Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION. 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET

Transkript

1 Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Rektor fotograferad av David Einar/Linkin AB. Tryckt på LTAB maj 2015.

3 INNEHÅLL Rektors förord... 4 Programordning... 6 Musik under ceremonien...7 Processionsordning PROFESSORSINSTALLATION Medicinska fakulteten, installandi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, installandi Tekniska fakulteten, installandi Universitetets förtjänstmedalj...38 DOKTORSPROMOTION Medicinska fakulteten, promovendi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, promovendi Tekniska högskolan, promovendi Om ceremonierna Foreword by the Vice-Chancellor...86 The Commencement Ceremony at Linköping University... 88

4 Välkommen till vårens installations- och promotionshögtid 2015 Linköpings högskola fick 1975 universitetsstatus och vi firar därmed i år 40 år som universitet. Linköpings universitet är idag ett komplett universitet med utbildningar och forskning inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som medicin, hälsovetenskap, teknik, naturvetenskap och utbildningsvetenskap. Redan från starten var nytänkande ett signum. Det handlade om nya typer av utbildningar och ny pedagogik, om nya forskningsområden och samverkan mellan forskningsområden. Till detta fanns också en insikt om att samverkan med det omgivande samhället kunde bidra till en positiv utveckling. Som 40-årigt universitet installerar vi idag 25 professorer och promoverar 7 hedersdoktorer och 89 doktorer. Jag vill hälsa er nya professorer och hedersdoktorer varmt välkomna och hjärtligt gratulera er nya doktorer. Må detta bli en glädjens fest! Det är en mycket gammal akademisk tradition att med en särskild ceremoni uppmärksamma och fira dem som avlagt doktorsexamen. Fakulteterna promoverar,»för fram«, sina nya doktorer. Det är också brukligt att fakulteterna hedrar personer som varit särskilt viktiga för fakultetens verksamhet genom att utse dem till sina hedersdoktorer. Att installera och hälsa universitetets nya professorer välkomna är ytterligare en akademisk tradition med gamla anor. Vid Linköpings universitet förs dessa ceremonier samman i en gemensam installations- och promotionshögtid och i dag firar vi i ordningen den 46:e akademiska högtiden. En dag som denna är således en dag av stor glädje. Som rektor är jag mycket stolt över att få leda ett universitet där det bedrivs så mycket passionerat kunskapsarbete och så mycket excellent forskning. Ni som sitter på scenen representerar tillsammans ett brett spektrum av mänskligt vetande och nyfikenhet och exemplifierar också den bredd av ämnen och forskningsansatser som ryms vid vårt universitet. I dag är det allmänt accepterat att högre utbildning och forskning tillhör de mest kraftfulla instrumenten för en god utveckling och en hållbar framtid. Detta gäller både globalt och lokalt 4

5 och har lett till en omfattande internationell tillväxt av universitet och, inte minst, till en stor rörlighet bland både forskare och studenter. Det är med glädje jag kan konstatera att ni på scenen tillsammans har en bred internationell erfarenhet. Internationalisering är en förutsättning för kreativa och framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer och det är genom internationalisering som vi kan bidra till att utveckla en bättre värld. Välkomna, ni nya professorer. Våra förväntningar på er är stora och jag hoppas också att ni har stora förväntningar på Linköpings universitet. Ni utgör en viktig del av vår framtid och det är min förhoppning att ni ska känna er stimulerade och inspirerade av att verka i en kultur präglad av öppenhet och förmåga till gränsöverskridande samarbeten. Som rektor är det också min stora glädje att varmt få välkomna årets hedersdoktorer. Era insatser, i form av forskningsmässiga samarbeten eller insatser för utveckling av samhället eller universitetet, har varit av stor vikt för vårt universitet. Vi är stolta och glada över att få utse er till våra hedersdoktorer. Mina varmaste gratulationer till er, ni nyblivna doktorer, som i dag efter fullgjorda prov erhåller insignierna på att ni avlagt den högsta examen man kan avlägga i Sverige. Er formella utbildning är avslutad, men inte ert lärande, det är en livslång process. En del av er kommer att fortsätta inom akademien, vid LiU eller vid andra universitet och forskningsinstitutioner, några av er kommer att välja en yrkeskarriär inom näringsliv och offentlig sektor. Oavsett vilket är jag övertygad om att ni med ert kunnande och er vetenskapliga träning kommer att bidra till den kunskapstillväxt och den kritiska analys som samhället så väl behöver. Avslutningsvis vill jag till er, dagens huvudpersoner, och till alla er andra gäster säga: Varmt välkomna till vår akademiska högtid detta är en glädjens dag! Helen Dannetun rektor 5

6 PROGRAMORDNING VID PROFESSORSINSTALLATION OCH DOKTORSPROMOTION Inauguration of Professors and Conferment of Doctors procession Inledning av rektor Helen Dannetun Introduction by Vice Chancellor Helen Dannetun Professorsinstallation Inauguration of Professors Musik Music Övermarskalkens inledning Introduction by the Grand Marshall Medicinska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Health Sciences Musik Music Filosofiska fakultetens och Utbildningsvetenskaps promotion Conferment at the Institute of Arts and Sciences and the Institute of Education Sciences Musik Music Tekniska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Technology procession 6

7 MUSIK UNDER CEREMONIEN Daniel Nelson (f. 1965) Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. PROCESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och ingångsmusik MUSIK UNDER CEREMONIN Darius Milhaud ( ) Ile-de-France ur Suite Francaise op 248 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 1 Livet Dmitrij Sjostakovitj ( ) Flourish and Dance Music ur Hamlet op 32a Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 2 Tanken Lars-Erik Larsson ( ) Sicilienne ur En vintersaga op. 19 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 3 Naturen RECESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och utgångsmusik MEDVERKANDE Linköpings Akademiska Orkester Dirigent: bitr director musices Merete Ellegaard 7

8 Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. Musikhistorien visar att klassisk musik oftast hade ett funktionellt syfte förr i tiden, vanligen som en del av gudtjänsten eller för att beledsaga och förhöja värdsliga ceremonier. Det var först under romantiken som musikaliska stycken började ses som självständiga konstverk som kunde upplevas och beundras utan att vara en del av något annat. Att få en beställning på bruksmusik som ska användas i en promotionsceremoni är därför relativt ovanligt. Det är som att göra ett hopp i historien till en gren som på något vis bröts av, där det förflutna måste smälta samman med nutid. Det spännande med ett sådant verk är utmaningen att skapa musik som uppfyller alla funktionella krav utan att jag behöver göra avkall på min, mer moderna, integritet som tonsättare. Spänningen ligger i att förena dåtid och nutid och med det som grund skapa min version av framtiden. Daniel Nelson Daniel Nelson (f.1965) är en av Sveriges ledande tonsättare. Hans verk spelas ofta av stora orkestrar runt om i Skandinavien, vid festivaler och på konsertestrader världen över. Hans Metallëphônic (2002) för tuba och orkester har framförts mer än fyrtio gånger av orkestrar över hela världen och hans orkester fanfar Force of a Rainbow har spelats i televisionen många gånger. Hans första opera, Stolthet och fördom, hade premiär på Vadstena akademien 2011 med stort bifall såväl från kritikerkåren som av den entusiastiska publiken. 8

9 KOMPOSITÖR Daniel Nelson Tonsättare Jubileumsmusik was commissioned by Linköpings University in commemoration of their 40th anniversary. A brief survey of music history would show us that classical music was once upon a time most commonly used with a functional purpose; often part of religious services, or used to accompany and enhance secular ceremonies. This all changed during the romantic era when pieces of music started to be viewed as autonomous works of art, to be experienced and admired for themselves and not within the context of an external event. Today, a commission for functional music to accompany a graduation ceremony is, thus, quite unusual. It is like picking up the threads of a music history which somehow got broken; a type of jump in time, where the past needs to amalgamate with the present day. The fun of writing such a work is the challenge of creating music which satisfies the designated functional purpose, but which does not compromise my more modern artistic integrity. The thrill of writing such a work is uniting the past and the present to form a possible future. Daniel Nelson Daniel Nelson (b. 1965) is a leading Swedish composer. His works have frequently been played by major orchestras in Scandinavia, and at festivals and concerts around the world. His Metallëphônic (2002) for tuba and orchestra has been performed more than forty times by orchestras all over the world and his orchestral fanfare Force of a Rainbow has been televised several times. In 2011 his first opera, Pride and Prejudice, was premiered at the Vadstena-Academy summer opera festival to great critical acclaim as well as an enthusiastic audience response. 9

10 PROCESSIONSORDNING 1. Studentövermarskalkar 2. Ceremonimästare och övermarskalk 3. Fanborg 4. Medicinska fakulteten* 5. Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap* 6. Tekniska fakulteten* 7. Hedersgäster 8. Prorektorer 9. Rektor * Inom respektive fakultet är ordningen i. Cursor ii. Promovendi iii. Installandi iv. Lärare v. Promotor vi. Kårordförande vii. Prodekan viii. Dekan universitetets ceremonimästare Karin Lohm universitetets övermarskalk Gabriella Ahlbert studenternas övermarskalkar Anna Asratian och Sebastian Jarl 10

11 PROFESSORSINSTALLATION VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 11

12 Martin Ball Professor i logopedi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1951 i Wales. BA och PhD vid University of Wales, MA vid University of Essex. Nyligen fick han ta emot utmärkelsen Doctor of Letters från Bangor University Wales. Han har innehaft forskartjänster i tal- och språkpatologi vid universitet i Wales, Irland och Usa. Martin Balls huvudsakliga forskningsintressen är störningar i tal och språk. Han har undersökt talsvårigheter både hos barn och vuxna i samband med förvärvade neurologiska problem. I synnerhet har han arbetat med att förbättra beskrivningen av talstörningar genom att utveckla ett transkriptionssystem och teknisk utrustning som kan avbilda talprocessen. Ett annat intresseområde handlar om hur teorier om talets organisation i språk kan orsaka olika mönster av talstörningar, ett ämne han just nu skriver en bok om. I ett pågående projekt samarbetar Martin Ball med kolleger inom forskningsfältet för att ta fram grammatiska analyser för en rad olika språk. Den först publicerade boken från 2012 omfattar tolv språk. Ytterligare ett dussin språk täcks in i nästa volym som kommer under 2015 och den tredje och sista är planerad att ges ut Professor Ball har även gått i täten med att applicera kunskap från sociolingvistiken (samspelet mellan språk och samhälle) på tal- och språkpatologin. Nyligen har han fått finansiering för att med kolleger vid LiU och internationella partner starta en flerspråkig databas över talsvårigheter, vilken kommer att bli användbar för forskare, studenter och språk- och talpatologer. Martin Ball är medredaktör i två internationella tidskrifter och tre bokserier och har själv en bred publikationslista i tidskrifter och böcker. Han har talat vid konferenser i många länder och i flera år varit ordförande i The International Clinical Phonetics & Linguistics Association. Han har utvalts som Fellow of the Royal Society of Arts, The Learned Society of Wales och The Royal College of Speech and Language Therapists. 12

13 MEDICINSKA FAKULTETEN Jan Brynhildsen Professor i obstetrik och gynekologi Född 1962 i Sundsvall, Studentexamen 1980 i Örebro. Läkarexamen Leg. läk Specialist i obstetrik och gynekologi Med. dr vid Linköpings universitet 1998, lektor vid Linköpings universitet 2003, Docent i obstetrik och gynekologi 2007, Bitr. professor vid Linköpings universitet Jan Brynhildsens forskning handlar i huvudsak om olika aspekter på antikonception, det vill säga preventivmedel. Hur kan det komma sig att så många kvinnor blir oönskat gravida trots att det finns stora möjligheter att förebygga oönskade graviditeter? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur kan man optimera rådgivningen så att den enskilda kvinnan/paret kan få ett för henne/dem optimalt preventivmedel? Utöver detta studerar Brynhildsens forskargrupp olika aspekter av hormonella preventivmedel hos kvinnor med olika typer av medicinska tillstånd, såsom fetma och sjukdomar i centrala nervsystemet. I olika projekt har de även studerat p-pilleranvändning bland kvinnor med migrän respektive kvinnor med multipel skleros (MS). I tidigare studier har forskargruppen kunnat påvisa olika hinder för optimal användning av preventivmedel bland unga kvinnor som genomgått abort. De har visat att val av preventivmedelsmetod efter en abort har stor betydelse för om kvinnan kommer att genomgå flera aborter i framtiden. Modeller för att styra rådgivning och val av preventivmedelsmetod kommer att studeras vidare. I ett annat pågående projekt studerar Jan Brynhildsen och hans medarbetare preventivmedelsanvändning bland kvinnor med fetma och speciellt bland den växande grupp kvinnor som genomgått fetmakirurgi. Får denna grupp kvinnor optimal rådgivning? Kan de använda samma preventivmedel som kvinnor som inte opererats? Kan det tänkas att operationen gjort att en opererad kvinna som använder p-piller inte får i sig tillräckligt med läkemedel? Jan Brynhildsen har även ett långvarigt och stort intresse av utbildningsfrågor, både inom grundutbildning för läkare och inom specialistutbildningen för blivande gynekologer och obstetriker. 13

14 Ylva Böttiger Professor i klinisk farmakologi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1965 i Stockholm. Läkarexamen 1991 i Linköping, leg.läk. 1994, specialist och med.dr i klinisk farmakologi år 2000 vid Karolinska sjukhuset/institutet. Docent Överläkare och chef för enheten för läkemedels- och dopinginformation vid Karolinska åren Ylva Böttigers forskning handlar i det breda perspektivet dels om variationer i läkemedels effekter inom och mellan individer, dels om hur man på bästa sätt kan hjälpa och stödja läkemedelsförskrivare med information och kunskap, så att läkemedelsbehandlingen blir rätt från början. Patienter behandlas med alltfler läkemedel samtidigt. Många gamla kan idag ha ordinerats mellan tio och tjugo läkemedel. Ylva Böttiger disputerade på en avhandling om metoder att studera interaktioner mellan läkemedel. Hon har sedan i över tio års tid arbetat med utvecklingen av en databas med information om läkemedelsinteraktioner, SFINX, som kan kopplas direkt till läkemedelsjournalen och varna automatiskt för olämpliga eller riskfyllda kombinationer. Uppföljande studier har visat att man tycks kunna minska risken för allvarliga läkemedelsinteraktioner med denna typ av datoriserade beslutsstöd. Barns läkemedelsbehandling kan också vara problematisk, särskilt som den ofta har bristande vetenskapligt stöd. För barn under ett års ålder sker hälften av all läkemedelsbehandling på sjukhus utanför godkända indikationer och doseringsråd, det kunde Böttigers tidigare doktorand Elin Kimland visa i sin avhandling. Det finns även här ett stort behov av lättillgänglig och kvalitetssäkrad information i vården. Ylva Böttiger ansvarade under 10 års tid för utbildningen i klinisk farmakologi vid KI. Hon gav 2014 (tillsammans med Lindh och Eliasson) ut den första svenska läroboken i klinisk farmakologi för läkarstudenter: Att lyckas med läkemedel. Ylva Böttiger är också verksam på flera förtroendeposter: ledamot av Svenska Läkaresällskapets nämnd och Kommittén för läkemedelsfrågor, i styrelsen för NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) och för European Association för Clinical Pharmacology (EACPT), och medicinsk redaktör, ansvarig för läkemedelsfrågor på Läkartidningen. 14

15 Stig Linder Professor i farmakologi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1954 i Ludvika. Medicine doktor vid Karolinska Institutet Postdoctoral fellow Yale University , docent Uppsala universitet 1988, adj professor Karolinska Institutet 1999, professor Karolinska Institutet, Stig Linders forskargrupp är verksam inom området cancerläkemedel. Gruppen studerar både kliniskt använda cancerläkemedel och arbetar med att identifiera nya. Arbetet har lett till utvecklandet av en läkemedelskandidat för blodsjukdomen multipelt myelom. Substansen, som kallas VLX1570, genomgår för närvarande klinisk prövning vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Läkemedlet hämmar en komponent av cellens avfallskvarn för skadade proteiner proteasomen. Cancerceller producerar stora mängder skadade proteiner och är beroende av ett välfungerande system som tar hand om dessa. Läkemedel som hämmar proteasomen används kliniskt, men patienters tumörceller utvecklar tyvärr med tiden motståndskraft mot dem. VLX1570 har en verkningsmekanism som skiljer sig från de proteasomhämmare som används idag. Förhoppningen är därför att VLX1570 kan användas för att behandla patienter vars tumörsjukdom är motståndskraftig mot dagens läkemedel. Ett annat projekt syftar till att utveckla läkemedel som avdödar långsamt växande cancerceller. I de flesta solida tumörer finns områden som är dåligt syresatta och där cancercellerna delar sig långsamt eller inte alls. Dessa celler är motståndskraftiga mot dagens kliniskt använda cancerläkemedel. Gruppen har utvecklat ett läkemedel som är verksamt mot dessa celler genom att störa cancercellernas metabolism. Substansen genomgår klinisk prövning vid Mayokliniken i USA. Gruppen har även utvecklat metoder för bestämning av tumörcelldöd i blodprover. Tanken med detta är att tidigt kunna förutsäga om läkemedelsbehandling avdödar tumörceller. Arbetet har bedrivits i samarbete med ett litet svenskt bioteknikföretag och har lett till utveckling av flera kommersiella produkter. Metoderna används av läkemedelsindustrin under kliniska prövningar av olika läkemedel. Produkterna har dessutom visat sig vara värdefulla för att mäta leverskada. 15

16 Nicole Müller Professor i logopedi MEDICINSKA FAKULTETEN Född i Tyskland 1963, masterexamen från Universität Bonn 1988, doktorsexamen University of Oxford 1993, Postdoktor vid the Queen s University i Belfast, Akademiska uppdrag i England, Wales och USA. Professor i Communicative Disorders, University of Louisiana at Lafayette Nicole Müller har omfattande forskningsintressen som innefattar klinisk lingvistik och fonetik, kliniska diskursstudier samt två- och flerspråkighet och demens. Andelen äldre ökar i många länder och därmed också förekomsten av demens. Många personer med demens är tvåspråkiga eller talar annat språk än majoritetsspråket i det land där de bor. Detta utgör grunden för ett av Nicole Müllers forskningsområden. År 2014 tilldelades hon ett Fulbrightstipendium för att genomföra en studie av språkanvändningen bland irländska tvåspråkiga personer med demens och som bor i äldreboende. Hennes forskning hänger nära samman med livskvalitet eftersom den handlar om språk och möjligheten att kommunicera. Nicole Müller är även intresserad av olika teorier inom kognition och hur de utnyttjas inom demensforskningen. Kliniskt används idag tester som baserar sig på artificiella och kontextfria uppgifter för att bedöma kognitiva förmågor hos personer med demens. Dessa tester är enkla att administrera men säger mycket lite om de kognitiva förmågor personer med demens har för att klara sitt dagliga liv. Ett doktorandprojekt har nyligen startats för att studera detta vidare. Inom kliniska diskursstudier fokuserar hon nu på användningen av teorier inom systemisk-funktionell lingvistik för studier av diskurser som skapas av människor som har demens eller hjärnskador. Hon har också handlett flera doktorander inom området. Nicole Müller har även i hög grad bidragit till litteraturen om forskningsmetoder inom klinisk lingvistik, bland annat i flera böcker, den senaste om kvalitativa forskningsmetoder. Hon är medredaktör för såväl den ansedda tidskriften Clinical Linguistics and Phonetics som bokserien Communication Disorders across Languages. 16

17 MEDICINSKA FAKULTETEN Anders Persson Professor i medicinsk bildvetenskap Född 1953 i Bollnäs. Läkarexamen vid Karolinska institutet Verksamhetschef för radiologi och med. tekn. i Hälsingland Överläkare i radiologi sedan Disputerade Adj. lektor Docent Föreståndare CMIV sedan Adj. professor Linköpings universitet. Anders Persson har forskat inom det snabbt växande området bild- och funktionsmedicin. Hans intresse, nyfikenhet och engagemang för både forskning och undervisning har varit en viktig framgångsfaktor för området. Han har under de senaste 30 åren arbetat med att sprida kunskap som vårdlärare, klinisk amanuens, specialist i radiologi, chefsöverläkare, verksamhetschef, lektor, docent, adjungerad professor i medicinsk bildvetenskap samt gästprofessor vid Mayokliniken i Rochester, USA. Anders Persson är en av grundarna till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet. Målet har varit att utveckla utbytet mellan näringsliv, akademi och vård i gränslandet mellan teknik och hälsa. I tolv år har Anders Persson lett CMIV, som idag har 90 anslutna forskare, varav 35 doktorander från både medicinsk och teknisk fakultet. Karriären inleddes som röntgensjuksköterska 1977 och vårdlärare vid Karolinska Institutet. Han har varit överläkare, chefsöverläkare i Hudiksvall och chef för radiologi i Hälsingland. Sedan 2002 är hans forskning vid CMIV fokuserad på att skapa patientnytta inom ett flertal forskningsområden, som exempelvis datortomografi av hjärtats kranskärl och klinisk användning av nya stråldosreducerande tekniker. Han har flera pågående projekt inom postmortal avbildning. Han är även en av forskarna bakom det visualiseringsbord som rönt stor internationell uppmärksamhet. Under senare år har Anders Persson erhållit flera ärofulla utmärkelser: Lennart Nilsson Award 2008 en av världens främsta utmärkelser inom vetenskaplig och medicinsk fotografi Athenapriset för bästa vetenskapliga medicinska forskning i landet 2009 och Kunskapspriset för insatser inom utbildning Han har likaså tilldelats The Royal Photographic society Award 2011, The Royal College Combined Scientific Gold medal in UK 2013 samt Welcome Image Award, first and second price, UK

18 MEDICINSKA FAKULTETEN Magnus Vrethem Professor i klinisk neurovetenskap Född 1955, uppvuxen i Vreta Kloster. Medicinstudier i Uppsala och Linköping. Läkarexamen 1981, specialist i neurologi Medicine doktorsexamen Docent i neurologi Specialist i neurofysiologi Professor och överläkare i neurologi Den första delen av Magnus Vrethems forskning handlar om polyneuropati. Denna så kallade flernervssjuka är en av de mest förekommande neurologiska tillstånd som leder till nedsatt känsel och kraft i fötter och händer. Smärtor eller obehag är också vanligt. Förhöjda halter av endogena cannabinoider har tidigare beskrivits vid kroniska smärttillstånd. Magnus Vrethems forskargrupp planerar att undersöka halter av endogena cannabinoider i blod hos patienter med polyneuropati med eller utan neurogen smärta för att studera om dessa spelar roll för smärtan. Tillsammans med neurologer vid Karolinska sjukhuset ska de också undersöka orsaker till sjukdom hos patienter med påverkan av tunna nervfibrer som ofta ger en smärtsam polyneuropati. Den andra delen handlar om varför vissa, men inte alla, utvecklar multipel skleros (MS) efter ett första skov av nervsymtom. Det är känt att graviditet påtagligt förbättrar skovfrekvensen vid MS. I ett projekt kommer Magnus Vrethem tillsammans med forskarkollegor studera mekanismer för tolerans under graviditet och hur dessa mekanismer kan påverka utvecklingen av sjukdomen. De studerar också hur de nya bromsmedicinerna mot MS verkar immunologiskt och hur man kan utvärdera markörer i ryggvätska och blod för sjukdomsprognos. Vidare undersöker de med kvantitativ magnetresonanstomografi (MR) hur eventuella skillnader i hjärnvolym kan associeras till sjukdomsaktivitet eller markörer för inflammation/nervskada. MS-projektet drivs tillsammans med Avdelningen för klinisk immunologi och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). 18

19 MEDICINSKA FAKULTETEN Elisabeth Åvall Lundqvist Professor i klinisk onkologi, inrikning gynekologisk onkologi Född Läkarexamen 1983, Uppsala universitet. Medicine doktor 1991, docent i gynekologiska tumörsjukdomar 1998, Karolinska Institutet. Specialist i obstetrik och gynekologi 1990, gynekologisk onkologi Adjungerad universitetslektor 2003 och adjungerad professor , Karolinska Institutet. Elisabeth Åvall Lundqvists forskning är i första hand inriktad på äggstockscancer. Den övergripande målsättningen är att förlänga överlevnaden vid äggstockscancer genom att individualisera behandlingen utifrån tumör- och patientkarakteristika och minimera sidoeffekter av behandlingen. Forskningen omfattar kliniska behandlingsstudier som utvärderar nya behandlingsstrategier och translationella studier vars syfte är att identifiera prognostiska biomarkörer vid höggradig serös cancer, den subtyp av äggstockscancer med allvarligast prognos. Studier, på mrna och proteinnivå, av tumörens metabolism talar för att skillnader i uttryck av vissa metabola biomarkörer är relaterat till prognos och kan tänkas utgöra nya mål för riktade behandlingar i framtiden. Fokus ligger även på studier av tumörens sammanbindande bindvävsceller (stroma) och dess mikromiljö. Åvall Lundqvists forskning omfattar även livskvalitetsstudier vid äggstockscancer och utvecklande av mätmetoder för att bättre kunna uppskatta nyttan av symtomlindrande behandling. Livskvalitetsnedsättande biverkningar av kemoterapi såsom paklitaxel-inducerad perifer neuropati drabbar cirka en tredjedel av kvinnor med äggstockscancer. I internationellt samarbete har olika genetiska varianter identifierats som är associerade med perifer neuropati, vilket öppnar för en individanpassad behandling. Genom populationsbaserade registerstudier kartläggs i vilken utsträckning kvinnor med äggstockscancer i Sverige får optimal primärbehandling, och faktorer associerade med behandlingsavvikelser identifieras. En annan del av Elisabeth Åvall Lundqvists forskning rör långtidseffekter av genomgången strålbehandling mot gynekologisk cancer och möjligheter att modifiera strålbehandlingen för att den vägen minska de negativa följderna. 19

20 FILOSOFISKA FAKULTETEN Thordis Arrhenius Professor i tema kultur och samhälle, särskilt kulturarv Född MA i arkitektur, KTH, 1994, MA i arkitekturens historia och teori, AA Graduate School, London, Fil. dr arkitektur, KTH 2003, postdoc. GsaPP, Columbia University, Professor i arkitekturhistoria, AHO, Oslo, , gästforskare Getty Conservation Institute Thordis Arrhenius är arkitekt och forskare med ett starkt engagemang i samtida arkitektur och stadsplanering. Hennes forskning och undervisning utmärks av ett djupgående intresse för hur samtida arkitektur kan verka och utvecklas i en byggnadshistorisk kontext. Frågor kring vårt materiella kulturarv, hur det har bevarats och förs vidare till framtida generationer och hur det har samlats och visats fram för en allmänhet är centrala i Thordis Arrhenius forskning. I en serie akademiska studier som spänner från franska revolutionens museum till 1800-talets friluftsmuseum och vidare till 1900-talets bostadsutställningar och 1970-talets aktivistutställningar har Thordis Arrhenius byggt upp en specifik kunskap om museum och utställningar i relation till arkitektur. Det nyligen avslutade forskningsprojektet Place and Displacement; Exhibiting Architecture undersökte till exempel arkitekturutställningens roll i mottagandet av modern arkitektur i Skandinavien och resulterade i bland annat antologin Place and Displacement, Exhibiting Architecture. Thordis Arrhenius monografi The Fragile Monument; on Conservation and Modernity, som byggde på hennes avhandling, behandlade restaureringsteoriernas historia i det moderna Europa. Monografin har recenserats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter och används som ett referensverk inom kulturarvsstudier. Thordis Arrhenius håller för närvarande på att bygga upp det interskandinaviska och tvärdisciplinära forskningsprojektet Restoring the Welfare State; Heritage and the Recent Past. Projektet behandlar välfärdsstatens arkitektur och har utvecklats i samarbete med de nordiska arkitekturhögskolorna i Danmark, Norge och Sverige. 20

21 FILOSOFISKA FAKULTETEN David Bastviken Professor i tema vatten i natur och samhälle Född 1972 i Örebro. Fil. mag. i biologi vid Uppsala universitet Fil. dr Linköpings universitet Postdoc. vid Institute of Ecosystem Studies, Millbrook, New York Forskarass och docent i biogeokemi 2008 vid Stockholms universitet. Lektor Linköpings universitet Om jorden är ett äpple så finns livet i äppelskalet en cirka 14 km tunn hinna runt jorden. För att förstå och påverka utvecklingen i detta tunna skal behövs kunskap om hur ämnen omvandlas och flödar på jorden genom både naturliga och människopåverkade processer. Detta står i fokus i David Bastvikens forskning. David Bastviken och hans medarbetare försöker kartlägga de naturliga växthusgasutsläpp som reglerat jordens klimat under miljontals år och hur de påverkas av pågående klimatförändringar. Att kvantifiera storskaliga flöden är svårt och därför återstår mycket att lära. Stora flöden av växthusgaser kan vara okända. Nyligen bidrog forskargruppen till att sjöars och vattendrags utsläpp av metan och koldioxid uppmärksammades och visade att ökande temperaturer leder till ökande metanutsläpp. Gruppen arbetar även med att utveckla bättre metoder för att mäta växthusgasutsläpp från olika miljöer. Ett annat intresse är halogenerade ämnen i natur och samhälle. Genom experiment i labb och hela ekosystem har gruppen påvisat en omfattande naturlig bildning av klorerade organiska ämnen i mark och utforskar gradvis denna nyupptäckta del av klorets kretslopp. Forskningen har betydelse för bland annat riskbedömningar gällande kärnavfall där radioaktivt klor ingår. En stor mängd halogenerade organiska ämnen skapas också vid desinfektion av dricksvatten och en del av ämnena är toxiska. Samverkan med dricksvattenproducenter sker nu för att kartlägga sådana ämnen och minimera exponering. I David Bastvikens forskning behövs perspektiv och verktyg från många ämnesområden varför han gärna samarbetar med personer med vitt skilda erfarenheter. Han är även aktiv i undervisning på olika nivåer. Kombinationen av forskning och undervisning, som genererar och sprider nya kunskaper om livsvillkor och begränsningar i»livets skal«, är livsviktig för människor i kommande generationer. 21