Låg kunskap om jämställdhetsbonus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låg kunskap om jämställdhetsbonus"

Transkript

1 Social Insurance Report Låg kunskap om jämställdhetsbonus En enkätstudie 2013 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Hans Andersson

3 Förord Avdelningen för Analys och prognos på försäkringskassan producerar löpande statistik, prognoser och analyser för att bidra till ökad kunskap kring socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Som en del i detta görs även särskilda analysrapporter publicerade inom ramen för serien Socialförsäkringsrapport. I den här rapporten redovisas föräldrars kunskap om jämställdhetsbonusen och de regelförenklingar som trädde i kraft 1 januari Rapporten fyller en kunskapslucka eftersom tidigare kunskapsmätning om bonusen saknas. Resultaten diskuteras i relation till försäkringskassans information samt jämställdhetsbonusens ekonomiska incitament. Pappors uttag av föräldrapenning redovisas för barn födda innan och efter regelförenklingar trädde i kraft. Hans Andersson och Sten Olsson, båda analytiker på avdelningen för Analys och prognos, har gjort rapporten. Stockholm i februari 2014 Jan Larsson Verksamhetsområdeschef Avdelningen för analys och prognos

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 Förenklad jämställdhetsbonus... 8 Uppdraget att redovisa föräldrars kunskaper och bonusens effekter rapportens utgångsläge... 9 Information och incitament hur ska kunskap om bonusen tolkas? Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus och föräldrapenning Lönsamt att dela lika? Vilken betydelse har ekonomin för fördelningen av föräldrapenning? Låg kunskap om bonusens regler resultat av kunskapsmätningen Vad känner föräldrar till om jämställdhetsbonus? Kunskap om jämställdhetsbonus i jämförelse med föräldrapenning Föräldrars åsikter och påverkan av bonus Vilka informationskanaler väljer föräldrar? Har pappors uttag av föräldrapenning ökat sedan bonusen förenklades? Låg kunskap om jämställdhetsbonus slutsatser Bristande information eller bristande incitament? Bilaga 1. Jämställdhetsbonusens regler Bilaga 2. Urval, metod och genomförande Bilaga 3. Bortfall Bilaga 4. Beräkningar av familjeinkomster Bilaga 5. Redovisning av kunskapsfrågor Bilaga 6. Uttagsdata föräldrapenning Bilaga 7. Figurer och tabeller från resultatredovisningen Referenser... 57

5 Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag av regeringen att redovisa föräldrars kunskap om den förenklade jämställdhetsbonus som trädde i kraft 1 januari 2012 samt hur den påverkar föräldrars uttag av föräldrapenning. Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus med högst kronor per barn för de föräldrar med gemensam vårdnad som delar lika på föräldrapenningen. Mot bakgrund av att bonusen inte hade påvisbar effekt på uttaget enligt studier från 2010 och 2012, samt att bonusen kritiserades för komplicerade regler, infördes regelförenklingar En telefonenkätundersökning av nyblivna småbarnsföräldrar har genomförts. Pappors uttag av föräldrapenning redovisas för barn födda före och efter regelförenklingarna trädde i kraft. Resultaten i rapporten visar att majoriteten av föräldrar saknar tillräcklig kunskap om jämställdhetsbonusen för att till fullo veta vad de kan förvänta sig ekonomiskt samt hur och när bonus utbetalas. Flertalet föräldrar känner inte till de regelförenklingar om månatliga utbetalningar och slopat ansökningsförfarande som trädde i kraft Kunskapen om hur man ska fördela föräldrapenningen för att kvalificera sig för bonus är bitvis god, men det finns risk för missförstånd kring vilka dagar som genererar bonus. Majoriteten av föräldrar känner inte till att så kallade lägstanivådagar och dubbeldagar inte genererar jämställdhetsbonus. Kunskapsnivån är densamma oavsett förälderns kön, utbildning, inkomst, ålder, boendekommun och födelseland. Rapporten saknar underlag för att med säkerhet säga vad den låga kunskapsnivån beror på. En möjlig förklaring skulle kunna vara att bonusen inte skapar tillräckligt starka ekonomiska incitament och att detta medför ett svagt intresse att informera sig om den. Försäkringskassan tillhandahåller information om jämställdhetsbonusen, men den används inte till fullo. Dessutom finns det ingen skillnad i kunskapsnivå mellan de föräldrar som sade sig ha påverkats av bonusen att dela mer lika på föräldrapenningdagarna, jämfört med de som svarat att de inte har påverkats av bonusen. Pappors uttag av föräldrapenning har i jämförelse med tidigare år inte ökat för barn som är födda efter regelförenklingarna som trädde i kraft 1 januari Det går inte att fastställa någon effekt som bonusen har på pappors uttag eftersom en lämplig jämförelsegrupp saknas. Att pappors uttag inte har ökat ligger i linje med tidigare studier från 2010 och 2012 som visat att jämställdhetsbonusen dittills inte hade påverkat föräldrars fördelning av föräldrapenning. Samtida uttag av föräldrapenning, så kallade dubbeldagar har inte räknats med i föräldrapenninguttaget. Detta med anledning av att dubbeldagar inte är bonusgrundande. 5

6 Eftersom sambandet mellan bonusen och dess påverkan på föräldrarnas uttag av föräldrapenning inte går att fastställa, går det inte heller att avgöra om avsikterna i regeringens proposition (2007/08:93, Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform) har uppfyllts om att jämställdhetsbonusen ska uppmuntra föräldrar att dela mer lika på föräldrapenningen. 6

7 Summary The Government s appropriation directions for financial year 2013 tasked Försäkringskassan to report on the simplified gender equality bonus, which entered into force on 1 January 2012, and the ways that it had affected the use of parental benefit. Försäkringskassan conducted a phone survey of 1,182 people who had recently had children. Use of parental benefit by fathers is presented for children born both before and after the simplified regulations entered into force. The results of the survey indicate that most respondents knew too little about the bonus to fully assess its financial implications or to have a firm grasp of the payment procedure and frequency. Only a minority of the respondents were aware of the simplified regulations concerning monthly payment that entered into force in 2012, much less the fact that they no longer needed to go through an application process. While some respondents were knowledgeable about the rules for sharing parental benefit in order to qualify, they tended to misunderstand what kinds of days generate a bonus. A majority of respondents were unaware that minimum level days and double days do not generate a bonus. No correlation was found between a respondent s gender, educational level, income, age, municipality or native country and their familiarity with the bonus. If the bonus is going to serve the purpose for which it was intended and lead to equal sharing of parental benefit, both mothers and fathers will have to be aware of its existence and perceive its financial incentives as so attractive that they want to find out more about it. One possible reason for the lack of knowledge may be that the bonus does create insufficient financial incentives, so that parents are not particularly motivated to learn more about what it has to offer. The overall evidence suggests that Försäkringskassan provides parents with enough information about the bonus but that they do not take full advantage of it. The use of parental benefit (excluding double days) by fathers has not increased for children covered by the simplified regulations that entered into force on 1 January While there is no way of determining the impact of the bonus on the degree to which fathers have used parental benefit, the lack of increase is fully consistent with studies in 2010 and 2012 showing that it had not influenced allocation of the benefit between women and men. Given that no cause-effect relationship can be established between the bonus and use of parental benefit, Försäkringskassan cannot say whether the intention of the Government Bill (2007/08:93, Gender Equality Bonus: A Family Policy Reform) that women and men be encouraged to share the benefit equally has been realized. 7

8 Förenklad jämställdhetsbonus Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus i form av en skattereduktion med högst kronor per barn för de föräldrar med gemensam vårdnad som delar lika på föräldrapenningen. Bonus genereras när båda föräldrarna tagit ut mer än 60 dagar med föräldrapenning för barnet. Ju mer lika föräldrarna delar på föräldrapenningdagarna, desto högre blir bonusen. 1 Bonusen syftade i 2008 års version, till att uppmuntra föräldrar att i högre utsträckning dela på föräldrapenningdagarna. Avsikten var även att öka jämställdheten på arbetsmarknaden genom att stimulera den föräldern som tagit ut flest dagar att återgå i arbete. För att bli berättigad till bonus var därför den ena föräldern skyldig att styrka arbetsinkomst eller inkomst av studiemedel för samma tidsperioder som den andra föräldern tagit ut föräldrapenning. 2 Studier 2010 och 2012 visade att jämställdhetsbonusen dittills saknade effekt på fördelningen av föräldrapenningdagarna mellan föräldrar. Komplicerade regler och ett invecklat ansökningsförfarande ansågs som möjliga förklaringar till utebliven effekt. 3 Dessutom påpekades att andra faktorer såsom könsroller eller attityder på arbetsplatser som påverkar mammans och pappans fördelning av föräldrapenning, är så starka att bonusbeloppet är alltför lågt för att ha någon inverkan. 4 Förändringar av bonusen föreslogs: regelförenklingar, högre bonusbelopp samt att utbetalning bör ske i anslutning till att bonusdagarna uppstår. 5 Mot bakgrund av kritiken, infördes regelförenklingar från 1 januari Ansökningsförfarandet slopades och även kravet på arbetsinkomst eller inkomst av studier för den förälder som inte var föräldraledig. Detta möjliggjorde för bonusen att utbetalas automatiskt i anslutning till när bonusdagarna uppstår istället för via årlig skattereduktion. Maximal bonus per barn är som tidigare kronor. Till följd av att kravet på arbetsinkomst slopades, förändrades bonusens syfte till att stärka det gemensamma för Se bilaga 1 för jämställdhetsbonusens regelverk. Prop. 2007/08:93 och Prop. 2010/11: års lagförslag syftade till att stimulera den föräldern som tagit ut mest föräldrapenningdagar att återgå till arbetet, medan 2010 års lagförslag formulerar det i termer av att underlätta kvinnors återgång i arbete. Försäkringskassan 2010a. Inspektionen för socialförsäkringen Försäkringskassan 2010a. Prop. 2010/11:146. 8

9 äldraskapet genom ett jämnare fördelat uttag av föräldrapenning mellan föräldrarna. 7 Uppdraget att redovisa föräldrars kunskaper och bonusens effekter rapportens utgångsläge I regleringsbrevet för budgetåret 2013 anges att Försäkringskassan ska redovisa föräldrarnas kunskaper om den förenklade jämställdhetsbonus som trädde i kraft den 1 jan 2012 och hur den påverkar föräldrarnas uttag av föräldrapenning. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (socialdepartementet) senast den 24 februari Utgångsläget inför Försäkringskassans svar på detta uppdrag är följande: Tidigare kunskapsmätningar ägnade enbart åt jämställdhetsbonusen saknas. Däremot har en fråga om jämställdhetsbonus ställts i samband med kunskapsmätning 2010 om föräldrapenning. Endast 1 procent svarade rätt på frågan om jämställdhetsbonus. 8 I en studie 2010 riktad mot de föräldrar som avstod från att ansöka om bonusen, framkom att de uppfattade reglerna som komplicerade samt att en stor andel inte kände till att bonusen existerade. 9 Dessa studier ger en fingervisning om att kunskapen och kännedomen om jämställdhetsbonusen varit låg innan regelförenklingarna trädde i kraft. I den här rapporten kommer Försäkringskassan att redovisa föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen generellt samt de regelförenklingar som infördes En telefonenkätundersökning med småbarnsföräldrar har genomförts. Enkäten mäter kunskap om bonusens utformning och regler. Bortfallsredovisning finns i bilaga 3. Angående bonusens eventuella påverkan på föräldrars uttag, är de tidigare studierna från 2010 och 2012 baserade på föräldrapenninguttag omfattade av de tidigare reglerna vilket reser frågan om bonusen påverkat föräldrars uttag efter regelförenklingarna trädde i kraft 1 januari Bonusens påverkan på uttaget av föräldrapenning från och med 2012 kan dock inte fastställas vilket även Inspektionen för socialförsäkringen har Det ursprungliga syftet (Prop. 2007/08:93) att stimulera en snabbare återgång till arbetslivet under förutsättning en förälder är föräldraledig och den andra arbetar eller studerar med studiemedel, ändrades till att endast fokusera på fördelningen av föräldrapenningen som en indikator på hur ansvaret för föräldraskapet fördelas, påverkar förutsättningarna för en jämställd arbetslivskarriär (Prop. 2010/11:146). Frågan löd Hur skall föräldrarna fördela föräldrapenningdagarna mellan sig för att kunna ansöka om jämställdhetsbonus? Rätt svarsalternativ: Båda ska ta ut mer än 60 dagar var. Frågans formulering påverkade möjligtvis påverkade andelen korrekta svar. Hade frågan istället formulerats hur många dagar måste föräldrarna minst ta ut vardera för att kunna ansöka om bonus hade sannolikt fler svarat rätt (Försäkringskassan 2010a). 34 % av de föräldrar som av Försäkringskassans bedömdes vara berättigade till bonus under 2009, ansökte ej om bonusen (4 484 av föräldrar). 34 % svarade att de inte tagit del av någon information. 76 % svarade att de kände till bonusen ganska eller mycket dåligt (Försäkringskassan 2010c). 9

10 konstaterat i remissvar. 10 En orsak till detta är att regelförenklingarna omfattar uttag av föräldrapenning för barn födda även innan Till skillnad från då jämställdhetsbonusen lanserades 2008, kan en effekt före respektive efter reformens införande inte mätas. 12 Dessutom försvårar lanseringen av dubbeldagar som gäller från 1 januari 2012, möjligheten att belägga kausalt samband mellan förenklad jämställdhetsbonus och uttag av föräldrapenningdagar. 13 Utifrån dessa begränsade förutsättningar kommer denna rapport att redovisa uttag av föräldrapenning för barn födda innan respektive efter regelförenklingarna trädde i kraft för barn som uppnått 6, 12 och 18 månaders ålder. Det är viktigt att påpeka att oavsett om föräldrapenninguttaget för pappor ökat eller minskat under 2012 och 2013 i jämförelse med barn födda innan regelförenklingarna trädde i kraft, kan inga kausala samband beläggas. 10 Inspektionen för socialförsäkringen Den förenklade jämställdhetsbonusen omfattar barn födda efter 30 juni 2008 eller adopterade barn där föräldrarna fått barnet i sin vård efter 30 juni Den förenklade bonusen kan därför påverka uttaget av föräldrapenning även för dessa barn vilket gör att barn födda innan 1 jan 2012 inte kan användas som jämförelsegrupp. 12 Tidigare utvärderingar jämförde barn födda 2 veckor innan och efter reformens införande. Barn födda innan användes som jämförelsegrupp (Försäkringskassan 2010c, Inspektionen för socialförsäkringen 2012). 13 Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut upp till 30 dagar föräldrapenning för samma dagar och samma barn, s.k. dubbeldagar. De 60 reserverade föräldrapenningdagarna till vardera föräldern, kan inte tas ut som dubbeldagar, och dubbeldagarna är inte bonusgrundande. 10

11 Information och incitament hur ska kunskap om bonusen tolkas? Rapporten ska i första hand redovisa föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen men även ge förslag på möjliga förklaringar till resultaten. En utgångspunkt för att bonusen ska kunna påverka föräldrars uttag, är att föräldrar känner till den samt att bonusens ekonomiska incitament är tillräckligt starka. Den fortsatta rapporten kommer att besvara följande frågor: Vilken kunskap har föräldrar om jämställdhetsbonusen? Vilken information tillhandahåller Försäkringskassan om jämställdhetsbonus? Hur kan kunskapsnivån förklaras utifrån Försäkringskassans information och bonusens ekonomiska incitament? Har uttaget av föräldrapenning förändrats efter regelförenklingarnas införande? Rapporten har ingen avsikt att analysera ekonomins påverkan på uttaget, utan snarare att utifrån tidigare studier och några familjeekonomiska exempel, redovisa argument för och emot bärkraften i ekonomiska incitament. Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus och föräldrapenning I Försäkringskassans regleringsbrev för budgetåret 2013 slås fast att: Försäkringskassans information ska ge föräldrar goda kunskaper om föräldraförsäkringens regelverk och därmed skapa förutsättningar för valfrihet, ett jämställt föräldraskap och makt över livssituationen. 14 Jämställdhetsbonusen är formellt sett inte en socialförsäkringsförmån och tillhör därmed heller inte formellt föräldraförsäkringen. 15 Den behandlas dock som en del av föräldraförsäkringen, både organisatoriskt och informationsmässigt. Dessutom är jämställdhetsbonusen sammankopplad med föräldrapenningen. Detta innebär en begränsning i hur informationen kan utformas med tanke på att bonusen inte ansöks om, utan genereras av uttaget av föräldrapenningen. Information om jämställdhetsbonusen ges i första hand via Försäkringskassans webbplats tillsammans med information om föräldrapenning, bland annat via kassakollen, föräldraguiden, planeringsverktyget samt i 14 Mål Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 15 Jämställdhetsbonusen är ingen socialförsäkringsförmån och omfattas varken av reglerna om försäkringstillhörighet eller av EU-förordningarna 884/2001 och 1408/71 (Vägledning 2011:2, Version 2). Föräldraförsäkringen består av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning samt graviditetspenning. 11

12 utbildningsfilmer om föräldrapenning. Dessa tjänster har stegvis byggts ut och förbättrats sedan När bonusen trädde i kraft 2008, uppmärksammades detta genom kampanj i media, såväl i tryckt press och digital media. Ingen kampanj lanserades vid regelförenklingarna Informationen är utformad med ambitionen att blivande föräldrar ska ha kännedom om föräldrapenningen och jämställdhetsbonusen innan eller i nära anslutning till barnets födsel. Blivande mödrar som sänt in ett moderskapsintyg till Försäkringskassan får ett så kallat startbrev med information om vilka tjänster som finns på Försäkringskassans webbplats. Webbplatsen är Försäkringskassans primära informationskanal inom föräldraförsäkringen eftersom den bedöms matcha föräldrars behov. I Försäkringskassans kund- och kanalstrategi uppmärksammas att familjer med barn är grupper med mycket stora ärendevolymer samt att de använder internet och självbetjäningen i hög utsträckning. Strategin är därför att erbjuda dessa och kundgrupper med liknande behov möjlighet att sköta sina ärenden och kontakter via webbplatsens självbetjäningstjänster. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är hittills de mest utbyggda förmånerna på webbplatsens självbetjäning eftersom dessa ärenden i jämförelse med andra förmåner såsom sjukpenning och assistansersättning, är förhållandevis enkla och gruppen föräldrar har lågt servicebehov. En studie 2014 har bekräftat att denna strategi uppskattas av föräldrar då webbplatsen är förstahandsvalet av informationskanal samt att de ofta använder och ger goda betyg åt Försäkringskassans internettjänster. En studie från 2010 visar liknande resultat om att webbplatsen är den mest använda kanalen. Studien visar även att samtliga informationskanaler uppfattas som lättillgängliga eller mycket lättillgängliga förutom telefonkontakter med kundcenter. Nästan hälften av föräldrar anser dock att Försäkringskassans information inte är tillräcklig för att planera och fördela sin föräldraledighet. 17 En jämförelse mellan jämställdhetsbonus och föräldrapenning Att jämställdhetsbonusen är sammankopplad med föräldrapenningen har både för- och nackdelar. Nackdelen är att jämställdhetsbonusen inte utgör en egen kategori i exempelvis Försäkringskassans kund- och kanalstrategi samt studien från 2014 av de försäkrades val och omdömen om informationskanaler. På grund av detta saknas kunskap om vad de försäkrade specifikt anser om Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus. Fördelen att informationen om bonus ges integrerat med föräldrapenningen, är att bonusen kan jämföras mot föräldrapenning. Om kunskapsnivån för bonusen och föräldrapenningen eventuellt skiljer sig åt, ger detta en ledtråd om att kunskapsnivån sannolikt inte kan förklaras av Försäkringskassans information, utan snarare av andra orsaker. 16 Försäkringskassans kund- och kanalstrategi bygger på en kundsegmentering baserad på en enkätundersökning riktad mot personer. Segmenteringen syftar bl.a. till att ta reda på hur olika kundgrupper vill ha kontakt och vad de tycker om de kontakter de har. 17 Försäkringskassan 2010a, Försäkringskassan 2014, kommande. 12

13 Lönsamt att dela lika? Jämställdhetsbonusens syfte är att uppmuntra till ett förändrat beteende med ekonomiska incitament. Ett antagande är att de flesta familjer ska vinna ekonomiskt på att dela föräldrapenningen lika i jämförelse med ett snedfördelat uttag. 18 Som tidigare studier 2010, 2012 påpekat, är det oklart om bonusens ekonomiska incitament är tillräckliga för att påverka föräldrars fördelning av föräldrapenningen. Trots detta bör de antaganden som ligger bakom bonusen belysas med några exempel på det familjeekonomiska utfallet för ett genomsnittligt föräldrapar som får sitt första barn. Efter detta kommer tidigare studier av orsakerna till föräldrars fördelning av föräldrapenning att diskuteras. Mot bakgrund av att män vanligtvis har högre inkomst än kvinnor, antas föräldrar väga in familjeekonomin i fördelningen av föräldrapenning. 19 Enligt denna logik tar mamman ut merparten av föräldrapenningdagarna eftersom familjens inkomstbortfall då blir lägre års proposition till jämställdhetsbonusen exemplifierar med ett typfall där mannen och kvinnan har kronor respektive kronor i månadsinkomst och att familjeinkomsten inklusive bonus blir kronor högre de månader pappan stannar hemma jämfört med att kvinnan tar ut all föräldrapenning själv. Även 2011 års proposition till regelförenklingarna för jämställdhetsbonusen utgår från liknande antagande att det på grund av löneskillnaderna mellan föräldrarna, är för kostsamt att dela lika men att bonusen vanligtvis kompenserar detta inkomstbortfall. Det familjeekonomiska utfallet påverkas av mammans och pappans inkomster, både absolut sett och i relation till varandra, samt hur stor andel av föräldraledigheten som är betald och obetald. En studie från 2013 uppskattar den totala längden på föräldraledigheten till cirka 1,6 gånger längre under barnets första två år än vad dagarna av föräldrapenning visar. 20 Bakgrunden är att föräldrapenningen inte behöver tas ut 7 dagar per vecka samt gynnsamma regler för skydd av förälderns ersättningsnivåer. 21 Det familjeekonomiska utfallet påverkas slutligen även av föräldrarnas eventuella utfyllnadsavtal hos arbetsgivaren. Jämnt och ojämnt fördelat uttag av föräldrapenning några exempel Här följer några exempel på de familjeekonomiska utfallen för ett jämnt och ojämnt fördelat uttag av föräldrapenningen för förstagångsföräldrar som motsvarar riksgenomsnittet vad gäller föräldrars ålder vid första barnets 18 Prop. 2007/08:93, Prop. 2010/11: Riksförsäkringsverket 2003, Försäkringskassan 2010d föräldrar tillfrågades om total längd på föräldraledighet. Kvinnor är föräldralediga 459 dagar (15,3 månader) men tar ut 284 dagar (9,5 månader) föräldrapenning. Män är föräldralediga 113 dagar (3,8 månader) men tar ut 66 dagar (2,2 månader) föräldrapenning (Försäkringskassan 2013b). 21 Inspektionen för socialförsäkringen 2013, Försäkringskassan 2013b. 13

14 födsel, medianinkomst samt skattesats. Exemplen är begränsade till uttag under 1 års tid. Beräknat på ett föräldrapar som får sitt första barn när mamman och pappan är 29 respektive 31 år och där mammans och pappans månadsinkomst är respektive kronor och där båda föräldrarna tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan, blir familjeinkomsten efter skatt högre om föräldrarna under ett år tar ut föräldrapenningen under 6 månader var istället för att pappan tar 2 månader och mamman 10 månader föräldrapenning. 22 I tabell 1 framgår att familjens nettoinkomst per år blir cirka kronor högre utan bonus och cirka kronor högre med bonus vid ett jämnt fördelat uttag. Tvärt emot antagandet om att familjeinkomsten blir lägre om familjen delar lika, så blir familjeinkomsten högre. Och bonusen tillkommer på kronor. Eftersom antal dagar föräldrapenning per vecka påverkar utfallet, följer här samma exempel men nu beräknat på 5 dagar per vecka. Eftersom 5 dagars uttag per vecka är vanligare än 7 dagars uttag per vecka, avspeglar detta exempel i högre utsträckning de faktiska omständigheterna för många föräldrar. 23 Familjeinkomsten blir cirka 100 kronor lägre utan bonus och cirka kronor högre med bonus vid ett jämnt fördelat uttag jämfört mot ett ojämnt fördelat uttag. I detta fall stämmer tidigare antaganden om att familjeinkomsten blir lägre om föräldrarna delar lika på föräldrapenningen om bonusen inte räknas med. Bonusen kompenserar dock mer än hela inkomstbortfallet och genererar en högre familjeinkomst. Om pappan och mamman istället har månadsinkomster på respektive kronor blir familjens nettoinkomst vid lika uttag cirka kronor lägre vid 7 dagars uttag per vecka utan bonus och högre med bonus. Vid 5 dagars uttag per vecka blir familjeinkomsten cirka kronor lägre utan bonus och cirka 400 kronor lägre med bonus. När skillnaden i inkomst mellan föräldrarna ökar, leder ett jämnt fördelat uttag till en lägre familjeinkomst vilket bekräftar antagandet om att familjen tjänar ekonomiskt på att den med lägre inkomst tar ut merparten av föräldrapenningen. Vid uttag om 5 dagar per vecka kompenserar bonusen inte längre hela inkomstbortfallet vid lika uttag eftersom den totala familjeinkomsten med bonusen inräknad, blir 400 kronor lägre. 22 Medianinkomsten baserar på inkomst av arbete och faktiskt arbetstid, ej omräknad till heltid. Exemplen är beräknade med beräkningsverktyget på skatteverkets webbsida. Den genomsnittliga skattesatsen i Sverige är 32,88 % vilket inkluderar den genomsnittliga kommunalskatten 31,6 %, avgift till Svenska kyrkan 1,0 % samt begravningsavgift 0,22 %. Skatteuppgifter avser 2012 (Skatteverket). Avgift till Svenska kyrkan inkluderas i beräkningen eftersom 67,5 % av Svenska medborgare är medlemmar 2012 (Svenska kyrkan). 23 Inspektionen för socialförsäkringen

15 Tabell 1 Familjeinkomst Familjeinkomst netto/år Skillnad Bonus Totalt Hon , han dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån Hon , han dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån Dessa exempel ger en fingervisning om att bonusen kan kompensera inkomstbortfall så länge inkomstskillnaderna mellan föräldrarna inte blir för stora. I de fall där föräldrarna har exakt samma inkomst, är ekonomiska förtjänsten störst eftersom familjeinkomsten utan bonus blir densamma oavsett vem av föräldrarna som är föräldraledig. Bonusen blir i dessa fall en ren ekonomisk förtjänst. Föräldrarnas inkomstnivå har möjligtvis också betydelse. Familjer med höga inkomster har större ekonomiskt utrymme i jämförelse med föräldrar med låga inkomster, att fördela föräldrapenningen på ett sätt som inte maximerar familjeinkomsten. Fortsatta beräkningar av familjeekonomiska utfall med samtliga kombinationer av uttag per vecka, utfyllnadsavtal samt storlek på föräldrarnas inkomster behövs för att närmare beskriva de ekonomiska utfallen och dess brytpunkter. Det kan emellertid ifrågasättas om föräldrar känner till de familjeekonomiska konsekvenserna av sitt uttag, och om detta har någon betydelse för hur de väljer att fördela föräldrapenningen. Vilken betydelse har ekonomin för fördelningen av föräldrapenning? Fördelningen av föräldrapenning är en komplex fråga som rymmer mer än ekonomiska utfall huruvida bonusen kompenserar ett jämnt fördelat uttag av föräldrapenningen eller inte. Som tidigare studie 2012 påpekat, måste ekonomiska incitament vägas mot övriga motiv till att föräldrar fördelar merparten av föräldrapenningdagarna på mamman. I detta sammanhang bör skillnaden mot tidigare reformer uppmärksammas. För att skynda på utvecklingen mot ett jämställt uttag reserverades 30 dagar med föräldrapenning för vardera föräldern 1995, vilket utökades till 60 dagar Båda reformerna ökade mäns uttag av 15

16 föräldrapenningdagar. 24 Jämställdhetsbonusen är däremot valfri vilket ligger i linje med familjepolitiska ambitioner om ökad valfrihet för föräldrar. 25 Valfriheten ställer emellertid krav på att bonusen skapar incitament starka nog att påverka föräldrars fördelning eftersom den konkurrerar med övriga orsaker som påverkar mammans och pappans fördelning av föräldrapenningen. Påverkar ekonomiska motiv fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrar? En studie från 2013 av föräldrars par egenskapers 26 betydelse för jämställt uttag av föräldrapenning, har visat att könstillhörigheten är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig. En mamma tar alltså inte ut fler föräldrapenningdagar än pappan p.g.a. hennes lägre inkomst, utan p.g.a. att hon är kvinna. Studiens resultat visar bland annat att sannolikheten för ett jämställt uttag ökar om föräldrarna är jämbördiga i ålder, utbildningsnivå och inkomst oavsett inkomstnivå. I en studie från 2003 där föräldrar tillfrågats, anges dock ekonomin som ett av de tyngst vägande motiven till att mamman tar ut merparten av föräldrapenningdagarna. 27 Detta bygger på ett antagande hos föräldrar att inkomstbortfallet då blir lägre. Att ovan nämnda studier visar olika resultat, bottnar i skilda metoder och data. Resultat från enkätstudier baseras på informanters svar och kan ha en mängd orsaker. Enkätsvar är alltid färgade eftersom den svarande påverkas av rådande normer kring jämställdhet och fördelning av föräldrapenning. Det är möjligt att den som intervjuas vill rationalisera sina val och ange motiv som är legitima. Med hjälp av data på uttaget av föräldrapenning kan däremot bakgrundsvariablernas (kön, utbildning, inkomst etc.) samvariation med uttaget isoleras och mätas vilket ger ett underlag för att uttala sig om ett statistiskt säkerställt samband mellan exempelvis könstillhörighet, inkomst, utbildning och uttag av föräldrapenningdagar. 24 Mäns uttag ökade med 10 dagar på sjukpenningnivå efter 1995 års reform och med 6,3 dagar på sjukpenningnivå efter 2002 års reform. Föräldrar till barn födda 2 veckor innan respektive efter reformernas ikraftträdande jämfördes (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). 25 Prop. 2007/08: Par egenskaper innebär att föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå, ålder m.m. sätts i relation till den andra föräldern % av tillfrågade mammor, samt 29 % av tillfrågade pappor angav ekonomin som motiv till vald fördelning av föräldrapenning. Övriga motiv för mammor var önskan att vara hemma större delen av föräldraledigheten (27 %), annan orsak såsom amning (19 %), pappans svårigheter att kombinera arbete och föräldraledighet (18 %). Övriga motiv för pappor var annan orsak inklusive amning (22 %), svårigheter att kombinera arbete och föräldraledighet (21 %), mamman önskade ta ut merparten (14 %) (Riksförsäkringsverket 2003). 16

17 Låg kunskap om bonusens regler resultat av kunskapsmätningen För att mäta föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen har småbarnsföräldrar besvarat en telefonenkätundersökning med bland annat 4 frågor och 6 påståenden om jämställdhetsbonus (dessa benämns frågor hädanefter). På samtliga frågor har svarsalternativen lästs upp för föräldern. De två första frågorna har fyra svarsalternativ, resterande har två alternativ. Frågorna syftar till att fånga in det föräldrar bör känna till om bonusen såsom beloppet samt förutsättningarna för att kvalificera sig till den. Två av frågorna berör regelförenklingarna 2012, slopat ansökningsförfarande samt månatlig utbetalning. Resterande frågor handlar om jämställdhetsbonusen generellt, detta med anledning av tidigare kunskapsmätning saknas. Kunskapsmätningen innehåller även 3 frågor om föräldrapenningen. Se bilaga 2 för beskrivning av urval. Förutom kunskapsmätningen har föräldrar även tillfrågats om sina åsikter om bonusen och dess effekter samt på vilket eller vilka sätt de tagit del av information från Försäkringskassan och vad de tycker om den. Resultaten från kunskapsmätningen presenteras först, följt av åsikter om bonusen avslutat med informationskanaler. Vad känner föräldrar till om jämställdhetsbonus? I tabell 2 nedan redovisas fyra frågor som berör jämställdhetsbonusens belopp och utbetalning. Föräldrars kunskapsnivå är låg. 1/3 känner till maximalt bonusbelopp och 15 procent av mammorna och 20 procent av papporna känner till bonusbeloppet per dag. Färre än hälften känner till att bonusen inte behöver ansökas om och mindre än en tredjedel känner till att bonusen betalas ut månatligen. Majoriteten av föräldrar känner därmed inte till regelförenklingarna som trädde i kraft Det finns ingen skillnad i andelen pappor och mammor med korrekta svar förutom på frågan om bonusbeloppet där det finns en statistiskt säkerställd skillnad. 17

18 Tabell 2 Andel rätta svar (%). Rätta svar inom parentes. N = 1182 Fråga Pappor Mammor Totalt Känner du till hur stor bonus föräldrarna kan få tillsammans, som mest per barn? ( kr) Känner du till hur stor bonusen är per dag, räknat på båda föräldrarna tillsammans? (100 kr) Känner du till vad du måste göra för att få bonusen utbetald? (Ingen ansökan behövs) Känner du till hur ofta bonusen betalas ut? (Månatligen) Statistiskt säkerställda skillnader mellan pappor och mammor på 5 %-nivå är kursiverade (T-test av genomsnittsvärden). Frågorna i tabell 3 nedan berör villkoren för att kvalificera sig för bonus. 75 procent av föräldrar känner till att de måste ta ut fler än 60 dagar var för att få bonus samt att bonusen blir högre ju jämnare föräldrapenningdagarna fördelas. Det finns dock en risk att föräldrar trots detta planerar fördelningen av föräldrapenning felaktigt. Detta med anledning av att de flesta föräldrar inte känner till att lägstanivå- och dubbeldagar inte genererar bonus. Flertalet föräldrar känner dessutom inte till att jämställdhetsbonus endast gäller barn med gemensam vårdnad. Något fler än hälften kände till att bonus genereras även om föräldrapenningdagarna inte tas ut under samma år. Resultaten för de 10 kunskapsfrågorna visar att flertalet föräldrar saknar tillräcklig kunskap om jämställdhetsbonusen för att till fullo veta vad de kan förvänta sig ekonomiskt samt hur och när bonus utbetalas. Kunskapen om hur föräldrar ska fördela föräldrapenningen mellan varandra för att kvalificera sig för bonus är bitvis god, men överlag finns risk för missförstånd, framförallt kring lägstanivådagar och i viss mån dubbeldagar och uttag fördelat över flera år. Tabell 3 Andel rätta svar (%). Rätta svar inom parentes. N = 1182 Påstående sant eller falskt Pappor Mammor Totalt Endast föräldrar med gemensam vårdnad om barnet kan få bonus. (Sant) Föräldrarna måste ta ut fler än 60 föräldradagar var för att få bonus. (Sant) Båda föräldrarna måste ta ut föräldradagar under samma år för att få bonus. (Falskt) Ju mer lika föräldrarna delar på föräldradagarna, desto större blir bonusen. (Sant) Uttag av lägstanivådagar, d.v.s. dagar som ger ett belopp på 180 kr per dag, ger bonus på samma sätt som övriga föräldradagar. (Falskt) Föräldradagar som tas ut av båda föräldrarna samtidigt, så kallade dubbeldagar, ger bonus på samma sätt som övriga föräldradagar. (Falskt) Skillnader mellan pappor och mammor är inte statistiskt signifikanta på 5 %-nivå (T-test av genomsnittsvärden). 18

19 I figur 1 nedan framgår att mammor svarade rätt i genomsnitt på 4,4 frågor, pappor svarade rätt i genomsnitt på 4,6 frågor. Skillnaden på 0,2 rätta svar är inte statistiskt signifikant. Över 50 procent av föräldrarnas resultat är samlade mellan 4 till 6 rätta svar varav 5 rätta svar är det vanligaste resultatet. Pappornas och mammornas rätta svar är något olika fördelade där en något högre andel pappor har 0 rätt samt 5 10 rätta svar. I genomsnitt svarade samtliga föräldrar rätt på 4,5 frågor. Föräldrars kön, utbildning, inkomst, ålder, födelseland samt boendekommun har en mycket begränsad påverkan på resultatet. Samtliga grupper utom de med grundskoleutbildning och boende i glesbygdskommun avviker högst 0,1 rätta svar från genomsnittet på 4,5 rätta svar. Resultaten visar att det inte finns några statistiskt säkerställda skillnader i föräldrars kunskapsnivå utifrån nämnda bakgrundsfaktorer (Se bilaga 7, figur 1). Figur 1 Antal korrekta svar. N = 1182 Gissning eller kunskap föräldrars kännedom om bonusen innan kunskapsmätningen Det finns en fara i att ställa frågor med endast två svarsalternativ. Risken finns att föräldrar gissar sig till svaren på samtliga frågor, vilket i denna kunskapsmätning skulle ge ett förväntat resultat på 4,5 rätta svar. 28 För att utesluta att föräldrar gissat svaren, tillfrågades de hur väl de kände till bonusen före denna intervju vilket sedan jämfördes mot antal rätta svar på kunskapsmätningen. I figur 2 framgår att 18 procent av föräldrar aldrig hört talas om bonusen och 25 procent endast kände till den till namnet. 45 procent kände till den litegrann. Cirka 10 procent svarade att de kände till den ganska väl och 1 procent av föräldrar kände till den mycket väl frågor med 50 % sannolikhet samt 2 frågor med 25 % sannolikhet att gissa rätt. 19

20 Figur 2 Hur väl kände du till bonusen före denna intervju? N =1182 Föräldrars resultat överensstämmer i grova drag med den egna uppfattningen om hur väl de kände till bonusen. Resultaten i tabell 4 visar att de som sade sig känna till bonusen mycket väl hade 7,2 rätta svar i en fallande trend ner till de som aldrig hade hört talas om den med 2,7 rätta svar. Resultaten styrker därmed att enkäten mäter kunskap snarare än att föräldrar gissat sig till svaren. Skillnader i medelvärdet för de som kände till den mycket väl och ganska väl är inte statistiskt signifikant med anledning av att endast 11 föräldrar svarat att de kände till den mycket väl. Föräldrars skattning av den egna kunskapen om bonusen har använts som filter för fyra stycken av de återstående frågorna. Endast de som svarade att de kände till den lite, ganska eller mycket väl har svarat på fråga knutet till figur 4 7. Tabell 4 Hur väl kände du till bonusen före denna intervju? N = 1182 Antal rätta svar Andel (%) föräldrar Aldrig hört talas om den 2,7 18 Kände till den men bara till namnet 3,7 25 Kände till den lite 5,1 45 Kände till den ganska väl 6,5 10 Kände till den mycket väl 7,2 1 Totalt 4,5 100 Statistiskt säkerställda skillnader på 5 %-nivå är kursiverade (variansanalys av genomsnittsvärden). Kunskap om jämställdhetsbonus i jämförelse med föräldrapenning Jämställdhetsbonusen är som tidigare påpekats, sammankopplad med föräldrapenningen och dess regelverk. Det är därför relevant att jämföra kunskapsnivån mellan föräldrapenning och jämställdhetsbonus för att få ett riktmärke för vilken kunskapsnivå som är rimlig. 20

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet Moderatorn har ordet Dagens hålltider: 14.00 14.55 Informationspass 14.55 15.00 kort paus inför pass II 14.55 16 00 paneldiskussion Första passet: 1. Inledning. Jan Andersson chef för Barn och Familj har

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-08 005506-2012 1 (51) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 6 Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret? Att bli förälder förändrar livet. Mammor och pappor möter helt olika utmaningar i föräldraskapet, eftersom förväntningarna på deras roller skiljer sig åt. Men vilka möjligheter finns för att dela lika?

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen

Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen Social Insurance Report Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen Resultat från en enkätundersökning hösten 2009 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU10 Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:93 Jämställdhetsbonus en

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering Social Insurance Report Jämställdhets bonusen en effektutvärdering ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Jan Almqvist 010-116 94 62 jan.almqvist@forsakringskassan.se

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (32) Jämställdhetsbonusen - en effektutvärdering Inledning Föräldraförsäkringen var när den infördes 1974 den första i världen som gav både mammor och pappor rätt till individuellt inkomstrelaterad föräldrapenning.

Läs mer

Socialförsäkringsrapport 2012:9. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574

Socialförsäkringsrapport 2012:9. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574 Social Insurance Report Föräldrapenning Analys av användandet 1974 2011 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofie Cedstrand 010-116 22 36 sofie.cedstrand@forsakringskassan.se

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Rapporten Kids och Karriär publicerades första gången av Civilingenjörsförbundet (CF) 2005-02-11.

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2356 av Johan Forssell m.fl. (M) Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget 2012-06-18 005506-2012 1 (50) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget - Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag för 2012 Postadress

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Jämställdhetsbonus 2014 SO0212

Jämställdhetsbonus 2014 SO0212 2015-01-20 1(8) Jämställdhetsbonus 2014 SO0212 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla?

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Välkommen till seminariet Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla? Niklas Löfgren & Monica Petersson @fk_media @familje_ekonomi #fkalmedalen @pensionsmynd @monicapension #svpension Sid 1 Månad

Läs mer

Vägledning 2011:2 Version 3. Jämställdhetsbonus. Gäller för föräldrapenning som tas ut från den 1 januari 2012

Vägledning 2011:2 Version 3. Jämställdhetsbonus. Gäller för föräldrapenning som tas ut från den 1 januari 2012 Jämställdhetsbonus Gäller för föräldrapenning som tas ut från den 1 januari 2012 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Arbetsgivares syn på föräldraledighet Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Bakgrund och syfte Attitydundersökning för att kartlägga arbetsgivares inställning till de anställdas föräldraledighet

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

En mer jämställd föräldrapenning

En mer jämställd föräldrapenning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU5 En mer jämställd föräldrapenning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:124 En mer jämställd föräldrapenning,

Läs mer

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN!

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! FÖR EN LEVANDE OCH LÄRAKTIG SOCIALISM Jenny Tedjeza DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN! Strukturerna måste brytas. KOMMUN STISKA PART I ET SKRIFTSERIE FRÅN KOMMUNISTISKA PARTIET 005 UTGIVEN 2015 Jenny Tedjeza DELA

Läs mer

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Maj 2008 Innehåll Förord 3 Bakgrund 4 Över 30 procent av kommunerna har redan beslutat införa vårdnadsbidrag 5 Vårdnadsbidraget i Stockholms stad 7

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön

Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Working Papers in Social Insurance 2009:3 Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Parental leave benefits and employers additional

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Vägledning 2009:3 Version 4. Jämställdhetsbonus

Vägledning 2009:3 Version 4. Jämställdhetsbonus Jämställdhetsbonus Gäller för föräldrapenning som tas ut före den 1 januari 2012 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen.

Läs mer

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken Föräldraledighet Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen Kollektivavtalet Bidrag från banken Uttag av föräldraledighet utan ersättning Som hel ledighet till dess barnet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Förbättringar inom familjepolitiken

Förbättringar inom familjepolitiken Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU4 Förbättringar inom familjepolitiken Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2010/11: 146 Förbättringar inom familjepolitiken

Läs mer

Socialförsäkringsrapport 2011:13. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Båda föräldrarnas försäkring? ISSN 1654-8574

Socialförsäkringsrapport 2011:13. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Båda föräldrarnas försäkring? ISSN 1654-8574 Social Insurance Report Föräldrapenning Båda föräldrarnas försäkring? ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Niklas Löfgren 010-116 96 04 niklas.lofgren@forsakringskassan.se

Läs mer

Extra ersättningar vid föräldraledighet

Extra ersättningar vid föräldraledighet Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Josepha Lindblom Sociologiska Institutionen Examensarbete inom studieprogrammet med inriktning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer

Slopad jämställdhetsbonus

Slopad jämställdhetsbonus Ds 2015:55 Slopad jämställdhetsbonus Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:93

Regeringens proposition 2007/08:93 Regeringens proposition 2007/08:93 Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Prop. 2007/08:93 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2013 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 30 december

Läs mer

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning

Läs mer

Föräldraskap och sjukskrivning

Föräldraskap och sjukskrivning Föräldraskap och sjukskrivning Margaretha Voss och Ulrik Lidwall Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos och Karolinska Institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Forskarseminarium i Umeå,

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Förbättringar inom familjepolitiken

Förbättringar inom familjepolitiken Ds 2011:9 Förbättringar inom familjepolitiken Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Vägen till den digitala myndigheten

Vägen till den digitala myndigheten Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage, Verksamhetsområdeschef Försäkringskassan Juni 2012 Sida 1 Försäkringskassan i korthet Administrerar socialförsäkringen Omfattar > 200 miljarder kr årligen...

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förtydligande i föräldraledighetslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Elisabeth Svantesson Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform

Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Lagrådsremiss Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 februari 2008 Maria Larsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1

REDOVISAR. Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet. Redovisar 2000:1 REDOVISAR Redovisar 2000:1 Båda blir bäst Attityden till delad föräldraledighet I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Spelade pappamånaden någon roll?

Spelade pappamånaden någon roll? ANALYSERAR 2002:14 Spelade pappamånaden någon roll? pappornas uttag av föräldrapenning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd Föräldrapenning, pappornas uttag av dagar, fakta och analys Ilija Batljan Siv Tillander Sara Örnhall Ljungh Magnus Sjöström April 2004 Socialdepartementet Förord Denna rapport har tagits fram med syfte

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer