Kyrkan himlen på jorden Kyrkan som liturgi Kyrkan som Kristi kropp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkan himlen på jorden Kyrkan som liturgi Kyrkan som Kristi kropp"

Transkript

1 Ortodoxa kyrkan Kyrkan himlen på jorden Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike (Luk 22:30) Kyrkan som liturgi När lärjungarna vid ett tillfälle började tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste, gav dem deras Mästare ett himmelrikets omvända perspektiv. Han lät dem ana kallelsen i den Kyrka, som Han själv som huvud gör helig och hel (katolsk), och i vilken de med Honom som förebild jag är mitt ibland er som tjänare (Luk 22:27) skulle förverkliga sin apostoliska kallelse. Bilden är en liturgisk bild, bilden av tjänandet vid bordet, i vilken Ortodoxa Kyrkan igenkänner bilden av den Gudomliga Liturgin, vars mittpunkt är Jesus Kristus, Guds Son, som offrar och som offras, som mottar och som utdelas Guds Lamm, som bryts och dock icke delas, som alltid äts och dock icke förtärs, men som helgar dem som blir delaktiga därav. 1 Löftet om måltiden vid Herrens bord, i Hans Rike, är Guds löften om det nya livet, den nya himlen och jorden, som börjar här och nu, men som har sin fullbordan i framtidens eskaton (Guds tillkommande rike). När man efter den svåra perioden av förföljelse i det ateistiska Sovjetunionen frågade en ryskortodox biskop hur Kyrkan överhuvudtaget lyckades överleva, förväntade man sig kanske berättelser om konkreta överlevnadsstrategier, kamp mot regimen och hemlig underjordisk verksamhet. Svaret blev dock överraskande kort och enkelt: Vi firade den Gudomliga Liturgin. Biskopens korta svar ger en tydlig, samtidigt en mysteriös avspegling av ortodox kristen kyrkosyn och ortodoxt kyrkoliv. Den Gudomliga Liturgin, med sitt eukaristiska frambärande, med sin theandriska (gudomligt-mänskliga) interaktion, är det sanna ikoniska uttrycket för Kyrkans väsen. Liturgin uppenbarar och manifesterar genom sin Eukaristi tydligast detta heliga Mysteriums realitet. Liturgin möjliggör för den dödliga människan (och genom henne den förgängliga skapelsen) delaktighet i och en försmak av Rikets eviga och oförgängliga frukter. Kyrkan som Kristi kropp Aposteln Paulus skriver: han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste (Kol 1:18). Ortodox Tradition ser Kyrkan som Kristi kropp par excellence. Helige Johannes Chrysostomos frågar retoriskt: Kan det finnas någon åtskillnad mellan huvudet och kroppen!? Och den store kyrkofadern fortsätter: Nej, då den minsta klyfta skulle innebära vår död! 2 Även kyrkofadern Augustinus understryker tydligt oskiljaktigheten mellan Kristus och Kyrkan: Låt oss jubla och tacka, ty 1 Ur Den Gudomliga Liturgin. 2 St.John Chrysostom, Homilia VIII:11 1 Corinth: The Nicene and Post-Nicene Fathers, Vol.XII. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan (1889) 1989 (PG, Patrologia graeca, 61, 72).

2 vi har inte bara blivit kristna, utan även Kristus. Han är huvudet, vi är kroppen. Människans helhet utgörs av Honom och oss tillsammans. 3 Som Kristi kropp är Kyrkan, i likhet med sitt huvud, helig och fläckfri. Hon existerar samtidigt både i himlen och på jorden. Hennes synliga, jordiska verklighet (in statu viae) och hennes himmelska, osynliga verklighet (in statu patriae) sammanfaller och är oskiljaktigt förenade till en enhet, i likhet med de gudomliga och mänskliga naturernas oskiljaktiga (men osammanblandade) förening i Jesu Kristi person. Den osynliga Kyrkan synliggörs och närvarandegörs genom den synliga. I den synliga Kyrkans Liturgi, som firas i gemenskap med den osynligas, närvarandegörs och levandegörs Ordet genom Den Helige Ande, på samma sätt som Ordets, Herren Jesu Kristi Kropp och Blod närvarandegörs och levandegörs vid det eukaristiska frambärandet av bröd och vin, samt gör oss jordfödda människor delaktiga av Himmelriket och Guds oskapade nåd. Den grekiske teologen Ioannis Karmiris sammanfattar: Den heliga Eukaristin är mittpunkten för enheten mellan Kristus och de kristna inom Kyrkans kropp. Ty genom den (Eukaristin) uppenbaras Kyrkan i Kristi kropp och i Den Helige Andes gemenskap, och den nutida tidsåldern och världen förenar sig med den kommande, den jordiska Kyrkan med den himmelska. I den heliga Eukaristin dväljes hela Kristi kropp. 4 Kyrkans närvaro i världen är tydligast betonad genom Guds enfödde Sons människoblivande. Han, Gud av evighet, antar till fullo människonaturen, för att genom Den Helige Ande gudomliggöra den och föra den från dödsskuggans dal till det eviga livet hos Fadern. Han som evigt föds av en himmelsk Fader utan moder, föds genom Den Helige Ande i tid och rum av en jordisk moder utan fader. 5 Som Theotokos (Gudaföderska) är Jungfru Maria den som i sitt sköte bär Honom som omfattar och uppehåller allt skapat. Hon föder kroppsligen Honom som skapat allt. Hon föder den ende syndfrie och odödlige till den syndiga och dödliga tillvaron, för att Han genom sin död ska befria människan från syndens band och dödens tyranni. I detta under av Guds heliga människoblivande framstår även Jungfru Maria, Guds Moder genom vilken Guds Son antar människonaturen som en sann bild av Kyrkan, Kristi kropp. Helige Kyrillos av Alexandria säger: Hon är den heliga Kyrkan, 6 och i sin rika hymnologi hyllar Kyrkan Guds Moder bland annat som Den som bär Bäraren av allt; Stjärnan som förebådar Solen; Skötet däri Gud vart kropp; Den himmelska stegen på vilken Gud nedsteg; Bron som leder de jordfödda upp till himlen. 7 Kyrkan som gemenskap Kyrkan är en gemenskap, koinonía, samlad kring Jesus Kristus, Guds Son, organiskt sammanvuxen med Honom, för att av Honom, genom Den Helige Ande, frambäras till Fadern och Den Heliga Treenighetens liv, något som förverkligas i Liturgins eukaristiska gemenskap och frambärande. Aposteln Paulus liknar relationen mellan Kristus och Kyrkan vid den 3 St.Augustine, Evangelium Joannis tract. XXI, 8: The Nicene and Post-Nicene Fathers, Vol. VII. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan (1888) Ioannis Karmiris, Sōma Christou ho estin hē Ekklēsia. Ekklesia 39 /1962/ Ortodoxa Aftongudstjänsten, Oktoechos, Theotokion, Ton 3. 6 PG 77: Ur Akathisten till Den Allraheligaste Gudaföderskan Tito Collianders övers.

3 mellan en brudgum och en brud (Ef 5:32) Brudgummen som frambär bruden i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla; helig och felfri (Ef 5:27). Kyrkans gemenskap vilar på en trinitarisk grund. Hon har en trinitarisk urbild. Hon är ikonen, avbilden, av den gemenskap som råder i den eviga, kärleksfulla relationen mellan Fadern, Sonen och Den Helige Ande. Kyrkan är en, helig, katolsk och apostolisk gemenskap. Församlad kring sin biskop är varje lokalkyrka avbilden av det kring Kristus församlade folket, och utgör uppfyllelsen av de fyra nämnda kännetecknen. Kyrkan (Ekklesía) är just allas samling till en enhet kring Kristus av helige Kyrillos av Alexandria kallad ett samlingens mysterium (mysteríon tes sýnaxes). Helige Ignatios av Antiokia skriver i sitt brev till smyrnierna: Ni skall alla följa biskopen liksom Jesus Kristus följer Fadern, och presbyteriet liksom apostlarna. För diakonerna skall ni visa vördnad liksom för Guds bud. Utan biskopen skall ni inte företa er något som hör till kyrkan. Den eukaristi skall anses giltig som förrättas av biskopen eller någon som han förordnar. Där biskopen visar sig, där skall också församlingen vara, liksom den katolska kyrkan finns där Jesus är. 8 Genom sitt ämbete är biskopen garanten för kanoniciteten, katoliciteten och kontinuiteten i den ena, heliga, katolska och apostoliska Kyrkan, vars fullhet finns i det troende folkets samling kring honom. Enligt ortodox uppfattning är Kyrkans katolicitet inte en benämning av hennes universalitet och kvantitet. Dessa är endast konsekvenser eller manifestationer av hennes liv och mission i världen, medan katoliciteten, liksom för de första kristna, avser Kyrkans ortodoxi. 9 Den egentliga betydelsen av ordet katolsk (kathólike av kathólou) i relation till Kyrkan avser den inre helheten och fullheten av Kyrkans liv, till skillnad från heresier och schismer som endast, på sin höjd, omfattar trons och helhetens delar och fragment. 10 Den Katolska Kyrkan (Ekklesía Kathólike) var i begynnelsen (Rom 16:23) liksom hon även vid tidens ände mycket väl kan bli en liten utvald skara (Luk 12:32; 18:8). En lokalkyrka lever aldrig isolerad, utan i organisk gemenskap med andra lokalkyrkor. Trons enhet och gemenskap, som tydligast manifesteras i den eukaristiska gemenskapen, synliggörs genom biskopen, som själv är infogad i den apostoliska successionen, d.v.s. den levande, kanoniska kontinuiteten av handpålagda biskopar, som rakt nedstiger till Kristi egna apostlar. Biskopen är det sanna uttrycket för gemenskapen med andra lokalkyrkor inom en region, liksom med den universella Kyrkan, på alla platser och i alla tider, i överensstämmelse med Apostlarnas 34:e kanon: Varje folks biskopar bör bland sig utse en främste som sitt huvud, så att de inte företar sig något viktigt utan hans vetskap, utan var och en skall handha endast sådant som rör hans eget stift och dess orter. Men må heller inte den främste bland biskoparna göra något utan de övriga biskoparnas vetskap. Ty så uppnås endräkt, och så förhärligas Gud genom Herren i Den Helige Ande Ignatius brev till smyrnierna 8:1: De Apostoliska fäderna, Verbum, Stockholm Georges Florovsky, Bible, Church, Tradition. Nordland Publishing Co, Belmont, Massachusetts 1972, s För en god etymologisk utläggning av begreppet katolsk, dess ursprung hos Aristoteles och i den grekiska filosofin samt Kyrkans anammelse av begreppet se: Metropolitan Ioannis of Pergamon (Zizioulas), The Unity of the Church in Eucharist. HCOP, Nikodim Milas, Pravila (kanones) Pravoslavne Crkve. (Novi Sad 1895), Istina, Beograd/Sibenik Engelsk översättning av Apostoliska kanon (Henry R Perceival, 1899)

4 En främste, en primus, behövs för att sammanfatta, representera och handha initiativansvaret i en regional kyrkogemenskap, liksom i Kyrkans universella gemenskap. En primus kan, enligt ortodox kyrkosyn, aldrig ses som ontologiskt knuten till ett särskilt biskopssäte. Den hedersställning som Rom och Konstantinopel, det nya Rom, fick i den gamla pentarkin 12 i egenskap av rikets huvudstäder definieras av det ekumeniska kyrkomötet i Chalcedon (år 451), kanon 28: Fäderna gav tronen i det gamla Rom rättmätiga förmåner, därför att staden var en regerande stad. I efterföljd av samma principer har etthundrafemtio mest gudsälskande biskopar tillerkänt det nya Roms allraheligaste tron likvärdiga förmåner, genom bedömningen att staden, som värdigas att hysa en kejsartron och en senat och som åtnjuter samma förmåner som gamla Rom, i kyrkliga angelägenheter upphöjs till den andra platsen, omedelbart efter det (gamla Rom). 13 Som Apostlarnas kanon anger, äger den universella Kyrkans primus heller inget jurisdiktionellt primat, ingen oinskränkt överhöghet, över sina ämbetskollegor. Han är en främste bland gelikar, en primus inter pares som presiderar, först och främst inom sin egen lokalkyrkas område, men även över den universella kärleksgemenskapen i frågor som rör hela Kyrkans gemenskap, hela Kyrkans ordning (táxis). 14 Så mottas, i enlighet med Apostlarnas kanon, det enskilda av det universella och det universella av det enskilda en avspegling av den gudomliga urbilden i Guds treeniga väsen. Liksom varje Person i den treeniga Gudomen rymmer Gudomens fullhet, rymmer även lokalkyrkan, samlad kring sin biskop (Kristi avbild), Kyrkans helhet och fullhet. Denna helhet och fullhet, denna katolicitet, uttrycker hon och manifesterar tillsammans med de övriga kyrkorna i samma region, liksom i Kyrkans universella gemenskap. Den franske ortodoxe teologen Olivier Clément skriver: Deras (lokalkyrkornas) gemenskap är en sann eukaristisk väsensenhet som garanteras av trons och biskopsämbetets identitet, genom varje biskops två oskiljaktiga uppdrag: att styra lokalkyrkan och att, genom kommunionen med andra biskopar, uttrycka den universella Kyrkans enhet det enskilda i det universella och, därigenom, det universella i det enskilda. Varje kyrka har ett ansvar för de andra (kyrkorna), i det hon mottar deras vittnesbörd och erbjuder i sin tur sig själv att mottas av dem. Denna kontinuerliga ömsesidighet bekräftar att de är Kyrkan, i individuell och kollektiv bemärkelse. 15 Kyrkan som himlen på jorden Kyrkan är himlen på jorden. Helige Ireneos av Lyon kallar Kyrkan en paradisträdgård planterad på jorden. 16 Enligt Metropoliten Ioannis (Zizioulas) av Pergamon räcker Kyrkan ut sina grenar över jorden, medan hon med sina rötter vilar i eskaton (i Guds Rike). 17 Ortodox 12 Benämningen för den efter hedersställning rangordnade gemenskapen mellan den tidens fem stora kyrkocentra: Rom, Konstantinopel, Alexandria, Antiokia och Jerusalem. 13 The Seven Ecumenical Councils, The Nicene and Post-Nicene Fathers (Second series), Vol. XIV. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan (1889) Se Helige Ignatios av Antiokia hälsningsord till kyrkan i Rom. Ignatius brev till romarna: De Apostoliska fäderna, Verbum, Stockholm Olivier Clément, You Are Peter. New City Press, New York 2003, s St.Ireneus, Adversus haereses V, 20:2: The Ante-Nicene Fathers, Vol. I. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan (1885) John D. Zizioulas, Being as Communion. St. Vladimir s Seminary Press, Crestwood, New York 1985, s. 59.

5 Tradition ser Kyrkan främst ur det eskatologiska perspektivet. Kyrkan är det nya livets, Guds Rikes, förening med tid och rum. Genom Inkarnationens under möts i Jesu Kristi person det sant och fullt gudomliga med det sant och fullt mänskliga (utan sammanblandning, utan förvandling, oupplösligt, oskiljaktigt), något som av nåd gör människan delaktig av gudomlig natur (2 Petr 1:4). Inkarnationen möjliggör och anmodar att Guds Rikes hemligheter materialiseras i rika och vackra liturgiska och sakramentala uttryck, något som tydligt igenkänns i helheten av den Ortodoxa Kyrkans liv. Syftet med dessa uttryck av skönhet är inte att endast symbolisera viktiga händelser eller enbart aktualisera något som är frånvarande. Inte heller att ihågkomma eller konservera något historiskt förgånget, utan för att, tvärtom, ikoniskt närvarandegöra framtiden, Rikets hemligheter, och möjliggöra vår delaktighet i dem, här och nu. I det jordiska sanna, goda och sköna något som förtydligas i Guds människoblivande avspeglas dessa Guds Rikes hemligheter. Genom sin död, sitt nedstigande till dödsriket och sin uppståndelse i härlighet uppfyller Kristus hela kosmos med det nya livets verklighet. Detta Guds Rikes närvaro i tid och rum fullbordas och upplivas genom Den Helige Andes nedstigande över apostlarna och Kyrkan. Den Helige Ande, Herren och Livgivaren, gör Guds Rike närvarande i tid och rum Han gör det till en närvarande framtid. Den Helige Andes närvaro gör Kyrkan till en kontinuerlig Pingst, en kontinuerlig Theofania (Gudsuppenbarelse), en kontinuerlig Transfiguration (Förklaring). Helige Ireneos av Lyon sammanfattar: Där Kyrkan är, där är Guds Ande, och där Guds Ande är, där är Kyrkan, och all slags nåd; och Anden är sanning. 18 / Kyrkan som kosmos Hon (Kyrkan) skapades först av alla ting / / och för hennes skull har världen skapats. 19 Utifrån det i Ortodoxa Kyrkan tydligt närvarande kosmiska perspektivet finns Kyrkan ontologiskt redan i Den Heliga Treenighetens rådslut, ekonomia, att frambringa skapelsen. Kyrkan finns i den goda skapelsen, i vilken människan, skapad till Guds avbild, till att vara Gud lik (1 Mos 1:26), skapas och sätts som en skapelsens förvaltare, en slags medlare mellan Skaparen och det skapade. Människan är en skapelsens mikrokosmos som i sig sammanfattar och i tacksägelse, eucharistia, frambär hela skapelsen till Gud. Helige Maximos Bekännaren ser även människan som en mystisk kyrka i världen. Omvänt ser han kosmos och Kyrkan som en makranthropos, en universell människa. Parallellerna finns i harmonin, helheten och enheten mellan kosmos synliga och osynliga element, dito den synliga och osynliga Kyrkan, samt kroppen och själen som det synliga och osynliga i människan. 20 Vi frambär Dig Ditt eget av Dina egna gåvor, å allas vägnar och för alla 21 är ord genom vilka Guds folk i Liturgin utövar sin mikrokosmiska, eukaristiska kallelse, i det vi frambär gåvor av bröd och vin inför Gåvogivaren, för att av Fadern, genom Den Helige Ande, få motta Guds Sons sanna Kropp och Blod till syndernas förlåtelse och till evigt liv. Liturgins 18 St.Ireneus, Adversus haereses III, 24:1: The Ante-Nicene Fathers, Vol. I. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan (1885) Hermas Herden 8:1: De Apostoliska Fäderna. Verbum, Stockholm St. Maximus the Confessor, The Church, the Liturgy and the Soul of Man - The Mystagogia. St.Bede s Publications, Still River, Massachusetts Ur Den Gudomliga Liturgin.

6 uppmaning Låt oss anbefalla oss själva, varandra och hela vårt liv åt Kristus vår Gud 22 visar på allas samhörighet, alltings helhet, den återställda gemenskapen mellan det skapade och Skaparen i Gudamänniskan Jesus Kristus. Den liturgiska och eukaristiska verkligheten förenar oss med himmelrikets helhet och harmoni. Men den förenar oss i lika hög grad med det skapade, och gör oss till rättvisans, fredens och kärlekens redskap i en kaotisk och söndrad värld. Som Guds barn är vi kallade att visa på Guds Rike mitt ibland oss, den verklighet som den Gudomliga Liturgin ömsom tydligt ömsom hemlighetsfullt låter oss bli del av, så att vi i vår Herres Jesu Kristi efterföljelse, genom Den Helige Andes kraft, kan vara goda tjänare, goda förvaltare och frambärare av skapelsen till Fadern och Den Heliga Treenigheten. En inte alltför ovanlig erfarenhet, som en ortodox kristen gör i sin delaktighet i den Gudomliga Liturgin, är att uppleva sig transfigurerad, förklarad en erfarenhet lik den som de tre utvalda apostlarna upplevde i mötet med sin förklarade Mästare på berget Tabor. Väl ute i världen, liksom nedstigna från Förklaringsberget till en efterliturgisk tjänst, finner vi lättare den inneboende godheten i allt. Vi anar Skaparens spår i det skapade, liksom hela skapelsens förening i Skaparen, genom Sonen som antog materia, och i den Helige Ande som levandegör föreningen mellan den Oskapade och det skapade. Mötet med den gudomliga verkligheten verkar helande på den inneboende avbilden i människan. Mötet med Urbilden betonar avbildens kallelse i världen att verka för sin nästa och för hela sin omvärld. Det är genom Guds nåd, som kommer från Fadern genom Sonen i Den Helige Ande, som människorna är givna gåvan att följa sin Herre Jesus Kristus, genom att finnas till för varandra i en självuppoffrande kärlek, genom att bejaka freden och rättvisan i samverkan för skapelsens helande och återställande. (Från den Ortodoxa konsultationen om synen på skapelsen: 34, Sofia 1987) 23 Kyrkan som sakrament Aposteln Paulus skriver: Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus (Fil 3:20). Genom sin Liturgi gör Kyrkan detta vårt hemland närvarande i världen, och möjliggör vårt medborgarskap i det redan här och nu. Kyrkan är i sig det stora frälsningsbringande Sakramentet, det heliga Mysteriet, 24 genom vilket dopet blir vår personliga uppståndelse, myrrasmörjelsen (krismeringen) vår personliga pingst, medan eukaristin ger oss försmaken av livet i detta vårt hemland redan under vårt jordiska liv i ofullkomlighet. Kyrkan liknas ofta vid ett skepp, som genom historien och den fallna världen för människan, och med henne hela kosmos, till hamnen i Guds Rike. Sålunda kan inte Kyrkan primärt identifiera sig med det förgångna och syndafallna som hon på färden lämnar bakom sig (1 Mos 19:26), utan med målet i Guds Rike som samtidigt är hennes egentliga utgångspunkt. Kyrkan lever inte av sin historia, utan i och av sin framtid i eskaton. Helige Maximos Bekännaren skriver: Efter överträdelsen kan man inte längre förklara slutmålet med hjälp av begynnelsen, utan bara begynnelsen genom slutmålet Ibid. 23 Orthodox Visions of Ecumenism. WCC Publications, Geneva 1994, s Alexander Schmemenn, Eukaristin kärlekens sakrament. Artos, Skellefteå 1997, s PG 90,616A, citerat i Lars Thunberg, Människan och kosmos, Artos, Skellefteå 1999, s. 66.

7 Eukaristin är det optimala och slutgiltiga kriteriet för all teologi en epifani av Kyrkans tro, det som gör Kyrkan till det hon är. (Alexander Schmemann ) Ortodox Tradition definierar inte Kyrkan främst genom någon lära. I det första årtusendets Kyrka finner man inte någon utvecklad ecklesiologi. Kyrkan är i stället liv och erfarenhet av Guds Rike. Kyrkan blir aldrig ett objekt för vårt teologiserande. Hon är själva grunden för teologins liv i samstämmighet med Evagrios av Pontos ord: Teolog är den som ber i sannig; den som ber i sanning är teolog. 26 Hon leds av principen lex orandi, lex credendi 27 bönens lag är trons lag, eller vi ber så som vi tror, vi tror så som vi ber. Vi skulle även kunna tillfoga lex vivendi: Också Kyrkans hela liv skall samstämma och harmonisera med hennes bön och tro. När en ortodox kristen talar om Kyrkan, talar han/hon om delaktigheten i en helig, hemlighetsfull verklighet. För en ortodox kristen är tron ingen idé eller filosofi. Tron är liv, delaktighet och relationer. Att gå till kyrkan har en innebörd av att delta i ett mystiskt, sakramentalt, möte med det gudomliga, det himmelska, att konkret uppleva sin delaktighet i de heligas gemenskap. Kyrkans sanna identitet Enligt ortodox kristen uppfattning kan Kyrkan inte vara annat än ortodox och katolsk. Att definiera en kyrka som icke-ortodox eller icke-katolsk är för ortodoxa att egentligen definiera den om en icke-kyrka. Det finns ett tydligt likhetstecken mellan Kyrkans ortodoxi och hennes enhet (en), helighet (helig), fullhet (katolsk) och sanning (apostolisk). 28 Begreppet ortodox (orthodóxa), som genom den ortodoxa kristna syntesen mellan bön och tro både står för rätt tro och rätt lovprisning, tillbedjan, började användas av den unga Kyrkan allteftersom de levande vittnena från den apostoliska perioden började lämna denna världen och lärostrider blossa upp. Ortodoxin var (och är) skiljelinjen mellan Kyrkan och heresier av olika slag, bland annat gnosticismen. 29 Helige Johannes av Damaskus beskriver Kyrkans levande och kontinutiva Tradition som eviga avgränsningar uppsatta av våra fäder., något som inte kan ändras, utan som skall bevaras såsom det mottagits 30 Traditionen är en fålla för den utvalda hjorden, en Kyrkans skyddsmur mot intrång av främmande läror. Den sammanhåller Kyrkans helhet och ger skydd mot delningar och splittringar i Kyrkans tro, liv och enhet. Kyrkofadern Origenes betonar betydelsen av och samstämmigheten mellan kristendomens ortodoxi och katolicitet genom sin glädje över att inte bara höra till gruppen av kristna, utan även till gruppen av kyrkliga. 31 En vanlig missuppfattning (som även kan förekomma inom ortodoxa kretsar) är att identifiera Ortodoxa Kyrkan som en konservativ institution, vars uppgift är att bevara och cementera olika seder och bruk, inte sällan av kulturell eller kontextuell art. I själva verket uppfattar Ortodoxa Kyrkan sig själv som en levande, dynamisk gudamänsklig organism som andas odödlighet in i världens förgänglighet, som förenar himmelrikets eviga beständighet med historiens flyktighet, eller som Vladimir Lossky utrycker det: Världen åldras och förfaller, 26 Evagrios the Solitary, On Prayer : 61: The Philokalia Vol. 1. Faber & Faber, London 1983, s Uttrycket tillskrivs Prosperus av Aquitanien (+ ca 465) 28 Ur den Nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen. 29 Metropolitan Ioannis of Pergamon (Zizioulas), The Unity of the Church in Eucharist. HCOP, PG 94, 1356 C. 31 PG 13, 1841 B.

8 men Kyrkan föryngras och förnyas ständigt av Den Helige Ande som är källan till hennes liv. 32 Ortodoxa Kyrkan är bevarare av Traditionen som i sig sammanfattar det beständiga, det evigt sanna, av Gud givna och av Kyrkan bevarade, som en tidlös skatt. I det han tolkar helige Ireneos (av Lyon) princip om sanningens tradition, traditio veritatis, skriver Fader Georgij Florovsky: Traditionen är inte enbart en upprepning av ord, utan Andens ständiga närvaro. Traditionen är karismatiskt, ej historiskt betingad. 33 Som en konsekvens av Inkarnationens under införlivas Traditionen i olika historiska och kulturella sammanhang som Kyrkan lever i eller möter i sin mission. Traditionens grundläggande sanningar, som traderas från släkte till släkte (parádosis), kan dock aldrig godtyckligt ändras av världens och historiens nyckfullhet och föränderlighet. Den existerar i överensstämmelse med aposteln Pauli ord: Jesus Kristus är densamme, i går, i dag och i evighet. Låt er inte ryckas med av alla slags främmande läror (Heb 13:8-9a). Kyrkans hela liv, verksamhet och förhållningssätt i världen: diakoni, mission, evangelisation, askes, mystik, finner sin sanna identifikation med Kyrkan i det eukaristiska mötet med Guds Rike, eskaton (Joh 6:53-54). Allting har sin utgångspunkt i Liturgin, allting strävar tillbaka till Liturgin. Vi kan organisera sociala inrättningar, välgörenhetsinstanser, teologiska institut, lärosäten, bönegrupper, ekumeniska råd och allt annat som hör nära samman med Kyrkans närvaro i världen, men utan den eukaristiska identifikationen med eskaton förlorar Kyrkan sin sanna identitet. Vi kan proklamera trosbekännelser, formulera böner, förkunna, göra teologiska utläggningar, och allt annat som definierar oss som ett utvalt (kristet) släkte i världen, men om de som utgång och ingång, som startpunkt och mål, inte har det eukaristiska mötet med Guds Rike hamnar Kyrkan (om möjligt) utanför sitt sanna väsen, och frågan är om vi alls längre kan identifiera henne. När Kyrkan en gång förnekar sin ontologiska identitet det som hon egentligen och väsentligen är, nämligen en existentiell händelse genom vilken simpel individuell överlevnad förändras till ett personligt liv av kärlek och kommunion reduceras hon från samma ögonblick till en konventionell form under vilken individer grupperas samman till en institution. Hon (Kyrkan) blir ett uttryck, om än ett religiöst sådant, för människans fall. Hon börjar tjäna folkets religiösa behov, den fallna människans individualistiska, emotionella och psykologiska behov. 34 Kyrkans enhet Ortodoxa Kyrkan har i alla tider uppfattat sig själv som den ena, heliga, katolska och apostoliska Kyrkan, Una Sancta. Med den självbilden går hon, i vår tid av kristen enhetssträvan, aktivt in i dialog med andra kristna kyrkor och rörelser. I den mellankristna dialogen definierar Ortodoxa Kyrkan och manifesterar sig själv inte som en kristen konfession bland andra, utan just som Kyrkan, i vilken enheten alltid varit och förblivit en realitet. 35 Enligt ortodox kyrkosyn är en splittring av Kyrkan en omöjlighet. Kristi kropp kan inte splittras. Vi kan inte splittra oss inom Kyrkan, bara från Kyrkan. Heresier eller schismer kan aldrig dela Kristus, de kan endast dela sig från Honom. 32 Vladimir Lossky, Östkyrkans mystiska teologi. Artos, Skellefteå, 1997, s Georges Florovsky, Bible, Church, Tradition. Nordland Publishing Co, Belmont, Massachusetts 1972, s Christos Yannaras, The Freedom of Morality. SVS Press, New York 1984, s Orthodox Visions of Ecumenism. WCC Publications, Geneva 1994, s. 30.

9 Utifrån den splittring som råder bland de kristna godtar inte ortodoxa företrädare den inom den ekumeniska rörelsen lanserade så kallade grenteorin, enligt vilken alla kyrkor är grenar i samma träd, och har, var och en, endast delar av helheten. Grenarnas liv i samma träd möjliggörs endast genom gemensam näring från och i detta samma träd den eukaristiska kommunionen. Grenteorin skulle därför av ortodoxa endast kunna tillämpas på den Ortodoxa kyrkogemenskapen där de ortodoxa lokalkyrkorna, som även var och en för sig rymmer Kyrkans fullhet, är grenarna i trädet som är Ortodoxa Kyrkan. 36 Helige Athanasios av Alexandria uppmanar: Låt oss se det som är den Katolska Kyrkans egentliga tradition, lära och tro från själva begynnelsen, som Herren gav, apostlarna förkunnade och fäderna bevarade. 37 Ortodoxa Kyrkan ser inte vägen till kristen enhet genom kompromisser och ömsesidiga eftergifter. Som förvaltare och vittne av den oförändrade tron, livet och läran som har sin källa i Jesus Kristus, kallar hon tillbaka till den obrutna enhet som föregår de stora schismerna, och som har gemensamma rötter bland annat i kyrkofädernas samsyn, consensus patrum, och de ekumeniska kyrkomötena. Den enheten är en bevarad verklighet inom den odelade Kyrkan. De ortodoxa upplever att de i den mellankristna dialogen har en skyldighet att förmedla den här självuppfattningen till sina kristna syskon i andra kyrkor. Det är tveklöst deras stora bidrag till ekumeniken, som av andra kyrkors representanter lätt kan uppfattas som självgodhet, men som ingalunda får leda till självförhävelse. Kyrkans enhet är en Guds gåva till hela kristenheten, ja till hela mänskligheten med dess alla folk och stammar, raser och språk. Den kan bara förverkligas genom Guds nåd och de olika kristnas gemensamma sökande genom Den Helige Andes vägledning och bistånd, i kärlek och ömsesidig respekt, i lydnad och hörsamhet gentemot det gemensamma arvet i den ena, odelade Kyrkan. Kyrkans slutmål i eskaton Med eskaton, Guds Rike, som slutmål seglar Kyrkans skepp sin understundom omtumlande odyssé genom dödens skugga och lidelsernas stormar. Genom att i sin person förena det sant gudomliga och det sant mänskliga finns Kyrkans Herre, Jesus Kristus, med på skeppet och stillar de rasande vågorna (Matt 8:23-26), samtidigt som Han kommer henne till mötes i stormens mitt (Matt 14:22-33). Framförallt väntar Han och mottar henne i Himmelrikets trygga och lugna hamn (Upp 21:1-5). Där ankrar Kyrkans skepp med hoppets ankare vid bryggan till evigheten. Där fullkomnas den tro och längtan, som burit henne, i dagen utan afton (Upp 22:5). Där fullbordas hennes kärleksuppdrag och förkunnelse i klargörande åskådning (1 Kor 13:12-13). Hela Kyrkans frälsande närvaro i det jordiska, som format hennes förhållningssätt i mötet med den syndatyngda skapelsen, inträder nu i sin slutgiltiga sabbatsvila: Tid uppgår nu i 36 Bishop Hilarion Alfeyev, The Mystery of Faith. Darton, Longman and Todd Ltd, London 2002, s Brev till biskop Serapion, I:28.

10 evighet, förgänglighet i oförgänglighet, då skapelsen erfar sin slutgiltiga transfigurering. Människan, den mikrokosmiska avbilden, som sammanfattat hela sitt skapade sammanhang, erfar sin egentliga och slutgiltiga identifiering med sin Urbild i Den Heliga Treenigheten. Även Kyrkan, med sin tro, liv och enhet, får sin slutgiltiga förklaring, sin slutgiltiga rekapitulering i sin sanna identitet (Upp 21:22). Inför detta stora Mysterium kan vi nästan höra skeppspassagerarnas djupa undran, formad i mötet mellan den jordbundna och begränsade verkligheten och slutmålets ogripbara existens i frihet och oändlighet: Men vad gör då Kyrkan i denna sin slutdestination? Svaret är oss redan givet: Hon firar den Gudomliga Liturgin. Misha Jaksic Appendix Den Ortodoxa Kyrkan äger en djup övertygelse och ecklesiologisk medvetenhet om att hon är bäraren av och vittnet om den ena, heliga, katolska och apostoliska Kyrkan. Hon äger en fast förvissning om att hon intar en central ställning i frågor som relaterar till främjandet av kristen enhet i vår samtid. Det är Ortodoxa Kyrkans uppdrag och skyldighet att vidarebefordra fullheten av sanning som rymmes inom den Heliga Skrift och den Heliga Traditionen, sanningen som bidrar till Kyrkans universella karaktär. Ortodoxa Kyrkans ansvar och ekumeniska uppdrag ifråga om kyrklig enhet får sitt uttryck i de ekumeniska kyrkomötena. Dessa betonar särskilt den oskiljaktiga föreningen mellan den sanna tron och den sakramentala kommunionen. Ortodoxa Kyrkan har alltid sökt kalla de olika kristna kyrkorna och samfunden till ett gemensamt sökande efter de kristnas förlorade enhet, så att alla kan nå trons enhet. (En definition av en gemensam syn på kristen enhet av företrädarna för de Ortodoxa systerkyrkorna vid den Tredje Förkonciliära Panortodoxa Konferensen 1986) 38 De flesta citaten i artikeln är hämtade ur engelskspråkig litteratur, något enstaka ur serbiskspråkig. De är översatta för denna artikel av dess författare. Källor och litteratur Akathisten till Den Allraheligaste Gudaföderskan Tito Collianders översättning. Alfeyev, Hilarion, The Mystery of Faith. Darton, Longman and Todd Ltd, London The Ante-Nicene Fathers. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans Publ.Co, Grand Rapids, Michigan The Nicene and Post-Nicene Fathers. T & T Clark, Edinburgh / Eerdmans, Grand Rapids, Michigan (1888), De Apostoliska fäderna. Verbum, Stockholm Clément, Olivier, You Are Peter. New City Press, New York The Ecumenical Movement An Anthology of Key Texts and Voices. WCC Publication, Geneva Hela dokumentet i Orthodox Visions of Ecumenism. WCC Publications, Geneva 1994, s

11 Florovsky, Georges, Bible, Church, Tradition. Nordland Publishing Co, Belmont, Massachusetts Den Gudomliga Liturgin. Christofer Klassons översättning, Almqvist & Wiksell, Stockholm Lossky, Vladimir, Östkyrkans mystiska teologi. Artos, Skellefteå Karmiris, Ioannis, Sōma Christou ho estin hē Ekklēsia. Ekklesia 39 /1962/ 365. Milas, Nikodim, Pravila (kanones) Pravoslavne Crkve. (Novi Sad 1895), Istina, Beograd- Sibenik (på serbiska). The Mystagogoia of St. Maximus the Confessor. St. Bede s Publications, Still River, Massachusetts Orthodox Visions Of Ecumenism. WCC Publications, Geneva Patrologia Graeca, Migne, Paris, (delar finns på The Philokalia. Faber and Faber, London Pravoslavlje i ekumenizam. Hriscanski Kulturni Centar, Beograd (serbiska). Schmemann, Alexander, Church, World, Mission Reflections on Orthodoxy in the West. SVS Press, New York Schmemann, Alexander, Eukaristin kärlekens sakrament. Artos, Skellefteå Turn to God, Rejoice in Hope Orthodox Reflections on the Way to Harare. WCC Publications, Geneva Thunberg, Lars, Människan och kosmos. Artos, Skellefteå Ware, Kallistos, Ortodoxa Kyrkan. Artos, Skellefteå Yannaras, Christos, The Freedom of Morality. St Vladimir s Seminary Press, New York Zizioulas, John, Being as Communion. St Vladimir s Seminary Press, New York Zizioulas, John, The Unity of the Church in Eucharist and the Bishop during the Three First Centuries. Holy Cross Orthodox Press, Zizioulas, John, Eklesioloske teme (Issues of Ecclesiology). Beseda, Novi Sad, 2001(serbiska). Internetkällor: The Basic Principles of Attitude of the Russian-Orthodox Church to the Non-Orthodox. Afanasieff, Nikolai, Una Sancta. (serbiska) Zizioulas, John, Identitet Crkve. (serbiska) Zizioulas, John, Ontologija i etika, (serbiska)

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Två mystiska kroppar

Två mystiska kroppar Två mystiska kroppar Varför kan den mänskliga varelsen bara höra till den ena eller den andra av de två mystiska kroppar som finns, Kristi mystiska kropp och Djävulens mystiska kropp (S:t Thomas av Aquino

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Är äktenskapet en verklig kallelse?

Är äktenskapet en verklig kallelse? Kallelsentilläktenskap Är äktenskapet en verklig kallelse? När vi talar om kallelse i betydelsen Guds kallelse till en livsform som en väg till kristen fullkomlighet måste vi uppfatta Kyrkans nya betoning

Läs mer

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas)

Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Vecka 1 Gruppreflektion (Inledning vi samlas) Inledande bön: L: Jag blev glad när man sade till mig: Kom, vi skall gå till Herrens tempel. A: Nu står vi i dina portar, Jerusalem. Jerusalem, du välbyggda

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999).

Vissa liturgiska texter ur Missale för Stockholms katolska stift (1987). Bibeltexter ur Bibel 2000. Bibelkommissionens översättning (1999). STOCKHOLMS KATOLSKA STIFT RITUALE FÖR VUXENDOP PROVMANUS Förlaga: Rituale Romanum: Ordo initiationis christianae adultorum. Editio typica (1969) Svensk provupplaga Vissa liturgiska texter ur Missale för

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING OCH GRUNDLÄGGANDE VISION FÖR

PROGRAMFÖRKLARING OCH GRUNDLÄGGANDE VISION FÖR PROGRAMFÖRKLARING OCH GRUNDLÄGGANDE VISION FÖR NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE De båda grundpelare som Nordisk-katolska kyrkan (NKK) vilar på, är ekumenik och mission. All ekumenik måste till sitt väsen

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf Att hitta Pärlan Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att visa ett litet filmklipp idag ifrån ett kärt tvprogram. Inte mitt favoritprogram direkt, men det kan vara en bra inledning för dagens predikan

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Hermeneutik - texttolkning

Hermeneutik - texttolkning Hermeneutiksidan 130311 Rev 4 PA Hermeneutik - texttolkning Vi har presenterat resonemangen som lett fram till vårt svar på Jesu fråga Vem säger ni att jag är? Resonemangen bygger på att så långt som möjligt

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG?

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG? 3 Ett norskt grunddokument om kristen efterföljelse. Andliga ledare i Norge (däribland generalsekreterarna Egil Grandhagen [NLM] och Anfin Skaaheim [IM]) har tagit initiativ till något som kallas Timoteus-felleskapet.

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament?

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament? 1. Vad delar prästen ut med hjälp av en sked och bara till medlemmar av den ortodoxa - Nattvard 2. Vilket tecken målar prästen med en pensel på den nydöptes panna, ögonlock, näsvingar, mun, öron, bröst,

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf

Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf För någon vecka sedan så behövde jag lämna in bilen på reperation i Värnamo. Det skulle ta hela dagen så antingen skulle jag få behöva ta bussen hem eller så skulle

Läs mer

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström 1. Lilla bibeln och Guds gåva 2. Hur stor är Gud? 3. Tar du det på allvar?(1): Om förlåtelse. 4. Om Jesu död 5. Om Jesu uppståndelse 6. Om magi, spådom

Läs mer

FILIPPERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2008)

FILIPPERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2008) FILIPPERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2008) Författare? Aposteln Paulus (1:1) Paulus hade suttit nära fyra år i fängelse när han skrev Filipperbrevet, först två år i Caesarea och därefter i Rom. Han skriver

Läs mer

En Textnyckel till Nya Testamentet

En Textnyckel till Nya Testamentet En Textnyckel till Nya Testamentet En lista över utelämnanden och förändringar Av G. W. Anderson På senare år har mycket sagts och skrivits om överlägsenheten, noggrannheten och tillförlitligheten i de

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a)

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a) TJUGOÅTTONDE VECKAN»UNDER ÅRET«MÅNDAG 12 oktober Läsning: Rom 1:1 7 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel, avdelad för att förkunna Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Jesus! I detta häfte hittar du introduktion, bibeltexter och underlag för samtal och tillämpning. Gud välsigne dig! /Daniel Alm

Jesus! I detta häfte hittar du introduktion, bibeltexter och underlag för samtal och tillämpning. Gud välsigne dig! /Daniel Alm Pingst Västerås www.vasteras.pingst.se kontakt@vasteras.pingst.se Jesus! Vi vill berätta om vem Jesus är, vad han sa och vad han gjorde. Vi vill också berätta att den Jesus Bibeln berättar om lever idag

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer Österländska religioner Döende Kulturfaktorer DE ÖSTERLÄNDSKA FOLKEN ÄR MYCKET RELIGIÖST OCH ANDLIGT INSTÄLLDA, MEN FÖRHÅLLANDEVIS OINTELLEKTUELLA Genom de österländska religionerna lär man att meditation

Läs mer

Sök först Guds rike och hans rättfärdighet

Sök först Guds rike och hans rättfärdighet Avskrift från ljudinspelning 2011-07-24. Barbro Erling predikar i Agape församling. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet Älskade Jesus, att vi skall få uppleva och känna att Du är här, att vi verkligen

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 21. Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Ekumeniskt samtal om kyrkans väsen och uppgift

SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 21. Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Ekumeniskt samtal om kyrkans väsen och uppgift SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 21 Kyrkan på väg mot en gemensam vision Ekumeniskt samtal om kyrkans väsen och uppgift 1 Kyrkan på väg mot en gemensam vision Ekumeniskt samtal om kyrkans väsen och

Läs mer

SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 20. Dop, nattvard och ämbete. Grunddokument för samtal om kyrkans enhet

SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 20. Dop, nattvard och ämbete. Grunddokument för samtal om kyrkans enhet SVERIGES KRISTNA RÅDS SKRIFTSERIE NR 20 Dop, nattvard och ämbete Grunddokument för samtal om kyrkans enhet 1 2 Dop, nattvard, ämbete Grunddokument för samtal om kyrkans enhet Den officiella texten från

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet ÄR DU RIK INFÖR GUD? Predikotext: Luk. 12:13-21 13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Agenda för gudstjänstens ledare

Agenda för gudstjänstens ledare genda för gudstjänstens ledare = Präst/ledare/liturg = lla Sång 15. Du som söker Du som söker efter fäste, du som famlar efter fred. Vet att räddningen är nära, den som älskar dig är här! Sök ditt inres

Läs mer