Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens."

Transkript

1 Examensarbete Filosofie kandidatexamen Omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. En litteraturstudie Nursing measures in malnutrition in people with dementia A Literature Review Författare: Caroline Engström och Martina Skottheim Handledare: Maria Moberg Examinator: Marie Elf Granskare: Ingrid From Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl with Full Text, PubMed samt i tidsskriften Vård i Norden. Huvudsökorden som användes vid sökningarna var dementia, malnutrition, nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Totalt användes 16 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar som ligger till grund för resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som visade sig öka näringsintaget och förbättra nutritionsstatusen var extra måltider och näringstillskott, förkortning av nattfastans längd, utbilda vårdpersonal, att värna om måltidsmiljön samt spela lugn musik under måltiden. Det visa de sig också att gemenskap hade en positiv inverkan på nutritionsstatusen. Slutsats: Personer med demenssjukdom är utsatta för risken att bli undernärda och därför är det av vikt att vårdpersonalen har kunskapen om hur undernäring förebyggs och behandlas med omvårdnadsåtgärder. Nyckelord: Demens, Omvårdnad, Undernäring, Äldre. Keywords: Dementia, Elderly, Malnutrition, Nursing. 1

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 4 Allmänt om nutrition och äldre... 4 Undernäring... 5 Demenssjukdom... 5 Hjärnans påverkan vid demenssjukdom... 5 Demenssjukdomar... 6 Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom... 6 Bedömningsinstrument... 7 Mini Nutritional Assessment... 7 Edinburgh Feeding Evalution in Dementia... 8 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar... 8 Omvårdnadsteori... 9 Problemformulering Syfte Frågeställningar METOD Design Urval av litteratur Inklusions- och exklusionskriterier Tabell 1 Sökstrategi Värdering av artiklarnas kvalitet Tillvägagångssätt Analys Forskningsetiska aspekter RESULTAT Tabell 2 Resultatöversikt Måltidsmiljö Musikens lugnande inverkan vid måltid Näringstillskott och extra måltider Utbildning av vårdpersonal Förkortning av nattfasta DISKUSSION

4 Sammanfattning av huvudresultat Resultatdiskussion Omvårdnadsåtgärder angående undernäring hos personer med demens Utbildning Extra måltider Måltidsmiljö Musikens lugnande inverkan Nattfasta Metoddiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA Bilagor Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa studier Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa studier

5 INTRODUKTION Under de senaste årtiondena har kunskapen samt behandlingsstrategier ökat kring undernäring hos sjuka och äldre. Trots detta förekommer problemet fortfarande, speciellt hos äldre med många sjukdomar (Socialstyrelsen, 2011). Utvecklingen av västvärldens sjukvård har lett till att kroniskt sjuka lever längre idag. Det leder till att kroppen utsätts mer för nedbrytande effekter som sjukdomar kan ge (Cederholm, 2006). Åldrandet är en riskfaktor för att utveckla undernäring (Lauque et al., 2004). I en rapport från Socialstyrelsen (2011) redogörs det att kroppens och dess system förändras och får nedsatta funktioner vid stigande ålder och sjukdom. Detta innebär att vikten av ett optimalt näringsintag är extra betydelsefullt. För att upprätthålla ett gott mående och allmäntillstånd hos den äldre är det av vikt att tillfredsställa en god nutrition. Komplikationer som uppkommer kan vara av allvarlig grad, vilket innebär att fler sjukdomstillstånd kan utvecklas som i sin tur kan leda till att dödligheten ökar. Enligt Lou, Dai, Huang och Yu (2007) är personer med demens särskilt utsatta för undernäring. Demenssjukdomen gör att hela måltidssituationen kan kompliceras på grund av en negativ utveckling av olika tillstånd i sjukdomen (ibid.). Allmänt om nutrition och äldre En väl sammansatt och varierande kost krävs för att närings- och energibehovet ska kunna tillgodoses. Olika sjukdomar kan påverka energi- och näringsintaget negativt. Detta kan bero på att aptit och törst försämras, vilket gör att intaget av dessa ämnen inte är tillfredsställande (Rothenberg & Karlström, 2010). För att kunna upprätthålla kroppsvikten menar Rothenberg (2013) att det krävs en jämn balans mellan intag och förbrukning av energi. Beroende på faktorer som ålder, grad av fysisk aktivitet, sjukdom och kön är energiförbrukningen olika. Larsson och Rundgren (2003) påstår att en vanlig fördom inom geriatriken är att äldre inte behöver lika mycket näring som yngre personer. Enligt Rothenberg (2013) ändras inte näringsbehovet utan samma behov som tidigare krävs. Däremot behövs inte samma mängd av energi eftersom äldre inte är lika fysiskt aktiva och att de har mindre kroppscellsmassa. Dock kräver vissa sjukdomstillstånd och sjukdomar mycket energi, trots åldrande (ibid.). 4

6 Undernäring Enligt Socialstyrelsen (2011) har kunskapen om undernäring och dess konsekvenser funnits ett längre tag, men problemet förekommer fortfarande. Sortland, Gjerlaug och Harviken (2013) definierar undernäring som något som påverkar kroppen negativt på grund av brist på protein och energi, samt andra näringsämnen. Tillståndet framkallar förändringar som påverkar kroppen negativt genom att sammansättning och funktion av kroppen försämras. Dessa förändringar kan enligt Socialstyrelsen (2011) leda till kraftlöshet, sjukdomskänsla och till slut kan det bli ett livshotande tillstånd. Demenssjukdom Eftersom fler människor lever längre idag kommer fler att insjukna i demenssjukdomar (Faxen Irving, 2010). I världen finns det cirka 36 miljoner personer med någon form av demenssjukdom. I Sverige finns av dessa personer. Beräkningar säger att år 2050 kommer 115 miljoner personer att insjukna (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Faxen Irving (2010) påstår att ungefär en procent av alla över 65 år har någon form av demenssjukdom. För personer över 90 år är förekomsten över 50 procent. Det finns många och varierande orsaker till att man kan utveckla en demenssjukdom menar Williams och Weatherhead (2013). Det kan bero på orsaker som ålder, hereditet, miljöfaktorer, den allmänna hälsan och kosten (ibid.). Hjärnans påverkan vid demenssjukdom Eriksdotter Jönhagen (2011) upplyser om att hjärnans lober delas in i olika områden. De olika loberna är pannloben, tinningloben, nackloben och hjässloben. Dessa delar är uppbyggda av flera miljarder nervceller. Vid demenssjukdom bryts nervcellerna ner och dör. På grund av detta påverkas hjärnans funktioner som leder till att den kognitiva, sociala och yrkesmässiga förmågan försämras och man kan då få problem med tal, tänkande, planering och minne. Minnet är något som påverkas i tidigt skede och försämras allt mer med tiden. Förloppen är olika beroende på vilken slags demenssjukdom personen blir drabbad av. De olika demenssjukdomarna drabbar olika områden i loberna och det framkallar de olika symtomen som uppstår. 5

7 Demenssjukdomar Det finns flera olika demenssjukdomar. Några av dessa är Vaskulär demens, Lewy-Body demens, Alzheimers sjukdom och Frontotemporal demens (Eriksdotter Jönhagen, 2011). Alzheimers sjukdom utgör 50 procent av dessa sjukdomar (Faxen Irving, 2010). Eriksdotter Jönhagen (2011) menar att det finns sekundära demenssjukdomar där symtomen kan bero på alkoholmissbruk, infektioner i hjärnan, hjärntumör eller utlöst av droger. Ekman et al. (2011) lyfter fram att forskning har lett till ett utvecklande av läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. Läkemedlen har en lindrande och bromsande effekt fram till ett individuellt stadium. Dock har forskningen inte utvecklat läkemedel som botar demenssjukdomarna. Försämrat näringsintag i samband med demenssjukdom Lin, Watson och Wu (2010) anser att personer med demens kan ha svårt att ta in rätt mängd av vätska och näring på grund av den kognitiva svikt som uppstår vid sjukdomen. Den kognitiva förmågan kan leda till förvirring som i sin tur kan leda till att den som drabbats glömmer bort hur och varför man äter (ibid.). Personer med demenssjukdom har lätt att bli distraherade av andra saker i samband med måltid, vilket kan orsaka ett försämrat näringsintag (Lou et al., 2007; Lin et al., 2010). Distraherandet kan enligt Williams och Weatherhead (2013) göra att en måltid inte slutförs trots att personen inte är förnöjd. Faxen Irving (2010) menar att ätbeteendet ändras under sjukdomsförloppet. Det är individuellt och beror på var skadan sitter i hjärnan. Beteendet kan för en och samma person variera dagligen och försämras ju längre sjukdomsförloppet fortskrider. En svårighet i beteendet kan vara minnet som kan göra det svårt att komma ihåg måltiden samt komma ihåg om man har ätit en måltid. Ytterligare ett beteende som kan påverkas kallas agnosi, vilket innebär svårigheter att känna igen föremål som till exempel ett glas eller en tallrik. Samtidigt kan identifiering av lukter och smaker försvagas. Att identifiera dofter är något som påverkas först i hjärnan vid demensutveckling. Det blir svårare att upptäcka och känna igen dofterna. Matintaget kan påverkas negativt eftersom det är med hjälp av lukten maten smakar (ibid.). Ytterligare faktorer enligt Nazarko (2013) som ökar risken för undernäring vid demenssjukdom kan 6

8 vara depression, halsbränna, dålig aptit, munhälsoproblem, medicinering och sväljningssvårigheter. Bilotta, Bergamaschini, Arienti, Spreafico och Vergani (2010) har gjort en uppföljningsstudie som handlar om viktnedgång hos personer med Alzheimers sjukdom. I studien framkom det att speciellt personer drabbade av Alzheimers sjukdom utgjorde en risk för att bli undernärda. Resultatet visade att ungefär en femtedel gick ner i vikt på bara tre månader. Ett beteende man kan drabbas av vid demenssjukdom är att man vandrar. Det betyder mer fysiskt aktiv och det kan behövas extra energi för att upprätthålla balansen av näringsbehovet. Detta tillstånd kan kräva upp till 80 procent mer energi än normalt (Rothenberg, 2013). Enligt Beattie, Algase och Song (2004) har de som vandrar svårt att sitta still vid matbordet. Det leder till att de lämnar bordet innan måltiden är slutförd och detta i sin tur gör att näringsintaget minskar. Viktnedgång kan enligt Bilotta et al. (2010) få stora konsekvenser, bland annat kan huden bli tunn och skör vilket kan leda till trycksår. Andra konsekvenser är ökad känslighet för infektioner eftersom immunförsvaret påverkas och att muskler förtvinar, som i sin tur kan öka fallrisken (ibid.). Enligt Sortland et al. (2013) kan även konsekvenser som försämrad livskvalitet och återhämtning efter sjukdom samt ökad dödlighet uppstå vid försämrat näringsintag och viktnedgång. Bedömningsinstrument Mini Nutritional Assessment Mini Nutritional Assessment (MNA) är ett instrument för att identifiera och bedöma nutritionsstatus hos äldre personer. Internationella kliniska organisationer rekommenderar detta instrument. I instrumentet besvaras olika frågor där svaren ger olika poäng. Poängen sammanställs och man får ett resultat. Resultatet visar om man är välnärd, har risk för undernäring eller är undernärd (Fossum, Terjesen, Ehrenberg, Ehnfors & Söderhamn, 2009). 7

9 Edinburgh Feeding Evalution in Dementia Edinburgh feeding evalution in dementia (EdFED) är ett bedömningsinstrument som diagnostiserar ätsvårigheter hos personer med demenssjukdom. Instrumentet omfattar tio olika frågor kring ätbeteenden (Faxén Irving, 2012). På frågorna svarar man aldrig, ibland eller ofta och utifrån dessa ges det olika poäng där maxpoängen är 20. Vid 20 poäng har man mer ätsvårigheter. Denna sammanställning hjälper vårdpersonal att identifiera det stöd och hjälp en person behöver vid måltidssituationen (Amella & Lawrence, 2008). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar Att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt motverka komplikationer vid sjukdom är enligt Socialstyrelsen (2005) en uppgift som ingår i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska bevara det friska och ta hänsyn till de basala och specifika omvårdnadsbehov som människan har. Dessa behov kan vara psykiska, fysiska, sociala, andliga och/eller kulturella. Det hör också till arbetsuppgifterna att kommunicera på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt gentemot de som är involverade i vården, det vill säga vårdtagare, närstående och vårdpersonal med flera (ibid.). Sjuksköterskan ska enligt Socialstyrelsen (2005) ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt vilket innebär att sjuksköterskan ska visa respekt och omsorg för personers autonomi, värdighet och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att det ska ges en god och säker vård och vården ska ges på lika villkor för alla. Respekt ska visas för värdigheten, samt självbestämmande och integritet. Enligt Socialstyrelsen (2011) är rätt näring och mat en mänsklig rättighet och en viktig patientsäkerhetsfråga. För att kunna utföra en säker vård med en god kvalitet måste bland annat bedömningar kring undernäring kunna utföras. Dessa bedömningar har lika stor betydelse som en medicinsk behandling till exempel läkemedel. Rothenberg (2010) menar att det är viktigt att respektera och att ha en balansgång mellan integritet och autonomi, när det gäller att försöka upprätthålla ett gott näringsintag. Dessutom anser Rothenberg är det viktigt att vara uppmärksam och lyhörd så att inte 8

10 personer med demens uppfattar måltidssituationen och näringsintaget som tvång eller kränkning. Kihlgren (2011) påstår att varje individ har ett specifikt människovärde enligt vår kristna- humanistiska människosyn. Ingen kan ifråntas sitt människovärde oavsett kulturell bakgrund, ålderdom, psykisk ohälsa eller att man har en obotlig sjukdom. Värdegrunden för äldreomsorgen menar att den personliga integriteten och identiteten ska bevaras, för att man ska kunna uppleva välbefinnande och en mening med livet trots ålderdom. Edberg (2011) lyfter fram Tom Kitwood som var en av de första som ansåg att det var av vikt att se personen istället för demenssjukdomen. Kitwood vill lägga fokus på personen istället för diagnosen. Detta har varit grunden till begreppet personcentrerad vård, som är uttalat i dagens omvårdnad. Kitwood anser att funktionerna ska stödjas som fortfarande finns kvar istället för att se demenssjukdomen som en obotlig sjukdom med en successiv försämring. Socialstyrelsen (2011) rapporterade att Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel (s. 2). Omvårdnadsteori Virginia Henderson, , var en omvårdnadsteoretiker som enligt Johnson och Webber (2010) haft en viktig funktion inom omvårdnaden. Hon har under sitt liv blivit kallad för den moderna omvårdnadens moder och för Amerikas Florence Nightingale. Hendersons teori grundar sig på att alla, friska som sjuka, har grundläggande behov. Utifrån detta utformade hon 14 komponenter som ansågs ingå i omvårdnaden. Några av dessa komponenter är ett adekvat vätske- och matintag för patienten samt att undvika fara. En tredje komponent påpekar att man ska hjälpa patienten att uttrycka känslor och behov. Sjuksköterskans arbetsuppgift är att hjälpa den friske eller sjuke personen att kunna utföra åtgärder som inverkar på hälsa och tillfrisknande. Klarar inte personen att utföra detta självständigt ska sjuksköterskan stötta och hjälpa i omvårdnaden enligt Henderson (ibid.). 9

11 Problemformulering Antalet äldre har ökat och med åldrandet utvecklas olika sjukdomar så som demens. Undersökningar har visat att hälften av de som bor på eller befinner sig på en geriatrisk avdelning riskerar att bli undernärda och var fjärde inskriven är redan undernärd. Hos personer med demenssjukdom finns en ökad risk för undernäring pågrund av de psykiska och fysiska förändringar som sjukdomen utvecklar (Nazarko, 2013). Det är av vikt att sammanställa en litteraturstudie som kan bidra med kunskaper kring omvårdnadsåtgärder när det gäller undernäring hos personer med demens. Syfte Syftet var att utifrån litteraturen beskriva omvårdnadsåtgärder vid undernäring hos personer med demens. Frågeställningar Vilka omvårdnadsåtgärder finns beskrivna i litteraturen vid undernäring hos personer med demens? METOD Design Studien har genomförts som en litteraturstudie, vilket är ett sätt att sprida olika forskningsresultat samt att kunna använda sig av dessa i praktiken. Resultatet kan då användas som en hjälp i arbetet med evidensbaserad omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Urval av litteratur Artiklarna har sökts via databaserna PubMed, CINAHL with Full Text samt ur tidsskriften Vård i Norden. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes sökorden ut. Huvudsökorden och MeSH termerna som användes var dementia, malnutrition, 10

12 nursing, prevention and control, nutritional status, Alzheimers disease, diet, nutrition, elderly, eat, meal och mealtime. Ytterligare sökord som hittades vid huvudsökningarna och sedan användes till nya sökningar var feeding methods, MNA, mini nutritional assessment, overnight-fast, environment, nutritional supplements, energi, protein och willingness. Olika kombinationer utav sökorden gjordes med hjälp av booleska operatorer AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). Artikelsökningarna redovisas i tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterierna i de valda artiklarna har innehållit studier om personer med demenssjukdom och undernäring. Det valdes endast artiklar som berörde vårdpersonalens arbete kring undernäring och nutritionsstatus. Artiklarna som användes var publicerade mellan år 2003 och Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara på annat språk än engelska, svenska eller norska. Studier som handlade om parenteral nutrition för att förebygga och behandla undernäring valdes bort, samt studier av låg kvalitet enligt granskningsmallarna. Tabell 1 Sökstrategi Databas Sökord Antal träffar PubMed PubMed PubMed PubMed Cinahl with Full Text Dementia AND Diet Nursing Dementia/complication AND Nutritional status Dementia/complication AND Malnutrition/prevention and control Alzheimer disease OR Dementia Malnutrition Prevention Dementia AND Diet Nursing Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Slutligen valda artiklar 11

13 Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Vård i Norden Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Cinahl with Full Text Vård i Norden Cinahl with Full Text Dementia Nutritional supplements Dementia MNA MNA Prevention Dementia Mini Nutritional Assessment Alzheimers disease Mini Nutritional Assessment Prevention MNA Overnight-fast Environment mealtime Dementia Meal environment Dementia Meal environment Elderly nutrition Willingness Eat Protein AND Energi Mealtime AND Feeding methods Värdering av artiklarnas kvalitet Högskolan Dalarna har modifierat en version av kvantitativa och kvalitativa granskningsmallar som William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008) har utformat, se bilaga I och II. Granskningsmallarna har används för att kontrollera kvaliteten på artiklarna, båda innehåller frågeställningar där man svarar ja eller nej. För varje ja får man ett poäng och för varje nej noll poäng. Finns osäkerhet kring en fråga leder det till noll poäng på frågan. Den kvantitativa granskningsmallen innehåller 29 frågeställningar där 29 är maxpoäng. Låg kvalitet innebär poäng under 19, medelpoäng poäng och högt kvalitet är från 24 poäng. 12

14 poäng. Granskningsmallen för kvalitativ bedömning innehåller 25 frågeställningar där maxpoängen är 25. Låg kvalitet innebär under 16 poäng, medel kvalitet poäng och hög kvalitet poäng. Tillvägagångssätt Utifrån sökningarna lästes alla titlar. Abstrakten lästes hos de artiklar där titel var relevant och av intresse samt hela artikeln lästes om abstrakten verkande relevanta till syfte och frågeställningar. I den här litteraturstudien har artiklar och relevant litteratur sökts, sammanställts, formulerats och skrivits tillsammans av författarna genom hela studien. Artiklarna delades ibland upp, den enskilde läste och granskade kritiskt sin del av artiklar och återberättade innehållet för medförfattaren. Därefter sammanställdes och diskuterades relevant fakta tillsammans. Stämde inklusionskriterierna och resultatet var relevant för litteraturstudiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades den för att utvärdera om den var av rätt kvalitet för att kunna vara med i resultatet. Analys Resultaten från varje artikel granskades där skillnader och likheter jämfördes. Utifrån granskningen från artiklarna utformades huvudkategorier. Dessa kategorier sammanställdes och sattes ihop utifrån allt resultat som framkommit. Se tabell 2 för översikt av artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). Forskningsetiska aspekter Den information som inhämtas från de granskade artiklarna har på ett sanningsenligt, korrekt och noggrant sätt återgetts i litteraturstudien. Studierna som valts har godkännande från etisk kommitté eller genomgått noga etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2013). 13

15 RESULTAT Efter att ha valt ut nedanstående artiklar och analyserat dessa valdes huvudkategori ut från resultaten. Kategorier som framkom var miljö, musik, näringstillskott och extra måltider, utbildning och förkortning av nattfastans längd. Se figur I. Varje huvudkategori fick en rubrik och under dessa presenterades resultaten. Figur I. Omvårdnadsåtgärder. MILJÖ MUSIK UTBILDNING OMVÅRDNADSÅTGÄRDER NÄRINGSTILLSKOTT/ EXTRA MÅLTIDER FÖRKORTNING AV NATTFASTANS LÄNGD Tabell 2 Resultatöversikt Författare land och år Beattie, Algase & Song USA 2004 Bryon, Dierckx de Casterl e, Gastmans, Steeman & Milisen Titel Syfte Design och Metod Keeping wandering nursing home residents at the table: improving food intake using a behavioral communicatio n intervention. Mealtime care on a geriatricpsychiatric ward from the perspective of caregivers: a Att bestämma effekten av en systematisk omvårdnadsåtgärd som var inriktad på beteende kring måltider hos vandrare. Att få insikt i vårdgivarnas syn kring måltidssituationen på en geriatriskpsykiatrisk Kvantitativ, multipel fallstudie. Kvalitativ, fallstudie. Deltagare efter eventuellt bortfall N = 3 Vårdperso nal N = 13 Resultat Minde vandring och mer matintag kring måltider. Situationen kring en måltid har större betydelse än vad Kvalitet Medel 23/29 Hög 22/25 14

16 Belgien 2008 Chang Taiwan 2012 Chang & Li. Taiwan 2005 Cleary, Hopper, Forseth & Van Soest. Kanada 2008 Dahl Eide, Aukner & Iversen Norge 2012 Ebrahimi & Wijk Sverige 2009 Lauque, Arnaud- Battandier, Gillette, Plaze, Andrieu, Cantet & Vellas Frankrike 2004 qualitive case study design. Prevalence and factors associated with feeding difficulty in institutionalize d elderly with dementia in Taiwan Effects of a feeding skills training programme on nursing assistants and dementia patients. Using routine seating plans to improve mealtimes for residents with dementia. Nutritional status and duration of overnight fast among elderly residents in municipal nursing homes in Oslo. En hypotesgenererande studie av nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre Improvement of weight and fat-free mass with oral nutritional supplementation in patients with Alzheimer s disease at risk of malnutrition: A prospective avdelning. Att fastställa förekomsten av ätsvårigheter och förstå de faktorer som påverkar detta hos personer med demens. Att prova ut ett utbildningsprogram för vårdbiträden och se om det förbättrar deras attityder, kunskaper och beteenden när de hjälper personer med demens att äta. Att se hur rutinmässiga sittplatser vid måltider påverkar beteenden hos personer med demens. Att undersöka nattfastans längd på vårdhem för äldre och betydelsen av den. Att klarlägga längden och förekomsten av nattfastan samt livskvalitet och förekomst av undernäring hos äldre på särskilt boende. Att studera effekterna av orala näringstillskott hos äldre patienter med Alzheimers sjukdom. Kvantitativ, tvärsnittsstudie. Kvantitativ, kvasiexperimentell design. Kvantitatv, systematisk uppföljningsstudie. Kvantitativ, observationsstudie. Kvantitativ, hypotesgenererande studie. Kvantitativ, prospektiv randomiserad studie. N = 93 N = 67 Interventionsgrupp: N = 31 Kontrollgrupp: N = 36 N = 3 N = 339 N = 31 Intervetion N = 46 Kontrollgrupp N = 45 man tror. Många deltagare hade matsvårigheter. Kunskap, attityd och beteende förbättrades i interventionsgruppen. Att ha bestämda sittplatser gjorde att deltagarna åt mer. Nattfastans längd är betydande när det gäller nutritionsstatus. Nattfasta över elva timmar ger ökad risk för undernäring. Vikten ökade. Medel 20/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 15

17 Mamhidir, Karlsson, Norberg & Kihlgren Sverige 2007 Simmons, Keeler, Zuho, Hickey, Sato & Schnelle. USA 2008 Sortland, Skjegstad, Jansen & Berglund Norge 2009 Stange, Bartram, Liao, Poechl, Kolpatzik, Uter, Sieber, Stehle & Volkert Tyskland 2013 Suominen, Kivisto & Pitkala Finland 2007 Thomas & Smith. Michigan 2008 randomized study. Weight increase in patients with dementia, and alteration in meal routines and meal environment after integrity promoting care. Prevention of unintentional weight loss in nursing home residents: A controlled trial of feeding assistance Eldre personerns ernæring og matinntak ved et sykehjem en pilotstudie. Effects of a low-volyme, nutrient- and energy-dense oral nutritional supplement on nutritional and functional status: a randomized, controlled trial in nursing home residents. The effects of nutrition education on professionals practice and on the nutrition of aged residents in dementia wards. The effects of music on caloric consumption Att följa viktförändringar hos personer med demens efter personalutbildning, miljöförändring och stöd. Att se effekterna av kroppsvikten vid mer stöd från personalen och extra mellanmål. Att kartlägga om äldres energi behov täcktes, fanns behov för fler måltider samt om mat och tider var tillfredsställande. Att undersöka effekterna av orala näringstillskott och hur dessa påverkar nutritionsstatus, livskvalitet och psykisk funktion hos äldre på vårdhem. Att utveckla utbildning om näringslära för personal och utvärdera effekten av utbildningen. Att undersöka om musik som spelas under måltider kan öka kaloriintaget. Kvantitativ, Kvantitativ, Randomiserad crossover design. Kvantitativ, pilotstudie. Kvantitativ, Randomiserad krontrollerad interventionsstudie. Kvantitativ, pedagogisk intervention med före och efter mätningar. Kvantitativ, crossover design. Interventionsgrupp N = 22 Kontrollgrupp N = 14 N = 148 Stöd och extra mellanmål var positivt på kroppsvikten. Undersökning N = 6 Frågeformulär Boenden N = 8 Vårdpersonal N = 44 Interventionsgrupp N= 45 Kontrollgrupp N = 35 N = 23 sjuksköterskor N = 5 kökspersonal N = 12 Vikten ökade. Sämre näringsintag hos deltagarna än väntat samt många timmar mellan måltider. Förbättrad nutritionsstatus, kroppsvikt och självkänslan stärktes. Intaget av näringsämnen ökade samt att sjuksköterskor fick mer kunskap. Kaloriintag et ökade med 20 % när musik Medel 22/29 Medel 23/29 Hög 25/29 Hög 24/29 Medel 22/29 Hög 24/29 16

18 Wikby & Fägerskiöld Sverige 2004 Wong, Burford, Wyles, Mundy & Sainsbury. Nya Zeeland 2008 Wright, Hickson & Frost Storbritanni en 2006 Young, Mudge, Banks, Ross & Daniels. Australien 2013 among nursing home residents with dementia of the Alzheimers type. The willingness to eat An investigation of appetite among elderly people. Evalution of strategies to improve nutrition in people with dementia in an assessment unit. Eating together is important: using a dining room in an acute elderly medical ward increases energy intake. Encouraging, assisting and time to EAT: Improved nutritional intake for older medical patients receiving Protected Mealtimes and/or additional nursing feeding assistances Beskriva och identifiera olika faktorer som påverkar aptiten hos äldre. Att utvärdera strategier för att förbättra nutrition hos äldre inlagda patienter med demens Att undersöka effekten av näringsintag och vikt när man äter tillsammans i matsal. Att jämföra olika grupper för att förbättra mat- och energiintag hos äldre patienter på en medicinsk avdelning. Kvalitativ intervju Kvantitativ, en kvasiexperimentell studie. Kvantitativ, prospektiv studie. N = 15 N = 98 Interventionsgrupp N = 30 Kontrollgrupp N = 18 Interventionsgrupp N = 139 Kontrollgrupp N = 115 spelades. Kvantitativ, observationsstudie. Aptiten påverkades av miljön och gemenskap en kring måltiden. Kaloriintaget ökade. Energiintaget ökade och vikten oförändrad. Enegiintaget ökade. Hög 21/25 Medel 19/29 Hög 24/29 Medel 23/29 Måltidsmiljö Mamhidir, Karlsson, Norberg och Kihlgren (2007) menade i sin studie att den fysiska miljön vid måltidssituationer var viktig för personer med demenssjukdom. Tavlor på väggarna, mönstrade gardiner och dukar på borden gjorde att det blev mer inbjudande 17

19 och positivt i miljön. Wikby och Fägerskiöld (2004) menade att måltidsmiljön hade en betydande roll och viktiga faktorer var renlighet, färger, textiler och blommor på borden. En annan viktigt faktor var att kunna äta i lugn och ro eftersom stress minskade aptiten. Mamhidir et al. (2007) ändrade serveringsupplägget från att haft maten serverad på brickor till att ha skålar framställda med mat på borden. Deltagarna kunde istället servera sig själva och då uppmärksammade vårdpersonalen att kontakten mellan de boende ökade samt att stämningen förbättrades kring bordet. Genom dessa åtgärder förbättrades kroppsvikten. När deltagarna i studierna blev uppmuntrade och åt tillsammans i matsal ökade matintaget enligt Wright, Hickson och Frost (2006) samt Bryon, Dierckx de Casterlé, Gastmans, Steeman och Milisen (2008). I Bryons et al. studie framkom det att vårdpersonal alltid fanns tillgänglig i matsalen för att stödja och övervaka personerna. Även i studien av Wright et al. (2006) fanns det vårdpersonal tillgänglig under måltiden för att stötta och hjälpa vid måltidssituationen. Det visade sig att energiintaget ökade med 36 % när personer satt tillsammans i gemensam matsal jämfört med om de fick maten vid sin säng på rummet (ibid.). I studien av Wikby och Fägerskiöld (2004) och Bryon et al. (2008) framkom det att aptiten ökade när personerna åt en gemensam måltid, däremot när personerna åt i ensamhet minskade aptiten. Bryon et al. eftersträvade att alla skulle äta i matsalen men samtidigt påpekade de att det var viktigt att tänka på autonomin och respektera att personerna ibland ville sitta på sina rum. Cleary, Hopper, Forseth och van Soest (2008) kom fram till att ha en rutin på bestämda sittplatser visade sig öka mat- och vätskeintaget samt att deltagarna satt längre vid matbordet. Det konstaterades att detta ledde till en mer harmonisk och trygg situation samt att den sociala samvaron ökade. I studien av Bryon et al. (2008) användes bestämda sittplatsen för att förhindra konflikter, att minska förvirring och att öka tryggheten. En uppgift för vårdpersonalen var att tänka till kring bordsplaceringen eftersom allas personligheter inte stämde överens. Beattie et al. (2004) utprovade omvårdnadsåtgärder för att hjälpa personer med demens att kunna sitta still under hela måltiden. En åtgärd var att personal satt tillsammans med personerna med demens under måltiden och konverserade om maten och kring ätandet. Även icke verbala uttryck som leenden och ögonkontakt ingick i åtgärden. När personerna med demens var på väg att lämna matbordet innan måltiden var slutförd var en ytterligare åtgärd att lägga en hand på axeln och prata med en mjuk och lugn röst för 18

20 att försöka övertyga att sitta kvar. Dessa åtgärder samt att ge stöd och coachning ökade näringsintaget hos personer med demens vilket gjorde att vikten stabiliserades (ibid.) Musikens lugnande inverkan vid måltid Måltidssituationerna upplevdes ofta som stressiga. Det ledde till minskat mat- och vätskeintag vilket kunde resultera i viktminskning och undernäring. Vid dessa stressiga situationer kunde agitationsbeteenden uppstå hos personer med demens (Thomas & Smith, 2009). Thomas och Smith (2009) har studerat musikens betydelse vid måltidssituationer hos personer med Alzheimers sjukdom. Denna studie genomfördes endast under lunchtid. Det visade sig att den lugna musiken hade en lugn inverkan på måltidsmiljön och att kaloriintaget ökade med 20 %. Enligt Wong, Burford, Wyles, Mundy och Sainsbury (2008) hade den lugnande musiken dålig effekt under tidig frukost eftersom deltagarna blev ännu tröttare av musiken och åt mindre. Dock bidrog musiken till ökat kaloriintag under lunch och middag. Både Thomas och Smith (2009) och Wong et al. (2008) kom fram till att musikens inverkan bidrog till att deltagarna spenderade längre tid vid måltidsbordet än tidigare. Näringstillskott och extra måltider I en studie av Lauque et al. (2004) gavs extra näringstillägg till personer med demens under tre månader vilket ökade fettmassan och förbättrade kroppsvikten. De näringstillägg som gavs var i form av flytande eller krämig konsistens och var ifrån fabrikanten Nestlé Clinical Nutrition. Dessa tillägg gav enligt forskarna mycket energi och näringsämnen trots liten mängd. Personerna i studien hade valmöjligheter och kunde välja mellan olika sorter och varianter samt accepterade tilläggen väl (ibid.). Näringstilläggen accepterades även av personerna i studien av Stange et al. (2013). Där gavs näringsdryck Fortimel Comfort två gånger varje dag mellan måltiderna. Av de 77 personerna som deltog i studien hade 78 % en demensdiagnos. Under dessa tolv veckor som studien pågick förbättrades nutritionsstatusen och kroppsvikten ökade (ibid.). 19

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv Bilaga 1 Titel: Promoting a healthy diet for older people in the community Neno R,& Neno M Nursing Standard Titel:.Why are elderly individuals at risk of nutritional deficiency? Brownie, Sonya International

Läs mer

Matprojekt till äldre

Matprojekt till äldre Matprojekt till äldre utifrån ett Medicinskt perspektiv Författare: Universitetslektor/Med Dr Birgitta Lorefält Datum: 2010-01-28 Sammanfattning Den här rapporten beskriver Matprojekt till äldre ur ett

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa

Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa Institutionen för hälsovetenskap Olika åtgärder för att förebygga och lindra undernäring hos dementa Harning, Göran Norolla, Faiz Examensarbete (Omvårdnad, c) 15 hp Oktober 2010 Sundsvall Abstrakt Bakgrund:

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Filosofie kandidatexamen

Filosofie kandidatexamen Examensarbete Filosofie kandidatexamen Sjuksköterskans riskbedömning och omvårdnadsåtgärder för att förebygga malnutrition på äldreboenden En litteraturöversikt Risk assessment and nursing interventions

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att förebygga undernäring hos äldre patienter på sjukhus

Att förebygga undernäring hos äldre patienter på sjukhus Att förebygga undernäring hos äldre patienter på sjukhus En litteraturstudie Karin Gustavsson och Elin Larsson Juni 2012 Uppsats, Kandidatnivå, 15 hp Omvårdnadsvetenskap Självständigt examensarbete Handledare:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Projektrapport del 2

Projektrapport del 2 Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG 2012-01-13

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Undernäring hos äldre patienter med höftfraktur: orsaker och omvårdnadsåtgärder

Undernäring hos äldre patienter med höftfraktur: orsaker och omvårdnadsåtgärder Examensarbete Filosofie kandidatexamen Undernäring hos äldre patienter med höftfraktur: orsaker och omvårdnadsåtgärder En litteraturöversikt Malnutrition in elderly patients with hip fracture: causes and

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Att följa vikten - viktigt efter stroke

Att följa vikten - viktigt efter stroke Vårdalinstitutet Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap Att följa vikten - viktigt efter stroke Ann-Cathrin Jönsson Med. dr, specialistsjuksköterska Forskning har visat att ej önskad viktnedgång efter

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv

Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv Examensarbete Filosofie kandidatexamen Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv En litteraturöversikt The experience of older people's self-determination

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 22 oktober 2007 Måltiden och ätandet bland personer med demens Ätandets konst Författare: Birgitta Sidenvall Att äta med kniv och gaffel och att uppträda enligt socialt vedertagna mönster vid måltider

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 Markaryd Utsikten 130206 Susanne Broman Carina Karlsson Anne Eklöf-Eskilsson Malin Winqvist Lise-Lott Svegard-Gunnarsson 1 Bakgrund Vårt boende heter Utsikten där vi har

Läs mer

Högskolan på Åland serienummer 2010:11. Vårdprogrammet. Mariehamn 2010 ISSN 1458-1531

Högskolan på Åland serienummer 2010:11. Vårdprogrammet. Mariehamn 2010 ISSN 1458-1531 Näringsbrist hos den äldre patienten Carita Cullans Benita Rehman Högskolan på Åland serienummer 2010:11 Vårdprogrammet Mariehamn 2010 ISSN 1458-1531 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram:

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD EN LITTERATURSTUDIE MADELEINE JOHN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Nattfastans påverkan på äldres vikt. - Ett pilotprojekt på särskilt boende

EXAMENSARBETE. Nattfastans påverkan på äldres vikt. - Ett pilotprojekt på särskilt boende Institutionen för Vård och Natur EXAMENSARBETE Nattfastans påverkan på äldres vikt - Ett pilotprojekt på särskilt boende The weight of elderly in relation to the duration of the night fast period - A pilot

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende

Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende Litteraturstudie Gabriella Andersson & Maria Johansson 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen) 15

Läs mer