Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Fredrik Hallgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur. Fredrik Hallgren"

Transkript

1 Identitet i praktik Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur Fredrik Hallgren Uppsala 2008

2 ISBN ISSN Fredrik Hallgren 2008 PhD dissertation 2008 Coast to coast-book 17 Series editor: Helena Knutsson Revision of English: Suzanne Nash Cover drawings: Gunlög Graner (front), and Alicja Grenberger (back) Cover design: Fredrik Hallgren Published and distributed by: Coast to Coast project Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University Published with contribution from Kungl. Gustav Adolfs Akademien Printed by Åtta.45, Stockholm 2008

3 A m i c u lt u r a y a l m ov i m i e n t o. Ha r d c o r e. Esto para mi gente. Siempre presente. Madball 100% (Legacy, 2005)

4

5 Innehåll Förord Inledning Kultur, praktik och identitet Arkeologins kulturbegrepp Antropologins kulturbegrepp Ralph Linton och kultur som deltagande Om gender, släktskap, och stam Kultur och förändring Kulturell praktik i communities of practice Identitet i kulturell praktik Hantverk inom communities of practice Kulturell och geografisk distans Kulturell distans och avlägsna platser Geografisk distans i det tidigneolitiska landskapet Den äldsta keramiken runt Östersjön Åland omkring 5000 f.kr. och den tidiga sperringskeramiken Tidig keramik kring Östersjön och längs Fennoskandinaviens ishavskust Inhemskisering, hybriditet och identitet Mälardalen och Bergslagens tidigneolitiska trattbägarkultur Om 14 C-datering och kronologi för Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Datering av förkolnade växtmaterial Datering av kremerade ben Datering av matskorpor på keramik Plats att leva plats att dö platser för kulturell praktik inom Mälardalens trattbägarkultur Landvända och strandvända boplatser Begravningsplatser och gravar Brandbegravningar inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Timmerbyggda gravar, långhögar och stenkammargravar inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Gravritual som kulturell praktik Näringsekonomi som kulturell praktik inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Odling och samlande Jakt, fiske och fädrift...123

6 8 En annorlunda trattbägarkeramik? Trattbägare, kragflaskor och lerskivor i Mälardalen och Bergslagen Trattbägarkeramik i Mälardalen och Bergslagen Trattbägarnas dekor Trattbägarnas kärlform Formtyper och keramikgrupper Kragflaskor och lerskivor Vem offrade i kärret? Keramiken ger svar? Ceramologisk undersökning av keramik från fyndlokalerna vid Skogsmossen i Fellingsbro sn, Västmanland Skogsmossen, Skumpar berget och Hjulberga 1, keramikhantverk i lokala communities of practice Lokala, regionala och importerade stenredskap inom Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur Lokala och regionala stenredskap Arbetsyxor och mejslar av grönsten Sadelkvarnar Mångkantiga stridsyxor Stenbrytning och stensmide i communities of practice Importerade stenredskap Flintyxor från Sydskandinavien Skifferknivar från Nordskandinavien Avslutande ord om stenhantverk och stenredskap Överregionala sociala sammanhang under tidigneolitikum Trattbägarkulturens nordliga randbygder Trattbägarkultur i östra och västra Mellansverige Trattbägarkultur i Norge Trattbägarkultur i norra Polen Trattbägarkulturens nordliga randbygder väster och öster om Östersjön Norr om trattbägarkulturen Tidigneolitisk skifferkultur i mellersta och norra Skandinavien Kamkeramisk kultur i nordligaste Norrland och i Finland Nemankultur, zedmarkultur, narvakultur och kamkeramisk kultur i östra Östersjöområdet Tidigneolitikum norr om trattbägarkulturen Kulturell gruppidentitet och etnicitet i området kring trattbägarkulturens nordliga randbygder Kultur, praktik och identitet under tidigneolitikum Kultur, praktik och identitet inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur Trattbägarkulturens norra randbygder och tidigneolitikum norr om TRB-komplexet En annorlunda och inhemskiserad trattbägarkultur Summary: Identity in Practice. Local, regional and pan-regional aspects of the Northern Funnel Beaker Culture Referenslista...293

7 Förord Jag blev antagen som doktorand vid den arkeologiska institutionen i Uppsala december 1993, de efterföljande fem åren varvade jag arbete som exploateringsarkeolog med kortare perioder av egen forskning genom studiemedel från CSN. Så småningom startades Kust till Kust-projektet där jag kom att ingå. Projektet leddes av Helena Knutsson och samlade deltagare från universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Lund. Under åren uppbar jag doktorandtjänst vid Arkeologiska institutionen. Genom Kust till Kust-projektet fick jag anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att genomföra serier av 14 C-dateringar av makrofossil från TRB-kontexter från Mälardalen och Bergslagen, organiska beläggningar ( matskorpor ) på trattbägarkeramik, samt de första fem dateringarna av kremerade människoben från Fågelbacken. När ett år återstod av doktorandtjänsten fick jag något oväntat ytterligare anslag för naturvetenskapliga analyser genom Kust till Kust. Medlen användes till dateringar av organiska beläggningar på mesolitisk Sperrings-keramik från Åland (kapitel 4), datering av kremerade ben från människa och djur från trattbägarlokaler i Mälardalen (kapitel 5, 6, 7) och Birgitta Hulthéns ceramologiska analys (kapitel 8.5). Dessa analyser bidrog med mycket viktiga data, utan dem hade avhandlingen sett helt annorlunda ut. Att jag i ett så sent skede i avhandlingsarbetet kom in på delvis nya ämnesområden och fick delar av resultaten efter doktorandtjänstens utgång, bidrog dock till att försena slutförandet av avhandlingsarbetet. Stora delar av avhandlingstexten är skriven efter 2001, dels under perioder när jag levt på stipendier eller andra medel för forskning på heltid, dels på kvällar, helger och på pendeltåg. Min egen ingång i det tidigneolitiska materialet från Mälardalen/Bergslagen var utgrävningen på Fågelbacken i Västmanland 1993, som genomfördes med Per Lekberg som utgrävningsledare och mig och Jan Apel som fältarbetsledare (Lekberg 1997). Trattbägarlokalen Fågelbacken var belägen på en ö i den tidigneolitiska skärgården. Två år efter undersökningen på Fågelbacken fick jag möjlighet att leda utgrävningarna av en trattbägarlokal på fastlandet, Skogsmossen i samma landskap (Hallgren et al. 1997). Parallellt med grävningen på Skogsmossen undersökte kollegor från Fågelbackengrävningen den närbelägna trattbägarboplatsen Skumparberget i Närke (Apel et al. 1997, Sundström & Apel 1998), medan ett tredje grävteam undersökte trattbägarboplatsen Tjugestatorp strax bredvid (Artursson 1996). Trattbägarlokalerna Skogsmossen, Fågelbacken, Skumparberget och Tjugestatorp och de människor som var involverade i dessa har varit centrala för mig i mitt närmande till trattbägarkulturen. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag utfört fortsatta fältarbeten på Skogsmossen 1997 och 1998, samt genomfört mindre utgrävningar på trattbägarlokalerna Strångnäs, Österfärnebo sn, Gästrikland (2000) och Kallmossen, Nora sn, Uppland ( ). Som anställd på SAU genomförde jag 2003 en undersökning av trattbägarboplatsen Trössla, Trosa-Vagnhärad sn, Södermanland. Tillsammans med Lars Sundström har jag bedrivit mindre inventeringsprojekt i omlandet kring Skogsmossen och Skumparberget. Tillsammans med Cecilia Lidström Holmberg och Lars Sundström och med binäget bistånd av Michel Guinard, har jag genomfört provtagning av makroprover från en rad trattbägarlokaler i Mälardalen/Bergslagen. Tack! till min handledare Kjel Knutsson som gett mig stöd hela den långa vägen. Kjel har inspirerat och kommit med viktiga synpunkter, men har också gett mig stort utrymme att utforma avhandlingsarbetet efter eget huvud. Kust till Kusts projektledare Helena Knutsson har utgjort en uppskattad diskussionspartner och har fortsatt hjälpa till med praktiska ting med slutförandet av avhandlingsarbetet, långt efter det att projektet avslutats. Tack till min biträdande handledare Stig Welinder som har kommit med träffsäkra synpunkter på manuskript och föredrag. Tack också till Bo Gräslund, institutionens professor när jag blev antagen - som skapade ett gränslöst forskarseminarium där konservativa postmodernister och radikala 7

8 Fredrik Hallgren miljödeterminister var lika välkomna. Som emeritus har Bosse varit ett fortsatt stöd i mitt avhandlingsarbete, det har varit en ära att dela arbetsrum på senare år! Kust till Kust gav en möjlighet att ventilera idéer inom en större grupp av hängivna stenåldersforskare. Tack till alla! Jag vill särskilt tacka Christina Lindgren, Per Persson och Karl-Göran Sjögren. Genom Kust till Kust fick jag också möjlighet att diskutera min forskning med externa handledare, däribland Douglas Price, Peter Rowley-Conwy, Milton Nuñez, Anders Fischer, Peter Bogucki, Einar Östmo och Alf Hornborg. Douglas Price kom jag i kontakt med redan innan Kust till Kust angående undersökningarna på Skogsmossen. Det har varit en ära att få förevisa Skogsmossen i fyndback och fält. Inom ramen för Kust till Kust har Douglas gett handledning i frågor kring laborativ arkeologi. Tack! Tack också till Douglas och Anne Birgitte Gebauer för visad gästfrihet i Kalundborg! Bland övriga som kontaktade mig angående utgrävningen på Skogsmossen finns Jan-Albert Bakker, Gröningen, Peter Rowley- Conwy, Durham och Mats P. Malmer, Stockholm (nu avliden). Alla tre har kommit med viktiga synpunkter. Tillsammans med Ann Segerberg hade jag glädjen att förevisa Kallmossen, Nyskottet och Anneberg i fält för Peter Rowley-Conwy. Tillsammans med Jan Apel och Lars Sundström har Peter Bogucki tagits på en rundtur till Fågelbacken, Skumparberget och Skogsmossen. Jag lärde mig mycket i diskussionerna vid dessa exkursioner. Delar av avhandlingsmanuskriptet har granskats och kommenterats av Eva Koch, Köpenhamn, Åsa Lundberg, Umeå, Stig Welinder, Härnösand och Birgitta Hulthén, Lund. Tack! Kjel Knutsson och Åsa M. Larsson har tålamodigt läst och kommenterat allt! I slutskedet har Anita Hallgren och Roger Wikell båda gjort jätteinsatser genom att på kort tid korrekturläsa manuskript. Den engelska texten har snabbt och följsamt granskats av Suzanne Nash. Att en del fel i stavning och grammatik finns kvar är helt författarens ansvar. I arbetet med keramiken från Skogsmossen har jag haft ovärderlig hjälp av min vän och kollega Gunlög Graner som utfört ett fantastiskt jobb med att identifiera enskilda kärl i skärvmaterialet från offerkärret på Skogsmossen. Utifrån sin erfarenhet som keramiker har Gunlög skapat tecknade kärlrekonstruktioner av ett stort antal trattbägare från Skogsmossen och andra trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen (kapitel 8, Graner & Hallgren under arbete). Gunlög har även tillverkat repliker av krukor från Skogsmossen. Gunlög och maken Henrik har gett mig husrum i samband med återbesök på Skogsmossen och vid besök på Örebro länsmuseum. Tack! Genom Gunlög kom jag i kontakt med Birgitta Hulthén. Birgitta blev så intresserad av keramiken från Skogsmossen att hon på frivillig basis började granska keramik från platsen. När medel för en mer omfattande analys erhölls utvidgades Birgittas arbete till den fallstudie som presenteras i kapitel 8.5. Tack! 14 C-datering spelar en viktig roll i avhandlingen. Göran Possnert och Maud Söderman, Tandemlaboratoriet i Uppsala, har varit enormt hjälpsamma och har lagt ner både tid och möda på att datera obskyra material och fraktioner, svara på frågor och att söka i arkiv för att klargöra detaljer kring tidigare utförda dateringar. Tack! Tack också till Ingrid U. Olsson, Institutionen för fysik och Materialvetenskap i Uppsala, som svarat på frågor kring Sten Florins 14 C-dateringar från Artefakter som krukskärvor, stenyxor och malstenar spelar en central roll för arkeologin, men ges stundom inte det utrymme de förtjänar i svenska publikationer. Jag har strävat efter att ha med så många relevanta avbildningar som möjligt. Alicja Grenberger och Gunlög Graner har försett mig med högklassiga teckningar. Jag har även nyttjat teckningar ursprungligen framställda för andra publikationer, avbildningar utförda av bland annat Jan Jäger, Jonas Wikborg och Mikael Söderblom. Ulrika Djerw fotograferade fynd från Skogsmossen inför ett föredrag jag höll 1995/1996, bilder som här kommit till god användning. Det har varit bra år vid doktorandseminariet i Uppsala. Några av oss som deltog i grävningarna på Fågelbacken kom att bilda ett väl sammansvetsat gäng doktorander på Uppsala institutionen: Per Lekberg, Jan Apel och Lars Sundström. Kajsa Willemark ledde semninariegrävningen som utfördes parallellt med exploateringsgrävningen på Fågelbacken, Kajsa tog med mig på genderkonferans och andra äventyrligheter. Jag träffade Åsa på Fågelbacken! Det känns som att Cecilia Lidström-Holmberg också grävde på Fågelbacken men det gjorde hon faktiskt inte. Cia har utgjort en central figur i gruppen av stenåldersdoktorander på arkeologiska institutionen och vi har haft ett nära samarbete kring tidigneolitiska malstenar och annat. Ann Segerberg var i slutfasen av sitt avhandlingsarbete när jag började, jag har haft stor glädje av Ann och hennes kunnande om Mälardalens neolitikum. Alla andra doktorander vid Uppsalainstitutionen, ingen nämnd ingen glömd! Jo föresten: Vicky Sáenz, I miss you! En nyckelperson från grävningarna på Fågelbacken och Skogsmossen drog vidare till Malmö Museer i mitten av 90-talet, min vän Morten Steineke. Michel Guinard förtjänar ett hedersomnämnande för att alltid med entusiasm hakat på alla fältprojekt och exkursioner han kunnat klämma in schemat. Stort tack till Elise Hovanta som alltid hållit mig uppdaterad kring nya och gamla stenåldersfynd i Gästrikland och Hälsingland. Särskilt tack till Lena Holm för inspirerande samtal om neolitikum i södra Norrlands kustland och Agneta Åkerlund för spännande diskussioner om skärgårdsbefolkningens 8

9 Fö r o r d roll inom det tidigneolitiska samhället. Tack till Torbjörn Brorsson för workshopen Ny forskning om gammal keramik. Tack till Sven Isaksson för de lipidanalyser av trattbägarkeramik från bland annat Skogsmossen som är på gång. Jonathan Lindström har ofta smittat mig med sin entusiasm över neolitikum i Mälardalen. Martin Rundkvist har imponerat genom att vara en människa som rakt ut säger vad han tänker och tycker. Många personer har välvilligt ställt publicerade och opublicerade material och information till mitt förfogande för granskning, analyser och avbildningar, däribland finns Per Lekberg (Fågelbacken), Ann Segerberg (Anneberg), Magnus Artursson (Tjugestatorp), Jan Apel, Lars Sundström och Claes Hadevik (Skumparberget), Lena Holm (Hallbovallen), Christina Lindgren (Eklundshov), Britta Kihlstedt (Östra Vrå, Nävertorp), Roger Edenmo (Nävertorp), Morten Steineke (Citytunnel-projektet), Poul Otto Nielsen (Sigersted), Ingeborg Svensson och Patrik Gustavsson (Domarhagen), Niclas Björck (Västeräng, Norrängen 2, Möllersvreten), Elise Hovanta och Maria Björck (Södra Mårtsbo), Bo Ulfhielm (Måndagsbäcken), Robin Olsson (Norrfäbovägen), Kaisu Antilla (Åsboda), Sven-Gunnar Broström (Stensborg), Anna Onsten och Niklas Stenbäck (Sanna), Anette Färjare (Lillberget), Marcus Eriksson och Roger Wikell (Påljungshage), Jenny Holm och Gunlög Graner (Stenstorp). Milton Nuñez har bistått med handledning kring Finlands neolitikum. Christian Carpelan har kommit med värdefulla synpunkter på min tidigare artikel om den senmesolitiska Sperrings 1-keramiken på Åland och har bredvilligt gett information om opublicerade 14 C- dateringar från Finland. Jan Storå har hjälpt mig med information kring Ålands stenålder. Christian Lindqvist (nu avliden) och Niklas Stenbäck har gett mig tips om finsk litteratur. Anneli Ekblom har hjälpt mig med bedömningar av förkolnade sädeskorn och andra makrofossil. Åsa M. Larsson och Ylva Bäckström har bistått mig med bestämningar av, och svarat på frågor kring, brända ben natt som dag. Seminariegrävningen och senare besök med Henke Fallgren på norra Åland gav mig en vision av hur hus, gårdar, gravar, inmark, (fåglar), utmark, hänger ihop mönster jag ännu söker i det neolitiska materialet. Wladyslaw Duczko har översatt och förklarat polska och ryska termer och texter. Daniel Löwenborg och Kristina Martinelle har hjälpt mig med råd och tips när jag kört fast i GIS. Lars Löthman hjälpte till med lokaliseringen av Fornminnesinventeringens då förkomna fynd från Enköpingsåsens sträckning i västra Uppland. Anders Kritz har bidragit med viktig information kring samma material, i synnerhet om trattbägarboplatsen Ål, Västerlövsta sn. [I samband med den sista omdisponeringen av avhandlingen hösten 2007 lyftes kapitlet som diskuterade trattbägarbebyggelsen längs enköpingsåsen ut ur avhandlingen. Ämnet har berörts i Hallgren & Sundström (2008) och diskuteras vidare i Hallgren (under arbete)]. Tack till Kjell Oskarsson med familj på Skogsmossen. Tack också till prästen Lars-Erik Sundin, Tärnsjö som var en ivrig supporter av undersökningen på Kallmossen. Den framlidne Folke Eriksson, Kallmossen, gav värdefull information om lösfynd som tidigare påträffats på Kallmossen. Tack till Lars Holmgren och kumpaner i Torsåker. Tack till Stav-Anton Eklund (nu avilden) som mångdubblat stenåldersfynden i Hedesunda-trakten. Tack till Boris Wredenmark för gott samarbete i samband med undersökningen på Trössla. Vid mina besök på Statens Historiska Museum, Museibyrån i Mariehamn, Museum Gustavianum/Husbyborg, Gävleborgs Länsmuseum, Örebro Länsmuseum, Västmanlands Länsmuseum och Sörmlands museum har jag alltid möts av vänlig och hjälpsam personal. Särskilt tack till Inga Ullén, Anders Strinnholm, Lena Drenzel, Marcus Persson och Jackie Taffinder på SHM, Jan Andersson på Museibyrån, Mariehamn, Anna Busch (tidigare på Husbyborg), Kattis Eriksson på Gävleborgs länsmuseum och Ingeborg Svensson och Patrik Gustafsson på Sörmlands museum. Torsten Madsen förevisade mig jylländsk trattbägarkeramik på Moesgård. Tack till Helena Hulth, Jan Apel och Kent Andersson som låtit mig förvara fyndmaterialet från mina forskningsgrävningar i SAUs lokaler. Grävstyrkan på Skogsmossen 1995 omfattade undertecknad, Morten Steineke, Ulrika Djerw, Maarit af Geijerstam (numera Gustavsson) och Ylva Stenqvist (numera Milde), grävmaskinisten Anders Bertilsson och grävhunden Åke. Anders Kritz var övergripande projektledare för de neolitiska grävningarna längs Mälarbanans passage av Käglan. När lämningarnas omfattning på Skogsmossen blev klarlagt extrainkallades fler arkeologer som en kortare eller längre tid deltog i fältarbetet: Gunlög Graner, Åsa M. Larsson, Michel Guinard, Olle Heimer, Åsa Bergström, Ylva Bäckström, Bo Dock, Annika Eriksson, Linnéa Eriksson, Ylva Fontell, Claes Hadevik, Anna-Lena Hallgren, Joakim Karlsson, Ingela Kishonti, Anna Lagerstedt, Anette Lindborg, Johan Lindroth, Pontus Melchert, Maj-Lis Nilsson, Joakim Sagrén, Emelie Schmidt och Bengt Svahn. Vid forskningsgrävningen på Skogsmossen 1997 deltog jag, Åsa M. Larsson, Gunlög Graner och Michel Guinard, samt i kortare perioder Cecilia Lidström-Holmberg, Johan Hegardt, Ulrika Djerw och Anders Kritz. Vid undersökningarna på Strångnäs och Kallmossen 2000 deltog författaren och Åsa M. Larsson. Vid grävningen på Kallmossen 2001 deltog undertecknad, Jan Apel och Kalle Lindholm, samt i kortare sejourer Lars Sundström, Kjel Knutsson och Cecilia Lidström-Holmberg. På Trössla 9

10 Fredrik Hallgren Myggor svärmar kring vår bil parkerad vid utgrävning på Kallmossen, augusti Foto: Fredrik Hallgren Mosquitos swarming around our car at the Kallmossen dig, august Photo: Fredrik Hallgren. grävde undertecknad tillsammans med Ann Lindkvist, Kajsa Willemark och Cecilia Lidström-Holmberg. Fältkampanjen kring Nedre Dalälven år 2000 (Strångnäs, Kallmossen) är värd en kommentar då den genomfördes under extrema förhållanden mitt i årtusendets värsta invasion av aggressiva stickmyggor. Invasionen studerades av myggforskare, som under en natt fångade myggor i en enda fälla, ett stycke från utgrävningarna, en notering som slog det då gällande världsrekordet. Tack för att du bet ihop och stod ut Åsa! I slutskedet av avhandlingsarbetet har Paul Sinclair och Gullög Nordquist spelat en avgörande roll genom att ordna finansiering för slutarbetet. Tack också till professor Ola Kyhlberg samt Ann-Sofi Gräslund, Frands Herschend och institutionens övriga lärare. Birgitta Karlsson har alltid varit en klippa vad gäller allting praktisk kring mina anställningar vid institutionen! Tack till Elisabet Green. Stort tack till arkeologbibliotekets fantastiska bibliotikarier Britt-Marie Eklund och Lena Hallbäck. Så här i slutskedet av arbetet med avhandlingen har tiden varit kort. Då detta förord är skrivet i hast befarar jag att jag glömt bort att tacka flera personer jag är tack skyldig. Därför: ett tack till dig vars namn som saknas här! Jag har mina rötter i punk och hardcore. En lärdom från punk och hardcore-scenen är att kultur är inte något man konsumerar, det är något man skapar själv, något man deltar i. DIY! Do It Yourself! Oväntat hittade jag liknande tankegångar i Ralph Lintons kulturteori om kultur som deltagande från 1936 (kapitel 2.3). Bland arkeologer har jag hittat musikaliska fränder i Jan Apel och Michel Guinard vad gäller 77-punk, Kajsa Willemark, Cecilia Lidström-Holmberg och Anneli Sundkvist vad gäller Blondie, Åsa M. Larsson och Camilla Eriksson vad gäller New Model Army och Fredrik Andersson vad gäller hardcore! När jag började som doktorand december 1993 hade Brynäs vunnit SM-guld samma vår, 1995 blev det silver, ett guld till kom När jag nu vårvintern 2008 gått igenom kvalen med att slutföra avhandlingsarbetet har Brynäs kämpat för sin existens i kvalserien. Först i och med vinsten i sista matchen borta mot Västerås säkrades fortsatt elitseriespel. Det förlösande 1-0 målet sattes av legendaren Ove Molin efter 7.20 i första perioden (slutresultatet blev 7-0). Ove Molin var även en av de dominerande spelarna i 1993 och 1999 års årgångar av Brynäs. Han assisterad till det avgörande målet vid SM-guldet 1993 och satte två av målen i den avgörande matchen mot Modo vid SM-guldet Efter 754 matcher i Brynäs ryktas det nu att han spelat färdigt för klubben. Tack för allt Ove! Thorén, Tobbe, Henka nästa år siktar vi på slutspel! Två personer jag vet väntade med nyfikenhet på att se min avhandling gick bort några år innan den blev klar, min farmor Svea M. Hallgren ( ) och Eva 10

11 Fö r o r d For absent friends. Olsson ( ). Farmor lärde mig att allting går, det som inte går, det går också. Eva delade min passion för neolitisk keramik och gav mig tillgång till opublicerade fyndmaterial och rapporttexter. Gick bort allt för tidigt gjorde också min kära katt Vifslan ( , se foto). Tofslan finns som tur var kvar. Min mamma och pappa, Anita och Pebe Hallgren har alltid stött och hjälpt, såväl praktiskt med korrekturläsning, barnpassning, med vårrustning av båten när jag slavat med avhandlingen, och ekonomiskt under perioder när litet funnits att leva av. Tack för allt! Tack också till min syster Eva med familj, Rikard, My, Mysak! Min kära mormor och morfar, Birgit och Gunnar Wennberg, gick bort när avhandlingsarbetet var i sin linda och de var väl mer intresserade av mig, än av mina akademiska meriter, ni lever i mitt minne. Tack till Åsas brokiga familj (Gammelmormor, Eva & LM, Göran & Lisa, PA & Cilla, Sanna & Micke, Jonas). Störst tack till min kära Åsa som aldrig backar för en diskussion om neolitikum på småtimmarna och till mina underbara barn Lo och Vidar. Ni är viktigast. Birgitta Hulthén tackar Claes Hadevik, Malmö Museum, Stig Welinder, Mitthögskolan, samt docent Siv Karlsson, kvartärgeologen i Lund. I avhandlingsarbetet har jag fått stöd av Berit Wallenbergs Stiftelse, Birgit och Gad Rausings stiftelse för Humanistisk Forskning, Stiftelsen SAUs forskningsråd, Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond, Birger Nermans fond och Hildebrandsfonden. Kungl. Gustav Adolfs Akademien och Stiftelsen SAUs Forskningsråd har gett bidrag till tryckning. Till alla dessa riktas ett varmt tack! Ulleråker Fredrik Hallgren 11

12

13 1 Inledning Lost the culture, the culture lost......we needa check the interior Of the system who cares about only one culture And that is why We gotta take the power back Rage Against the Machine Take the power back (S/T, 1992) En sak som kom att fascinera mig när jag började studera arkeologi 1988, var hur olika stenålderns fynd och fornlämningar såg ut i skilda landsändar. Ämnet för min B-uppsats blev gropkeramisk kultur i Gävletrakten (där jag är född och uppväxt), boplatser som tillsammans med liknande fynd i Dalarna och Hälsingland hörde till de nordligaste då kända gropkeramiska lokalerna (Hallström 1944, Kaelas 1957, Jonsson 1958). Att arkeologiska komplex som gropkeramisk kultur och trattbägarkultur hade geografiskt begränsade utbredningar (Löfstrand 1969, Hulthén & Welinder 1981), och att den norrländska stenåldern hade en sydgräns (Welinder 1974c) väckte frågor kring vad sådana gränser betydde. Temat för min cd-uppsats blev bosättningsmönster i detta gränsland (Hallgren 1993), och jag har fortsatt att diskutera aspekter av denna problematik i mitt avhandlingsarbete. Mitt val av avhandlingsämne påverkades också av samtidshistorien. Under början av 1990-talet föll republiken Jugoslavien samman i ett kaos av våld och etniska rensningar. I Sverige tog det invandringsfientliga partiet Ny Demokrati plats i Riksdagen, nynazismen var på frammarsch och attacker på flyktingförläggningar blev vanliga. Den så kallade lasermannen mördade en man med utländsk härkomst och skottskadade ytterligare nio, dåd som motiverades av indvandrarhat. Ett av offren sköts på Studentvägen i Uppsala där jag då bodde. I debatten i svenska massmedia framställdes kriget på Balkan som ett resultat av att Jugoslavien var en statsbildning som inkorporerade folk med olika kultur och skilda etniciteter. Sverige diskuterades som ett land med en homogen kultur och ett homogent förflutet, för första gången utsatt för multikultur genom flyktingmottagning. Bilden rimmade illa med den jag tyckte mig se i det arkeologiska materialet, där olika delar av det som nu är Sverige präglades av skilda traditioner, arkeologiska kulturer med geografisk utbredning som gick på tvärs med sentida nationalstaters gränser. Jag såg här en möjlighet att bedriva arkeologisk forskning som i någon mån hade en samhällsrelevans, som kunde bidraga till att problematisera bilden av Sveriges förment homogena förflutna. När jag började mitt avhandlingsarbete 1994 var postmodernismen tongivande på doktorandseminarierna i Uppsala (där jag själv ingick) och Stockholm (där jag ibland deltog som gäst). Den teoretiska diskussionen var ibland uppfriskande, men stundom hård och hegemonisk, det förväntades att nya doktorander skulle falla in en postmodern, vetenskapskritisk och relativistisk kanon. Jag känner igen mig i Barbara Epsteins beskrivning av den akademiska miljön i USA vid samma tid: By the early nineties the perspective of associated with post-structuralism and Cultural Studies had become the ticket to prestige and status within the University. (Epstein 1999 s.298, jfr. Epstein 1997) Jag hade svårt att finna mig tillrätta med de relativistiska perspektiven, som jag fann underminerade en samhällsrelevant, kritisk arkeologi. Den postmoderna arkeologins frontfigurer Shanks och Tilley såg till exempel på arkeologi som fiktion: If one rejects an account of archaeological knowledge grounded in processes of testing, in a confrontation between subject and object, the question arises as to how great is the distinction between a data-based account of the past and a fictionalized account. It would be common to differentiate archaeology from literature on the grounds that archaeology deals, at least nominally, in a realm of fact while literature moves in the realm of fiction. It is true that the archaeologist may not invent facts at will while the literary writer may and has a much greater freedom in exploring relationships. On another level the distinction between archaeology and literature breaks down in that archaeologists construct what may be termed facts and all archaeologists use heuristic fictions or models to organize and orientate the archaeological record and make it meaningful, to sort out that which appears most pertinent to understanding. (Shanks & Tilley 1987a s.111) 13

14 Fredrik Hallgren Eftersom arkeologi är att betrakta som fiktion så kan arkeologer enligt Shanks och Tilley välja ett förflutet som passar nutidens syfte: Choosing a past, constituting a past, is choosing a future. The meaning of the past is political and belongs to the present. (Shanks & Tilley 1987b s.212) Följaktligen förordade de att arkeologiska teorier skall utvärderas utifrån deras politiska och moraliska innehåll: The validity of a theory hinges on intention and interest: it is to be assessed in terms of the ends and goals of its archaeology, its politics and morality. (Shanks & Tilley 1987b s.213) När alternativa hypoteser utvärderas skall således den med rätt politisk vinkling ges tolkningsföreträde. Konsekvensen blir ett scenario där människor med makt dikterar historieskrivningen. Till kritikerna av den relativistiska postmodernismen hör den anarkosyndikalistiske samhällskritikern Noam Chomsky, till vardags lingvist, som lyfter fram vetenskap och rationalitet som grundförutsättningar för samhällskritik och politisk aktivism: What I have seen, all to often, is that people are being deprived of valuable modes of understanding and insight they badly need, and that crucial questions about how the world works and how it might be changed are avoided, even ridiculed. While left intellectuals discourse polysyllabically to one another, truths that were once understood are forgotten, history is reshaped into an instrument of power, the ground is laid for the institution of more efficient modes of domination and control, potential activism is diverted and suffering people are effectively abandoned and disempowered. (Chomsky 2001 s.100) Postmodernismen ses stundom som en teoribildning associerad med den politiska vänstern, Chomsky menar snarare att den skall ses i sammanhang med nyliberalismen och nykonservatismen:... on the contrary, they seem to me deeply reactionary, and the rise during the Thatcher/Reagan era is quite natural (Chomsky 1998, citerad i Philo & Miller 2001 s.xiv, se också Sayer 1995 s och 2003, som gör en liknande poäng). Våren 1996 publicerade fysikern Alan Sokal artikeln Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity i den postmoderna tidskriften Social Text. Artikeln var fejkad, skriven som en parodi på en radikalt postmodern, relativistisk och dekonstruerande text, men då den använde sig av en postmodern jargong och innehöll mängder av citat av personer som Derrida, Lacan, Hyppolite och Latour uppfattades den som genuin av tidskriftens redaktörer. Publiceringen följdes av en våldsam debatt. Bruno Latour förklarade attacken mot postmodernismen med att theoretical physicists, deprived of their fat Cold War budgets, are searching for a new threat (Latour i Le Monde , citerad i Sokal 1997). Motivet till bluffen var dock inte att försvara vetenskapen från relativistisk kritik, utan motiverades av att Sokal som vänsteraktivist var bekymrad av att den akademiska vänstern i USA utdefinierade sig själva från samhällsdebatten. Rather, my goal is to defend what one might call a scientific worldview defined broadly as a respect for evidence and logic, and for the incessant confrontation of theories with the real world; in short, for reasoned argument over wishful thinking, superstition and demagoguery. And my motives for trying to defend these old-fashioned ideas are basically political. I identify politically... with the Left, understood broadly as the political current that denounces the injustices and inequalities of capitalist arrangements. And I m worried about trends in the American Left particularly in academia that at a minimum divert us from the task of formulating a progressive social critique, by leading smart and committed people into trendy but ultimately empty intellectual fashions, and that can in fact undermine the prospects for such critique, by promoting subjectivist and relativist philosophies that in my view are inconsistent with producing a realistic analysis of society that we and our fellow citizens will find compelling. It seems to me that truth, reason and objectivity are values worth defending no matter what one s political views; but for those of us on the Left, they are crucial without them, critique loses all its force. (Sokal 1999 s ) För att akademisk forskning ska ha samhällsrelevans så måste den följa vetenskapliga principer, sträva efter objektivitet och söka sanning. Ett utmärkt exempel från svensk botten är historikern Peter Englunds forskning kring Karl XII (Englund 1988), som helt underminerade bilden av den hjältekonung som nynazisterna försökte använda som ikon kring Min egen antirasistiska övertygelse påverkade valet av avhandlingsämne, men jag strävar efter att dessa åsikter inte ska påverka utfallet av min forskning. One cannot afford to just say no to objectivity... There have to be standards for distinguishing between how I want the world to be and how, in empirical fact, it is. Otherwise, might makes right in knowledge-seeking just as it tends to do in morals and politics. (Harding 1991 s.160) 14

15 1 In l e d n i n g Att man i enlighet med Sandra Harding inte kan säga nej till objektivitet betyder inte att man tror att man når fullständig objektivitet. Those of us who disagree with the strong postmodernist position do not object to the premise that our perception of reality is mediated. What we object to is the leap of logic between this premise and the conclusion that there is no truth, that all claims have equal status. We would argue that although we do not possess ultimate truth and never will, it is nevertheless possible to expand our understanding, and it is worth the effort to gain more knowledge even if that knowledge is always subject to revision. (Epstein 1997) Jag försöker således bedriva arkeologi som vetenskap. En utgångspunkt för ett vetenskapligt perspektiv är antagandet att det finns en verklig värld. Vetenskapliga teorier och tolkningar är konstruktioner som kräver kontinuerlig utvärdering. En sådan utvärdering följer principen att en teori som i högre grad stämmer överens med tillgängliga och relevanta data, är att föredra framför en teori med sämre överensstämmelse med data (Kuznar 1997 s.17-49). Den kunskap som skapas av vetenskaplig arkeologi är alltid inkomplett och omvärderas kontinuerligt: The criticism integral to scientific anthropology, combined with the progressive nature of the field (we keep learning more), means that the knowledge scientific anthropologists produce is only tentative and partial. This is precisely the goal of scientific anthropology the creation of knowledge that, for the time being, is the best explanation of phenomena, but that is always open to systematic, scientific revision. (Kuznar 1997 s.33) Ett vetenskapligt perspektiv innebär också att man är medveten om att även vad som betraktas som data är teoriberoende, en forskare närmar sig inte studieobjektet förutsättningslöst. Trees, rocks, planetary orbits, and electrons always appear to natural scientists only as they are already socially constituted... they are social objects by, first of all, the contemporary general cultural meanings that these objects have for everyone... They also become socially constituted objects of knowledge through the shapes and meanings these objects gain for scientists because of earlier generations of discussion about them. Scientist never observe nature apart from such traditions; even when they criticize some aspects of them they must assume others in order to carry on the criticism. (Harding 1993 s.64) Även om mitt val av avhandlingsämne influerats av samtidshistoria och mina politiska värderingar, så är det likväl ett traditionellt arkeologiskt arbete. Avhandlingen diskuterar arkeologiskt fyndmaterial från senmesolitikum och tidigneolitikum i Skandinavien och östra Östersjöområdet. Det är i egenskap av en vetenskaplig diskussion som belyser ett mångkulturellt förflutet, som avhandlingen kan bidraga med att underminera schablonbilden av det homogena Sverige. Mitt avhandlingsarbete tog sin utgångspunkt i den tidigneolitiska trattbägarkulturens nordgräns i regionen Mälardalen och Bergslagen. Lämningar som klassificerats som trattbägarkultur (TRB) har en utbredning som omfattar södra och mellersta Skandinavien. I östra Mellansverige har fynd från trattbägarkulturen en nordgräns i området kring nedre Dalälven, norr därom finns lämningar efter människor med en annan materiell kultur och en annan ekonomi. Jag ville skapa en bättre förståelse av vad denna gräns innebar, men var också intresserad av belysa lokala och regionala skillnader inom det som klassificeras som trattbägarkultur. I ett sent skede av avhandlingsarbetet har tre färdiga kapitel lyfts ut ur avhandlingen för att publiceras som en separat volym. Kapitlet Trattbägarkulturens nordgräns diskuterade trattbägarkulturens norra gränsland i Skandinavien och Polen, kapitlet Norr om trattbägarkulturen behandlade tidigneolitikum i området norr om TRB (norra Skandinavien, norra Polen, Baltikum, Finland), kapitlet En naturlig gräns? var en kritisk granskning av förklaringsmodeller, som förklarar trattbägarkulturens geografiska läge med hänvisning till ekologiska faktorer. De teman som berördes i de två förstnämnda kapitlen sammanfattas i koncentrerad form i kapitel 10. Den mer detaljerade behandlingen av ämnet, som även inkluderar en diskussion av naturförhållanden i trattbägarkulturens norra gränsland kommer att publiceras som en separat bok (Hallgren under arbete, Skifferkulturens sydgräns, trattbägarkulturens nordgräns ). Som nämnts har föreliggande arbete sin geografiska tyngdpunkt i regionen Mälardalen och Bergslagen (här definierat som landskapen Södermanland, Närke, Västmanland, Uppland, Gästrikland och södra Dalarna, se vidare kapitel 5), men berör också övriga Fennoskandinavien samt den östra och södra Östersjöregionen. Som hjälpmedel för läsaren att orientera sig vid läsningen av de följande kapitlen återger jag här NAAs karta över det aktuella områdets indelning i länder, landskap och fylken (figur 1.1). 15

16 Fredrik Hallgren Figur 1.1. Fennoskandinaviens indelning i landskap och fylken. Efter Nordic Archaeological Abstracts (1997 s.318), med modifikation. Figure 1.1. The geographical subdivison of Fennoscandinavia into landskap and fylken. After Nordic Archaeological Abstracts (1997 p.318), with modifications. 16

17 2 Kultur, praktik och identitet I inledningskapitlet diskuterade jag hur ett ideologiskt ställningstagande i skuggan av etniska rensningar i det sönderfallande Jugoslavien och brinnande flyktingförläggningar här hemma, motiverade mig att skriva om kulturell variation och mångkultur under stenåldern. I den svenska debatten framställdes kriget på Balkan ofta som ett resultat av att Jugoslavien var en multietnisk och mångkulturell statsbildning, sönderfallet sågs som förutbestämt. Genom att peka på det förment homogena Sveriges mångkulturella stenålder vill jag ifrågasätta denna bild. Det vi idag kallar Sverige, har aldrig varit en kulturellt homogen enhet under förhistorisk tid. Kriget i Jugoslavien var inte ett resultat av mångkultur och etnisk heterogenitet. Snarare var kriget ett resultat av en komplex och dyster historia där det senaste krigets övergrepp skall sättas i relation till tidigare krig och övergrepp under en epok som omfattar men ej är begränsad av de båda världskrigen och de fascistiska och kommunistiska diktaturerna, som präglat så mycket av Balkans senare historia. Kultur framstår således som ett centralt tema för min avhandling. Jag ska därför ägna en stor del av föreliggande kapitel till diskussionen av kultur, så som den förts inom arkeologi, kulturantropologi och angränsande ämnen. Texten innehåller en principdiskussion av kulturbegreppet, diskuterar kulturell praktik som deltagande i specifika sociala sammanhang (communities of practice) som formas i praktiken, och berör relationen mellan kulturell praktik och gruppidentitet. Jag använder mig här flitigt av citat, detta grepp motiveras av något olika skäl i olika delkapitel. I exempelvis kapitel 2.1 och 2.3 diskuterar jag tänkande kring kultur från 1900-talets första halva, en forskning som stundom beskrivs schablonmässigt i nutida debatt. Citaten avser här att fånga något av nyanserna som präglar exempelvis Ralph Lintons eller Gunnar Ekholms skrivande. I kapitel 2.2 och 2.4 återger jag debatter mellan olika ståndpunkter, här finner jag det ändamålsenligt att använda citat för att tydliggöra vem som sagt vad när. Även om jag i någon mån kan sägas ha skapat en ny mening genom att lyfta ut citaten ur sina ursprungliga sammanhang, så belyser ändå citaten hur olika författare uttryckt sig. I kapitel 2.6 och 2.7 diskuterar jag en teoribildning som alls inte är formulerad med tanke på arkeologi, men som jag menar är användbar för att diskutera förhistorien, här syftar citaten till att förmedla detta mitt intryck. 2.1 Arkeologins kulturbegrepp But it is not your own Shire, said Gildor. Others dwelt here before hobbits were; and others will dwell here again when hobbits are no more. (Tolkien 1954 [1999] s.111). Oluf Rygh anses vara den förste arkeolog som använde begreppet kultur för att diskutera skillnader i det arkeologiska materialet från stenåldern, i termer av samtida traditioner burna av olika grupper människor (Meinander 1981 s.106). I en förteckning över fornsaker som inkommit till Universitetets oldsaksamling i Oslo, kommenterade Rygh fynd av spetsar och knivar av skiffer funna i norra Norge: Disse sager maa antages at tillhøre en anden kultur og et anden folk, end de almindelige velbekjendte stenoldersager, der stamme i form og stof med Danmarks og Sydsveriges. (Rygh 1867 s.100). Rygh utvecklade ämnet i en artikel några år senare: Formodningens rigtighed forudsat, maa vi altsaa i Norge, i Sverige og sandsynligvis i flere lande af lige nordlig beligenhed antage to stenalderskulturer og to stenaldersfolk. Den ene af disse kulturer kunde man da maaske kalde den arktiske, da dens efterladenskaber overalt blot synes at forkomme langt mod nord og, som de i Norge gjorte fund synes at vise, ere hyppige nordenfor polarkredsen, hvor derimod levninger fra den i sydligere egne herskende stenalderskultur enten slik ikke, eller ialfald kun ganske undantagelsevis findes. (Rygh 1872 s.113) 17

18 Fredrik Hallgren Rygh föreslog att den moderna tidens lapper kunde vara ättlingar till den arktiske kulturen (Rygh 1867 s.100, 1872 s.113). Den sydliga stenålderskulturen figurerar i Ryghs resonemang mest som en kontrast för att tydliggöra den arktiske kulturen. Det är dock värt att poängtera att han inte likställde den sydliga kulturen med den moderna norska befolkningen, då Norges germanske befolkning enligt Rygh invandrade under järnålder (Rygh 1872 s.115). Ryghs tolkning refererades av Montelius vid det internationella arkeologmötet i Stockholm 1874 (Meinander 1981 s.106). Det var emellertid först efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905, som kultur i Ryghs mening togs upp på allvar i diskussionen i Sverige. Detta skedde inom docent Knut Stjernas seminarium i Uppsala vars verksamhet startade Sålunda skriver en av Stjernas doktorander, Gunnar Ekholm, om den megalitiska åkerbrukskulturen, som levde sida vid sida med skiffercivilisationen, eller jägarefiskare civilisationen, inom samma landskap (Uppland) (Ekholm 1909 s.67-68, 78-79). [Det Ekholm kallade skiffercivilisation i Uppland, benämns idag gropkeramisk kultur]. Ekholm ställde sig kritisk till den samma år utgivna skriften av Gustaf Kossinna, Der Ursprung der Urfinnen und der Urindogermanen, i vilken Kossinna hävdade att arkeologiska kulturgränser var gränser mellan människoraser. Det kan således icke gärna bli tal om olika raser såsom bärare af dessa båda civilisationer. Däremot torde man med hänsyn till de båda civilisationernas utbredning och karaktär kunna anta, att det är olika stammar, som under skilda lefvnadsförhållanden och påverkade av olika kulturinflytelser utvecklat sig till denna motsatta läggning. (Ekholm 1909 s.68) I kritiken av Kossinnas rasbegrepp hänvisade Ekholm till sin handledare Knut Stjerna (Ekholm 1909 s.68). Stjerna dog i november 1909, men efterlämnade ett manuskript, Före hällkisttid som kom att publiceras postumt två år senare (Stjerna 1911). Liksom Ekholm diskuterade Stjerna stenåldern i termer av kulturer eller civilisationer med olika geografiska utbredning, som definierades utifrån skilda uppsättningar redskap, gravseder och i viss mån ekonomi. Stjerna var explicit i sin tolkning av olika kulturer som skilda folk, samtidigt slog han också fast att han med folk inte avsåg raser : Under Skandinaviens gånggriftstid ha sålunda samtidigt trenne folk jag talar icke om människoraser med hvar sin civilisation innehaft olika delar af Skandinavien. (Stjerna 1911 s.124) Den norske arkeologen Anton Wilhelm Brøgger formulerade vid samma tid en position som hade mycket gemensamt med Ekholm och Stjerna: At sœtte racenavne på bœrerne av bestemte stenalderskulturgrupper i Norden er mindst likeså vildledende som at tale om et kortskallet eller langskallet sprog. Det er mulig og sandsynlig i visse gunstige tilfœlde at kunne påvise etniske grœnser ved hjœlp av et tilstrœkkelig rikt og vel bearbeidet arkeologisk materiale. Men derfra er det et langt sprang till at dra bestemte slutninger angående de forskjellige folkeslag der ha reprœsenteret de forskjellige kulturområder. (Brøgger 1909 s.28, se även Brøgger 1909 s ) När Ekholm i sin avhandling (1915) åter kommenterade Kossinnas spekulationer kring raser i forntidens Skandinavien, antydde han att det var mer än vad Kossinnas spekulativa arbete förtjänade: Som Kossinnas arbeten om skandinaviska förhållanden ej grunda sig på genom autopsi förvärfvad kännedom om materialet utan äro af mer spekulativ natur, kunna de ej tillmätas synnerligen stort värde. (Ekholm 1915 s.89) Ekholm såg sig likväl nödgad att göra ett debattinlägg då Oscar Almgren, som 1914 utsetts till professor i Arkeologi i Uppsala, anslutit sig till delar av Kossinnas idéer (Almgren 1912). Almgren menade att man kunde särskilja olika raser i det arkeologiska materialet alltifrån äldre stenålder, en ståndpunkt som kritiserades av Ekholm: Hvad beträffar det äldre skedet i Nordens stenålder, visar sålunda en blick på det arkeologiska materialet, att de två kulturformer, hvilka man velat beteckna såsom helt motsatta, burna af olika raser, i själfva verket äro oupplösligt sammanflätade med hvarandra och att motsatserna dem emellan äro dels af kronologisk dels av geologisk och kulturgeografisk art. (Ekholm 1915 s.91) Ekholm pekade bland annat på humanosteologisk forskning som inte lyckats finna något samband mellan skallform och arkeologiska kulturer: Detta berättigar till slutsatsen, att det eller de folk, som en gång invandrat i Skandinavien, ej företett någon antropologiskt enhetlig karaktär. (Ekholm 1915 s.99). Ekholm avslutade sin argumentation mot Kossinna och Almgren, med orden: Liksom språkforskningen ställer sig afvisande mot rasteorierna, och det antropologiska material, vi ha från boplatserna, på intet sätt gifver dem något stöd, så kan ej heller arkeologin annat än träda i den bestämdaste opposition mot dem. (Ekholm 1915 s.99). Det är anmärkningsvärt att Ekholm formulerade sig med en sådan skärpa, inte bara mot Kossinna, utan också mot sin egen professor, Oscar Almgren. Det är beklämmande 18

19 2 Ku lt u r, p r a k t i k o c h i d e n t i t e t att hans starka ställningstagande småningom vittrade. Tjugo år senare, i skuggan av tredje riket, använde han själv de begrepp han kritiserat Almgren för att ha nyttjat (Ekholm 1935 s.90-91). I detta sammanhang är det värt att ta upp Nils Åberg, en av de svenska arkeologer som tydligast tog ställning mot nazismen, men som också var personlig vän med Kossinna (Baudou 2002 s.61-63, Baudou 2004 s.272, 2005 s ). Åbergs position skilde sig från den unge Ekholms, såtillvida att han fördömde Kossinnas rasteorier, men likväl såg ett vetenskapligt värde i dennes systematisering av det arkeologiska källmaterialet. Åberg berörde problematiken i ett kåseri om den rasistiske pseudoarkeologen Herman Wirth, en vetenskaplig charlatan som blandade rasideologi med fantastiska historier om hur den urnordiska rasen på grund av isens framryckning tvingades lämna sitt urhem på polarkontinenten (nordpolen!), flydde till Atlantis, för att så småningom ta sig till Nordeuropa. Åberg inledde artikeln med att klargöra varför han överhuvudtaget tog upp den ovetenskapliga förhistoriska forskningen i nazityskland: Ett ställningstagande från svensk sida till dessa företeelser kan ur vetenskaplig synpunkt betraktas som meningslöst, men det äger kanske istället sin betydelse såsom sympatiyttring för de kretsar inom tysk vetenskap och kultur, vilka nu ha att föra en hård och ojämn kamp mot folkpsykosen. (Åberg 1933 s.246) Åberg pekade på de gemensamma nämnare, men också på de skillnader, som fanns mellan Wirth och Kossinna, samt diskuterade den genklang deras idéer om den germanska rasens överhöghet vann i 30-talets Tyskland: Fångna i dessa fantastiska föreställningar om guldålder och renrasighet, om nordiska expansioner och nordisk arvssubstans, drömde de kanske åter om ett rasrent och ädelt släkte, om framtidens makt och storhet för Tysklands pinade folk. De glömde då kanske fabriker och storstadskultur och sina arbetslösa millioner, de drömde kanske istället om vajande sädesfält på Ukrainas slätter, om blomstrande bondebygder under hakkorsflaggan. Sådana äro alltså de medel, med vilka denne trollkarl, denne vetenskapens Hitler fångar sin publik. Man frågar sig då, om detta sätt att exploatera vetenskapen är Wirths egen och originella insats eller om han därvid kanske endast gått i lära hos andra. Svaret måste bliva, att han ägt en stor föregångare på området, den numera avlidne arkeologen Gustaf Kossinna. Denne älskade även att tala om rena raser och att förhärliga germanernas forntid. Men hos honom var likväl den känslobetonade stämningen endast som kruset på ytan av en djup forskarnatur, vars geniala insats alltid skall giva hans namn en rangplats i vetenskapens hävder. Skillnaden dem emellan är alltså den, att Wirth endast representerar det känslobetonade, men utan reell bakgrund. Från vetenskapligt håll kan ej heller sägas, att Wirth mött förståelse. Men hans publik var också en annan, och motståndet, som restes i hans väg, blev därför förgäves. Bortstött från universiteten, vann han sin första stora seger, då han av den nazistiska regeringen i Mecklenburg fick professors namn och ett forskningsinstitut. Därefter har hans utveckling gestaltat sig till ett enda segertåg. Nu lär han på diktatorns befallning skola gå till Berlin för att där taga säte och stämma in i den krets, från vilken Einstein fördrevs. (Åberg 1933 s.249) Åberg värdesatte således Kossinnas vetenskapliga grundarbete med att systematisera det arkeologiska källmaterialet, samtidigt som han fördömde de rasistiska tolkningarna. Hos Wirth, som kombinerade rasistiska tolkningar med pseudovetenskap såg han inga förlåtande drag. (I vilken mån Kossinnas rasistiska, nationalschavunistiska, tolkningar verkligen kan liknas vid kruset på ytan av en djup forskarnatur kan ifrågasättas, jfr. Veit 1989, Arnold 1990, 2002). Trots att begreppet kultur varit i bruk inom svensk arkeologi alltsedan 1900-talets början, så är det svårt att finna explicita definitioner. Utifrån de sammanhang kultur använts i, i texter av exempelvis Ekholm, står det dock klart att de arkeologiska kulturerna definierats utifrån variabler som materiell kultur, ekonomi och gravskick. I Ekholms tolkning var kulturer inte isolerade: Huru starkt motsatsförhållandet mellan de båda kulturerna betonats, har det ej förnekats, att en verklig beröring mellan dem ägt rum. Ett närmare studium af materialet visar, att denna beröring måste ha varit synnerligen liflig. (Ekholm 1915 s.95). På ett tidstypiskt sätt (jfr. Welinder 1994) förutsatte han att förhållandet mellan jordbrukare och jägare-samlare varit asymmetriskt:...det är då naturligt att den högre civilisationens mer fulländade redskap funnit väg till den lägres område. Det måste därför anses vara i överensstämmelse med lagarna för all kulturförmedelse, att vi i Uppland ej finna skifferredskap på åkerbruksområdet men däremot tunnackiga yxor i kustlandet (Ekholm 1909 s.69) Bland de som tydligt definierat vad de menar med arkeologisk kultur finns Stig Welinder som skriver följande: Inom arkeologin betyder kultur först och främst en uppsättning föremål som återkommande påträffas och grävs ut tillsammans. Det kunde kallas arkeologisk kultur. Frågan är, om de arkeologiska kulturerna bara är ett bekvämt sätt att ordna källmaterialet, eller om de har ett djupare innehåll. En tanke är, att de representerar en 19

20 Fredrik Hallgren avgränsad, sammanhörande grupp människors materiella kultur, det vill säga allt som gruppen har omgett sig med som går att se och ta på. Tanken styrks av att föremålen inte bara ständigt är likadana och funna tillsammans, utan också av att de ingår i återkommande likadana fyndsammanhang. (Welinder 1998 s.52) Relevansen av det arkeologiska kulturbegreppet har kritiserats och debatterats från olika teoretiska ståndpunkter under åren (Meinander 1981, Shennan 1989, Trigger 1990). Snarare än att referera denna debatt, vill jag istället nämna något om hur kultur diskuterats inom kulturantropologin, en diskussion som har principiell relevans också för arkeologin. 2.2 Antropologins kulturbegrepp In regard to similtude, ethnography has always known that cultures were never as bounded, self-contained and selfsustaining as postmodernism pretends that modernism pretends. (Sahlins 1999 s.411) Ryghs bruk av begreppet kultur kring 1870 kan ses i sammanhang med formulerande av det antropologiska (eller etnografiska) kulturbegreppet kring samma tid. Ofta räknas Edward Tylors skrivning från 1871 som den klassiska definitionen: Culture or Civilization, taken in its wide ethnographic sense, is that complex whole which includes knowledge, belief, art, law, morals, custom, and any other capabilities and habits acquired by man as a member of society (Tylor 1958 [1871] s.1). Under 1900-talet har begreppet omdefinierats ett otal gånger, i en översikt från 1952 citerades drygt 150 förslag (Kroeber & Kluckhohn 1963 [1952]). Föga förvånande finns det en bred spännvidd bland dessa skrivningar, även om somliga är tämligen likartade. På senare år har Marshall Sahlins definierat kultur som:..the order of the symbolic... By this determination, the culture concept encompasses any and all forms of human practice, including the social relationships thereof, everything constituted and organized symbolically... The culture of a people a culture includes their social structures as well as their economy, their technology, their language, and their ideas. (Sahlins 2000a s.16). Sahlins ansluter till en nordamerikansk tradition inom kulturantropologin. Medan man inom brittisk socialantropologi traditionellt skiljde mellan sociala relationer (som intressanta att studera) och kultur (som var mindre intressant) så är sociala relationer en del av kulturen för Sahlins:...the system of social relations... is itself culture. Men, women, motherhood, criminals, gods, nations, hunting parties, and kings are symbolically construed persons, groups, or relations. (Sahlins 2000a s.16). Sahlins betonar även lärandets roll för reproduktionen av kultur: People order their experience in terms of their traditions: worldviews that are, moreover, endowed with the morality and emotions of their transmission. People do not simply discover the world, they are taught it. (Sahlins 2000c s.165). Så som kommer att utvecklas i kapitel 2.5 och 2.6 innebär betoningen på lärande och tradition inte reproduktion av kultur i statisk form (Sahlins 2000c s.174). Inom och 90-talens postmoderna antropologi var det kutym att ifrågasätta begrepp som kultur och samhälle (Brightman 1995). Stephen Tyler, en av pionjärerna bland postmoderna antropologer, skrev således i sin programförklaring för postmodern etnografi om...the absurdity of describing nonentities such as culture or society... (Tyler 1986 s.130). I samma ton deklarerade Shanks & Tilley att There is no such thing as society (Shanks & Tilley 1987b s.209). Tyler, Shanks och Tilley anslöt sig i detta till den nyliberala tidsandan några år tidigare hade Margaret Thatcher sagt There is no such thing as society. (During 1993 s.13, Cerroni- Long 1999 s.15, för andra paralleller mellan nyliberalism och postmodernism se till exempel Sayer 1995 s , 2003, Cole et al. 1997). Robert Brightman har granskat hur den postmoderna kritiken av kulturbegreppet är uppbyggd och finner kritiken strategisk och selektiv (Brightman 1995). Genom att förtiga diskussioner av kultur som heterogen, kaotisk, mångtydig och historiskt specifik, och istället ensidigt lyfta fram hur kultur av somliga diskuterats som homogen, utan interna motsättningar, som en entitet som saknar historia, så har kritikerna skapat en essentialistisk, ahistorisk representation av det antropologiska kulturbegreppet. När till exempel James Clifford (1988) kritiskt diskuterade kultur gav han det sålunda en innebörd i termer av rötter, stabilitet och inkompabilitet med förändring. The idea of culture carries with it an expectation of roots, of stable, territorialized existence... Moreover the culture idea, tied as it is to assumptions about natural growth and life, does not tolerate radical breaks in historical continuity. (Clifford 1988 s.338, jfr. Brightman 1995 s ). Cliffords slutsats var att det nog var så att kultur spelat ut sin roll, och istället förordade han med hänvisning till Focault, att begreppet skulle ersättas av...a vision of powerful discursive formations globally and strategically deployed. (Clifford 1988 s.274). I samma anda har Lila Abu-Lughod tillskrivit kultur egenskaper som...homogenity, coherence, and timelessness... (Abu-Lughod 1991 s.154) och hon argumenterar för att begreppet helt skall överges (Abu- Lughod 1991, 1999, jfr. Brightman 1995 s ). Sahlins menar i likhet med Brightman att den postmoderna konstruktionen av kultur är starkt selektiv, och 20

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idésamhällsstudier UMEÅ UNIVERSITY Department of Historical, Philosophical and Religious studies i Tryckt

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Hur man skyddar sig på internet

Hur man skyddar sig på internet Hur man skyddar sig på internet Säkerhet är obehagligt Men vi har ju virusskydd!! Webbläsare Webbläsare Vårt största hot idag Tydligare vid fel, phishing, flikar SSL Tunnlar och certifikat, brutna certifikat,

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat.

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. PAPP Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. Förberedelser inför en turnering. Ladda ner papp för windows, spara zipfilen på lämpligt ställe på din dator och lägg

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm

FTI presenterar Den moderna teknikinformationen. Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm FTI presenterar Den moderna teknikinformationen Inbjudan till konferens 18-19 mars 2015 på Radisson Blu Royal Park Hotell i Stockholm Späckat program med spännande föreläsningar Write less, say more the

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Fredrik Svanberg, FoU-samordnare Katherine H Wahlgren, projektledare Johan Hegardt, projektledare Traditionen 2000-talet FoU-program 2002-2005 Människan

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Fastighetsförteckning tillhörande detaljplan för, Idre Himmelfjäll, Skidområde, (del av Foskros 10:6), Älvdalens kommun, Dalarnas län.

Fastighetsförteckning tillhörande detaljplan för, Idre Himmelfjäll, Skidområde, (del av Foskros 10:6), Älvdalens kommun, Dalarnas län. 1 Fastighetsförteckning tillhörande detaljplan för, Idre Himmelfjäll, Skidområde, (del av Foskros 10:6), Älvdalens kommun, Dalarnas län. Fastigheter inom planområdet Foskros 10:6 Vika Skogsutveckling AB

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Margaretha Eriksson Civ.Ing. och doktorand i informationssäkerhet KTH irbiskonsult@tele2.se Föreläsning 3 Etiska frågor Säkerhetsfilosofi Etiska frågor Etiska regler

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael Fors 147 89 236 Donald Johansson

Läs mer

Enstånk Mod -85. Heat 1 Heat 2 Heat 3. 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 2 Tomas Sjöström. 60 Johnny Olofsson 70 Mikael Karlsson

Enstånk Mod -85. Heat 1 Heat 2 Heat 3. 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 2 Tomas Sjöström. 60 Johnny Olofsson 70 Mikael Karlsson Enstånk Mod -85 Heat 1 Heat 2 Heat 3 9 Marino Carlsson 60 Johnny Olofsson 35 Fredrik Kronberg 54 Peter karlsson 57 Pia Karlsson Fabjan 68 Anders Norell 2 Tomas Sjöström 63 Patrik Strandh 53 Kent Nordin

Läs mer

Resultatlista, enskild rond - netto: Möre Golfklubb Möre Scramble B-klass (2014) B-klassen Namn:

Resultatlista, enskild rond - netto: Möre Golfklubb Möre Scramble B-klass (2014) B-klassen Namn: Klass Placering Resultatlista, enskild rond - netto Möre Scramble B-klass (2014) B-klassen Namn Rond 1 Spel.kat. Spelform Scramble, Slagtävling Klubb CBA S-HCP Datum 2014-08-24 Resultat Särskiljning 1

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

How to format the different elements of a page in the CMS :

How to format the different elements of a page in the CMS : How to format the different elements of a page in the CMS : 1. Typing text When typing text we have 2 possible formats to start a new line: Enter - > is a simple line break. In a paragraph you simply want

Läs mer

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf Welcome Hotell Skyttestafett 2002 Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf 1 Ale Skf 723 469 1192 11 Moälven-MoDo 703 450 1153 Mikael Fors 147 97 244 Petter Eriksson 145 96 241 Håkan Sundström 144 96 240

Läs mer

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS FAKTA OM KONVENTET VIKTIGA DATUM Prolog 2014 hölls den 28:e februari till 2:a mars på Culturen i Västerås. Konventet hade föranmälan för deltagare samt möjlighet för allmänheten

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT

RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT RESULTAT WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT Stålboda 2005-08-20 arr: Bromma Skf WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 1 Bälgviken 1156 Jonas Malmqvist 141 96 237 Niklas Halling 141 93 234 Hans Sundén 138 93 231 Helena

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin

Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Arkeologiska metoder i uppdragsarkeologin Konferens om arkeologiska metoder...metodkonferens? Metodkonferenser en flashback 1976: Arkeologisk undersökning målsättning och planering (Göteborg) 1977: Boplatsundersökningar

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE?

HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE? HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE? ANSVARSFULLT OCH HÅLLBART MOD, KREATIVTET & INNOVATION TILLSAMMANS I SAMSPEL VÄLKOMNANDE UNDER TIDEN TACTICAL URBANISM Tillvaratagande

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer