UNDER AREN TILL. RQNGL. YETENSRAPS-AKADEMIEIV AFGIFVEN. ZOOLOGIJE INTENDENTERNA fid Rikets naturbistoriska Museum.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDER AREN TILL. RQNGL. YETENSRAPS-AKADEMIEIV AFGIFVEN. ZOOLOGIJE INTENDENTERNA fid Rikets naturbistoriska Museum."

Transkript

1

2

3 AKSBKP, ATTF.LSK ZOOLOGIENS FHAMSTIK; UNDER AREN TILL. RQNGL. YETENSRAPS-AKADEMIEIV AFGIFVEN AF ZOOLOGIJE INTENDENTERNA fid Rikets naturbistoriska Museum. Vt'etlj/ff Jtelen (CRUSTACEA. VEKMES LINN.) S. liovkn. STOCMUIOW,M, P. A. NORSTEDT & SttNER, Kongl. Boktryckare.

4 ^ I A t v

5 j- fy t f~*> r II v AB^BEKAXVGliSi: OIYI FRAMSTEGEN i CUUSTACEERNAS OCH DE LSCRE SKELETT-LflSA DJURENS mimmspma UNDER AREN t 40-ft$4S AF r li O V JK IV.

6

7 Ill 11 eli a 11* Crustacea. Sid. Anatonii; Af Apus, Zaddach. 43. Limnadia, Joly 52. Artemia Joly 57. Ogat; dess byggnad, Will 3. riidimentart hos Ampbipoder 29. Horselorgan, Neuwyler 17. Respiration bos Isopoda, Duvernoy 30. Limulus, Duvernoy 64. Circulation bos Squilla, Milne Edwards 29. Magen hos Kriiftan, Oesterlen 17. Generation; Spcrmatozoer, Kolliker 4. Sterila bonor bl. Decap., De Haan. 17. Isopoda, Stein Spermatophorer hos Ligia, Kolliker bos Cyclops, Siebold 62. aggsiickar hos Caligus, Goodsir Skalets byggnad bos Balanus, Rapp 65. Utvcckling: Inom iigget, Rathke 6. Metamorphos, Decapodcr, Steenstrup, Krojer, Rathke, Philippi, Joly 18. Apus, Zaddach 51. Limnadia, Joly 54. Artemia, Joly 60. Pycnogonider, Krojer 63. Cirripedier 66. Gcografisk utbredning: I allmiinhet 7. Decapoda 21. Ampbipoda 30. Systcmutik: Allmant arbete af Milne Edwards 1. Myriapoderna iiro Crustaceer, Ericbson 2. De Huans och M. Edwards's uppstallning af Decapoda, jemford. 9* S/aglen och artev: Decapoda 25. Stomapoda 29. Ampbipoda 30. Isopoda 31. Brancbiopoda 52, 56, 61. Entomostraca 61, 62.

8 II Sid. Sucloria 61 Araneiformia 04. Li mu lus 65. Cirri peel ia 66. Fornvcvlclcns Ordningarnes succcssiva upptradande 8. Cruslaccer: Decapodcr 27. Isopoder 31. Trilobiter. 33. Brancliiopoder 3 A pus 61. Entomostraca 61, 63. Cirripedia 66. J^ermes. a) An nti I at a. jfnatomi och Af Ainpliinome, Treviranus 74. Phjrsiologi: Arenicola, Stannius Siphonostoma, Rathke 75. Peripntus, ]V1. Edwards 76. Amphitrite, Rathtc 79. Lmnbricus, Hoffmeister 83. Mutzia, Yogt 84. Borlasia, Rathke 96. Tardigrader, Doyere Ogon hos Iglar, Bourjot 98. Nervsystem lios Nemertes, Quatrefages... Generation, Spermatozoa h. Hirudo,Rolliter Sanguisuga, Stein Lumbricus, Stein 83. Parning hos Iglar, Brig lit well Aggliiggning, Wedecfcc 101. Reproduction, Am pint rite, Dalyell 82. Pbospborescens, Lumbricus, Forester Revivification, Tardigrader, Doyere 95. Utveckling: Metamorpbos, Loven 70. Ungar af Tubicola, Quatrefages 71. Agget hos Planaria, Siebold 102. Geograjlsk Nord-Amerika, Caspiska och Medelhafvet utbredning: Gronlands Dorsibrancbiata, Orsted 76. Systematik; Anneliderna iiro ej Articulater, Ericbson Terminologi: Dorsibrancbiata, Orsted 73.

9 Sid. Sicigten och after: Doisibrnncliiuta 78. Tubicoloe 82. Lumbricina 84, 85, 86. Tardigrada 87. Nemertina- 98. Gyratricina Hirudinea 101. Plauariea 102. Fornvevldens Anneleder: Upptrada i aldsta ofvcrg.formation 72. b) H e 1 m i n t h e s. Anatomi: Af Trichina, Kobelt 129. Dactylius, Curling Gordius, 'Bert hold 131. Mermis, Dtijardin * Distoina, v. Mayer, Creplin in. fl 136. «Myzostoma, Lovcn Gymnorhynchus, Goodsir 138. Tetrarhynchus, v. Mayer, Nordmann Bothrioccphalus, Eschricht 140. Cysticercus, Gulliver 146. Nervsystem, Ecliinorbynchus, Henle 135. Tarmtanal, Strongylus, Creplin 126. Generation, Trichocephalus, Busk 126. Strongylus, Eschricht Ascaris, Eschricht 128. Spermatozoa, Distoma, Valentin 135. Diplozoon, Vogt 137. Agg? af Cysticercus, Nordrnann 146. Secretionsorganer, Strongylus, Siebold 127. Utveckling: Gcneratiu rcquivoca, Eschricht 105. Entozoers vandringar 106. periodiska flyttningar 11«0. under fortgaende utveckling 111. Stark lifskraft Me t a morphoser, aldre littcratur 112. Utveckling genom vexlande gcnerationsserier, Steenstrup 113. Metamorplioser hos Filaria, Miescher. s TJngar af Strongylus, Siebold Ascaris, Hannover 128. Systematih: Allmunna arbcten af Nordmann, Creplin m. fl. 103» Ill

10 IV Sid. S/dgten och arter: Nematoidea 130, 133. Acanthocephala 135. Trcmatoda 137. Cestoidea 145. Helrainthes generis dubii 146. Pseiidohelrainthes Spermatozoa* aro de djur? Kolliker Mollusca. Anatomi och Af Argonauta, Valenciennes 182. Physiologic Pteropoda, v. Beneden 208. Araphipeplea, Goodsir 216. Carinaria, M. Edwards 234. Ancylus, Vogt 237. rtfervsystem, Argonauta v. Beneden 178. Limax, Cantraine 216. Ogon, Sepia, Krolm 178. Pecten, Gruhe, Krohn 259. Horselorgan, Siebold, Krohn 157. Hud, fargvcxling, Wagner 177. Respiration, densamma bos Pulmonata och Ctenobranchia 215. Tarmkanalen hos Calliopiiea, M. Edwards Generation; spermatophorer. Sepia, M. Edw Gasteropoda, Kolliker, Stein, Laurent, Verloren 209. Valvata, Laurent 238. Bivalver, skilda kon 259. spermatozoa, Kolliker 260. Secretion, Black, Sepiola, Krohn 182. Egenvartna 157. Gron farg hos Ostron Yttre delar: Djurets former: Eulima, Tornatella, Calyptrtea, Harpa m. fl Hyria, Ungulina, Clavagella 262. Om intrycket af djuret pa skalen 263. Sniickans geometriska former 156. Byssus 261. Utveckling: Aggens yttre former, D'Orbigny 159. Sepiola, v. Beneden 183. Limnreus, Ratlike 217. Limax, v. Beneden 219.

11 Sid. Gymnobranchia.228. Carinaria... * 236. Geografisk I allmiinhet 159. utbredning: Batliymetrisk 162. Land- och sotvatlendjurs 165. Lefvande Mollusters inverkan pa den fasta jordskorpan 168. Geografisk och gcologisk utbredning jemforda 169. Cephalopoda 183. Pulmonata 221. Gymnobraucliia 229. Ctenobranchia 240. Systematih'. Uppstiillning af Swainson... * 153. af Forbes 155. Pteropodernas system, plats 207. indclning af D'Orbigny... Gymnobranch. ijidelning af dens 229. Pomatobrancb. indelning af dens 232. Heteropodcrnas systematiska plats 234. indelning af D'Orbigny Ctenobrancbiernas indelning af dens 240. Descriptiva Conchyliologiska 151. arbeten. Handbcicker Endast om djuren 154. For Cephalopoda 177. Gasterop. pulmonata 215. Sldgten och arter Cephalopoda 206. lefvande ochfossila. Gigantiska Sepier 177. Pteropoda 208. Pulmonata 223. Gymnobranchia 229. Pomatobranchia 233. Hcteropoda 237. Ctenobranchia 243. Aspidobranchia 257. Cycldbranchia 258. Acephala 265. Brachiopoda 278. Fornvcrldcns Allman litteratur 168. Molhiskcr: Geologisk och geograf. utbredn. jemforda Fortekningar for olika formationer 171. Belemniter, organisat., Duval, D'Orbigny 185,186. Nya, upplysande former, D'Orbigny V

12 VI Sid. Problcmatiskt djur. Marcel tie Series Ammoniternas byggnad, D'Orbigny 192. Nautili, byggnad ocli indelning, Quenstedt 196. Aptycbus, Cocquand 200. Bellerophon, Heteropod? Gasteropod? Cepbalop. inom olika formationer Pteropoder i kritan 208, 209. Pulmonata i tertiarbildningen 223. Pomatobranchia i kritan 233. Ctenobrancbia under tertiarbildningen Chiton 258. Fossila ostronlager, menniskoverk 263. Agassiz om Trigonia 264. Borrmusslor i Oolit 265. Productus, v. Bucb, Koningk 271. Anmarkningar af Agassiz 273. Rudista, Goldfuss, v. Bucb, D'Orbigny Tunic at a. Anatomi: Af Ascidice compositaj, M. Edwards 279. konsorganer, Krolm 282. Cbelyosoma, Escbricht Salpa, Escbricht 284. K rob n 286. Utvcckling: Ascidiie compositoe, M. Edwards 280. Salpa, Eschricbt 285. Steenstrup 286. Systematik: Ascidiai, M. Edwards 283. Sliigten och arter: Ascidiai 284* E c h i node r m at a. Anatomi: Af Pentacrinus, Miiller 294. Ecbinus, Valentin 307. Synapta, Quatrefages 322. Thalassema, Forbes et Goodsir 327. Stcrnaspis, Krohn 330. Nervsystem bos Echinus, Krohn 312. Holothuria, Krohn 321. Ogon bo? Sipunculus, Grube 330. Hudorganer lios Ecbinus, Erdl 313. Tarmkanalen bos Asteroidea, Miiller 288. Konsorganer; Asteroidea, Miiller 288. Rathke, Kulliker

13 VIl Sid. Opliiura, vivipar, Quatrefuges 290. Ecliinus, ski Ida kon, Kolliker, Peters 315. Reproduction, Holothuria, Dalycll 330. Utveckling: Asteroidea, Sars 289. Ecliinus, Agassiz 309. Gcograjisk Utbredning: Nordiska Asferoider 291. Europeiska Echini 318. SysLemalik: Asteroidea, Muller ct Troscliel 287, 290. Gray Crinoidea, Mi'iller, D'Orbigny 299. Eclunodea, Agassiz 316. Slcigtcn och arter: Asteroidea 293. Crinoidea 30(5. Echinodea 321. Holothurice 331. Fornverldens 1 allraiinhet, BucUand 287. Echinodermcr: Cragform., Agassiz Asteroidea 294. Crinoidea, D'Orbigny, Miillcr 299. Sphreroniter, v. Buch 303. Flint-Ecl'initer, Charlesworth 319. Cidarider, Agassiz 321. Nya fossila arter dc a Icpha. Anatomi: Af Lesueuria, TM. Edwards 332. Beroe, dens., Forbes, Goodsir 333, 334. Steplianomia, sammansatta dj. M. Edvv Horselorgan bos Bcroe, Ref Hud, Nasselorganer, Wagner, Elirenb , 33(5. Karl, Velella, Costa 341. Generation; M. Edwards, Elirenberg, Kolliker 336. Utveckling: Med. aurita, Sars, Steenstrup 338. Gcograjisk utbvedning: Englands Ctcnophora 335. P hyssop hora 343. Nya slagtcn och arlcr: Ctenophora 335. Discophora 341. Physsophora 343. Polyp U Anatomi: Af Edwardsia, Quatrefages Elcutheria, dens 356. Hydra, Laurent 358. Alcyonclla, y. Bcneden 364.

14 VIII Sid. Af Plumatella, Nordmann 362, Cellnlaria, dens 365. Tendra, dens Hud, Niisselorgan, Erdl 344. Generation, Actinia, Erdl, Kolliker 346. lustra, Kolliter 368. Cycloum, Hassall Yttre delar: Desmopliylkmi, Pliilippi Isis, dens 353. Coryiuorpha, Forbes, Goodsir 355. Ralkstommens byggnad, Bowerbank 353. tiliviixt, Philippi 352. (Jlveckling: Actinia, Rathke 347. Pennatula, Dalyell 354. Coryne, Stcenstrup Campanularia, dens 355. Nya slcigten och arter: Anthozoa 359. Bryozoa 369. Fovnverldens Polyper: Allmant arbete, Michelin 344. Arter 361, 371. Spongice. Jnntomi och Djur eller vaxter? 37i. Phjsiologi: Ljusels inflytande, Hoqg Inre byggnad, Bowerbank 372. Fortplantning, Laurent 374. Gcografisk utbred/iing: Englands Spongine, Jolinston Srstemalih: Indelning, Hogg, Johnston JVya slcigten och Arter: Stuchbury, Nardo, Owen 376. Forni'erldens Spongice: Flinta, Agat, Bowerbank 372. Polytha lamia. Anatomi: Dujardin, Elirenberg 377. Geografisk ulbredning: D'Orbigny 378. Fornverldens former: Tertiarfbrm. Bergkalk, Ebrenb Kritans arter annu lefvande, dens nfa s or i a. Anatomi och Dujardin mot, Werneck for Elirenb., Rotaloria 382. Physiologi: Polygastrica 384. Circulation, Bursaria, Erdl Aro Closterier och Bacillarier djur 386. Fargforiindring, syrgas-utveckling, Morren Infusorier i rcida snon, Shutleworth, Vogt 383,390. i vaxter, Morren 383. Lysande i sotvatten, Werncck 391. Geografisk ulbredning: Riess, Cantor, Elirenberg. 382, 391. Systematik: Allmanna arbeten, Dujardin 382. Dujardin, uppstallning af Rotatoria 383. af Polygastrica Fossila infusorier: Lager af lefvande djur, Elirenberg Kritans, annu lefvande, dens 392.

15 r u s t a c e a. r rrc slagten i Systema Naluree, Cancer, Monoculus, Oniscus voro en lid ruistan forglomda, mcdan hvarjo af de ofrijja O ordnin^arna CJ inom Linnes Insccla var foremal for ifriga forsuningar, i Museer som i naturen. Val utvidgades och ordnades dessa tre stora grupper afhcubst, FAorucius, Latueille, Leach, Desmarest, (ill dess sluiligen en egcn klass, Crnstaceernas, deraf var bildad, men dess studium blef likval ej allmant, och annu i dag, da cnskilta samlingar af alia slag aro sa talrika, hora Cruslacesamlingar till sallsynthelcrna. Del ar cndast i de stora Museerna, der ingen afdelning far glommas, sasom i Paris 9 Leyden eller Ber lin, de kunna sluderasj del ar ocksa fran sadana stallen de mest omfattande arbeten liafva ulgatf. Ett AUman sadant ar Milne Edwards' fortraflliga Histoire natu- lltteratur ' relle des Crustaces, som med 3:dje delen 1840 blifvit fullslandigt. Det ar en liandbok, som snart skall vinna vanner at denna del af zoologien. Dess sista del omfattar Linnes Oniscus och Monoculus, eller ordningarna Amphipoda, Loemodipoda och Isopoda, Trilobiterna, Branchiopoda, Entomostraca, Suctoria (M. E. Ann. sc. nat. XXVIII.), och Xiphosura. I ingen af dessa afdelningar finner likval slagtet Cuma M. E. Cuma,- en passande plats, hvarfore det anfores i appendix, ^tem?" med formodan, att del till och med torde vara ett larvtillstand till nagon Decapod. Att sa icke ar vi- Prof Lovcns Jrsb

16 9 sar emedlerlid Krover i sin Tidskrift III, p Denne liar nemli^en ^ funnil oc honor med forvarade > i ett gomme, bildadt af hudutvidgninsjar mellan fotterna, nastan som hos Amphipoder och Isopoder, (se dessa). Cirripedia afhandlas icke af M. E.? emedan han ej annu anser fullt afgjordt, att de aro verkliga Crustaceer. Sy*tt- En annan begransning har Erichson gifvit denna Mvn'apo- klass i en undersolming af Insecternas, Spindlarnas derna aro Crustaceernas karakterer, inford i forsta haftet crusta- 7 ceer. af hans "Entomographien." Denne forf. forenar Myriapoderna med Crustacea, men afskiljer Entomostraca. Da nemligen hos Insecter och Arachnider tie thorax tillhorande extremiteter aro rorelse-organer ; aro de deremot hos Crustaceorna forbytta till mundelar, och abdomen har i staliet blifvit forsedd med extremiteter, samt hos de fiesta delad i tva afdelningar, af hvilka oftast den framre, af fem segmenfer, barer benen, och den bakre, caudaldelen, afven oftast har extremiteter, men aldrig iimnade till locomotion. Hos Decapoderna ar thorax fullkomligt gomd, och dess trenne par af extremiteter hafva alia blifvit tuggverktyg; hos Amphipoder, Isopoder och Lsemodipoder ar blott framsta ringen med dess benpar lagd till munnen. Inom alia dessa ordningar aro medlertid de benpar, som tillhora abdomens caudaldel helt olika den framre delens, i det de aro mer eller mindre rudimentara eller forvandiade till galar. Man kan likval tanka sig annu en form, der abdomens alia ben aro lika, och egnade till locomotion. Sadant ar forhallandel hos Myriapoderna, der endast ett eller tva par af de framsta benen tillhora mundelarne. Entomostraca afvika fran Crustacea ungefar som spindlarna fran insecterna, och egentligen derigenom, att munnen, som har sina tre par kakar, ar belagen mellan och till en del bakom abdomens

17 ben. De framstalla tva serler, en af Limulus Apus Daphnia Cirripedia; en annan af Branchipus Cyclops Lerncea. Vid denna uppstallning komma respirationsorganernas olikheter ej i betraktande. De synas ej heller hafva det stora varde sasom karakterer man hittils tillerkant dem, da flera modificationer forekomma inom samma klass^ sasom t ex. galar och tracheer hos ungar bland insecterna, lungor och tracheer hos spindlar, fallstiindiga galar och hudrespiration hos Crustacea. Derfore bora ej heller Myriapodernas tracheer anses frammande for denna klass, isynnerhet som just dessa ufgora ofvergangen till de verkliga insecterna. Hit horer: Duvernoy, Considerations sur les animaux articules, sur les limites de ce type et sur la place, qu'il doit occuper dans les cadres de la methode naturelle. Paris 1841, 8:vo, hvilket arbete Ref. ej fatt se. Will har undersokt ogats hyggnad hos In- Anatomic secter och Crustaceer, (Beitrage zur Anatomie rf'ddar" der zusammengesetzten Augen mit facellirter Hornhaut. Leipz. 1840, 4:o). Hornhinnans facetter aro fyrkantiga hos Palaemon, Galathea, Astacus, Palinurus, Paslphaea; sexkantiga hos Squilla, Pagurus, Portunus och Ilia. Den bestar af lika manga stympade pyramider som facetter, och pyramidernas yttre andl ytor iiro convexa, de inre plana, aldrig concava. Deras antal var hos Galathea 5400, hos Palaemon 3020* Under hvarje facett ligger en kagelformig eller pyramidalisk kristallkropp med spetsen vand mot ogats inre, och hela denna kagla, utom den utat riktade basen, omslutes af en bagarformig ulbredning af en fran n. opticus kommande, stundom, t. ex. hos Asiacus, ansvalld gren, hvilken utbredning ytterst slufar mot facettens kanter eller mot en mellan cornea och kristallkroppen befinllig hinna. Mellan kristallkrop- 3

18 4 panic ligger pigmeniel Sadan ar i alimanliet ogafs byggnad afven hos insecterna. Hos Crustaceerna lorekomma dervid atskilliga modificationer. Kristallkroppen later dela sig efter langden i fyra delar. Mellan dess has och cornea ligger en genomskinlig, med pigment besatt massa, och dess spets omfattas till en del af en mjuk, genomskinlig kropp, likaledes tatt forsedd med pigmentkorn. Denna kropp om fattas afven af nervens bagarformiga utbredning. W. finner saledes foljande delar i Insecters och Crustaceers ogon: en Cornea, en pupill (oppning i pig ment el), en humor aqueus (massan mellan cornea och kristallkropp), en lens (kristallkr., sannolikt omgifven med en fin kapsel), en glaskropp (den genomskinliga massan kring spetsen af lens),,en synnerv, en bagarlikt utbredd retina, och en tunn choroidea. Jfr. Val. Rep. VI, 143. Fmurer o till Crustaceernas anatomi med kort forklaring meddelar Milxe Edwards i den nya upplagan af Cuviebs Regne animal, tab. 1 6, 55 bis, 56, 71, 76. Sperraa- Kollikeb, hvilkens "Beilriige zur Kenntniss der Getozoer. sc i 1 i ec 1 t s _ ver } 1^i( n j sse uri( j jgp Samenfliissigkeit wir- belloser Thiere," Berlin 1841, lemna vigtiga bid ragtill kannedomen om konsforhallandena inom alia de lagre hafsdjurens klasser, har om semen hos Crusta cea meddelat foljande. Decapoderna hafva inga rorliga Spermatozoer i dessas vanirga, bekanta form, blott ororliga "slralceller." De storre celler eller sackar, i hvilka dessa i stor mangd inneslutas, aro hos Stenorhynchus phaiangium, Hyas araneus, Cancer Msenas, och C. Pagurus fria inom vas deferens och runda eller ovala. Stralcelierna visa, hos de tva forsta en nedtryckt 6-kantig (St. phal.) eller nastan rund (Hyas ar.) kropp med karna, och flera korta, Una, raka stralar. Hos de tva sistnamnda hafva dc

19 en oval kropp (cnl. fig. utan kiirna), och slralarnc, hos C. Meenas endast tva, hos C. Pag. slnndoin tre, utga fran dess begge andar. Saledes alfoljes har sliigtenas aftinitet af likhet. afven i dessa bildningar. Af Anomoura har K. undersokt Pagurus Bernardus. Sackarna iiro har langdragna, spollika, och iiro, 3 5, med ena andan, som oftast ar ulbredd till en skifva, fastade vid en flat, tunn, oval membran, hvilken ej sammanhanger med viiggen af vas deferens utan ligger fri deri. Stralcellerna hafva en rund kropp och 2 6 ytterst fina, stundom grenade strc 0 *- lar. Hos Hummern liro stralcellerna fria inom v. def. och besta af en langdragen valslik kropp, hvars ena iinda qtskickar tre langa, slyfva, mycket smala, svagt bojda stralar. Vid dessas gemensamma nlgangspunkt sammanhanga dessa med en inre, skarpt begransad, blaslik del, hvilken ar storre da slralarne iiro korlare och aftager med deras tillvaxt. Jemfor Henle i Mull. Arch. 1835, 574 t. 15. Hos Galathea aro stralcellerna af nastan samma form, men i mangd inneslutna i langa, ova la sackar, hvilka sammanhanga genom smala, forgrenade tradar. Saledes skilja sig dessa tvenne Macrourer afven i dessa delars form fran Brachyura. Hos Amphipoda, Iphimedia obesa Rathke, Gammarus angulosus och Hyperia medusarum, voro deremot spermatozoerna, ehuru ulan sjelfstandig rorelse, mycket langa och tradformiga, med ena iindan valslikt hos de iinnii ej utbiidade, aggrundt ansvalld. Andtligen hos en Chthalamusart voro de raka, enkla, pa midten nagot tjockare tradar. Sadana visade de sig afven hos Pycnogonum. Med hvarjc af dessa former forekommo, i ofre delarne af testes ofvervagande, enkla cellcr med kiirna, och hos Chlhalamus kunde K. tydligen adagaliigga hum en sadan klolnind primiircoll smaningom al andarne ut-

20 6 viixte, en tid annu pa midten var sfarkt ansvaild, och slutligen blef en enkel trad. utvtck- Rathke bar i Fr. Not. XXIV, 12, meddelat iakt- 0, ta^elser ^ ofver Crustaceernas O tidi^aste O utvecklins: i as:- O get. Del ar arter af Cyclops och Daphnia, Gammarus fluviatilis, locusta, Asell. aquaticus, Crangon vulgaris, Ast. fluviatilis han undersokt. Gulan bestar hos dessa, fore befruktningen, af celler (primarceller) innehallande ej molecularsubstans, utan en tjock, klar? likartad, ofla grannt fargad vatska, hastigt coagulerande i vatten, samt froblasan, ves, Purk. Efter befruktningen ater, och nar denna blasa forsvunnit, befinnes gulan sammansatt af storre celler, secundarceller, inneslutande hvardera nagra primarceller, ett antal fett-blasor, och en fin agghvitartad vatska, (Klyfning tror R. sig hafva sett en gang i aggen af Carcinus moenas, men ej hos andra). Sedan denna,, inkapsling,, af primar- i secundarceller skett, uppstar fosterhinnan som ett lager af klara celler, i borjan ej omslutande hela gulan, utan betackande som en skold en inskranktare del deraf. Den ar tjockare i midten, tunnare i kanterna, och hvarje dess cell be star af en ytterst tunn vagg, en vatska med ytterst sma molecularkroppar, en karncell och dennes karnkropp. Fosterhinnan uppstar har, som hos spindlarne (h c. 1J), bestamdt ej genom ombildning af primareller secundarceller, utan sannolikt af en del af den intercellulara agghvitartade vatskan. Fosterhinnans celler oka sig nu, som hos spindlarne, genom gene ration, hvarvid de yngre aro mindre an de aldre, kanske afven, i kanten, genom nybildning. Harvid utbredcr sig fosterhinnan smaningom ofver hela gulan, och far flera lag, De inre liggande cellerna blifva storre an de yttre, och afskilja sig ganska tidigt sasom mukost blad (Van det yttre serosa. Slembladet bildar sig till en sack, inneslutande hela gu-

21 Ian. Hos Decapotlerna liksom utspinnes ur denna sack tva motsatla kanaler, som aldrig- innclialla nagot af gulan. Den ena ar oesophagus och magen a den andra tarmen. Under dessas utbildning afsnores vitellus-sacken allt mer, och blir slutligen endast ett bihang till tarmkanalen. Hos Isopoda och Amphipoda drager sig hela slemsacken ut pa langden till tarmkanal, som saledes ar fylld med gula. Vid dess framre anda bildas tva utstjelpningar fyllda med gu la "blifvande fettkroppar eller lefrar." Men harvid, som i forra fallet, tar gulan ingen omedelbar del i tarmens utveckling, sasom genom att primarceller skulle lagga sig intill slembladet och dermed sammanvaxa, utan dettas tillvaxt sker genom forokningen af dess egna celler. Emedlertid blifva un der tillvaxten gulans secundarceller allt mindre, i det de primara alltmer forbrukas; slutligen forsvinner vaggen af secundarcellerna, och endast fettblasor atersta, fast forminskade. Jemfdr om utvecklingen af Lymneeus, langre ned. Gould angifver fuljande arter fran Bos(on i (ho^rafk. Nord-America. Carcinus Msenas, Cancer irroratus Say, Sayi G.? Platyonichus ocellatus Herbst, Lupa dicantha, Gelasimus vocans, Pilumnus Ham'sii G., Hyas coarctata Leach, Lithodes arctica Lair., Libinia canaliculala Say, Pinnotheres ostrearum Say, Hippa emerila Fabr., Pagurus Bernhardus Lin., pollicaris Say, longicarpus Say, Homarus americanus 31. E., Astacus Bartoni Bosc., Crangon vulgaris tabr., boreas Phipps, Palcemon vulgaris Say, Pandalus annulicornis Leach, Hippolyte aculeatus labr. 1. Gr., Mysis spinulosus Desm., Nebaliic sp., Orchestia longicornis Say, gryllus Bosc., Garnmai'us locusta Monl., minus Say, Hyporia Galba Mont., Cyamus Ceti, CaprellcC sp., Armadillo pilularis Say, Oniscus asellus Lin., Porcellio niger Say, lajvis Latr., Ligiae sp., Asellus vulgaris Latr.? Idotea ca?ca Say, 7

22 8 Anlliura gracilis Leach, Limnoria lerebrans Leach, Stenosoma irrorata Say, Cymothoa oestrum, ^Ega emarginata, Branchipus stagnalis, Limuius polyphemus, Argulus Alosee G., Caligus piscinus Latr., Plerygopoda f.atreilli?, AntJiosoma Smithii Leach, Cecrops Lalreillii Leach, Penella filosa Cuv., Branchiella Thynni Cuv., Condracanthus cornutus Cnv. Report on the invertebrata of Massachusetts, 321. I Journal of the Acad. of natural Sciences of Philadelphia VIII, I. finnes en kalalog af Randall ofver Crustacea fran Nord-Americas Vestkust och Sandviksoarne, med beskrifning af nya arter. Caspiska hafvets Crustacea aro enl. Eiciiwald, Fauna Caspia p. 179: Astacus leptodactylus E. var. caspia; A. caspius E.; Cancer iberus Giildenst. (=TeIphusa fluviatilis?) 5 Gammarus caspius Pall.; hemobaphes E.; Porcellio loevis Lair.; Idothea acuminata Fabr. Gt0l02iif(k Undersokningarna af iordvtans olika formauthi^d n'. n{ " tioner tyckas for narvarande visa, alt de oli ka ordningarna bland Crustacea upptradt i naturen i en viss foljd. De aldsla aro Trilobiterna, som forekomma endast i ofvergangskalken. I samma period visar sig afven Cypris oeh Eurypterus, hvilken tyckes hafva liknat Cyclops och Pontia, och nagot narmat sig Isopoderna. I kolformationcn upptrada redan Cirripedier, och i Triasbildningens djupaste led, "brokiga sandstenen," ett slagte, som har likhet med Apus Cancriformis. I Musselkalken visa sig de forsta Decapoder, men endast Macroura, Humrar och Rakor. Isopoder komma nu med Anomoura i Oolilen, och sist, i Kritan, Brachyura. Alia Deca poder fore kritan aro af utdoda, myckct afvikandc sliiglen; biand kritans finnas annu lefvande, men t. o, m, i tcrliarbildningen utdoda. Isis 1840, 798. Amphipoder syncs man ej annu hafva funnil.

23 Decapoda. E(l iirbele af iiogslii vigt av luir De IIaans bearbetning af Crustaceerna i Siebolds Fauna Japonica. Med femte haftet aro Brachyura fullstandiga och borjan gjord med Macroura. Del ar ett praktverk fullt af speciel^ omsorgsfull undersoknirig, och riktadt med talrika, ypperliga figurer. Man finner deri ej endast Japans Fauna, utan en fullstandig beskrifning pa alia forf. iillgangliga genera, med forleckning pa deras arler och mangfaldiga anteckningar till synonymien. De hufvudsakligaste materialicrna hafva varit Museet i Leyden och de i Ber lin forvarade originalerna (ill Hkkbsts och Margraves figurer. Indelningen afviker ganska mycket fran den af Milne Edwards antagna. Har finnes nemligen ingen klass af Anomoura, utan dessa aro inforlifvade med dels Brachyura, dels Macroura. Karaklercr for familjer och slagfen hemtas hufvudsakligen och i framsta rummet fran mundelarne d. v: s. fran olikheter i alia fern maxillparen, synnerligen del 3:dje och S-.te, emedan "noggranna undersokningar ofverlygat forf., att med en ny bildning af dessa delar foljer afven en ny organisation af hela kroppen." Mundelarne beskrifvas derfore med stor utforlighet och afbildas for hvarje slagle pa egna dertill inrymda taflor, efter de pa glasskifvor fiistade prceparaler, som forf. nedlagt i Leydner-Museet. Da Milne Edwards och De Haan arbetat niira samlidigt, torde del vara nyttigt att har, till deras tjenst, for hvilka den sednares arbete ej ar tillgangligt, gifva en jemforande ofversigt af deras olika uppstallning af Bra chyura. Dervid ar foijden af genera sadan som De Haan framstallt den, och den af Milne Edwards' sliigten omkastad. Sa t. ex. borjar den sednare med Oxyrhyncha, den forre med Cyclometopa o. s. v. Med! ullryckcs, alt samma namn hos bada utmarker 9

24 10 samma genus, och nar platsen for nsgot slagte ar serdeles afvikande ar delta anfordt inom parenthes. De Haan. Milne Edwards. Brachycra. I. Brachyura. A. Brachyura Brachjrgnatha; Cyclometopa. Oxyslomata. Catometopa. maxillar. tertiar. lacinioe externoemediis longiores; max. quintar. articuli quarti tertiis angustiores, introrsim curvati, palpis plerumque flagellatis. Fam. I. Cancroideaj maxill. quintar. margo internus acutus, artic. secund. apice truncatis ncc lobatis. Genus I. Portunus. Max. tert. Porlunina. laciniis cxtcrnis apice interno incisis; pedum po ster. unguibus natatoriis. Subgcn. INeptunus Lupoe natatoriae. Acbelous» Amphitrite L. ambulatoriaj. Pontus o. aff. Lupis. Portunus! Oceanus Thalam. hexagon. Charybdis Thai, quadrilat. Thalamita >, Podophthalmus i Scylla Lupse couvexn. Lupa L. ambulator. Genus II. Corystes; max. qvintar. articulis tertiis oblongoquadratis, oblongis 1. elongatis; thorace cycloideo 1. ovato.

25 Cjrclometopa. Oxystomata. Catometopa. Subgen. Polybius! Platyonyclms...! Auisopus Platyonychus. Pirimela f. int. Cancro id ea). Cory st idea Chlorodius Atelccyclus. Thia! Dicera... Kautilocorystes. Pseudorystes, (Halimeda. Pilumnus? Polydectus. v. infra). Corystes! Oeidea o. Trichocera all*. Atelecyclo. Atelecyclus! rotundatus 01, Genus III, Cancer; max. 5-tar. Cancroidea. artic. 3-liis laloquadratis 1. quadratis; thorace dilatato. Subgen, (! int. Majacea)... Qethra. Carpi Iius I Atergatis Cancer p. parte. Acgle Zozymus. Cancer. Halimeda Polydectus. Daira...» Lagostoma. Actaja... Cancer.Xantbo. Xantho Irivulosus; Cblorodius. Liagora Galene Pilumnus? Pilumnus [ Panopneus. O^ius. 11

26 12 Sullen. Gouoplax. Curtonotus Eucrate. Acantliodcs aflf. Pilumno? Etisus. Cancer Platycarcinus Argcs (fossil) Trapezia! C^ano. Piliimn. Andreossii And. Melia. (v. supra inter Co- Pirimcla. rysh'des). Eripliia! Eudora Riippellia, Xantlio. Cyclometopa. Oxystomata. Calomel op a. Pseudorliombilia. Tlielplmsa Boscia Tricliodactyins. Genus IV. Oxypode; max. 5 articulis quarl is in apice cxterno tcrtiorum insertis; tliorax dilatatus 1. convexo tctragonus. Subgen. Doto Scopimera. Slictyris Elamena Hymenosoma.... ^ Pinnotliercs, (! vide infra) Gdasimus Macropbthalinus... Clcistotoma

27 Cj clometopa. Oxystomata. Catometopa. Subgen. Cardisonia I Gecarcoida. Chasmagnathus Cyclograpsus? Helicc. U ' Ocypode Acantliopus Plagusia. Genus V. Grapsiis; max. 5 articulis quartis in mcdio apice tertioruin insertis; thorax planus, quadratus. Subgen. Geocarcinus! Philyra Plagusia. Plagusia I Grapsus Nautilograpsus etgraps. varius. Trichopus Varuna. Eriochcir?Pseiidograpsus." Pacliysoma Sesarma. (? Chasmagnathus Cyclograpsus. v. supra.) Goniopsis Grapsus. Platynotus. Brachynotus l* Gonoplax. Pinnothcridea; Max. 4 art. 6 basi quintorum inserti. Genus I. Pinnotheres; max. 5. (! v. supra.) art. 2 et 3 noil distincti. Genus II. Ileaapus; max. 5 art. 2 et3 distincti, longitudine acqualcs; ped. octo solum. Fam. II. Majacea; Max. quin- OxyrJijrncha. tarum articulis secundis Macropodicea. Maiacea. Par then opcea. margine interiorc acutis ct superiore lobatis. 13

28 14 Macropodicea. Maiacea. Par the nop era. a) Max. 5 art. 4 angulo interno tertior. inserti» Genus I. Parthenope; Antenn. extern, art. 1 parte inferiore canthos non claudentes. Subgcn. Cryptopodia *! Oethra (v. supra) Parthenope! Lambrus *! (Pisa v. infra) Eumedon, (Doclea v. infra) Eurynome. Genus II. Maja/ Ant. extern. art. 1 parte infer, can thos claudentes; max> 5 art. 3 latiores quam longi. Subgcn. Othonia Bell. Mithrax p. parte isculpfus Lamk. denticulatusbelh Mithrax! Paramithrax! Maia! Dione Mitthr. triangu* lares; Herbstia Edwardsii Bell. Chorinus! Pellia Bell. Hynia. * Acanthonyx! Dehaanius M'Leay. Genus III. Pisa; Antennre ex tern. art. 1 parte inferiore canthos clau dentes; max. 5 art. 3 icque lati ac longi. Subgen. Pericera 1

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

INVERTEBRÄTE ZOOLOGY. Crustecta

INVERTEBRÄTE ZOOLOGY. Crustecta t INVERTEBRÄTE ZOOLOGY Crustecta / Ofversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingai 1 1881. N:o 2. Stockholm. 9 Anmärkningar om Portun dslägtet Thranites C.Bs. Af Carl Boyallius. Tatian II... x

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa. Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 j FRÅN %N0aaxö fängj? IQ,VAKTIEBOLAG1887 i Från hvarje i priskuranten omnämnd tionsort har jag 3 qvalitéer, primarsüperiol extra, på lager. Der någon af dessa qvalitéer

Läs mer

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895. GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. IEU,.QL. BOXTRTCD:RIItT. STOCKHOLM 1895. P. A. >:ORllTIlDT &:.Ö)I)lR. 578 HJ.

Läs mer

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 Lindgren, J Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek

Läs mer

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods.

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. PATENT N.^ 2^. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I ^ro^ll^l^l Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. Patent l Sverige fran den 1i..i el-tel.ier.l884.

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig

Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Exempel till Arithmetiken, Algebran och Plana Trig Lund, Kr. Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, JS8Ö. Företal. "Pour bien instruire, il ne faut pas dire tout ce qu'on sait, mais seulement ce qui convient

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860 SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Jetteplaneten Jupiter 1884 Totalt antal pdf-sidor: 9 st.

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885.

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. PATENT N.^.^3. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. Denna uppfinning afser en elektrisk båglampa, der

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 AA 4 b H E* f?.** \ Wi a, \ u» BBES SPEGIALFABRIK hå N ü JÖNKÖHNGT V ;q.afjdelning-en: F ILLUMINATIONSKAMINER. F1 o kl H VÃRMENECESSAIREN W UTSTÄLLNING OCH LAGER

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. Femte uppl. Sthlm 1884. Hj. Kinbergs förlagsexpedition. Pris hartonerad 1: 75. Amanuensen Eneström uppgifver (Acta matem.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:

Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

BESKRIFNING PATENT N.^^. P. C. OSTERBERG KONGL. PATENTBYRÅN. t.igarrforsäljningsapparat. Patent i Sverige från den 28 anrii 1885.

BESKRIFNING PATENT N.^^. P. C. OSTERBERG KONGL. PATENTBYRÅN. t.igarrforsäljningsapparat. Patent i Sverige från den 28 anrii 1885. PATENT N.. BESKRIFNING OFFErLiGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. P. C. OSTERBERG RlBR t.igarrforsäljningsapparat. Patent i Sverige från den 28 anrii 1885. Denna uppfinning afser en apparat, som utan biträde

Läs mer

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856

45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari 1856 LÄROVERKETS ENHET. 261 den för sig bjuder i sakens natur grundade skäl, sådane icke den nu gällande fördelningen kan uppvisa. J. yo s. 45 MENSKLIGA UTVECKLINGENS HISTORIA. Litteraturblad n.o 2, februari

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa. En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.se 196 Hjalmar Lindroth. t våra dagar kan man knappt tala

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

OM ARTERNAS UPPKOMST. Genom naturligt urval CHARLES DARWIN

OM ARTERNAS UPPKOMST. Genom naturligt urval CHARLES DARWIN OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturligt urval CHARLES DARWIN Charles Darwin (1809-1882) OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturligt urval eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron af CHARLES

Läs mer

Instruktion. KänningsskifVor.

Instruktion. KänningsskifVor. Instruktion (ingående de i kap. 2 i af Tjen*tgörmgsreglementet omnämda KänningsskifVor. t. Hvarje känningsskifva anbringas på elt 4 meter högt torn, i hvilket inneslutes det för skifvans %*ridning erforderliga

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^. PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning

Läs mer

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko). tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ... KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLING.AR, FÖR ÅR 1839. -------...-:===~.GWiiiiiijiji;;;;;---- 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. TRYCKTE HOS P. A. ~OR8TEDT & S61'ER, Konst. Boktr;yckare..... '... I dbygooglc

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma Sveriges Scoutförbund Protokollsbilagor 1 1 Uppgift Bilaga 1-3 till protokoll 1 & 2, Sveriges Scoutförbund (den 3-4 jan. ) Förslag till Stadgar för Sveriges Scoutförbund. Förbundets uppgift är att bland

Läs mer

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som H. W. Westin. Algebraiska uttrycks konstruktion, samt planimetriska, stereometriska oeh trigonometriska formler jämte deras lösning. Stockholm. Wilh. Bille 1883. Pris 4 kr. I detta arbete har författaren

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland Reuterskiöld, Edgar Fornvännen 1911(6), s. 164-171 : ill.

Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland Reuterskiöld, Edgar Fornvännen 1911(6), s. 164-171 : ill. Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland Reuterskiöld, Edgar Fornvännen 1911(6), s. 164-171 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_164 Ingår i: samla.raa.se 164 Edgar Reuterskiöld.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat av Gustaf T. Troedsson. *^_ Meddelelser fra Dansk geologisk Forening. Bd. 5. Nr. 18. ^ ^ - -, ; X^ 1920 Vid en geologisk exkursion till SO Skåne

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

derföre, att individernas obetydliga storlek icke gjort dem eftersökta af fiskaren, är likväl ganska lätt igenkännligt Pl. 36.

derföre, att individernas obetydliga storlek icke gjort dem eftersökta af fiskaren, är likväl ganska lätt igenkännligt Pl. 36. 157 Smörbult-Slägtet (Gobius Lin.) Detta slägte, som länge undfallit Ichthyologens uppmärksamhet, troligen derföre, att individernas obetydliga storlek icke gjort dem eftersökta af fiskaren, är likväl

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

FLORIDE-SLÄGTET GALAXAURA

FLORIDE-SLÄGTET GALAXAURA KONGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS HANDLINGAR. Bandet 33 N:o 1. OM FLORIDE-SLÄGTET GALAXAURA DESS ORGANOGRAFI OCH SYSTEMATIK AF F. R. KJELLMAN MED 20 TAFLOR TfLL K. VETENSKAPSAKADEMIEN INLEMNAD DEN 13

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897.

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897. 52 MÖTET DEN 2 DECEMBER 897. andra sidan de lakkolitiskt stelnade bergarterna, der bankningen vanligen framträdde ~led den största tydlighet och regelbundenhet, hade en utpräglad tendens att förklyftas

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

FÖRHANDLINGAR GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM ÅTTONDE BANDET. STOCKHOLM, 1886. (Årgånge~ 1886.) MED 7 TAFLOR OCH FLERE FIGURER I

FÖRHANDLINGAR GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM ÅTTONDE BANDET. STOCKHOLM, 1886. (Årgånge~ 1886.) MED 7 TAFLOR OCH FLERE FIGURER I GEOLOGISKA FÖRENINGENS I STOCKHOLM FÖRHANDLINGAR ÅTTONDE BANDET. (Årgånge~ 1886.) MED 7 TAFLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM, 1886. B: O N G L. B O K T R Y C B: E R I ET. P. A. NORSTIIDT & SÖNIIB.

Läs mer

Simp-Släg. t e t, Cottus Linn.

Simp-Släg. t e t, Cottus Linn. 22 Pl. 4. Fig. 3, böjd, spetsig tagg, samt 6 mjuka, delade strålar. Bröstfenorna sitta ett stycke bakom gällocksranden, äro ispetsen tvära, nästan jemnbreda och tunna, hafva hvardera 10 odelade strålar.

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der

strakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der 227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

FÖRHANDLINGAR. GEOLOGISKA.. FÖRENINGENS. e STOCKHOLM:, 1816 OCH 1811. STOCKHOLM TREDJE BANDET. ...1. (Årgångarne 1816 och 1811.)

FÖRHANDLINGAR. GEOLOGISKA.. FÖRENINGENS. e STOCKHOLM:, 1816 OCH 1811. STOCKHOLM TREDJE BANDET. ...1. (Årgångarne 1816 och 1811.) GEOLOGISKA.. FÖRENINGENS STOCKHOLM FÖRHANDLINGAR. TREDJE BANDET. (Årgångarne 1816 och 1811.) MF.D 19 LITOGRAFIERADE TAFLOR. e STOCKHOLM:, 1816 OCH 1811. P. A. N O R S T E D 'r & s Ö N E R. Ku_aL. BO.'I'IlYr

Läs mer

59 MED ANLEDNING AF EN ARTIKEL»OM

59 MED ANLEDNING AF EN ARTIKEL»OM HVART HAR PENNINGEN TAGIT VÄGEN? 239 säga: vi skola ej allenast lefva, utan äfven betala våra skulder. Således tåtamod, sparsamhet, fiit. 59 MED ANLEDNING AF EN ARTIKEL»OM MYNIREFORMEN 1 FINLAND» 1 N:O

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

1 MILLIONER DROPPAR. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar. En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar

1 MILLIONER DROPPAR. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar. En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar 1 MILLIONER DROPPAR En, två, tre, fyr, fem millioner droppar En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand En, två, tre, fyr, fem millioner droppar En, två, tre, fyr, fem, vattenlek och sand Jag vill gå till

Läs mer

HERBARTS METAPHYSIK.

HERBARTS METAPHYSIK. HISTORISK OCH KRITISK ÖFVERSIGT AF HERBARTS METAPHYSIK. Aliadennisl«Afhandling,, som med Vidtberömda Filos. Fakultetens samfycke tili offenthg granskning firamställes af ELOF WIDMARK Phil, Mag. Josef Stil).

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Karp-Slägtet, Cyprinus Linn.

Karp-Slägtet, Cyprinus Linn. 56 KARP-SLÄGTET. Karp-Slägtet, Cyprinus Linn. Detta utgör typen för en stor och mycket naturlig familj, bland de mjukfeniga fiskarne, som Cuvier efter detsamma benämt Cjprinoidei. Denna familj hörer till

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 GFJCK Z/B FRÅN QY L_L_EN BERG & KOM P. (f. d. P. N. WOHLIN) Rio 25 Sierra Rggafan Rzo 25 STOCKHOLM. Allm. Telefon 1062. Riks-Telefon 742. STOCKHOLM,ÅCCIDENS-TRVCKER

Läs mer