Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Fredrik Hallgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Fredrik Hallgren"

Transkript

1 Identitet i praktik Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur Fredrik Hallgren Uppsala 2008

2 ISBN ISSN Fredrik Hallgren 2008 PhD dissertation 2008 Coast to coast-book 17 Series editor: Helena Knutsson Revision of English: Suzanne Nash Cover drawings: Gunlög Graner (front), and Alicja Grenberger (back) Cover design: Fredrik Hallgren Published and distributed by: Coast to Coast project Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University Published with contribution from Kungl. Gustav Adolfs Akademien Printed by Åtta.45, Stockholm 2008

3 A m i c u lt u r a y a l m ov i m i e n t o. Ha r d c o r e. Esto para mi gente. Siempre presente. Madball 100% (Legacy, 2005)

4

5 Innehåll Förord Inledning Kultur, praktik och identitet Arkeologins kulturbegrepp Antropologins kulturbegrepp Ralph Linton och kultur som deltagande Om gender, släktskap, och stam Kultur och förändring Kulturell praktik i communities of practice Identitet i kulturell praktik Hantverk inom communities of practice Kulturell och geografisk distans Kulturell distans och avlägsna platser Geografisk distans i det tidigneolitiska landskapet Den äldsta keramiken runt Östersjön Åland omkring 5000 f.kr. och den tidiga sperringskeramiken Tidig keramik kring Östersjön och längs Fennoskandinaviens ishavskust Inhemskisering, hybriditet och identitet Mälardalen och Bergslagens tidigneolitiska trattbägarkultur Om 14 C-datering och kronologi för Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Datering av förkolnade växtmaterial Datering av kremerade ben Datering av matskorpor på keramik Plats att leva plats att dö platser för kulturell praktik inom Mälardalens trattbägarkultur Landvända och strandvända boplatser Begravningsplatser och gravar Brandbegravningar inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Timmerbyggda gravar, långhögar och stenkammargravar inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Gravritual som kulturell praktik Näringsekonomi som kulturell praktik inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Odling och samlande Jakt, fiske och fädrift...123

6 8 En annorlunda trattbägarkeramik? Trattbägare, kragflaskor och lerskivor i Mälardalen och Bergslagen Trattbägarkeramik i Mälardalen och Bergslagen Trattbägarnas dekor Trattbägarnas kärlform Formtyper och keramikgrupper Kragflaskor och lerskivor Vem offrade i kärret? Keramiken ger svar? Ceramologisk undersökning av keramik från fyndlokalerna vid Skogsmossen i Fellingsbro sn, Västmanland Skogsmossen, Skumpar berget och Hjulberga 1, keramikhantverk i lokala communities of practice Lokala, regionala och importerade stenredskap inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Lokala och regionala stenredskap Arbetsyxor och mejslar av grönsten Sadelkvarnar Mångkantiga stridsyxor Stenbrytning och stensmide i communities of practice Importerade stenredskap Flintyxor från Sydskandinavien Skifferknivar från Nordskandinavien Avslutande ord om stenhantverk och stenredskap Överregionala sociala sammanhang under tidigneolitikum Trattbägarkulturens nordliga randbygder Trattbägarkultur i östra och västra Mellansverige Trattbägarkultur i Norge Trattbägarkultur i norra Polen Trattbägarkulturens nordliga randbygder väster och öster om Östersjön Norr om trattbägarkulturen Tidigneolitisk skifferkultur i mellersta och norra Skandinavien Kamkeramisk kultur i nordligaste Norrland och i Finland Nemankultur, zedmarkultur, narvakultur och kamkeramisk kultur i östra Östersjöområdet Tidigneolitikum norr om trattbägarkulturen Kulturell gruppidentitet och etnicitet i området kring trattbägarkulturens nordliga randbygder Kultur, praktik och identitet under tidigneolitikum Kultur, praktik och identitet inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur Trattbägarkulturens norra randbygder och tidigneolitikum norr om TRB-komplexet En annorlunda och inhemskiserad trattbägarkultur Summary: Identity in Practice. Local, regional and pan-regional aspects of the Northern Funnel Beaker Culture Referenslista...293

7 Förord Jag blev antagen som doktorand vid den arkeologiska institutionen i Uppsala december 1993, de efterföljande fem åren varvade jag arbete som exploateringsarkeolog med kortare perioder av egen forskning genom studiemedel från CSN. Så småningom startades Kust till Kust-projektet där jag kom att ingå. Projektet leddes av Helena Knutsson och samlade deltagare från universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Lund. Under åren uppbar jag doktorandtjänst vid Arkeologiska institutionen. Genom Kust till Kust-projektet fick jag anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att genomföra serier av 14 C-dateringar av makrofossil från TRB-kontexter från Mälardalen och Bergslagen, organiska beläggningar ( matskorpor ) på trattbägarkeramik, samt de första fem dateringarna av kremerade människoben från Fågelbacken. När ett år återstod av doktorandtjänsten fick jag något oväntat ytterligare anslag för naturvetenskapliga analyser genom Kust till Kust. Medlen användes till dateringar av organiska beläggningar på mesolitisk Sperrings-keramik från Åland (kapitel 4), datering av kremerade ben från människa och djur från trattbägarlokaler i Mälardalen (kapitel 5, 6, 7) och Birgitta Hulthéns ceramologiska analys (kapitel 8.5). Dessa analyser bidrog med mycket viktiga data, utan dem hade avhandlingen sett helt annorlunda ut. Att jag i ett så sent skede i avhandlingsarbetet kom in på delvis nya ämnesområden och fick delar av resultaten efter doktorandtjänstens utgång, bidrog dock till att försena slutförandet av avhandlingsarbetet. Stora delar av avhandlingstexten är skriven efter 2001, dels under perioder när jag levt på stipendier eller andra medel för forskning på heltid, dels på kvällar, helger och på pendeltåg. Min egen ingång i det tidigneolitiska materialet från Mälardalen/Bergslagen var utgrävningen på Fågelbacken i Västmanland 1993, som genomfördes med Per Lekberg som utgrävningsledare och mig och Jan Apel som fältarbetsledare (Lekberg 1997). Trattbägarlokalen Fågelbacken var belägen på en ö i den tidigneolitiska skärgården. Två år efter undersökningen på Fågelbacken fick jag möjlighet att leda utgrävningarna av en trattbägarlokal på fastlandet, Skogsmossen i samma landskap (Hallgren et al. 1997). Parallellt med grävningen på Skogsmossen undersökte kollegor från Fågelbackengrävningen den närbelägna trattbägarboplatsen Skumparberget i Närke (Apel et al. 1997, Sundström & Apel 1998), medan ett tredje grävteam undersökte trattbägarboplatsen Tjugestatorp strax bredvid (Artursson 1996). Trattbägarlokalerna Skogsmossen, Fågelbacken, Skumparberget och Tjugestatorp och de människor som var involverade i dessa har varit centrala för mig i mitt närmande till trattbägarkulturen. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag utfört fortsatta fältarbeten på Skogsmossen 1997 och 1998, samt genomfört mindre utgrävningar på trattbägarlokalerna Strångnäs, Österfärnebo sn, Gästrikland (2000) och Kallmossen, Nora sn, Uppland ( ). Som anställd på SAU genomförde jag 2003 en undersökning av trattbägarboplatsen Trössla, Trosa-Vagnhärad sn, Södermanland. Tillsammans med Lars Sundström har jag bedrivit mindre inventeringsprojekt i omlandet kring Skogsmossen och Skumparberget. Tillsammans med Cecilia Lidström Holmberg och Lars Sundström och med binäget bistånd av Michel Guinard, har jag genomfört provtagning av makroprover från en rad trattbägarlokaler i Mälardalen/Bergslagen. Tack! till min handledare Kjel Knutsson som gett mig stöd hela den långa vägen. Kjel har inspirerat och kommit med viktiga synpunkter, men har också gett mig stort utrymme att utforma avhandlingsarbetet efter eget huvud. Kust till Kusts projektledare Helena Knutsson har utgjort en uppskattad diskussionspartner och har fortsatt hjälpa till med praktiska ting med slutförandet av avhandlingsarbetet, långt efter det att projektet avslutats. Tack till min biträdande handledare Stig Welinder som har kommit med träffsäkra synpunkter på manuskript och föredrag. Tack också till Bo Gräslund, institutionens professor när jag blev antagen - som skapade ett gränslöst forskarseminarium där konservativa postmodernister och radikala 7

8 Fredrik Hallgren miljödeterminister var lika välkomna. Som emeritus har Bosse varit ett fortsatt stöd i mitt avhandlingsarbete, det har varit en ära att dela arbetsrum på senare år! Kust till Kust gav en möjlighet att ventilera idéer inom en större grupp av hängivna stenåldersforskare. Tack till alla! Jag vill särskilt tacka Christina Lindgren, Per Persson och Karl-Göran Sjögren. Genom Kust till Kust fick jag också möjlighet att diskutera min forskning med externa handledare, däribland Douglas Price, Peter Rowley-Conwy, Milton Nuñez, Anders Fischer, Peter Bogucki, Einar Östmo och Alf Hornborg. Douglas Price kom jag i kontakt med redan innan Kust till Kust angående undersökningarna på Skogsmossen. Det har varit en ära att få förevisa Skogsmossen i fyndback och fält. Inom ramen för Kust till Kust har Douglas gett handledning i frågor kring laborativ arkeologi. Tack! Tack också till Douglas och Anne Birgitte Gebauer för visad gästfrihet i Kalundborg! Bland övriga som kontaktade mig angående utgrävningen på Skogsmossen finns Jan-Albert Bakker, Gröningen, Peter Rowley- Conwy, Durham och Mats P. Malmer, Stockholm (nu avliden). Alla tre har kommit med viktiga synpunkter. Tillsammans med Ann Segerberg hade jag glädjen att förevisa Kallmossen, Nyskottet och Anneberg i fält för Peter Rowley-Conwy. Tillsammans med Jan Apel och Lars Sundström har Peter Bogucki tagits på en rundtur till Fågelbacken, Skumparberget och Skogsmossen. Jag lärde mig mycket i diskussionerna vid dessa exkursioner. Delar av avhandlingsmanuskriptet har granskats och kommenterats av Eva Koch, Köpenhamn, Åsa Lundberg, Umeå, Stig Welinder, Härnösand och Birgitta Hulthén, Lund. Tack! Kjel Knutsson och Åsa M. Larsson har tålamodigt läst och kommenterat allt! I slutskedet har Anita Hallgren och Roger Wikell båda gjort jätteinsatser genom att på kort tid korrekturläsa manuskript. Den engelska texten har snabbt och följsamt granskats av Suzanne Nash. Att en del fel i stavning och grammatik finns kvar är helt författarens ansvar. I arbetet med keramiken från Skogsmossen har jag haft ovärderlig hjälp av min vän och kollega Gunlög Graner som utfört ett fantastiskt jobb med att identifiera enskilda kärl i skärvmaterialet från offerkärret på Skogsmossen. Utifrån sin erfarenhet som keramiker har Gunlög skapat tecknade kärlrekonstruktioner av ett stort antal trattbägare från Skogsmossen och andra trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen (kapitel 8, Graner & Hallgren under arbete). Gunlög har även tillverkat repliker av krukor från Skogsmossen. Gunlög och maken Henrik har gett mig husrum i samband med återbesök på Skogsmossen och vid besök på Örebro länsmuseum. Tack! Genom Gunlög kom jag i kontakt med Birgitta Hulthén. Birgitta blev så intresserad av keramiken från Skogsmossen att hon på frivillig basis började granska keramik från platsen. När medel för en mer omfattande analys erhölls utvidgades Birgittas arbete till den fallstudie som presenteras i kapitel 8.5. Tack! 14 C-datering spelar en viktig roll i avhandlingen. Göran Possnert och Maud Söderman, Tandemlaboratoriet i Uppsala, har varit enormt hjälpsamma och har lagt ner både tid och möda på att datera obskyra material och fraktioner, svara på frågor och att söka i arkiv för att klargöra detaljer kring tidigare utförda dateringar. Tack! Tack också till Ingrid U. Olsson, Institutionen för fysik och Materialvetenskap i Uppsala, som svarat på frågor kring Sten Florins 14 C-dateringar från Artefakter som krukskärvor, stenyxor och malstenar spelar en central roll för arkeologin, men ges stundom inte det utrymme de förtjänar i svenska publikationer. Jag har strävat efter att ha med så många relevanta avbildningar som möjligt. Alicja Grenberger och Gunlög Graner har försett mig med högklassiga teckningar. Jag har även nyttjat teckningar ursprungligen framställda för andra publikationer, avbildningar utförda av bland annat Jan Jäger, Jonas Wikborg och Mikael Söderblom. Ulrika Djerw fotograferade fynd från Skogsmossen inför ett föredrag jag höll 1995/1996, bilder som här kommit till god användning. Det har varit bra år vid doktorandseminariet i Uppsala. Några av oss som deltog i grävningarna på Fågelbacken kom att bilda ett väl sammansvetsat gäng doktorander på Uppsala institutionen: Per Lekberg, Jan Apel och Lars Sundström. Kajsa Willemark ledde semninariegrävningen som utfördes parallellt med exploateringsgrävningen på Fågelbacken, Kajsa tog med mig på genderkonferans och andra äventyrligheter. Jag träffade Åsa på Fågelbacken! Det känns som att Cecilia Lidström-Holmberg också grävde på Fågelbacken men det gjorde hon faktiskt inte. Cia har utgjort en central figur i gruppen av stenåldersdoktorander på arkeologiska institutionen och vi har haft ett nära samarbete kring tidigneolitiska malstenar och annat. Ann Segerberg var i slutfasen av sitt avhandlingsarbete när jag började, jag har haft stor glädje av Ann och hennes kunnande om Mälardalens neolitikum. Alla andra doktorander vid Uppsalainstitutionen, ingen nämnd ingen glömd! Jo föresten: Vicky Sáenz, I miss you! En nyckelperson från grävningarna på Fågelbacken och Skogsmossen drog vidare till Malmö Museer i mitten av 90-talet, min vän Morten Steineke. Michel Guinard förtjänar ett hedersomnämnande för att alltid med entusiasm hakat på alla fältprojekt och exkursioner han kunnat klämma in schemat. Stort tack till Elise Hovanta som alltid hållit mig uppdaterad kring nya och gamla stenåldersfynd i Gästrikland och Hälsingland. Särskilt tack till Lena Holm för inspirerande samtal om neolitikum i södra Norrlands kustland och Agneta Åkerlund för spännande diskussioner om skärgårdsbefolkningens 8

9 Fö r o r d roll inom det tidigneolitiska samhället. Tack till Torbjörn Brorsson för workshopen Ny forskning om gammal keramik. Tack till Sven Isaksson för de lipidanalyser av trattbägarkeramik från bland annat Skogsmossen som är på gång. Jonathan Lindström har ofta smittat mig med sin entusiasm över neolitikum i Mälardalen. Martin Rundkvist har imponerat genom att vara en människa som rakt ut säger vad han tänker och tycker. Många personer har välvilligt ställt publicerade och opublicerade material och information till mitt förfogande för granskning, analyser och avbildningar, däribland finns Per Lekberg (Fågelbacken), Ann Segerberg (Anneberg), Magnus Artursson (Tjugestatorp), Jan Apel, Lars Sundström och Claes Hadevik (Skumparberget), Lena Holm (Hallbovallen), Christina Lindgren (Eklundshov), Britta Kihlstedt (Östra Vrå, Nävertorp), Roger Edenmo (Nävertorp), Morten Steineke (Citytunnel-projektet), Poul Otto Nielsen (Sigersted), Ingeborg Svensson och Patrik Gustavsson (Domarhagen), Niclas Björck (Västeräng, Norrängen 2, Möllersvreten), Elise Hovanta och Maria Björck (Södra Mårtsbo), Bo Ulfhielm (Måndagsbäcken), Robin Olsson (Norrfäbovägen), Kaisu Antilla (Åsboda), Sven-Gunnar Broström (Stensborg), Anna Onsten och Niklas Stenbäck (Sanna), Anette Färjare (Lillberget), Marcus Eriksson och Roger Wikell (Påljungshage), Jenny Holm och Gunlög Graner (Stenstorp). Milton Nuñez har bistått med handledning kring Finlands neolitikum. Christian Carpelan har kommit med värdefulla synpunkter på min tidigare artikel om den senmesolitiska Sperrings 1-keramiken på Åland och har bredvilligt gett information om opublicerade 14 C- dateringar från Finland. Jan Storå har hjälpt mig med information kring Ålands stenålder. Christian Lindqvist (nu avliden) och Niklas Stenbäck har gett mig tips om finsk litteratur. Anneli Ekblom har hjälpt mig med bedömningar av förkolnade sädeskorn och andra makrofossil. Åsa M. Larsson och Ylva Bäckström har bistått mig med bestämningar av, och svarat på frågor kring, brända ben natt som dag. Seminariegrävningen och senare besök med Henke Fallgren på norra Åland gav mig en vision av hur hus, gårdar, gravar, inmark, (fåglar), utmark, hänger ihop mönster jag ännu söker i det neolitiska materialet. Wladyslaw Duczko har översatt och förklarat polska och ryska termer och texter. Daniel Löwenborg och Kristina Martinelle har hjälpt mig med råd och tips när jag kört fast i GIS. Lars Löthman hjälpte till med lokaliseringen av Fornminnesinventeringens då förkomna fynd från Enköpingsåsens sträckning i västra Uppland. Anders Kritz har bidragit med viktig information kring samma material, i synnerhet om trattbägarboplatsen Ål, Västerlövsta sn. [I samband med den sista omdisponeringen av avhandlingen hösten 2007 lyftes kapitlet som diskuterade trattbägarbebyggelsen längs enköpingsåsen ut ur avhandlingen. Ämnet har berörts i Hallgren & Sundström (2008) och diskuteras vidare i Hallgren (under arbete)]. Tack till Kjell Oskarsson med familj på Skogsmossen. Tack också till prästen Lars-Erik Sundin, Tärnsjö som var en ivrig supporter av undersökningen på Kallmossen. Den framlidne Folke Eriksson, Kallmossen, gav värdefull information om lösfynd som tidigare påträffats på Kallmossen. Tack till Lars Holmgren och kumpaner i Torsåker. Tack till Stav-Anton Eklund (nu avilden) som mångdubblat stenåldersfynden i Hedesunda-trakten. Tack till Boris Wredenmark för gott samarbete i samband med undersökningen på Trössla. Vid mina besök på Statens Historiska Museum, Museibyrån i Mariehamn, Museum Gustavianum/Husbyborg, Gävleborgs Länsmuseum, Örebro Länsmuseum, Västmanlands Länsmuseum och Sörmlands museum har jag alltid möts av vänlig och hjälpsam personal. Särskilt tack till Inga Ullén, Anders Strinnholm, Lena Drenzel, Marcus Persson och Jackie Taffinder på SHM, Jan Andersson på Museibyrån, Mariehamn, Anna Busch (tidigare på Husbyborg), Kattis Eriksson på Gävleborgs länsmuseum och Ingeborg Svensson och Patrik Gustafsson på Sörmlands museum. Torsten Madsen förevisade mig jylländsk trattbägarkeramik på Moesgård. Tack till Helena Hulth, Jan Apel och Kent Andersson som låtit mig förvara fyndmaterialet från mina forskningsgrävningar i SAUs lokaler. Grävstyrkan på Skogsmossen 1995 omfattade undertecknad, Morten Steineke, Ulrika Djerw, Maarit af Geijerstam (numera Gustavsson) och Ylva Stenqvist (numera Milde), grävmaskinisten Anders Bertilsson och grävhunden Åke. Anders Kritz var övergripande projektledare för de neolitiska grävningarna längs Mälarbanans passage av Käglan. När lämningarnas omfattning på Skogsmossen blev klarlagt extrainkallades fler arkeologer som en kortare eller längre tid deltog i fältarbetet: Gunlög Graner, Åsa M. Larsson, Michel Guinard, Olle Heimer, Åsa Bergström, Ylva Bäckström, Bo Dock, Annika Eriksson, Linnéa Eriksson, Ylva Fontell, Claes Hadevik, Anna-Lena Hallgren, Joakim Karlsson, Ingela Kishonti, Anna Lagerstedt, Anette Lindborg, Johan Lindroth, Pontus Melchert, Maj-Lis Nilsson, Joakim Sagrén, Emelie Schmidt och Bengt Svahn. Vid forskningsgrävningen på Skogsmossen 1997 deltog jag, Åsa M. Larsson, Gunlög Graner och Michel Guinard, samt i kortare perioder Cecilia Lidström-Holmberg, Johan Hegardt, Ulrika Djerw och Anders Kritz. Vid undersökningarna på Strångnäs och Kallmossen 2000 deltog författaren och Åsa M. Larsson. Vid grävningen på Kallmossen 2001 deltog undertecknad, Jan Apel och Kalle Lindholm, samt i kortare sejourer Lars Sundström, Kjel Knutsson och Cecilia Lidström-Holmberg. På Trössla 9

10 Fredrik Hallgren Myggor svärmar kring vår bil parkerad vid utgrävning på Kallmossen, augusti Foto: Fredrik Hallgren Mosquitos swarming around our car at the Kallmossen dig, august Photo: Fredrik Hallgren. grävde undertecknad tillsammans med Ann Lindkvist, Kajsa Willemark och Cecilia Lidström-Holmberg. Fältkampanjen kring Nedre Dalälven år 2000 (Strångnäs, Kallmossen) är värd en kommentar då den genomfördes under extrema förhållanden mitt i årtusendets värsta invasion av aggressiva stickmyggor. Invasionen studerades av myggforskare, som under en natt fångade myggor i en enda fälla, ett stycke från utgrävningarna, en notering som slog det då gällande världsrekordet. Tack för att du bet ihop och stod ut Åsa! I slutskedet av avhandlingsarbetet har Paul Sinclair och Gullög Nordquist spelat en avgörande roll genom att ordna finansiering för slutarbetet. Tack också till professor Ola Kyhlberg samt Ann-Sofi Gräslund, Frands Herschend och institutionens övriga lärare. Birgitta Karlsson har alltid varit en klippa vad gäller allting praktisk kring mina anställningar vid institutionen! Tack till Elisabet Green. Stort tack till arkeologbibliotekets fantastiska bibliotikarier Britt-Marie Eklund och Lena Hallbäck. Så här i slutskedet av arbetet med avhandlingen har tiden varit kort. Då detta förord är skrivet i hast befarar jag att jag glömt bort att tacka flera personer jag är tack skyldig. Därför: ett tack till dig vars namn som saknas här! Jag har mina rötter i punk och hardcore. En lärdom från punk och hardcore-scenen är att kultur är inte något man konsumerar, det är något man skapar själv, något man deltar i. DIY! Do It Yourself! Oväntat hittade jag liknande tankegångar i Ralph Lintons kulturteori om kultur som deltagande från 1936 (kapitel 2.3). Bland arkeologer har jag hittat musikaliska fränder i Jan Apel och Michel Guinard vad gäller 77-punk, Kajsa Willemark, Cecilia Lidström-Holmberg och Anneli Sundkvist vad gäller Blondie, Åsa M. Larsson och Camilla Eriksson vad gäller New Model Army och Fredrik Andersson vad gäller hardcore! När jag började som doktorand december 1993 hade Brynäs vunnit SM-guld samma vår, 1995 blev det silver, ett guld till kom När jag nu vårvintern 2008 gått igenom kvalen med att slutföra avhandlingsarbetet har Brynäs kämpat för sin existens i kvalserien. Först i och med vinsten i sista matchen borta mot Västerås säkrades fortsatt elitseriespel. Det förlösande 1-0 målet sattes av legendaren Ove Molin efter 7.20 i första perioden (slutresultatet blev 7-0). Ove Molin var även en av de dominerande spelarna i 1993 och 1999 års årgångar av Brynäs. Han assisterad till det avgörande målet vid SM-guldet 1993 och satte två av målen i den avgörande matchen mot Modo vid SM-guldet Efter 754 matcher i Brynäs ryktas det nu att han spelat färdigt för klubben. Tack för allt Ove! Thorén, Tobbe, Henka nästa år siktar vi på slutspel! Två personer jag vet väntade med nyfikenhet på att se min avhandling gick bort några år innan den blev klar, min farmor Svea M. Hallgren ( ) och Eva 10

11 Fö r o r d For absent friends. Olsson ( ). Farmor lärde mig att allting går, det som inte går, det går också. Eva delade min passion för neolitisk keramik och gav mig tillgång till opublicerade fyndmaterial och rapporttexter. Gick bort allt för tidigt gjorde också min kära katt Vifslan ( , se foto). Tofslan finns som tur var kvar. Min mamma och pappa, Anita och Pebe Hallgren har alltid stött och hjälpt, såväl praktiskt med korrekturläsning, barnpassning, med vårrustning av båten när jag slavat med avhandlingen, och ekonomiskt under perioder när litet funnits att leva av. Tack för allt! Tack också till min syster Eva med familj, Rikard, My, Mysak! Min kära mormor och morfar, Birgit och Gunnar Wennberg, gick bort när avhandlingsarbetet var i sin linda och de var väl mer intresserade av mig, än av mina akademiska meriter, ni lever i mitt minne. Tack till Åsas brokiga familj (Gammelmormor, Eva & LM, Göran & Lisa, PA & Cilla, Sanna & Micke, Jonas). Störst tack till min kära Åsa som aldrig backar för en diskussion om neolitikum på småtimmarna och till mina underbara barn Lo och Vidar. Ni är viktigast. Birgitta Hulthén tackar Claes Hadevik, Malmö Museum, Stig Welinder, Mitthögskolan, samt docent Siv Karlsson, kvartärgeologen i Lund. I avhandlingsarbetet har jag fått stöd av Berit Wallenbergs Stiftelse, Birgit och Gad Rausings stiftelse för Humanistisk Forskning, Stiftelsen SAUs forskningsråd, Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond, Birger Nermans fond och Hildebrandsfonden. Kungl. Gustav Adolfs Akademien och Stiftelsen SAUs Forskningsråd har gett bidrag till tryckning. Till alla dessa riktas ett varmt tack! Ulleråker Fredrik Hallgren 11

12

13 1 Inledning Lost the culture, the culture lost......we needa check the interior Of the system who cares about only one culture And that is why We gotta take the power back Rage Against the Machine Take the power back (S/T, 1992) En sak som kom att fascinera mig när jag började studera arkeologi 1988, var hur olika stenålderns fynd och fornlämningar såg ut i skilda landsändar. Ämnet för min B-uppsats blev gropkeramisk kultur i Gävletrakten (där jag är född och uppväxt), boplatser som tillsammans med liknande fynd i Dalarna och Hälsingland hörde till de nordligaste då kända gropkeramiska lokalerna (Hallström 1944, Kaelas 1957, Jonsson 1958). Att arkeologiska komplex som gropkeramisk kultur och trattbägarkultur hade geografiskt begränsade utbredningar (Löfstrand 1969, Hulthén & Welinder 1981), och att den norrländska stenåldern hade en sydgräns (Welinder 1974c) väckte frågor kring vad sådana gränser betydde. Temat för min cd-uppsats blev bosättningsmönster i detta gränsland (Hallgren 1993), och jag har fortsatt att diskutera aspekter av denna problematik i mitt avhandlingsarbete. Mitt val av avhandlingsämne påverkades också av samtidshistorien. Under början av 1990-talet föll republiken Jugoslavien samman i ett kaos av våld och etniska rensningar. I Sverige tog det invandringsfientliga partiet Ny Demokrati plats i Riksdagen, nynazismen var på frammarsch och attacker på flyktingförläggningar blev vanliga. Den så kallade lasermannen mördade en man med utländsk härkomst och skottskadade ytterligare nio, dåd som motiverades av indvandrarhat. Ett av offren sköts på Studentvägen i Uppsala där jag då bodde. I debatten i svenska massmedia framställdes kriget på Balkan som ett resultat av att Jugoslavien var en statsbildning som inkorporerade folk med olika kultur och skilda etniciteter. Sverige diskuterades som ett land med en homogen kultur och ett homogent förflutet, för första gången utsatt för multikultur genom flyktingmottagning. Bilden rimmade illa med den jag tyckte mig se i det arkeologiska materialet, där olika delar av det som nu är Sverige präglades av skilda traditioner, arkeologiska kulturer med geografisk utbredning som gick på tvärs med sentida nationalstaters gränser. Jag såg här en möjlighet att bedriva arkeologisk forskning som i någon mån hade en samhällsrelevans, som kunde bidraga till att problematisera bilden av Sveriges förment homogena förflutna. När jag började mitt avhandlingsarbete 1994 var postmodernismen tongivande på doktorandseminarierna i Uppsala (där jag själv ingick) och Stockholm (där jag ibland deltog som gäst). Den teoretiska diskussionen var ibland uppfriskande, men stundom hård och hegemonisk, det förväntades att nya doktorander skulle falla in en postmodern, vetenskapskritisk och relativistisk kanon. Jag känner igen mig i Barbara Epsteins beskrivning av den akademiska miljön i USA vid samma tid: By the early nineties the perspective of associated with post-structuralism and Cultural Studies had become the ticket to prestige and status within the University. (Epstein 1999 s.298, jfr. Epstein 1997) Jag hade svårt att finna mig tillrätta med de relativistiska perspektiven, som jag fann underminerade en samhällsrelevant, kritisk arkeologi. Den postmoderna arkeologins frontfigurer Shanks och Tilley såg till exempel på arkeologi som fiktion: If one rejects an account of archaeological knowledge grounded in processes of testing, in a confrontation between subject and object, the question arises as to how great is the distinction between a data-based account of the past and a fictionalized account. It would be common to differentiate archaeology from literature on the grounds that archaeology deals, at least nominally, in a realm of fact while literature moves in the realm of fiction. It is true that the archaeologist may not invent facts at will while the literary writer may and has a much greater freedom in exploring relationships. On another level the distinction between archaeology and literature breaks down in that archaeologists construct what may be termed facts and all archaeologists use heuristic fictions or models to organize and orientate the archaeological record and make it meaningful, to sort out that which appears most pertinent to understanding. (Shanks & Tilley 1987a s.111) 13

14 Fredrik Hallgren Eftersom arkeologi är att betrakta som fiktion så kan arkeologer enligt Shanks och Tilley välja ett förflutet som passar nutidens syfte: Choosing a past, constituting a past, is choosing a future. The meaning of the past is political and belongs to the present. (Shanks & Tilley 1987b s.212) Följaktligen förordade de att arkeologiska teorier skall utvärderas utifrån deras politiska och moraliska innehåll: The validity of a theory hinges on intention and interest: it is to be assessed in terms of the ends and goals of its archaeology, its politics and morality. (Shanks & Tilley 1987b s.213) När alternativa hypoteser utvärderas skall således den med rätt politisk vinkling ges tolkningsföreträde. Konsekvensen blir ett scenario där människor med makt dikterar historieskrivningen. Till kritikerna av den relativistiska postmodernismen hör den anarkosyndikalistiske samhällskritikern Noam Chomsky, till vardags lingvist, som lyfter fram vetenskap och rationalitet som grundförutsättningar för samhällskritik och politisk aktivism: What I have seen, all to often, is that people are being deprived of valuable modes of understanding and insight they badly need, and that crucial questions about how the world works and how it might be changed are avoided, even ridiculed. While left intellectuals discourse polysyllabically to one another, truths that were once understood are forgotten, history is reshaped into an instrument of power, the ground is laid for the institution of more efficient modes of domination and control, potential activism is diverted and suffering people are effectively abandoned and disempowered. (Chomsky 2001 s.100) Postmodernismen ses stundom som en teoribildning associerad med den politiska vänstern, Chomsky menar snarare att den skall ses i sammanhang med nyliberalismen och nykonservatismen:... on the contrary, they seem to me deeply reactionary, and the rise during the Thatcher/Reagan era is quite natural (Chomsky 1998, citerad i Philo & Miller 2001 s.xiv, se också Sayer 1995 s och 2003, som gör en liknande poäng). Våren 1996 publicerade fysikern Alan Sokal artikeln Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity i den postmoderna tidskriften Social Text. Artikeln var fejkad, skriven som en parodi på en radikalt postmodern, relativistisk och dekonstruerande text, men då den använde sig av en postmodern jargong och innehöll mängder av citat av personer som Derrida, Lacan, Hyppolite och Latour uppfattades den som genuin av tidskriftens redaktörer. Publiceringen följdes av en våldsam debatt. Bruno Latour förklarade attacken mot postmodernismen med att theoretical physicists, deprived of their fat Cold War budgets, are searching for a new threat (Latour i Le Monde , citerad i Sokal 1997). Motivet till bluffen var dock inte att försvara vetenskapen från relativistisk kritik, utan motiverades av att Sokal som vänsteraktivist var bekymrad av att den akademiska vänstern i USA utdefinierade sig själva från samhällsdebatten. Rather, my goal is to defend what one might call a scientific worldview defined broadly as a respect for evidence and logic, and for the incessant confrontation of theories with the real world; in short, for reasoned argument over wishful thinking, superstition and demagoguery. And my motives for trying to defend these old-fashioned ideas are basically political. I identify politically... with the Left, understood broadly as the political current that denounces the injustices and inequalities of capitalist arrangements. And I m worried about trends in the American Left particularly in academia that at a minimum divert us from the task of formulating a progressive social critique, by leading smart and committed people into trendy but ultimately empty intellectual fashions, and that can in fact undermine the prospects for such critique, by promoting subjectivist and relativist philosophies that in my view are inconsistent with producing a realistic analysis of society that we and our fellow citizens will find compelling. It seems to me that truth, reason and objectivity are values worth defending no matter what one s political views; but for those of us on the Left, they are crucial without them, critique loses all its force. (Sokal 1999 s ) För att akademisk forskning ska ha samhällsrelevans så måste den följa vetenskapliga principer, sträva efter objektivitet och söka sanning. Ett utmärkt exempel från svensk botten är historikern Peter Englunds forskning kring Karl XII (Englund 1988), som helt underminerade bilden av den hjältekonung som nynazisterna försökte använda som ikon kring Min egen antirasistiska övertygelse påverkade valet av avhandlingsämne, men jag strävar efter att dessa åsikter inte ska påverka utfallet av min forskning. One cannot afford to just say no to objectivity... There have to be standards for distinguishing between how I want the world to be and how, in empirical fact, it is. Otherwise, might makes right in knowledge-seeking just as it tends to do in morals and politics. (Harding 1991 s.160) 14

15 1 In l e d n i n g Att man i enlighet med Sandra Harding inte kan säga nej till objektivitet betyder inte att man tror att man når fullständig objektivitet. Those of us who disagree with the strong postmodernist position do not object to the premise that our perception of reality is mediated. What we object to is the leap of logic between this premise and the conclusion that there is no truth, that all claims have equal status. We would argue that although we do not possess ultimate truth and never will, it is nevertheless possible to expand our understanding, and it is worth the effort to gain more knowledge even if that knowledge is always subject to revision. (Epstein 1997) Jag försöker således bedriva arkeologi som vetenskap. En utgångspunkt för ett vetenskapligt perspektiv är antagandet att det finns en verklig värld. Vetenskapliga teorier och tolkningar är konstruktioner som kräver kontinuerlig utvärdering. En sådan utvärdering följer principen att en teori som i högre grad stämmer överens med tillgängliga och relevanta data, är att föredra framför en teori med sämre överensstämmelse med data (Kuznar 1997 s.17-49). Den kunskap som skapas av vetenskaplig arkeologi är alltid inkomplett och omvärderas kontinuerligt: The criticism integral to scientific anthropology, combined with the progressive nature of the field (we keep learning more), means that the knowledge scientific anthropologists produce is only tentative and partial. This is precisely the goal of scientific anthropology the creation of knowledge that, for the time being, is the best explanation of phenomena, but that is always open to systematic, scientific revision. (Kuznar 1997 s.33) Ett vetenskapligt perspektiv innebär också att man är medveten om att även vad som betraktas som data är teoriberoende, en forskare närmar sig inte studieobjektet förutsättningslöst. Trees, rocks, planetary orbits, and electrons always appear to natural scientists only as they are already socially constituted... they are social objects by, first of all, the contemporary general cultural meanings that these objects have for everyone... They also become socially constituted objects of knowledge through the shapes and meanings these objects gain for scientists because of earlier generations of discussion about them. Scientist never observe nature apart from such traditions; even when they criticize some aspects of them they must assume others in order to carry on the criticism. (Harding 1993 s.64) Även om mitt val av avhandlingsämne influerats av samtidshistoria och mina politiska värderingar, så är det likväl ett traditionellt arkeologiskt arbete. Avhandlingen diskuterar arkeologiskt fyndmaterial från senmesolitikum och tidigneolitikum i Skandinavien och östra Östersjöområdet. Det är i egenskap av en vetenskaplig diskussion som belyser ett mångkulturellt förflutet, som avhandlingen kan bidraga med att underminera schablonbilden av det homogena Sverige. Mitt avhandlingsarbete tog sin utgångspunkt i den tidigneolitiska trattbägarkulturens nordgräns i regionen Mälardalen och Bergslagen. Lämningar som klassificerats som trattbägarkultur (TRB) har en utbredning som omfattar södra och mellersta Skandinavien. I östra Mellansverige har fynd från trattbägarkulturen en nordgräns i området kring nedre Dalälven, norr därom finns lämningar efter människor med en annan materiell kultur och en annan ekonomi. Jag ville skapa en bättre förståelse av vad denna gräns innebar, men var också intresserad av belysa lokala och regionala skillnader inom det som klassificeras som trattbägarkultur. I ett sent skede av avhandlingsarbetet har tre färdiga kapitel lyfts ut ur avhandlingen för att publiceras som en separat volym. Kapitlet Trattbägarkulturens nordgräns diskuterade trattbägarkulturens norra gränsland i Skandinavien och Polen, kapitlet Norr om trattbägarkulturen behandlade tidigneolitikum i området norr om TRB (norra Skandinavien, norra Polen, Baltikum, Finland), kapitlet En naturlig gräns? var en kritisk granskning av förklaringsmodeller, som förklarar trattbägarkulturens geografiska läge med hänvisning till ekologiska faktorer. De teman som berördes i de två förstnämnda kapitlen sammanfattas i koncentrerad form i kapitel 10. Den mer detaljerade behandlingen av ämnet, som även inkluderar en diskussion av naturförhållanden i trattbägarkulturens norra gränsland kommer att publiceras som en separat bok (Hallgren under arbete, Skifferkulturens sydgräns, trattbägarkulturens nordgräns ). Som nämnts har föreliggande arbete sin geografiska tyngdpunkt i regionen Mälardalen och Bergslagen (här definierat som landskapen Södermanland, Närke, Västmanland, Uppland, Gästrikland och södra Dalarna, se vidare kapitel 5), men berör också övriga Fennoskandinavien samt den östra och södra Östersjöregionen. Som hjälpmedel för läsaren att orientera sig vid läsningen av de följande kapitlen återger jag här NAAs karta över det aktuella områdets indelning i länder, landskap och fylken (figur 1.1). 15

16 Fredrik Hallgren Figur 1.1. Fennoskandinaviens indelning i landskap och fylken. Efter Nordic Archaeological Abstracts (1997 s.318), med modifikation. Figure 1.1. The geographical subdivison of Fennoscandinavia into landskap and fylken. After Nordic Archaeological Abstracts (1997 p.318), with modifications. 16

17 2 Kultur, praktik och identitet I inledningskapitlet diskuterade jag hur ett ideologiskt ställningstagande i skuggan av etniska rensningar i det sönderfallande Jugoslavien och brinnande flyktingförläggningar här hemma, motiverade mig att skriva om kulturell variation och mångkultur under stenåldern. I den svenska debatten framställdes kriget på Balkan ofta som ett resultat av att Jugoslavien var en multietnisk och mångkulturell statsbildning, sönderfallet sågs som förutbestämt. Genom att peka på det förment homogena Sveriges mångkulturella stenålder vill jag ifrågasätta denna bild. Det vi idag kallar Sverige, har aldrig varit en kulturellt homogen enhet under förhistorisk tid. Kriget i Jugoslavien var inte ett resultat av mångkultur och etnisk heterogenitet. Snarare var kriget ett resultat av en komplex och dyster historia där det senaste krigets övergrepp skall sättas i relation till tidigare krig och övergrepp under en epok som omfattar men ej är begränsad av de båda världskrigen och de fascistiska och kommunistiska diktaturerna, som präglat så mycket av Balkans senare historia. Kultur framstår således som ett centralt tema för min avhandling. Jag ska därför ägna en stor del av föreliggande kapitel till diskussionen av kultur, så som den förts inom arkeologi, kulturantropologi och angränsande ämnen. Texten innehåller en principdiskussion av kulturbegreppet, diskuterar kulturell praktik som deltagande i specifika sociala sammanhang (communities of practice) som formas i praktiken, och berör relationen mellan kulturell praktik och gruppidentitet. Jag använder mig här flitigt av citat, detta grepp motiveras av något olika skäl i olika delkapitel. I exempelvis kapitel 2.1 och 2.3 diskuterar jag tänkande kring kultur från 1900-talets första halva, en forskning som stundom beskrivs schablonmässigt i nutida debatt. Citaten avser här att fånga något av nyanserna som präglar exempelvis Ralph Lintons eller Gunnar Ekholms skrivande. I kapitel 2.2 och 2.4 återger jag debatter mellan olika ståndpunkter, här finner jag det ändamålsenligt att använda citat för att tydliggöra vem som sagt vad när. Även om jag i någon mån kan sägas ha skapat en ny mening genom att lyfta ut citaten ur sina ursprungliga sammanhang, så belyser ändå citaten hur olika författare uttryckt sig. I kapitel 2.6 och 2.7 diskuterar jag en teoribildning som alls inte är formulerad med tanke på arkeologi, men som jag menar är användbar för att diskutera förhistorien, här syftar citaten till att förmedla detta mitt intryck. 2.1 Arkeologins kulturbegrepp But it is not your own Shire, said Gildor. Others dwelt here before hobbits were; and others will dwell here again when hobbits are no more. (Tolkien 1954 [1999] s.111). Oluf Rygh anses vara den förste arkeolog som använde begreppet kultur för att diskutera skillnader i det arkeologiska materialet från stenåldern, i termer av samtida traditioner burna av olika grupper människor (Meinander 1981 s.106). I en förteckning över fornsaker som inkommit till Universitetets oldsaksamling i Oslo, kommenterade Rygh fynd av spetsar och knivar av skiffer funna i norra Norge: Disse sager maa antages at tillhøre en anden kultur og et anden folk, end de almindelige velbekjendte stenoldersager, der stamme i form og stof med Danmarks og Sydsveriges. (Rygh 1867 s.100). Rygh utvecklade ämnet i en artikel några år senare: Formodningens rigtighed forudsat, maa vi altsaa i Norge, i Sverige og sandsynligvis i flere lande af lige nordlig beligenhed antage to stenalderskulturer og to stenaldersfolk. Den ene af disse kulturer kunde man da maaske kalde den arktiske, da dens efterladenskaber overalt blot synes at forkomme langt mod nord og, som de i Norge gjorte fund synes at vise, ere hyppige nordenfor polarkredsen, hvor derimod levninger fra den i sydligere egne herskende stenalderskultur enten slik ikke, eller ialfald kun ganske undantagelsevis findes. (Rygh 1872 s.113) 17

18 Fredrik Hallgren Rygh föreslog att den moderna tidens lapper kunde vara ättlingar till den arktiske kulturen (Rygh 1867 s.100, 1872 s.113). Den sydliga stenålderskulturen figurerar i Ryghs resonemang mest som en kontrast för att tydliggöra den arktiske kulturen. Det är dock värt att poängtera att han inte likställde den sydliga kulturen med den moderna norska befolkningen, då Norges germanske befolkning enligt Rygh invandrade under järnålder (Rygh 1872 s.115). Ryghs tolkning refererades av Montelius vid det internationella arkeologmötet i Stockholm 1874 (Meinander 1981 s.106). Det var emellertid först efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905, som kultur i Ryghs mening togs upp på allvar i diskussionen i Sverige. Detta skedde inom docent Knut Stjernas seminarium i Uppsala vars verksamhet startade Sålunda skriver en av Stjernas doktorander, Gunnar Ekholm, om den megalitiska åkerbrukskulturen, som levde sida vid sida med skiffercivilisationen, eller jägarefiskare civilisationen, inom samma landskap (Uppland) (Ekholm 1909 s.67-68, 78-79). [Det Ekholm kallade skiffercivilisation i Uppland, benämns idag gropkeramisk kultur]. Ekholm ställde sig kritisk till den samma år utgivna skriften av Gustaf Kossinna, Der Ursprung der Urfinnen und der Urindogermanen, i vilken Kossinna hävdade att arkeologiska kulturgränser var gränser mellan människoraser. Det kan således icke gärna bli tal om olika raser såsom bärare af dessa båda civilisationer. Däremot torde man med hänsyn till de båda civilisationernas utbredning och karaktär kunna anta, att det är olika stammar, som under skilda lefvnadsförhållanden och påverkade av olika kulturinflytelser utvecklat sig till denna motsatta läggning. (Ekholm 1909 s.68) I kritiken av Kossinnas rasbegrepp hänvisade Ekholm till sin handledare Knut Stjerna (Ekholm 1909 s.68). Stjerna dog i november 1909, men efterlämnade ett manuskript, Före hällkisttid som kom att publiceras postumt två år senare (Stjerna 1911). Liksom Ekholm diskuterade Stjerna stenåldern i termer av kulturer eller civilisationer med olika geografiska utbredning, som definierades utifrån skilda uppsättningar redskap, gravseder och i viss mån ekonomi. Stjerna var explicit i sin tolkning av olika kulturer som skilda folk, samtidigt slog han också fast att han med folk inte avsåg raser : Under Skandinaviens gånggriftstid ha sålunda samtidigt trenne folk jag talar icke om människoraser med hvar sin civilisation innehaft olika delar af Skandinavien. (Stjerna 1911 s.124) Den norske arkeologen Anton Wilhelm Brøgger formulerade vid samma tid en position som hade mycket gemensamt med Ekholm och Stjerna: At sœtte racenavne på bœrerne av bestemte stenalderskulturgrupper i Norden er mindst likeså vildledende som at tale om et kortskallet eller langskallet sprog. Det er mulig og sandsynlig i visse gunstige tilfœlde at kunne påvise etniske grœnser ved hjœlp av et tilstrœkkelig rikt og vel bearbeidet arkeologisk materiale. Men derfra er det et langt sprang till at dra bestemte slutninger angående de forskjellige folkeslag der ha reprœsenteret de forskjellige kulturområder. (Brøgger 1909 s.28, se även Brøgger 1909 s ) När Ekholm i sin avhandling (1915) åter kommenterade Kossinnas spekulationer kring raser i forntidens Skandinavien, antydde han att det var mer än vad Kossinnas spekulativa arbete förtjänade: Som Kossinnas arbeten om skandinaviska förhållanden ej grunda sig på genom autopsi förvärfvad kännedom om materialet utan äro af mer spekulativ natur, kunna de ej tillmätas synnerligen stort värde. (Ekholm 1915 s.89) Ekholm såg sig likväl nödgad att göra ett debattinlägg då Oscar Almgren, som 1914 utsetts till professor i Arkeologi i Uppsala, anslutit sig till delar av Kossinnas idéer (Almgren 1912). Almgren menade att man kunde särskilja olika raser i det arkeologiska materialet alltifrån äldre stenålder, en ståndpunkt som kritiserades av Ekholm: Hvad beträffar det äldre skedet i Nordens stenålder, visar sålunda en blick på det arkeologiska materialet, att de två kulturformer, hvilka man velat beteckna såsom helt motsatta, burna af olika raser, i själfva verket äro oupplösligt sammanflätade med hvarandra och att motsatserna dem emellan äro dels af kronologisk dels av geologisk och kulturgeografisk art. (Ekholm 1915 s.91) Ekholm pekade bland annat på humanosteologisk forskning som inte lyckats finna något samband mellan skallform och arkeologiska kulturer: Detta berättigar till slutsatsen, att det eller de folk, som en gång invandrat i Skandinavien, ej företett någon antropologiskt enhetlig karaktär. (Ekholm 1915 s.99). Ekholm avslutade sin argumentation mot Kossinna och Almgren, med orden: Liksom språkforskningen ställer sig afvisande mot rasteorierna, och det antropologiska material, vi ha från boplatserna, på intet sätt gifver dem något stöd, så kan ej heller arkeologin annat än träda i den bestämdaste opposition mot dem. (Ekholm 1915 s.99). Det är anmärkningsvärt att Ekholm formulerade sig med en sådan skärpa, inte bara mot Kossinna, utan också mot sin egen professor, Oscar Almgren. Det är beklämmande 18

19 2 Ku lt u r, p r a k t i k o c h i d e n t i t e t att hans starka ställningstagande småningom vittrade. Tjugo år senare, i skuggan av tredje riket, använde han själv de begrepp han kritiserat Almgren för att ha nyttjat (Ekholm 1935 s.90-91). I detta sammanhang är det värt att ta upp Nils Åberg, en av de svenska arkeologer som tydligast tog ställning mot nazismen, men som också var personlig vän med Kossinna (Baudou 2002 s.61-63, Baudou 2004 s.272, 2005 s ). Åbergs position skilde sig från den unge Ekholms, såtillvida att han fördömde Kossinnas rasteorier, men likväl såg ett vetenskapligt värde i dennes systematisering av det arkeologiska källmaterialet. Åberg berörde problematiken i ett kåseri om den rasistiske pseudoarkeologen Herman Wirth, en vetenskaplig charlatan som blandade rasideologi med fantastiska historier om hur den urnordiska rasen på grund av isens framryckning tvingades lämna sitt urhem på polarkontinenten (nordpolen!), flydde till Atlantis, för att så småningom ta sig till Nordeuropa. Åberg inledde artikeln med att klargöra varför han överhuvudtaget tog upp den ovetenskapliga förhistoriska forskningen i nazityskland: Ett ställningstagande från svensk sida till dessa företeelser kan ur vetenskaplig synpunkt betraktas som meningslöst, men det äger kanske istället sin betydelse såsom sympatiyttring för de kretsar inom tysk vetenskap och kultur, vilka nu ha att föra en hård och ojämn kamp mot folkpsykosen. (Åberg 1933 s.246) Åberg pekade på de gemensamma nämnare, men också på de skillnader, som fanns mellan Wirth och Kossinna, samt diskuterade den genklang deras idéer om den germanska rasens överhöghet vann i 30-talets Tyskland: Fångna i dessa fantastiska föreställningar om guldålder och renrasighet, om nordiska expansioner och nordisk arvssubstans, drömde de kanske åter om ett rasrent och ädelt släkte, om framtidens makt och storhet för Tysklands pinade folk. De glömde då kanske fabriker och storstadskultur och sina arbetslösa millioner, de drömde kanske istället om vajande sädesfält på Ukrainas slätter, om blomstrande bondebygder under hakkorsflaggan. Sådana äro alltså de medel, med vilka denne trollkarl, denne vetenskapens Hitler fångar sin publik. Man frågar sig då, om detta sätt att exploatera vetenskapen är Wirths egen och originella insats eller om han därvid kanske endast gått i lära hos andra. Svaret måste bliva, att han ägt en stor föregångare på området, den numera avlidne arkeologen Gustaf Kossinna. Denne älskade även att tala om rena raser och att förhärliga germanernas forntid. Men hos honom var likväl den känslobetonade stämningen endast som kruset på ytan av en djup forskarnatur, vars geniala insats alltid skall giva hans namn en rangplats i vetenskapens hävder. Skillnaden dem emellan är alltså den, att Wirth endast representerar det känslobetonade, men utan reell bakgrund. Från vetenskapligt håll kan ej heller sägas, att Wirth mött förståelse. Men hans publik var också en annan, och motståndet, som restes i hans väg, blev därför förgäves. Bortstött från universiteten, vann han sin första stora seger, då han av den nazistiska regeringen i Mecklenburg fick professors namn och ett forskningsinstitut. Därefter har hans utveckling gestaltat sig till ett enda segertåg. Nu lär han på diktatorns befallning skola gå till Berlin för att där taga säte och stämma in i den krets, från vilken Einstein fördrevs. (Åberg 1933 s.249) Åberg värdesatte således Kossinnas vetenskapliga grundarbete med att systematisera det arkeologiska källmaterialet, samtidigt som han fördömde de rasistiska tolkningarna. Hos Wirth, som kombinerade rasistiska tolkningar med pseudovetenskap såg han inga förlåtande drag. (I vilken mån Kossinnas rasistiska, nationalschavunistiska, tolkningar verkligen kan liknas vid kruset på ytan av en djup forskarnatur kan ifrågasättas, jfr. Veit 1989, Arnold 1990, 2002). Trots att begreppet kultur varit i bruk inom svensk arkeologi alltsedan 1900-talets början, så är det svårt att finna explicita definitioner. Utifrån de sammanhang kultur använts i, i texter av exempelvis Ekholm, står det dock klart att de arkeologiska kulturerna definierats utifrån variabler som materiell kultur, ekonomi och gravskick. I Ekholms tolkning var kulturer inte isolerade: Huru starkt motsatsförhållandet mellan de båda kulturerna betonats, har det ej förnekats, att en verklig beröring mellan dem ägt rum. Ett närmare studium af materialet visar, att denna beröring måste ha varit synnerligen liflig. (Ekholm 1915 s.95). På ett tidstypiskt sätt (jfr. Welinder 1994) förutsatte han att förhållandet mellan jordbrukare och jägare-samlare varit asymmetriskt:...det är då naturligt att den högre civilisationens mer fulländade redskap funnit väg till den lägres område. Det måste därför anses vara i överensstämmelse med lagarna för all kulturförmedelse, att vi i Uppland ej finna skifferredskap på åkerbruksområdet men däremot tunnackiga yxor i kustlandet (Ekholm 1909 s.69) Bland de som tydligt definierat vad de menar med arkeologisk kultur finns Stig Welinder som skriver följande: Inom arkeologin betyder kultur först och främst en uppsättning föremål som återkommande påträffas och grävs ut tillsammans. Det kunde kallas arkeologisk kultur. Frågan är, om de arkeologiska kulturerna bara är ett bekvämt sätt att ordna källmaterialet, eller om de har ett djupare innehåll. En tanke är, att de representerar en 19

20 Fredrik Hallgren avgränsad, sammanhörande grupp människors materiella kultur, det vill säga allt som gruppen har omgett sig med som går att se och ta på. Tanken styrks av att föremålen inte bara ständigt är likadana och funna tillsammans, utan också av att de ingår i återkommande likadana fyndsammanhang. (Welinder 1998 s.52) Relevansen av det arkeologiska kulturbegreppet har kritiserats och debatterats från olika teoretiska ståndpunkter under åren (Meinander 1981, Shennan 1989, Trigger 1990). Snarare än att referera denna debatt, vill jag istället nämna något om hur kultur diskuterats inom kulturantropologin, en diskussion som har principiell relevans också för arkeologin. 2.2 Antropologins kulturbegrepp In regard to similtude, ethnography has always known that cultures were never as bounded, self-contained and selfsustaining as postmodernism pretends that modernism pretends. (Sahlins 1999 s.411) Ryghs bruk av begreppet kultur kring 1870 kan ses i sammanhang med formulerande av det antropologiska (eller etnografiska) kulturbegreppet kring samma tid. Ofta räknas Edward Tylors skrivning från 1871 som den klassiska definitionen: Culture or Civilization, taken in its wide ethnographic sense, is that complex whole which includes knowledge, belief, art, law, morals, custom, and any other capabilities and habits acquired by man as a member of society (Tylor 1958 [1871] s.1). Under 1900-talet har begreppet omdefinierats ett otal gånger, i en översikt från 1952 citerades drygt 150 förslag (Kroeber & Kluckhohn 1963 [1952]). Föga förvånande finns det en bred spännvidd bland dessa skrivningar, även om somliga är tämligen likartade. På senare år har Marshall Sahlins definierat kultur som:..the order of the symbolic... By this determination, the culture concept encompasses any and all forms of human practice, including the social relationships thereof, everything constituted and organized symbolically... The culture of a people a culture includes their social structures as well as their economy, their technology, their language, and their ideas. (Sahlins 2000a s.16). Sahlins ansluter till en nordamerikansk tradition inom kulturantropologin. Medan man inom brittisk socialantropologi traditionellt skiljde mellan sociala relationer (som intressanta att studera) och kultur (som var mindre intressant) så är sociala relationer en del av kulturen för Sahlins:...the system of social relations... is itself culture. Men, women, motherhood, criminals, gods, nations, hunting parties, and kings are symbolically construed persons, groups, or relations. (Sahlins 2000a s.16). Sahlins betonar även lärandets roll för reproduktionen av kultur: People order their experience in terms of their traditions: worldviews that are, moreover, endowed with the morality and emotions of their transmission. People do not simply discover the world, they are taught it. (Sahlins 2000c s.165). Så som kommer att utvecklas i kapitel 2.5 och 2.6 innebär betoningen på lärande och tradition inte reproduktion av kultur i statisk form (Sahlins 2000c s.174). Inom och 90-talens postmoderna antropologi var det kutym att ifrågasätta begrepp som kultur och samhälle (Brightman 1995). Stephen Tyler, en av pionjärerna bland postmoderna antropologer, skrev således i sin programförklaring för postmodern etnografi om...the absurdity of describing nonentities such as culture or society... (Tyler 1986 s.130). I samma ton deklarerade Shanks & Tilley att There is no such thing as society (Shanks & Tilley 1987b s.209). Tyler, Shanks och Tilley anslöt sig i detta till den nyliberala tidsandan några år tidigare hade Margaret Thatcher sagt There is no such thing as society. (During 1993 s.13, Cerroni- Long 1999 s.15, för andra paralleller mellan nyliberalism och postmodernism se till exempel Sayer 1995 s , 2003, Cole et al. 1997). Robert Brightman har granskat hur den postmoderna kritiken av kulturbegreppet är uppbyggd och finner kritiken strategisk och selektiv (Brightman 1995). Genom att förtiga diskussioner av kultur som heterogen, kaotisk, mångtydig och historiskt specifik, och istället ensidigt lyfta fram hur kultur av somliga diskuterats som homogen, utan interna motsättningar, som en entitet som saknar historia, så har kritikerna skapat en essentialistisk, ahistorisk representation av det antropologiska kulturbegreppet. När till exempel James Clifford (1988) kritiskt diskuterade kultur gav han det sålunda en innebörd i termer av rötter, stabilitet och inkompabilitet med förändring. The idea of culture carries with it an expectation of roots, of stable, territorialized existence... Moreover the culture idea, tied as it is to assumptions about natural growth and life, does not tolerate radical breaks in historical continuity. (Clifford 1988 s.338, jfr. Brightman 1995 s ). Cliffords slutsats var att det nog var så att kultur spelat ut sin roll, och istället förordade han med hänvisning till Focault, att begreppet skulle ersättas av...a vision of powerful discursive formations globally and strategically deployed. (Clifford 1988 s.274). I samma anda har Lila Abu-Lughod tillskrivit kultur egenskaper som...homogenity, coherence, and timelessness... (Abu-Lughod 1991 s.154) och hon argumenterar för att begreppet helt skall överges (Abu- Lughod 1991, 1999, jfr. Brightman 1995 s ). Sahlins menar i likhet med Brightman att den postmoderna konstruktionen av kultur är starkt selektiv, och 20

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie Keramik i Sydsverige en handbok för arkeologer red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie Källorna möjligheter och kritik Vad är keramik? Vem var keramikern? Kärlets form och bruk Keramik i Sydsverige

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Gilltuna där man följde traditionen

Gilltuna där man följde traditionen Gilltuna där man följde traditionen Den första storskaligt undersökta tuna-gården Särskild arkeologisk undersökning av boplatslämningar från förromersk järnålder till vikingatid. Fornlämningar Västerås

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96

ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96 ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96 ARKEOLOGI I NORR 8/9 1995/96 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för arkeologi och samiska studier UMEÅ UNIVERSITY Department ofarchaeology and Sami Studies Utgivare: Institutionen

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

DET GEMENSAMMA 28 31 juli 2014

DET GEMENSAMMA 28 31 juli 2014 DET GEMENSAMMA Sommarakademi på Lunds universitet 28 31 juli 2014 Det Gemensamma Citizen participation is presented as contacting leaders, organizing interest groups and parties, voting. That citizens

Läs mer

Prestigeekonomi under yngre stenåldern

Prestigeekonomi under yngre stenåldern Roger Edenmo Prestigeekonomi under yngre stenåldern Gåvoutbyten och regionala identiteter i den svenska båtyxekulturen UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIK HISTORIA UPPSALA UNIVERSITET

Läs mer

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Resultatslista DM i Mete 4 juni 2006, Mariebergsviken, Karlstad. Arrangör Skoghall SFK LAG Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Damseniorer: 1. SFK Wasa 2308 gram 4 tävlande

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande. Eller detta. Fler exempel.. Så kan det bli. Föredömen?

Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande. Eller detta. Fler exempel.. Så kan det bli. Föredömen? Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande Fredrik Stjernberg fredrik.stjernberg@liu.se The visual is essentially pornographic, which is to say that it has its end in rapt, mindless

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

OAC. Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson

OAC. Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson OAC Neolitikums början Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa Per Persson Göteborg 1999 Uppsala Innehåll Förord _ I... _.. - - - 7 Förord första upplagan 7 Förord andra upplagan 8 Kapitel

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates.

Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Capabilities for Education, Work and Voice from the Perspective of the Less Employable University Graduates. Delstudie inom EU-projektet Workable 2010-2013 Gunilla Bergström Casinowsky Institutionen för

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar Det svenska civila samhället består av cirka 200 000 organisationer. Formerna är ideella, kooperativa och stiftelsestyrda. Tillsammans bärs de upp av ca 32 miljoner medlemskap. Sektorn sysselsätter ca

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Luleå 11 may 2011. BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO

Luleå 11 may 2011. BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO BASF Plant Science Dr. Peter Eckes President & CEO Luleå 11 may 2011 Plant Science Sweden AB Kristofer Vamling Herman Ehles väg 3-4SE-268 31 Svalöv Sweden On Tuesday 22th of March 2011 there was a seminar

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik KAPITEL12 LEDARSKAP 1 VAD ÄR LEDARSKAP? 1. Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. 2. Ledarskap har till avsikt få andra att göra något 3. Ledarskap ska bidra till att organisationer

Läs mer

BIP Allt är möjligt!

BIP Allt är möjligt! Hej! BIP Allt är möjligt! Övergripande frågor Hur planerar du din undervisning så att den blir inkluderande? Hur återkopplar du så att elever utvecklar sitt lärande? Hur organiserar du klassrummet så att

Läs mer

RESULTAT. Saabiaden i Badminton den 5 oktober 2013.

RESULTAT. Saabiaden i Badminton den 5 oktober 2013. RESULTAT Saabiaden i Badminton den 5 oktober 2013. Herrar singel 1. Mikael Nord Bofors Fritid 2. Peter Nilsson KORPEN Saab 3. Olof Carlsson KORPEN Saab 4. Anders Nylén Bofors Fritid 5. Bruno Sandberg Bofors

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

The Costly Pursuit of Self Esteem

The Costly Pursuit of Self Esteem The Costly Pursuit of Self Esteem Vad är självkänsla för dig? Vad gör du för att öka den? Definition av självkänsla Självkänsla? Självförtroende? Oxford Dictionary of Psychology 2009 Self esteem (självkänsla)

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer