COACHING. Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö. Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

Transkript

1 . COACHING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Information om utvärdering på Malmö högskola:

3 1 INLEDNING... 1 Om undersökningen... 2 Om redogörelsen i promemorian... 3 Respondentgruppernas sammansättning... 3 DEL Upplevelse av relationen till handläggaren Fråga Totalindex fråga Frågor om synen på framtida arbete Fråga 19-23, Totalindex fråga 19-23, Frågor om stödet från omgivningen Fråga Relationen till Af/Fk Fråga DEL Effekter av coaching fråga 29, 30, 32, 34, 35, 47, 49, Åsikter om coaching Fråga 31, 33, 57, Relationen till coachen Fråga 37, 40, 41, 42, 44, 46, Gruppfokus Fråga 43, 45, 50, 55, 56, 69, 70, 71, Tydlighet Fråga 48, 51, Material Fråga 59, 60, 61, 62, 63, Medelvärden, frågegrupperingar Frågor om synen på arbetet i gruppen Fråga DEL AVSLUTNING Bilaga 1. Enkät till personer som deltagit i coaching Bilaga 2. Enkät till personer som ej deltagit i coaching... 81

4

5 1 INLEDNING I Skåne bedriver AMS och Försäkringskassan sedan år 2003 ett samarbete i form av projektet Fördjupad Samverkan. Projektets verksamhet inriktas primärt på gruppen arbetslösa sjukskrivna. En central del av Fördjupad samverkan är en satsning på Coachning som inleddes under hösten Handläggare i Fördjupad samverkan har genom utbildning fått ta del av ett beprövat verktyg för samarbetet mellan handläggare och sjukskriven där ambitionen är att den sjukskrivnes egna resurser och engagemang ska tas tillvara då egen drivkraft ofta är avgörande för kvaliteten på lösningen. Utbildningen har gett handläggaren konkreta verktyg att arbeta coachande och lösningsfokuserat. Dessutom innehåller metodiken verktyg för den sjukskrivne så att denne får bättre förutsättningar att ta aktivt ansvar för sin vidare utveckling Utbildningen har riktat sig mot olika handläggare och chefer. Handläggare i alla områden har genomgått utbildningen varav ca 40 handläggare från Arbetsförmedlingen har genomgått den fördjupade delen som förutom introduktion och samtalsmetodik även består av egenprocess och grupprocess. Dessa handläggare har åtagit sig att starta upp grupper för sjukskrivna på sitt kontor eller i sitt område. I hela länet erbjuds nu coachning i grupp för deltagare inom Fördjupad samverkan. Målsättningen är på sikt att ca 50% av samtliga nya deltagare ska starta i sådana grupper. Syftet är att bättre ta tillvara den sjukskrivnes egna resurser i planering och genomförande av samverkansinsatser samt att frigöra resurser hos handläggarna i Fördjupad samverkan, som kan användas bland annat till de deltagare som behöver extra stöd och till matchningsinsatser. 1

6 Under hösten 2007 har fler än tvåhundra personer påbörjat sitt deltagande i coachinggrupper och de ansvariga är nu intresserad av att få veta hur denna nya service upplevs av deltagarna. Därför har Malmö högskola anlitats för att studera satsningen. Det undersökningen har avsett att göra är studera i vilken mån coachning inom ramen för Fördjupad samverkan generar en högre grad upplevd kvalitet i handläggningen hos deltagarna i förhållande till traditionellt handläggningsförfarande. I denna promemoria redovisas resultaten av undersökningen som i huvudsak genomförts genom en enkätundersökning till personer som deltar i pågående coachinggrupper. Dessutom har telefonintervjuer genomförts med ett slumpvis urval av personer. Huvudfrågan för utvärderingen är om den service som erbjuder motsvarar den kvalitet som deltagarna kräver eller behöver. Om undersökningen Beroende på vilka frågor en undersökning vill besvara lämpar sig kvalitativa eller kvantitativa metoder olika väl. På vissa områden är enkätundersökningar överlägsna kvalitativa intervjuer, medan det på andra områden är tvärtom. Därför är ofta en kombination av dessa ansatser optimal. I denna undersökning har både en enkätundersökning och telefonintervjuer med deltagare genomförts. Ambitionen var att enkätundersökningen skulle generera ett underlag på två grupper om 50 personer i varje, d v s totalt 100 personer. Urval har skett genom att uppdragsgivaren slumpvis tagit fram ett underlag om 100 personer i varje grupp, d v s totalt 200 namn. Två olika enkäter har sedan gått ut via post till de två respektive grupperna. Därefter har även en påminnelse gått ut efter ca två veckor. Totalt besvarade 120 personer enkäten. Detta ger en samlad svarsfrekvens på 60%. Av dessa representerade 64 coachinggruppen och 56 jämförelsegruppen. Slutligen blev alltså grupperna förhållandevis likvärdiga i storlek samtidigt som antalet överstig det från början önskade antalet om 50 personer i respektive grupp. 2

7 Coachinggrupp 64 64% Jämförelsegrupp 56 56% Totalt % Enkäten har i första hand fokuserat de respektive deltagargruppernas upplevelse av kvalitet i de olika formerna av handläggning coachning respektive traditionell handläggning. Huvuddelen av frågorna i enkätformulären utformas med fasta svarsalternativ, men möjlighet ges även till öppna svar med utrymme för respondenterna att ytterligare kommentera sina erfarenheter. De två enkäterna finns bifogade som bilaga. Som komplement till enkätundersökningen genomfördes totalt åtta individuella intervjuer med deltagare ur coachinggruppen. Intervjuerna har genomförts som telefonintervjuer i avsikt att bidra med djupare perspektiv på enkätresultaten. Om redogörelsen i promemorian Följande resultat baseras alltså på en population om 120 individer 64 ur coachinggruppen och 56 ur jämförelsegruppen. Resultaten är uppdelade i tre delar. Den första delen är en jämförande del, där coachinggruppens resultat ställs mot jämförelsegruppen. Den första delens frågor har således besvarats av båda grupperna. Den andra delen innehåller en presentation av frågor som bara besvarats av coachingruppen. Här återfinns alltså inga jämförelser. Den tredje och sista delen ger ett sammanfattande intryck av 8 genomförda intervjuer. Resultaten i promemorian är av beskrivande art. Detta innebär att redovisningen består av enskilda frekvensbeskrivningar av deltagarnas svar, exempelvis i form av hur många deltagare som svarat mycket bra på ett visst påstående. Vanligast är vidare att resultaten redovisas i form av antal och inte andel. Respondentgruppernas sammansättning I detta avsnitt redogörs för sammansättningen av de två grupperna. På ett övergripande plan kan sägas att 95 av de 120 är kvinnor och 25 är 3

8 män. 96 av 120 är födda i Sverige, medan 24 är födda utomlands. Diagram till gruppernas sammansättning visas direkt efter denna inledning. 4

9 5

10 Några egentliga skillnader syns inte mellan grupperna. Skillnader som syns är att coachinggruppen generellt är något yngre, medan fler i jämförelsegruppen har studerat vid högskola/universitet. Något fler i jämförelsegruppen har också sjukersättning. Avslutningsvis tycks även personer i jämförelsegruppen generellt ha varit sjukskrivna under något längre tid. 6

11 DEL 1 I denna del har både coachinggruppen och jämförelsegruppen svarat på frågorna. Framställningen har en jämförande karaktär, där coachinggruppens resultat ställs mot jämförelsegruppen. Upplevelse av relationen till handläggaren Fråga 7-18 Frågorna i detta avsnitt har besvarats på en fyra- eller femgradig skala där svaren går från ett starkt instämmande till vänster till ett starkt avståndstagande till höger. Fråga 7 7

12 Fråga 8 Fråga 9 8

13 Fråga 10 Fråga 11 9

14 Fråga 12 Fråga 13 10

15 Fråga 14 Fråga 15 11

16 Fråga 16 Fråga 17 12

17 Fråga 18 Totalindex fråga 7-18 Nedan visas det genomsnittliga värdet på fråga 7-18, skala 1-4. Frågorna 12 och 13 har uteslutits då de är på en femgradig skala. Fråga 16 har uteslutits då det ej står klart att ett högt tal är eftersträvansvärt. Även om skillnaden är liten, blir slutsatsen av diagrammet att coachinggruppen överlag ger ett högre betyg (2,75) än jämförelsegruppen (2,55) i fråga om relationen till handläggaren. 13

18 Frågor om synen på framtida arbete Fråga 19-23, 28 Här visas de frågor mellan som kunnat generaliseras till ett index enligt ovan. Fråga 19 Fråga 20 14

19 Fråga 21 Fråga 22 15

20 Fråga 23 Fråga 28 16

21 Totalindex fråga 19-23, 28 Här är ett genomsnitt av ovanstående frågor. Fråga 22 har ej räknats med då den innehåller ett annorlunda antal svarsalternativ än de övriga frågorna. Här är det tvärtom jämförelsegruppen som har ett något högre värde (2,7) än coachinggruppen (2,6). 17

22 Frågor om stödet från omgivningen Fråga Här redovisas flervalsfrågorna som skiljer sig från de övriga i delen om synen på framtida arbete. Här kan genomsnitt inte beräknas. Fråga 25 Fråga 26 Denna fråga har 6 alternativ som syftar på fråga 25. Det sista svarsalternativet är ett öppet svar. De fem första redovisas här. 18

23 19

24 20

25 Fråga 27 Denna fråga följs av en flervalsfråga som ovan, med fem redovisade alternativ. Observera att rubrikerna ska handla om från vem man vill ha detta ytterligare stöd. 21

26 22

27 Relationen till Af/Fk Fråga Fråga 75 och 79 är de sista frågorna med en jämförelse mellan coachinggruppen och jämförelsegruppen. Bland dessa är 75 och 76 frågor med fasta svarsalternativ, medan är utformade som öppna frågor. Här redovisas utdrag av svaren från de två grupperna separat. Fråga 75 23

28 Fråga 76 Diagrammen visar att det finns små skillnader mellan grupperna. Slående är dock att coachinggruppen är mer benägen att inte ta ställning, medan jämförelsegruppen markerar en positiv eller negativ inställning i större utsträckning. På nästa sida visas resultatet av en beräkning av ett medelvärde på de två frågorna. Av tabellen nedan framgår att det finns små skillnader mellan gruppernas generella inställning till myndigheterna. Resultaten visar att grupperna har i princip likvärdig inställning till Försäkringskassan, medan jämförelsegruppen faktiskt är mer positiv till Arbetsförmedlingen. Intressant är vidare att coachinggruppen är mer positiv till Försäkringskassan i förhållande till Arbetsförmedlingen, medan det för jämförelsegruppen förhåller sig tvärtom. Grupp Vad är din allmänna åsikt om Försäkringskassan? Vad är din allmänna åsikt om Arbetsförmedlingen? Coachinggr Medelv. 2,75 2,59 Antal Jämförelsegr. Medelv 2,74 2,98 Antal Total Medelv 2,74 2,77 Antal

29 Fråga 77 Vad tycker Du har varit bra med det stöd Du fått av Af/Fk? (Coachinggrupp) AF engagemanget från den nya handläggaren, FK positivt att FK låter mig medverka i coachinggruppen genom deras så kallade sjukförmån. Aldrig ifrågasatt mina fysiska begränsningar. Att de har försökt göra något för att jag ska kolla tillbaka till arbetslivet. Att de har satt igång projektet Fördjupad Samverkan. Det minskar stressen av att närma sig arbetslivet efter lång sjukskrivning. Att de tror på att jag skulle klara av att jobba halvtid. Att det just är ett samarbete vilket underlättar för alla parter inte minst mig. Att få chansen att slussas in på arbetsmarknaden på ett lugnt och kontrollerat sätt. Att jag fick delta i detta program. Att jag nu, via hård påtryckning blivit överlämnad till ett privat "arbetsträningsplats-rekryteringsföretag" som "fördjupadsamverkan" har ramavtal med! Däri har jag fått reell hjälp att arbeta utifrån den fas jag är i i processen tillbaka! Att någon ser mig efter 5 års sjukskrivning. Empati också krav. Att stödet har funnits och fungerat för mig. De har informerat sig sinsemellan AF/FK, så att de vet vad som händer och sker. De har en förståelse för varje individ. De har lyssnat till mina behov och önskningar. De har verkligen lyssnat och sett vilken typ av hjälp jag behöver. De har inte varit fördömande. De lyssnar och tar hänsyn till mina problem och de försöker lösa det på bästa sätt för mig... Tror jag. Det kan inte vara lätt att vara handläggare i en organisation som ständigt är under omorganisation! Tycker att de gör så gott de kan utifrån deras arbetssituation. Dom har hittat en kurs som passar mig. Dom ser vad jag kan, stöder, puffar på. Ett stöd som har hjälpt mig att orka vidare istället för att sjunka i en depression. FK har lyst med sin frånvaro och man vet inte riktigt vad de tänker. Vet inte om de har något som skulle kunna vara till hjälp ytterligare. AF har både uppföljningsmöte m. Coachinggruppen samt individuell coach/handläggare och det har varit bra. Fått inbjudan till coachgruppen. FK har varit ganska tysta i 4 år. 25

30 För min del började coachgruppen alltför sent, återstår att se om det hjälper mig innan samarbetet tar slut. Jag har haft mer tur än andra. har haft bra handledare som verkligen förstår, på båda ställena. Jag hoppades på ett jobb... De har försökt i alla fall (jag hade förväntat mig mer) Kan inte hjälpa mig då jag ej får återgå till mitt arbete. Stödet från handledarna mycket bra. Kunna prata öppet om vad man vill i framtiden. Känslan av att göra något meningsfullt för att komma vidare i yrkeslivet Man har kommit mycket närmare sin handläggare på AF, jag har lärt känna han och han lärt känna mig och vet vad man är intresserad av. Mest förvånad över samarbetet mellan AF/FK positivt och förväntansfull om vad som kan och ska hända härnäst. Mycket kompetent personal. Lyssnar och hjälper mig när jag har frågor eller annat. Har förmågan att verkligen coacha en (Louise Holmquist AF Helsingborg) Även Christina Palmer Wester FK Helsingborg. Pos. med samverkan AF/FK. Jag är mkt tacksam att få vara med i samverkansprojektet mellan AF/FK Samarbetet mellan AF/FK fungerar mycket bra och är positivt. (Jämförelsegrupp) AF/FK gav till mig ett litet hopp att jag ska kanske börja jobba i framtiden. Arbetsprövning och utredning. Att de hjälpt till att "pusha" en. Att dom tror på mig och att dom lyssnar och förstår mina problem. Fast jag har bytat handläggare på FK 3ggr. Att jag fick börja arbetsträna som sen ledde till ett vikariat på 50%. Att jag kommit ut från hemmet och arbetsträna. Träffar andra människor och känna att jag gör nytta. Att kunna komma ut och arbetsträna (AF) som kan leda till jobb. Att man får egen handläggares direktnummer + telefonsvar (FK). Att när väl rätt person tar tag i saker så händer det också saker. Bra samtal med AF. bra information, men en tydlig press från deras egna arbetssituation att ha de mål som de ska uppnå. De bryr sig och lyssnar! Har man klart för sig vad man vill så får man stöd och hjälp att realisera det. 26

31 FK: har kunnat ringa när jag varit orolig eller har frågor, AF: eftersom jag inte fått något stöd på 10 mån svårt att säga vad som är bra. De har verkligen lyssnat på mig sett till att jag fått hjälp inom olika instanser förståelse positivt agerande. Det stödet, kontakten och förståelsen som jag fått av min handläggare på AF Elisabeth har varit fantastiskt. Det har känts tryggt att dom finns och att dom lyssnar på mina behov. Fått bra information om min framtid. Erfaren och bra personal som förstått problemen som uppstod efter min sjukdom. Engagemang från AF är okej, engagemang från FK är mindre okej. Förståelse när man hamnar i situationer då man känner man behöver en paus. Har fått 2 st handläggare som engagerar sig. Har känt att det är en uppriktig och positivt engagemang. Jag har börjat arbetsträna 4h/dag Det är positivt! Jag valde själv arbetsplats! Jag har fått bra stöd av FK. Jag har fått det stöd jag behövt och jag känner att man lyssnat på mig i alla lägen! Jag har fått en chans att arbetsträna på en bra arbetsplats med ngt jag inte gjort tidigare. Jag har känt att jag blir tagen på allvar seriöst bemött och att jag fått en positiv syn på att jag kan börja arbete efter de förutsättningar jag har idag p.g.a min sjukdom. Jag tror att som hjälper mig så gott dom kan för att hitta ett jobb. Man har lyssnat, jag har blivit trodd och bekräftad av FK:s handläggare. Mkt bra handläggare på FK med god inlevelseförmåga för mina problem. Likadant på AF. Mycket bra ställer upp när det behövs har jag ifall fått. Positiva människor! Positivt bemötande Stödet är positivt men handläggaren är inte bra. Tycker att från både AF och FK har man varit positiv till mina insatser och stöttat på ett bra vis. Är trevlig, glad och yrkeskunnig, vet vad som gäller 27

32 Fråga 78 Vad tycker Du har varit mindre bra med det stöd Du fått av Af/Fk? (Coachinggrupp) Fått för lite hjälp att få rätt arbete-praktik. Vilket stöd? Att sluta arbetsträna för en passiv och långsam kurs? Är trött på kringslussning och får inget säga/tycka själv något. Tvång! Saknar rätt hjälp. Hjälp i tid. 1, skryt om att ordna jobb åt andra men inget om de personer trivs och är nöjda?? 2, frånvarotillfällen = utanför kursen. 3, AFhandläggarens negativa attityd, sjuk = ute passé. Att de är väldigt stressade och kan inte fokusera på individen Att ingen vet Att jag blir en i gruppen med allas problem. ser att det gärna blir mer individuellt inriktat. Att man har fått olika handläggar ofta, vilket innebär trygghet hos mig själv. Att vi skulle kommit i gång mycket tidigare under min sjukskrivning. Byte av handläggare, kan väl bli bra. Det har tagit för lång tid innan det hände något. Dom gör ett jättejobb men har för många att ta hand om på samma gång FK sparkar gärna på de som redan ligger byte av handläggare är ofta, träffas sällan. Handläggaren på FK har jag inget stöd av. Har inte alltid förståelse för den oro som finns ang det sociala skyddsnätet, vikten av trygg anställning osv. Har inte fått någon hjälp att hitta praktikplatser. Ingen kontakt med FK. Ingen riktig plan för individens påbörjade rehabprojekt utan resultat Man jag var frisk hade jag själv lättat efter jobb. Kanske ansvaret ni lagt på mig skulle ta själv och hitta något jag kan jobba med. ingen arbetsgivare anställer mig annars (med min sjukdom). Som alltid mycket pappersarbete samt att kommunikationen myndigheterna stundom är under all kritik. Något som drabbar mig som enskild, dvs man får ett besked av AF och ett annat från FK vilket leder till fel eller ingen ersättning om fel dokument skickas eller dyl. som sagt var håller FK hus? Har de bara lämnat över till AF och ser vad som händer efter coachtiden? Information saknas mycket misskommunikation och mindre klarar raka beslut för vad som gäller! Vill inte använda ordet stöd! Upplever att jag mer har kontrollerats! 28

33 (Jämförelsegrupp) Bra? Stöd? Projektet är en lek med EU-medel! Flummigt värre Har inte fått något stöd! Har helt enkelt inte fått något stöd! AF: dåliga på att ta kontakt. Arb. träningen har varit för länge, har varit på samma ställe i 1 år, men trivs jättebra. skulle vilja att det ledde till jobb lite fortare. Att det är strikt hållna till paragrafer och regler. Att AF inte har varit insatta i mina problem och begränsningar. Att handläggare har slutat sina tjänster och att man kanske från AF skulle tryckt lite hårdare på arbetsdelen. Att vi som är sjukskrivna själv skall fixa vår praktik. Blivit lovad kontakt av AF med besök för 2 mån sen men han har inte dykt upp Bra samtal med AF. bra information, men en tydlig press från deras egna arb. situation att ha de mål som de ska uppnå Bristen på stöd och engagemang! Byte av handläggare på FK flera ggr gav oro. var dock lika trevliga och professionella varje gång Byte av handläggare, planerar och tvingar över huvudet på en, vill gärna vara med och planera det blir mer positivt då, lyssnar inte alltid De tidigare handläggarna ville bara att det skulle se bra ut i statistiken. Vad jag gjorde spelade ingen roll! Dåligt samarbete mellan AF och FK Det går långsamt FK har ej stöttat mig i tidigare projekt med deras brist på förståelse FK: var har de funnits i 6år? nu när jag blev sjukskriven psykiskt då vaknade dom. AF: var finns deras förståelse för mina funktionshinder. För lång tid på samma arbetsträningsföretag (1år) Utnyttjning! Dåliga förslag på arb. träning ex gå upp 0300 köra 8 mil till och från för arbetsträna 4 timmar dåliga förslag på kurser för att de ej hittat haft tid för att hitta arb. trän. Har helt enkelt inte fått något stöd! Ibland är det svårt att nå per telefon. Inget att klaga på, möjligtvis alla papper som skall fyllas i och som har blivit fel Jag har bytt handläggare på FK flera ggr (oroligt) just börjat med kontakt med AF så jag har inget att klaga på där. Dålig konstruktion, taskig uppföljning, bristfällig organisation och information. 29

34 Kanske att arbetsträningen har dragit ut på tiden, när vi kom fram till hur mycket jag kan jobba så kunde vi börja söka arbete. Lång överföringstid PILA AF/FK. Ständiga byten av handläggare på FK. Tidsbrist, engagemang, man är bara en i mängden av alla som skall ut i arbetslivet Utbytet av personal på FK. Extremt många byten. Fungerar dåligt om man har någon psykisk sjukdom. Vid första rehabträn okunskap, överdriven positivitet - dålig översikt av min sjukdom. Har bara varit och arbetsprövat (jobbat gratis) på många ställen under 6 års tid i ca 3-6 månader i sträck). Fråga 79 Vad tycker Du har saknats i det stöd Du fått av Af/Fk? (Coachinggrupp) 1, krav på hälsotillstånd psykiskt och mentalt. 2, krav att vara färdigutredd. Gärna trycka på läkarna. AF och FK ska inte bedriva den typen av insatser, det ska lämnas till kompetent verksamhet. Ska man arbeta med coaching/motivation och människor som är lite i "underläge" bör man ha lite beteendevetenskap och pedagogik i bagaget. Empati, att de lyssnar utan att avbryta. Att få hjälp med mina problem. Att kunna utveckla mig mer/stöd om utbildning. Det saknas viljan att ordna rätt praktik. En presentation/igenomgång av de möjligheter som finns i min situation. Har bett om detta åtskilliga gånger. Dom gör ett jättejobb men har för många att ta hand om på samma gång Engagemang, att se människan i varje fall inte bara uppfylla kriterier och tider. FK s del? Är de båda involverade i coach + efter? Hur? Flera kontakter enskilt. Förståelsen för min situation. Gemensamma möten med AF/FK. Tidigare har det saknats intresse, engagemang, att se människan bortom siffran i statistiken. Hjälp med att hitta praktikplatser eller anställning! Hjälp att hitta praktikplats. 30

35 Hjälp med ev. utbildningar som kan resultera i att lättare få ett arb. Info om att coachinggruppen tog dagar från rehabarbetet. Så nu får jag inte vara ute på rehabarbete så länge... Jag har saknat mer tid. Mer tid med mina handläggare mer tid med coachinggruppen. Mer träffar tillsammans med AF/FK. Uppföljningsträffar i grupp. Resurser tex kopiering, porto, ringa arbetsgivare förläsningar mm. Tron på individen. 31

36 DEL 2 Denna andra del innehåller en presentation av frågor som bara besvarats av coachingruppen. Här återfinns alltså inga jämförelser. Frågorna utgörs av påståenden om arbetet i coachinggruppen (fråga 29-63) och de har besvarats på en femgradig skala från stämmer inte alls (1) till stämmer helt (5). Då frågorna är många till antalet har de delats i 6 områden efter en övergripande tematisk inriktning på frågorna. Effekter av coaching fråga 29, 30, 32, 34, 35, 47, 49, 54 Fråga 29 32

37 Fråga 30 Fråga 32 33

38 Fråga 34 Fråga 35 34

39 Fråga 47 Fråga 49 35

40 Fråga 54 Av diagrammen ovan kan man dra några slutsatser kring deltagarnas inställning till vad som kan kallas effekter av aktiviteten. Svaren varierar kraftigt och de sprider sig generellt över en stor skala. Men det tycks vara så att deltagarna lyfter fram att de fått en klarare bild av sin situation i förhållande till arbetsmarknaden, de kan se nya möjligheter samtidigt som de upplever att de fått nya verktyg att arbeta med. De förhåller sig emellertid något negativa till att deltagandet i coachinggruppen faktiskt påverkat deras möjligheter att få ett arbete. 36

41 Åsikter om coaching Fråga 31, 33, 57, 58 Fråga 31 Fråga 33 37

42 Fråga 57 Fråga 58 38

43 Av diagrammen ovan framgår det att en allmän inställning till coaching är positiv. Den fråga där respondenterna inte är fullt lika positiva är på frågan om coaching är ett bra sätt för dem att nå sina mål. Detta kan i sin tur relateras till den ljumma inställningen till att kunna få ett arbete som en följd av coaching. Relationen till coachen Fråga 37, 40, 41, 42, 44, 46, 53 Fråga 37 39

44 Fråga 40 Fråga 41 40

45 Fråga 42 Fråga 44 41

46 Fråga 46 Fråga 53 42

47 Fråga 53 Hur skulle du beskriva samarbetet med din handläggare/coach? Att det känns tryggt att ha någon vettigt och kunnig person att jobba med. Någ som vill väl och stöttar. Ger mig redskap till att finna nya vägar. Bara positivt. Bara träffa Lennart i gruppen. Det har fungerat bra Borde funnits tillfälle till flera träffar utanför gruppen, speciellt då jag ej har dator. Bra samarbete, råd och hjälp av coachen. Bra. han har kommit med nya idéer. Bra, förtroendegivande. Byt ut honom. Gärna med någon av de andra 2 på kursen. Han är som militärdiktator utan empati och förståelse! Fel man på fel plats. Ingen gillar honom! Det är väldigt bra! Dom gör ett jättejobb men har för många att ta hand om på samma gång. Dåligt samarbete. Ett bra samarbete som har varit underbart Fullständigt kränkande! Klapp-på-huvudet-makt-obalans. Fantastiskt bra. För min egen del: att mitt handikapp och med dess problematik går förbi. Ganska bra, skulle vilja prata mer privat. Handläggare och coach är inte samma person. Med båda två har det fungerat bra. Har ej upplevt någon coaching i grupp och för lite tid individuellt. Hon var toppen. tyvärr hittade vi ingen lösning. Jag har inte så mycket kontakt med henne just nu, eftersom jag har börjat i en skola (efter coachgruppen). Jag har som så många andra fått byta handläggare ett antal gånger. Beklagligt - vi är många som tycker att det är tråkigt och inte hjälper det oss precis. Mycket bra, min coach visar mycket engagemang, är lått att prata med, kommer med nya idéer när jag kör fast. Ovärderligt och mycket roligt och resultatinriktat. Samtalet med vår coach har varit/är bra om än lite för lite för mig. Skulle behöva mer tid att bolla tankar idéer och få lite förslag Uruselt! 43

48 Gruppfokus Fråga 43, 45, 50, 55, 56, 69, 70, 71, 72 Fråga 43 Fråga 45 44

49 Fråga 50 Fråga 55 45

50 Fråga 56 Fråga 69 (öppen) När det gäller upplevelsen av den sociala aspekten av coachingverksamheten är detta också något som i mycket hög grad lyfts fram i de öppna svaren avseende vad man ansett vara mest positivt med coachingen. Exempel på citat från enkätundersökningen är: Att det är en grupp!!! Det blir en ytterligare dimension kontra det individuella. Att få träffa andra i samma situation. Att lära sig se nya möjligheter och lösningar. Att få träffa andra likasinnade och coachlärarna har varit underbara att kunna skratta med. Att få träffa andra som är i samma situation som en själv. Att jag är inte ensam om nuvarande situation. Att kunna prata och ha roligt och diskutera. Att man inte känner sig ensam om problemen och man kan stötta varandra. Att man träffade och lärde känna andra personer med liknande problem. 46

51 Att se att man inte är ensam, att få stöd av de andra, att hjälpa till med lösningar, det sociala mötet. Att träffa andra i liknande situation. Att bolla med olika idéer, att (ev) få ta del av andras nätverk, erfarenheter. Bollplanket med de övriga deltagarna samt nya nätverk etableras. Att vi har varit en liten grupp så vi har lärt känna varandra, alla är i samma båt. Komma ut träffa folk i samma sits. Man träffar andra som är i samma situation. Kommer ut och träffar nytt folk. Blir pushad på rätt håll! Träffa andra människor i samma situation som en själv och förstå att man inte är ensam om sina tankar och känslor. Se att man inte är ensam att ha vissa handikapp och har social kontakt igen i en förstående miljö. Träffa andra sjukskrivna, arbetslösa, socialt bra. Träffat likasinnade i samma situation som jag själv, ej ensam, stärkt självförtroende, vilket var på noll innan. Ökat självförtroende, gemenskap med andra i samma situation, ny syn på mina kunskaper och erfarenheter. I övrigt har svaren på frågan om vad som varit mest positivt handlat om förändrade perspektiv: Att lära mig mycket som jag aldrig tänkte på arbetsmarknaden. Det har gett mig nya vinklar har upptäckt nya positiva sidor av mig själv. Fick en del inspiration, kunde tänka i andra yrkesbanor. Man får en chans att skapa sig nya möjligheter med stöd av coachingen, att få komma ut på arbetsmarknaden igen. Vägledning vad som finns på arbetsmarknaden + vad man själv kan klara av. Fråga 70 (öppen) Den sociala dimensionen återfinns även i svaren på frågan om vad som varit mest negativt med coachingverksamheten: Alla smålappar att sätta in i plastfickor och hålla på med att peka ut varandra genom en beskrivning och uppfattning om personer som man faktiskt inte känner. Att bli tvingad att berätta upplevelser för andra som man inte känner. 47

52 Att man inte matchar deltagarna!!! man placerar alla i detta även om man redan har gått igenom processen att finna ut vad man vill, kan och hoppas på! Ger en regressiv respons hos deltagare! är man inte nere och uppgiven så blir man det, då man upplever det som meningslöst! Jobbigt med människor som är negativt inställda till coaching från början. Nervositeten att tala i grupp innan man lärt känna varandra. Att man får liten tid med handläggaren privat. Slår samman msk som inte mår bra i en grupp utan tillräckligt med personer och kompetens för att kunna hantera det som sker. tappade min motivation som jag hade innan jag placerades i gruppen! "fråntogs" makten över min egen rehab-process! Flera av svaren på frågan om vad som varit mest negativt med coachingverksamheten handlar om strukturen på verksamheten och då framför allt tidsaspekten: Att den avslutades för tidigt. Att den snart tar slut. Att det varar så kort - 8 veckor För kort period. För kort tid. För kort tid innan baklängesintervjuer och praktik ska påbörjas. Man hinner inte smälta och utveckla sina nya tankar. Kurstiden alldeles för kort, därför stressigt. Även stressigt att få människor att gå med på baklängesintervjuer så nära jul. Tiden kunde utnyttjats mer effektivt. Det blev lite väl mycket paus/väntetid Tidsbrist: inte nog med tid att diskutera, bolla idéer göra övningar, få feedback och fråga varandra. Om nu materialet är så dyrt varför används det då. Gruppcoaching är ju till för att ha möjlighet att få feedback eller... Tidspress! Splitrat, ingen kontinuitet. Rörigt upplägg. Kunde varit mer uppstyrt, effektivare och det saknas resurser. 48

53 Fråga 71 (öppen) På frågan om På vilket sätt tänker du annorlunda om din väg till arbete efter att ha deltagit i coachinggruppen? svarar många att de inte tänker på något annat sätt nu än tidigare. Men ett flertal uppger också att coachingarbetet förändrat deras sätt att tänka: Att det finns något jobb för alla. Att det kan finnas jobb för mig i min situation. Att jag inte ska gå tillbaka till samma eller liknande jobb jag hade tidigare. Att man kan söka upp arbetsplatser och fråga vad arbetet innebär och kanske får kontkter Den har öppnat upp nya vägar. Jag ser till ett större perspektiv en värld utanför min lilla värld Förut visste jag inte vad klarar av att göra, nu har jag kanske hittat en lösning. Har en större tro på mig själv och till mina erfarenheter och kunskaper nu. Har fått fram de dolda sidorna som är värdefulla när man ska söka arbete. Har lättare med att tala avslappnat framför andra - känner att jag har stöd i baken från coacherna och deltagare. Jag har ju nya möjligheter att inrikta mig på ett nytt yrke, därför jag kan arbetsträna - slutligen kanske få ett jobb. Pos. med baklängesintervjuer. Man kan vara mycket intresserad av ett jobb, men efter intervjun inser man att det är ett jobb som inte passar, med de hinder man har. Jag vågar söka mig aktivitet till arbetsplatsen utan att ledig tjänst är ute Kunna tänka i andra banor, nya yrken. Leta på andra ställen än vad jag tänkt på från början. Lytt synsätt, nya vinklar, fått idéer och pushning av de andra. Jag ser mig som en kompetent och duktig person som faktiskt behövs ute i arbetsmarkanden och i samhället. Kan dom kan jag. 49

54 Fråga 72 (öppen) På frågan om vilka för- eller nackdelar det inneburit att vara i grupp snarare än individuellt framkom sedan följande svar: Fördelar Att få lösningar på problem att prata ut. Bara fördelar, alla har varit öppna och pratsamma, delar med sig av sina erfarenheter. Bara fördelar, kommer med tips, råd och idéer till varandra, diskutera sinsemellan. Bara fördelar. Bollar idéer med varandra och känner att man inte är ensam i den situationen man är i. Bara positivt att jobba i grupp. Många fler ideer Delaktighet. hörde vad andra har för idéer och erfarenheter. Den sociala biten efter sjukskrivningen. Det har varit roligare i grupp, man kan diskutera, bolla idéer, hjälpa varandra med kontakter och alla är vi där för samma orsak: vi behöver nya möjligheter. Det är lättare när alla hjälps åt. Den sociala biten, väga prata inför gruppen, få höra andras syn på mig. Fördel: att kunna utbyta åsikter och idéer och känslan av att man inte är ensam eller konstig i sina tankar och känslor. Fördel: grupp är bra, ser nya och andra möjligheter, nackdelar: inga. Fördel: man kan dela med sig av sina egna erfarenheter. Fördelar: att träffa andra i liknande situation - socialt behov. Fördelar: socialt träffa andra i min situation. Fördelen att vi stöttar varandra. Fördelen är att man får reda på hur andra uppfattar en. Fördelen är helt klart återigen gruppkonceptet! Det blir en skapande kraft i en grupp som man skulle ha svårt att nå på egen hand. Fördelar: fått många idéer av varandra, vet inga neg. Fördelar: input från några i gruppen. Tvingas fokusera på det positiva. Gruppen jag var med i var bra sammansatt, vi blev ett sammansvetsat gäng, träffas ibland utanför coachingen. Har lättare med att tala avslappnat framför andra känner att jag har stöd i baken från coacherna och deltagare. Jag är bäst i lagarbete. Som sjukskriven är det mycket viktigt att delta i ett socialt sammanhang. Kan diskutera om saker man varit med om med de andra. Får tips och idéer, kontakter 50

55 Som nämnt är bollplanket högst stimulerande. Större vyer i grupp plus social kontakt, diskussioner etc. Inga nackdelar. Tillsammans blir vi starkare, ensam är man liten. Träffa andra i samma situation, utväxla erfarenheter. Utbytet och samtalen med andra i liknande situationer. Nackdelar Nack: många som vill prata på samma gång (inget stort problem). Nackdelar: mycket spilltid. Deltagarna i olika faser. Jag har redan genomgått gruppprocessen tidigare i år, så att behöva gå igenom det igen har gjort mig frustrerad och osocial! Fullständigt ointresserad av andra som är på en helt annan nivå i processen! Nackdel är att man måste vara delaktig i andras tragedier. Neg 1) fått sluta på påbörjad arbetsplats. Neg 2) inte utredd medicinskt! Nackdelar; att kanske alltid vissa skulle höras ständigt. Tydlighet Fråga 48, 51, 52 Fråga 48 51

56 Fråga 51 Fråga 52 52

57 Material Fråga 59, 60, 61, 62, 63, 73 Fråga 59 Fråga 60 53

58 Fråga 61 Fråga 62 54

59 Fråga 63 Fråga 73 (öppen) På frågan om på vilket sätt som materialet hjälpt deltagarna att sortera bland sina tankar finner vi följande svar: Positivt Det har varit en bra vägledning och hjälpt till att få mig att tänka själv. Det är en hjälp, jag har kommit fram till ungefär samma som när jag var på arbetslivsresurs. Ett bra sätt att på ett överskådligt sätt komma på nya idéer om framtida yrkesval. Fått nya idéer om vägval i förhållande till intressen, komp o erfarenheter. Har varit till stor nytta, väldigt intressant resultat. Har öppnat fler sidor till andra jobb som är snarlika det jag vill ha. Jag har fått fokus på rätt färdigheter och lämnat de arbetsuppgifter jag inta gilla = klarar sämre. Just att det sorterat. Man har fått upp ögonen på sån t som inte haft en tanke på innan. Man har verkligen fått tänka, granska sig själv. 55

60 Man kan se att intresset och hobbys kan vara grund. Speciellt korten har hjälpt mig att se vad som är viktigt för mig och hur jag kan använda det jag gjort och kan för att få arbete. Var enkelspårig, hade skygglappar, såg endast mitt föregående liv, nya idéer dök upp. Negativt Blivit tvingad att plocka ut och välja kort som passar in bäst på mig och sedan utgått från dem. De två första vikta arken med de kort som hörde till hjälpte mig att samla ihop och hitta de viktigaste bitarna för mig just nu efter det har det gått för fort och inte gett mig mer än ångest. Kan inte precisera om det var någon hjälp! Kan inte säga att det hjälpt mig alls faktiskt. Korten och arbetsarket är bra på ett strukturellt sätt. Kontaktboken tycker jag är överarbetad - man klarar sig utmärkt utan den! Korten tyckte jag mest var lek och trams, kontaktboken är verklighet. Tyckte inte om det. Tagit intressen på mer allvar än yrkeserfarenhet. Materialet Andra kommentarer om materialet Alla smålappar att sätta in i plastfickor och hålla på med att peka ut varandra genom en beskrivning och uppfattning om personer som man faktiskt inte känner. Arbetskorten. Ibland gick det lite för fort fram i korten. Materialet ganska tråkigt. Flera av oss ansåg även att materialet tog upp saker som fick en att känna sig dålig och det fanns ingen att ta upp detta med. När man börjar ifrågasätta sitt eget berättigande och självförtroendet är på noll blir det oerhört tungt om man inte kan få hjälp. Detta speciellt för de som är psykiskt sköra då stjälper materialet mer än det hjälper. 56

61 Medelvärden, frågegrupperingar Diagrammet visar det genomsnittliga värdet för varje grupp av frågor, alltså effekt- åsikts-, relations-, grupp- tydlighets- och materialfrågor. Frågor om synen på arbetet i gruppen Fråga Fråga 64 57

62 Fråga 65 Fråga 66 58

63 Fråga 67 Fråga 68 59

64 DEL 3 I denna del följer en sammanfattande redovisning av de 8 intervjuer som genomförts med deltagare i coachinggrupperna. Genomgående är att alla upplever någonting i metoden och materialet som bra, även de som är mest kritiska. De säger exempelvis att metoden varit bra, materialet intressant, baklängesintervjuerna och sättet att få fram CV på har fungerat bra. Som negativt lyfter de emellertid fram att det inte riktigt varit något för dem då de haft andra behov: hade jag varit frisk hade det varit en kanoncoachinggrupp tanken är god, men det är ett jättebra koncept, men En person beskriver att han helt enkelt inte kan göra något jobb som finns på arbetsmarknaden och det arbete som han kunde klara av kräver längre utbildning, som han inte klarar av att gå. Denna person säger ändå att coachinggruppen var en kanonidé men att det för honom som person bara var skit 1. En annan person säger att coachningen inte gav henne någonting, det var mest babbel och lite handling från coachens sida. Men i en senare fråga berättar hon ändå att gruppen var trevlig och det var bra att träffas och diskutera och uppmuntra varandra samt att tanken med coachningen varit mycket god. En tredje person tyckte också att konceptet som sådant var jättebra och pekade både på gruppverksamheten i stort samt CV- 1 Personen är nu förtidspensionerad. 60

65 framtagningen, på det sätt man arbetar för att nå fram till detta. Kritiken har i hennes fall att göra med coacherna som hon menar inte varit så erfarna och de stakade sig en hel del fram och de kunde inte hjälpa så mycket som hon hoppats på. Egentligen är det bara en av personerna som rakt igenom varit negativ. Projektet var långsamt, segt och inte roligt, berättar han, det positiva som kan ha funnits i coachingidén var han inte mottaglig för. Det var alldeles för tidigt för honom. En kvinna menar likt honom att hon var malplacerad men av en annan anledning. Hon var inte alls i den situationen att hon ville eller behövde fundera över vad hon kan och vill göra i arbetslivet. Den fasen hade hon för längesedan gått förbi. Hon är också högskoleutbildad och kände att nivån på coachingen inte riktade sig till henne utan till flertalet i hennes grupp som inte hade någon utbildning. Jättebra!, de leder till någonting och man har hela tiden ett mål framför sig, 100% nöjd! Jättebra att arbeta i grupp, det är tråkigt att det tar slut [ ] vi har större förståelse för varandra än vad kursledarna har Materialet är jättebra, får en tankeställare. Får också ett annat perspektiv när man jobbar i grupp Intervjuerna pekar likt det övriga materialet på att gruppverksamheten, att träffa andra och människor med liknande erfarenheter har varit något mycket uppskattat. Sedan tycks det finnas en tendens av att materialet och metodiken uppfattats som bra även av de som inte gillat coachigen. Man upplever sig dock som felrekryterad på olika vis. Man upplever sig inte vara i den fasen som coachningen riktar in sig på. Flera påpekar dock att ansvaret tydligt ligger hos individen och att det i slutändan är där som beslut om framtiden måste tas. Någon gör jämförelse med tidigare projekt hos AF och menar att man där blivit behandlad som mindre vetande, medan man här i mycket större utsträckning respekterats som en tänkande varelse. 61

66 AVSLUTNING Den sammantagna bild som framträder av coachinggrupperna är att deltagarna förefaller vara på det hela taget nöjda. Det som i första hand lyfts fram som positivt är gruppaspekten där man upplever att deltagarna får en möjlighet att utvecklas tillsammans. När det gäller upplevelsen av relationen till handläggaren/coachen kan det sägas att coachinggruppen är något mer positiva avseende stödet man får i förhållande till jämförelsegruppen. Samtidigt är dessa mycket mer positiva avseende såväl tillgängligheten till och engagemanget från handläggaren/coachen. Förtroendet för handläggaren/coachen framstår som bättre och man upplever i större utsträckning att denne gör tillräckligt. När det gäller möjligheterna att framföra egna idéer och om handläggaren/coachen gör tillräckligt för att hitta ett arbete är skillnaden mellan de två grupperna mindre. Totalt blir slutsatsen att coachinggruppen överlag, även om skillnaden är liten, ger ett högre betyg än jämförelsegruppen i fråga om relationen till handläggaren/coachen. När det gäller synen på framtida arbete är skillnaderna överlag mycket små. På frågan om man vet vad man vill göra är skillnaden liten, medan skillnaden mellan svaren på frågan om van vet vad man klarar av (såväl kompetens- och kapacitetsmässigt) är obetydlig. Det senare gäller även inställningen till huruvida man kommer att kunna få ett arbete som man vill ha. På denna fråga är båda grupperna är klart pessimistiska. Detta är en genomgående negativ tendens att synen på vad som kan komma att hända efter insatserna avseende inträde på arbetsmarknaden är negativ. Man är alltså generellt sett nöjd med kontakterna med Af/Fk, coachinggruppen något mer än jämförelsegruppen, men båda grupperna verkar inte tro på någon 62

67 egentlig lösning. Vad gäller framtidstro är det snarare, något förvånande, så att jämförelsegruppen är mindre negativ. Detta kan i och för sig kan ha att göra med framväxten av ett realistiskt förhållningssätt som följd av coachinginsatsen. När det gäller en övergripande inställning till framtida arbete är det sedan alltså jämförelsegruppen som har ett något högre medelvärde (2,7) än coachinggruppen (2,6). När det gäller relationen till Af/Fk finns det, något överraskande, ganska små skillnader mellan gruppernas generella inställning. Resultaten visar att grupperna har en i princip likvärdig inställning till Försäkringskassan, medan jämförelsegruppen faktiskt är mer positiv till Arbetsförmedlingen. Intressant är vidare att coachinggruppen är mer positiv till Försäkringskassan i förhållande till Arbetsförmedlingen, medan det för jämförelsegruppen förhåller sig tvärtom. Avseende de frågor som enbart ställts till personer som deltagit i coachinggrupper så kan svaren på dessa denna delas in i några olika kategorier. När det gäller synen på effekter av coachinggrupperna varierar svaren kraftigt och de sprider sig generellt över en stor skala. Men det tycks 63

68 vara så att deltagarna lyfter fram att de fått en klarare bild av sin situation i förhållande till arbetsmarknaden, att de kan se nya möjligheter samtidigt som de upplever att de fått nya verktyg att arbeta med. De förhåller sig emellertid negativa till att deltagandet i coachinggruppen faktiskt påverkat deras möjligheter att få ett arbete. I fråga om deltagarnas allmänna inställning till coachinggrupperna tycks den vara positiv. Det man där lyfter fram som mest positivt är den sociala aspekten av coachinggrupperna. Den fråga där respondenterna inte är fullt lika positiva är på frågan om coaching är ett bra sätt för dem att nå sina mål. Detta kan i sin tur relateras till den ljumma inställningen till att kunna få ett arbete som en följd av insatsen. Flera av svaren på frågan om vad som varit mest negativt med coachingverksamheten handlar sedan om strukturen på verksamheten och då framför allt tidsaspekten där man anser att tiden varit för kort. När det gäller relationen till coachen är inställningen mycket varierad, något som inte minst visar sig genom de öppna svaren. Det är därför svårt att dra några slutsatser, men vad som framgår är att man upplever arbetsfördelningen mellan deltagare och coach som tydlig, man upplever att man får det stöd man behöver och man förväntar sig ej att coachen ska finna ett arbete åt deltagarna. Det område där man överlag är mest positiv är på frågor som rör gruppens betydelse för deltagarna. På frågor med såväl fasta som öppna svarsalternativ lyfter respondenterna fram hur positivt de upplever det sociala sammanhang som gruppen innebär. Detta är på alla sätt det starkaste intryck som vi tar med oss från denna undersökning. Svaren på dessa frågor bekräftar i stor utsträckning det som framkommit i tidigare undersökningar, däribland utvärderingen av MAPS. Även här kan vi alltså sluta oss till att grupper av deltagare som befinner sig på en likvärdig nivå medför en social dimension som ger deltagarna möjlighet att bli en del av ett socialt sammanhang som i sig blir till en stödjande grupprocess. När det gäller tydlighet kan det konstateras att ett mönster som tidigare lyfts fram kommer igen. Man är på det hela taget klar över varför man deltar i coaching och man tycker att informationen varit bra, men man har generellt en dålig uppfattning om vad som kommer 64

69 att hända med efter att coachinggruppen avslutats. Även detta känns igenom från tidigare insatser som MAPS, där deltagarna inte heller var klara över vad som skulle ske efter avslut. Här tycks finnas ett behov av att skapa en tydligare väg för deltagaren ut ur insatsen. När det gäller det material som använts i coachinggrupperna är det väldigt svårt att få en tydlig bild av hur detta egentligen fungerat. Svaren fördelar sig väldigt spritt med en tydlig dragning åt ett neutralt svarsalternativ. Sammantaget ger detta en bild av att deltagarna förhållit sig övervägande positivt till coachinggrupperna. Detta gäller framför allt på frågor om vad man på det hela taget anser om coachinggrupperna och hur man värderar gruppen som sådan. Det man förhåller sig mer reserverat till handlar om hur man ser på effekterna av att ha deltagit i coachinggrupperna och då framför allt i relation till framtida arbete. Dessa tendenser framgår också av diagrammet nedan. Dessa tendenser går också att utläsa av svaren på de mer allmänt hållna frågorna om vad man anser om arbetet i coachinggrupperna. Där framgår att man överlag upplever coachinggruppen som mycket eller ganska bra, ganska effektiv och övervägande mycket eller ganska värdefull. Till detta kan läggas att en övervägande andel anser att man 65

70 haft mycket eller ganska stor nytta av att delta i coachinggrupperna. Men liksom tidigare är det mindre positivt, utan snarare väldigt jämnt fördelat bland svaren, i fråga om hur mycket man anser att coachinggruppen varit en hjälp på vägen mot framtida arbete. En sammanfattande tolkning av resultaten skulle således vara att coachinggruppen upplevs som en givande insats, framför allt genom sitt gruppinriktade perspektiv, men att den fortsatta vägen mot arbete förblir otydlig och oklar för de allra flesta. 66

71 Bilaga 1. Enkät till personer som deltagit i coaching BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Ditt kön: 2. Din ålder: Man Kvinna Din högsta utbildningsnivå? Grundskola Gymnasium Folkhögskola Högskola/universitet Annat, nämligen 4. Födelseland? Sverige Annat 5. Vilken är Din nuvarande situation? Flera alternativ kan väljas. Sjukpeng / rehabiliteringsersättning Sjukersättning Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd / a-kassa Annan, nämligen 6. Hur länge har Du varit sjukskriven? Mindre än 1 år 1-3 år 3-5 år 5-10 år Mer än 10 år 67

72 FRÅGOR OM DIN UPPLEVELSE AV RELATIONEN TILL DIN HANDLÄGGARE 7. Anser Du att Du får det stöd Du behöver av Din handläggare/coach? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 8. Anser Du att Din handläggare/coach är tillgänglig för Dig i den utsträckning Du behöver? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 9. Anser Du att Din handläggare/coach gör tillräckligt mycket för att hjälpa dig? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 10. Anser Du att Du får bra information av Din handläggare/coach? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 11. Anser Du att Din handläggare/coach har bra förståelse för Dina behov? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 68

73 12. Hur upplever Du engagemanget hos Din handläggare/coach? Mycket stort Ganska stort Varken stort eller litet Ganska litet Mycket litet Ingen åsikt 13. Har Du förtroende för Din handläggare/coach? Ja, mycket stort förtroende Ja, ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Nej, ganska litet förtroende Nej, mycket litet förtroende Ingen åsikt 14. Anser Du att Du kan framföra egna idéer till Din handläggare/coach? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 15. Anser Du att Din handläggare/coach har tillräckliga resurser för att hjälpa Dig få ett arbete? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 16. Anser Du att Din handläggare/coach ägnar mycket tid åt att analysera problem? Ja, i mycket stor utsträckning Ja, i stor utsträckning Nej, i liten utsträckning Nej, i mycket liten utsträckning Ingen åsikt 69