Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens."

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. En litteraturstudie Nursing measures in malnutrition in people with dementia A Literature Review Författare: Caroline Engström och Martina Skottheim Handledare: Maria Moberg Examinator: Marie Elf Granskare: Ingrid From Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl with Full Text, PubMed samt i tidsskriften Vård i Norden. Huvudsökorden som användes vid sökningarna var dementia, malnutrition, nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Totalt användes 16 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som visade sig öka näringsintaget och förbättra nutritionsstatusen var extra måltider och näringstillskott, förkortning av nattfastans längd, utbilda vårdpersonal, att värna om måltidsmiljön samt spela lugn musik under måltiden. Det visa de sig också att gemenskap hade en positiv inverkan på nutritionsstatusen. Slutsats: Personer med demenssjukdom är utsatta för risken att bli undernärda och därför är det av vikt att vårdpersonalen har kunskapen om hur undernäring förebyggs och behandlas med omvårdnadsåtgärder. Nyckelord: Demens, Omvårdnad, Undernäring, Äldre. Keywords: Dementia, Elderly, Malnutrition, Nursing. 1

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 4 Allmänt om nutrition och äldre... 4 Undernäring... 5 Demenssjukdom... 5 Hjärnans påverkan vid demenssjukdom... 5 Demenssjukdomar... 6 Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom... 6 Bedömningsinstrument... 7 Mini Nutritional Assessment... 7 Edinburgh Feeding Evalution in Dementia... 8 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar... 8 Omvårdnadsteori... 9 Problemformulering Syfte Frågeställningar METOD Design Urval av litteratur Inklusions- och exklusionskriterier Tabell 1 Sökstrategi Värdering av artiklarnas kvalitet Tillvägagångssätt Analys Forskningsetiska aspekter RESULTAT Tabell 2 Resultatöversikt Måltidsmiljö Musikens lugnande inverkan vid måltid Näringstillskott och extra måltider Utbildning av vårdpersonal Förkortning av nattfasta DISKUSSION

4 Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Omvårdnadsåtgärder angående undernäring hos personer med demens Utbildning Extra måltider Måltidsmiljö Musikens lugnande inverkan Nattfasta Metoddiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilagor Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa studier Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa studier

5 INTRODUKTION Under de senaste årtiondena har kunskapen samt behandlingsstrategier ökat kring undernäring hos sjuka och äldre. Trots detta förekommer problemet fortfarande, speciellt hos äldre med många sjukdomar (Socialstyrelsen, 2011). Utvecklingen av västvärldens sjukvård har lett till att kroniskt sjuka lever längre idag. Det leder till att kroppen utsätts mer för nedbrytande effekter som sjukdomar kan ge (Cederholm, 2006). Åldrandet är en riskfaktor för att utveckla undernäring (Lauque et al., 2004). I en rapport från Socialstyrelsen (2011) redogörs det att kroppens och dess system förändras och får nedsatta funktioner vid stigande ålder och sjukdom. Detta innebär att vikten av ett optimalt näringsintag är extra betydelsefullt. För att upprätthålla ett gott mående och allmäntillstånd hos den äldre är det av vikt att tillfredsställa en god nutrition. Komplikationer som uppkommer kan vara av allvarlig grad, vilket innebär att fler sjukdomstillstånd kan utvecklas som i sin tur kan leda till att dödligheten ökar. Enligt Lou, Dai, Huang och Yu (2007) är personer med demens särskilt utsatta för undernäring. Demenssjukdomen gör att hela måltidssituationen kan kompliceras på grund av en negativ utveckling av olika tillstånd i sjukdomen (ibid.). Allmänt om nutrition och äldre En väl sammansatt och varierande kost krävs för att närings- och energibehovet ska kunna tillgodoses. Olika sjukdomar kan påverka energi- och näringsintaget negativt. Detta kan bero på att aptit och törst försämras, vilket gör att intaget av dessa ämnen inte är tillfredsställande (Rothenberg & Karlström, 2010). För att kunna upprätthålla kroppsvikten menar Rothenberg (2013) att det krävs en jämn balans mellan intag och förbrukning av energi. Beroende på faktorer som ålder, grad av fysisk aktivitet, sjukdom och kön är energiförbrukningen olika. Larsson och Rundgren (2003) påstår att en vanlig fördom inom geriatriken är att äldre inte behöver lika mycket näring som yngre personer. Enligt Rothenberg (2013) ändras inte näringsbehovet utan samma behov som tidigare krävs. Däremot behövs inte samma mängd av energi eftersom äldre inte är lika fysiskt aktiva och att de har mindre kroppscellsmassa. Dock kräver vissa sjukdomstillstånd och sjukdomar mycket energi, trots åldrande (ibid.). 4

6 Undernäring Enligt Socialstyrelsen (2011) har kunskapen om undernäring och dess konsekvenser funnits ett längre tag, men problemet förekommer fortfarande. Sortland, Gjerlaug och Harviken (2013) definierar undernäring som något som påverkar kroppen negativt på grund av brist på protein och energi, samt andra näringsämnen. Tillståndet framkallar förändringar som påverkar kroppen negativt genom att sammansättning och funktion av kroppen försämras. Dessa förändringar kan enligt Socialstyrelsen (2011) leda till kraftlöshet, sjukdomskänsla och till slut kan det bli ett livshotande tillstånd. Demenssjukdom Eftersom fler människor lever längre idag kommer fler att insjukna i demenssjukdomar (Faxen Irving, 2010). I världen finns det cirka 36 miljoner personer med någon form av demenssjukdom. I Sverige finns av dessa personer. Beräkningar säger att år 2050 kommer 115 miljoner personer att insjukna (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Faxen Irving (2010) påstår att ungefär en procent av alla över 65 år har någon form av demenssjukdom. För personer över 90 år är förekomsten över 50 procent. Det finns många och varierande orsaker till att man kan utveckla en demenssjukdom menar Williams och Weatherhead (2013). Det kan bero på orsaker som ålder, hereditet, miljöfaktorer, den allmänna hälsan och kosten (ibid.). Hjärnans påverkan vid demenssjukdom Eriksdotter Jönhagen (2011) upplyser om att hjärnans lober delas in i olika områden. De olika loberna är pannloben, tinningloben, nackloben och hjässloben. Dessa delar är uppbyggda av flera miljarder nervceller. Vid demenssjukdom bryts nervcellerna ner och dör. På grund av detta påverkas hjärnans funktioner som leder till att den kognitiva, sociala och yrkesmässiga förmågan försämras och man kan då få problem med tal, tänkande, planering och minne. Minnet är något som påverkas i tidigt skede och försämras allt mer med tiden. Förloppen är olika beroende på vilken slags demenssjukdom personen blir drabbad av. De olika demenssjukdomarna drabbar olika områden i loberna och det framkallar de olika symtomen som uppstår. 5

7 Demenssjukdomar Det finns flera olika demenssjukdomar. Några av dessa är Vaskulär demens, Lewy-Body demens, Alzheimers sjukdom och Frontotemporal demens (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Alzheimers sjukdom utgör 50 procent av dessa sjukdomar (Faxen Irving, 2010). Eriksdotter Jönhagen (2011) menar att det finns sekundära demenssjukdomar där symtomen kan bero på alkoholmissbruk, infektioner i hjärnan, hjärntumör eller utlöst av droger. Ekman et al. (2011) lyfter fram att forskning har lett till ett utvecklande av läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. Läkemedlen har en lindrande och bromsande effekt fram till ett individuellt stadium. Dock har forskningen inte utvecklat läkemedel som botar demenssjukdomarna. Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom Lin, Watson och Wu (2010) anser att personer med demens kan ha svårt att ta in rätt mängd av vätska och näring på grund av den kognitiva svikt som uppstår vid sjukdomen. Den kognitiva förmågan kan leda till förvirring som i sin tur kan leda till att den som drabbats glömmer bort hur och varför man äter (ibid.). Personer med demenssjukdom har lätt att bli distraherade av andra saker i samband med måltid, vilket kan orsaka ett försämrat näringsintag (Lou et al., 2007; Lin et al., 2010). Distraherandet kan enligt Williams och Weatherhead (2013) göra att en måltid inte slutförs trots att personen inte är förnöjd. Faxen Irving (2010) menar att ätbeteendet ändras under sjukdomsförloppet. Det är individuellt och beror på var skadan sitter i hjärnan. Beteendet kan för en och samma person variera dagligen och försämras ju längre sjukdomsförloppet fortskrider. En svårighet i beteendet kan vara minnet som kan göra det svårt att komma ihåg måltiden samt komma ihåg om man har ätit en måltid. Ytterligare ett beteende som kan påverkas kallas agnosi, vilket innebär svårigheter att känna igen föremål som till exempel ett glas eller en tallrik. Samtidigt kan identifiering av lukter och smaker försvagas. Att identifiera dofter är något som påverkas först i hjärnan vid demensutveckling. Det blir svårare att upptäcka och känna igen dofterna. Matintaget kan påverkas negativt eftersom det är med hjälp av lukten maten smakar (ibid.). Ytterligare faktorer enligt Nazarko (2013) som ökar risken för undernäring vid demenssjukdom kan 6

8 vara depression, halsbränna, dålig aptit, munhälsoproblem, medicinering och sväljningssvårigheter. Bilotta, Bergamaschini, Arienti, Spreafico och Vergani (2010) har gjort en uppföljningsstudie som handlar om viktnedgång hos personer med Alzheimers sjukdom. I studien framkom det att speciellt personer drabbade av Alzheimers sjukdom utgjorde en risk för att bli undernärda. Resultatet visade att ungefär en femtedel gick ner i vikt på bara tre månader. Ett beteende man kan drabbas av vid demenssjukdom är att man vandrar. Det betyder mer fysiskt aktiv och det kan behövas extra energi för att upprätthålla balansen av näringsbehovet. Detta tillstånd kan kräva upp till 80 procent mer energi än normalt (Rothenberg, 2013). Enligt Beattie, Algase och Song (2004) har de som vandrar svårt att sitta still vid matbordet. Det leder till att de lämnar bordet innan måltiden är slutförd och detta i sin tur gör att näringsintaget minskar. Viktnedgång kan enligt Bilotta et al. (2010) få stora konsekvenser, bland annat kan huden bli tunn och skör vilket kan leda till trycksår. Andra konsekvenser är ökad känslighet för infektioner eftersom immunförsvaret påverkas och att muskler förtvinar, som i sin tur kan öka fallrisken (ibid.). Enligt Sortland et al. (2013) kan även konsekvenser som försämrad livskvalitet och återhämtning efter sjukdom samt ökad dödlighet uppstå vid försämrat näringsintag och viktnedgång. Bedömningsinstrument Mini Nutritional Assessment Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument för att identifiera och bedöma nutritionsstatus hos äldre personer. Internationella kliniska organisationer rekommenderar detta instrument. I instrumentet besvaras olika frågor där svaren ger olika poäng. Poängen sammanställs och man får ett resultat. Resultatet visar om man är välnärd, har risk för undernäring eller är undernärd (Fossum, Terjesen, Ehrenberg, Ehnfors & Söderhamn, 2009). 7

9 Edinburgh Feeding Evalution in Dementia Edinburgh feeding evalution in dementia (EdFED) är ett bedömningsinstrument som diagnostiserar ätsvårigheter hos personer med demenssjukdom. Instrumentet omfattar tio olika frågor kring ätbeteenden (Faxén Irving, 2012). På frågorna svarar man aldrig, ibland eller ofta och utifrån dessa ges det olika poäng där maxpoängen är 20. Vid 20 poäng har man mer ätsvårigheter. Denna sammanställning hjälper vårdpersonal att identifiera det stöd och hjälp en person behöver vid måltidssituationen (Amella & Lawrence, 2008). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt motverka komplikationer vid sjukdom är enligt Socialstyrelsen (2005) en uppgift som ingår i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska bevara det friska och ta hänsyn till de basala och specifika omvårdnadsbehov som människan har. Dessa behov kan vara psykiska, fysiska, sociala, andliga och/eller kulturella. Det hör också till arbetsuppgifterna att kommunicera på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt gentemot de som är involverade i vården, det vill säga vårdtagare, närstående och vårdpersonal med flera (ibid.). Sjuksköterskan ska enligt Socialstyrelsen (2005) ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt vilket innebär att sjuksköterskan ska visa respekt och omsorg för personers autonomi, värdighet och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att det ska ges en god och säker vård och vården ska ges på lika villkor för alla. Respekt ska visas för värdigheten, samt självbestämmande och integritet. Enligt Socialstyrelsen (2011) är rätt näring och mat en mänsklig rättighet och en viktig patientsäkerhetsfråga. För att kunna utföra en säker vård med en god kvalitet måste bland annat bedömningar kring undernäring kunna utföras. Dessa bedömningar har lika stor betydelse som en medicinsk behandling till exempel läkemedel. Rothenberg (2010) menar att det är viktigt att respektera och att ha en balansgång mellan integritet och autonomi, när det gäller att försöka upprätthålla ett gott näringsintag. Dessutom anser Rothenberg är det viktigt att vara uppmärksam och lyhörd så att inte 8

10 personer med demens uppfattar måltidssituationen och näringsintaget som tvång eller kränkning. Kihlgren (2011) påstår att varje individ har ett specifikt människovärde enligt vår kristna- humanistiska människosyn. Ingen kan ifråntas sitt människovärde oavsett kulturell bakgrund, ålderdom, psykisk ohälsa eller att man har en obotlig sjukdom. Värdegrunden för äldreomsorgen menar att den personliga integriteten och identiteten ska bevaras, för att man ska kunna uppleva välbefinnande och en mening med livet trots ålderdom. Edberg (2011) lyfter fram Tom Kitwood som var en av de första som ansåg att det var av vikt att se personen istället för demenssjukdomen. Kitwood vill lägga fokus på personen istället för diagnosen. Detta har varit grunden till begreppet personcentrerad vård, som är uttalat i dagens omvårdnad. Kitwood anser att funktionerna ska stödjas som fortfarande finns kvar istället för att se demenssjukdomen som en obotlig sjukdom med en successiv försämring. Socialstyrelsen (2011) rapporterade att Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel (s. 2). Omvårdnadsteori Virginia Henderson, , var en omvårdnadsteoretiker som enligt Johnson och Webber (2010) haft en viktig funktion inom omvårdnaden. Hon har under sitt liv blivit kallad för den moderna omvårdnadens moder och för Amerikas Florence Nightingale. Hendersons teori grundar sig på att alla, friska som sjuka, har grundläggande behov. Utifrån detta utformade hon 14 komponenter som ansågs ingå i omvårdnaden. Några av dessa komponenter är ett adekvat vätske- och matintag för patienten samt att undvika fara. En tredje komponent påpekar att man ska hjälpa patienten att uttrycka känslor och behov. Sjuksköterskans arbetsuppgift är att hjälpa den friske eller sjuke personen att kunna utföra åtgärder som inverkar på hälsa och tillfrisknande. Klarar inte personen att utföra detta självständigt ska sjuksköterskan stötta och hjälpa i omvårdnaden enligt Henderson (ibid.). 9

11 Problemformulering Antalet äldre har ökat och med åldrandet utvecklas olika sjukdomar så som demens. Undersökningar har visat att hälften av de som bor på eller befinner sig på en geriatrisk avdelning riskerar att bli undernärda och var fjärde inskriven är redan undernärd. Hos personer med demenssjukdom finns en ökad risk för undernäring pågrund av de psykiska och fysiska förändringar som sjukdomen utvecklar (Nazarko, 2013). Det är av vikt att sammanställa en litteraturstudie som kan bidra med kunskaper kring omvårdnadsåtgärder när det gäller undernäring hos personer med demens. Syfte Syftet var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Frågeställningar Vilka omvårdnadsåtgärder finns beskrivna i litteraturen vid undernäring hos personer med demens? METOD Design Studien har genomförts som en litteraturstudie, vilket är ett sätt att sprida olika forskningsresultat samt att kunna använda sig av dessa i praktiken. Resultatet kan då användas som en hjälp i arbetet med evidensbaserad omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Urval av litteratur Artiklarna har sökts via databaserna PubMed, CINAHL with Full Text samt ur tidsskriften Vård i Norden. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes sökorden ut. Huvudsökorden och MeSH termerna som användes var dementia, malnutrition, 10

12 nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Ytterligare sökord som hittades vid huvudsökningarna och sedan användes till nya sökningar var feeding methods, MNA, mini nutritional assessment, overnight-fast, environment, nutritional supplements, energi, protein och willingness. Olika kombinationer utav sökorden gjordes med hjälp av booleska operatorer AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). Artikelsökningarna redovisas i tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna i de valda artiklarna har innehållit studier om personer med demenssjukdom och undernäring. Det valdes endast artiklar som berörde vårdpersonalens arbete kring undernäring och nutritionsstatus. Artiklarna som användes var publicerade mellan år 2003 och Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara på annat språk än engelska, svenska eller norska. Studier som handlade om parenteral nutrition för att förebygga och behandla undernäring valdes bort, samt studier av låg kvalitet enligt granskningsmallarna. Tabell 1 Sökstrategi Databas Sökord Antal träffar PubMed PubMed PubMed PubMed Cinahl with Full Text Dementia AND Diet Nursing Dementia/complication AND Nutritional status Dementia/complication AND Malnutrition/prevention and control Alzheimer disease OR Dementia Malnutrition Prevention Dementia AND Diet Nursing Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Slutligen valda artiklar 11

13 Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Vård i Norden Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Cinahl with Full Text Dementia Nutritional supplements Dementia MNA MNA Prevention Dementia Mini Nutritional Assessment Alzheimers disease Mini Nutritional Assessment Prevention MNA Overnight-fast Environment mealtime Dementia Meal environment Dementia Meal environment Elderly nutrition Willingness Eat Protein AND Energi Mealtime AND Feeding methods Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarna har modifierat en version av kvantitativa och kvalitativa granskningsmallar som William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008) har utformat, se bilaga I och II. Granskningsmallarna har används för att kontrollera kvaliteten på artiklarna, båda innehåller frågeställningar där man svarar ja eller nej. För varje ja får man ett poäng och för varje nej noll poäng. Finns osäkerhet kring en fråga leder det till noll poäng på frågan. Den kvantitativa granskningsmallen innehåller 29 frågeställningar där 29 är maxpoäng. Låg kvalitet innebär poäng under 19, medelpoäng poäng och högt kvalitet är från 24 poäng. 12

14 poäng. Granskningsmallen för kvalitativ bedömning innehåller 25 frågeställningar där maxpoängen är 25. Låg kvalitet innebär under 16 poäng, medel kvalitet poäng och hög kvalitet poäng. Tillvägagångssätt Utifrån sökningarna lästes alla titlar. Abstrakten lästes hos de artiklar där titel var relevant och av intresse samt hela artikeln lästes om abstrakten verkande relevanta till syfte och frågeställningar. I den här litteraturstudien har artiklar och relevant litteratur sökts, sammanställts, formulerats och skrivits tillsammans av författarna genom hela studien. Artiklarna delades ibland upp, den enskilde läste och granskade kritiskt sin del av artiklar och återberättade innehållet för medförfattaren. Därefter sammanställdes och diskuterades relevant fakta tillsammans. Stämde inklusionskriterierna och resultatet var relevant för litteraturstudiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades den för att utvärdera om den var av rätt kvalitet för att kunna vara med i resultatet. Analys Resultaten från varje artikel granskades där skillnader och likheter jämfördes. Utifrån granskningen från artiklarna utformades huvudkategorier. Dessa kategorier sammanställdes och sattes ihop utifrån allt resultat som framkommit. Se tabell 2 för översikt av artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). Forskningsetiska aspekter Den information som inhämtas från de granskade artiklarna har på ett sanningsenligt, korrekt och noggrant sätt återgetts i litteraturstudien. Studierna som valts har godkännande från etisk kommitté eller genomgått noga etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2013). 13

15 RESULTAT Efter att ha valt ut nedanstående artiklar och analyserat dessa valdes huvudkategori ut från resultaten. Kategorier som framkom var miljö, musik, näringstillskott och extra måltider, utbildning och förkortning av nattfastans längd. Se figur I. Varje huvudkategori fick en rubrik och under dessa presenterades resultaten. Figur I. Omvårdnadsåtgärder. MILJÖ MUSIK UTBILDNING OMVÅRDNADSÅTGÄRDER NÄRINGSTILLSKOTT/ EXTRA MÅLTIDER FÖRKORTNING AV NATTFASTANS LÄNGD Tabell 2 Resultatöversikt Författare land och år Beattie, Algase & Song USA 2004 Bryon, Dierckx de Casterl e, Gastmans, Steeman & Milisen Titel Syfte Design och Metod Keeping wandering nursing home residents at the table: improving food intake using a behavioral communicatio n intervention. Mealtime care on a geriatricpsychiatric ward from the perspective of caregivers: a Att bestämma effekten av en systematisk omvårdnadsåtgärd som var inriktad på beteende kring måltider hos vandrare. Att få insikt i vårdgivarnas syn kring måltidssituationen på en geriatriskpsykiatrisk Kvantitativ, multipel fallstudie. Kvalitativ, fallstudie. Deltagare efter eventuellt bortfall N = 3 Vårdperso nal N = 13 Resultat Minde vandring och mer matintag kring måltider. Situationen kring en måltid har större betydelse än vad Kvalitet Medel 23/29 Hög 22/25 14

16 Belgien 2008 Chang Taiwan 2012 Chang & Li. Taiwan 2005 Cleary, Hopper, Forseth & Van Soest. Kanada 2008 Dahl Eide, Aukner & Iversen Norge 2012 Ebrahimi & Wijk Sverige 2009 Lauque, Arnaud- Battandier, Gillette, Plaze, Andrieu, Cantet & Vellas Frankrike 2004 qualitive case study design. Prevalence and factors associated with feeding difficulty in institutionalize d elderly with dementia in Taiwan Effects of a feeding skills training programme on nursing assistants and dementia patients. Using routine seating plans to improve mealtimes for residents with dementia. Nutritional status and duration of overnight fast among elderly residents in municipal nursing homes in Oslo. En hypotesgenererande studie av nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre Improvement of weight and fat-free mass with oral nutritional supplementation in patients with Alzheimer s disease at risk of malnutrition: A prospective avdelning. Att fastställa förekomsten av ätsvårigheter och förstå de faktorer som påverkar detta hos personer med demens. Att prova ut ett utbildningsprogram för vårdbiträden och se om det förbättrar deras attityder, kunskaper och beteenden när de hjälper personer med demens att äta. Att se hur rutinmässiga sittplatser vid måltider påverkar beteenden hos personer med demens. Att undersöka nattfastans längd på vårdhem för äldre och betydelsen av den. Att klarlägga längden och förekomsten av nattfastan samt livskvalitet och förekomst av undernäring hos äldre på särskilt boende. Att studera effekterna av orala näringstillskott hos äldre patienter med Alzheimers sjukdom. Kvantitativ, tvärsnittsstudie. Kvantitativ, kvasiexperimentell design. Kvantitatv, systematisk uppföljningsstudie. Kvantitativ, observationsstudie. Kvantitativ, hypotesgenererande studie. Kvantitativ, prospektiv randomiserad studie. N = 93 N = 67 Interventionsgrupp: N = 31 Kontrollgrupp: N = 36 N = 3 N = 339 N = 31 Intervetion N = 46 Kontrollgrupp N = 45 man tror. Många deltagare hade matsvårigheter. Kunskap, attityd och beteende förbättrades i interventionsgruppen. Att ha bestämda sittplatser gjorde att deltagarna åt mer. Nattfastans längd är betydande när det gäller nutritionsstatus. Nattfasta över elva timmar ger ökad risk för undernäring. Vikten ökade. Medel 20/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 15

17 Mamhidir, Karlsson, Norberg & Kihlgren Sverige 2007 Simmons, Keeler, Zuho, Hickey, Sato & Schnelle. USA 2008 Sortland, Skjegstad, Jansen & Berglund Norge 2009 Stange, Bartram, Liao, Poechl, Kolpatzik, Uter, Sieber, Stehle & Volkert Tyskland 2013 Suominen, Kivisto & Pitkala Finland 2007 Thomas & Smith. Michigan 2008 randomized study. Weight increase in patients with dementia, and alteration in meal routines and meal environment after integrity promoting care. Prevention of unintentional weight loss in nursing home residents: A controlled trial of feeding assistance Eldre personerns ernæring og matinntak ved et sykehjem en pilotstudie. Effects of a low-volyme, nutrient- and energy-dense oral nutritional supplement on nutritional and functional status: a randomized, controlled trial in nursing home residents. The effects of nutrition education on professionals practice and on the nutrition of aged residents in dementia wards. The effects of music on caloric consumption Att följa viktförändringar hos personer med demens efter personalutbildning, miljöförändring och stöd. Att se effekterna av kroppsvikten vid mer stöd från personalen och extra mellanmål. Att kartlägga om äldres energi behov täcktes, fanns behov för fler måltider samt om mat och tider var tillfredsställande. Att undersöka effekterna av orala näringstillskott och hur dessa påverkar nutritionsstatus, livskvalitet och psykisk funktion hos äldre på vårdhem. Att utveckla utbildning om näringslära för personal och utvärdera effekten av utbildningen. Att undersöka om musik som spelas under måltider kan öka kaloriintaget. Kvantitativ, Kvantitativ, Randomiserad crossover design. Kvantitativ, pilotstudie. Kvantitativ, Randomiserad krontrollerad interventionsstudie. Kvantitativ, pedagogisk intervention med före och efter mätningar. Kvantitativ, crossover design. Interventionsgrupp N = 22 Kontrollgrupp N = 14 N = 148 Stöd och extra mellanmål var positivt på kroppsvikten. Undersökning N = 6 Frågeformulär Boenden N = 8 Vårdpersonal N = 44 Interventionsgrupp N= 45 Kontrollgrupp N = 35 N = 23 sjuksköterskor N = 5 kökspersonal N = 12 Vikten ökade. Sämre näringsintag hos deltagarna än väntat samt många timmar mellan måltider. Förbättrad nutritionsstatus, kroppsvikt och självkänslan stärktes. Intaget av näringsämnen ökade samt att sjuksköterskor fick mer kunskap. Kaloriintag et ökade med 20 % när musik Medel 22/29 Medel 23/29 Hög 25/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 16

18 Wikby & Fägerskiöld Sverige 2004 Wong, Burford, Wyles, Mundy & Sainsbury. Nya Zeeland 2008 Wright, Hickson & Frost Storbritanni en 2006 Young, Mudge, Banks, Ross & Daniels. Australien 2013 among nursing home residents with dementia of the Alzheimers type. The willingness to eat An investigation of appetite among elderly people. Evalution of strategies to improve nutrition in people with dementia in an assessment unit. Eating together is important: using a dining room in an acute elderly medical ward increases energy intake. Encouraging, assisting and time to EAT: Improved nutritional intake for older medical patients receiving Protected Mealtimes and/or additional nursing feeding assistances Beskriva och identifiera olika faktorer som påverkar aptiten hos äldre. Att utvärdera strategier för att förbättra nutrition hos äldre inlagda patienter med demens Att undersöka effekten av näringsintag och vikt när man äter tillsammans i matsal. Att jämföra olika grupper för att förbättra mat- och energiintag hos äldre patienter på en medicinsk avdelning. Kvalitativ intervju Kvantitativ, en kvasiexperimentell studie. Kvantitativ, prospektiv studie. N = 15 N = 98 Interventionsgrupp N = 30 Kontrollgrupp N = 18 Interventionsgrupp N = 139 Kontrollgrupp N = 115 spelades. Kvantitativ, observationsstudie. Aptiten påverkades av miljön och gemenskap en kring måltiden. Kaloriintaget ökade. Energiintaget ökade och vikten oförändrad. Enegiintaget ökade. Hög 21/25 Medel 19/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Måltidsmiljö Mamhidir, Karlsson, Norberg och Kihlgren (2007) menade i sin studie att den fysiska miljön vid måltidssituationer var viktig för personer med demenssjukdom. Tavlor på väggarna, mönstrade gardiner och dukar på borden gjorde att det blev mer inbjudande 17

19 och positivt i miljön. Wikby och Fägerskiöld (2004) menade att måltidsmiljön hade en betydande roll och viktiga faktorer var renlighet, färger, textiler och blommor på borden. En annan viktigt faktor var att kunna äta i lugn och ro eftersom stress minskade aptiten. Mamhidir et al. (2007) ändrade serveringsupplägget från att haft maten serverad på brickor till att ha skålar framställda med mat på borden. Deltagarna kunde istället servera sig själva och då uppmärksammade vårdpersonalen att kontakten mellan de boende ökade samt att stämningen förbättrades kring bordet. Genom dessa åtgärder förbättrades kroppsvikten. När deltagarna i studierna blev uppmuntrade och åt tillsammans i matsal ökade matintaget enligt Wright, Hickson och Frost (2006) samt Bryon, Dierckx de Casterlé, Gastmans, Steeman och Milisen (2008). I Bryons et al. studie framkom det att vårdpersonal alltid fanns tillgänglig i matsalen för att stödja och övervaka personerna. Även i studien av Wright et al. (2006) fanns det vårdpersonal tillgänglig under måltiden för att stötta och hjälpa vid måltidssituationen. Det visade sig att energiintaget ökade med 36 % när personer satt tillsammans i gemensam matsal jämfört med om de fick maten vid sin säng på rummet (ibid.). I studien av Wikby och Fägerskiöld (2004) och Bryon et al. (2008) framkom det att aptiten ökade när personerna åt en gemensam måltid, däremot när personerna åt i ensamhet minskade aptiten. Bryon et al. eftersträvade att alla skulle äta i matsalen men samtidigt påpekade de att det var viktigt att tänka på autonomin och respektera att personerna ibland ville sitta på sina rum. Cleary, Hopper, Forseth och van Soest (2008) kom fram till att ha en rutin på bestämda sittplatser visade sig öka mat- och vätskeintaget samt att deltagarna satt längre vid matbordet. Det konstaterades att detta ledde till en mer harmonisk och trygg situation samt att den sociala samvaron ökade. I studien av Bryon et al. (2008) användes bestämda sittplatsen för att förhindra konflikter, att minska förvirring och att öka tryggheten. En uppgift för vårdpersonalen var att tänka till kring bordsplaceringen eftersom allas personligheter inte stämde överens. Beattie et al. (2004) utprovade omvårdnadsåtgärder för att hjälpa personer med demens att kunna sitta still under hela måltiden. En åtgärd var att personal satt tillsammans med personerna med demens under måltiden och konverserade om maten och kring ätandet. Även icke verbala uttryck som leenden och ögonkontakt ingick i åtgärden. När personerna med demens var på väg att lämna matbordet innan måltiden var slutförd var en ytterligare åtgärd att lägga en hand på axeln och prata med en mjuk och lugn röst för 18

20 att försöka övertyga att sitta kvar. Dessa åtgärder samt att ge stöd och coachning ökade näringsintaget hos personer med demens vilket gjorde att vikten stabiliserades (ibid.) Musikens lugnande inverkan vid måltid Måltidssituationerna upplevdes ofta som stressiga. Det ledde till minskat mat- och vätskeintag vilket kunde resultera i viktminskning och undernäring. Vid dessa stressiga situationer kunde agitationsbeteenden uppstå hos personer med demens (Thomas & Smith, 2009). Thomas och Smith (2009) har studerat musikens betydelse vid måltidssituationer hos personer med Alzheimers sjukdom. Denna studie genomfördes endast under lunchtid. Det visade sig att den lugna musiken hade en lugn inverkan på måltidsmiljön och att kaloriintaget ökade med 20 %. Enligt Wong, Burford, Wyles, Mundy och Sainsbury (2008) hade den lugnande musiken dålig effekt under tidig frukost eftersom deltagarna blev ännu tröttare av musiken och åt mindre. Dock bidrog musiken till ökat kaloriintag under lunch och middag. Både Thomas och Smith (2009) och Wong et al. (2008) kom fram till att musikens inverkan bidrog till att deltagarna spenderade längre tid vid måltidsbordet än tidigare. Näringstillskott och extra måltider I en studie av Lauque et al. (2004) gavs extra näringstillägg till personer med demens under tre månader vilket ökade fettmassan och förbättrade kroppsvikten. De näringstillägg som gavs var i form av flytande eller krämig konsistens och var ifrån fabrikanten Nestlé Clinical Nutrition. Dessa tillägg gav enligt forskarna mycket energi och näringsämnen trots liten mängd. Personerna i studien hade valmöjligheter och kunde välja mellan olika sorter och varianter samt accepterade tilläggen väl (ibid.). Näringstilläggen accepterades även av personerna i studien av Stange et al. (2013). Där gavs näringsdryck Fortimel Comfort två gånger varje dag mellan måltiderna. Av de 77 personerna som deltog i studien hade 78 % en demensdiagnos. Under dessa tolv veckor som studien pågick förbättrades nutritionsstatusen och kroppsvikten ökade (ibid.). 19

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

MALNUTRITION HOS DEMENTA PERSONER- ETT OMVÅRDNADSPROBLEM

MALNUTRITION HOS DEMENTA PERSONER- ETT OMVÅRDNADSPROBLEM Hälsa och samhälle MALNUTRITION HOS DEMENTA PERSONER- ETT OMVÅRDNADSPROBLEM EN LITTERATURSTUDIE GUNILLA TÖRNER NYLEN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola

Läs mer

Undernäring hos personer med demenssjukdom En litteraturstudie. Undernourishment in persons with dementia A literature review

Undernäring hos personer med demenssjukdom En litteraturstudie. Undernourishment in persons with dementia A literature review Undernäring hos personer med demenssjukdom En litteraturstudie Undernourishment in persons with dementia A literature review Josefin Jansson och Annika Johansson Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Pedagogiska måltider vid matleverans

Pedagogiska måltider vid matleverans Pedagogiska måltider vid matleverans till hemmet Ett pilotprojekt i Södertälje kommun Stina Engelheart Camilla Andersson Nestor FoU-center Telefon: E-post: Hemsida: Marinens väg 30 070-814 59 31 nestor@haninge.se

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv Bilaga 1 Titel: Promoting a healthy diet for older people in the community Neno R,& Neno M Nursing Standard Titel:.Why are elderly individuals at risk of nutritional deficiency? Brownie, Sonya International

Läs mer

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp Elderly Care Specialist Nursing Programme, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Matprojekt till äldre

Matprojekt till äldre Matprojekt till äldre utifrån ett Medicinskt perspektiv Författare: Universitetslektor/Med Dr Birgitta Lorefält Datum: 2010-01-28 Sammanfattning Den här rapporten beskriver Matprojekt till äldre ur ett

Läs mer

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

Kursplan. Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 119/2014 Teknikringen 1 2014-12-18 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Basal omvårdnad med inriktning mot den äldre

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Matlust i ord & bild Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Innehåll Satsa på maten! 3 Förändringar av ätbeteendet 4 Ditt stöd skapar möjligheter

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende - orsaker och åtgärder

Undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende - orsaker och åtgärder Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2010 Undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende - orsaker och åtgärder En litteraturöversikt

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa

Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa Institutionen för hälsovetenskap Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa Harning, Göran Norolla, Faiz Examensarbete (Omvårdnad, c) 15 hp Oktober 2010 Sundsvall Abstrakt Bakgrund:

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

How nurses can identify and through nursing interventions prevent malnutrition in elderly A Literature Review

How nurses can identify and through nursing interventions prevent malnutrition in elderly A Literature Review Examensarbete Filosofie kandidatexamen Hur sjuksköterskan kan identifiera och genom omvårdnadsåtgärder förebygga malnutrition hos äldre En litteraturöversikt How nurses can identify and through nursing

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp Elderly Care Specialist Nursing Programme, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

C-UPPSATS. Faktorer som kan påverka måltiderna för personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende

C-UPPSATS. Faktorer som kan påverka måltiderna för personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende C-UPPSATS 2010:023 Faktorer som kan påverka måltiderna för personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende Lotta Engström Disa Östman Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för

Läs mer

Måltidsmiljöns inverkan på födointaget hos äldre personer på särskilt boende. - En litteraturstudie

Måltidsmiljöns inverkan på födointaget hos äldre personer på särskilt boende. - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Hälsa och Arbetsliv Måltidsmiljöns inverkan på födointaget hos äldre personer på särskilt boende. - En litteraturstudie Lisa Kopparmalms & Katrin Söderlund Oktober 2010 Examensarbete,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer