21) och många provpunkter har vid något tillfälle nått gränsen för obetydlig buffertkapacitet. mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 Alkalinitet Rinnande,84 1,1 1,7 1,8 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig Figur 21. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands vattendrag 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden. mekv/l,6 1,3 Alkalinitet Sjöar,5,4,3,2,1 Mycket god God Svag Mycket svag Obetydlig Figur 22. Medianvärde för buffertkapacitet (alkalinitet) i NÖ Hälsinglands sjöar 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta alkalinitet under tidsperioden. 2/42

21 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND Kust Vid provtagningen år 211 togs, på grund av dåliga isförhållanden, inga vinterprover vid kuststationerna. Kväve I tre av de södra stationerna området översteg 211 års totalkvävehalter under sommaren (augusti) långtidsmedelvärdet (Figur 23). Vid K179 (Iggesundsfjärden) och K283 (Njutångersfjärden) klassificerades halterna som låga medan de vid övriga stationer klassificerades som mycket låga. ug/l Totalkväve Sommar Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg Figur 23. Sommarvärde (augusti) för totalkväve vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Fosfor Halten av totalfosfor under sommaren (augusti) år 211 vid kuststationerna var generellt högre än långtidsmedelvärdet. Undantaget var station K179 i Iggesundsfjärden (Figur 24). Vid tre av stationerna klassificerades halterna som höga (K152, K283 och K293). Vid station K179 i Iggesundsfjärden var halten mycket låg och vid övriga stationer var halten av fosfor medelhög. 21/42

22 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 ug/l Totalfosfor Sommar 4 2 Mycket hög Hög Medelhög Låg Mycket låg Figur 24. Sommarvärden (augusti) för totalfosfor vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. Organiskt material, TOC Årsmedelhalterna av organiskt material (TOC) var år 211 generellt något högre än respektive långtidsmedelvärde. Undantaget var Iggesundsfjärden där halten 211 var det lägsta som uppmätts sedan år 2 (Figur 25). Högst halter uppmättes i södra delen av undersökningsområdet i punkterna K283 och K293. Högst halter av TOC över tid har uppmätts vid K179. Salinitetsmätningarna (Figur 29) indikerar stor sötvatteninblandning vilket i sin tur bekräftar att organiskt material transporteras med de vattendrag som mynnar i Iggesundsfjärden. 1, mg/l TOC 8, 6, 4, ,, Figur 25. Årsmedelvärden för TOC vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under den studerade tidsperioden. 22/42

23 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Siktdjup Siktdjupen var år 211, liksom de tre föregående åren, generellt lägre än långtidsmedelvärdet vid kuststationerna (Figur 26). Vid station K179 (Iggesundsfjärden) var sikdjupet däremot något högre än långtidsmedelvärdet men fortfarande klassificerat som mycket litet, siktdjupet var mycket litet även vid station K293 (Enångersfjärden) där det lägsta siktdjupet sedan år 2 uppmättes. Medelstort siktdjup uppmättes vid tre stationer år 211. m Siktdjup Mycket stort Stort Medelstort Litet Mycket litet Figur 26. Siktdjup i augusti i kuststationer i NÖ Hälsingsland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värd för respektive station. Klorofyll Klorofyllhalterna 211 var betydligt högre än långtidsmedelvärdet vid station K293 (mycket hög halt) och betydligt lägre än långtidsmedelvärdet vid station K179 (hög halt) och 283 (låg halt) (Figur 27). Vid station K293 uppmättes det högsta värdet sedan år 2. ug/l Klorofyll Mycket hög Hög 8 Medelhög Låg 4 Mycket låg Figur 27. Klorofyllhalter vid augustiprovtagningen i kuststationer i NÖ Hälsingland år 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 23/42

24 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Årslägsta syrgas Årslägstahalterna av syrgas var höga vid sex av de nio kuststationerna (Figur 28). Låg halt uppmättes vid stationerna K152 i Hudiksvallsfjärden och K286 i Siviksfjärden. Vid station K288 uppmättes år 211, liksom för 21, det lägsta värdet sedan år 2 och klassificerades som mindre låg halt. mg/l Årslägsta syrgas Hög Mindre låg Låg Mycket låg Figur 28. Årslägstavärden för syrgas i kuststationerna i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 24/42

25 K152 K158 K179 K19 K2 K283 K286 K288 K293 RAPPORT NÖ HÄLSINGLAND 211 Salinitet Halterna av lösta salter, salinitet, vid kuststationerna i NÖ Hälsingland var generellt något lägre eller i nivå med långtidsmedelvärdet (Figur 29). Saliniteten påverkas kraftigt av sötvattensinblandning från närliggande vattendrag, varför variationen blir stor under året. PSU Salinitet 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 29. Årsmedelvärden för salinitet vid kuststationer i NÖ Hälsingland 2-21 (ljusblå staplar) samt halter för 211 (svarta staplar). Felstaplarna visar högsta respektive lägsta uppmätta värde under tidsperioden. 4 Referenser Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag, Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav. Rapport SMHI 21: tjanster/miljo/modellberaknad-vattenforing-och-vattenkvalitet /42

26 26/42

27 BILAGA 1 Klassificering av analysparametrar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: Rapport 4913 Rapport 4914 Rapport /42

28 Analysparametrar i kontrollprogrammet I denna bilaga presenteras ett flertal av de olika analysparametrarnas innebörd och klassindelningarna av uppmätta halter som i rapporten utförs enligt Bedömningsgrunder sjöar och vattendrag samt Bedömningsgrunder- kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Kort sammanfattning av analyserade parametrar Temperatur Vattentemperaturen påverkar lösligheten av syre i vattnet, den mikrobiella omsättningshastigheten och även vattnets densitet påverkas. Vid lägre temperatur minskar den mikrobiella aktiviteten och syrets löslighet ökar. Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Siktdjup Mätning av siktdjup kan uppskatta en ökad produktion av växtplankton orsakad av ökade mängder näringsämnen. Siktdjupet påverkas även av annan grumling som t.ex. humus och suspenderat slam. Salinitet Vattnets innehåll av löst salt påverkar tillgången på syre i vattnet. Vatten med hög salthalt är tyngre varför bottenvattnet generellt har högre salthalt. Om omblandningen är liten, dvs. syrerikt ytvatten inte blandas med bottenvattnet, ökar risken för syrefattiga bottnar. Grumlighet Grumlighet är ett mått på vattnets innehåll av organiska och oorganiska partiklar, och påverkar siktdjupet. Grumligheten är normalt låg i marin miljö men kan öka i samband med höga flöden. Syre Syrehalten anger mängden löst syre i vattnet. Bottenvattnet tillförs syre främst genom omblandning med syrerikt ytvatten. En hög produktion i vattenmassan ger en stor mängd organiskt material som sedimenterar. När det organiska materialet bryts ned åtgår stora mängder syre. I kombination med dålig cirkulation kan därför syrebrist uppstå vid botten. Syreförhållandena varierar och oftast är det lägst syrehalt i bottenvattnet. Låga syrgashalter kan dock uppträda under korta perioder och det är därför lätt att de årslägsta halterna inte upptäcks. TOC TOC, den totala mängden organiskt kol, är ett mått på mängden löst och partikulärt organiskt material i vattnet. När organiskt material bryts ned förbrukas syre varför höga halter TOC indikerar risk för syrebrist i vattnet. Kväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (ammoniumkväve, nitrat- + nitritkväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan 28/42

29 i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Fosfor Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar fosfor i löst form, liksom kväve, som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Klorofyll Halten klorofyll ger ett indirekt mått på mängden växtplanktonbiomassa. Variationen är stor beroende på ljusförhållanden, temperatur och tillgång av närsalter. Därför utförs grundligare bedömningar av klorofyllhalten under en så stabil period som möjligt (augusti). Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer och påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivning. Indirekt påverkar även surheten i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder i vattenmiljön. Detta gäller främst förekomsten av löst aluminium som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Surhetstillståndet kan bedömas utifrån alkalinitet och/eller ph-värde. Alkaliniteten utgör främst ett mått på försurningskänslighet medan ph-värdet anger den faktiska surheten. Under året uppvisar ph-värdet betydligt större skiftningar än alkaliniteten. Om bedömningen av ett vattendrag baseras på enstaka provtagningar är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet vid tillståndsklassificering. Kust och hav Tillståndsklassning En bedömning av tillståndet i provtagningsområdet kan göras m.h.a. den tillståndsklassning som beskrivs i Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). De gränsvärden som där anges grundar sig på mätningar åren (Tabell 7-9). Tillståndsklassningen visar hur områdets halter ligger i förhållande till övriga landet och görs för syrehalt, klorofyll, totalkväve och totalfosfor. Nedan presenteras gränsvärden vid tillståndsklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Kväve och fosfor Enligt Naturvårdsverket (1999) skall tillståndsklassning av totalkväve- och totalfosforhalter ske i ytvattnet (-1 m) under augusti och för kväve och fosforfraktionerna i mars (Tabell 1). 29/42

30 Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av totalkväve och totalfosfor i augusti och ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve och fosfatfosfor. Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Fosfatfosfor (µg/l) 1 Mycket låg halt < 252 < 14,88 <9,94 <77 <9,61 2 Låg halt ,88-18,6 9,94-16, ,2 9,61-16,74 3 Medelhög halt ,6-23,87 16,8-29,4 12, ,74-23,87 4 Hög halt , ,4-6, , Mycket hög halt > 448 >31 >6,2 >364 >31 Syre Tillståndsklassning för syrehalten görs för årsminimum i bottenvattnet (Tabell 2). Tabell 2. Gränsvärden för tillståndsklassning av syrehalt. Klass Benämning 1 Hög halt > 6 2 Mindre hög halt 4,-6, 3 Låg halt 2,-4, 4 Mycket låg halt -2, 5 Svavelväte H 2S Syrehalt (ml/l) Klorofyll För klorofyll används mätvärden från provtagningen i ytvattnet (-2 m) under augusti. Ett medelvärde tas på provet i ytvattnet och provet över språngskiktet i de fall det är ovan 2 meter (Tabell 3). Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av klorofyll. Klass Benämning 1 Hög låg halt > 1,5 2 Låg halt 1,5-2,2 3 Medelhög halt 2,2-3,2 4 Hög halt 3,2-5, 5 Mycket hög halt > 5, Klorofyll (µg/l) Avvikelseklassning Hälsinglands kustområden tillhör Bottenhavet och är indelad i tre olika vattenomsättningsklasser (klass I, II och III). I Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav finns jämförvärden redovisade för de olika vattenomsättningsklasserna som används vid beräkning av avvikelser från jämförvärden. Avvikelseklassning av totalhalterna av kväve och fosfor utförs både på vintervärden (Tabell 4) och sommarvärden (Tabell 5) medan avvikelseklassning av lösta näringsämnen endast utförs på vintervärden. Avvikelseklassning utförs även av klorofyll i ytvattnet under augusti månad (Tabell 6). De avvikelseklassningar som utförs skall visa om och eventuellt 3/42

31 hur mycket områdets halter avviker från de bedömda naturliga halterna (Naturvårdsverket 1999). Tabell 4. Gränsvärden för avvikelseklassning av närsalter i ytvatten under vintern (mars). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning 1 Totalfosfor Totalkväve Ammoniumkväve Nitrat+nitritkväve Fosfatfosfor Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, < 1, < 1, < 1, 2 Liten avvikelse 1,-1,8 1,-1,8 1,-6,9 1,-2,2 1,-1,7 3 Tydlig avvikelse 1,8-2,6 1,8-2,7 6,9-13 2,2-3,3 1,7-2,5 4 Stor avvikelse 2,6-3,5 2,7-3, ,3-4,5 2,5-3,2 5 Mycket stor avvikelse > 3,5 > 3,5 >19 > 4,5 >3,2 Tabell 5. Gränsvärden för avvikelseklassning av totalfosfor och totalkväve i ytvatten under sommaren (augusti). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, < 1, 2 Liten avvikelse 1,-2,3 1,-1,6 3 Tydlig avvikelse 2,3-3,6 1,6-2,1 4 Stor avvikelse 3,6-4,9 2,1-2,7 5 Mycket stor avvikelse > 4,9 > 2,7 Tabell 6. Gränsvärden för avvikelseklassning av klorofyll i ytvatten under augusti (uppmätt halt/jämförvärde). Klass Benämning Klorofyll (µg/l) 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1, 2 Liten avvikelse 1,-1,9 3 Tydlig avvikelse 1,9-2,7 4 Stor avvikelse 2,7-3,6 5 Mycket stor avvikelse > 3,6 Sjöar och vattendrag Nedan presenteras gränsvärden för tillståndsklassning och avvikelseklassning i sjöar och vattendrag. Närsalter Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (1999a). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter. I vattendrag bedöms tillståndet utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor utförs enligt Tabell /42

32 Tabell 7. Tillståndsbedömning av totalhalterna ( g/l) av kväve (N) och fosfor (P) i sjöar. Klass Bedömning 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Extremt höga halter Tot P (maj-okt) Tot P (aug) Tot N (maj-okt) < 12,5 12, >1 < 12,5 < 3 12, Ej def. >5 Tabell 8. Tillstånd, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning Totalkväve Totalfosfor 1 Mycket låga förluster 1,,4 2 Låga förluster 1,-2,,4-,8 3 Måttligt höga förluster 2,-4,,8-,16 4 Höga förluster 4,-16,16-,32 5 Mycket höga förluster >16 >,32 Tabell 9. Avvikelse från jämförvärde, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning - Totalkväve Totalfosfor 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 1,5 2 Tydlig avvikelse 2,5-5 1,5-3 3 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse >6 >12 Surhet/försurning Vattendragets tillstånd utifrån alkalinitet och ph-värde bedöms enligt Tabell 1 och 11. Som jämförvärde för alkalinitet utnyttjas en beräknad alkalinitet för förindustriell tid (Naturvårdsverket 1999) (Tabell 12). Denna beräkning kan även med relativt god noggrannhet översättas till en ph-differens (skillnad mellan nutida och förindustriellt ph-värde). Tabell 1. Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >,2 2 God buffertkapacitet,1-,2 3 Svag buffertkapacitet,5-,1 4 Mycket svag buffertkapacitet,2-,5 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 Tabell 11. Tillståndsklassificering av ph-värde. Klass Benämning ph-värde 1 Nära neutralt >6,8 2 Svagt surt 6,5-6,8 3 Måttligt surt 6,2-6,5 4 Surt 5,6-6,2 5 Mycket surt <5,6 32/42

33 Tabell 12. Avvikelse från jämförvärde (förindustriellt värde) för alkalinitet. För beräkning av förindustriell alkalinitet se Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Nutida alkalinitet /jämförvärde Motsvarande ph-skillnad 1 Obetydlig avvikelse >,75 <,1 2 Måttlig avvikelse,5-,75,1-,3 3 Stor avvikelse,25-,5,3-,6 4 Mycket stor avvikelse,1-,25,6-1, 5 Extremt stor avvikelse <,1 > 1, Tillståndsbedömning av syretärande ämnen (TOC) utförs enligt Tabell 8. Tabell 8. Tillståndsbedömning av organiskt material (mg/l) enligt Naturvårdsverket (1999a). Klass Benämning Halt som TOC eller COD 1 Mycket låg halt < 4 2 Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt > 16 33/42

34 34/42

35 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska analysresultat från NÖ Hälsingland år /42

36 Punkt År Månad Dag Journalnr Temp NO3-N Djup PO4 P tot Kond. N tot NO23 Syre Syre % TOC Klorofyll Siktdjup Salinitet Sulfat C m ug/l ug/l ms/m ug/l ug/l mg/l % mg/l mg/l m K VR , K VR , K VR , K VR , <= K VR , K VR , K VR , K152_B K152_B K152_Y , K152_Y , K VR K VR , K VR , K VR , K VR <= K VR K VR <= K VR K158_B K158_B K158_Y , K158_Y , K VR178-11, < K VR , K VR <= K VR , K VR , K VR K VR , <= K VR , K179_B K179_B K179_Y , K179_Y , <=2, /42

37 Punkt År Månad Dag Journalnr Temp NO3-N Djup PO4 P tot Kond. N tot NO23 Syre Syre % TOC Klorofyll Siktdjup Salinitet Sulfat C m ug/l ug/l ms/m ug/l ug/l mg/l % mg/l mg/l m K VR , < K VR , K VR , <= K VR , K VR , K VR , K VR ,4 <1.5 < <= K VR , K19_B K19_B K19_Y , K19_Y , <=3,6 K VR , K VR , K VR , <= K VR , K VR , <= K VR , K VR ,1 <1.5 < K VR , K2_B K2_B K2_Y , K2_Y , <=3,1 3. K VR , K VR , K VR , <= K VR , K VR , <= K VR , K VR <= K VR , K283_B K283_B K283_Y , K283_Y , <=2,9 2.5 < 1, 37/42

38 Punkt År Månad Dag Journalnr Temp NO3-N Djup PO4 P tot Kond. N tot NO23 Syre Syre % TOC Klorofyll Siktdjup Salinitet Sulfat C m ug/l ug/l ms/m ug/l ug/l mg/l % mg/l mg/l m K VR , K VR , K VR <= K VR , K VR , <= K VR , K VR <1.5 < <= K VR , K286_B K286_B < 1, K286_Y , K286_Y , <=3,1 3. K VR K VR , K VR , K VR , K VR , <= K VR , K VR ,1 <1.5 < <= K VR , K288_B < 1, K288_B < 1, K288_Y , K288_Y , <=2, K VR , K VR , K VR K VR , K VR , <= K VR , K VR , K VR , K293_B K293_B K293_Y , K293_Y , <=2, /42

39 Punkt år Månad Dag Journalnr Temp Alk NH4-N Djup PO4 P tot Färgtal Ca K Si Klorid Kond. N tot Mg Na NO23 ph Susp Syre Syre % TOC Klorofyll Siktdjup Sulfat C mekv/l ug/l m ug/l ug/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l mg/l ms/m ug/l mg/l mg/l ug/l mg/l mg/l % mg/l mg/l m D VR , D VR , D VR , D VR , <= D VR , D VR ,1.18 Uppgift saknas D , <=2,7 4. D , D ,.19 ej angivet < 5, D , < 5, <=2,8 4. D , < 5, D , < 5, D VR , < D VR , D VR177-11, < D VR , D VR Uppgift saknas D VR , <= D VR , D , <=2,6 4. D , D , < 5, D , D , < 5, <=3, 4. D , < 5, D , < 5, D , D VR , D VR , D VR ,4.4 < D VR , D , D , D VR , D VR , < D D , D VR , D VR , D VR , < D VR , < D , < D , D VR , D VR ,1.18 Uppgift saknas D VR , D VR , D , D , <=3,3 2. D VR , D VR , /42