Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION. 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION. 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET"

Transkript

1 Program DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION 23 MAJ 2015 Konsert & Kongress, Linköping LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Rektor fotograferad av David Einar/Linkin AB. Tryckt på LTAB maj 2015.

3 INNEHÅLL Rektors förord... 4 Programordning... 6 Musik under ceremonien...7 Processionsordning PROFESSORSINSTALLATION Medicinska fakulteten, installandi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, installandi Tekniska fakulteten, installandi Universitetets förtjänstmedalj...38 DOKTORSPROMOTION Medicinska fakulteten, promovendi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, promovendi Tekniska högskolan, promovendi Om ceremonierna Foreword by the Vice-Chancellor...86 The Commencement Ceremony at Linköping University... 88

4 Välkommen till vårens installations- och promotionshögtid 2015 Linköpings högskola fick 1975 universitetsstatus och vi firar därmed i år 40 år som universitet. Linköpings universitet är idag ett komplett universitet med utbildningar och forskning inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som medicin, hälsovetenskap, teknik, naturvetenskap och utbildningsvetenskap. Redan från starten var nytänkande ett signum. Det handlade om nya typer av utbildningar och ny pedagogik, om nya forskningsområden och samverkan mellan forskningsområden. Till detta fanns också en insikt om att samverkan med det omgivande samhället kunde bidra till en positiv utveckling. Som 40-årigt universitet installerar vi idag 25 professorer och promoverar 7 hedersdoktorer och 89 doktorer. Jag vill hälsa er nya professorer och hedersdoktorer varmt välkomna och hjärtligt gratulera er nya doktorer. Må detta bli en glädjens fest! Det är en mycket gammal akademisk tradition att med en särskild ceremoni uppmärksamma och fira dem som avlagt doktorsexamen. Fakulteterna promoverar,»för fram«, sina nya doktorer. Det är också brukligt att fakulteterna hedrar personer som varit särskilt viktiga för fakultetens verksamhet genom att utse dem till sina hedersdoktorer. Att installera och hälsa universitetets nya professorer välkomna är ytterligare en akademisk tradition med gamla anor. Vid Linköpings universitet förs dessa ceremonier samman i en gemensam installations- och promotionshögtid och i dag firar vi i ordningen den 46:e akademiska högtiden. En dag som denna är således en dag av stor glädje. Som rektor är jag mycket stolt över att få leda ett universitet där det bedrivs så mycket passionerat kunskapsarbete och så mycket excellent forskning. Ni som sitter på scenen representerar tillsammans ett brett spektrum av mänskligt vetande och nyfikenhet och exemplifierar också den bredd av ämnen och forskningsansatser som ryms vid vårt universitet. I dag är det allmänt accepterat att högre utbildning och forskning tillhör de mest kraftfulla instrumenten för en god utveckling och en hållbar framtid. Detta gäller både globalt och lokalt 4

5 och har lett till en omfattande internationell tillväxt av universitet och, inte minst, till en stor rörlighet bland både forskare och studenter. Det är med glädje jag kan konstatera att ni på scenen tillsammans har en bred internationell erfarenhet. Internationalisering är en förutsättning för kreativa och framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer och det är genom internationalisering som vi kan bidra till att utveckla en bättre värld. Välkomna, ni nya professorer. Våra förväntningar på er är stora och jag hoppas också att ni har stora förväntningar på Linköpings universitet. Ni utgör en viktig del av vår framtid och det är min förhoppning att ni ska känna er stimulerade och inspirerade av att verka i en kultur präglad av öppenhet och förmåga till gränsöverskridande samarbeten. Som rektor är det också min stora glädje att varmt få välkomna årets hedersdoktorer. Era insatser, i form av forskningsmässiga samarbeten eller insatser för utveckling av samhället eller universitetet, har varit av stor vikt för vårt universitet. Vi är stolta och glada över att få utse er till våra hedersdoktorer. Mina varmaste gratulationer till er, ni nyblivna doktorer, som i dag efter fullgjorda prov erhåller insignierna på att ni avlagt den högsta examen man kan avlägga i Sverige. Er formella utbildning är avslutad, men inte ert lärande, det är en livslång process. En del av er kommer att fortsätta inom akademien, vid LiU eller vid andra universitet och forskningsinstitutioner, några av er kommer att välja en yrkeskarriär inom näringsliv och offentlig sektor. Oavsett vilket är jag övertygad om att ni med ert kunnande och er vetenskapliga träning kommer att bidra till den kunskapstillväxt och den kritiska analys som samhället så väl behöver. Avslutningsvis vill jag till er, dagens huvudpersoner, och till alla er andra gäster säga: Varmt välkomna till vår akademiska högtid detta är en glädjens dag! Helen Dannetun rektor 5

6 PROGRAMORDNING VID PROFESSORSINSTALLATION OCH DOKTORSPROMOTION Inauguration of Professors and Conferment of Doctors procession Inledning av rektor Helen Dannetun Introduction by Vice Chancellor Helen Dannetun Professorsinstallation Inauguration of Professors Musik Music Övermarskalkens inledning Introduction by the Grand Marshall Medicinska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Health Sciences Musik Music Filosofiska fakultetens och Utbildningsvetenskaps promotion Conferment at the Institute of Arts and Sciences and the Institute of Education Sciences Musik Music Tekniska fakultetens promotion Conferment at the Institute of Technology procession 6

7 MUSIK UNDER CEREMONIEN Daniel Nelson (f. 1965) Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. PROCESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och ingångsmusik MUSIK UNDER CEREMONIN Darius Milhaud ( ) Ile-de-France ur Suite Francaise op 248 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 1 Livet Dmitrij Sjostakovitj ( ) Flourish and Dance Music ur Hamlet op 32a Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 2 Tanken Lars-Erik Larsson ( ) Sicilienne ur En vintersaga op. 19 Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar no 3 Naturen RECESSIONSMUSIK Daniel Nelson (f. 1965) Fanfar och utgångsmusik MEDVERKANDE Linköpings Akademiska Orkester Dirigent: bitr director musices Merete Ellegaard 7

8 Jubileumsmusik Musiken till årets promoveringsfest är en beställning av Linköpings universitet med anledning av universitetets 40-års jubileum. Musikhistorien visar att klassisk musik oftast hade ett funktionellt syfte förr i tiden, vanligen som en del av gudtjänsten eller för att beledsaga och förhöja värdsliga ceremonier. Det var först under romantiken som musikaliska stycken började ses som självständiga konstverk som kunde upplevas och beundras utan att vara en del av något annat. Att få en beställning på bruksmusik som ska användas i en promotionsceremoni är därför relativt ovanligt. Det är som att göra ett hopp i historien till en gren som på något vis bröts av, där det förflutna måste smälta samman med nutid. Det spännande med ett sådant verk är utmaningen att skapa musik som uppfyller alla funktionella krav utan att jag behöver göra avkall på min, mer moderna, integritet som tonsättare. Spänningen ligger i att förena dåtid och nutid och med det som grund skapa min version av framtiden. Daniel Nelson Daniel Nelson (f.1965) är en av Sveriges ledande tonsättare. Hans verk spelas ofta av stora orkestrar runt om i Skandinavien, vid festivaler och på konsertestrader världen över. Hans Metallëphônic (2002) för tuba och orkester har framförts mer än fyrtio gånger av orkestrar över hela världen och hans orkester fanfar Force of a Rainbow har spelats i televisionen många gånger. Hans första opera, Stolthet och fördom, hade premiär på Vadstena akademien 2011 med stort bifall såväl från kritikerkåren som av den entusiastiska publiken. 8

9 KOMPOSITÖR Daniel Nelson Tonsättare Jubileumsmusik was commissioned by Linköpings University in commemoration of their 40th anniversary. A brief survey of music history would show us that classical music was once upon a time most commonly used with a functional purpose; often part of religious services, or used to accompany and enhance secular ceremonies. This all changed during the romantic era when pieces of music started to be viewed as autonomous works of art, to be experienced and admired for themselves and not within the context of an external event. Today, a commission for functional music to accompany a graduation ceremony is, thus, quite unusual. It is like picking up the threads of a music history which somehow got broken; a type of jump in time, where the past needs to amalgamate with the present day. The fun of writing such a work is the challenge of creating music which satisfies the designated functional purpose, but which does not compromise my more modern artistic integrity. The thrill of writing such a work is uniting the past and the present to form a possible future. Daniel Nelson Daniel Nelson (b. 1965) is a leading Swedish composer. His works have frequently been played by major orchestras in Scandinavia, and at festivals and concerts around the world. His Metallëphônic (2002) for tuba and orchestra has been performed more than forty times by orchestras all over the world and his orchestral fanfare Force of a Rainbow has been televised several times. In 2011 his first opera, Pride and Prejudice, was premiered at the Vadstena-Academy summer opera festival to great critical acclaim as well as an enthusiastic audience response. 9

10 PROCESSIONSORDNING 1. Studentövermarskalkar 2. Ceremonimästare och övermarskalk 3. Fanborg 4. Medicinska fakulteten* 5. Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap* 6. Tekniska fakulteten* 7. Hedersgäster 8. Prorektorer 9. Rektor * Inom respektive fakultet är ordningen i. Cursor ii. Promovendi iii. Installandi iv. Lärare v. Promotor vi. Kårordförande vii. Prodekan viii. Dekan universitetets ceremonimästare Karin Lohm universitetets övermarskalk Gabriella Ahlbert studenternas övermarskalkar Anna Asratian och Sebastian Jarl 10

11 PROFESSORSINSTALLATION VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 11

12 Martin Ball Professor i logopedi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1951 i Wales. BA och PhD vid University of Wales, MA vid University of Essex. Nyligen fick han ta emot utmärkelsen Doctor of Letters från Bangor University Wales. Han har innehaft forskartjänster i tal- och språkpatologi vid universitet i Wales, Irland och Usa. Martin Balls huvudsakliga forskningsintressen är störningar i tal och språk. Han har undersökt talsvårigheter både hos barn och vuxna i samband med förvärvade neurologiska problem. I synnerhet har han arbetat med att förbättra beskrivningen av talstörningar genom att utveckla ett transkriptionssystem och teknisk utrustning som kan avbilda talprocessen. Ett annat intresseområde handlar om hur teorier om talets organisation i språk kan orsaka olika mönster av talstörningar, ett ämne han just nu skriver en bok om. I ett pågående projekt samarbetar Martin Ball med kolleger inom forskningsfältet för att ta fram grammatiska analyser för en rad olika språk. Den först publicerade boken från 2012 omfattar tolv språk. Ytterligare ett dussin språk täcks in i nästa volym som kommer under 2015 och den tredje och sista är planerad att ges ut Professor Ball har även gått i täten med att applicera kunskap från sociolingvistiken (samspelet mellan språk och samhälle) på tal- och språkpatologin. Nyligen har han fått finansiering för att med kolleger vid LiU och internationella partner starta en flerspråkig databas över talsvårigheter, vilken kommer att bli användbar för forskare, studenter och språk- och talpatologer. Martin Ball är medredaktör i två internationella tidskrifter och tre bokserier och har själv en bred publikationslista i tidskrifter och böcker. Han har talat vid konferenser i många länder och i flera år varit ordförande i The International Clinical Phonetics & Linguistics Association. Han har utvalts som Fellow of the Royal Society of Arts, The Learned Society of Wales och The Royal College of Speech and Language Therapists. 12

13 MEDICINSKA FAKULTETEN Jan Brynhildsen Professor i obstetrik och gynekologi Född 1962 i Sundsvall, Studentexamen 1980 i Örebro. Läkarexamen Leg. läk Specialist i obstetrik och gynekologi Med. dr vid Linköpings universitet 1998, lektor vid Linköpings universitet 2003, Docent i obstetrik och gynekologi 2007, Bitr. professor vid Linköpings universitet Jan Brynhildsens forskning handlar i huvudsak om olika aspekter på antikonception, det vill säga preventivmedel. Hur kan det komma sig att så många kvinnor blir oönskat gravida trots att det finns stora möjligheter att förebygga oönskade graviditeter? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur kan man optimera rådgivningen så att den enskilda kvinnan/paret kan få ett för henne/dem optimalt preventivmedel? Utöver detta studerar Brynhildsens forskargrupp olika aspekter av hormonella preventivmedel hos kvinnor med olika typer av medicinska tillstånd, såsom fetma och sjukdomar i centrala nervsystemet. I olika projekt har de även studerat p-pilleranvändning bland kvinnor med migrän respektive kvinnor med multipel skleros (MS). I tidigare studier har forskargruppen kunnat påvisa olika hinder för optimal användning av preventivmedel bland unga kvinnor som genomgått abort. De har visat att val av preventivmedelsmetod efter en abort har stor betydelse för om kvinnan kommer att genomgå flera aborter i framtiden. Modeller för att styra rådgivning och val av preventivmedelsmetod kommer att studeras vidare. I ett annat pågående projekt studerar Jan Brynhildsen och hans medarbetare preventivmedelsanvändning bland kvinnor med fetma och speciellt bland den växande grupp kvinnor som genomgått fetmakirurgi. Får denna grupp kvinnor optimal rådgivning? Kan de använda samma preventivmedel som kvinnor som inte opererats? Kan det tänkas att operationen gjort att en opererad kvinna som använder p-piller inte får i sig tillräckligt med läkemedel? Jan Brynhildsen har även ett långvarigt och stort intresse av utbildningsfrågor, både inom grundutbildning för läkare och inom specialistutbildningen för blivande gynekologer och obstetriker. 13

14 Ylva Böttiger Professor i klinisk farmakologi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1965 i Stockholm. Läkarexamen 1991 i Linköping, leg.läk. 1994, specialist och med.dr i klinisk farmakologi år 2000 vid Karolinska sjukhuset/institutet. Docent Överläkare och chef för enheten för läkemedels- och dopinginformation vid Karolinska åren Ylva Böttigers forskning handlar i det breda perspektivet dels om variationer i läkemedels effekter inom och mellan individer, dels om hur man på bästa sätt kan hjälpa och stödja läkemedelsförskrivare med information och kunskap, så att läkemedelsbehandlingen blir rätt från början. Patienter behandlas med alltfler läkemedel samtidigt. Många gamla kan idag ha ordinerats mellan tio och tjugo läkemedel. Ylva Böttiger disputerade på en avhandling om metoder att studera interaktioner mellan läkemedel. Hon har sedan i över tio års tid arbetat med utvecklingen av en databas med information om läkemedelsinteraktioner, SFINX, som kan kopplas direkt till läkemedelsjournalen och varna automatiskt för olämpliga eller riskfyllda kombinationer. Uppföljande studier har visat att man tycks kunna minska risken för allvarliga läkemedelsinteraktioner med denna typ av datoriserade beslutsstöd. Barns läkemedelsbehandling kan också vara problematisk, särskilt som den ofta har bristande vetenskapligt stöd. För barn under ett års ålder sker hälften av all läkemedelsbehandling på sjukhus utanför godkända indikationer och doseringsråd, det kunde Böttigers tidigare doktorand Elin Kimland visa i sin avhandling. Det finns även här ett stort behov av lättillgänglig och kvalitetssäkrad information i vården. Ylva Böttiger ansvarade under 10 års tid för utbildningen i klinisk farmakologi vid KI. Hon gav 2014 (tillsammans med Lindh och Eliasson) ut den första svenska läroboken i klinisk farmakologi för läkarstudenter: Att lyckas med läkemedel. Ylva Böttiger är också verksam på flera förtroendeposter: ledamot av Svenska Läkaresällskapets nämnd och Kommittén för läkemedelsfrågor, i styrelsen för NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) och för European Association för Clinical Pharmacology (EACPT), och medicinsk redaktör, ansvarig för läkemedelsfrågor på Läkartidningen. 14

15 Stig Linder Professor i farmakologi MEDICINSKA FAKULTETEN Född 1954 i Ludvika. Medicine doktor vid Karolinska Institutet Postdoctoral fellow Yale University , docent Uppsala universitet 1988, adj professor Karolinska Institutet 1999, professor Karolinska Institutet, Stig Linders forskargrupp är verksam inom området cancerläkemedel. Gruppen studerar både kliniskt använda cancerläkemedel och arbetar med att identifiera nya. Arbetet har lett till utvecklandet av en läkemedelskandidat för blodsjukdomen multipelt myelom. Substansen, som kallas VLX1570, genomgår för närvarande klinisk prövning vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Läkemedlet hämmar en komponent av cellens avfallskvarn för skadade proteiner proteasomen. Cancerceller producerar stora mängder skadade proteiner och är beroende av ett välfungerande system som tar hand om dessa. Läkemedel som hämmar proteasomen används kliniskt, men patienters tumörceller utvecklar tyvärr med tiden motståndskraft mot dem. VLX1570 har en verkningsmekanism som skiljer sig från de proteasomhämmare som används idag. Förhoppningen är därför att VLX1570 kan användas för att behandla patienter vars tumörsjukdom är motståndskraftig mot dagens läkemedel. Ett annat projekt syftar till att utveckla läkemedel som avdödar långsamt växande cancerceller. I de flesta solida tumörer finns områden som är dåligt syresatta och där cancercellerna delar sig långsamt eller inte alls. Dessa celler är motståndskraftiga mot dagens kliniskt använda cancerläkemedel. Gruppen har utvecklat ett läkemedel som är verksamt mot dessa celler genom att störa cancercellernas metabolism. Substansen genomgår klinisk prövning vid Mayokliniken i USA. Gruppen har även utvecklat metoder för bestämning av tumörcelldöd i blodprover. Tanken med detta är att tidigt kunna förutsäga om läkemedelsbehandling avdödar tumörceller. Arbetet har bedrivits i samarbete med ett litet svenskt bioteknikföretag och har lett till utveckling av flera kommersiella produkter. Metoderna används av läkemedelsindustrin under kliniska prövningar av olika läkemedel. Produkterna har dessutom visat sig vara värdefulla för att mäta leverskada. 15

16 Nicole Müller Professor i logopedi MEDICINSKA FAKULTETEN Född i Tyskland 1963, masterexamen från Universität Bonn 1988, doktorsexamen University of Oxford 1993, Postdoktor vid the Queen s University i Belfast, Akademiska uppdrag i England, Wales och USA. Professor i Communicative Disorders, University of Louisiana at Lafayette Nicole Müller har omfattande forskningsintressen som innefattar klinisk lingvistik och fonetik, kliniska diskursstudier samt två- och flerspråkighet och demens. Andelen äldre ökar i många länder och därmed också förekomsten av demens. Många personer med demens är tvåspråkiga eller talar annat språk än majoritetsspråket i det land där de bor. Detta utgör grunden för ett av Nicole Müllers forskningsområden. År 2014 tilldelades hon ett Fulbrightstipendium för att genomföra en studie av språkanvändningen bland irländska tvåspråkiga personer med demens och som bor i äldreboende. Hennes forskning hänger nära samman med livskvalitet eftersom den handlar om språk och möjligheten att kommunicera. Nicole Müller är även intresserad av olika teorier inom kognition och hur de utnyttjas inom demensforskningen. Kliniskt används idag tester som baserar sig på artificiella och kontextfria uppgifter för att bedöma kognitiva förmågor hos personer med demens. Dessa tester är enkla att administrera men säger mycket lite om de kognitiva förmågor personer med demens har för att klara sitt dagliga liv. Ett doktorandprojekt har nyligen startats för att studera detta vidare. Inom kliniska diskursstudier fokuserar hon nu på användningen av teorier inom systemisk-funktionell lingvistik för studier av diskurser som skapas av människor som har demens eller hjärnskador. Hon har också handlett flera doktorander inom området. Nicole Müller har även i hög grad bidragit till litteraturen om forskningsmetoder inom klinisk lingvistik, bland annat i flera böcker, den senaste om kvalitativa forskningsmetoder. Hon är medredaktör för såväl den ansedda tidskriften Clinical Linguistics and Phonetics som bokserien Communication Disorders across Languages. 16

17 MEDICINSKA FAKULTETEN Anders Persson Professor i medicinsk bildvetenskap Född 1953 i Bollnäs. Läkarexamen vid Karolinska institutet Verksamhetschef för radiologi och med. tekn. i Hälsingland Överläkare i radiologi sedan Disputerade Adj. lektor Docent Föreståndare CMIV sedan Adj. professor Linköpings universitet. Anders Persson har forskat inom det snabbt växande området bild- och funktionsmedicin. Hans intresse, nyfikenhet och engagemang för både forskning och undervisning har varit en viktig framgångsfaktor för området. Han har under de senaste 30 åren arbetat med att sprida kunskap som vårdlärare, klinisk amanuens, specialist i radiologi, chefsöverläkare, verksamhetschef, lektor, docent, adjungerad professor i medicinsk bildvetenskap samt gästprofessor vid Mayokliniken i Rochester, USA. Anders Persson är en av grundarna till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet. Målet har varit att utveckla utbytet mellan näringsliv, akademi och vård i gränslandet mellan teknik och hälsa. I tolv år har Anders Persson lett CMIV, som idag har 90 anslutna forskare, varav 35 doktorander från både medicinsk och teknisk fakultet. Karriären inleddes som röntgensjuksköterska 1977 och vårdlärare vid Karolinska Institutet. Han har varit överläkare, chefsöverläkare i Hudiksvall och chef för radiologi i Hälsingland. Sedan 2002 är hans forskning vid CMIV fokuserad på att skapa patientnytta inom ett flertal forskningsområden, som exempelvis datortomografi av hjärtats kranskärl och klinisk användning av nya stråldosreducerande tekniker. Han har flera pågående projekt inom postmortal avbildning. Han är även en av forskarna bakom det visualiseringsbord som rönt stor internationell uppmärksamhet. Under senare år har Anders Persson erhållit flera ärofulla utmärkelser: Lennart Nilsson Award 2008 en av världens främsta utmärkelser inom vetenskaplig och medicinsk fotografi Athenapriset för bästa vetenskapliga medicinska forskning i landet 2009 och Kunskapspriset för insatser inom utbildning Han har likaså tilldelats The Royal Photographic society Award 2011, The Royal College Combined Scientific Gold medal in UK 2013 samt Welcome Image Award, first and second price, UK

18 MEDICINSKA FAKULTETEN Magnus Vrethem Professor i klinisk neurovetenskap Född 1955, uppvuxen i Vreta Kloster. Medicinstudier i Uppsala och Linköping. Läkarexamen 1981, specialist i neurologi Medicine doktorsexamen Docent i neurologi Specialist i neurofysiologi Professor och överläkare i neurologi Den första delen av Magnus Vrethems forskning handlar om polyneuropati. Denna så kallade flernervssjuka är en av de mest förekommande neurologiska tillstånd som leder till nedsatt känsel och kraft i fötter och händer. Smärtor eller obehag är också vanligt. Förhöjda halter av endogena cannabinoider har tidigare beskrivits vid kroniska smärttillstånd. Magnus Vrethems forskargrupp planerar att undersöka halter av endogena cannabinoider i blod hos patienter med polyneuropati med eller utan neurogen smärta för att studera om dessa spelar roll för smärtan. Tillsammans med neurologer vid Karolinska sjukhuset ska de också undersöka orsaker till sjukdom hos patienter med påverkan av tunna nervfibrer som ofta ger en smärtsam polyneuropati. Den andra delen handlar om varför vissa, men inte alla, utvecklar multipel skleros (MS) efter ett första skov av nervsymtom. Det är känt att graviditet påtagligt förbättrar skovfrekvensen vid MS. I ett projekt kommer Magnus Vrethem tillsammans med forskarkollegor studera mekanismer för tolerans under graviditet och hur dessa mekanismer kan påverka utvecklingen av sjukdomen. De studerar också hur de nya bromsmedicinerna mot MS verkar immunologiskt och hur man kan utvärdera markörer i ryggvätska och blod för sjukdomsprognos. Vidare undersöker de med kvantitativ magnetresonanstomografi (MR) hur eventuella skillnader i hjärnvolym kan associeras till sjukdomsaktivitet eller markörer för inflammation/nervskada. MS-projektet drivs tillsammans med Avdelningen för klinisk immunologi och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV). 18

19 MEDICINSKA FAKULTETEN Elisabeth Åvall Lundqvist Professor i klinisk onkologi, inrikning gynekologisk onkologi Född Läkarexamen 1983, Uppsala universitet. Medicine doktor 1991, docent i gynekologiska tumörsjukdomar 1998, Karolinska Institutet. Specialist i obstetrik och gynekologi 1990, gynekologisk onkologi Adjungerad universitetslektor 2003 och adjungerad professor , Karolinska Institutet. Elisabeth Åvall Lundqvists forskning är i första hand inriktad på äggstockscancer. Den övergripande målsättningen är att förlänga överlevnaden vid äggstockscancer genom att individualisera behandlingen utifrån tumör- och patientkarakteristika och minimera sidoeffekter av behandlingen. Forskningen omfattar kliniska behandlingsstudier som utvärderar nya behandlingsstrategier och translationella studier vars syfte är att identifiera prognostiska biomarkörer vid höggradig serös cancer, den subtyp av äggstockscancer med allvarligast prognos. Studier, på mrna och proteinnivå, av tumörens metabolism talar för att skillnader i uttryck av vissa metabola biomarkörer är relaterat till prognos och kan tänkas utgöra nya mål för riktade behandlingar i framtiden. Fokus ligger även på studier av tumörens sammanbindande bindvävsceller (stroma) och dess mikromiljö. Åvall Lundqvists forskning omfattar även livskvalitetsstudier vid äggstockscancer och utvecklande av mätmetoder för att bättre kunna uppskatta nyttan av symtomlindrande behandling. Livskvalitetsnedsättande biverkningar av kemoterapi såsom paklitaxel-inducerad perifer neuropati drabbar cirka en tredjedel av kvinnor med äggstockscancer. I internationellt samarbete har olika genetiska varianter identifierats som är associerade med perifer neuropati, vilket öppnar för en individanpassad behandling. Genom populationsbaserade registerstudier kartläggs i vilken utsträckning kvinnor med äggstockscancer i Sverige får optimal primärbehandling, och faktorer associerade med behandlingsavvikelser identifieras. En annan del av Elisabeth Åvall Lundqvists forskning rör långtidseffekter av genomgången strålbehandling mot gynekologisk cancer och möjligheter att modifiera strålbehandlingen för att den vägen minska de negativa följderna. 19

20 FILOSOFISKA FAKULTETEN Thordis Arrhenius Professor i tema kultur och samhälle, särskilt kulturarv Född MA i arkitektur, KTH, 1994, MA i arkitekturens historia och teori, AA Graduate School, London, Fil. dr arkitektur, KTH 2003, postdoc. GsaPP, Columbia University, Professor i arkitekturhistoria, AHO, Oslo, , gästforskare Getty Conservation Institute Thordis Arrhenius är arkitekt och forskare med ett starkt engagemang i samtida arkitektur och stadsplanering. Hennes forskning och undervisning utmärks av ett djupgående intresse för hur samtida arkitektur kan verka och utvecklas i en byggnadshistorisk kontext. Frågor kring vårt materiella kulturarv, hur det har bevarats och förs vidare till framtida generationer och hur det har samlats och visats fram för en allmänhet är centrala i Thordis Arrhenius forskning. I en serie akademiska studier som spänner från franska revolutionens museum till 1800-talets friluftsmuseum och vidare till 1900-talets bostadsutställningar och 1970-talets aktivistutställningar har Thordis Arrhenius byggt upp en specifik kunskap om museum och utställningar i relation till arkitektur. Det nyligen avslutade forskningsprojektet Place and Displacement; Exhibiting Architecture undersökte till exempel arkitekturutställningens roll i mottagandet av modern arkitektur i Skandinavien och resulterade i bland annat antologin Place and Displacement, Exhibiting Architecture. Thordis Arrhenius monografi The Fragile Monument; on Conservation and Modernity, som byggde på hennes avhandling, behandlade restaureringsteoriernas historia i det moderna Europa. Monografin har recenserats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter och används som ett referensverk inom kulturarvsstudier. Thordis Arrhenius håller för närvarande på att bygga upp det interskandinaviska och tvärdisciplinära forskningsprojektet Restoring the Welfare State; Heritage and the Recent Past. Projektet behandlar välfärdsstatens arkitektur och har utvecklats i samarbete med de nordiska arkitekturhögskolorna i Danmark, Norge och Sverige. 20

21 FILOSOFISKA FAKULTETEN David Bastviken Professor i tema vatten i natur och samhälle Född 1972 i Örebro. Fil. mag. i biologi vid Uppsala universitet Fil. dr Linköpings universitet Postdoc. vid Institute of Ecosystem Studies, Millbrook, New York Forskarass och docent i biogeokemi 2008 vid Stockholms universitet. Lektor Linköpings universitet Om jorden är ett äpple så finns livet i äppelskalet en cirka 14 km tunn hinna runt jorden. För att förstå och påverka utvecklingen i detta tunna skal behövs kunskap om hur ämnen omvandlas och flödar på jorden genom både naturliga och människopåverkade processer. Detta står i fokus i David Bastvikens forskning. David Bastviken och hans medarbetare försöker kartlägga de naturliga växthusgasutsläpp som reglerat jordens klimat under miljontals år och hur de påverkas av pågående klimatförändringar. Att kvantifiera storskaliga flöden är svårt och därför återstår mycket att lära. Stora flöden av växthusgaser kan vara okända. Nyligen bidrog forskargruppen till att sjöars och vattendrags utsläpp av metan och koldioxid uppmärksammades och visade att ökande temperaturer leder till ökande metanutsläpp. Gruppen arbetar även med att utveckla bättre metoder för att mäta växthusgasutsläpp från olika miljöer. Ett annat intresse är halogenerade ämnen i natur och samhälle. Genom experiment i labb och hela ekosystem har gruppen påvisat en omfattande naturlig bildning av klorerade organiska ämnen i mark och utforskar gradvis denna nyupptäckta del av klorets kretslopp. Forskningen har betydelse för bland annat riskbedömningar gällande kärnavfall där radioaktivt klor ingår. En stor mängd halogenerade organiska ämnen skapas också vid desinfektion av dricksvatten och en del av ämnena är toxiska. Samverkan med dricksvattenproducenter sker nu för att kartlägga sådana ämnen och minimera exponering. I David Bastvikens forskning behövs perspektiv och verktyg från många ämnesområden varför han gärna samarbetar med personer med vitt skilda erfarenheter. Han är även aktiv i undervisning på olika nivåer. Kombinationen av forskning och undervisning, som genererar och sprider nya kunskaper om livsvillkor och begränsningar i»livets skal«, är livsviktig för människor i kommande generationer. 21

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet linköpings universitet Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet ksm kultur samhälle mediegestaltning LiU EXPANDING REALITY ksm kultur samhälle mediegestaltning

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Göteborgs universitet Mötesplats CUL 26-27 oktober 2010 Pedagogiskt arbete Filosofiska fak. rapport: lärarutbildningens

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Svar från remissinstans KF: Konstfack använder termen adjunkt som på engelska översätts med lecturer.

Svar från remissinstans KF: Konstfack använder termen adjunkt som på engelska översätts med lecturer. Remissversion av nya och reviderade termposter i version 8 av 2015-10-07 Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok Konstfacks svar på remissen dnr KF2015/VO1/53 högskolelärare universitetslärare

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Sida 1 av 7 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKPEDAGOGIK FFN-ordförande 2016-02-10 1 Ämnesområde Musikpedagogik som vetenskap studerar alla former av musikaliskt lärande, inkluderande de ramar,

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3LM08

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Lena Gustafsson, Kerstin Swahn Andersson, Barbro Persson och Lena Ragnerstam, Läs- och skrivmentorer i Västerås

Lena Gustafsson, Kerstin Swahn Andersson, Barbro Persson och Lena Ragnerstam, Läs- och skrivmentorer i Västerås SOLD-seminarier ht 2013 25/9 Skriv och läs Lena Gustafsson, Kerstin Swahn Andersson, Barbro Persson och Lena Ragnerstam, Läs- och skrivmentorer i Västerås Att arbeta med skrivarverkstad Med utgångspunkt

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen. 1. Beslut Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå finns i Högskoleförordningen (1993:100) med ändring införd

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 8 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer