Blåsstaden #1/ Erfaren korre Coren har inte blivit studenters kärna Bubbel i datavärlden Vi trodde att en före detta utrikesjournalist

Transkript

1 Erfaren korre Coren har inte blivit studenters kärna Bubbel i datavärlden Vi trodde att en före detta utrikesjournalist hade mycket att berätta. Vi trodde helt rätt. Roland Stanbridge är läraren som blivit anklagad för att vara spion. Efter snart ett halvår är kårhusverksamheten i full gång, men än finns mycket kvar att göra innan ägarna hållit det de lovat. Åtminstone om man ska se till den verksamhetsplan som legat till grund för framtiden. Visste du att framtidens dataspelsutvecklare sitter i en korridor nära dig? Eller att den tentapluggande studenten på biblioteket egentligen heter Warlock Bloodelf? Det bubblar i dataspelskulturen vid Örebro universitet. Sid Sid 4-5 Sid #1/09 Blåsstaden 12-13

2 ungdomar ska flytta hemifrån de närmaste åren. Idag finns det lediga hyresettor. Örebro Västerås Eskilstuna Enköping Terminal 5 Arlanda Terminal 2, 3, 4 Nu kör vi från Örebro! Vill du spara pengar och samtidigt göra en insats för miljön? Köp och sälj begagnad kurslitteratur på Campusbokhandeln Vi klimatkompenserar och skänker en krona per förmedlad bok till Naturskyddsföreningen! Örebro Falun / Borlänge Västerås Eskilstuna Enköping Terminal 5 Arlanda Studier visar att du åker billigt med oss. Terminal 2, 3, 4 Örebro - Arlanda: Student med CSN 165:- Flygturen drivs i samarbete med Läs mer och sök efter böcker på Vi finns i Långhuset, L1506, nära Biblioteket.

3 LÖSNUMMER NR Ledare 3 Lösnummer går under jorden Visste du att du kan gå från Teknikhuset, via Långhuset till både Bilbergska huset och Musikhögskolan? Förmodligen. Men visste du att du kan göra det under jord? Under oss på campus utspelar sig en egen värld, där vaktmästaren Sören åker truck och där förre rektorn sägs ha irrat bort sig bland kulvertar och skyddsrum Nea en originalserie för Lösnummer av Linnea Alvinzi Lösnummer 1-09 Chefredaktör och ansvarig utgivare Ida Andersson ida.andersson@karen.oru.se Biträdande redaktör Annakaisa Suni annakaisa.suni@karen.oru.se Bildredaktör Jonatan Tjäder jonatan.tjader@karen.oru.se Medarbetare i detta nummer Hamid Aghababaie, fotograf Linnea Alvinzi, serietecknare Fredrik Andersson, skribent Martin Brusewitz, krönikör Andreas Ericson, krönikör Pär Extor, kock & skribent Robin Högberg, skribent Börja om från början Nytt år, nya möjligeter. Om tänket känns igen så kanske du är en av dem som testat Öuif:s nya pass. Om inte, 23 så har vi testat några åt dig. Välj och vraka mellan röda pinnar och ryska cirklar. Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning. Den handlade om en liten hårboll som hette Jag Duger. Vi läste högt om Jag Duger på lågstadiet, mässade 31 hans namn Lösnummers krönikör Martin Brusewitz Jessica Jansson, fotograf & illustratör Caroline Johansson, skribent Björn Olsson, fotograf Hanna Qvarnström, skribent Veronica Svensson, skribent Gunilla Säwenmyr, krönikör & skribent Olof Westman, fotograf & skribent Martin Zachrisson, fotograf Neringa Öhrström, skribent Redaktion losnummer.net/redaktion Omslagsbild Jessica Jansson Bylinebilder Jessica Jansson & Jonatan Tjäder Redigering och layout Ida Andersson & Annakaisa Suni Prenumeration En helårsprenumeration på Lösnummer kostar 100 kronor, kontakta redaktören för mer information Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan Insänt material Allt material välkomnas av redaktionen men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter Annonsering Kontakta redaktören eller se Upplaga detta nummer Issn Tryck V-TAB Örebro AB Lösnummer är en fristånde medlemstidning för Örebro studentkår. Mer information om Lösnummer hittar du på Därför får du Lösnummer Alla som är medlemmar i Örebro studentkår får Lösnummer, det vill säga alla studenter vid Örebro universitet Därför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig, adressändring gör du på studentkårens kansli, öppet vardagar mellan (tisdagar , fredagar 10-12) Nästa nummer, nummer 2-09 kommer den mars. KONTAKT Adress Fakultetsgatan Örebro Telefon och E-post losnummer@karen.oru.se Webb Redaktionsmöten Måndagar klockan i studentkårens lokaler Lösnummer är självklart en miljömärkt trycksak. Glöm inte att sortera tidningen på rätt sätt. Ljug inte för oss LEDARE. Objektivitet är svårt, men ska efterlevas inom journalistiken. Denna ledare är inte så objektiv som den borde vara. Den är personlig. Jag är förbannad. På universitetet. På smussel. På motsägelsefullhet. Gång på gång har Lösnummer frågat ansvariga för säkerheten vid universitetet hur man ställer sig till övervakningskameror på campus. Inte för att vi längtar efter dem, utan för att vi tyckt att vi inte fått något ordentligt svar. Vi har fått ta del av långa utlägg om varför det är så viktigt att värna om ett öppet campus, men svar har vi inte fått. Annat än att universitetsdirektör Johan Lundborg tycker att vi själva ska dra slutsatsen, när vi informerat om att skyltar ska finnas om kameror gör det. Men så en dag i januari letade sig våra ögon upp i ett hörn på universitet. Något lyste grönt. En kamera. Vid konfrontation med ansvariga fick vi återigen svaret att säkerhetsfrågor inte diskuteras och att övervakningskameror inte går i linje med ett öppet campus. Vi såg kameran, men ingen kändes vid den. Det var bara en attrapp, säger man sedan. Inte på riktigt alltså. Vilken tur! Vi som trodde att universitetet satt upp en kamera utan att skylta om det. Men det var inte på riktigt, det var bara en attrapp man vetat om i månader. Antingen väljer universitetet att ha övervakningskameror och då skylta med det, så som lagen säger, eller så har man det inte. Det fungerar inte att säga att man värnar om ett öppet campus och därför inte har kameror, för att sedan, i smyg, sätta upp en attrapp i avskräckande syfte. Det är inte okej. Det är att dubbelgardera sig. Jag skulle till och med gå så lång att säga att det är hyckleri. Lyssnar man på studenter? Förutom det goda syftet att vilja studenters bästa, ser det bra ut för ledningen att ha god kontakt med oss. Därför är det förvånande att den linjen plötsligt frångås, även om det handlar om säkerhetsfrågor. Oavsett om Johan Lundborg gillar det eller ej, så finns Lösnummer och vi kommer att ringa igen. Han kommer förmodligen att småskratta lite, avvisa oss och lägga på, och vi kommer att ringa upp. Det är därför vi finns, för att ta reda på. För studenter har rätt att veta. Ida Andersson chefredaktör

4 4 Nyheter Vet du något Lösnummers läsare borde få veta? Tipsa oss på LÖSNUMMER NR Doktorander startar eget EGET. Under våren 2008 beslutade Örebro studentkårs fullmäktige att utreda bildandet av en eventuell doktorandsektion. Ärendet har varit ute på remiss och under fullmäktigemötet i januari röstades förslaget igenom. Idag finns doktoranderna samlade i ett doktorandråd, men för att kunna arbeta lättare med doktorandnära utbildnings- och studiesociala frågor vill de bilda en egen sektion under Örebro studentkår. Slutgiltigt beslut fattas i mars. Oru får äga studentbostäder SJÄLVSTÄNDIGT. Universitet och högskolor ska kunna äga egendom själva eller med andra, intressera sig i studentbostäder och samverka med företag. De ska även kunna motta donationer och bilda bolag samt stiftelser. Detta betyder till exempel att universitet får ha hemlig forskning, till skillnad från i nuläget då all forskning som bedrivs i Sverige är allmänna handlingar. Det menar en utredning från regeringen som föreslår att lärosäten ska upphöra att vara statliga myndigheter. Den nya modellen kan komma att förankras i en ny lag den 1 januari som 2011 ersätter högskolelagen. Fuskare PLAGIAT. Tänkt kopiera några avsnitt till uppsatsen? Eller att kanske ta med dig en fusklapp till tentan? Akta dig för det. Åker du dit kan straffet bli hårt, med avstängning och förlorad inkomst som följd. Studenter fuskar dels för att de inte fattar att de fuskar, som med dåliga referat, dels för att de hamnat i desperat tidsnöd, säger Elin Bommenel, forskare vid Lunds universitet, som föreläser om fusk, till Studentliv. Några tips om hur du undviker att bli en fuskare är att inte hamna i tidsnöd samt att skriva varje ord själv så att du känner om du plagierar. Klipp och klistra alltså inte. Fler tips är att aldrig läsa vad en kurskamrat skrivit om du ska arbeta med en uppgift självständigt, och att behålla det du skrivit för dig själv ända tills att du lämnat in det. Knackig början för Coren Långt ifrån alla planer för verksamheten är uppfyllda Uppföljning. En termin har gått sedan kårhusrestaurangen fick nya ägare, öppnade och bytte namn till Coren. Då fanns planer på ett koncept med mat, nattliv, nöje med öppettider som skulle sträcka sig från morgon till kväll. En termin har gått sedan Coren öppnade med nya ägare. Då fanns planer på stora förändringar. Förändringar som fortfarande inte blivit av. Lösnummer har tittat närmare på den verksamhetsplan som ligger till grund för kårhusverksamheten idag. Det var ett koncept som både Owe Flodin, fastighetsekonom, och studentkåren gillade så pass mycket att de valde Stefan Dag, Maurice Gorgis och George Gorgis till nya ägare. Maurice Gorgis. I planen fanns visionen om ett kårhus som skulle erbjuda mat, nattliv och nöje så gott som dygnet runt. Tanken var att ni skulle servera frukost, ha varm mat hela dagen och driva café. Hur har det gått med det? Vi har från början sagt att vi ska ge vissa verksamheter lite tid, vi ska först och främst satsa på luncherna, det är absolut viktigast och mest efterfrågat. Caféverksamheten är nästa verksamhet vi ska satsa på. Där har vi inte hittat någon bra teknisk lösning, säger Maurice Gorgis, en av ägarna. Ni visste väl hur lokalerna såg ut när ni tog över Coren? Det har kommit så mycket annat emellan, nattklubben har tagit upp mycket tid och så har vi haft mycket aktiviteter. Fokus hamnar på lite annat håll än på caféet då, men nästa steg är att ordna så att vi får igång caféverksamheten. När tror du att ni kan komma igång med café- Inga exakta siffror kan visa sänkt papp Foto: Martin Zachrisson Favoritlärare utsedda PEDAGOGISKT. Mottagare av det Pedagogiska priset 2008 blev Katarina Swartling- Widerström, verksam på Hälsoakademin samt Mats Lindberg, verksam på Institutionen för samhällsvetenskap. Utmärkelsen, som ges till en man och en kvinna, har delats ut av Örebro studentkår på uppdrag av Örebro universitet sedan 1992 och det är en möjlighet för studenterna att visa sin uppskattning till en lärare. I år inkom 71 nomineringar med tillhörande motiveringar på 41 olika lärare. Priset är ett stipendium från universitetet, för lärarens vidareutveckling både pedagogiskt och ämnesmässigt. Utmärkelsen delas ut under en ceremoni i samband med universitetets årshögtid den 14 februari ton. Så mycket uppgick den totala pappersförbrukningen till under Lösnummer har träffat miljösamordnaren Anders Häll för en uppföljning. Det ska förhoppningsvis bli lättare att skriva ut och kopiera dubbelsidigt Anders Häll, hur har det gått med målet att sänka pappersförbrukningen med 15 procent? Det målet gäller under en femårsperiod, så det är ännu för tidigt att säga hur det har gått, och jag kan tyvärr inte ge några exakta siffror för året som gått. Men en av förändringarna som har skett är att kopiatorerna bytts ut. Det ska förhoppningsvis bli lättare att skriva ut och kopiera dubbelsidigt och på så vis minska pappersförbrukningen. Det har varit svårt att som student påverka sorteringen. Vad har skett inom det området? Den största åtgärden är de sorteringskärl som redan finns i vissa studentpentryn men som kommer att sättas upp i alla studentpentryn. Där kommer man att kunna återvinna och vara miljövänlig. Bland annat finns det ett kärl för burkar och flaskor. Om detta slår igenom måste man kanske placera dem på fler ställen på universitetet, men vi måste börja någonstans. Nätet minskar resor Lösnummer skrev i höstas om en miljögrupp som startats av några studenter, vars arbete Häll ser fram emot. Jag hoppas på gott samarbete med dem, säger han. Vad mer har gjorts under året? Just nu jobbar vi mycket med att informera personalen om möjligheterna om att ha

5 LÖSNUMMER NR Nyheter 5 verksamheten? Innan terminens slut är våra förhoppningar i alla fall. Det har gått lite tid som ni säger. Våra förhoppningar och tankar var att börja högt och fortsätta högt, men man kanske ska börja med att bara sälja kaffe och sedan se var man hamnar. Men nåt slags utbud måste vi ha känner vi. Ni skulle även ha trådlös uppkoppling, har ni det? Det får jag bolla över på skolan. Jag har inte fått gehör för det än, men det kommer. Vision att vara kärna Trådlös uppkoppling var en del i visionen att göra Coren till en plats där studenter kan plugga och fika under hela dagen. Alla är jättevälkomna att komma hit och sätta sig. Man behöver absolut inte ha några krav på att köpa något. Är ni nöjda med luncherna? Nej, vi har fortfarande en bit kvar att jobba med. Vi är nöjda med kvaliteten men inte med kvantiteten. Vi har fått mycket bra respons på maten. Det är inte full rulle, men vi slog rekord i veckan. Ni har inte marknadsfört er, varför? Nej, vi har inte gjort det alls, och det är en medveten strategi. Vi känner väl att vi vill marknadsföra oss när vi har en produkt som vi kan stå för. Maurice menar dock att studenter börjat hitta till Coren. Hade ni för stor vision? Det är väl frukosten, den har vi inte alls. Det är det och kaffet, men caféet kommer komma igång så småningom. Annars tycker jag väl i stort sett att det är ungefär som vi hade tänkt oss. Nattklubben då, ni hade tankar på liveband? Ja, det är i startgroparna, det finns en lördag planerad, men det är väldigt löst. Det hänger lite grann på vad som händer på stan och på de lokala banden. Eventuellt att vi kör en extra lördag i månaden, jag tror att det blir väldigt tufft att ha öppet fler lördagar, men nån lördag nån gång tror jag skulle kunna funka att nyttja livescenen till, menar Gorgis. Temafester fungerat Temafester lovade de och det är något som fungerat bra, enligt Maurice. Enligt uppgift till Lösnummer har flera studenter ifrågasatt prishöjningen på inträdet under temakvällarna. På det svarar Gorgis att han kan förstå funderingarna, men att prishöjningen berott på att det under temakvällarna varit annan musik, pynt, arrangemang och dylikt. Ida andersson & annakaisa suni Fick varning från tillståndsmyndigheten Under hösten fick ägarna till Coren en varning från tillståndsmyndigheten gällande alkoholtillståndet. Slarv med bokföringen menar tillståndsmyndigheten, ett misstag menar ägarna till Coren. Ni fick en varning från tillståndsmyndigheten gällande alkoholtillstånd? Det var Zumba AB som fick det. Jag minns inte riktigt. Det hade att göra med ett organisationsnummer som var en miss från vår sida, vad gäller att vi skulle lämna in kvitton. Man måste ju visa att till exempel de kassaapparater som man använder är godkända, vi missade att skicka in kvittona i tid, menar Maurice Gorgis. Låg i en låda På tillståndsmyndigheten säger man att Zumba AB inte bokfört ordentligt. Våra förhoppningar och tankar var att börja högt och fortsätta högt, men man kanske ska börja med att bara sälja kaffe och sedan se var man hamnar. Men nu har nytt bolag bildats och börjat om från början Problemet var att intäkter och utgifter från kårhusrestaurangen inte hade bokförts i Zumba AB, utan de låg i en låda, säger Leif Andersson, restauranginspektör på tillståndsmyndigheten. Han menar dock att det kan ha handlat om ett misstag. Men gör de samma misstag igen, då tror vi inte på dem, säger han. Varför har ni bytt bolagsnamn? För att vi skulle kunna fakta Ur verksamhetsplanen: Fast lunchmeny baserad på både svensk husmanskost och tacobuffé. Café med fullt sortiment hela dagen. Dagsfärskt utbud av bland annat kanelbullar, ett antal bakelser, biskvier, färska bärpajer, muffins, smoothies och specialkaffe med mera. Frukostpaket med macka, frukt och kaffe, te eller mjölk. Nattklubb med temafester och liveband. öppna i tid nyttjade vi ett annat befintligt tillstånd och det låg på ett bolag som heter Zumba AB. Vi fick ett tillfällig tillstånd via Zumba AB som gällde tre månader, men från första december 2008 är det Nöjesakademin i Örebro AB som sköter Coren. Är det samma ägare? Nej, jag och Stefan Dag. George är anställd numera. ida andersson & annakaisa suni ersförbrukning men miljöarbetet fortsätter Vänta lite... Linda Svensson, nybliven student på socionomprogrammet vid Örebro universitet. Ny på campus, ny i stan och efter ungefär en vecka så verkar det som om Örebro gjort ett bra intryck på i alla fall en av de nya studenter som intagit staden i och med terminstarten. Är det första gången du studerar på högskola/ universitet? Ja, och det är spännande. Det känns bra att börja lära sig saker igen! Jag började jobba direkt efter gymnasiet, vilket i och för sig var kul, men skolan känns lockande nu faktiskt. Hur kommer det sig att du valde just Örebro? Jag har hört väldigt bra om både staden och utbildningsnivån här så därför sökte jag bland annat hit. Sen var det här jag hamnade, helt enkelt. Kompisar som pluggar här har dessutom bara bra saker att säga, så det kändes som ett bra val. Vad har du fått för intryck av staden hittills? Väldigt mysig. Jag har varit här några gånger förut och har tyckt om den från första början. foto: ida andersson videokonferenser och interagera via nätet. Genom detta hoppas vi kunna sänka antalet tjänsteresor. Dessutom har personalen fått nya papperskorgar med fack för papper och restavfall. Minskad energiåtgång Anders Häll berättar även att de arbetar med att byta ut lamporna till lågenergilampor och att det i alla nya hus finns rörelsedetektorer för ljuset. På så sätt har man kunnat sänka energiförbrukningen. Neringa öhrström Tonvis. Så här såg containrar för avfall på campus ut för ett år sedan. Då var den samlade pappersmängden 87 ton. Foto: arkivbild Vad tror du om din utbildning? Har du valt rätt? Ja, jag tror den kommer att passa mig utmärkt. Jag har alltid varit intresserad av människor och än så länge känns det väldigt bra och intressant. Kommer du trivas? Ja, jag tror nog Örebro får stå ut med mig ett tag till. caroline johansson Är du ny student vid universitetet? Kolla in Lösnummers introspecial på sidorna

6 6 Nyheter LÖSNUMMER NR Oru får historiskt beröm Örebro universitet får beröm för goda lärarresurser och för en jämn könsfördelning, när Högskoleverket granskat kvaliteten vid landets utbildningar i historia. Det är naturligtvis glädjande att vi kommer väl ut i den nationella utvärderingen. Inom historieämnet har vi medvetet eftersträvat en jämn könsfördelning och integrerar även genusperspektivet i forskningen, säger Christina Carlsson Wetterberg, professor i historia och ämnesansvarig vid Örebro universitet. Antalet studieplatser minskar VARSEL. Regeringen flyttar utbildningsplatser till områden som är speciellt drabbade av den senaste tidens varsel. Örebro universitet blir ett av de lärosäten där antalet platser minskar. Minskningen motsvarar knappt fem miljoner kronor, men ska inte betyda någon förändring i verksamheten under de närmaste två åren. Vi räknar med en ökad tillströmning av studenter, delvis på grund av arbetsmarknadsläget. Inom tre, fyra år vill jag se att dessa utbildningsplatser återförs till Örebro universitet, säger rektor Jens Schollin. Orustudenter saknar examinatorer STUDENTINFLYTANDE. Enligt rektors beslut ska sektionerna få sammanställningar från kursvärderingar som gjorts inom respektive akademi från universitetet. Ett stort problem har varit att sammanställningarna som nått sektionerna många gånger varit få. Något som på sikt betyder att studenters åsikter inte kan uppmärksammas. Man kan inte kartlägga vad studenterna tycker. Utvärderingar av kurser är det viktigaste verktyget vi har för studentinflytande, menar Arvid Vikman, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar vid studentkåren. I de kursvärderingar som funnits ifrågasätter studenter ofta otydliga kursplaner, dålig genusanpassning inom kurser, avsaknad av examinatorkontakt vid salstentamen och för få lärarledda timmar. Övervakade? Lösnummer har hittat kameralikt föremål Turerna kring övervakning på campus har varit många och verkar inte ta slut. Vad som är sant eller inte är svårt att veta efter universitetsledningens påstådda ovisshet om det kameraliknande föremål Lösnummer hittat. Avhoppare ska stoppas av universitetet Vilka problem och orosmoment har nya studenter inför akademisk utbildning? TIS, tidig identifikation av studenter, heter det nya projektet som ska svara på frågan och minska avhopp från studierna. Målet är att minska avhopp och hjälpa enskilda studenter, men även stärka ekonomin på Oru då avhopp kan bli dyra för universitetet. En del studenter bara försvinner och vi vet inte vart de tar vägen, säger Madeleine Josefsson, allmän studievägledare och ansvarig för projektet tillsammans med sin kollega Lena Wiborg. Enkäter kartlägger De har i samarbete med andra lärosäten i Penta plus tagit fram en enkät som kartlägger studenternas förkunskaper, studievanor samt möjliga problem och oro. Inför vårterminen har alla nybörjarstudenter på sjuksköterske, Se där, se där, jag har sagt att vi pratar inte om det här, du och jag Lösnummer hittade i slutet på januari vad som såg ut att vara en övervakningskamera uppsatt i universitetets lokaler. Trots att inga skyltar syntes till, något som måste finnas enligt lagen om allmän kameraövervakning. Vi har hittat vad som ser ut att vara en övervakningskamera uppsatt i universitetets lokaler, vad vet du om det? Se där, se där. Jag har sagt att vi pratar inte om det här, du och jag, säger universitetsdirektör Lundborg till Lösnummers reporter. Johan Lundborg vägrar återigen uttala sig. Det gör däremot inte säkerhetssamordnaren, men inte heller han vet något om kameran. Det ska inte vara någon kamera där. Jag har ingen aning, vi har ingen övervakning här. Det kan vara vem som helst som satt upp den, men jag ska kolla upp det, säger Lars Olander. Ändrad version Efter att först ha varit helt ovetande över Lösnummers upptäckt, ändrar man sin version, men menar att kameran inte varit riktig. Alltså, den här attrappen har ju suttit på en annan plats tidigare, några meter bort och den har jag vetat om, men nu har någon flyttat den och därför sa jag att jag inget visste, civilekonom och systemvetarprogrammet fått svara på enkäten och till hösten ska alla nybörjarprogram ingå i projektet. Early warning system Inspiration kommer från Lund, där man under tio år har använt sig av ett liknande early warning system med goda resultat. Huvudsyftet med enkäten är att se vad studenterna är rädda för och vad de har för problem, säger Lena Wiborg. Upptäckt. Detta är föremålet Lösnummer hittade uppsatt i ett hörn i Långhuset. En kamera är det inte, menar säkerhetssamordnaren. för det gjorde jag inte, säger Lars Olander. Universitetet har länge haft problem med en klottrare som orsakat stor skadegörelse, därav attrappen. Du visste om detta, men låtsades att du inte gjorde det tidigare, vad är det som säger att du talar sanning nu? Ja, jo, visst, men man får inte glömma bort att det här är för studenternas bästa, för att få bukt med skadegörelsen som varit, menar Lars Olander. Attrapp inget olagligt På länsstyrelsen, där man söker tillstånd för att få sätta upp övervakningskameror, säger Osäkert. Det är inte så lätt att veta om man valt rätt som student, och om man ska slutföra sina studier. per nybörjare komma igång, framför allt med matematiken i de tekniska kurserna. Det skulle man kunna genomföra även i Örebro, om pengarna och intresset finns, menar Madeleine Josefsson. Enkätresultaten kommer att presenteras i ett seminarium den tionde mars. annakaisa suni man att universitetet inte begått en olaglig handling endast genom att sätta upp en attrapp. De ser precis likadana ut. Det händer att man gör så, och det är inget olagligt, så länge det inte sitter någon lins i kameran. Problemet är att man kan inte riktigt veta om det gör det, innan man sett bilder tagna från själva kameran, och det kan vara svårt, säger Lars Wretander. De studenter som skulle vilja undersöka saken har ingen möjlighet, attrappen plockades ner inom en knapp timme efter Lösnummers intervjuer. Ida andersson & annakaisa suni foto: björn olsson Studenter kan få hjälp Enkäten fylls i anonymt på nätet, men studenter kan lämna sina uppgifter om de önskar bli kontaktade av studievägledarna. Då kan studenten få hjälp i form av samtal med studievägledaren eller gruppvägledning, information om studieteknik eller till exempel hjälp med att kontakta Previa på universitetet. I Lund har kartläggningen kombinerats med lektioner där året äldre studenter hjälfakta Exempel på frågor i enkäten: Hur känner du för att påbörja dina akademiska studier? Hur bedömer du dina kunskaper i svenska/engelska/ matematik? När och hur brukade du förbereda dig för större prov/ tentamina vid tidigare studier? foto: ida andersson

7 LÖSNUMMER NR Nyheter 7 Bal på slottet för alla Studenter initiativtagare till vårbal. Universitetet backar upp den möjliga studenttraditionen Den 25 april är det dags att dra på sig finklänningen eller fracken. Då går universitetets första vårbal av stapeln. Det här är något som är till för alla, säger balkommitténs ordförande Erik Osmark. Syftet med balen är att fira in våren och att skapa en studenttradition vid universitetet. Kanske är det därför universitetet med rektor Jens Schollin i spetsen backar upp och stödjer initiativet. Balkommittén får använda sig av universitetets logga när de marknadsför balen och Schollin kommer även troligen att hålla ett tal på själva balen. Drygt 200 biljetter I mars börjar biljetterna att Oviss framtid för gratispass Öuif kan komma att få ändra sitt utbud om kårobligatoriet tas bort. De pass som främst påverkas är gratispassen vid lunch som studentkåren sponsrat. Örebro universitets idrottsförening äger och driver det välbesökta universitetsgymmet och har mängder av gruppträningspass och andra aktiviteter. Ekonomiska svårigheter för Öuif skulle inte bara drabba föreningen utan också universitetet då många studenter och anställda besöker de populära träningslokalerna. Vårbal. I slutet av april ser himlen förhoppningsvis lika inbjudande ut som på bilden för de studenter som tänker gå på bal då. säljas. Målet är att sälja slut på de dryga 200 biljetter som finns. I priset, som i nuläget ser ut att hamna på cirka 500 kronor, ingår fördrink, middag med dryck samt dessert. Klädseln är långklänning och Stöd från kåren Öuif får ekonomiskt stöd från studentkåren. Detta stöd gör bland annat att Öuif kan ha gratispass på lunchen. Skulle studentkåren mista sitt kårobligatorie finns risken att de måste göra nedskärningar i stödet till Öuif eller kanske ta bort det helt. Senast den tionde mars ska propositionen för Kår- och nationsobligatoriet ha presenterats. Ekonomin är inte dålig just nu men vi ser lite farhågor framöver, säger Öuif:s ordförande Lars-Inge Wixner. Kan skapa problem Han tror att avskaffandet av kårobligatoriet kan skapa problem för det samarbete som Öuif och studentkåren har tillsammans. Om de mister kårobligatoriet, så mister vi kanske all ersättning från kåren och det fina samarbete vi har. Det är ju ett samarbete som båda är väldigt intresserade av och tycker fungerar bra, menar Wixner. Står inte och faller Samtidigt som Wixner betonar vikten av ett gott samarbete menar han att bidraget från kåren endast motsvarar tre procent av Öuif:s intäkstsbudget. Öuif står inte och faller med studentkårens bidrag, säger han. Studentkåren avvaktar Det viktiga med samarbetet är att det ska vara gynnsamt både för studentkåren och Öuif, tycker Madeleine Sidoli, studentkårens ordförande. Hon förklarar att Örebro Erik Osmark, balkommitténs ordförande. Populärt. Universitetsgymmet är ett populärt tillhåll för studenter. studentkår tar studenternas hälsa på stort allvar men vill i nuläget inte spekulera om framtiden. Framtiden för studentkårerna i Sverige är lite oviss med tanke på kårobligatoriet och även vi på Örebro studentkår står inför en organisatorisk förändring beroende på beslutet, menar Sidoli. Olof Westman foto: jessica jansson frack, allt i sann balanda. Under kvällen kommer en stråkkvartett spela och förhoppningen är att det i slutet av kvällen även ska finnas ett liveband på scenen. Inte en vanlig sittning Erik Osmark läser juridik, är sexmästare i Sobra och även initiativtagare till balen. Tillsammans med de övriga personerna i balkommittén har han drivit idén och han tror på den och menar att den är till för alla. Det här är inte som en vanlig sittning eller ett tillfälle att dricka, inte heller är det endast till för dem som tar examen, utan det är en tillställning för alla studenter vid universitetet. ida andersson BAKGRUND Öuif får kronor i bidrag från Örebro studentkår varje år. Det innebär tre procent av Öuif:s sammanlagda intäkter Föreningen bildades 1965 och är en självständig, ideell idrottsförening. Föreningen tillhör Sveriges Akademiska Idrottsförbund och Riksidrottsförbundet. Konst att fira tio år UTSTÄLLNING. I år firar Örebro universitet 10-årsjubileum och som en del av festligheterna arrangeras en utställning i Konsthallen i Musikhögskolan. Där visas utvalda verk som kommit från Statens konstråd under de senaste tio åren. Utställningen har gratis inträde och pågår fram till 18 februari. Öbos hyreshöjning klar för studenter HYRA. Hyresgästföreningen och Örebro studentkår har sedan november legat i förhandlingar med Öbo. Då var Öbos förslag på höjning 4, 5 procent. Efter det har förhandlingarna avbrutits, då man inte kunnat komma överens. Nu har dock höjningen bestämts och den kommer att bli 2, 25 procent. Målsättningen från studentkåren var att hamna under tre procent, därför accepterar man höjningen. Vårt grundkrav var noll procent, men hyror måste öka i takt med att samhällskostnader ökar. Vi behåller fortfarande en av de lägsta studenthyrorna i landet, så vi ska vara nöjda, säger Arvid Vikman, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar. Stress, alkohol och psykisk ohälsa STRESS. Höga prestationskrav gör att många studenter inte orkar känna efter hur de mår. Detta går i otakt med att psyke och kropp måste vara i balans för att man ska kunna uppnå bra studieresultat. På Studenthälsans mottagning i Uppsala har man uppmärksammat att allt fler studenter har stressrelaterade problem. Dålig ekonomi och prestationsångest ger upphov till fysiska symptom på stress, men även alkoholproblem verkar öka bland studenterna i Uppsala. Det menar dock Elisabeth Nilsson, kurator på Studenthälsan, även kan bero på en ökad öppenhet. Det är inte längre lika tabu att erkänna att man dricker för mycket. Ibland får jag samtal från oroade studenter som vill diskutera sina alkoholvanor, säger hon till SFS nyheter.

8 8 Forskning Andra sidan LÖSNUMMER NR miljoner kronor kostar ett liv UTRÄKNING. Bilbergska priset för Årets avhandling 2008 gick till ekonomidoktorn Mikael Svensson. Gerd Engman delade ut priset under Örebrogalan, som Svensson fick för sin avhandling som beräknar hur stora utgifter samhället kan kosta på sig för att rädda ett liv. Vad är då priset? frågade Pernilla Månsson Colt, kvällens konferencier. 21 miljoner kronor, blev svaret från Mikael Svensson, vars forskning redan finns i beräkning när myndigheterna fattar beslut om investeringar i infrastrukturen. Grupparbeten lönar sig SAMARBETE. Tillhör du dem som tröttnat på att jobba i grupp? Då är det dags att tänka om. Grupporganiserat arbete är nämligen en lösning som gynnar produktivitet och effektivitet. Det visar en avhandling i psykologi gjord av Agneta Brav vid Örebro universitet. Avhandlingen undersöker när och hur grupparbete kan vara den organisatoriska lösning som gynnar arbetet mest, och detta ur ett psykologiskt perspektiv. Isotop imponerar UNIVERSUM. Örebrofysikern Andreas Oberstedt har tillsammans med tre andra forskare fått pris för bästa vetenskapliga artikel. Artikeln presenterar forskning som syftar till att utveckla uthållig och miljövänlig kärnkraft. Den prisbelönta artikeln handlar om fission, alltså klyvning, av den vanligaste uranisotopen U-235. Men resultatet handlar även om grundforskning som ytterst kan bidra till att förklara grundämnenas relativa förekomst, och därmed även öka förståelsen av hur universum har utvecklats. Annons. YBBLE-FRISÖRE DROP IN DROP IN TIDBESTÄLLNING Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C Lotta vågade lämna campusbubblan på riktigt Alla hoppas vi på att våra studier ska leda till ett jobb i framtiden, även om studentlivet i sig oftast är värt allt plugg. Men förr eller senare måste studentbubblan lämnas. I Lösnummers Andra sidan möter vi personer som är just på den andra sidan av studierna, som har slutat plugga och börjat arbeta. Lotta Grahn tog examen våren 2008 i medie- och kommunikationsvetenskap. Därefter reste hon i ett halvår och för att kunna tjäna lite pengar frilansade hon som medieanalytiker. På samma företag fick hon sedan en heltidstjänst. I London. Nu arbetar hon med medieanalys och utvärdering, och hjälper bland annat företag som BBC och olika välgörenhetsorganisationer att fokusera sin PR på rätt sätt. Iväg. Lotta Grahn är ett bra exempel på hur man kan göra för att få ett jobb man vill ha efter sina studier. Hon började på praktik i London, där hon nu jobbar. Det var inte jätteenkelt att ta beslutet att flytta till London. Men det är egentligen bra att bara kasta sig in sådär, man klarar sig, menar Lotta. Studietiden är ett perfekt tillfälle att åka iväg. Allting är fixat, man blir väl omhändertagen och behöver inte flytta på riktigt. Det ger fantastiska upplevelser utanför studierna Inte ett enkelt beslut Det var inte jätteenkelt att ta beslutet att flytta till London. Jag visste redan innan att det skulle vara hårda krav. Jag ville fortsätta vara fri, och var rädd att kasta mig in i ett nytt jobb. Men det är egentligen bra att bara kasta sig in sådär, man klarar sig, menar hon. Att Lotta vågar och klarar sig, det går inte att tvivla på. Under studietiden i Örebro spenderade hon fyra terminer utomlands. En termin spenderades i Hong Kong som utbytesstudent, C-uppsatsen skrevs i Indien, och två terminer innehöll praktik i London. Studietiden är ett perfekt tillfälle att åka iväg. Allting är fixat, man blir väl omhändertagen och behöver inte flytta på riktigt. Det ger fantastiska upplevelser utanför studierna. Något annat positivt är också möjligheten till en mer praktisk utbildning. I Sverige är ofta utbildningen väldigt teoretiskt inriktad, eller i alla fall medie- och kommunikationsvetenskap. Utomlands kunde jag få mer av den praktiska delen också, berättar Lotta. Gick bra utan plan Trots att Lotta inte hade någon plan alls när hon började studera och att Örebro universitet och medie- och kommunikationsvetenskap från början inte var hennes förstahandsval, insåg hon snart att hon ville arbeta med någon form av media och kommunikation. Nu har hon alltså lyckats med att förverkliga den planen. Jobbet är jättespännande. Och det är perfekt för mig, som har studerat just detta. Mycket under utbildningen var inriktat på mediepåverkan, vilket också är vad jag arbetar med, menar hon. foto: privat fakta Ålder: 27. Pluggat: Medie- och kommunikationsvetenskap, skrev C-uppsats i Indien, var utbytesstudent en termin i Hong Kong och praktiserade två terminer i London. Tog examen: Våren 2008 Gör nu: Arbetar som medieanalytiker i London. Speciellt minne från utlandsterminerna: Den idylliska utsikten över hav, berg och regnskog från lägenhetsfönstret i Hong Kong. Svårt ta sig ur bubblan Att ta steget ut från studentbubblan och faktiskt börja arbeta kan dock vara lite skrämmande, och det finns nog både en och två studenter som läst en extra kurs för att skjuta upp det ögonblicket lite till. Men Lotta inger hopp och berättar om fördelarna. Under studietiden är man jättefri, men samtidigt har man alltid saker hängande över sig, och det är alltid mycket, dygnet runt. När man jobbar så jobbar man och sedan är man ledig. Man har också en trygg inkomst. Det känns också skönt att få bekräftelse på det man gör, att man gör något som påverkar andra. Det är viktigt att känna sig behövd, säger Lotta. Ett tips för att nå dit man vill, är att engagera sig. Många gånger är man alltför inriktad på att få toppbetyg, men ett bra sätt för att få erfarenheter är också att engagera sig även utanför studierna. Och att göra praktik. Framtiden ser ljus ut Trots att tiderna är svåra just nu och att många förlorar jobb ser Lotta positivt på framtiden. Jag hoppas att framtiden ser ljus ut och tror det också. Min utbildning är så pass bred och jag är övertygad om att olika yrken inom media och PR är viktiga arbetsområden även i framtiden. Veronica svensson

9

10 10 International LÖSNUMMER NR Criminals in medical school CRIME. The Minister for Education Lars Leijonborg wants to start an investigation on new rules for admission of students. Recently there has been two cases where a person convicted for a serious crime has started medical studies. At Stockholm University a man was convicted for murder, in Lund another man was convicted for rape of an underage child. In Sweden there is no law against a person with criminal background studying to become a doctor. Still it is probable that they will not get their doctor s certificate because of their background. A person with that kind of background cannot work in medical care, the patient has a right to confidence and it cannot be guaranteed in this situation, says Olle Nilsson, representative for the Medical Faculty in Uppsala. Take lectures with the prince ROYAL. Prince of Sweden Carl Philip has started studies at University of Agricultural Sciences in Alnarp, where he will study forestry and engineering. The prince wants to be just like any other student, according to the university s public relations office. It still doesn t mean he will be living in a corridor with other students. Carl Philip has arranged for his own apartment instead. Fine and dandy in the castle PROM. A new tradition at Örebro University begins on April 25th when the first student prom for university students is arranged in Örebro castle. It will not be only for the graduates but for all the students, it s time we have a prom for everybody, says Erik Osmark, president of the prom committee. The approximately 200 tickets will be released in March. The guests will be having dinner entertained by a string quartet, and the dress code for the evening is white tie or evening dress. The cost for the tickets will be 500 SEK. New. There is a lot Akvile Baksyte wants to know about Sweden. The people, the language and perhaps the most difficult: the food. In the supermarkets nothing is written in English for example. So I bought lots of stuff by guessing, but when I opened it I realized that it was not what I wanted, Akvile says, during one of the activities of the orientation week. foto: Jonatan Tjäder Police, baking and bowling Starting a new semester can be confusing, with new courses, a new class and a new way of studying. Add that you are studying somewhere where even food shopping is an adventure because you can t understand the product labels. Akvile Baksyte, exchange student from Lithuania, knows how it is to come to a new country and Lösnummer followed her on her first week in Örebro. This is the first time I m in Sweden. The first days were just about trying to understand everything. There has been a lot of information to take in, Akvile says, while she and her group of exchange students and Swedish fadders are trying to come up with ideas for baking the best cake in a competition. Orientation week This competition is part of the orientation week that all exchange students are offered to participate in during their first week in Örebro. The week consists of both practical information and social activities. Information from the police, a trip to Ikea, getting to know the library, bowling and a weekend out of town are only some examples of activities that are taking place during the week. Hopefully this week will result in understanding the university and Sweden in general a bit better, something that might be necessary. When I arrived there were so many things I didn t know. I didn t know where or who the fadders were or anything. First day we were brought to our flats, got bus and phone cards and maps. Everything worked quite well, but it has been a bit difficult to get into the system. Bought by guessing In the supermarkets nothing is written in English for example. So I bought lots of stuff by guessing, but when I opened it I realized that it was not what I wanted. I m also trying to get to know the people here. I m the only exchange student in my corridor. Akvile is studying social This is the first time I m in Sweden. The first days were just about trying to understand everything psychology at home, and here at Örebro University she is taking general psychology courses. She would also have liked to take a Swedish language course, but since that was not working with her education at home it was unfortunately not possible. That she chose to go Sweden was mainly because of the language. Many other universities are not speaking English in their lessons. Nordic countries are of high quality and I chose between Finland and Sweden. I also heard that the universities take good care of their students. Experience important Even though she will miss the people she has around everyday at home, Akvile is really looking forward to her time in Sweden. During the welcome at the first day, she was asked what she is expecting from the exchange semester in Sweden. I don t have an exact answer to that. I want to get to know everything, in all areas. I want to get to know new friends. The most important is the experience. The cake didn t win the competition, despite home made meringues, but the disappointment is soon gone. There are more people to meet, both Swedish and international. Lösnummer leaves her the evening before going on the weekend trip with all the other exchange students. It s time for the next experience. Veronica svensson Exchange This semester 90 exchange students came to Örebro. Most students came from France, the Netherlands and Austria, while Belgium and Hungary only sent one student each. From Greece, Bulgaria and Canada came four from each country.

11

12 12 Introspecial LÖSNUMMER NR Det finns inga dåliga kläder NY. Jaså, du har börjat plugga vid Örebro universitet? Det är klart att du har det, eftersom du har en Lösnummer i handen. Vi har hört oss för bland utsocknes för att få ta reda på vad de, och kanske även du, har för uppfattning om staden. Vi har frågat vänner och bekanta, obekanta och vilt främmande människor. Kort och gott; alla möjliga personer. Vi har plockat upp fakta utifrån de populäraste tankarna om Örebro. Det visade sig råda en sällsam konsensus gällande svampar och stormbyar. Svampen Svampen är en byggnad som man inte får kasta saker över kanten på. Det står nämligen på ett antal skyltar uppe vid terrassen som omgärdar caféet kommunen vill att du ska besöka. Egentligen är det ett vattentorn, men det visste du förstås redan. Något du förmodligen inte vet är att du kan gå på öl- och vinprovning där, samt att tornet är 25 procent mindre än kopian som står nere i Saudiarabien. Klart är i alla fall att Svampen är Mellansveriges kanske mest kända landmärke och det som folk förknippar Örebro med. Jag har spytt i närheten av svampen Text: fredrik andersson & Ida Andersson illustration: jessica jansson Dialekten Den vanligaste fördomen om Örebro verkar inte röra staden i sig utan snarare de som vuxit upp här. Ett flertal verkar uppfatta dem som aningen tillknäppta och pessimistiska. Kanske hör det mer samman med dialekten som uppfattas som gnällig, än deras syn på livet. Fast å andra sidan verkar uttrycket det går aldrig ha myntats här. Jag har slutat tänka på dialekten... så gnälligt är det inte... Inbillar mig att dialekten är gnällig men har inget belägg för det Min spontana uppfattning om Örebro och dess invånare: Gnälliga, dryga och lätt skitnödiga. Fast jag har ju aldrig träffat nån i verkligheten...

13 LÖSNUMMER NR Introspecial 13 bara kasst närkeväder Staden Stadskärnan och i synnerhet slottet är något som besökare i staden verkar komma ihåg. På slottet finns ingen drottning och heller ingen drake som vaktar, men väl en landshövding, och under soliga höstdagar även tvättlinor som anses uppbära något slags konstärligt värde. Under hösten 2008 pågick nämligen en konstutställning där tvättlinan och flytande frigolitägg stod i centrum. Sedan kan vi även berätta att stadsparken vunnit pris för att vara vackrast i Sverige och att om du ska någonstans så cyklar du. För jädra fin stadskärna med slottet och vattnet där i härlig symbios. Min uppfattning om Örebro: Där finns ett fint slott. Min uppfattning om örebroare: De har ett fint slott. Vädret Blåser det i Örebro med omnejd? Ja, det gör det förmodligen, men blåser det mer än någon annanstans? Om du någon gång varit i trakterna kring Örebro har du säkert lagt märke till alla vindkraftverk, och har du någon gång varit i Örebro har du säkert också lagt märke till anledningen till dessa vindkraftverk det blåser. Mycket. Ofta. Den meteorologiska förklaringen är den platta och lågt liggande Närkesslätten. Lösnummer har pratat med klimatologen Sverker Hellström och han bekräftar funderingarna om att Örebro, likt Chicago, är en blåsig stad. Örebroområdet ligger öppet på många sätt, och det är ett lågt område. Ni har egentligen bara Kilsbergen som stannar upp vinden, all övrig vind tar ni emot. Om det är väst, sydvästlig rikting på vinden det vill säga, vilket det ofta är. Så uppfattningen om att det blåser mycket, visst kan det vara så att det blåser mer där än på andra platser som ligger så långt in i landet. Och det ser vi ju också vid våra mätningar. Vi har en mätare ute vid flygplatsen i Örebro och där har vi ofta kraftiga vindar. Örebro som stad...? Ja, vart man än ska så blåser det motvind. Det är alltid sjukt kallt eller sjukt varmt, aldrig lagom.

14 Reportage Studentbostadsområden 14 LÖSNUMMER NR Dags för nästa anhalt i artikelserien om Örebro universitets studentområden. Är det värt att betala lite extra för att få bo i nybyggda lägenheter vid universitetet eller är en etta på Studentgatan mycket mer prisvärd? Lösnummer gör ett besök i de sprillans nya höghusen på Universitetsgatan. text: fredrik andersson & hanna qvarnström foto: björn olsson Närkontakt med en humanistisk gata Det är mörkt när vi närmar oss. Ovanför oss breder en synbart oändlig stjärnhimmel ut sig vilket ska visa sig mer passande än vi först trott. När vi står framför porten funderar vi över om vi ens kommer att komma in här; porttelefonen lyser grönt och verkar vara utbytt mot en slags terminal med direktuppkoppling till en rymdbas i omloppsbana. Till slut förstår vi dock att tanken är att man skall söka på namnet på den man ämnar besöka och efter den insikten lyckas vi äntra ett av husen på Universitetsgatan. När vi kommer in i den talande (!) hissen verkar det fortfarande som att vi är på väg ut i rymden, speciellt med tanke på de runda lamporna i taket, som för tankarna till vilken intergalaktisk transportmodul som helst. En kvinnoröst påannonserar vår slutdestination översta våningen. Under hösten 2007 lades grunden till det som skulle bli Universitetsgatan, beläget framför parkeringen vid Långhuset. Det är idag stadens nyaste studentbostadsområde, ägt av Asplunds Fastigheter. Två av husen är dock vanliga hyresrätter men det är ändå mestadels studenter som bor här. Tanken var från början att området skulle bestå både av studentlägenheter såväl som hyres- och bostadsrätter men i slutändan blev det enbart hyresrätter. Själva monteringen av husen påbörjades våren 2008 och de var, precis som Grankottarna, färdigbyggda moduler om två lägenheter gjutna uppe i Luleå. I november förra året var de klara för inflytt. Det finns två slags studentlägenheter; ettor på 29,5 kvadratmeter som går lös på 3950 kronor och dubbletter, alltså två rum tänkta för lika många inneboende, på 49 kvadratmeter för Det kanske låter dyrt för en studentlya men för det får man bland annat 100/10 mbit bredband och inte minst en 32 platt-tv. Förutom en talande hiss och intergalaktisk porttelefon alltså. En av de som flyttat in är Rikard Gard, som för övrigt upplyser oss om att den intergalak- Polarens farsa hade träffat Asplund när han var ute och enligt honom har vi tydligen förråd nånstans tiska hissen heter Cecilia, på han och hans lägenhetskamrats initiativ. Han berättar om att han var ute efter en ny lägenhet, precis som hans kompis och eftersom de visste att de inte skulle bo här alltför länge bestämde de sig för att dela bostad under sin studietid. I november flyttade de in i det nybyggda nummer sju, vid tillfället med en felkopplad porttelefon. Han berättar nämligen om hur vissa av porttelefonerna gick till fel hus vilket ledde till viss förvirring. En gång var det till exempel ett pizzabud som skulle leverera pizza till någon i ett annat hus men som istället blev kopplad till Rikard. Idag är problemet åtgärdat och pizzorna kommer förhoppningsvis fram till rätt lägenhet. Rikard fortsätter med att berätta om närheten till universitetet som det kanske starkaste argumentet för att bo där. Han jämför med Studentgatan, som ju vätter mot Teknikhuset, och förklarar att man börjar värdera läget efter vilket hus man har flest föreläsningar i. Även om namnet Humanisten är obekräftat, kanske det finns något samband med att Forumhuset ligger bäst till med tanke på att det är där humanisterna har många av sina föreläsningar. Det är så sjukt nära, man blir ju bortskämd när det gäller att komma till lektionerna. Dessutom menar han att närheten till buss 14 är ett annat argument som talar för Universitetsgatan. Vad som möjligen inte är lika smickrande är att färgen på väggarna redan efter två månader börjat spricka och släppa i Rikards lägenhet. Vidare är han inte helt nöjd med informationen de fått i samband med inflyttningen. Det ska enligt uppgift finnas förråd någonstans men efter två månader har Rikard och hans rumskamrat ännu inte fått reda på var. Polarens farsa hade träffat Asplund [fastighetsbolagets chef, förf. anm.] när han var ute och enligt honom har vi tydligen förråd nånstans, säger Rikard skrattandes och fortsätter: Jag vet inte om det här ska komma med, haha! Sedan är de inte helt nöjda med elementen. Antingen ligger man och fryser eller så ligger man och råsvettas Rikard Gard trivs på Universitetsgatan. Det är ju så sjukt nära, man blir ju bortskämd när det gäller att komma till lektionerna, menar han. Det är svårt att hitta en normal temperatur. Antingen ligger man och fryser eller så ligger man och råsvettas. Men överlag trivs de där högst upp, med utsikt över Almby och Tybble. Fräschheten kommer naturligtvis på köpet med så pass nya byggnader och att tvättstugan ligger i samma hus är ju alltid ett plus. Tvättmaskinerna pratar dock inte tyvärr; det verkar som att man får nöja sig med att tvätta i dem. Efter besöket låter vi Cecilia transportera oss tillbaks ner på Jorden igen. Det visar sig att det trots allt rör sig om ganska vanliga, om än väldigt fräscha, lägenheter även om det första intrycket var mer rymdbas än studentbostad. Slutsatsen är kanske att Studentgatan och Universitetsgatan fyller olika behov beroende på vilken standard man vill ha på sitt boende. För de som vill bo lite finare och ändå ha nära till universitetet är Universitetsgatan ett bra val. Väljer man dessutom att bo två i en lägenhet och dela på hyran blir det inte så farligt dyrt. Frågan är hur spektakulära husen kommer te sig i framtiden. Kanske är talande hissar något som hör till varje students vardag om några år. Eller varför inte en riktig rymdbas vid universitetet?

15 LÖSNUMMER NR Reportage Studentbostadsområden 15 Bild ovan: Rikard Gard delar lya med en kompis. De starkaste argumentet för att flytta in i sjuan var närheten till universitetet. Bilderna längst upp: Både fasaden och inredningen förmedlar en smått futuristisk känsla. Stora bilden: Med ett högt hus är det bra om det finns hiss. Det finns i Humanisten. Talande till och med. Hon heter Cecilia. Bild nedan: Två av husen är vanliga hyresrätter, men de flesta boende är ändå studenter.

16 En hektisk stund med LÖSNUMMER NR Vilja. Något Roland Stanbridge har är en vilja att förändra. Han har genom sin uppväxt i Sydafrika och i sitt yrke som journalist sett mycket. Som journalist tänkte jag att jag kunde förändra allt till det bättre, men sedan Tid för förändring Han blev anklagad för spioneri, men blev sedan svensk medborgare på direkt order av Olof Palme. Lösnummer har träffat Roland Stanbridge, mannen med det fullspäckade schemat, som vill göra världen till en bättre plats. Det är tidig morgon och jag är på väg till fiket i Musikhögskolan. Jag ska träffa Roland Stanbridge, lärare på Global Journalism - universitetets tvååriga masterprogram i journalistik. Roland är grundare för programmet och journalist med hela världen som inriktning. Han verkar vara en man som har mycket att göra och ont om tid. Under en hel vecka hade han fullt upp och det var svårt att hitta en lucka för en pratstund. Så det är kanske inte underligt att mannen med det fullspäckade schemat även blev försenad. Väckarklockan ringde inte när den skulle. Jag har inte ens hunnit raka mig idag, skrattar Roland och visar den rakhyvel han har med sig i fickan. Han vill inte bli fotad orakad. Redan från början märker jag att Roland Stanbridge brinner för journalistik och medieutvecklingen i utvecklingsländer. Snabbt märks det också att Roland är oerhört berest, speciellt i Afrika. Som text: robin högberg foto: jonatan tjäder journalist har han varit i 28 afrikanska länder och han har sett mycket. Det var under dessa resor som Roland insåg hur mycket som fattades i det afrikanska mediesamhället. Jag kommer ihåg en journalistresa till Mali, där vi skulle hålla en kurs i Internetanvändande. Det var tre personer på varje dator, datorerna var jättelångsamma, systemet kraschade hela tiden. Plötsligt kom några getter in på kontoret! Vilken skillnad jämfört med Sverige som har Fakta Namn Roland Stanbridge. Ålder 65 (född 1945). Bor Nora. Yrke Lärare i kursen Global Journalism vid Örebro universitet. Fritidsintressen Surfing, snorkling, ridning. ett av världens mest utvecklade internetsystem, menar Roland. Jag tänker att Roland, med alla sina utlandserfarenheter och erfarenheten av att vara journalist måste vara en värdefull resurs för Örebro universitet. Hans insikter och upplevelser medför intressanta perspektiv på journalistik och hur samhället ser ut i länder vi oftast inte hör något från. Roland Stanbridge har bott i Sverige sedan 1977, men är född i apartheidens Sydafrika. Som uppvuxen med apartheidregimen ifrågasatte vi inte systemet. Man tog det för givet, säger han. Det var som äldre han mer förstod hur samhällssystemet var och hur det var att arbeta som journalist i censurens Sydafrika. På grund av censuren var det svårt att få tillgång till information. Att skriva om sociala problem var omöjligt. I tidningarna stod det inget om apartheid och man visste inte ens om det, berättar han. Roland, som skrev just om sociala problem, fick snart problem med säkerhetspolisen. Att vara journalist i Sydafrika var problematiskt också på grund av att journalister kunde fängslas om de skrev något regeringen inte gillade,

17 LÖSNUMMER NR Roland Stanbridge 17 gav jag upp. Jag ville inte vara del av det samhället. Idag bor Roland i Sverige, men vägen hit var allt annat än enkel. berättar Roland. Som journalist tänkte jag att jag kunde förändra allt till det bättre, men sedan gav jag upp. Jag ville inte vara del av det samhället, säger Roland med eftertryck. Med det orättvisa samhällssystemet och svårigheterna att arbeta som journalist, bestämde sig Roland att fly landet. Han hade dessutom två små barn som han inte ville skulle växa upp i det samhälle han vuxit upp i. Efter att ha bestämt mig för att fly var jag på väg till Hong Kong, där jag hade en journalistkollega. Han erbjöd mig ett jobb som journalist där, berättar han. Men Roland hade även vänner i Sverige, också journalister. Att han hamnade i Sverige berodde delvis på kontakter, men det var ändå lite av en slump. När Roland bott i Sverige i två, tre år blev han anklagad för att vara spion åt Sydafrika. Jag kommer ihåg en journalistresa till Mali, där vi skulle hålla en kurs i internetanvändande. Det var tre personer på varje dator, datorerna var jättelångsamma, systemet kraschade hela tiden. Plötsligt kom några getter in på kontoret! Utrikesdepartementet, UD, erbjöd honom att åka till Australien men han ville inte flytta utomlands igen, mycket med tanke på barnen. På grund av spionmisstankarna ville Roland skaffa svenskt medborgarskap för att motbevisa anklagelserna, men blev motarbetad av Säpo, som rekommenderade att han inte skulle bli svensk medborgare. Till slut fick Roland medborgarskap på direkt order av självaste Olof Palme. UD, som anklagat honom för att vara spion, skapade ett jobb åt honom som journalistlärare vid Stockholms universitet. Folk begår självmord på grund av sådana anklagelser. Man blir krossad. Det var en mörk tid för mig, säger Roland. Jag inser djupet av Rolands berättelse. Det är sådana historier som fängslar och gör Roland Stanbridges liv intressant. Nu verkar Roland ha distans till det hela och jag får känslan av att han är en stark karaktär som inte bara tar sig igenom utan går ett steg längre; han har nämligen varit med att starta Highway Africa, som har blivit Afrikas största journalistkonferens. Där skapas kontakter mellan journalister och förståelsen över gränserna ökar. Detta präglar också Global Journalism, där ökad förståelse för andra människor och kulturer är viktigt. Studenterna kommer från hela världen och diskussionerna ger perspektiv. Vi har exempelvis en student från Gaza och en från Israel. Studenterna får presentera sitt lands historia, utvecklingen av media, hur det ser ut idag, tryckfrihet, journalistförtryck, med mera. Vi har bara pratat en stund men jag förstår att framför mig har jag en fascinerande man med en intressant historia. Resorna i Afrika har inte bara gjort honom mer medveten om hur ländernas medieklimat är; han har också en otrolig insyn inom journalistiken och om hur annorlunda villkoren kan vara för journalister i andra länder. Efter ett intressant samtal lämnar jag caféet, där vi suttit, inspirerad. Jag får känslan av att Roland Stanbridge kämpar för den lilla människan, för rättvisa och demokrati. Han är engagerad i viktiga frågor och brinner för det han gör. Han har en intressant livshistoria att berätta och det är hans erfarenheter som är grunden för utbildningen. Utbildningen innehåller allt han tror fattas och allt han tror behövs i dagens journalistik. Rolands brinnande intresse för journalistik, global samhörighet och kommunikation samt mänsklig rättvisa har varit viktiga. Men Roland poängterar ändå att det inte är han som lärare som bär nyckeln till förändring, utan hans studenter: Det är de unga journalisterna som kan ändra på detta. Journalister har ett ansvar och det är de som kan se till att ge en annan bild av utvecklingsländerna. Som journalist måste man också vara medveten, ha ett kritiskt tänkande och inte svälja allt. Lite idealistiskt vill vi att utbildningen ska ge journalisterna verktyg och kunskaper till att göra världen till en bättre plats, säger Roland. Två röster om Roland: Annika Gardhorn, kollega Han är en inspirerande människa med sin annorlunda bakgrund. Han har ett otroligt rikt globalt kontaktnät. Han gör så mycket för sina studenter och engagerar sig för dem. Han lägger ner hela sin själ för att göra det så bra som möjligt. Alexandra Kozlovskaya, doktorand Han var en ganska ovanlig lärare, mycket mer som deltagare i vår kurs än just lärare eller ledare. För oss utländska studenter var det mycket viktigt att ha någon som kunde hjälpa till med lite råd ibland och Roland var just den personen.

18 18 Studentvardag LÖSNUMMER NR Underjorden Inte estetisk men Har du märkt att hissarna i Teknikhuset inte går ända ner? Det finns hintar om en undre värld som är nära oss på campus hela tiden, men som är osynlig. Det är möjligt att gå från Idrottshuset till Entréhuset utan att någonsin se dagsljus. Vi har begett oss ner i den undre världen, som dock är helt fredlig. Det skummaste här är en poster av J.R. Ewing. Text: ida andersson & annakaisa suni Foto: björn olsson I ett av hundratals utrymmen hittar vi ett förråd där stolar samsas med metallstänger, bord och elektronikprylar. Det är kanske inte kärleksfullt ordnat, men allt har sin plats. Väggarna är kala sånär som på ett stycke plansch med självaste J.R. Ewing från tv-serien Dallas i vad vi gissar är ett original från 80-talet. För dem som minns honom är kanske hans leende bekant, och till och med från en förrådsvägg lyckas han charma oss med det. Är det därför han sitter uppe tro? I de så kallade kulvertarna vi befinner oss i, finns många gamla kartor på Högskolan i Örebro, Sverige och övriga världen. Det känns som att vara tillbaka på lågstadiet igen, där illustrationer av grodor i genomskärning och allehanda blommor pryder väggarna, men även förmedlar kunskap, och bevarar ett slags det var bättre förr -tänk. Det här är ingen medveten konstutställning, det är lite nostalgiprylar som blir över, förklarar Ola Forssander, vår guide för dagen. Han har beviljat oss med låskort under dagen, som senare visar sig ge tillgång till platser inte ens han, självaste processchefen för campusservice, har tillträde. Ola förklarar att det finns gångar under alla hus på campus förutom idrottshallarna och kårhuset. Där finns även skyddsrum, men det huvudsakliga användningsområdet är att vara ett transportssystem för inkommande varor och material som ska sorteras. Annars skulle vi behöva ha lastbilar på campus som skulle störa, men nu slipper vi det, allt kan skötas under jord. Luften är svår att andas i. Kanske är det därför som ingen har sitt kontor härnere, men under vår visit träffar vi flera anställda som befinner sig här en stor del av dagen. Vi ser tvättmaskiner, verkstäder, strykbrädor och omklädningsrum. Ola visar oss genom korridorerna. I taket sitter rör i olika färger, men i övrigt är färgerna genomgående vita och beiga. Ola förklarar att det har att göra med att vitt reflekterar det ljus som finns bättre. Vi halkar in i inredningstankar och där skulle citrongult eller kanske till och med fuchsia passa som färg i de annars så trista kulvertarna, men här går funktion före form. Mitt i våra tankar svischar en truck förbi. Tjena Sören, allt väl? hojtar Ola i förbifarten till en av vaktmästarna. Vi fortsätter vår vandring mot Prismahuset och Ola berättar att den truck vi just sett kan ha ända upp till fem vagnar i släptåg. Därför måste vi också dra i en kedja som hänger i taket. Den tänder en röd lampa som varnar mötande trafik om att passagen är för smal. Truckar är inte det enda färdmedlet som finns, en mängd sparkcyklar med tillhörande reflex och ringklocka står prydligt parkerade vid en skylt som bekräftar just detta: en cykelparkering. Vi vet vart vi är på väg, men vi har ingen

19 LÖSNUMMER NR Vilse. Det är lätt att tappa bort sig i de kilometerlånga kulverterna. Numera sitter lappar som visar vart man är. Innan dess var det många som irrade bort sig. Före detta rektor Janerik Gidlund, bland andra. Parkerat. Allt har sin plats. I alla fall de moderna sparkcyklarna. Lösnummer kunde inte låta bli att ha ett litet rally med några av dem. spännande aning om var vi är. Man tappar lätt bort sig i ett system där alla korridorer ser likadana ut. Inget ovanligt, menar Ola. Det är några som gått vilse. Mobilen fungerar ju inte här, men det är bara att hoppas att någon kommer förbi, det är ju alltid någon här nere. Han fortsätter: Nu har vi skyltar uppe, men innan dem var det svårt att hitta. Gidlund (före detta rektor, red.anm.) irrade ju omkring härnere en gång, men vi hittade honom efter ett tag! Under Forum- eller Prismahuset, vem vet, hittar vi en tom glöggflaska på golvet. Har det möjligtvis varit julfest i krokarna? Anledningen till att vi ville utforska underjorden var att vi hade hört om stora skyddsrum som sträckte sig ända till Studentgatan. Våra föreställningar om sovsäckar, torrfryst mat, konserver och stora förråd av första hjälpen utrustning slås sönder och samman redan vid nedgången i Långhuset. Där finns ett skyddsrum, som dock ser ut som vilket förråd som helst. Det kan enkelt utrymmas på 48 timmar, men då måste det finnas en hotbild, som en atombomb, säger Ola. Gidlund irrade ju omkring härnere en gång, men vi hittade honom efter ett tag! Oförglömlig? Det har gått 18 år sedan serien Dallas lades ner, men trots det hänger J.R. Ewing på väggen. För att se om det finns ett uns sanning i våra föreställningar om skyddsrum kontaktar vi försvarsdirektör Tiina Johansson på länsstyrelsen. Hon berättar att skyddsrummen endast är tänkta att användas i krigstider varpå vi undrar om det finns något annat användningsområde. I Örebro län har vi jämförelsevis många industrier och transporter som hanterar farliga ämnen, men jag tror inte att man tänkt på att skyddsrum kan användas i andra katastrofer än krig, som vid ett gasutsläpp, säger hon. Det finns 2129 skyddsrum i Örebro län med sammanlagt drygt platser. De ska man upprätthålla, men sedan 1990-talet behöver man inte bygga skyddsrum till nya hus. Därför är det kanske inte konstigt att vi bara hittar ett under campusområdet. Däremot hittar vi en annan värld där det inte är krig och ett möjligt skräckscenario som styr. Nej, här handlar det om ett vardagligt arbete som vi studenter skulle märka av endast om det inte fungerade. Soporna töms och toapapper fylls på, ljuset tänds och släcks många gånger under dagen. Säkert tävlar man även i sparkcykling ibland. Det kunde i alla fall inte vi låta bli. Studentvardag 19 Pär Extor om: Sinandet av kunskapens källa BBC food Mat & Dryck. När jag var nio lovade jag dyrt och heligt att jag skulle läsa äppel päppel-böckerna på mitt rum efter middagen. Min godtrogna far litade på mitt ord och lät mig springa uppför trappan för att läsa läxor. Istället för skrivstilsstudier ägnade jag i hemlighet kvällarna åt ett fördärv av lågkultur och i slutändan total blindhet; tv. Och jag lärde mig så mycket! Mitt liv hade sett betydligt annorlunda ut om jag istället fortsatt läsa Jan Lööf med lampan tänd. Massor av år senare läser jag lika gärna Haruki Murakami med samma intresse som jag ser senaste 30 Rock, men det har inte så mycket med saken att göra. De där första trevande stegen mot tv-tittande som ett akademiskt instrument gjorde mig till en klokare människa. Det kan aldrig finnas lika mycket att lära om ett stambyte eller en mascara som om en superspröd croissant eller den perfekta biffen! Det är därför som jag nu med sorg inser att BBC Food, denna kunskapens källa, övergått till smått irriterande BBC Lifestyle. BBC Food var kanalen, min kanal, som flera dagar i sträck sände gamla avsnitt av Jamie. Det var på den tiden då han kysste biffen som sedan blev del av en nudelsallad. En period var jag så besatt av tv-kocken Nigel Slater att jag stannade hemma när min tjej gick ut, för att jag hellre ville stå i mitt lilla kök och reducera rödvin. En riktig klassiker är Nigellas caramel croissant-pudding. Det avsnittet kunde visas fyra gånger på en vecka. Samma upplägg som på TV4 Film, men med Heston Blumenthals In search of perfection istället för Repmånad eller Mångalen. Begreppet maraton-tv blev aldrig så vedertaget som på BBC food. Har man tur dyker det nu på livsstilskanalen upp ett eller annat Hairy Bikers-avsnitt mellan lifestylande program som What not to wear eller Superhomes. Det kan aldrig finnas lika mycket att lära om ett stambyte eller en mascara som om en superspröd croissant eller den perfekta biffen!

20 Kultur & Nöje 20 LÖSNUMMER NR Gunilla Säwenmyr: Det vi minns är det som berör BOKKRÖNIKA. Ibland blir läsandet en känslomässig berg och dalbana. Och inte sällan är det även böckerna vi berörs av som vi sedan kommer ihåg. Succén med Bridget Jones dagbok bygger inte på någon estetisk fulländhet. Boken kommer med största sannolikhet aldrig att klassas som finlitteratur, men ändå har den berört ett enormt antal kvinnor världen över. Inte för formens, språkets och estetikens skull. Utan helt enkelt för att vi känner igen oss. Vi skrattar, gråter och blir arga tillsammans med bokens huvudperson. En bok som berörde mig är En sorts kärlek, av Ray Kluun. Författaren skriver om sig själv när hans fru drabbas av cancer. Samtidigt som han är notoriskt otrogen går hans fru döden till mötes. Hans uppförande Vi skrattar, gråter och blir arga tillsammans med bokens huvudperson och val kan diskuteras. De upprör, om inte annat. Moralfrågan gnager ständigt i mitt huvud under läsningens gång. Han älskar ju henne verkligen och tar hand om henne, men varför går han till de andra kvinnorna? Det här är en bok jag fortfarande berörs av. Jag funderar, jag tänker och jag blir ledsen. Jag minns den. En annan bok som toppat bestsellerlistorna är Marley och jag av John Grogan som är underhållande läsning om... en hund. Återigen, ingen fantastisk språkupplevelse, men onekligen medryckande. Jag skrattar högt flera gånger och suckar nöjt över den charmiga labradorens upptåg och läser ut boken på några timmar. En totalt galen, vild och knäpp hund som förändrar familjens liv totalt. Trots att jag var skeptisk till boken innan jag läste den, dras jag med av den speciella huvudkaraktären, Marley, och det är omöjligt att låta bli att bli påverkad. Jag både skrattar och gråter av denna bok. Jag känner igen mig som djurägare. Och återigen, jag berörs. Vid universitetet läser vi dagarna i ända med hjärnan när vi svettas över lagböcker, grammatik och vårdvetenskap. Ibland är det skönt att få koppla av den delen av hjärnan och läsa med hjärtat istället. Trots allt är det ju det vi minns. Heter din granne Warlock Bloodelf? Varför är det så hett med dataspel? Lösnummer har tagit del av dataspelskulturen vid universitetet och pratat med både skapare och utövare av dataspel. Att dataspel är ett hett ämne och en storindustri vet väl de flesta. Men visste du att framtidens dataspelsutvecklare sitter i en korridor nära dig? Eller att den koncentrerade studenten på biblioteket som ser ut att plugga inför en tenta egentligen heter Warlock Bloodelf? Ja, det bubblar i dataspelskulturen vid Örebro universitet, och där det bubblar mest och spelas flitigast är på programmet för simulering och dataspelsutveckling. Det är åtminstone med den förutfattade meningen jag inleder mitt möte med Lars Karlsson, lärare och studierektor för programmet. Nej, här pluggar de mest, säger Lars, men jag blir inte helt övertygad när han drar fram en spelkonsol ur en låda och poserar glatt för fotografen. Vi befinner oss i en labblokal i teknikhuset där Lars ska visa vad man får lära sig på programmet, och i slutet av visningen är jag övertygad om att tiden studenter spenderar framför datorn till stor del ägnas åt att lära sig och plugga. Fast på fritiden spelar de väl, det är ju ändå därför de har sökt sig till programmet, för att de är intresserade, tillägger Lars. Han förklarar att de för närvarande 35 studenterna får lära sig programmering, datorgrafik, fysikalisk simulering och speldesign men att de också läser kurser om visuell kommunikation och om berättande. Dataspelsutveckling handlar alltså inte bara om ändlösa timmar framför en dataskärm. På frågan om vad man kan jobba som efter examen, och hur yrkesläget ser ut just nu svarar Lars följande: Man kan till exempel söka jobb som dataspelsutvecklare eller jobba med framställning av simuleringsverktyg för olika utbildningar. Dataspelsbranschen kommer att finnas kvar så länge folk spelar, så jobb kommer det alltid att finnas och eftersom studenterna får en bra basutbildning kan de även söka jobb inom andra branscher. Det unga programmet som bara funnits sedan år 2005 kan ses som en avspegling av det ökande intresset för dataspel och Lars berättar om den pågående tävlingen Swedish Text: neringa öhrström Lars Karlsson. Fast på fritiden spelar de väl, det är ju ändå därför de har sökt sig till programmet, för att de är intresserade Foto: björn olsson Inloggad och avkopplad Game Awards som nyligen besökt universitetet. Jo, vi har en grupp studenter som skickat in bidrag med en 80-talskänsla. Alla i gruppen är killar, och att majoriteten som sysslar med dataspel är killar är en ytterligare fördom jag hoppas bryta när jag frågar om könsfördelningen på programmet. Det är mest killar tyvärr, men institutionen satsar på att locka fler tjejer, bland annat genom att gå ut på gymnasier och ordna sommarskolor. Det finns alltså inte många tjejer som utvecklar dataspel. Men hur ser det ut med spelandet? Spelar tjejer? Och i så fall vad? Emma Olsson är 21 år och pluggar till biomedicinsk analytiker. Men när Emma kommer hem från praktiken på USÖ förvandlas hon till Warlock Bloodelf och spenderar timmar med att vara ond på nätet. Det är bara roligare att vara på den onda sidan, den goda är alldeles för mesig, säger Emma när vi diskuterar spelet World of Warcraft. WoW är ett av de största spelen i världen och har miljontals användare som via nätet träffas i en interaktiv fantasyvärld där de utför uppdrag, slåss och interagerar. Och interaktion verkar vara en av de stora anledningarna till att Emma fastnat för wow. Det var en kompis som fick mig att börja spela WoW för två år sen, men jag har alltid varit spelintresserad. Jag tror att det började redan när jag var tre och höll i min Nintendo 8-bitars kontroll. Jag har testat lite olika spel, Sims, Supermario, Counter Strike, men WoW lockar för att jag har ett fantasyintresse och för att man träffar så mycket folk på nätet. Fast jag skulle aldrig kalla mig för en datanörd, jag kan ingenting om datorer. När man ser Emma framför datorn, och även hennes spelkonsoler och Guitar hero -gitarren kan man undra lite, men hon förtydligar ytterligare: Jag har såklart även andra intressen och gillar bland annat att shoppa, dansa och umgås med vännerna. Spel är bara en skön avkoppling och man gör ju mer när man spelar än när man bara sitter och tittar på tv.