ARBETARHISTORIA 2011: 4 [140]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETARHISTORIA 2011: 4 [140]"

Transkript

1 ARBETARHISTORIA 2011: 4 [140]

2 ARBETARHISTORIA 2011:4 [140] omslaget: Socialdemokraternas partistyrelse diskuterade första maj-firandet på 1950-talet då man hade sett ett svalnande intresse och mindre deltagande i manifestationerna. Folk tycktes hellre vilja åka ut på landet och sätta potatis än att marschera under de röda fanorna. Samtidigt spirade ett nytt ARBETARHISTORIA 2011: 4 [140] intresse för att manifestera motstånd mot förtryck och orättvisor. Kanske hade den unga kvinnan på bilden dagen innan varit på Skansen och lyssnat på ordföranden i Stockholms studentkårs centralorganisation, Bo Wijkmark, när han i sitt vårtal kraftfullt talade mot rasismen i Sydafrika? Enligt Stockholms-Tidningen var det ungdomlig fränhet och fläkt som satte sin prägel på första majdemonstrationen i Stockholm Det var»nej till A-bomb» som gav eko längs marschvägen. Ungdomarnas paroller var»internationell samverkan och solidaritet över gränserna»,»nej till svenska atomvapen»,»a-bomb Nej»,»Bättre fredsaktiv i dag än radioaktiv i morgon» och»president på tronen, lillprinsen i produktionen». foto: Fib Kulturfronts arkiv. Okänd fotograf. LEDARE 03 ulf jönson: I City spränger man peer henrik hansen: 10 års hemmelige samtaler i den kolde krigs skygge. Aksel Larsen, CIA og Sverige NYHETER FRÅN ARAB 10 arne högström: Ett rike av denna världen. Zeth Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, revolutionär agitator och socialdemokratiskt borgarråd 28 lars gogman: Från kvinnoklubb till Grupp 8. Kvinnors särorganisering i den svenska kommunistiska rörelsen PÅ GÅNG 39 gerd callesen: MEGA 2 halvvejs fremme. Et internationalt projekt 42 regina roth: MEGA digital. Økonomiske tekster af Karl Marx på Internettet RECENSIONER 46 tobias samuelsson: Barns arbete i andra världskrigets England Berry Mayall & Virginia Morrow, You can help your country. English children s work during the second world war 47 lars edgren: Visar vikten av att se sambanden bortom nationsgränserna Marcel van der Linden (red.), Grenzenüberschreitende Arbeitergeschichte: Konzepte und Erkundungen / Labour History Beyond Borders: Concepts and Explorations. ITH Conference Proceedings, vol. 44 DOKUMENTET : Ombud nummer 155 vid SAP:s kongress 28 10

3 LEDARE Tidningen Frihet 1944:9 beskrev Norra Bantorget så här:»från denna gata har under oändligt strävsamt och odramatiskt arbete den svenska arbetarklassens marsch mot och in i det svenska samhället planlagts och dirigerats i tysthet av hundratals fackförbundsfunktionärer, från pamparna i LO till avdelningskassören i den obetydligaste fackförening. Banhusgatan har varit och är högkvarteret för den svenska arbetarrörelsen generalstab.» Nästa år kommer Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek att flytta från Norra Bantorget. Okänd fotograf. I City spränger man...»arkiv är inte historiens mausoleer utan dess ammunitionsförråd. Goda arkivarier vet inte endast hur man ordnar och bevarar akter och manuskript. De är även sprängmästare som vet precis hur man umgås med explosivt material.» Citatet lär ursprungligen härstamma från Süddeutsche Zeitung, men jag har hämtat det från en artikel i Der Archivar, en tysk tidskrift för arkivarier. 1 Så vad är ett arkiv egentligen? Saken diskuteras då och då, inte minst bland arkivarierna själva. Arkivarien som kulturarbetare är till exempel ett omdebatterat fenomen:»jag tror till exempel att när en av landets åklagare som en morgon beger sig till rätten med stämningsansökan, bevis etc. i handen för att försöka få den där hemska mördaren inom lås och bom knappast reflekterar över att han bidrar till kulturarvet» skrev arkivarien Michael Dahlin för ett par år sedan i en debattartikel. 2 Dahlin har en poäng. Arkivhandlingarnas främsta brukare är de som har skapat dem, det vill säga de människor, organisationer, företag och myndigheter som håller möten och skriver protokoll för att hålla reda på vad som beslutats, de som botar oss när vi är sjuka och skriver journaler för att vi skall få bästa möjliga vård av dem själva och dem som tar över, och de som förhandlar om löner och arbetsförhållanden och skriver avtal som sparas för att bevisa rättigheter och skyldigheter. Så småningom, efter hand som åren går, lämnas dessa handlingar till arkivinstitutioner som ARAB. Inte ens det betyder att de har förlorat sin kraft: ofta vänder sig organisationer till oss för att hämta fram bevisen, gamla avtal och stadgar och mycket annat, för att de behövs för något som håller på att hända nu. Arkivhandlingarna är deras ammunition och vi blir deras sprängmästare. 1»Archive sind nicht die Mausoleen der Geschichte, sondern ihre Munitionslager. Gute Archivare wissen nicht nur, wie man Akten und Manuskripte ordnet und restauriert. Sie sind zugleich Sprengmeister, die genau wissen, wie man mit explosivem Material umgeht.» Jag har hämtat citatet från Gabriele Stüber,»Qualitätsparameter archivischer Arbeit Überlegungen zur Dienstleistung und Ressourcengewinnung» i Der Archivar, 2003 häfte 3) 2 Men arkiven har ett liv också efter att de lämnat sina upphovsmän, för att efteråt vittna om dessas slit och mödor, nederlag och triumfer. Det är då de förvandlas till»kulturarv». Arkivinstitutionerna, platserna där dokumenten till slut (och i bästa fall) hamnar, sorterar i Sverige under Kulturdepartementet, tillsammans med olika typer av institutioner för konst, litteratur, musik och annat som rör den andliga odlingen. När arkivutredningen»arkiv för alla» publicerades för omkring tio år sedan fick många intrycket att utredaren betraktade arkivinstitutionerna som en sorts museer med dålig besöksstatistik, inte minst utifrån förslagen om olika typer av satsningar för att öka tillströmningen.»daglediga vuxna» pekades bland annat ut som en målgrupp. hos oss är alla välkomna, vare sig de är»daglediga» eller står mitt i arbetslivet. Men resonemanget pekar på att man blandar samman olika typer av användning. Museer, konserter, konsthallar bygger alla på en direktupplevelse av kulturen. Den som önskar denna upplevelse måste själv ta sig dit och lyssna, titta. Informationen i arkiv kan användas och nå»alla» även indirekt. Ty de flesta av arkivens användare kommer dock från annat håll i första hand. Av våra besökare kommer många från universitet och högskolor och hör sålunda till Utbildningsdepartementets budget. En del är också journalister som skriver för tidningar och tidskrifter helt utanför den offentliga sfären, men de har alla det gemensamt att de avser sprida kännedom om sina undersökningar till en större publik. Användningen av arkiven är alltså både direkt och indirekt: resultaten publiceras och når så en större publik av bokläsare, tidningsprenumeranter och andra som tar del av informationsflödet. Kan det vara så att arkivens hemvist i kultursektorn som blockerar denna insikt, i synnerhet om kultur antas vara något slags guldkant på tillvaron som man ibland har råd med och ibland inte. Vi får hoppas att det inte är så, för det skulle i så fall utgå från en dålig och inskränkt definition av kultur! Kultur är allt vi gör för att visa att en annan värld är möjlig. Kulturarvet är berättelsen om hur vi försöker nå dit. Kulturarvet är ammunitionen. ULF JÖNSON Arbetarhistoria 2011:4 3

4 10 års hemmelige samtaler i den kolde krigs skygge Aksel Larsen, CIA og Sverige AF PEER HENRIK HANSEN I 1960 erne var den tidligere formand for Danmarks Kommunistiske Parti, DKP, og den daværende formand for Socialistisk Folkeparti, SF, Aksel Larsen, i de svenske efterretningsorganisationers søgelys. Han havde påkaldt sig deres interesse, fordi han havde kontakter i både Sverige og Norge, og man frygtede, at han i Sverige ville hjælpe med tilblivelsen af et socialistisk alternativ, et socialistisk folkeparti, nøjagtig som i Danmark og Norge. 1 Efter Aksel Larsens dannelse af det danske SF begyndte den danske sikkerhedstjeneste PET at rette fokus mod det nye parti og holdt løbende landets ledende kredse informeret om udviklingen inden for såvel DKP som SF. 2 I Norge havde Politiets Overvåkningstjeneste også det norske SF-parti mistænkt for blot at være et nyt kommunistparti og foretog nøjagtig som i Danmark en vis registreringsvirksomhed. 3 I begyndelsen så man tegn på, at det ny parti blot var et krypto-kommunistisk parti med en folkelig appel og et distanceret forhold til Moskva, og hvis det var tilfældet, risikerede man, at en række vælgere støttede et parti som de troede var et socialistisk alternativ men som i virkeligheden gik Moskvas ærinde i det skjulte. De to nye partier havde således gjort venstrefløjen og dens aktiviteter i de to lande mere uigennemskuelig og problematiske for sikkerhedstjenesterne. I 1990 kunne journalisterne Thomas Kanger og Jonas Gummesson fortælle, hvordan Aksel Larsen havde påvirket den politiske scene i Sverige og skabt uro blandt socialdemokraterne, en uro som senere blev bekræftet af Säkerhetstjänstkommissionen. 4 Den hemmelige svenske efterretningstjeneste Grupp B arbejdede aktivt for at forpurre forsøg på at skabe et svensk SF og holdt et vågent øje med den tidligere DKP-formands aktiviteter. Og det gjorde man klogt i, for i 1969 lod Aksel Larsen forstå, at det danske SF håbede på»at kunne opmuntre det svenske kommunistparti under C.H. Hermansson til at bryde med Moskva og følge den kurs, som det danske SF har været banebrydende med.» 5 Men hvem udtrykte han denne holdning over for? Aksel Larsen havde siden 1958 haft en hemmelig forbindelse til den amerikanske efterretningstjeneste CIA, en forbindelse som i 1998 blev bekræftet af den tidligere vicechef for CIA i København, Grant W. Olson. 6 En hver tvivl om Aksel Larsens forbindelse til amerikanerne blev fjernet, da Dansk Institut for Internationale Studier, DIIS, i sommeren 2005 offentliggjorde udredningen om Danmark under den kolde krig, hvori referater af Aksel Larsens hemmelige samtaler med amerikanerne for årene var genoptrykt. 7 Aksel Larsen nåede at være formand for DKP i over 30 år og nød en vis respekt i den internationale kommunistbevægelse. Derfor må Aksel Larsens hemmelige forbindelse til amerikanerne siges at være en mindre sensation af internationalt omfang. Han blev en vigtig kilde for amerikanerne til oplysninger om ikke bare den danske men også den internationale kommunistbevægelse, heriblandt svenske forhold. Men hvordan kom det i stand og hvad bragte det med sig? Amerikanerne og kommunisterne På hjemmefronten var USA ramt af kommunistskræk allerede i starten af det 20. århundrede. 8 Kort efter befrielsen af Danmark i maj 1945 etableredes der kontakt mellem den socialdemokratiske fagbevægelse og amerikanske diplomater, og den amerikanske labor-attachée modtog nu løbende rapporter fra socialdemokraterne. Sidstnævnte samarbejdede desuden med Danmarks militære efterretningstjeneste om at overvåge kommunisterne, og ifølge amerikanernes oplysninger havde de danske socialdemokrater» complete and comprehensive files on all Communist trade union members, including location of employment and function.». 9 CIA forfattede rapporter om den kommunistiske trussel i Skandinavien, hvori det blev bemærket, at der var begrænsede men dog nogle militante kommunistiske grupperinger i Norge, Sverige og Danmark, og at de norske kommunister udgjorde den største trussel mod sikkerheden, mens de svenske udgjorde den mindste. Der var fare for kommunistisk infiltration af nøglestillinger på arbejds-pladserne, og man frygtede, at Vesteuropa langsomt men sikkert ville blive overtaget af kommunisterne. 10 De amerikanske efterretningsfolk stod over for en modstander, der på alle punkter var mere erfaren og bevidst om konfliktens karakter end man selv var. Allerede i mellemkrigsårene havde Sovjetunionen etableret et stort internationalt netværk til rådighed i form af Den Kommunistiske Internationale, Komintern, med det formål at udbrede kommunismen. Komintern havde fra begyndelsen arbejdet konspirativt, uddannede kommunister i våbenbrug og konspirative arbejdsmetoder samt forpligtede de kommunistiske partier til at have et illegalt partiapparat. 11 Ifølge de russiske historikere Zubok og Pleshakov lød Stalins instruktioner i 1947 på, at de vesteuropæiske kommunister nu skulle forsøge at knuse den kapitalistiske økonomi og yde aktiv modstand mod amerikansk støtte. Der skulle etableres kampenheder og skabes våbenlagre. 12 Og tilsyneladende var de danske kommunister indstillede på at følge den militante linje udstukket fra Moskva. I september 1948 udtalte DKP s næstformand Alfred Jensen på et møde i partiets cen- 4 Arbetarhistoria 2011:4

5 Aksel Larsen havde i mange år været formand for Danmarks kommunistiske parti, da han blev afsat og ekskluderet fra partiet. I samme periode indledte han sin forbindelse med CIA. (Frihedsmuseet) Arbetarhistoria 2011:4 5

6 Kommunistpartiets næstformand, Alfred Jensen, blev aflyttet i sin lejlighed, og det var på den måde amerikanerne blev bevidste om, at Aksel Larsen måske kunne hverves. (Frihedsmuseet) Aksel Larsen havde kontakt til den svenske kommunist Sven Landin og fik gennem ham informationer om diskussionerne inden for det svenske kommunistparti. Foto: Sallstedts bildbyrå. Det var den socialdemokratiske statsminister Jens Otto Krag, som tillod CIA at mødes med Larsen mod at man fra dansk side fik indsigt i møderne. Foto: Erik Petersen (ABA) tral-komité, at der var» brug for, at Folkets Døtre og Sønner faar Kendskab til Vaabenbrug og Sprængstoffers anvendelse ( ) Vi ved at der kommer en Dag, hvor disse Færdigheder er nødvendige, hvis man fuldt ud skal udfylde sin Plads for Folkets, for Nationens Sag.» 13 Formand Aksel Larsen udtalte sig på samme møde i lignende militante vendinger. 14 Aksel Larsen var endnu tro mod Moskva som endnu ikke har mødt den modstand international, der var medvirkende til, at han år i 1956 udviklede tanker om at distancere DKP fra Moskva. Denne tankegang blev dødsstødet for Aksel Larsen, og han mistede en hver form for magt i DKP i 1950 erne. Amerikanerne og»firmaet» Fra CIA s oprettelse i 1947 begyndte den amerikanske efterretningstjeneste at rette blikket mod kommunistpartierne i de nordiske lande, hvor man havde gode forbindelser til den socialdemokratiske fagbevægelse. I etablerede den danske og amerikanske efterretningstjeneste i fællesskab»firmaet», en hemmelig organisation som gik ind i kampen mod de danske kommunister. Igennem en årrække modtog amerikanerne nu oplysninger om DKP s interne drøftelser og aktiviteter. Når Firmaet kunne fremskaffe oplysninger om fra DKP s interne og lukkede møder, skyldtes det, at man i årene aflyttede DKP s næstformand Alfred Jensen. Man havde placeret mikrofoner i hans lejlighed og lyttede med dag ud og dag ind. Aflytningen blev ledet af en af Firmaets folk, Niels Frommelt. Aflytningen viste, at Aksel Larsen var uenig med partifællerne, og at der var et misforhold mellem ham og de øvrige ledende skikkelser omkring ledelsen af partiet. Amerikanerne fik en kopi af udskrifterne fra aflytningen, og her kunne de læse om Aksel Larsens usikre position. Nu ville man have kontakt med ham. Igennem 1958 havde Niels Frommelt forsøgt at få kontakt til Aksel Larsen via journalist J. B. Holmgaard som sørgede for at få forbindelse til Aksel Larsen. Niels Frommelt arrangerede første møde med Aksel Larsen på et københavnsk hotel, men Larsen aflyste mødet af frygt for sit liv. 15 Kort tid efter kom et nyt møde i stand mellem Aksel Larsen og amerikanerne. Mødet fandt sted ude på Aksel Larsens privatadresse i København. Ifølge afklassificerede dokumenter fra PET s arkiv afholdt Aksel Larsen det første møde med en amerikaner inden han var blevet ekskluderet som formand for DKP. Amerikanerens beretning lød således: Den første mandag i november, som var dagen efter kongressens afslutning, ringede T. (amerikaneren, PHH) til L. (Aksel Larsen, PHH) og aftalte et møde i dennes hjem. T. blev modtaget i fru L., der virkede deprimeret og forgrædt. Hun overværede ikke samtalen mellem T. og L. Denne samtale overværedes imidlertid af en mand, der præsenteredes som Jensen, men som er identisk med H.V. [...en linje slettet...] hverken fru L. eller H.V. eller nogen anden ved eller må vide, at L. har møder med T. 16 Hvem var den tilstedeværende H. V.? Aksel Larsen frygtede at blive myrdet af KGB og havde valgt at bede partifællen Holger Vivike om at agere livvagt. 17 Samtalen mellem Aksel Larsen og den udenlandske gæst foregik på tysk og fandt sted i Aksel Larsens stue, hvor Holger Vivike efter eget udsagn må have set lidt mærkelig ud, da han hele tiden havde en hånd i lommen og en finger på aftrækkeren. Efter en halv time havde den tysktalende gæst gjort det klart, at man ønskede Aksel Larsens hjælp til bekæmpelsen af verdenskommunismen. Amerikaneren gjorde med det samme klart, hvem Aksel Larsen havde kontakt med. Særligt SUKP s 20. kongres og opstanden i Ungarn 1956 havde overbevist Larsen om den sovjetiske ledelses fejlbarlighed, og han havde følt sig under pres fra sovjetiske side Aksel Larsen vidste, at han ikke nød fuld tillid i DKP. Larsen berettede om illegale partiapparater, diverse for- 6 Arbetarhistoria 2011:4

7 hjem over Stockholm for at forny bekendtskabet med de revisionister ledere, han havde talt med måneder forinden.» 21 Et tilbagevendende punkt i samtalerne mellem Aksel Larsen og den amerikanske efterretningstjeneste var de revisionistiske kredse og miljøer i Sverige. SUKP s 22. kongres rykkede nærmere, og Aksel Larsen ville via sin svenske og måske også finske kontakter forsøge at skaffe informationer om, hvad der var foregået på kongressen. Han forventede at kunne have sådanne informationer et par uger efter kongressen. Et halvt år senere havde Larsen dog ikke fået fremskaffet»insideinformationer». 22 Amerikanerne viste i 1962 interesse for Aksel Larsens»oppositionelle kontakter i Sveriges Kommunistiske Parti (SKP)». En af de toneangivende personer hos de svenske kommunister, Sven Landin, lå på linje med Aksel Larsen, når det gjaldt den udefrakommende indflydelse på det nationale kommunistparti. 23 Sammen med Yngve Johansson havde Landin i september 1962 klaget over Moskvas store indflydelse på partiet. 24 I forbindelse med de svenske uenigheder om partilinjen var Aksel Larsen af værdi for amerikanerne. Han havde informationer om, hvordan fronterne i de svenske kommunist-kredse var trukket op og kunne levere skriftligt materiale om de svenske uenigheder. I et af de amerikanske referater hedder det: Under aflytningen af Alfred Jensens lejlighed blev en række detaljer om aktiviteterne ovenpå noteret ned i en journal, som aflytterne kunne bruge til at se, hvad der var hændt den sidste tid. (Privat) bindelser og personer inden for DKP, som efter hans opfattelse kunne være involveret i sådanne aktiviteter. 18 Mødet mellem Aksel Larsen og den ukendte mand T. var det første af en række møder mellem Larsen og CIA, som skulle stå på i mere end ti år. 19 Aksel Larsen lod sig med tiden indfange i et konspirativt spind og gik gradvist over til at mødes under særdeles hemmelige former, på en måde som lignede KGB s måde at operere på. Desuden gjorde han flere gange opmærksom på, at han var ude på at gøre en ende på sit gamle parti og ramme andre, som gik Sovjetunionens ærinde. En række oplysninger om internationale forhold heriblandt Norge og Sverige blev givet til amerikanerne, og han viste sig parat til at arbejde for amerikanerne og søge oplysninger, som de var interesseret i. Som i mange andre konspirative forbindelser var det den personlige relation mellem Aksel Larsen og T., som var fundamentet til Larsens villighed til at arbejde for amerikanerne. Han blev således betænkelig, da hans føringsofficer foreslog, at kontakten blev videreført af en anden person, G. Aksel Larsen forklarede, at han med sin ny partidannelse agtede at bekæmpe kommunisterne og forsøge at skabe et alternativt parti, der skulle starte en kædereaktion i andre lande. Han havde kontakt til personer i blandt andet Sverige, Norge og Holland, som delte hans synspunkter. 20 I foråret 1961 drøftede Aksel Larsen og amerikanerne en rejse til Finland med det formål at etablere kontakt til ligesindede finske revisionister, og at han på hjemrejsen skulle»rejse AL afleverede Landins memorandum til det svenske kommunistpartis (SKP) centralkomité, dateret , samt et personligt brev (i form af en rapport) fra Landin, dateret Han sagde at dette memorandum var blevet rundsendt til centralkomitéen og utvivlsomt var blevet udbredt til Landin s venner landet over. (AL lovede at han under sin næste drøftelser med Landin, som finder sted forud for 8. maj, ville søge at få oplyst arten og omfanget af denne udbredelse). 25 Larsen undrede sig over, at Landins memorandum ikke var endt hos pressen, hvilket i mange lande ville have været tilfældet for et»hemmeligt» papir som dette. Han leverede flere oplysninger om svenske forhold, inden amerikanerne kopierede Larsens materiale fra Landin. Aksel Larsen oplyste desuden, at han måske i den nærmeste fremtid ville få besøg af Landin, og det blev aftalt, at Larsen skulle tage til Stockholm og besøge Landin, hvis denne ikke kom til København. 26 Aksel Larsen fortsatte med at holde amerikanerne orienteret om svenske forhold og kunne i begyndelsen af 1964 berette, at C.H. Hermansson havde stillet et forslag om en skandinavisk konference, og at der i marts skulle afholdes en fredskonference i Stockholm. Larsen ville blive inviteret til at tale på konferencen. 27 På det efterfølgende møde kunne han berette om intrigerne mellem de skandinaviske kommunistpartier, selv om disse kunne forekomme en anelse trivielle. Han kunne ikke føje meget til det allerede fortalte,»bortset fra en i fire punkter opdelt skriftlig rapport, som han overlod mig i form af et Notat vedrørende Sveriges kommunistiske parti, der vedlægges som bilag,» lød det fra Larsens føringsofficer i rapporten fra marts På samme møde kom Larsen ind på finansieringen af de vestlige kommunistpartier og Arbetarhistoria 2011:4 7

8 fortalte, hvordan de danske kommunister havde oprettet et rejsebureau, der»ligesom i Sverige vil blive benyttet som redskab til at forsyne DKP med pengemidler i hemmelighed». 28 I en periode på over ti år havde Aksel Larsen således kontakter med CIA. Han vidste, at han løb en meget stor risiko ved at mødes med CIA-repræsentanter i det skjulte, og han vidste, at hans politiske karriere ville være slut, hvis kontakten blev afsløret i pressen. De danske efterretningstjenester og den danske regerings ledelse kendte til hans hemmelige forbindelse. Aksel Larsens kontakt til CIA opdages De danske efterretningstjenester fandt allerede i 1958, at CIA havde etableret kontakt til Aksel Larsen og forsøgte at anvende ham til efterretningsmæssige formål og dermed opererede i Danmark uden tilladelse. Uden at gribe direkte ind lod man tilsyneladende amerikanerne forstå, at man fra dansk side udmærket var klar over, hvad der foregik. 29 Den danske efterretningstjeneste [lod] møderne finde sted uden videre, men senere lod man CIA vide, at efterretningsvirksomhed på dansk område var forbudt efter dansk lov. Denne bestemmelse havde amerikanerne overtrådt, men man var villig til at lukke øjnene for denne overtrædelse, hvis man kunne få rapporterne af samtalerne med Aksel Larsen at se. 30 CIA havde udført efterretningsvirksomhed på dansk jord uden de danske myndigheders tilladelse, hvilket var ulovligt og ville få konsekvenser, hvis ikke CIA gik med på det danske krav: at få del i Larsens oplysninger. Det var daværende udenrigsminister og senere statsminister Jens Otto Krag, som gav amerikanerne tilladelse til at fortsætte forbindelsen til Aksel Larsen på dansk jord. Tilladelsen blev givet mod, at man fra dansk side fik en kopi af interviewudskrifterne. 31 Dette bekræftes fra flere sider. Hvorfor denne kontakt til CIA? Der er ikke megen tvivl om, at CIA s kontakt til Aksel Larsen har været givtig for amerikanerne. Larsen satte dem ind i kommunistpartiernes funktion og dagligdag, relationen mellem de europæiske partier og specifikke episoder i de forskellige europæiske lande. Sverige var et af de lande, som Aksel Larsen kunne give CIA informationer om. Det er derfor forståeligt, at CIA brugte tid på at pleje forbindelsen til partilederen. Det er straks mere uklart, hvorfor Aksel Larsen begav sig ud i så farefuld en kontakt som den han havde i mere end ti år med CIA. At politikere mødtes med repræsentanter for den sovjetiske, østtyske eller amerikanske ambassade, var ikke ensbetydende med, at de gik fremmede magters ærinde. Balancen mellem det acceptable og det problematiske var dog hårfin, og Aksel Larsen krydsede grænsen for det acceptable ved igennem en lang årrække at mødes med CIA i hemmelighed, påtage sig opgaver, modtage penge og følge nogle af de kendte mønstre fra det konspirative arbejde. Var Aksel Larsen spion for CIA og spionerede han mod sine venstrefløjskolleger i de vesteuropæiske lande? Måske, for REFERENSER 1 Denne artikel baserer sig overvejende på de studier som jeg har publiceret i bogen Firmaets Største Bedrift, København 2005, på frigivne citater fra amerikanske dokumenter og på PET-kommissionens rapporter. 2 Rapport af 1. august 1959.Udenrigsministeriets arkiv, 105.k.1c,»Kommunismen i Danmark». Mikrofisch, billede nr Rigsarkivet. 3 Trond Bergh og Knut Einar Eriksen, Den hemmelige krigen bd. 2, Oslo 1998, s Thomas Kanger & Jonas Gummesson, Kommunistjägarna Socialdemokraternas politiska spioneri mot svenska folket, Stockholm 1990, s SOU 2002:92, Det Grå Broderskabet en berättelse om IB, s Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS), Danmark under den kolde krig den sikkerhedspolitiske situation , København 2005, bd. 4, s Referat af mødet den 6. maj »Jeg var CIA s mand i Danmark», DR1-interview med Grant W. Olson, 22. oktober DIIS (2005), bd. 4, s Regin Schmidt, Red Scare FBI and the Origins of Anticommunism in the United States, København, Rapport af 6. april s. 2. Record Group (RG) 263, Entry 18 Murphy Papers, Box 125, National Archives II (College Park). CIA-rapport»Opposition to ECA in participating countries», 10. februar pdf anvendt senest 23. september CIA-rapport ORE 77-49,»Communism in Scandinavia», 4. december /DOC_ pdf anvendt senest 23. september Melvyn P. Leffler, The specter of Communism, New York 1997, s Hubertus Knabe, West-Arbeit des MfS» Das Zusammenspiel von»aufklärung» und»abwehr», Berlin 1999, s. 60. SOU 2002:93, Övervakningen af»skp-komplexet», s Hubertus Knabe (1999), s. 60n. Markus Wolf, Manden uden ansigt (1990), s. 51. SOU 2002: 92, s Vladislav Zubok & Constantine Pleshakov, Inside the Kremlin, Cambridge 1996, s Centralkomitemøde 18./19. september. Centralkomitemøder DKP s arkiv, kasse 73. Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv (ABA). 14 Ibid. 15 Information, 31. oktober-1. november Se også Kurt Jacobsen Aksel Larsen en politisk biografi, København 1993, s Samtaler med Niels Frommelt. J. B. Holmgaard, Sket i livet erindringer, København 1990, s Weekendavisen, juni DIIS (2005), bd. 4, s Jacobsen (1993), s Holger Vivike, Bagbord Om erindringer fra et godt liv, København 1982, s Kort før sin død forklarede Holger Vivike over for historiker Kurt Jacobsen, at han igennem en årrække havde været agent for KGB. Efter eget udsagn lod Holger Vivike sig først hverve af KGB-officeren Anatolij Lobanov i 1966, men det kan ikke udelukkes, at Vivike 8 Arbetarhistoria 2011:4

9 han indvilgede i at påtage sig forskellige opgaver foreslået af CIA-kontakterne, og han fik sine udgifter dækket. Nogle af disse opgaver gik blandt andet ud på at skaffe informationer om personer, møder og aktiviteter, og Aksel Larsen videregav materiale, som han i visse tilfælde formentlig havde fået i al fortrolighed. Var han agent for CIA? Formentlig. I det øjeblik han påtog sig opgaver stillet af CIA, havde han bevæget sig ind i efterretningstjenesternes mørke og uigennemsigtige verden, der alt for let kunne give problemer. Aksel Larsen var bevidst om, at CIA kunne ødelægge hans karriere og ødelægge partiet SF s troværdighed ved at lade det sive til presse, at partiformanden mødtes skjult med repræsentanter for CIA. Aksel Larsen sluttede et langt liv som kommunist af med at gå i amerikanernes tjeneste. Han havde været politisk aktiv gennem hele sit liv, og efter eksklusionen fra DKP stod han ved en skillevej. Måske var det frygten for at miste livet i et sovjetisk likvideringsforsøg, der sendte ham i armene på CIA. Frygtede han så meget for sin skæbne i tilfælde af en sovjetisk besættelse af Danmark, at han som modydelse for informationer krævede amerikanernes beskyttelse og en eventuel evakuering? Spørgsmålet må stå ubesvaret hen, indtil nye kilder kaster mere lys over sagen, men Aksel Larsen havde måske grund til at frygte sine gamle åndsfæller i Moskva. Til trods for at kontakten mellem Aksel Larsen og CIA blev holdt hemmelig i over 15 år, blev man i Moskva hurtigt bekendt med den tidligere DKP-leders forbindelse til CIA. 32 Hvordan man fra sovjetisk side fik indsigt i denne forbindelse, står ikke klart, men i dag foreligger en række oplysninger om, at Aksel Larsens livvagt ved det første møde, Holger Vivike, arbejdede for KGB og var klassificeret som agent. 33 Det er derfor nærliggende at tro, at Vivike underrettede Moskva. Måske vidste Larsen, at hans gamle ven holdt russerne informeret, og måske ønskede han ikke at se realiteterne i øjnene. På andre områder var Larsens kontakt til amerikanerne præget af en vis fornægtelse. 34 Aksel Larsens reaktion var ganske givet ikke anderledes end mange andre, der havde forbindelse til fremmede efterretningstjenester. Det er tydeligt, at han i nogen grad fornægter at være agent for en fremmed magt, og han forsøger at dække sig bag den personlige forbindelse, der for ham synes at legitimere hans gerninger. Netop den personlige relation i en række tilfælde være essentiel, når efterretningstjenester skulle hverve personer med en vis integritet. En person, der ikke har kunnet trues eller presses på økonomien, kunne forsøges hvervet ved gennem længere tid at etablere en personlig kontakt til den pågældende. Dette synes at være tilfældet med Aksel Larsen, der med sin kontakt T har haft et fælles mål, nemlig at ødelægge eller i hvert fald svække den kommunistiske bevægelse. Og for Larsens vedkommende gjaldt dette mål åbenbart også det svenske kommunistparti. En svækkelse af det svenske kommunistparti kunne skabe plads til en svensk udgave af SF, hvorved Larsens alternative socialistparti havde slået rødder i både Danmark, Sverige og Norge. Måske er det noget så jordnært, der har motiveret den tidligere danske kommunistleder til at have holdt hemmelige møder med CIA i mere end 10 år. allerede tidligere har haft en vis forbindelse med sovjetiske efterretningstjenester. 18 Politiken, 27. januar DIIS (2005), bd. 4, s Politiken, 9. februar Politiken, 11. februar DIIS (2005), bd. 4, s Referat af møderne november 1959, maj 1959 og februar DIIS (2005), bd. 4, s Referat af mødet den 17. maj DIIS (2005), bd. 4, s Referat af mødet den 12. september Referat af mødet den 24. november DIIS (2005), bd. 4, s Referat af møderne den 19. og 22. juni I 1968 forlod Sven Landin kommunistpartiet til fordel for det svenske socialdemokrati. 24 SOU 2002:93, Övervakningen av»skp-komplexet», side DIIS (2005), bd. 4, s Referat af mødet den 5. april Ibid. 27 DIIS (2005), bd. 4, s Referat af mødet den 7. februar DIIS (2005), bd. 4, s Referat af mødet den 10. marts Regin Schmidt, PET-kommissionens beretning: PET s overvågning af politiske partier bd. 7, København 2009, s Politiken, 28. januar Jakob Andersen og Søren Jakobsen, Spionen der sladrede, København 1977, s Jacobsen (1993). Politiken, 25. februar Information, 31. oktober 1. november Schmidt, bd. 7 (2009), s DIIS (2005), bd. 4, s Referat af møderne den 19. og 22. juni ABSTRACT For more than ten years the former chairman of the Danish Communist Party (DKP), Aksel Larsen, secretly met with representatives of the CIA in Denmark. During these frequent meetings Larsen informed the CIA about developments on the European left and within the Scandinavian communist parties. The contact between Larsen and CIA was established through a secret illegal operation where the chairman of the communist party Alfred Jensen was bugged. Through this operation Danish and US intelligence circles discovered that Larsen had lost his position within the party and that he was perhaps recruitable by the CIA. For ten years from November 1958 he secretly met with the CIA and handed information over to them. It was through this connection to Larsen that the CIA was informed about developments on the Swedish political scene in the 1960 s. Larsen was seen as a potential threat by Swedish intelligence services because of his active work to establish alternative socialist parties in Denmark and Norway. PEER HENRIK HANSEN är historiker verksam vid Koldkrigsmuseum Langelandsfort Arbetarhistoria 2011:4 9

10 Ett rike av denna världen Zeth Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, revolutionär agitator och socialdemokratiskt borgarråd 10 Arbetarhistoria 2011:4

11 Zeth Höglund kunde redan som ung trollbinda sina åhörare med bländande talekonst. På bilden ett första maj-tal vid Norra Bantorget i Stockholm. Foto: Pressfotobyrån. Arbetarhistoria 2011:4 11

12 Om en gärning bör dömas efter uppsåt eller verkan är en filosofisk men också en politisk fråga. I Zeth Höglunds fall kompliceras den av att såväl bevekelsegrunder som följdverkningar är svårbedömbara, på grund dels av en viss privat förtegenhet, dels av projektens omfattning och ofullständiga genomförande. Den agitatoriskt slagkraftige men personligen inbundne och något gåtfulle man som tidigt blev känd under namnet»zeta» kom trots att han ofta hejdades halvvägs i utförandet av sina planer att bli en av dem som förändrade det svenska partisystemet i grunden och därmed få ett avgörande inflytande på Sveriges politiska historia; ändå är han som person tämligen okänd och svår att få grepp om. Något större arbete som behandlar hans liv och verk har inte utkommit, och i sin självbiografi förblir han märkligt anonym, liksom i randen av de omvälvningar han bidrog till att åvägabringa, eller en medaktör i ett obevekligt historiskt skeende. Då hans arkiv nu förtecknats efter att länge ha stått halvordnat kan en del av dessa vita fläckar på Sveriges politiska karta förhoppningsvis utforskas. Liksom många socialistiska pionjärer hade Zeth Höglund en brokig och spänningsfylld levnad. Efter att som ung ha utmärkt sig som radikal socialdemokrat, pacifist och anhängare av revolutionära strävanden grundade han två svenska kommunistpartier, återvände efter nio år till socialdemokratin och verkade under närmare fyrtio år som publicist och författare, för att slutligen kröna sin yrkesbana med tio år som finansborgarråd i Stockholm. Hans arkiv har influtit till ARAB bland annat 1966, 1989, 1990, 2000 och 2010 och innehåller en del fängslande och ovanliga handlingar, vilket denna artikel kommer att ge prov på. Höglund kallade sig i officiella sammanhang alltid»zeth Höglund» eller»z. Höglund», medan»z»,»zetha» 1 och liknande förbehölls den trängre vän- och familjekretsen, och detta bruk kommer att följas i artikeln. Ur ett antal blad i serien Övriga personliga handlingar kan man utvinna följande summariska biografi: Carl Zeth Konstantin Höglund föddes den 29 april 1884 i Masthuggs församling i Göteborg och växte upp i den fattiga arbetarstadsdelen Haga. Han var son till läderhandlaren Carl Johan Höglund ( ) och dennes maka Anna Margareta Fyhr ( ). Höglund anträdde tidigt en såväl politisk som journalistisk bana. Som skolyngling sålde han socialdemokratiska dagstidningen Ny tid i skolan och höll socialistiska och republikanska tal i skolföreningar. Han blev medlem i SAP 1902, samma år som han tog studenten i Göteborg. Sommaren 1902 tjänstgjorde han som volontär vid Göteborgs- Postens redaktion, där han bland annat skrev referat och kåserier; hösten det året inledde han studier vid Göteborgs högskola. Första maj 1903 höll han tal i Göteborg tillsammans med Fredrik Ström och Bengt Lidforss. Från den 1 maj till den 19 september 1903 var han anställd vid Svenska telegrambyråns Göteborgsfilial. Hösten samma år fick han och Fredrik Ström under knappa förhållanden hanka sig fram som Pariskorrespondenter för Ny tid, Social-Demokraten med flera tidningar grundade Höglund Göteborgs första socialdemokratiska ungdomsklubb och företrädde den på Socialdemokratiska ungdomsförbundets första kongress Den 15 januari till den 15 juli 1905 var han städslad vid Ny tid i Göteborg. Han vann flerstädes uppskattning för flit, stilistisk förmåga och gott kamratskap. Pacifistisk kamp och fängelsevistelser Sommaren 1905 krävde Norge självständighet från Sverige, varvid delar av det svenska etablissemanget ville med våld bevara unionen. Zeth Höglund skrev då för Socialdemokratiska ungdomsförbundets räkning uppropet»ned med vapnen!» i vilket han brännmärkte härtågsplanerna och manade till mobiliseringsvägran och storstrejk i händelse av krigsförklaring. Han antydde även att vapnen snarare borde riktas mot den svenska överklassen. 2 För detta manifest, som spreds i stor upplaga och trycktes i många tidningar, dömdes Höglund den 22 december för brott mot tryckfrihetsförordningen till sex månaders fängsligt förvar i Malmö länsfängelse. Straffet avtjänades under senare delen av 1906, och Höglund frigavs på julaftonen detta år. Den 22 februari 1907 inskrevs han som skrivbiträde vid fältartilleriet; han hemförlovades efter en dags tjänstgöring och frikallades den 1 mars 1908 från värnpliktens fullgörande såsom oförmögen till tjänst vid rikets försvar. Zeth Höglund hörde till partistyrelsen valdes han till ordförande i Socialdemokratiska ungdomsförbundet, sedan Per Albin Hansson avgått i protest mot kongressbeslutet att flytta förbundsstyrelsen från Malmö till Stockholm var Höglund redaktör för förbundsorganet Stormklockan. Tidningen fick stor spridning, men hade ont om kapital. Upplagan steg betydligt sedan justitieminister Albert Petersson, Justitie-Pelle kallad, tagit ett parodiskt öppet brev till Hinke Bergegren på allvar och låtit åtala Höglund för smädelse mot riksdagen; denna gång frikändes Höglund. Zeth Höglund gifte sig 1909 med Gunhild Maria Nyström, vanligen kallad Gullan, född den 15 februari 1880, och fick med henne döttrarna Elsa Greta den 27 juni 1909 och Ruth Gunhild Zetha den 13 maj Den 9 oktober 1909 flyttade han till Upplandsgatan 2 i Stockholmsförsamlingen Adolf Fredriks, där hans föräldrar sedan bosatte sig den sjunde april 1911; båda avled under Höglund var chef för Frams förlag ingick han i Stockholms stadsfullmäktige; var han riksdagsman i andra kammaren för Stockholms stad. I riksdagen höll han brandtal mot krigsaktivister i och utanför densamma och mot kungamakten, som då ansågs eftersträva uppslutning på Tysklands sida i kriget. Hösten 1915 deltog Zeth Höglund tillsammans med Ture 12 Arbetarhistoria 2011:4

13 Socialdemokratiska ungdomsförbundets centralstyrelse Sittande från vänster: Emil Wallin, Hj Gustavsson, Gustav Möller, Hj Larsson, Z Höglund, Stående från vänster: Johan Hedenstedt, Anton Hjalmarsson, P A Hansson, Severin Sjöstedt, Bernhard Nilsson, Oscar Olsson, Ernst Åström, Adolf Olsson, Richard Sandler, Einar Ljungberg. Okänd fotograf. Nerman i den internationella socialistiska antikrigskonferensen i Zimmerwald i Schweiz och sammanträffade där med flera av dåtidens mest kända vänstersocialister. De anslöt sig till en gruppering ledd av Lenin, vilken Höglund var personligt bekant med sedan dennes besök i Stockholm Gruppen förespråkade ett brott med den nationalistiskt betingade borgfred som då rådde genom att vägra bevilja krigsanslag i riksdagen. De ryska upprorsmakarna befann sig då i små omständigheter, och Höglund vann för alltid Lenins vänskap genom att å ungdomsförbundets vägnar lämna dem hundra kronor till internationell propaganda. 4 Den 3 mars 1916 dömde Stockholms rådhusrätt Zeth Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén till tre, ett och ett halvt respektive ett års straffarbete för förledande till landsförräderi, därför att de på en kongress organiserad av Socialdemokratiska ungdomsförbundet hållit anföranden som påstods ha föreskrivit storstrejk som ett medel att förhindra Sveriges indragande i Första världskriget; enligt Höglund hade åtminstone Oljelunds tal en helt annan innebörd. Domarna framkallade ett landsomfattande protestupprop riktat till Justitieombudsmannen. Höglund fick denna gång avtjäna tretton och en halv månad på Långholmen under sträng brevcensur av Överståthållarämbetet. Hans frigivning firades av Hörby nya arbetarkommun den 6 maj Uppbrott och återtåg Efter att 1917 ha uteslutits ur SAP deltog Höglund i bildandet av Sverges socialdemokratiska vänsterparti, 1921 ombildat till Sveriges kommunistiska parti, medlem av Kommunistiska Internationalen, Komintern, vars grundande partiet del- Arbetarhistoria 2011:4 13

14 14 Arbetarhistoria 2011:4

15 tagit i Höglund var det nya partiets första partiledare och redaktör för dess huvudorgan Folkets dagblad Politiken. Den första september 1923 flyttade familjen till den villa på Mårdvägen 22 i Äppelviken i Bromma där Höglund sedan bodde återstoden av sin levnad. Då han 1924 brutit med Komintern och uteslutits ur SKP grundade Höglund ett eget kommunistparti. Höglund, som sedan ungdomen haft ett gott förhållande till Det norske arbeiderpartis ledande kretsar, höll ofta föredrag i Norge och gjorde även under valrörelsen hösten 1924 en fjorton dagar lång turné för detta partis räkning. Han återvände 1926 till socialdemokraterna, där han, även om han företrädde partiet på många internationella konferenser och ingick i SAP:s verkställande utskott, aldrig fick någon ledande befattning. Han var från 1927 återigen ledamot av Stockholms stadsfullmäktige, riksdagsman i andra kammaren och från 1930 ordförande i Stockholms arbetarekommun var Zeth Höglund Social-Demokratens ekonomichef. När han 1934 fyllde femtio fick han en»hedersgåva» i form av en insamling bland socialdemokratiska organisationer; uppropet fick stort gensvar, och namnlistorna upptar nu fem av de åtta volymerna i serien Handlingar rörande födelsedagar var Höglund Social-Demokratens chefredaktör och verkställande direktör. Först därefter lämnade han tidningsvärlden och blev finansborgarråd i Stockholms stad, en post han innehade under tio år. Vid en avskedsmiddag på Stallmästaregården lördagen den 14 oktober 1950 karakteriserar honom finanssekreteraren Hans von Heland i sitt tal som en gåtfull man med ett suggestivt inflytande på sin omgivning, dyster och böjd för moralfilosofiskt grubbel men samtidigt vänfast, älskvärd och givmild. 7 Hans dagboksanteckningar från ger livfulla och roande inblickar i vardagen som tidningsman och politiker. 8 Agitation och ironi Att döma av de 34 affischer från 1907 till 1935 vilka ingår i Zeth Höglunds arkiv och de tiotal övriga där han upptas som talare har många av hans tal gått förlorade. På de flesta av dem kallas han enligt dåtida bruk»z. Höglund», en tänkbar förklaring till hans smeknamn. 9 Höglund var redan som ung en elektrifierande talare som trollband sina åhörare med bländande talekonst, vilket journalisten Frans Borglund 1904 bevittnade under ett tal, vars innehåll troligen ungefär motsvarar broschyren Första kammaren se där fienden från samma år, se nedan. 10 Han förvärvade tidigt en stor beläsenhet och tryfferade sina utläggningar med citat från antika författare och mer sentida husgudar såsom Schopenhauer, August Strindberg eller Karl Marx med flera socialistiska lärofäder. Höglund skjutsades med den»röda bilen» då han frigavs från Långholmen Okänd fotograf. Arbetarhistoria 2011:4 15

16 16 Arbetarhistoria 2011:4

17 Tillsammans med en något sarkastisk humor satte båda dessa särdrag sin prägel på hans tal, som i övrigt med åren undergick märkbara förändringar. Det stora antal tillfällen då Höglund ombads tala i likartade ämnen gjorde att han ofta återanvände talen, men vanligen först efter kraftiga bearbetningar. Zeth Höglunds frånsett ett debattinlägg första bevarade tal hölls på socialdemokratiska partikongressen 1908 och är ett ursinnigt, 38 notesblockssidor långt angrepp på kungamakten och de socialdemokrater, däribland Hjalmar Branting, som ehuru principiella motståndare till monarki vägrar införa kravet på republik i partiprogrammet; det infördes dock tre år senare. 11 Under sin ungdom och sin tid som kommunistisk partiledare förfäktade Höglund uttalat samhällsomstörtande tankegångar, såsom på Första maj 1919: Världsrevolutionen dansar inte fram på lätta vita fötter över blomstersmyckade vägar vid tonerna av jublande musik; den är en hård förfärlig kamp mellan det gamla och det nya, en födelse i smärta och blod. [ ] Den impuls, som utgick från den tyska revolutionen, satte även massorna i vårt land i rörelse. Det psykologiska ögonblicket var inne till en stor proletärisk aktion, som kunnat bana vägen för den nödvändiga socialistiska omvälvningen även i Sverge. Motståndet hade den gången blivit minimalt den härskande klassen var som förlamad inför händelserna i Tyskland, och det viskades om att själva Kungen inte skulle göra större svårigheter än hans kära släkt i Baden hade gjort. Vi vänstersocialister ville också samla massorna till en sådan kamp. Men den svenska gammalsocialdemokratin, som ännu genom sin präss och sina funktionärer behärskar arbetarnas flertal, förstod icke den historiska situationens krav och möjligheter. Den förhindrade det svenska proletariatets enande på klasskampens grund, den fortsatte i borgfredens tecken samarbetet med de liberala, den kvävde den uppflammande massrörelsen genom sin bedrägliga och förrädiska politik och allt, som vanns, var en jämmerligt förfuskad rösträttsreform, som sorgfälligt utestängde de radikala elementen ungdomen från medborgarrätt. [...] Livet känner blott två former: ruttna eller brinna säger Maxim Gorki. De fega och de usla väljer den första formen; de modiga och de tappra väljer den andra. Den revolutionära socialismens anhängare har gjort sitt val. De vill inte ruttna ner i det kapitalistiska samhällets unkna luft de föredrar att brinna, att renas och härdas i kampens eld, kanske omkomma i lågorna men lyckliga i medvetandet att på den gamla världens ruiner skola våra efterlevande bygga Vänster sida: Carl Stålbärj hälsar Zeth Höglund då han lämnar Långholmen. Till vänster dottern Elsa. Okänd fotograf. Höglund talar i Västberga folkpark efter frigivandet från Långholmen. Okänd fotograf. upp det nya samhällets härliga byggnad. Ett leve för den ryska revolutionen, ett leve för världsrevolutionens slutliga seger, som kallar de döda massorna att stå upp ur förtryckets gravar till frihetens och solidaritetens liv. 12 Under tiden av socialdemokratiskt maktinnehav blir tonen mot de forna härskarna snarast hånfullt överseende, såsom i kommunalvalet 1935: Hr Lindman vitsade på högerns valmöte i går om att socialdemokraterna icke ville ha val den 14 mars, ty det är den gamla fardagen Man förstår, att högerns tanke gärna rör sig om flyttningar och ännu hellre om vräkningar gamla tiders ljuvliga förhållanden av ekonomiskt och politiskt envälde för högern och dess män stiga då fram i erinringen. Det tråkiga har ju varit sedan den allmänna rösträttens tid, att högern själv fått flytta så mycket och så ofta ur de gamla präktiga kommunala och statliga våningar, som den ansåg sig ha privilegium på. 13 Antinazism och kommunalpolitik Under och 1940-talen angriper Zeth Höglund häftigt nazismen och dess utrotningspolitik mot judar, socialister och andra avvikande grupper. Han förhånar samlingsregeringens eftergiftspolitik mot Hitlertyskland såsom fängelsedomar för skildringar av det nazistiska förtrycket och permittenttrafik genom Sverige, delvis i liknande ordalag som då han under det unga 1900-talets rösträttsstrider häcklat socialdemokratin för dess medgörlighet. Hans inställning till det svenska försvaret har däremot blivit avsevärt välvilligare, och han anför skäl för upprustning och nordiskt försvarsförbund. Han är nu också starkt fientlig till Sovjetunionens politik, i synnerhet efter dess överfall på Finland, och yrkar på allt tänkbart bistånd till det drabbade landet. Hans anföranden under denna tid avhandlar även interna kommunala angelägenheter, där dock världsläget ofta skymtar som en mörk bakgrund till den rådande ekonomiska krisen. Höglund framstår i dessa tal som en hängiven anhängare av kommunalt självstyre. I början av 1941 säger han med anledning av en långvarig politisk strid, där Överståthållarämbetet (ÖÄ) underkänt hans förslag om spårvagnstaxor anpassade efter låginkomsttagare: Det är dubbelt beklagligt, när man konstaterar att båda de borgerliga partierna i stadsfullmäktige finna det i sin ordning, att Ö. Ä. på detta sätt nonchalerar den valda representationen och betraktar dess opinionsyttring som luft. Ja, dessa borgerliga partier tyckte rent av, att det var oförskämt att den socd. gruppens ordförande i stadsfullmäktige reagerade mot ämbetets beslut. För dem synes den kommunala demokratin icke vara mycket värd. Vi andra betrakta den som en viktig beståndsdel i svenskt folkstyre, och vi vilja värna och försvara den mot varje intrång. 14 Arbetarhistoria 2011:4 17

18 Stormklockans redaktion 1917: Ivar Wennerström, Zeth Höglund och Sven Larsson Linderot. Foto: Axel Malmström. I ett anförande den 23 mars 1948 argumenterar Höglund för naturreservat i Kaknäs och på Långholmen,»en ö, som vanprytts och vanryktats av ett fängelse, representerande ett föråldrat och barbariskt skede i rättsväsendets historia», och framhåller värdet av friluftsområden för stadsbefolkningen. Han förespråkar också att»detta gammaldags pinorum för brottsliga och obrottsliga och denna även i yttre mening stötande grotesk i stadsbilden utplånas från jordens yta», vilket dock inte vann gehör. 15 Fängelsetiden blev för Höglund ett trauma som aldrig helt övervanns, och han visade livet ut en viss upptagenhet med rättsskandaler och juridiska spörsmål, särskilt det på sin tid mycket uppmärksammade Högbroforsmålet, som pågick av och till under flera årtionden. Prov härpå ger förutom serien Handlingar rörande rättsprocesser även serierna Tal och Tidningsartiklar. 16 Höglunds utförsgåvor togs ofta i anspråk för olika slags hyllnings- och minnestal, en uppgift han att döma av dessa anförandens i allmänhet ganska konventionella stil inte fann lika stimulerande som de politiska striderna. Med åren kom talen allt oftare att gälla avlidna kamrater inom arbetarrörelsen, såsom vid hans gamle medkämpe inom politik och journalistik Fredrik Ströms jordfästning torsdagen den första december 1948 och den efterföljande minneshögtiden söndagen den fjärde. 17 Här blir tonen naturligt nog mer personlig, liksom vid hans syster Lydia Lindbloms jordfästning i Göteborg den 8 oktober Inför kommunalvalet 1950 höll Zeth Höglund några av sina sista i egentlig mening politiska tal; de som senare följde var mest av återblickande och självbiografisk karaktär. Någon avmattning av kampviljan och den polemiska skärpan i denna hans sista valrörelse före pensioneringen förmärks dock inte: Bondeförbundets kommunala program är obekant. Sannolikt behöver det intet, eftersom dess program utanför lantbruket, som Stockholm icke driver, är ett icke-program: kompromiss. Högerns program är i korthet sagt standardsänkning.»'ser jag framåt» sade högerledaren, red. Grandien i statdebatten 19 dec. 1949»måste jag konstatera, att vi ofrånkomligen gå emot en standardsänkning». Herr Grandien har en märklig synförmåga: när han ser framåt, ser han bakåt. Folkpartiets program utvecklades av dr Yngve Larsson utförligt i samma debatt. Det karaktäri- 18 Arbetarhistoria 2011:4

19 Stockholm den 1 maj Höglund utgav samma år häftet Moskva och den proletära enhetsfronten, där han efter återinträdet i socialdemokratin redogör för sina erfarenheter från Komintern och de ideologiska slutsatser han dragit av de senaste årens internationella utveckling. Foto: Axel Malmström. serades av bundsförvanten hr Grandien som»många ord och många ämnen.» Det utmynnade i en vacker förhoppning om»förnyelse, en friskare, initiativrikare, samarbetsvilligare anda». Ingen kan önska en sådan anda hos folkpartiet livligare än jag. Men folkpartiet liknar människoögat: det ser allting utom sig själv. [ ] Vad vi redan utfört, det lovar folkpartiet att göra och kallar det socialliberalism. Vad vi skrivit i stenstil i vårt program, därav göra de ett lösligt liberalt blomsterspråk. Sjuttio år efter fackföreningsrörelsens och socialdemokratins tillkomst i vårt land har folkpartiet upptäckt att det bör löna sig att arbeta och bekämpar därför med all makt arbetarnas parti. 19 I ett annat valtal detta år gör sig Höglund lustig över högerns försök att framställa sig som det nya arbetarpartiet, fast dess politik mest går ut på skattesänkningar för höginkomsttagare. 20 Den 13 oktober samma år håller han sitt avskeds-anförande i Stockholms stadsfullmäktige. 21 Första maj 1952 talar han i radio om Zimmerwaldrörelsen. 22 Ett föredrag om unionskrisen hålls den 29 november Den 22 april be-rättar Höglund på Svensk-ryska föreningen om sina möten med Lenin. 24 Hans sista bevarade tal utgör inledning till ett möte om rättsfrågor i Stockholms konserthus den 26 mars Broschyrer Vid sidan av sitt journalistiska värv var Zeth Höglund från och med tjugoårsåldern en trägen författare av böcker och broschyrer. Tidiga och tidstypiska exempel är broschyrerna Första kammaren se där fienden från 1904, Ned med vapnen! från 1906, Författningsrevisionens nödvändighet från , Den modärna socialismens urkund: En kort framställning av Kommunistiska manifestet från 1907 och Generalsträjk, storsträjk och parlamentarism från Gemensamt med den av honom beundrade Strindberg hade Höglund en förmåga att sporras av motgångar och motstånd, medan harmoni och stiltje syntes tråka ut honom; sålunda föranledde Höglunds internering i Malmö nya förkastelsedomar över»reaktionen» och militarismen utkom också boken Socialismens historia i dess huvuddrag, som skulle återutges 1921; olika manuskriptversioner, vissa mögelskadade, finns till påseende i arkivet. Broschyrflödet fortsatte med oförminskad styrka under talet, för att därefter bli något mindre ymnigt. 26 Arbetarhistoria 2011:4 19

20 1926 utgav Höglund häftet Moskva och den proletära enhetsfronten, där han efter återinträdet i socialdemokratin redogör för erfarenheter han gjort inom Komintern och de ideologiska slutsatser han dragit av de senaste årens internationella utveckling. Skriften utgår från ett föredrag han hållit runtom i landet närmast föregående vinter. Huvudlinjen i hans argumentation är att»bolsjevismen» trots åtskilliga missgrepp inneburit stora framsteg för Ryssland, men att den i Västeuropa på grund av rysk enögdhet och oförståelse för europeiska förhållanden verkat enbart splittrande, varför den europeiska vänstern under hotet från högerkrafterna bör samlas under socialistisk/socialdemokratisk egid med Socialistiska arbetarinternationalen som bas. 27 Detta synsätt kom att bli vägledande för Höglunds fortsatta politiska handlande. Poesi och biografi Zeth Höglund trodde sig knappast jämbördig med de skalder, Fröding med flera, vilkas verser han anförde i de mest skiftande sammanhang, och han tycks med undantag av tillfällighetsvers av lättare slag inte ha föredragit egen lyrik offentligt. Diktsamlingen Bläck och blod, författad i Långholmens fängelse, fick bortsett från samlingsvolymen Lyrik och lovtal 1944 inga efterföljare, kanske delvis för att Höglund väl utanför fängelseportarna uppslukades av andra göromål. Den innehåller förutom allmänna funderingar om liv och död främst fängelseinteriörer och delvis mytologiskt skrudade hyllningar till den politiska kampen. Höglund är skicklig i hanteringen av rim och meter och uppfinningsrik i bildspråket, men de ständiga lovsångerna till»striden» med Höglund själv som hjälte och martyr kan i dag kännas något förlegade, om än förståeliga mot bakgrund av den orättfärdiga inspärrningen och den därav följande påtvungna (relativa) overksamheten. I några dikter frammanas drömsyner av en socialistisk frälsargestalt vars kamp utmynnar i jordiskt lyckorike, fjärran såväl klassamhällets våld och orättfärdighet som trångsynt moraliserande, såsom i den inledande»mitt rike är av denna världen»: Må andra längta till ett land där ovan Ej himlar locka mig om än så sköna, långt bortom molnen i det fjärran blå, där änglar sjungande vid harpoljud dit barns och dårars dunkla drömmar gå hembära lov och tack till Herren Gud. Jag har ej undfått denna nådegåvan. Jag stannar hellre på vår jord den gröna, En smula vansklig syns mig ock den långa färden. där synden brusar och där praktfullt skimrar flärden. Mitt rike är av denna världen. Mitt rike är av denna världen. I den avslutande tredje strofen framhävs kampen för idealen som huvudsaken, kanske viktigare än det slutliga målet. Ty ej mitt hjärta tål den bleka friden, att dåsa bort i unken ro min dag - Nej, må trumpeten smattra högt till slag! Min själ är kär uti den heta striden, där klingor korsas och där manligt blixtra svärden. Mitt rike är av denna världen. 28 Framdeles skulle dock Höglund styra sin diktarådra mot andra mål. Efter den omtalade sejouren på Långholmen ansåg sig Höglund ha en gås oplockad med Sveriges domarkår och lät julen 1917 i tidningen Folkets jul publicera ett antal»aforismer om domare» delvis författade under fängelsevistelsen, samtliga av det mindre älskvärda slaget utgav han i samarbete med bland andra Georg Branting ett urval av Hjalmar Brantings Tal och skrifter i elva band och skrev förord och ingresser med mera, biografin Hjalmar Branting och hans livsgärning i två band; ett omfattande underlag finns bevarat i arkivet tillsammans med olika versioner av manuskripten. 31 Trots sin politiska motsatsställning till Hjalmar Branting röjde Höglund en viss upptagenhet med hans gestalt, och började tidigt samla material om honom och hans släkt, tal, broschyrer, klipp och så vidare alltifrån 1864 till Brantings dödsår Han skrev också med början 1910 ett flertal artiklar, broschyrer med mera om honom, delvis i kritisk ton. 33 När Höglund påtog sig rollen som Hjalmar Brantings levnadstecknare var han således väl rustad för uppgiften, men företaget ingav honom ändå motstridiga känslor.»vad är det för en livets ironi, att jag skulle bli samlaren av Brantings verk och efter hans död komma på så god fot med hans närmaste?» skriver Höglund i brev till»urra» (Gullans syster Ruth Nyström) den 24 september 1926, efter att några dagar tidigare tillsammans med Georg och René Branting ha gått igenom»en del gamla papper» hemma hos änkan Anna. 34 Brevväxling på hög nivå Zeth Höglund stod sedan tidiga år i förbindelse med många av sin tids främsta politiker och kulturpersonligheter, inte minst genom en korrespondens innefattande slutligen drygt 5000 Höger sida: Gränsen mellan tal och artiklar är hos Höglund något flytande, då talen ofta omarbetas till artiklar och vice versa. De ironiska och spirituella dragen i hans stil blommar ut i de ledarartiklar han skrev för Social-Demokraten Zeth Höglund talar 1 maj Foto: Meyerhöffer. Under och 1940-talen angriper Zeth Höglund häftigt nazismen och dess utrotningspolitik mot judar, socialister och andra grupper. Första maj-demonstrationen i Stockholm Okänd fotograf. 20 Arbetarhistoria 2011:4

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Källa: Social-Demokraten 1919-05-06, s.7, Branting om Amsterdam.

Källa: Social-Demokraten 1919-05-06, s.7, Branting om Amsterdam. 1919 Inledning För första gången sedan 1890 höll Branting inte något majtal. Han var i Paris som delegat på fredskonferensen men upplevde de oroliga, illegala oroligheterna majdemonstrationerna. Den franska

Läs mer

GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015

GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015 GALOPPÖVERDOMSTOLEN Ärende 1/2015 Protokoll hållet vid handläggning i Galoppöverdomstolen den 5 mars 2015 i Stockholm. PARTER; EJ NÄRVARANDE KLAGANDE: Betina Thorsen Teglgårdsvej 315, 2. mf 3050 Humlebæk

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Arbetarrörelsens arkiv i Skåne Elma & Axel Danielssons arkiv Volym 3 f Brev till Elma.

Arbetarrörelsens arkiv i Skåne Elma & Axel Danielssons arkiv Volym 3 f Brev till Elma. 1 Från Anna Branting (odaterat) Från Anna Branting den 11 maj 1898 Från Hjalmar Branting den 11 februari 1900 Från Malmö Folkets Park i anledning av avtäckande av byst föreställande Axel Danielsson 1900

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 HOLGER CARLSSON Nazismen i Sverige Ett varningsord Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord I. NAZISMENS HISTORIA I SVERIGE. o Nazismens förelöpare

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum.

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. 1919 klubbade

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition Ur ARAB:s vykortssamling ARAB har många gånger medverkat till att lyfta fram kvinnorna i arkivet/biblioteket i

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

VECKOBLADETVECKA. Skrivningar, prov och inlämningsuppgifter FS14B --- F2E --- F3N ---

VECKOBLADETVECKA. Skrivningar, prov och inlämningsuppgifter FS14B --- F2E --- F3N --- Skrivningar, prov och inlämningsuppgifter Schemaändringar permanent Schemaändringar denna vecka Åk 3 Studieresa Hemkomst tisdag Mösspåtagning på onsdag Samling kl 900 för avmarsch till kvarnhjulet Utspark

Läs mer

Einar Adamson, de svenska arbetaresperantisternas förste ordförande

Einar Adamson, de svenska arbetaresperantisternas förste ordförande Det internationella språket Esperanto skapades av dr Zamenhof 1887 och till en början sökte tillskyndarna förhålla sig politiskt neutrala. I takt med att klasskampen skärptes bildade arbetare runt omkring

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Anmärkningar. Serien i arkivkartong. Ingår i volym G2:1. Diverse odaterade minnesanteckningar.

Anmärkningar. Serien i arkivkartong. Ingår i volym G2:1. Diverse odaterade minnesanteckningar. Kallelser A 1 1961 1961 Serien i arkivkartong. Ingår i volym B1:1. Kallelse å vittne. Göta Hovrätt IB avdelningen Jönköping. Minnesanteckningar A 2 Serien i arkivkartong. Ingår i volym G2:1. Diverse odaterade

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Hårkullestatyn, Ada Ryttar t.h, Joanna Svensson t.v.

Hårkullestatyn, Ada Ryttar t.h, Joanna Svensson t.v. Hårkullorna Hårkullestatyn, Ada Ryttar t.h, Joanna Svensson t.v. Denna staty av Arvid Backlund, vänd mot söder ut mot världen, representerar alla de företagsamma kvinnor vars arbete gjorde att de kallades

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl

Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Tema: Slamspridning på åkermark Hur hanteras slammet i Danmark? Sune Aagot Sckerl Brancheforeningen for Genanvendelse af Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål Vem är jag? Ordförande i BGORJ Affärsområdeschef

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07 Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 1 Öresundskomiteens övergripande målsättning Öresundskomiteen är en politisk plattform för lokala och regionala myndigheter, som

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet DEL 5 VIETNAMKRIGET Svenska frivilliga till Vietnam av lars gyllenhaal, militärhistorisk författare Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet frivilliga för Finland. I storlek kommer därefter frivilligrörelsen

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Anm. Bearbetning av mitt bidrag i Arbetarhistoria nr. 53-54, 1990, s. 2f.

Anm. Bearbetning av mitt bidrag i Arbetarhistoria nr. 53-54, 1990, s. 2f. 1890 Inledning Anm. Bearbetning av mitt bidrag i Arbetarhistoria nr. 53-54, 1990, s. 2f. Vid Andra internationalens konstituerande kongress 1889 beslöts att anordna samtidiga manifestationer i de olika

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta t/.] Gö te bor gs l:ak/vp I ~ Box 70 1 2 402 31 Göteborg Till Samtliga organis ationer e nligt b ifogad sändli sta Inbjudan t ill möte för enhetsmanifestation på 1 Maj Bifogat översänder v i ett förslag

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Välkommen till Socialistiska Partiet

Välkommen till Socialistiska Partiet Välkommen till Socialistiska Partiet Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om Socialistiska Partiet. Vi hoppas att den ger en grundläggande beskrivning av Socialistiska Partiets mål

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2015 B 3594-14 KLAGANDE 1. Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm 2. BL Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR MOTPARTER 1.

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 3 november, kl 16 De Studerendes Råd, Danmarks Farmaceutiske Universitet Närvarande Copenhagen Business School (CBS) Stefan K. Madsen Danmarks Farmaceutiske Universitet

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet 1/5 BESLUT 2013-10-28 Dnr: 13/01275 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-05-20, kl. 19.30 och Aktuellt, SVT2, 2013-05-20, inslag om en rättegång; fråga om saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen fälls.

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk AV-nr 10024 tv1 sas Sammanfattning Drömsamhället svenska som andraspråk Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Handledning av Elisabeth Åman-Davis och Christina Aronsson Den här handledningen

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00

Läs mer