hamn varje hamn ARBETAREN ~ tel en flicka i / Sven H

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hamn varje hamn ARBETAREN ~ tel en flicka i / Sven H"

Transkript

1 hamn ARBETAREN / Sven H tel en flicka i varje hamn

2 Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen, samt arbetare med likartade arbetsuppgifter. Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag avdelningar i 24 svenska hamnar och dessutom på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och kulturell a intressen. Detta sker bl a genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Vidare att verka för sociala reformer och solidaritet med arbetarklassen - nationellt och internationellt. För ytterligare upplysningar kontakta den lokala avdelningen på orten eller förbundskontoret i Örnsköldsvik, tel Avdelning 1 i Stockholm, tel Avdelning 4 i Göteborg, tel Tvåårigt avtal utan sensatione DET NYA LÖNEAVTALET for stuveribranschen kan knappast beskrivas som uppseendeväckande ur någon synvinkel. Lönepåslaget ligger i paritet med övriga avtal som träffats for motsvarande period och tillfredsställande är att avsättningen ökas till den pensionsfond som for något år sedan kom till på ursprungligt initiativ från Hamnarbetarforbundet. Den konsekvensböjning som sker av diverse tillägg om 3 % motverkar dock till viss del Hamnarbetarforbundets krav om en ökning av ob- och skifttilläggen med 25 % på vardagar. Vår uppfattning är att dessa tillägg är hyggliga på helger men absolut for låga på vardagar varav kravet om en höjning preciserad till vardagar. Ett procentuellt påslag motverkar tyvärr vad vi försökte åstadkomma. EN VISS ORO KAN MAN UTTRYCKA med anledning av förskjutningen av avtalsperiodens slut med en månad. Oro därför att under ett antal år hade vi avtalsperioder som slutade mitt i sommaren och alla inser vad det kan innebära att genomföra en avtalsrörelse i semestertider. ARBETSTIDERNA SKALL UTREDAS med syfte att uppnå större flexibilitet. Detta är ett gammalt önskemål från arbetsgivarsidan. "Flexibla arbetstider" upprepas som ett mantra av arbetsgivare, politiker även med beteckningen (s), for att inte tala om alla andra högerut. Vi ställer ofta frågan "var ligger problemet" då vi konfronteras med krav om flexiblare arbetstider då vi kan peka på det faktum att i praktiken råder dygnet runt service i de flesta av våra hamnar året runt. Svaret torde vara att arbetsgivarna dels tycker att det kostar för mycket och dels att de vill styra arbetstiderna på ett sätt som de trots allt inte kan idag utan att komma överens med den lokala fackföreningen. Utredandet kommer att vara en grannlaga uppgift för de fackliga företrädarna då mycket av hamnarbetarfackföreningarnas / relativa/ styrka ligger i att vi idag kan ställa villkor om tex rimlig ersättning och frivillighet - något som naturligtvis inte är okänt för arbetsgivarna. UNDER PINGSTHELGEN stod Hamnarbetarförbundet som värld för en internationell konferens i Göteborg som hade samlat fackliga representanter för hamnarbetare från n länder. Konferensen kan inte betecknas som annat än en stor framgång såväl arrangörsmässigt som vad gäller resultatet. Som framgår av reportage på annan plats i tidningen antogs ett antal resolutioner och som absolut viktigast av dem måste man beteckna avsiktsförklaringen om bildandet av en ny internationell hamnarbetarorganisation. Verkligheten visar att det finns ett stort behov av en sådan av flera orsaker. För d första så står ett antal stora och inflytelserika hamnarbetarfack utanför ITF och samtliga på konferensen närvarande uttryckte tvivelsmål om rtf:s styrka, men framförallt beredvillighet att mana till strid för och solidaritet med hamnarbetare som befinner sig i konflikt. Liverpoolkonflikten var ett alltför tydligt exempel på detta. I land efter land, i hamn efter hamn står hamnarbetarna och deras fackliga organisationer under attack från krafter som vill ersätta de nuvarande systemen och sätten att organisera arbetet med modeller som påstås vara "moderna", men som vid närmare påseende är hämtade från andra hälften av I8oo-talet. Därför behöver hamnarbetarna sluta sig samman lokalt, nationellt och internationellt. Björn A.Borg...I LEDARE

3 LOSSAT Grattis 4 Stuvarn 15 1 KRÖNIKAN 1 ILWU Peter Lundgren om ishockeyspelare och hamnarbetare 1 HENKE'S TÄNKARE Första krönikan om millenniets sista århundrade En av USA:s starkaste fackföreningar PROFILEN Sven Andersson INTERNATIONAL DOCKWORKERS CONFERENCE Ny internationell hamnarbetarorganisation bildad vid Göteborgskonferens 1 BÖCKER Fyra nya böcker REDAKTION: Karl-Axel Sjölund: ansvarig utgivare, Mikael Ödesjö: chefredaktör, Björn A. Borg: fackredaktör, Jonas Johnsson: grafisk formgivare. Postadress: Skarpnäcks alle 6, Skarpnäck. Tel Mobil Fax Prenumeration: 100 kr/ år. Utkommer: 4 gånger/ år. Upplaga: exemplar. Produktion: Tryck-Konsult, Ingvar Nilsson. Tel Fax Repro och Rip: Repro & Bild, Södertälje. Tryck: Grafiska Punkten, Växjö. Adressändring? När Du ändrar adress skall Du meddela detta till Svenska Hamnarbetarförbundet, Box 406, Örnsköldsvik. Illustratörer: Pajen och Jonas. Omslagsfotograf: Mikael Ödesjö. Politiker vill lägga ner Stockholms hamn I Stockholms Hamn har en märklig konflikt uppstått då den nuvarande politiskt tillsatta styrelsemajoriteten med stockholmspartiets Stella Fare i spetsen verkar för en nedläggning av hamnen. Man har i ett första skede gett sig på oljehamnen Loudden, men kommer att, om man lyckas i sina ambitioner gäller Loudden, att ge sig på övriga hamndelar. Detta kan man bl a att läsa i dokument som Stockholmspartiets supleant i hamnbolagsstyrelsen entliggjort. Han vill helt sonika bygga högskolor och bostäder i såväl Värtan som Frihamnen d v s där den absolut största delen av verksamheten idag ligger. Till saken hör att Stockholmspartiet endast har drygt 5 % av rösterna i kommunalvalet, men genom den uppkomna politiska situationen i Stockholm lyckades man förhandla sig till en oproportionerlig maktposition vilket får ett odemokratiskt resultat. Nytt löneavtal I början av juni skrevs ett nytt löneavtal för stuveriområdet. Avtalet gäller för perioden 1 mars 1999 till den 31 mars 2001 d v s 25 månader. För tiden 1 mars 1999 till den 31 mars 2000 höjs månadslönen med 432:50 (!) kronor. Den s k konsekvenshöjningen av diverse tillägg som ob och skift är 3 %. Avsättningen till pensionsstiftelsen Portside ökas med 0,5 %. För tiden 1 april 2000 till den 31 mars 2001 höjs månadslönen med 450 kronor. Konsekvenshöjningen av tilläggen är också för denna period är 3 %. Avsättningen till pensionsstiftelsen ökas med 0,5 % och är därmed uppe i totalt 1,5 % av lönesumman. Under avtalsperioden skall en partssammansatt grupp arbeta med arbetstidsfrågor i syfte att få tillstånd en större flexibilitet. (Uppgörelsen kommenteras på ledarsidan tv.) De samlade facken har protesterat genom bl a pressmeddelande och Stockholms Hamnarbetarefackförening har beslutat att vidta konfliktåtgärder för att ge eftertryck åt kraven på en säker och trygg arbetsplats - en arbetsplats som inte bara ger sin försörjning till de ca 300 som är anställda i hamnbolaget utan tusentals andra med anknytning till hamnen. Björn A. Borg hamn ARBETAREN önskar alla läsare en riktigt varm och skön sommar! A-kassans stämma 1999 Måndagen den 7 juni hölls Hamnarbetarnas a-kassas stämma på Norra Latin I Stockholm. På stämman informerades om den prekära ekonomiska situation som uppkommit p g a datakostnader som vida överstigit de beräknade vilket resulterat i den senaste avgiftshöjningen om 20 kronor. Styrelsen lovade ta nya grepp i samarbeta med andra mindre a-kassor med samma problem för att söka komma tillrätta med de höga kostnaderna. Stämman hade som gäst från a-kassornas samorganisation den avgående ordföranden Ingvar Liljeros samt från tillsynsmyndigheten AMS Anita Thulin vilka båda höll informativa anföranden. Ingvar Liljeros avtackades från vår a-kassa för sin tid som ordförande i samorganisationen och en mycket duktig företrädare för a-kassorna och de arbetslösa. Trots den dåliga ekonomin fick styrelsen ansvarsfrihet vilket också tillstyrkts av revisorerna och omvaldes dessutom för ytterligare en mandatperiod. Björn A.Borg LOSSAT IC-

4 Einar Dahlberg Söderhamn 26/9 Axel Arvidsson Göteborg 2/7 William Markström Skellefteå 8/7 Allan Nordin Malmö 19/9 Arne Forsberg Nordmaling 5/8 Gunnar Nilsson Trensum 7 /8 Stig Olsson Halmstad 7 /9 Harry Nilsson Torslanda 8/9 Rune Bergström Nordingrå 27 /9 Arnold Andersson Lindome 30/9 Bengt Lindgren Kåge 9/7 Rolf Almkvist Göteborg 16/7 Gustav Sjöberg Domsjö 24/7 Gösta Nilsson Halmsund 26/7 Gustav Larsson Göteborg 28/7 Egon Olsson Göteborg 29/8 Lennart Andersson Norrköping 6/9 Göte Nyberg Göteborg 6/9 Henning Svedin Gnarp 17 /9 Karl-Axel Kandevik Göteborg 22/9 Paul Jensen Mölnlycke 23/9 Hans Johansson Halmstad 12/8 Erik Nilsson Mörrum 21/8 Signar Gladh Råneå 9/9 Lennart Persson Sölvesborg 25/9 Ingemar Moström Västerås 26/9 Hagbart Andersson Göteborg 30/9 Rolf Norberg Sundsvall 2/7 Bertil Pettersson Bromma 10/7 Gert Ove Johansson Halmstad 22/7 Bo Strandlund Bergvik 23/7 Rune Lindqvist Göteborg 7 /8 Göran Landström Luleå 14/8 Boris Jovanski Hisings Backa 15/8 Walter Svensson Henån 20/8 I LOSSAT Människor och båtar i Norden Flytande Turnen 1999 utställning ombord på m/s Nordwest I sommar har man chansen att uppleva en annorlunda utställning om människor och båtar. Det sker när det gotländska lastfartyget m/s Nordwest ger sig ut på en flytande turne till 17 hamnar i 6 länder. Utställningen som heter "Människor och båtar i Norden" innehåller 20 olika båtar och kustbor, från Roslagen i Stockholms skärgård till norska Sörlandet. Utställningen är ett samarbete mellan Riksutställningar och Sjöhistoriska museet. Så här ser turneplanen ut: Helsingör 8-13 juni Göteborg juni Oslo juni Kristiansand juni Bergen 1-4 juli Shetland/Lerwick 6-11 juli Malmö 14-18juli Karlskrona juli Visby 26 juli - 1 augusti Tallin 3-8 augusti Helsingfors 9-15 augusti Mariehamn augusti Vasa augusti Skellefteå 30 augusti - 5 september Luleå 6-12 september EU-dom stärker Arbetarskyddet EG-domstolen har fattat ett mycket viktigt principiellt domstolsbeslut. Frågan gällde om ett medlemsland har rätt att bibehålla eller införa mer långtgående bestämmelser än vad som sägs i ett av EG:s minimidirektiv om skydd för arbetstagare. EG-domstolen anser i domen att ett medlemsland har rätt att göra detta. Domen är en framgång för EU-kommissionen som engagerat sig hårt i denna fråga. Ärendet gällde en tvist mellan de italienska företagen SpA ltaliana Petroli (oljebolag) och Sri Borsana (återförsäljare) träffade företagen ett avtal om leverans av bensin och lån av anläggningar och utrustning för återförsäljning begärde Borsana att ltaliana Petroli skulle leverera bensin med lägre bensenhalt samt skyddssystem för uppsamling av gas och ångor. Begäran skedde med hänvis- ning till italiensk lagstiftning och EG:s direktiv om skydd för arbetatagare mot risker vid ex- ponering av carcinogener i arbe- tet. Syftet var att förbättra skyddet för de anställda. VÄGRADE ACCEPTERA KRAVEN ltaliana Petroli vägrade att till- mötesgå kraven och väckte talan mot Borsana i italiensk domstol. ltaliana Petroli ifrågasatte Borsanas rätt att ställa hårdare krav än vad som stipulerades i minimidirektivet. Företaget menade att detta stred mot EG-fördragets förbud mot restriktioner om varors fria rörlighet. Den nationella domstolen begärde förhandsavgörande av EG-domstolen. EG:s direktiv om arbetarskydd beslutas med stöd av fördragets artikel 118a. Där sägs bl a att direktiv med stöd av dennt artikel inte ska utgöra hinder för en medlemsstat att bibehålla eller införa sådana mer långtgående bestämmelser för att värna om arbetsvillkoren som t är förenliga med fördraget. Det är denna "miljögaranti" som konflikten gäller. MILSTOLPE FÖR ARBETSMILJÖN Ifjol lämnade den generaladvokat som utrett ärendet sitt ytt- rande till domstolen. Generalad- vokaten ville tillmötesgå ltaliana Petrolis klagomål. Domstolen hade däremot en annan upp- fattning. I domen konstaterar den bl a att mer långtgående

5 t ( Tore Johansson Asarum 10/7 Eivind Nordström Göteborg 13/7 Veikko Rastas Tärnsjö 14/7 Bengt Wall Kävlinge 16/7 Tivander Rozsa Lindome 19/7 Stig Ove Bergström Sollentuna 19/8 Ove Sandberg Torslanda 20/8 Sture Noren Lögdeå 2/9 Torbjörn Alm Göteborg 19/9 Uno Eriksson Delsbo 19/9 Hans Norell Sundsvall 26/9 Lars Erik Lundgren Göteborg 28/9 Inge Murman Mönsterås 3/7 Herbert Karlsson Oxelösund 14/7 Dennis Selberg Råneå 22/7 Lars Valentin Halmstad 24/7 Per Östling Enskede Gård 26/7 Kent Lindqvist Enskede 16/8 Lars Ohlsson Alingsås 22/8 Göran Gustavsson Helsingborg 27 /8 Jan Nilsson Kungälv 19/9 nationella bestämmelser för att begränsa arbetstagarens expoing av carcinogener, som i etta fall, är förenliga med fördragets artikel 118a och gällande direktiv. Genom utslaget har EG-domstolen följt EU-kommissionens yttrande i ärendet, medan den awisat generaladvokatens. Domen ses son milstolpe i arbetet med att förbättra europeiska arbetstagares arbetsmiljö. Hittills största rminaltraktorn till Göteborgs hamn eborgs Hamn har beställt fem Sisu terminaltraktorer från Kalmar lndustries. Traktorerna skall användas för Storas nya "Big Box-system", som beräknas tas i bruk i höst. Storas Big Box är 13,8 meter lång, 3,6 meter bred och 3,6 meter hög. Den tillåtna lasten är 80 ton och bruttovikten blir 95 ton. De maskiner som skall levereras för hantering av Storas Big Box kommer att bli de största Sisu terminaltraktorer som nå- gonsin byggts. De är en helt egen Sisu-konstruktion med kapacitet att hantera laster upp till 125 ton även om lutningen i ramperna är 8,5 grader. Hastigheten vid full last blir km/tim. Södra distriktet: Stabila medlemssiffror och gott om jobb överlag Helgen april samlades ett 20-tal representanter för åtta avdelningar i Svenska Hamnarbetarförbundets södra distrikt för att hålla årsmöte. Sedvanliga årsmötesförhandlingar hölls och resulterade i omval av styrelsen, med Roger Johansson, Halmstad, som ordförande. Läget i de olika hamnarna diskuterades och överlag var det positiva rapporter med stabila medlemssiffror och gott om jobb i hamnarna. Dessutom erbjuds numera på flera håll förtidspensioneringar från 60 el ler 63 år. Ett uppskattat inslag på årsmötet var när förre hamnarbetaren i malmö, numera författaren Fredrik Ekelund framträdde 40-talisterna i majoritet på kajen Att medelåldern bland landets stuveriarbetare är hög, kommer väl knappast som någon nyhet. Nu är den i alla fall statistiskt dokumenterad. SAF:s arbetslönestatistik visar tydligt att det är 40-talisterna som dominerar, åtminstone i numerär, på kaierna runt om i landets hamnar. Allra flest är 57- åringarna, nära 110 man, tätt följda av 55- respektive 52- åringarna. Att notera är att antalet hamnarbetare över 57 år sjunker rejält och att hela ålderskurvan sluttar svagt nedåt ju yngre hamnarbetarna blir. och läste högt ur några av sina böcker, bl a "Stuv Malmö kom". Han berättade sedan om hur han uppfattade Skånes, som han kallade det, "oförenliga sidor". De mörka sidorna märks tydligt idag i form av främlingsfientlighet och misstänksamhet mot det som är annorlunda eller i minoritet, menade Fredrik, som efteråt passade på att signera och sälja sina böcker. 3 Efter middag för delegaterna på kvällen väntade nästa dag en guidad tur med buss genom Malmös vidsträckta hamn. Sedan bar det söderut för att studera hur långt arbetet med Öresundsbron kommit. Mycket var redan klart, så nästa år släpps trafiken på. Vad det betyder för hamnarna återstår att se. Lars-Åke Ty/egård LOSSAT...

6 "Tavlor" del 3 Livsförlängande tokigheter från Henke: [i < Juni 1987 skrev en ung grekisk kvinna till sin fästman och berättade att hon väntade deras barn. När brevet kom fram var det parets nu sexårige son som det tog emot det av brevbäraren. HOTFULL FIGUR 1993 stormade sju tungt beväpnade poliser in i en videobutik i den lilla staden Lilly i Pennsylvania. Där övermannade man en pappfigur med ett hagelgevär i handen. SENA SKURKAR När tre beväpnade och maskerade rånare 1971 stannade bilen och rusade mot postkontoret i engelska Billercay hade de tänkt på allt - utom att kontoret varit stängt sedan tolv år tillbaka. I Orlando i Florida lyckades rånare ta sig in i en värdetransportbil inneh dollar. Problemet var bara att det tilltänkta bytet bestod av 25-cents mynt till en vikt av 3 ton. I London stals en långtradare full med Whiskyflaskor. Det visade sig att den klirrande lasten bara bestod av tombuteljer. RAZZIA MOT SIG SJÄLV Polisen i Sydney Mines, Nova Scotia, gjorde en razzia mot sin egen julfest då man fått tipps om att där serverades sprit utan tillstånd. Henrik i Göteborg ) LSSAT De vanligaste frågorna om nya allmänna pensionen Hur får jag reda på vad jag får i pension? I år har du fått eller får det första årsbeskedet om din allmänna pension. Du får nytt besked varje år framöver, där du kan se hur stor intjänad pensionsbehållning du har än så länge och hur stor din pension beräknas bli. Finns det någon minimipension som motsvarar folkpensionen i det nya systemet? Ja, garantipensionen är ett grundskydd för dig som har haft liten eller ingen inkomst. För att få full garanti pension måste du enligt huvudregeln ha bott i Sverige i sammanlagt 40 år från det att du fyllde 25 år. Du som är flykting kan få full garanti pension även om du inte bott i Sverige så länge. Hur kan jag påverka storleken på min pension? Antalet år du arbetar, hur mycket du tjänar och vid vilken ålder du går i pension. Pensionen påverkas också av den allmänna löneutvecklingen och hur du har placerat din premiepension. Vad händer med mina tidigare ATP-poäng? Den som är född mellan får pension både från det gamla systemet med ATP och det nya systemet. Pensionen räknas då ut enligt både gamla och nya regler för hela livet. Det innebär att man få andelar från båda systemen. Hur andelsfördelningen blir beror på vilket år du är född. Får kvinnor lägre pension eftersom de i genomsnitt lever längre än män? Nej, det är samma regler för båda könen. Kan jag göra "förtida uttag" av min pension? Med det nya pensionssystemet procent. Det här gäller om du är född 1954 eller senare och alltså helt omfattas av det nya systemet. Måste jag välja fond själv? Nej, det måste du inte göra. Om du inte väljer fond för premiepensionen placeras dina pengar i Premiesparfonden som förvaltas inom AP-fonden. Om du inte vill välja en privat förvaltare finns det ett statligt fondbolag som alternativ. Det finns inga garantier för nivån i på premiepensionen. Det gäller även när dina pengar förvaltas av Premiesparfonden. Kan jag byta fond om jag inte är nöjd? Ja, du kan flytta premiepensionspengarna så ofta du vi ll. Att byta ut fonder är kostnadsfritt. Det tas heller inte ut någon rea- försvinner begreppet "förtida ut- vinstskatt på eventuella vinster. tag". Istället får vi en valfri pensionsålder från och med 61 år. Men ju senare du gå i pension desto större blir din årliga pension. Om du får garanti pension kan du ta ut den först från 65 år. Hur mycket pengar betalas in på mitt premiepensionskonto? Sedan 1995 har två procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till inkomsttaket 7,5 basbelopp) betalats in på ditt premiepensionskonto. Från och med i år är inbetalningen 2,5 Hur stort blir mitt premiepensionssparande? 4,1 miljoner pensionsspararef har tillsammans under sparat ihopå 35 miljarder kronor. Det blir i genomsnitt kronor per person. För 1999 kommer det högsta beloppet som kan tjänas in till premiepension att vara ca kronor per person. Vad kostar det att spara i premiepensionssystemet? Du betalar två avgifter; en för Premiepensionsmyndighetens (PPM) administration och en till den eller de förvaltare som du har valt. PPM:s avgift kommer att bli 0,3 procent av premie- pensionskapitalet. Hur stor avgiften till förvaltarna blir beror på vilka förvaltare du har valt. Till minne av Geor e Forsber Georg Forsberg, avdelning 64 Skellefteå har avlidit. Georg var en av de som var med och bildade Svenska Hamnarbetarförbundet. Han satt i förbundsstyrelsen i många år och som ordförande i Skellefteå-avdelningen. Han var alltid korrekt och det låg mycket tyngd i hans sätt att framföra sina synpunkter. Georg skulle fylla 7 4 år den 8 juli. Det är en uppskattad kamrat och vän som gått ur tiden och vi har mycket att tacka Georg för - han var alltid redo att försvara hamnarbetarna. Karl-Axel Sjölund lll:t LOSSAT

7 International Dockworkers Conference, Göteborg maj 1999 bildar egen internationell organisation är hoten mot hamnarbetarna ökar och gloaliseringseff ekterna slår årdare krävs ett enat internationellt samarbete över gränserna. Efter avskedandena av hamnarbetarna i Liverpool och den australiska regeringens attack på landets fackligt anslutna hamnarbetare ser nu hamnarbetare världen över att de måste tuta sig samman. V i behöver helt enkelt ett gemensamt försvar när vi attackeras, det visar erfarenheterna från hamnar världen över, säger Björn Borg, förtroendeman i Svenska Hamnarbetarförbundet. Därför blev det viktigaste resultatet av den internationella hamnarbetarkonferensen i Göteborg i maj beslutet om att bilda en ny organisation enbart för hamnarbetare. Samtidigt är detta en markering mot Internationella Transportfederationen (1TF), som man anser agerat alldeles för lamt och sent i de tidigare nämnda konflikterna. Det var spanska hamnarbetarfackförbundet Coordinadora och franska CGT som kom till Göteborg med klara order från sina medlemmar om att kräva att en strukturerad internationell hamnarbetarorganisation bildas genast, annars ser man inget värde i att bara träffas och diskutera i ett löst nätverk. Med en gemensam organisation kan man utarbeta strategier, planera för gemensamma åtgärder och få tyngd bakom villkor och krav som ställs. FORMELLT KLAR I HÖST - Vi rapporterade alla från våra olika länder om hur vi märker att våra jobb hotas då hamn- och stuveribolagen hyr in tillfälliga bemanningsfirmor, som har sämre villkor både vad gäller anställning och löner, beskriver Björn Borg, som tillsammans med Jimmy Nolan, Liver- INTERNATIONAL DOCKWORKERS CONFERENCE lr'-

8 International Dockworkers Conference, Göteborg maj 1999 pool, fungerade som ordförande på konferensen. Nu har Svenska Hamnarbetarförbundet, Coordinadora, ILwu (usa:s västkust), ILA (usa:s östkust) samt Jimmy Nolan, England fått i uppdrag att utforma de formella handlingar med stadgar m m som krävs så att International Dockworkers Committee kan bildas innan årets slut. Det var ett 30-tal representanter för hamnarbetarfackföreningar från Sverige, Danmark, Tyskland, England, Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Cypern, Kanada och u SA som samlades till tre dagars intensiva förhandlingar och diskussioner i en konferensanläggning vid Skandiahamnen i Göteborg. Representanter från Japan som skulle ha deltagit på Göteborgsmötet blev i sista stund förhindrade på grund av viktiga förhandlingar. Att representanter för nationer med stora hamnar, som t ex Belgien och Holland inte fanns med beror på deras starka knytning till ITF. - Det är förstås beklagligt, men vi riktar på att vidga vår organisation kontinuerligt, understryker Björn Borg. text & foto Mikael Ödesjö Konferensarrangören Kenny Karlsson i samspråk med Ray Familathe från USA. Ray Familathe, Willie Adams och Jack Heyman från ILWU bildade en tung och uppskattad representation från den amerikanska västkusten. Jose Luis Llorca Bermejo och Eusebio Penalver från spanska hamnarbetarf fackföreningen Coordinadora krävde att konferensen i Göteborg tog beslut om att bilda en ny internationell hamnarbetarorganisation, och så blev det.

9 International Dockworkers Conference, Göteborg maj 1999 RESOLUTIONER Presidiet på konferensen där de två ordförandena Björn A. Borg och Jimmy Notan flankeras av sekreterarna Peter Lundgren och Tommy Andersson. Bildandet av en internationell hamnarbetarorganisation, avsiktsförklaring: De undertecknande organisationer som samlades till 3:e Dockworkers International Conference i Göteborg aj 1999 beslutar härmed att verka för att International Dockworkers Committee formellt bildas innan årets slut. En arbetsgrupp bildas för att utforma alla ödvändiga detaljer rörande tex finanering, lokalisering, representation, regler och mål. Förslaget, som framfördes av Coordinadora, Spanien och CGT, Frankrike ligger till grund för det fortsatta arbetet. En konstituerande konferens kommer att äga rum vid ett datum som bestäms av arbetsgruppen i god för att International Dockworkers Committee skall bildas före milleniumskiftet. Resolutioner till stöd för nordamerikanska hamnarbetarfackförbund i deras kamp för bra avtal: Då ILA, Local 1657, är involverade i besvärliga avtalsförhandlingar uttalar Dockworkers International Conference sitt fulla stöd för våra bröder och systrar i deras kamp för ett rättmätigt resultat. (Samma resolution togs även för Syndicat des Debardeurs i Montreal, Kanada, och ILWU i Vancouver, Kanada.) Resolution till stöd för IL wu i avtalsförhandlingar som störs av illasinnad arbetsgivarpropaganda: Då ILwu Longshore Division på usa:s västkust befinner sig i förhandlingar för att förnya det längs hela kusten gällande kollektivavtalet, och då ILWU har attackerats av Pacific Maritime Association arbetsgivargrupp i en omfattande mediakampanj för att misskreditera hamnarbetarna inför allmänheten och då vi anser att denna mediakampanj är likadan som den som användes i England för att eliminera Stuverimonopolet liksom vid MUA-konflikten i Australien uttalar vi, The International Dockworkers Conference vårt fulla stöd för ILWU. Resolution mot kriget i Jugoslavien: Då tusen och åter tusenden oskyldiga män, kvinnor och barn har dödats eller fördrivits under det pågående kriget i Jugoslavien kräver Dockworkers International Conference att alla krigshandlingar upphör omedelbart och ett FNorganiserat fredsinititativ ges tillkänna. Resolution till försvar för dödsdömde svarte journalisten Mumia Abufamal, som dömdes till döden i början av So-talet anklagad för mord på en polis, något som idag anses vara ett justitiemord: International Dockworkers Conference beslutar att alla deltagande förbund och organisationer skickar brev till guvernör Thomas Ridge i Pennsylvania med uppmaningen att han häver dödsdomen över Mumia Abu jamal och friger honom ur fängelset. 1:- INTERNATIONAL DOCKWORKERS CONFERENCE

10 " n injury to one is an injury to a " IL wu organiserar ca 42 ooo medlemmar i över 60 avdelningar på västkusten av usa, Alaska och Hawaii samt ca 14 ooo medlemmar i Canada. Dessutom finns det ytterligare en marin avdelning med sjömän vilka arbetar på flod- och insjöfartyg. ILwu organiserar samtliga registrerade hamnarbetare längst hela västkusten och räknas till en av u sa:s allra starkaste fackliga organisationer. rganisationen bildades då medlemmar i Pacific Coast District of International Longshoremens Association (rla) röstade för att bryta sig ur och bilda en ny, fristående demokratisk fackförening. Den nya organisationen fick en riktig struktur vid rlwu:s första kongress modifierades stadgarna och föreningen omorganiserades på det sättet man ansåg (och fortfarande anser) mest lämpligt för att säkerställa demokrati. REDS AND RACKETEERS Den nya fackföreningen fick snart en stämpel av att vara "röd", något som man har aldrig förnekat och stämpeln kvarstår än idag. ILA fick dock ryktet om sig att vara kontrollerad av maffian! International ILWU har sitt säte i San Francisco och dess högsta beslutande organ är "The International Convention" - kongressen - som sammanträder vart tredje år och är sammansatt av endast lokalt valda delegater. Förbundets styrelse och samtliga förtroendevalda nomineras vid kongressen och väljes sedan genom sluten omröstning. Förbundet har tre grundprinciper: r. Det måste vara lika mycket ledarskap från förtroendevalda som det finns initiativ från avdelningar. 2. Internationalen är tråden som knyter ihop de olika delar av förbundet till en enad och progressiv kraft. 3. Det måste vara maximal lokal självständighet. LOCALS Under förbundet finns avdelningarna (locals) som är i mycket hög grad självständiga med stadgar som garanterar demokrati och gräsrotsstyre. Varje avdelning har egna stadgar och har förtroendevalda som arbetar fackligt på heltid. Dessa är dock alltid valda direkt av medlemmarna vid årsmöten, vanligtvis på korta mandat. I tex, Local ro San Francisco, väljs man alltid på ett år och man får aldrig. {I) ILWU

11 Hamn- och stuveriarbetare från Loca/ 10 väntar på dagens arbetsfördelning vid utropsloka/en i San Francisco (ca 1946). uppta en förtroendepost längre än två år. Sedan måste man arbeta minst ett år som en vanlig hamnarbetare! Generellt är det endast ett kongressbeslut som kan inskränka på avdelningarnas autonomitet. Den största avdelningen är Local 13, Long Beach i Los Angeles, som numera är världens tredje största hamn efter ()mg Kong och Singapore. Man hanterar här nästan 25 % av usa:s containertrafik! lhe LONGSHORE DIVISION 1.(ltta är hamnarbetarorganisationen inom ILWU - dess "ryggrad" och dess styrka. Det är en sammansättning av de ca 30 hamnavdelningar som organiserar hamnarbetare eller lägre tjänstemän (förmän, tally etc). Longshore-divisionen har som uppgift att förhandla med arbetsgivarens huvudorganisation, Pacific Maritime Association (PMA), om ett "kustavtal" d v s ett "riksavtal" som garanterar likvärdiga grundavtal i alla hamnar. Kustavtalet innebär även att en registrerad hamnarbetare äger rätt att flytta till en annan hamn och arbeta där om arbetstillfällen försvinner från hemmahamnen. Dessutom har alla rätt att "gästarbeta" i andra hamnar under 30 dagar! På samma sätt som avdelningar är självständiga är även divisionen självständig från förbundet! Divisionens funktionärer, stadgar m m bestäms vid "The Longshore Caucus". Detta är en blandning av hamnarbetarkongress och avtalskonferens som äger rum varje år och brukar pågå under två hela veckor. Här penetrerar man alla problem genom mycket formell debatt. Vem som helst kan motionera om i stort sätt allt, men motionerna måste vara skriftliga och dessutom skrivna efter bestämda sätt och undertecknade av minst två medlemmar. Delegater till "Caucusen" väljes på avdelningsmöten och antalet från varje avdelning står i proportion till dess storlek. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, MINORITETERNA, KVINNOR IL wu har tio vägledande principer som fastställdes vid ro:de kongressen Den viktigaste då, som nu, är dock 3:an - Workers are indivisable. Här förklarar man att det inte får förekomma diskriminering p g a ras, färg, religion, nation, eller politisk övertygelse. Man menar att all form av splittring bland arbetstagare endast gagnar arbetsgivaren och att diskriminering är arbetsgivarens vapen. Diskriminering har inget annat ändamål än att sätta arbetare mot arbetare för att ska förgöra varann. USA är ett rasistiskt samhälle och man erkänner problem även inom ILWU trots den ihärdiga kampen mot diskriminering och för social rättvisa. Principen är fortfarande grundstenen i förbundets policy. Afro-amerikaner var tidigare exkluderade från ILA och användes som strejkbrytare. Attityderna ändrades dock efter omorganisation inom ILA 1934 då de svarta hamnarbetarna deltog aktivt i strejken 1934 Kvinnor började arbeta i hamnarna på 1970-talet med stöd av bestämmelser i kollektivavtalet, som ger söner (och döttrar) rätt att överta anställning efter hamnarbetare som avlider innan pensionering. Numera, genom lagstiftning i Kalifornien, är det olagligt att diskriminera ILWU.-.-

12 Harry Bridges (i förgrunden) leder ILWU hamn- och stuveriarbetare uppför Market Street under 1939 Labor Day Parade i San Francisco. kvinnor och snart det finns lika många "systrar" som "bröder" inom sektionen. DEN HÅRDA KAMPEN Hamnarbetarfackföreningar med lös anknytning till ILA började bildas på västkusten mot slutet av 1800-talet då arbetsförhållandena i hamnarna var brutala och farliga och tillgång till arbete sporadiskt. Föreningarna växte långsamt och verkade inom de lokala geografiska områdena, men 1909, vid en kongress i Portland, tog en sorts fristående federation form. Denna stod utanför ILA fram till l9ro, då en ny federation bildades. Avdelningarna behöll dock sin autonomitet och en serie lokala, ofta våldsamma, konflikter skakade kusten. Arbetsgivaren använde sig ofta av splittringstaktik, genom att ställa den ena avdelning emot den andra eller importera strejkbrytare. Korruption, mutor, svartlistning, utpressning och terror var vardagsmat i hamnarna och när den ekonomiska depressionen, som började 1929, slog till var situationen desperat valde man nya ledare och slog sig samman längst hela kusten i en lång och bitter strejk. Kraven var enkla: en arbetsförmedling för hamnarbetare som skulle kontrolleras av fackföreningen, samt ett avtal som gällde för hela kusten med samma grundlön, arbetstider o d. Arbetsgivaren, med stöd från myndigheterna, försökte förgäves med alla medel krossa strejken. De använde sig av gangsters, skjutvapen, tårgas, poliser och även nationalgardet. MILITANT OCH TOLERANT Våldet kulminerade 5 juli dagen som man minns som "Bloody Thursday", då polisen i San Francisco öppnade eld mot strejkande hamnarbetare. Två dödades och många blev skadade eller arresterade. Man sköt eller klubbade ihjäl totalt sex arbetare under strejken! Arbetsgivarens försök att använda strejkbrytare från de etniska minoriteterna under strejken misslyckades tack vara den nya förbundsledningens policy mot diskriminering. När de federala myndigheterna till slut tvingats blanda sig i konflikten, gick t facket med på förhandlingar vilka resulterade i en nästan total seger för hamnarbetarna. Man vann rätten att kontrollera arbet. fördelning och ett gemensam kustavtal Dessa två grundkrav slår man vakt om med samma tyngd som vi gör än idag! Främst bland strejkledarna var *Harry Bridges, en sjöman från Australien, som hade slagit sig ned i San Francisco och började jobba som hamnsjåare. Han valdes till president först inom ILA och senare i den nybildade nwu. Under hans ledarskap, från strejken 1934 fram till han gick i pension 1977, transformerades ILWU till den hyperdemokratiska, militanta och toleranta enhet den är idag. text Peter Shaw, Helsingborg.,,--1 ILWU

13 krönikan PETER LUNDGREN ar på ishockey i våras och såg Malmö IF möta MoDo i den fjärde SM-semifinalen. M1F:s garvade gamlingar tog ot ett gäng skägglösa ynglingar från Ö-vik. MIF spelade helt rätt, tryckte på stenhårt och lät inte MoDo få de ytor de behöver för sitt snabba spel. Men med sex och en halv minut kvar av sista perioden höll det inte längre. MoDo kvitterade till r-r och sen var det kört. Det var tyngden och rutinen mot ungdomens briljans. Och ungdomen vann. odo:s unga spelare spelade inte barafor chansen till M ett SM-guld, utan också för chansen till en guldkantad NHL-karriär med Peter Forsberg som dollarstinn förebild. De flesta av MoDoiterna har nog ännu inte börjat tänka på vad som kommer efter hockey-karriären. Rent statistiskt kommer en del av dem att bli idrottsinvalider och flera att få hockeyrelaterade krämpor som blir värre med åren. Men sådant tänker man inte på när man är tjugo år och livet leker. te som Mats Lusth, 37, som hoppas att MIF släpper honom för att göra ett par miljoner i Tyskland innan han blir för gammal (Lusth har ju inte som så många av sina kollegor, varit och grävt guld i USA.) bch vad har då det här med vårt arbete att göra? Jo, ganska mycket egentligen. Många av oss visar prov på samma beteende som de unga idrottsstjärnorna. Vi sliter och knogar så länge vi kan, rycks med i tempot och glömmer bort våra kroppar. Det är bara en skillnad - vi kan aldrig bli proffs i USA eller ens i Tyskland. Utan när krafterna tryter väntar antingen en beviljad förtidspension eller ett fortsatt knegande på halvt på grund av krämpor. Många tror att i och med att mycket av det tunga kroppsarbetet försvunnit så bli inte människor längre utslitna och arbetsskadade. Inget kunder vara mer felaktigt. Det är visserligen sant att det inte längre förekommer så mycket tunga lyft som tidigare, men istället har en rad andra faktorer nogar sa änge de håller tillkommit. Buller, stress, onaturliga arbetsställningar, avgaser och skakiga maskiner är några av anledningarna till att mekaniseringen av arbetet inte har minskat förslitningen av arbetarna. Även om det kanske ser ut så i myndigheternas statistik, eftersom de har gjort det nästan omöjligt att få en arbetsskada godkänd. Så, vad vill jag då säga med det här (förutom att det alltid är bra att ha några miljoner på banken när man blir gammal)? Jo, bland annat att Hamnarbetarförbundets initiativ till en pensionsfond för hamnarbetare är en i grunden bra ide (även om den till viss del försämrats av Transport), och att vi måste tänka igenom vad vi håller på med - vi har nog gått så långt det går när det gäller övertidsersättningen. Anledningen till att vi har fått igenom så mycket av våra krav där är nog lika mycket arbetsgivarnas angelägenhet om att få oss att jobba när som helst som vår egen påstridighet. Men kanske har möjligheterna att tjäna storkovan på övertidsarbete gjort att vi glömt bort andra bitar. Just därför tycker jag att Svenska Hamnarbetarförbundets avtalskrav var extra relevanta i år. Förutom höjningen krävde vi 25 procents höjning av vardags-ob:n och skiftersättning. Ett mycket berättigat krav. OB-ersättningen på vardagskvällar är låg i hamnarna, även jämfört med många andra branscher. Dessutom ville vi ha en ökad avsättning till pensionsfonden - ett måste om fonden ska kunna fungera som det är tänkt inom en rimlig tid. Tanken är att de som är utslitna ska kunna gå i förtid, även om de inte uppfyller alla krav för förtidspension. Naturligtvis vill vi att detta ska börja fungera så snabbt som möjligt, och det borde också vara i arbetsgivarnas intresse. Till sist vill jag uppmana alla kollegor runt om i landet att ta det lugnt: tänk på kroppen! Det kommer en dag i morgon också, och ingen tackar dig för att du slitit ut dig i förtid! Peter Lundgren, Malmö KRÖNIKAN - PETER LUNDGREN li -

14 ftersom det kommer att skrivas hur många krönikor som helst om det gångna århundradet så tänkte jag vara den som är "först ut" och detta trots att det återstår ungefär ett halvår innan skiftet. Men så mycket mer ont eller gott lär väl knappast inträffa på de här sista månaderna inget gott i alla fall. Och jag kan riktigt tänka mig hur en del kommer att prisa det nya årtusendet, då allting ska bli till det bättre. Så kommer det ju naturligtvis inte att bli. För så länge orättvisor består, maktbegär frodas, dårar får bestämma och att vi inte förstår att vi måste leva som en del i det ekologiska systemet så kommer också krig och skövlingar att fortgå för att kortsiktigt kunna profitera så mycket som möjligt, detta trots att cirka nittio procent av jordens befolkning inte har någon högre önskan än att få leva i fred, frihet och i samexistens med varandra, naturen och djuren. Självklart kommer min amatörmässiga roo-årshistoria inte att kunna mäta sig, vare sig i kvalitet eller kvantitet, med dem som kommer att skrivas av historiker och vetenskapsmän. Men jag ska i alla fall försöka få med en del av det som gjorts och hänt. Så håll till godo. Och varför inte börja med det som startats av så få, men som drabbar så många - krigen. Under detta sekel, och utan en dags fred på jorden, beräknas cirka hundra miljoner människor ha mördats/dödats direkt eller indirekt i krig, koncentrationsläger, tortyr och misär och allt annat som följer på dessa galenskaper. Och jag kan ge mig fan på, att inför det stundande 2000-talet så kommer åter igen gamla slitna klyschan "aldrig mera krig" att yttras av några någonstans i världen. Det låter ju bra, men tro inte på det. En sådan här historia blir väl inte fullvärdig om man inte rabblar upp en del av de uppfinningar som kommit till: en av mänsklighetens drömmar förverkligas genom flygplanet, och vi flög först bara några meter på längden och höjden, sedan ända till månen, blixtlåset, kulspetspennan, dammsugaren, kylskåpet, rostfritt stål, elverktygen,/hushållsapparaterna, ljud/färgfilmen, TV, transistorn, datan, videon, miniräknaren, ficklampan, plasten - den förbannade, alla de syntetiska/kemiska ämnen som används till allt möjligt och som förgiftar vår miljö, containerfartygen kom som arbetarnas och sjömännens "brödtjyvar", men också eltruckarna som gjorde att vi slapp ifrån avgaserna inom vissa arbeten. Detta plus allt det som jag glömt att ta med. Vilken energi ska vi ha i framtiden? Ska vi fortsätta att bränna fossila ämnen som kol och olja med fortsatta föroreningar av planeten? Eller satsa på det som kallas för den ständigt flödande energin - sol och vind? Det påstås ju att kärnkraften är den renaste energikällan. Hur kan den vara det? Här efterlämnas avfallsämnen som behöver flera hundra ja tusen år av skyddad förvaring för att tappa sin dödliga giftighet. Men det kanske är så att begraver vi skiten i marken eller dumpar den i havet så att vi slipper se den. Då finns det heller ingenting - tills den dag det flyter upp till ytan. I) Tänk på de framsteg som gjorts inom kirurgin och medicin. Att byta ut slitna kroppsdelar är idag vad man kan kalla för standardoperationer som sparat mycket mänskligt lidande. Och alla de vacciner som kommit mot kolera, tuberkulos, difteri, stelkramp, polio, smittkoppor mm. Kanske var upptäckten av penicillinet och annan antibiotika bland de främsta. Effekter som nu håller på att försvinna på grund av en alltför omotiverad användning med resistenta bakterier som följd. Det har också tillkommit nya allvarliga sjukdomar och då tänker man väl i första hand på HIV och AIDS. Som kan komma att bli vår tids pest. Visste ni förresten att de vanligaste sjukdomarna på våra breddgrader bland våra barn är astma och allergier som antas bero på miljöpåverkan! Från min tonårstid kommer jag bara ihåg en kompis som hade en "riktig sjukdom". Han var sockersjuk, som det hette då, och med honom gällde det att hålla sig väl, för då kunde man få smaka på hans 96-procentiga tvättsprit, som på den tiden inte innehöll något kräkmedel (fast ibland spydde vi ändå, hej och hå). Till ytterligare galenskaper kommer forskning och uppfinningar av vapen mot mänskligheten och hit skulle jag vilja hänföra den genetiska manipulationen som om den används på det mest äckliga sättet kan komma att göra oss arbetare til en samling ja-sägande idioter. Till den här kategorin hör också tillkomsten av atom-, väte- och neutronbomberna, som dödar allt levande, men som skonar byggnader. Här kommer några versrader som kan passa in: Atombomber släpptes på vår själ Miljarder brändes ihjäl De levde på jorden i städer och prång Sen blev de aska på en gång De hann inte forma sina läppar till rop Ett stort krematorium blev alltihop Alla döden led Sedan blev det evig fred li I HENKE's TÄNKARE

15 0 För arbetarnas del har det varit en hundraårig klasskamp för att uppnå en social rättvisa. Det har varit revolutioner, strejker, protester - arbetarpartier och fackföreningar bildades. Kapitalismen slog tillbaka med militärkupper och polis. Det stiftades antifackliga lagar och oppositionella registrerades och kollades med benägen hjälp av arbetarnas egna femtekolonnare och myndigheter. Tyvärr måste det erkännas att kapitalismen, så här långt, lyckats att bevara sin makt och privilegier som gör att de kan tjäna pengar på andras arbete. Vi arbetare kommer naturligtvis inte att ge upp vår strävan mot ett rättvist samhälle bara för att det är millenniumbyte, men vi måste förstå att utan de rätta organisationerna, skapade av och för arbetare, och den ternationella enigheten så kommer vi inte att lyckas. Det finns en känsla av att vi kanske inte har så många årtionden på oss att komma i mål. för förutom att använda det nakna våldet mot oss så löper vi risken att kapitalet med sina...i,.andgångna politiker, forskare och jurister hinner med att ut-.raden sofistikerade "genetiska lobotomin" på oss arbetare. Det har tagit miljoner år att bygga upp jordens ekologiska system och frågan är nu om vi inte står på randen till den ekologiska kollapsen - naturens hämnd, om ni så vill kalla det. På hundra år, för att inte säga bara de sista femtio åren, har människan som aldrig förr lyckats med att förorena och förgifta luften, jorden, vattnet - dessa tre viktiga ting som måste hållas rena for att livet ska kunna fortsätta. Här behövs inga nya upptäckter eller vetenskaper, det vi behöver göra är att lära oss av indianerna hur de anser att vi ska förhålla oss till moder jord. Vi fiskar ut haven, skövlar skogarna, tränger undan och utrotar djuren. Allt detta för att vi håller på att överbefolka jorden. Vi inbillar oss tydligen att vi har evigt liv. Men så är det ju inte. För cirkeln kommer att slutas om oss alla och vi kommer att sluta som vi började med att bli matade och få våra blöjor bytta. Låt mig få avsluta denna krönika där mänskligheten trots en del bra saker hamnar på ett stort minus, med en dikt till alla de som inte verkar bry sig: Why worry? There are on/y two things to worry about Either you are well or sick If you are well there is nothing to worry about If you are sick there is two things to worry about Either you get well or you will die If you die there two things to worry about Either you go to heaven or to hell If you go to heaven there is nothing to worry about Anf if you go to hell you will be busy shaking hands with all your friends so you wont have any time to worry Henrik Johansson i Göteborg P.S. Det här århundradet bildades Svenska Hamnarbetarförbundet. D.S. HENKE'S TÄNKARE / STUVARN li...

16 böcker ANMALNINGAR Arbetarklassens svar på Hornbys Fever Pitch Titel: Fotbollsfabriken Författare: John King Förlag: Sigma John King föddes 1960 och bor i London. Han har just avslutat den tredje delen av sin trilogi om den s k engelska sjukan. Fotbollsfabriken handlar om våld och fotboll, Headhunters om engelsmännens besvärliga förhållanden till sex samt England Away om engelsmännen, fotbollen och relationerna till övriga Europa. John Kings roman Fotbollsfabriken är den första i en löst sammanhållen trilogi om en grupp s k huliganer kring fotbollslaget Chelsea i London. Romanen har blivit en kultbok i England, precis som Trainspotting i Skottland, och kan ses som arbetarklassens svar på Nick Hornbys Fever Pitch. Fotbollsfabriken är en rå och ibland våldsam skildring av livet i England efter Thatcher. Romanen skildrar inte bara livet kring fotbollsmatcherna och slagsmålen. Den blir en bredare nutidsskildring genom att också beskriva människor i huvudpersonernas närhet; tex lagerarbetarens dagdrömmar, tanten i tvättomaten som vill upprusta landet moraliskt, den unga tjejen med journalistambitioner och den gamle pensionären och krigsveteranen. Boken om våra sociala rättigheter Titel: Vår trygghet Huvudredaktör: Barbro Holmberg Förlag/Utgivare: Folksam, c/o Förlags System AB Man kan bli sjuk - eller arbetslös. Beh va pengar till studier - eller bostad. Man blir förälder - eller pensionär. Då behöver man känna till sina rättigheter och vart man ska vända sig. Vår trygghet 1999 är en handbok om våra sociala rättigheter, som enkelt och överskådligt beskriver socialförsäkringssystemet, lagar, regler och myndigheter. Årets upplaga. 34:e i ordningen, innehåller flera viktiga nyheter, t ex: Det nya ålderspensionssystemet Den nya tandvårdsförsäkringen Arbetspraktiken, som ersätter ALU och Arbetsplatsintroduktion IT-utbildning som arbetsmarknadspolitisk aktivitet Boken beställs hos Folksam. {:t BÖCKER

17 Om sjåarnas villkor i Göteborg ur en tjänstemans perspektiv Titel: Minnen från Göteborgs Hamn Författare: Rolf"Rax" Axelsson Förlag: Tre Böcker 1998 Minnen från Göteborgs Hamn av Rolf Axelsson är ett försök till skildring av arbetet och dess villkor i Göteborgs Hamn från 1940-talet och fram till nu. Boken ter sig som ett något osammanhängande collage där Rolf Axelssons egna iakttagelser varvas med listor på smeknamn eller öknamn och porträtt av enskilda hamnarbetare. Perspektivet är dock tjänstemannens (Rolf A arbetade i 50 år på hamnkontoret) och även om han framhåller sin goda kännedom om sjåarnas villkor så kan det aldrig bli annat än en andrahandsskildring när han ska beskriva Kerala existerar också ett imponerande välfärdssystem. Trots fattigdom finns fungerande skolor och en utbyggd sjukvård. I ingen annan delstat i Indien är medellivslängden lika hög. Kerala har också den i särklass högsta läskunnigheten. Nu genomförs en omfattande decentralisering för att flytta mer makt till bynivå. Förhoppningen är att reformen ska bidra till en utveckling underifrån. Denna bok består av texter skrivna i Kerala, men också av historiska och polihamnarbetarnas vardag. Han försöker dock väga upp detta genom att låta ett antal sjåare själva berätta om sina erfarenheter - historier som kan vara både roliga och lärorika. Boken kan nog rekommenderas till de flesta som är intresserade av hamnar och hamnarbete, inte minst p g a de många och fina fotografierna men något litteraturpris lär den aldrig vinna. Fast det var väl inte meningen heller. Peter Lundgren \\ ( I l _J FOTO JOHAN WINGBORG Indiens röda delstat fortsätter utvecklas Titel: Kerala - alternativ väg till välfärd Författare: Mats och Johan Wingborg Förlag: Manifest Kerala är en delstat i sydvästra Indien med vackra stränder och kanalsystem. På bergssluttningarna i öster finns stora kaffe-, te- och kardemummaodlingar. I tiska bakgrunder. Boken avslutas med ett bildreportage som skildrar olika miljöer i dagens Kerala. Mats Wingborg, textförfattare till boken, har tidigare skrivit böcker om arbetsliv och arbetarrörelse i Asien och fick för sin bok Arbetare till Salu - Om handel med asiatisk arbetskraft Grävande Journalisters Guldspade. Johan Wingborg, fotograf till bokens bildreportage, arbetar även för fack- och dagspress med egna projekt företrädevis om tredje världen. BÖCKER

18 dem Sten var en osedvanlig tuffing. - Jag minns att det var särskilt en retsticka som _iq}des med oss. Det var en kille, Johan hette han, som sutm'k:var i skolan tre fyra år och var halvmetern längre än oss andra. Han hade gett Sten mycket stryk genom åren, men en dag på väg hem från skolan såg vi Johan stå och meta i ån. Sten sa till mig att"... nu jävlar ska han få en fet smäll!" Jag blev rädd och undrade vad som farit i brorsan - hur skulle han kunna klara det? "Du har stulit mina metkrokar", sa Sten till Johan som han hette. "Jag? Skulle jag ha stulit dem. Nädu!" svarade denne. "Jo, det har du. Du har stoppat dem i plånboken!" Varvid Johan tar upp plånboken, viker upp den och håller fram den. Då slår Sten till. Med full kraft rakt på hakspetsen så att Johan drämmer i backen och vi lägger benen på ryggen. Fast nästa dag var det Sten som fick så mycket stryk att han knappt tog sig hem. HÅRD PÅ DURKEN? Sven har inte utnyttjat sina fysiska talanger på det sättet. Men han har haft användning för vältränade muskler i jobbet. Först på bogserbåtar längs svenska kusten, sedan som jägarsoldat i Kiruna, eldare till sjöss på 50-talet och sedan som hamnarbetare i Västerås i 37 år. Hur det kommer sig att Sven gillat äventyret i tillvaron vet han inte själv. Bara att han lockats av att möta nya miljöer och nya människor. Åren på utgående fart till sjöss var förstås hårda där han som eldare slet ont. - Man lärde sig att först ta reda på om båten var "hård på durken", det vill säga om hon var svår att få upp trycket på. Sådant varierade väldigt mellan olika fartyg. Likaså var det trevligare att gå på Medelhavet än på Nordsjöfart och med den tidens törnliste-system hade man rätt att mig. Eller som i Antwerpen då en tjej la knock-out-droppart:jtt glas. Jag vaknade senare i en smyckeaffär, ba\ om en och var inlåst. De skulle väl rigga ett inbrottsförsök med mig som tjuv, men jag lyckades efter stora vedermödor ta mig ut genom ett källarfönster inne i kollagret, berättar han. Efter åtta år på internationella vatten och ett stort antal landkänningar under tiden, ofta på mellan två och fyra veckor, har han sett mycket av Europa. En del har han gillat, men långt ifrån allt. Irland har i alla fall blivit favoritlandet. - Det beror på att människor där är så snälla och öppna. Och så musiken och pubarna. Det är helt enkelt väldigt mysigt där. England däremot avskyr jag. Skitig är det, och så är folket så jävla konservativa - royalister hela högen, muttrar han. DIVERSEARBETARE Efter sjömansåren, med tillfälliga inhopp som ridåhalare på riksteatern, flyttfirma med piano som specialitet, diskare av vidbrända grytor, gårdskarl från klockan fyra på morgonen mm, träffade Sven sin Maj-Britt i Västerås, staden där han efter att ha legat vid kaj med en last en gång dyrt och heligt lovat att det var den sista platsen han skulle bosätta sig på. Nu har han bott här i drygt 40 år. - I början var det inte lätt. Sjön drog och ibland vart jag nästan tokig av längtan ut. Fast jag visste att det var dags att stadga sig, så när jag hade bestämt mig ringde jag till Maj-Britt från båten och sa att nu kommer jag, berättar han och minns att den blivande hustrun blev mycket glad. - Men först var jag tvungen att skicka ut en stockholmare som jag hade sällskap med, för det var ändå Sven jag ville ha, inflikar hon. Då hade det blivit 1959 och Sven började arbeta i Västerås hamn. Med erfarenhet från ett dussintal hamnar i landet, främst Holmsund, där han som strandsatt sjöman gått extra var han kunnig inom det mesta i sjåaryrket, och när det kom till pappersmassahantering var det få som var så skickliga som han. - Jo minsann, det var till och med så att gubbarna kom Profilen slutar här och börjar på sista sidan. ciala välfärden i landet. Direktörer som höjer sina löner till flera[")dratusen kronor i månaden och gnäller över att de int1tar internationellt jämförbara löner. - Tänk om våra sjukvårdsbiträden sa samma sak för så är det. De har sämst betalt i Norden i alla fall. Han är också emot EU, som han tycker är en rikemansklubb som gynnar de redan besuttna. Sven var med när Hamnarbetarförbundet bildades Gunnar Norberg åkte runt i hela Sverige och Mälardalen och propagerade för förbundet, och Sven som var med på hemmaplan, möttes av likasinnade men också av misstänksamhet och de hånades för att vara kommunister på flera håll. - Det rådde ju, och råder fortfarande för all del, kommunistskräck här i landet. Folk verkar ju tro att själve fan har kommit lös om man säger att man är kommunist. Men det tar jag som en komplimang. Inte är man någon psykopatisk samhällsomstörtare för att man är kommunist. Nej, det handlar om att minska klyftorna mellan rika och fattiga, verka för ett rättvisare samhälle. Och som det ser ut idag, när klyftorna ökar snabbt, är det jävligt viktigt. PENSIONÄR MED EXTRAKNÄCK Sven gick i avtalspension när han fyllde 63 år. Fast det dröjde inte många dagar innan telefonen ringde och de undrade om han kunde tänka sig rycka in. - Jag har väl aldrig sett honom gladare, intygar Maj Britt, och Sven instämmer. - Det var egentligen perfekt för mig att få trappa ner som extraarbetare i två år. I synnerhet som man kunde välja vilka uppgifter man ville ha. När det sedan tog slut definitivt så åkte jag väl ner rätt ofta till hamnen eller ringde telefonsvararen, för jag var nyfiken på vilka båtar som låg inne. Men nu har suget till kajen och sjön gått över. Nu är det väldigt skönt att läsa av termometern på vintermorgnarna och istället för att ge sig av ner till hamnen sätta på en kaffepanna och läsa tidningen. text & foto Mikael Ödesjö ' ' N z µ.i o:< µ.i o:< «: z «: :i: z 0 (fj (fj o:< µ.i 0 z «: z µ.i :> (fj z µ.i...; G: 0 o:< ""... I

19 + hade bara pengar till mat åt sina tio barn fem dagar i veckan. De andra två dagarna fick de klara sig utan. - Det var inte roligt att komma till skolan utan smörgås. Hungern var väl en sak, värre var att bli mobbad för att vara fattig och svag. Det var inte bara barnen som retades, även lärarna såg ner på oss som var fattiga, berättar Sven med dämpad röst. Det var i skolan han först blev medveten om orättvisorna i samhället. Han fick själv uppleva hur lärarna fjäskade för storböndernas och kyrkoherdens barn. Det hjälpte inte att han fick bättre resultat på proven, något beröm fick han ändå aldrig. Och rikemansbarnen fick alltid bättre betyg, hur klena i huvudet de än var. - Det var på så sätt jag blev kommunist. Jag danades tidigt i min politiska övertygelse och samma orättvisor mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar, fast tar sig förstås lite modernare uttryck nu, förklarar han. MISTE BÅDA FÖRÄLDRARNA När Sven var elva år dog pappan hastigt efter en hjärnblödning. Mindre än ett år därefter gick även mamman bort i cancer. Det var förstås en katastrof, men på den tiden fanns det inga psykologer som tog sig an barn i nöd, utan de sociala myndigheterna auktionerade helt enkelt ut de övergivna barnen till den som krävde minst betalt för att ta hand om dem. På så vis skingrades Sven och hans syskon för vinden, och skulle inte komma att höra av varandra på över tjugo år. Sven hamnade själv hos en bonde på trakten och fick innan han hunnit fylla tolv år arbeta som en fullvuxen karl. Det var i början av andra världskriget och husbonden låg inkallad i beredskapsstyrkorna. - Så jag fick plöja åkern, avverka skog, mjölka tio kor morgon och kväll och så vidare,... men jag kan ju i alla fall minnas att maten smakade väldigt bra, konstaterar han med ett snett leende. Sven hade en hård men samtidigt glad uppväxt, tycker han. Syskonen höll ihop så länge föräldrarna levde och med knytnävarna lyckades de sätta sig sådan respekiiii\ få till slut vågade sticka upp mot dem. I synnerhet b. neka tre båtar men var tvingad att ta den fjärde annars åkte man längst ner på törnlistan. DRACK PÅ KREDIT De flesta av sjömanshistorierna under de åtta år Sven seglade på världshaven har han nogsamt sorterat in under censuravdelningen, men inte allt. Och liknelsen med Taube och hans Frithiof som hade en flicka i varje hamn är i Svens fall ingen bildlig liknelse utan bokstavligen rena sanningen. Det var Camelia i Huelva i Spanien, Margrethe i Aberdeen, Hilde i Lubeck och en rad andra trånande flickor som väntade på att Svens båt skulle lägga till vid kajen. - De brukade höra av sig till lotsarna och visste ofta på så sätt i god tid när vi var i antågande. Så när man kom till puben hade de ofta tjuvstartat på kredit i mitt namn, skrattar Sven, som erkänner att han ibland hamnade i så kallat dåligt sällskap. Som när han blev akterseglad i Spanien under Franco-diktaturen, ertappad av militärpolis på en inrättning där man inte borde vara utan papper eller pengar, det vill säga ett glädjehus. Efter tre veckor i en cell tillsammans med sjutton andra lyckades svenska konsuln lösa ut honom. - Men oftast var flickorna i hamnarna inte av den köpta lättfotade sorten. Nej, det var rara och trevliga flickor och jag var ofta med hemma hos deras familjer, påpekar Sven, och det syns att han minns de flesta med välbehag. Sedan blir han allvarlig. ÄNGLAVAKT MER ÄN EN GÅNG - Livet är nog utstakat, liksom förutbestämt, säger han och tänker på alla de gånger han måst ha haft änglavakt. Som när han jobbade på mudderverk utanför Umeå och luckan hade låst sig. - Jag hängde mig på luckspaken och sa åt kompisen vad han skulle göra. Då lossnade alltihop och jag for som en projektil upp i luften och ner i gyttjan på väg ut genom bottnen hittade en balk att klamra mig fast vid. Turtij att mar ung och stark, annars hade vart ajöss med I till mig och undrade hur stark han egentligen var, avslöjar Maj Britt, medan Sven försöker dämpa henne. - Inget skryt nu, gumman. Det var inte på styrka jag tog de där 200-kilosbalarna, utan på teknik. Det hade Holmsundsgubbarna lärt mig, understryker han. KUNDE RYTA IFRÅN - Man ska inte vara obekväm och påtala fel och brister, utan bara mjäka med, verkar det som om arbetsgivarna tycker. Men om jag vore arbetsgivare skulle jag uppskatta personer med civilkurage som vågade säga ifrån, det är ju ett bevis på att man i alla fall är engagerad. Sven har varit sådan tycker han och därför är han lite besviken på att arbetskamrater ibland inte kommit fram förrän efteråt och sagt att de tyckte det varit bra att han rutit ifrån till chefen. På 37 år har Sven två frånvaroperioder från jobbet. Ena gången opererade han handen och andra kurerade han ett par spräckta revben. Annars har han jobbat med 40 graders feber när det varit 20 minus ute. - Inget har gått att stoppa honom, understryker Maj Britt och ruskar med huvudet. Sven gillade sitt jobb, det tog sig uttryck också i att han alltid var på plats trekvart innan arbetsdagen började. - Nja, vi var ett stadigt gäng som spelade kort, enkronaspoker, fifta och mölle. Det var roligt och lite viktigt, upplyser han. FÖRBANNAR DIREKTÖRERNA Sven är och har varit engagerad i samhället, i Hamnarbetarförbuna fackavdelning och som kommunist. Idag blir han fcznnad när han ser nedrustningen av den so- Il :.i. la 0-- 0'> N z >i.i 0:: >i.i Pol 0:: < z ::s < :r:

20 profilen SVEN ANDERSSON \d s :> $...{... $...{ V och barnbarnen, diplom och standar från Hamn- I... 0 o(\j... V q V d'g äc Sven p'rnionmd h'mnocbm.c' "d'" $...{ $...{ CJJ q o(\j CJJ V -B c......c:... sex år. Han bor i en trea tillsammans med hustrun... u C'd CJJ q J:: V [) 0 CJJ $...{ s q Maj-Britt. Ett prydligt hem, med kort på barnen V o(\j 0,.q q $...{ CJJ... :(\j... V V... V "O s o(\j... CJJ q CJJ :(\j µ.:i arbetarförbundet och en blomprunkande balkong. Q)... Cl-. :C'd , q :C'd... >..c s... q i-< Allt är lugnt och välordnat. H 0 q d... 'o.() V CJJ V C'd...c:... $...{ CJJ C'd Så har det inte alltid varit. "O q 'o.() \d s u CJJ $...{ ::J...f...J...c:... V s '"" ' 0 $...{ V 'o.() $...{ För Svens liv är egentligen ett enda långt äventyr. $...{ :O o(\j...f...j s : en "O :C'd C'd $...{ :(\j.;;)'... Från att han kom till världen i bondbyn Högland Q) :> CJJ...s.b V CJJ q V s V... q C'd 0 :C'd "O utanför Örnsköldsvik 1928 har vågorna oftast gått höga q.....n a... "O C'd en q q 0 ::J... :>... CJJ $...{ $...{ ::J :> 'o.() kring hans person. Han föddes i ett fattigt hem i en C'd $...{... V $...{ C/) ::::J H C'd... q o(\j C/) V 'o.() "O stor syskonskara och fick smaka på både sött och surt...c: :(\j :(\j s... V $...{ C'd 'o.() Cl-. i form av familjekänsla och orättvisor. Något som han $...{ o(\j $...{ ie C'd... V \d 0 V Cl-. V q ::J s s också tagit lärdom av. :>... CJJ C'd CJJ $...{... $...{ $...{ CJJ C'd q V "O :(\j V :(\j 0 CJJ..0 - Jag blev stark på något sätt, och det har hållit i sig...c: 0 V $...{ c... $...{ C'd CJJ... 'o.() CJJ C'd '5 ::J $...{ hela livet. Som efter strejken 1980, då vi hade hel del...c: CJJ... q... :> $...{ :C'd :Q V V :C'd 0...c: V :> avhopp från Hamnarbetarförbundet. Det var de skraja..0 "O "O q......c: V... "O V ::J $...{ q...,.q u V som lämnade skutan. De starka stannade, och för min C'd en Q q $...{... <r:: 0 :>... C/) :(\j V s del så skulle de behöva slå ihjäl mig för att få bort mig från förbundet! en 4-; $...{ :Q..n H u CJJ 0 '""d 0 s :\d H :Q I s... C'd $...{ C'd C'd Cl-. \d s V Q) > 0 \d rj) LÄRDOM PÅ DJUPET Det syns på Sven att han bokstavligen menar vad han säger. Han kallar det lojalitet. Något som han lärde sig redan som liten pojke.. "' " - Pappa blev otroligt arg och ledsen om vi barn ljög :0 (.'.) "' :g z,i eller inte höll vad vi lovade. Han förklarade att det var,q z 00 att svika. Det där satte sig på djupet och jag förstår helt 0 "' j:: m '" och fullt vad han menade, och jag håller med honom. f- 00 (fj 0 0 "' Så mycket mer hann inte Sven lära sig av sin far. CL... X 0 m (0 Denne slet ont som plåtslagare till ringa förtjänst, och

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014

ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 ARVODES UTREDNINGEN BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 BAKGRUND På kongressen 2010 behandlades ett par motioner vilka tog upp frågan om fackliga företrädares arvoden och extra inkomster i samband med styrelseuppdrag.

Läs mer

En sann Taekwon-Do mästare

En sann Taekwon-Do mästare En sann Taekwon-Do mästare Master Per Andresen, 7 Dan Pionjär av TKD ITF i Europa. Ledare för en av världens största ITF organisationer, National Taekwon-Do Norway med drygt 6000 medlemmar. Huvudinstruktör

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Samorganisation Sundsvall

Samorganisation Sundsvall Samorganisation Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 PRO Alnö, PRO Attmar, PRO City Sundsvall, PRO Holm, Pro Indal, PRO Liden, PRO Matfors-Tuna PRO Njurunda, PRO Selånger, PRO Sköns Norra, PRO Sköns Södra,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook!

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook! Malmöavdelningen ETTAN nr 1 2014 Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5 I det här numret: Ordförande har ordet 2 Utbildningar 2 Inbjudan årsmöte 3 Löneöversynen är igång! 4 Medarbetarenkät 2014

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Februari 2014. Inledning. Pensions- och försäkringsinformation

Februari 2014. Inledning. Pensions- och försäkringsinformation Huvudartiklar: Februari 2014 Inledning Mystery shoppers Månadens kollektivavtalsfråga Årsmöte Vintern är i full gång med tillhörande snö, is och klassiska vinterproblem för järnvägen. När vi nu skriver

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

D E T N Y A P P P E N S I O N NU

D E T N Y A P P P E N S I O N NU DET NYA PP PENSION NU Pensionsvalet blir mer och mer upp till den enskilde. Det kräver förändringar och förnyelse även av pensionsbolagen. Nya vindar Nu ska plötsligt allt väljas. Inte bara elleverantör,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening

LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening LO-Facken i Kristianstads Socialdemokratiska Förening Årsberättelse 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Godkännande av dagordning 3. Val av 2 st justeringsmän tillika rösträknare 4. Val av ordförande till

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS

POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS ANDRA ÖPPNA ÅRSMÖTE I KVARTER KRONOBERG HÖRSALEN MOTIONER: Motion 5:1 ( Facklig organisation och stadgar ) - om misstroende mot förbundsordföranden Motion till polisföreningen

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer