Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 5 - dec 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 5 - dec 2014"

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 5 - dec

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Framsida: Milla God Jul & Gott Nytt år s 03 Nya barnhälsovårdsprogrammet s 04 Workshops i nya barnhälsovårdsprogrammet s 05 Statistik 2014 s 06 Kikhosta s 07 Hjälp separerade föräldrar... s 08 Minska smärta vid vaccination s 08 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd... s 08 Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2012 s 09 Tio steg som främjar amning s 09 Klyftan i karieförekomst... s 10 Språkutveckling - hitta språket s 10 Frågor & Svar BHV-enheten s 11 Information angående flour s 13 Familjecentraler s 14 Info från Barn- och familjehälsa s 15 - God Jul hälsning - Nya psykologer - Familjerådgivning - När psykologen får förhinder... - EPDS och asylsökande - Fråga & Svar - Rapport från... - Våld mellan föräldrar Dietist mödra- och barnhälsovård s 20 - Baby Semp - Om D-vitamin droppar - Frågor & Svar - Egen välling - Barnhemsbarn Fortbildning/utbildning s 25 Lästips för barn, föräldrar & personal s 29 2

3 God Jul & Gott Nytt År Önskar BHV-enheten Staffan, Cristina, Anna, Lars, Jannettte & Isabel 3

4 Aktuellt När mörkret sänker sig innan ljuset hunnit vakna ser vi alla fram emot julstjärnans strålar och gemensamhetens glädje. Detta känns extra viktigt i år då vi själva får ordna en vit jul och vi ger varandra presenter med ingenting i paketen. Ur led är tiden med vårt klimat och orosmolnen tornar upp sig på många platser i världen. Flyktingströmmarna är i dag de största sedan andra världskriget och i Västafrika härjar den värsta av alla farsoter. När även våra egna politiker inte kan hålla sams är det lätt att drabbas av oro och misströstan. Men låt oss nu glädjas en stund och fröjdas både till kropp och själ så hoppas vi att ni kommer tillbaka trinda som ostar i januari för nya utmaningar. Åter och till ert arbete som bidrar till det viktigaste hoppet av alla inför framtiden; alla levnadsglada, busiga och kompetenta barn. Stort tack för alla Era insatser under året som verkligen gör skillnad i det enskilda barnets liv och välgång. Tänk på det när teambokningen i cosmic ger er gråa hår ;-) Vårens ankomst känns avlägsen men ännu har inte barnhälsovårdsenheten gått i ide utan funderar över barnens väl och ve även i denna midnattstimma och här kommer lite riktlinjer att hålla i på det nya året. Informationsblad om att det införs ett nationellt program kommer vi på BHV enheten att utforma och detta kan därefter sättas upp som affisch i väntrum och på mottagningsrum. Föräldrarna kan då själva ta del av budskapet att en förändring sker och ni kan hänvisa till detta. Under våren så kommer vi att anordna workshops för all personal på BVC för att diskutera grunderna i det nya programmet och fördjupa oss i teambesöket vid 3 år. Vår ambition är att detta ska stärka er och skingra dimmorna som en del av er uttryckte efter internatet på Frykenstrand. Informationen kommer nu i denna form och inte i något separat utskick som tidigare utlovades. Vi startar 1/ med det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet med ett generellt program till alla och ett riktat program i två nivåer till alla vid behov. Rikshandboken kommer att vara allas vår metodbok och anvisningar och råd gäller därifrån om inget annat har utgått från oss. 18 månaders besöket för barn födda under andra halvåret 2013 kommer nu att bli ett sjuksköterskebesök och tidsåtgången beräknas till 30 minuter. Detta är nu inlagt i Cosmic och kan bokas och bilagan till kallelsen är på gång. 4

5 Aktuellt Vi planerar för start med teambesök 3 år, läkare och sjuksköterska den 1 juni Besöket planeras till 20 eller 30 minuter. I RHB står det att ett teambesök ligger mellan 2,5 och 3 år och orsaken till detta är att det är att det utförs olika metoder för språkscreening i landet men på de flesta håll så försöker man göra språkscreening vid 2,5 år och att det blir ett teambesök vid 3år. Hembesök till det nyfödda barnet ska i största utsträckning genomföras till alla barn men vi väntar med att lägga till ett generellt hembesök vid 8 månader. Under 2015 kommer vi att flytta 5,5 års besöket till 5 år och grunden till detta att överföringen till skolan kan ske med större framförhållning och att det blir mer tid för eventuella insatser. Bilagorna till kallelserna är på gång. Det kommer att bli vissa skarvar, men detta ska ses som en ram och flexibla lösningar får genomföras för den enskilda familjen. Workshops i nya barnhälsovårdsprogrammet * Under våren 2015 kommer BHV-enheten finnas tillgängliga vid fyra tillfällen, för att gå igenom det nya barnhälsovårdsprogrammet. Datum och plats ser du här nere. Anmälan kommer att skickas ut efter julhelgerna. 12 mars 2015 i Karlstad - Lokal: Galaxen, kl 08:30-12:30 20 mars 2015 i Arvika - Lokal: Kjellgrenssalen, kl 08:30-12:30 26 mars 2015 i Torsby Lokal: Vallmo, kl 08:30-12:30 16 april 2015 i Karlstad - Lokal: Sirius, kl.13:00-17:00 7 maj 2015 i Storfors, kl 08:30-12:30 5

6 Aktuellt Text: Isabel Lindgren, assistent BHV-enheten Statistik 2014 Med Cosmic införandet i Landstinget har det varit svårt att få ut relevant statistik och detta medför att flera uppgifter som ska inrapporteras till centrala register ej kan tillhandahållas. När det gäller den årliga statistikinhämtningen för amning och rökande föräldrar för barn födda under 2013 ser vi det inte möjligt att inhämta dessa uppgifter. Informationen finns i flera journalsystem Swedestar alt Profdoc och Cosmic. Vi har kollat med några BVC:er hur det ser ut när de hämtar rapporten gällande amning och rökande föräldrar i Profdoc och det finns allt för många obedömda journaler. Vi kan inte heller be er rätta, då man inte får lägga in ny information i Profdoc/Swedestar. Efter många diskussioner vi haft inom BHV-enheten om den årliga statistiken för 2013 har vi bestämt att bara inhämta vaccinationsrapporten för barn födda under 2012 och anmälningar till Socialtjänsten under 2014 (även antal barn som ni haft samverkan kring). När det gäller resterande statistik för barnantal för varje årsgrupp, hembesök mm har IT lovat att köra en manuell rapport från Cosmic och vi behöver kanske din hjälp att få den rapporten begriplig. Vi vill också trycka på att du fyller i tabellerna gällande amning och rökning för alla barn födda 2014 i Cosmic, speciellt för de BVC som gick in i Cosmic efter årsskiftet 2014, så att Socialstyrelsen får statistik för Värmland nästa år. Filer för vaccination och anmälningar till Socialtjänsten kommer att skickas ut. Vi ser helst att du skickar uppgifterna via mejl, men skulle det vara så att du inte får det att fungera - så går det bra att skicka den via internposten. 6

7 Aktuellt Var vaksam på kikhosta för att skydda spädbarnen Text: Socialstyrelsen & Folkhälsomyndigheten Kikhosta har blivit vanligare och under 2014 har två spädbarn avlidit till följd av kikhosta. För att förebygga fler allvarliga fall uppmanar Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten hälso- och sjukvården att vara uppmärksam på långvarig hosta hos barn och vuxna och att vara frikostig med provtagning. Kikhosta kan vara allvarligt för spädbarn. Under 2014 har antalet fall bland barn under sex månader fördubblats och två spädbarn har avlidit till följd av sjukdomen, visar Folkhälsomyndighetens uppföljning av de sjukdomar som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Skärpt uppmärksamhet på kikhosta i vården kan minska risken för svåra fall bland de allra minsta barnen. Fråga om någon i barnets närhet hostar Spädbarn smittas för det mesta av personer i barnets närmaste omgivning, som inte är medvetna om att de har kikhosta. Det är därför bra om nyblivna familjer, innan de går hem efter barnets födsel, får frågan om någon i familjens närhet har långvarig hosta. Detta gäller framför allt föräldrar, släktingar och syskon. Även vårdpersonal på exempelvis förlossningsavdelningar och barnavårdcentraler bör vara uppmärksamma på hosta. Ta prov för att identifiera kikhosta Vid långvarig hosta bör personer som vistas nära spädbarn ha kontakt med vårdcentralen eller närmaste barnmottagning. Vården bör vara frikostig med provtagning, för att hitta fall och förebygga att kikhostan sprids till de allra minsta barnen. Barn som är mindre än sex månader gamla och utsätts för misstänkt smitta bör få antibiotika i förebyggande syfte. Hos vuxna och äldre barn minskar antibiotika risken för smittspridning men har sällan effekt på hostan. Både vuxna och barn kan vara smittsamma även om de själva bara är lindrigt sjuka. Vaccination mot kikhosta erbjuds genom vaccinationsprogrammet Kikhosta är en av de sjukdomar som idag omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Men många av dem som idag är nyblivna föräldrar har inte vaccinerats mot kikhosta, eftersom sjukdomen inte ingick i vaccinationsprogrammet mellan åren 1979 och Idag erbjuds alla barn vaccination mot kikhosta med en första dos vid tre månaders ålder. Skyddet som vaccinationen ger gör att kikhostan inte så lätt sprids vidare i samhället. På så sätt kan även de allra minsta skyddas, även innan de hunnit erbjudas vaccination. Fakta kikhosta Kikhosta är mycket smittsamt. Kikhosta orsakas av en bakterie som finns i den sjuka personens luftvägar och sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Inkubationstiden är vanligen en till två veckor, men kan uppgå till tre veckor. Skyddet, immuniteten, efter vaccination är cirka 4-6 år och efter genomgången infektion cirka 15 år. Eftersom skyddet inte är livslångt, varken efter sjukdom eller vaccination, kan man få sjukdomen även i vuxen ålder. På så vis kan vuxna smitta ovaccinerade barn. Symtom: Kikhosta börjar ofta som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Barn kan efter några veckor i anslutning till hostattackerna även få svårt att andas (kikna) och kan bli blå (cyanotiska) i ansiktet av syrebrist. Hostattackerna avslutas ofta med att barnet hostar/kräks upp slem. I första hand spädbarn kan i anslutning till attackerna bli medvetslösa på grund av syrebrist. De brukar dock återfå medvetandet inom några sekunder. Så småningom klingar hostattackerna av, och sjukdomen brukar vara överstånden efter sammanlagt cirka sex veckor. Hos vuxna är den dominerande sjukdomsbilden långvarig hosta. Kikhosta behöver inte alltid ha den typiska symtombilden. Vuxna och vaccinerade barn får ofta lindrig sjukdom men kan ändå vara smittsamma. 7

8 Aktuellt Hjälp separerande föräldrar och deras barn genom att informera om samarbetssamtal Text: Socialstyrelsen Ladda ner eller beställ information om samarbetssamtal för separerande föräldrar kostnadsfritt Varje år berörs cirka barn av en separation. För att hjälpa föräldrar som separerar har Socialstyrelsen tagit fram foldern Samarbetssamtal Ett stöd för föräldrar vid separation. Den och annat material går nu att ladda ner eller beställa kostnadsfritt från myndighetens webbplats. En del föräldrar har svårt att komma överens på egen hand om barnens vårdnad, boende, omsorg och försörjning. I stället får frågorna avgöras i domstol, vilket kan leda till ökade konflikter mellan föräldrarna. Många föräldrar känner inte till att de kan få stöd att komma överens genom att ansöka om samarbetssamtal i sin kommun. De kan även få hjälp med att skriva avtal om vårdnad, boende och omsorg. Samtalen är kostnadsfria. för att komma till Socialstyrelsens material - klicka här Minska smärta vid vaccination Text: Nytt&Krytt, barnhälsovårdsenheten Syd, Södersjukhuset I en ny amerikansk översiktsartikel sammanställs 29 studier om olika metoder för att minimera smärta vid vaccination av barn. Metoderna bör anpassas efter ålder. Några av de metoder som tas upp är lokalbedövning, distraktion i olika former, betydelsen av barnets position vid vaccinering och i vilken ordning som vaccinerna ges (påverkar ph). Så sammanfattningsvis är distraktion, sittande position hos barnet, distraktion i form av blåsande eller socker i munnen (bröstmjölk eller glukos) och att DTP-HiB ges före Pneumokock-vaccinet vid samma tillfälle är att rekommendera. Källa: Klicka här Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sex råd till dig som förälder Text: Cristina Gillå Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna föräldrar. Socialstyrelsen publicerade i våras ett informationsmaterial som stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i rådgivande samtal med föräldrar. Nu kommer informationsmaterialet till föräldrar ut på flera olika språk. Arabiska, engelska, finska, franska, persiska, somaliska, spanska och tyska. Klicka här för att komma till Socialstyrelsen 8

9 Nationell statistik - Aktuell statistik från senaste rapporten från Socialstyrelsen - Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2012 Text: Cristina Gillå Amning Amningen fortsätter att minska i Sverige, det är särskilt tydligt ju äldre barnet blir, vilket kan tolkas som att kvinnor ammar under en kortare period nu jämfört med tidigare. De senaste fem åren har även den totala amningsfrekvensen av barn vid en veckas, två och fyra månaders ålder minskat. Det är stora regionala skillnader, vid två månaders ålder på barnet ses en spridning mellan olika län på 81 och 90 (Värmland 83,8 och i riket 86 procent). I Värmland ser vi också skillnader mellan olika orter, där är spriden mellan 56 till 90 procent av barnen som hel- eller delammas vid två månaders ålder. Vi ser också att delamningen ökar med barnets ålder och även en ökning för varje år när det gäller barn som inte får bröstmjölk alls vid en veckas ålder. I Värmland var det 4,6 procent av barnen som inte ammades vid sin första levnadsvecka (i riket var det 4,2 procent). Vårdkedjegruppen Livets tråd arbetar aktivt för att främja amningen på flera nivåer bland annat genom att inventera kompetens och behov hos föräldrar och personal i olika fokusgrupper. Föräldrars tobaksvanor Rökning bland föräldrar till spädbarn har minskat under 2000-talet visar statistiken att 9 procent av mammorna och 14 procent av papporna rökte under barnets första levnadsvecka. Motsvarande siffror för barn födda 2012 var det knappt 5 procent av mammorna och 10 procent av papporna som rökte. År 2012 är i Värmland andelen rökande mammor näst högst i landet med 6,4 procent när barnet är 4 veckor och 7,8 procent vid 8 månaders ålder. Värmland ligger efter Sörmland med 7,5 respektive 8,7 i motsvarande ålder. Västerbotten har lägst andel rökande mammor med 1,4 respektive 1,8 procent vid 4 veckor och 8 månader. Gällande rökare i familjen är det inom länet stor variation med som lägst 3 procent och högst 29,6 procent när barnen är 8 månader som utsätts för tobaksrök. Det tobaksförebyggande arbetet är en viktig del i vårt arbete inom mödra- och barnhälsovården. Där våra insatser kan behöva bli mer riktade inom vissa områden i länet. Projektet tobaksfri uppväxt för barn där vi erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning för blivande föräldrar och småbarnsföräldrar, kan vara en del som förändrar och minskar tobaksanvändandet hos föräldrarna. Länkt till rapporten - klicka här Tio steg som främjar amning Socialstyrelsen har uppdaterat WHO:s rekommendation för att skydda, främja och stödja amning. De tio stegen riktar sig till hela vårdkedjan, Mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård. Flertalet av stegen är samma men steg 4 och nio har fått lite ytterligare skrivning och innebörd. Steg 4 Låt barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under 1-2 timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjud hjälp om det behövs. Steg 9 Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinappar under de första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma igång. De tio stegen i sin helhet hittar ni på följande länk - klicka här. 9

10 Forskning Klyftan i kariesförekomst ökar bland barn i Sverige Text: Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare BHV-enheten Förekomsten av karies hos fyraåringar i Umeå har stadigt minskat sedan 1980, men det är bara hos barn med båda föräldrarna födda i Sverige som minskningen sker. Christina Stecksén-Blicks professor i pedodonti vid Umeå universitet visar i en ny studie av 224 fyraåringar att det är skillnad om barn har båda sina föräldrar födda i Sverige jämfört om de har minst en förälder från annat land. Bland barnen till svenskfödda föräldrar var kariesförekomsten bara 15 procent, medan barnen med minst en utländsk förälder hade karies i 58 procent av fallen år Klyftan mellan de två grupperna har ökat sedan förra mätningen 2007, då siffrorna var 32 respektive 59 procent. Hon betonar att skillnaden ligger mer i beteende snarare än bakgrund, - man får inte karies av sin invandrarbakgrund eller sin socioekonomi utan av att man i många fall har lite annorlunda vanor. Utländska föräldrar borstade barnens tänder två gånger om dagen i lägre utsträckning, samtidigt som fler av barnen åt godis, glass och drack chokladdryck tre gånger i veckan eller oftare. Viktigt att tandvården informerar om dessa samband, men hon tycker också att skolan ska ta ett större ansvar gällande avstånd mot socker till exempel i skolcafeteriorna. Studien är publicerad i senaste numret av Acta Odontologica Scandinavica Klicka här för att komma till studien Språkutveckling - hitta språket Text: Cristina Gillå Vid barnhälsovårdsdagarna på Frykenstrand informerade logoped Ann-Christine Ivarsson om filmen Hitta språket- En film till föräldrar om små barns språkutveckling 0 5 år. I filmen får föräldrar enkla, lekfulla och roliga exempel på vad de kan göra i vardagen för att sätta fart på sitt barns språk. Filmen är indelad i fyra avsnitt. Filmen kan användas i föräldragrupper och för föräldrar och barn i behov av extra stöd så kan till exempel en del av filmen visas vid besöket. Filmen finns översatt till arabiska, engelska, persiska, somaliska, sorani/kurdiska. Till materialet finns även ett häfte med övningar som du gärna kan skriva ut och ge till föräldrar. Här finns filmen: kodknackarna.se 10

11 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Jag har en juridisk fråga. Kan, får jag skicka kopia på hela BVC journalen till skolhälsovården utan föräldrarnas medgivande? Barnet är omhändertaget enligt LVU det är soc som ringer mig då de inte vet. Jag har aldrig fått denna fråga och vet inte vad som gäller? Det är skolhälsovården som önskar barnets hela journal. Isabelle Edgren, landstingsjurist: Det är vårdnadshavarna som bestämmer över utlämnande av ett barns journaler och normalt är föräldrarna fortfarande vårdnadshavare även om barnet är omhändertaget enligt LVU. Så huvudregeln är att vårdnadshavarna ska lämna sitt samtycke. BVC-sjuksköterska: Jag har ett barn på BVC som är 11 dagar där föräldrarna behandlar sig för springmask (synlig enl. mor). Deras fråga är om de skall behandla barnet om de upptäcker att han också har det? I så fall med vad och vilken dos? Har aldrig fått denna fråga tidigare på ett så litet barn. Staffan Skogar: Jag tycker att man ska vara försiktig med att behandla barnet om man inte hittar några maskar. Det är även lite svårare idag då vanquin inte finns i mixtur längre och det andra preparatet vermox inte ska ges till barn under 2 år. Springmask är ofarligt i sig och det är oftast föräldrarna som är mest oroliga. Låt alltså masken leva, om det finns någon i nuläget. BVC-sjuksköterska: Är det fortfarande Odenplan som vi kan hänvisa våra familjer? Hittade inget om omskärelse i rikshandboken. Staffan Skogar: Vi har detta i våra lokala anvisningar Omskärelse av pojkar. BVC-sjuksköterska: Jag har nyligen träffat en pojke som är drygt 4 år som kommer från Syrien. Familjen berättar att han har fått vaccinationer enligt Syriens program. Vad jag kan se så har man då fått polio i både injektionsform och som droppar. Familjen tror att han endast har fått droppar, de har inget vaccinationsintyg att visa upp. Hur ska jag tänka? Jag kommer att kalla honom på ett fyra års besök i början av nästa år, ska han då i samband med detta besök få en vaccination av enbart polio? Hur ska jag i så fall tänka när det gäller 5-5½ års sprutan, vad jag förstår finns den endast i kombinationsform vilket då skulle innebära att han får poliovaccin med cirka ett års mellanrum eftersom han i januari månad är 4 år och 3 månader. Är det okej att ge poliovaccin med så kort mellanrum? Staffan Skogar: Tidigare har det varit en särskild vaccinationsinsats som har riktat sig mot barn från Syrien pga ett polioutbrott men detta avslutades i september i år. Undersök om barnet fått poliospruta vid ankomst till Sverige. Jag rekommenderar annars att du ger poliospruta enbart nu- imovax, då du bara har dokumentation om orala droppar. Vaccinera som vanligt vid 5,5 år. Vaccinet ger inga biverkningar och det är ofarligt att ge flera doser med kort intervall. 11

12 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Jag har precis skrivit in 2 barn från Syrien. De kom för 3 m sedan. Frågan gäller vaccination. Ett barn är 4 år och 4 m. Man har inga papper eller minnen från vacc. Det andra barnet är 1 år och 11 mån. Har ju inte fått vacc vid 1 år eller 1½ år, så Hexa och MPR skall väl det barnet ha. De säger att de har märke på ena armen, jag har inte sett det själv. (antagligen BCG) Ser i WHO att de vaccinerar bra, men hur långt tillbaka kan man räkna att de har följt vacc programmet? Jag tänker på 4 åringen. Planerar för en läkar undersökning på båda barnen, skall vi tänka på något särskilt? Vaccinations planering och ordination. Staffan Skogar: Ettåringen kan du ge som du säger hexa, synflorix och MPR. Om fått vaccination vid födsel så är detta BCG så detta behöver inte ges igen. Därefter som vanligt. Svårare med 4 åringen. Det har som du säger tidigare varit ett bra vaccinationsprogram för Syrien med det har ju varit krig ett tag nu. Om sjukvården fungerade under barnets första år så har det troligen fått vacciner. Fråga igen men om det inte finns någon vetskap får man ibland börja om från början. Man kan få information från hälsoundersökningen där man kan se om barnet är vaccinerat mot hepatit B - är det så kan man anta att det även fått övriga vacciner. Ofta kan man då komplettera med en hexa och MPR. Vänta sedan 4 år till 5 års sprutan Om du börjar om helt så räcker det med en Hib spruta och ingen pneumokockvaccination behövs. Bra att sätta upp på läkarundersökning, kroppsundersökning och vaccinationsplanering tänker jag. BVC-sjuksköterska: Hur ska vi göra gällande syntest vid 5-5½ år I Rikshandboken står det HVOT 3 m Lena Hilmertz, ögonläkare: Rekommendationen är att barn undersöks vid 6 års ålder inom elevhälsan. Jag tycker inte att de också behöver undersökas på BVC vid 5-5½ års ålder. 12 Rekommendationen är att inte följa Rikshandboken utan remittera de barn som inte klarar 4-årskontrollen (ang synkrav, omtest se dokument :Ögonundersökning och synprövning inom BHV). Eftersom syntest inom elevhälsan (deras enda obligatoriska test) görs vid 6 års ålder tycker jag att test vid 5-5½ år på BVC är onödigt, de som inte uppfyllt kraven vid 4-årskontroll med rel snabbt omtest ska ju remitteras till oss.

13 Information angående flour Text: Pia Borgenstedt, Munhälsostrateg, Leg. Tandhygienist, Hälsoodontologiska utvecklingsenheten; LiV Allt flera unga småbarnsföräldrar hämtar sin kunskap kring barns hälsa genom att läsa på nätet. Det är i och för sig bra men ibland kan det också ställa till problem eftersom allt som står inte är kritiskt granskat. På Folktandvården har vi upptäckt att föräldrar slutar att använda fluortandkräm av rädsla för fluoret och det är vi oroade för. På flera kliniker har man nu upptäckt karies på de små barnen där föräldrarna tagit eget beslut att utesluta fluoren i tandkräm. Vi har därför sammanställt ett informationsblad till vår egen personal så de vet vad de ska säga till föräldrarna. Vad stämmer om fluor? I våra naturliga vattenkällor förekommer fluor i växlande mängd. Inget vatten är helt fluorfritt. Och i Sverige tillsätts ingen fluor i dricksvattnet. Fluor finns naturligt även i små mängder i det vi äter; exempelvis i spannmål, kött, fisk, te, grönsaker och frukt. Varför används fluor i tandkräm? Tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag är effektivt för att förebygga karies (hål i tänderna), det är vetenskapligt bevisat. Sedan mitten av 1900-talet har tandhälsan förbättrats radikalt i Sverige och den enskilt viktigaste faktorn är införandet av fluortandkräm. Det finns inget alternativ som är lika bra och som skyddar mot karies i vår moderna kosthållning med stor tillgång till socker och snabba kolhydrater. Jag har hört att fluor är giftigt, varför ska jag då stoppa det i munnen och ge det till mina barn? Man har ända sedan 1950-talet studerat och undersökt om tänder skyddas mot karies med hjälp av fluor och hur det påverkar människors hälsa. I likhet med många andra kemiska ämnen så finns det risker med fluor och som med det mesta vi stoppar i oss så handlar det om dosen. För mycket salt, socker och AD-droppar är, som konstaterat, inte heller bra för kroppen. Till och med vatten är farligt i för stora mängder. Vid korrekt dosering av fluorpreparat är risken för biverkningar obetydlig. Kan fluor, som ämne, skada hjärnans utveckling? Nej inte enligt svenska förhållanden. En studie som har sin utgångspunkt i Kina och Iran indikerar annars åt det hållet. Men då har vattnet i de undersökta områdena en fluorhalt som är långt över de tillåtna gränsvärden vi har i Sverige. I Sverige säger vi att man ska undvika fluorhalter över 1,2 mg fluor/liter vatten till små barn och i studien var fluorhalten ända upp till 10 mg/liter vatten. Alltså är det inte applicerbart på svenska förhållanden. Om jag ändå inte vill använda fluortandkräm till mitt barn? Vi varken kan eller vill tvinga dig att ge ditt barn fluortandkräm. Men som professor Peter Lingström säger En återgång till användning av fluorfri tandkräm vore att ta ett kliv 60 år bakåt i tiden och äventyra den goda tandhälsa som byggts upp inte minst bland barn och ungdomar. Utan fluor i tandkräm ökar risken för att ditt barn tvingas betala priset i form av sämre munhälsa och större vårdkostnader i framtiden. REFERENSER Kunskapscentrum för hälso- och sjukvård (SBU) (161:2002) Framtagen av Agneta Engström, munhälsostrateg och tandhygienist, Hälsoodontologiska utvecklingsenheten, Folktandvården Värmland. 13

14 Familjecentraler Text: Anna Bodin, verksamhetsutvecklare familjecentraler Den 20 november anordnade Länsgruppen för familjecentraler en fortbildningshalvdag och nätverksträff för familjecentraler på CCC i Karlstad. Förmiddagen ägnades åt arbetsmiljöns påverkan vid graviditet, råd för att minska exponering av kemikalier för småbarn och gravida, föreläsning om två delstudier i SELMA-studien och en presentation av kemikalieinventering, gjord på Karlstads förskolor. På eftermiddagen fick vi först lyssna på familjecentralen Forshaga som berättade om sin 15-åriga verksamhet och därefter antropologen/etnologen Gillis Herlitz som förmedlade tankar och idéer Foto: Gillis Herlitz om kulturmöten på familjecentraler Hela dagen filmades och kommer senare att läggas ut på nätet. Nedan finner du länkar till lämpliga hemsidor där du själv kan hitta mer kunskap och som du kan hänvisa föräldrar till klicka här för att komma till sidan. Rikshandboken - Klicka här för att komma till sidan Kemikalieinspektionen - klicka här för komma till sidan Arbets- och miljömedicin i Örebro - klicka här för att komma till sidan Kemikalier i barns miljö - råd för en bättre vardag - klicka här för att komma till Livlinan Bild: Katja Hagström och Håkan Löfstedt, Arbets- och miljömedicin Örebro 14

15 Info från Barn- och familjehälsa Vi vill tacka för ett gott samarbete under 2014, året som gått i en cosmisk anda! Vi har tagit emot 540 remisser, de allra flesta kommer från BMM och BVC. Remissgruppen låter hälsa att remisserna är välformulerade, informativa med tydliga frågeställningar. Rådgivningstelefonen utnyttjas i hög grad, ett utmärkt sätt för föräldrar att få en snar tid för vägledning kring barn och föräldraskap. Våren 2015 kommer också gravida att kunna använda den tjänsten. En God och Fröjdefull Jul och Gott Nytt År önskar Psykologmottagningen för MBHV Nya psykologer på psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Från vänster: Eva Nahnfeldt, Maria Gybrant och Lisa Bodland Fielding Eva Nahnfeldt: Jag är kanske är ett bekant ansikte för flera av er. Jag har arbetat på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård sedan I januari 2012 bestämde jag mig för att prova något nytt och blev skolpsykolog i Kil under 1½ år. Nu är jag tillbaka här sedan i september och tycker att det är väldigt roligt att vara tillbaka! Jag är i slutet av min specialistutbildning och när jag blir färdig under våren, så kommer jag att arbeta halvtid som specialist och bl.a. ägna tiden åt metodutveckling och kunskapsbevakning för Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård. Den andra halvan av min tjänst kommer jag att arbeta kliniskt och med konsultation. Jag ser fram emot ett givande samarbete! Maria Gybrant: Jag kommer från Kristinehamn och har tidigare arbetat på Landstingets psykologenhet med uppdrag främst inom primärvård. Sedan 1 december arbetar jag på Psykologmottagningen för mödra/ barnhälsovård och är då två dagar i veckan på Familjecentralen Källan i Kristinehamn. Lisa Bodland Fielding: Jag har tidigare arbetat inom inom Barn- och ungdomshabiliteringen samt Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland. Jag gläds och ser fram emot arbetet med barn och föräldrar och kommer att arbeta på mottagningen i Karlstad och i Arvika. Jag bor i Molkom tillsammans med min stora familj. 15

16 Info från Barn- och familjehälsa Familjerådgivningen i Karlstads kommun Text: Lena Granat, verksamhetschef Barn- och familjehälsan I ett förebyggande projekt erbjuder familjerådgivningen i Karlstad alla nyblivna föräldrar ett gratis samtal. Projektet startade 1 oktober och pågår i sex månader. Föräldrarna får ett brev när barnet är ett halvår och erbjudandet kvarstår i sex månader. Se bif brev Besök på familjerådgivningen för blivande och nyblivna föräldrar Text: Lars Kulleberg, psykolog inom BHV-enheten Familjerådgivningen i Karlstad, se länk, erbjuder blivande och nyblivna föräldrar ett kostnadsfritt besök. Så här står det på deras hemsida: Föräldrarnas relation är barnens miljö - håll kärleken levande Hos Familjerådgivningen har blivande och nyblivna föräldrar möjlighet att komma på studiebesök till Familjerådgivningen som ett led i föräldrautbildningen. Vi presenterar Familjerådgivningen och talar om goda faktorer i ett parförhållande. Välj mellan följande måndagar och torsdagar: December: 1, 4, 8, 11, 15 och 18 Januari: 15, 19, 26 och 29. Februari: 2, 5, 9, 12, 16, 19, 23 och 26. Mars: 2, 5, 9, 12, 16, 19, 23, 26 och 30. April: 9, 13, 20, 23 och 27. Maj: 4, 7, 11, 18, 21, 25 och 28. Juni: 1, 4, 8 och 11. Tid för alla datum är Anmälan sker via din barnmorskemottagning. Du kan hitta kontaktinformation och dylikt på: Länk till familjerådgivningen - klicka här. 16

17 Info från Barn- och familjehälsa Psykologmottagningen för MBHV är stängd 23/12 4/1 När psykologen får förhinder att komma till sin ort Under 2015 kommer vårdadministratören på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård att skicka ett meddelande i Messenger i Cosmic om psykolog fått förhinder. Har informationen saknats på orten har det ibland inneburit en frustration hos personal och patienter. Meddelandet kommer att skickas till mottagningens funktionsbrevlåda. Detta är ingen optimal lösning men det bästa vi kommit på i dagsläget. EPDS och asylsökande Text: Lars Kullenberg, psykolog BHV-enheten I frågan om man ska genomföra EPDS vid asyl hamnar BVC ofta i svåra bedömningar, då man behöver väga in hur hela livssituationen påverkar de enskilda familjerna. Det blir oerhört viktigt med en god kunskap om familjernas situation och hur vi tillämpar våra etiska principer i vardagen. Det är viktigt att värdera på vilket sätt det finns stöd och möjlighet att omhänderta familjerna på bästa möjliga sätt, vilket inte alltid är tillfället. Detta kan innebära att vi inte väljer att använda EPDS under dessa omständigheter. Då får mammasamtalet ha ett fokus på hur mamma uppfattar sin möjlighet till omhändertagande av barnet. Självklart kan man fortfarande använda delar av eller alla EPDS frågorna som stöd i samtalet. Fråga & Svar BVC-sjuksköterska: Ang dokumentation vid EPDS - varför vi inte kan skriva besöket på mamman när det är henne vi har på besök? Lars Kullenberg: Som du vet finns det flera olika sätt att göra och även Rikshandboken är försiktig med förslag. Utgångspunkten är att samtalet genomförs för att förbättra förutsättningarna för/skydda barnet. Det innebär att det samtal där formuläret används genomförs för barnets skull och ska därför dokumenteras i barnets journal. Det som ska stå där är att EPDS har erbjudits och om föräldern tackat ja eller nej till erbjudandet. De uppgifter som har betydelse för barnets hälsa ska dokumenteras i barnets journal. Om man vidtar åtgärder efter den sammanlagda bedömningen av EPDS och samtal, ska de dokumenteras i barnets journal, till exempel vid remiss till någon annan vårdgivare. Även datum för eventuella stödsamtal som BVC sjuksköterskan genomför ska dokumenteras i barnets journal. EPDS poängen ska dock aldrig dokumenteras vare sig i barnets eller mammas journal. Det som gäller mamman, till exempel om hon får utfall på EPDS frågorna och eventuella uppföljande samtal ska dokumenteras i hennes journal, men datumen för uppföljningen i barnets journal enligt ovan. Så till din fråga: Ovanstående innebär att trots att mamma kommer själv (så ska det vara om det är möjligt) på mammasamtalet, så förs besöket in i barnets journal, då åtgärden i första hand handlar om barnets hälsa. Det är först när det blir en vårdåtgärd i förhållande till mamman som detta ska skrivas i hennes journal. Se också i lokala anvisningar - klicka här. 17

18 Info från Barn- och familjehälsa Nationell konferens i Örebro Rapport från Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas nationella konferens i Örebro 2014 Text: Anna Ekberg, psykolog BHV-enheten i Örebro I år anordnades den årliga nationella konferensen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer av oss psykologer i Örebro. Vi hade glädjen att ta emot ett hundratal av våra kollegor från hela landet och bjuda på ett program som spände över våra olika arbetsområden. Det är bredden som är spetsen var också rubriken för årets konferens. Första dagens föreläsare var Katri Nieminen, överläkare på Kvinnokliniken i Norrköping. Hon talade om behandling av förlossningsrädsla och redogjorde för det aktuella kunskapsläget. Därefter talade Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Lin-köpings universitet och också årets mottagare av det stora psykologpriset (!) om studier kring internetbehandling och förlossningsrädsla, på ett mycket underhållande sätt. Det framkom att forskning i Sverige ligger i framkant och att det här är ett område väl värt att bevaka med tanke på de goda resultat man har sett i behandlingsstudier. Andra dagen inleddes med sedvanligt årsmöte. Därefter hade vi glädjen att ta emot Pia Risholm Mothander, docent, psykologisk terapeut, från Stockholms universitet. Hon är bl.a. medförfattare till Utvecklingspsykologi tillsammans med Leif Havnesköld m.m. Hon beskrev ett diagnostiskt redskap, DC 0-3, som är en diagnosmanual inriktad på barn 0-3 år och som, till skillnad mot andra manualer, tar hänsyn till det sammanhang barnen lever i. På eftermiddagen talade Anders Broberg om Våld mellan föräldrar vad säger forskningen om hur vanligt det är och hur påverkar det barns utveckling? Se kort referat nedan. Det nya BHV-programmet presenterades av Antonia Reuter från Göteborg. Dagen avslutades med ett komiskt inslag, Jenny Wåhlander underhöll oss under rubriken Barnasinne ger bättre vuxna. På fredagen talade Henrik Andershed, professor i psykologi och docent i kriminologi, vid Örebro universitet, om betydelsen av struktur, checklistor och instrument som stöd. Anna Lannér Svensson, psykolog från Mödra- och barnhälsovården i nordvästra Skåne talade om Bedömning, stöd och behandling avseende samspelet i spädbarnsfamiljen på universell, selektiv och indikerad nivå. Det var en beskrivning av den psykologverksamhet de har i nord-västra Skåne, där de bl.a. arbetar med Watch Wait and Wonder, en metod som vi har presenterat tidigare här i BHV-bladet. Hon presenterade också sin bok Samspelet i spädbarnsfamiljen som riktar sig till BVC-personal. Avslutningsvis pratade Kerstin Neander om samspelsbehandlingen Circle of Security och hade också ett samtal med psykologer från Västerås och en dialog om deras erfarenheter av detta. Detta satte punkt för tre mycket intensiva och intressanta dagar. 18

19 Info från Barn- och familjehälsa Våld mellan föräldrar vad säger forskningen om hur vanligt det är och det hur påverkar barns utveckling? Text Anna Ekberg, psykolog BHV-enheten Örebro Det var rubriken på den föreläsning som Anders Broberg höll på Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas nationella konferens i Örebro i september i år. I forskningen kan man konstatera att våldet förekommer i olika typer av familjer, eller om man så vill, alla typer av familjer, vilket enligt min mening kan vara viktigt att komma ihåg. Det går inte att utifrån socio-ekonomiska data förutsäga vem som kommer att utsättas för våld i nära relation. Mammor som utsätts för våld är mer utsatta än kvinnor i allmänhet, eftersom deras omvårdnadsförmåga påverkas av våldet. Våldet innebär ett anknytningstrauma, den trygga famnen som man ska leva i, skapar skräck. Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket blir extra allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner. Dessutom är ofta den som utövar våldet pappa till barnet. Barn som lever med våld i nära relationer är uppskattningsvis 5-10 % i allmänhet i Sverige och det är alldeles för många, men inget normaltillstånd. 90 % av barnen lever inte i sådana familjer. IPV förekommer ju oftast i samband med andra svårigheter i familjer, såsom missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt, bristande föräldraförmåga, kriminalitet. Det är alltså vanligare i riskfamiljer och därmed också i familjer som har kontakt med socialtjänst, BUP och andra samhällets hjälpinsatser. Förälders våld blir barns bekymmer, för det förekommer i en miljö där man borde få skydd och stöd och en miljö man inte kan undkomma. Det blir också svårt att tala med mamma och pappa om det här och också svårt att tala med andra om, för man vill inte lämna ut familjen. I en våldssituation förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när de behöver dem som bäst. Den ena föräldern är en hotfull angripare och den andra är fullt upptagen med att skydda sig och det här blir ett anknytningstrauma. Det är också större risk för barnet att utsättas för direkt våld om barnet försöker skydda den våldsutsatta föräldern när misshandeln pågår och i andra situationer när barnet väcker förälderns frustration eller vrede. I en del familjer utsätts barn också direkt för våld av båda föräldrarna. Det här påverkar naturligtvis barnet. Barnet lär sig att våld är ett sätt att lösa konflikter på, de lär sig båda sidorna i konflikten och det har konsekvenser för ett barns relationer till jämnåriga och framtida kärlekspartner. Dessutom har det konsekvenser för stresstålighet och fysisk och psykisk hälsa på sikt. Svårast drabbade är naturligtvis de minsta barnen som är ännu mer utsatta. De viktigaste personerna i ett barns liv ska ju vara större, starkare, klokare än barnet och snälla, något som den våldsutövande och utsatta föräldern inte kan leva upp till. Barnen utsätts för en hjälplös omvårdnad. Barn som upplever våld Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och fem procent har gjort det oftare. Många barn som upplever våld blir också själva slagna. Forskning har visat att 30 till 75 procent av de barn som växer upp i våldsamma relationer själva har blivit slagna. Mer om detta finns att läsa på Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) - klicka här. 19

20 Dietist mödra- och barnhälsovård Viktig information gällande nytt recept Baby Semp Bröstmjölk är den bästa födan för späda barn. Det vi på Semper arbetar med är att erbjuda de barn som inte ammas helt eller delvis, en modersmjölksersättning som utvecklas i takt med forskningen och rekommendationer. Samtliga ingredienser i BabySemp är väl beprövade råvaror i modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar. En förändring i nya BabySemp är att det numera ingår mjölkfett i fettblandningen. Det gör att pulvret är lite mer gult och när barnet får uppstötningar eller kräks, upplever vissa att lukten är annorlunda än tidigare. Det beror bland annat på att när mjölkfettet börjar brytas ner i magen så bildas smörsyra som luktar, vilket är helt normalt. Semper har tidigare haft mjölkfett i BabySemp i 20 år. Under dessa år har flera olika studier genomförts vid barnkliniker i Sverige och acceptansen har alltid varit mycket god. Till exempel genomfördes en studie som visade att 0,4 mg järn/100 ml BabySemp tillgodosåg spädbarnens järnbehov väl. Och nyligen har en studie genomförts med god acceptans i vilken såväl BabySemp be-rikad med mjölkfettkulemembran (MFGM), som kontrollprodukt (vanlig BabySemp) innehöll mjölkfett. Den så kallade Tumme-studien som också uppvisade värdefulla resultat. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna Till MBHV-dietist på Livlinan Ny skopa! Det är viktigt att föräldrar använder den skopa som medföljer ny förpackning. Det är ny dosering med de nya recepten och skopans mått är därmed justerat. Används den gamla skopan till nya BabySemp får barnet för mycket pulver per portion och det finns risk för förstoppning. Drickfärdig BabySemp 1 Drickfärdig BabySemp 1 görs på färsk mjölk. Vid tillverkningen har vi upptäckt rester av upphettat mjölkprotein i vissa paket som ser ut som bruna prickar. De har inte någon negativ hälsopåverkan, men utseendet är inte enligt Sempers kvalitetsstandard varför vi stoppade försäljningen. Detta har oroat föräldrar och tyvärr sammankopplats med receptförändringen. Vi förstår att det är bekymmersamt för många att inte ha tillgång till drickfärdig BabySemp1 och beklagar den uppkomna situationen. Vi arbetar för att lösa detta så snart som möjligt. Mvh Semper 20

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 7 / november 2011 Detta nummer innehåller Plötslig spädbarnsdöd

Läs mer

Årliga BHV-statistiken

Årliga BHV-statistiken Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården

Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Nyhetsbrev,vecka 47/2013 Primärvården, Centrala Barnhälsovården Information från Nationella BHV dagar På de nationella BHV dagarna i Stockholm så hade vi verksamhetsutvecklare i Sverige ett eget möte.

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fem 2012 Familjecentralen Äpplet firar 10-år Den 6:e december firar

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren.

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 8 /december 2011 Detta nummer innehåller Adress till MBHV-psyk...

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer fem. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer fem. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fem 1 Innehåll: BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND Fortsatt

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barnavårdsvett. En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

Barnavårdsvett. En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet! Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 34:e årgången Nr 3, 2014 Oktober

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Tratten GLAD PÅSK! Nummer 2- mars 2015. Informationstidning för personal inom mödrahälsovård

Tratten GLAD PÅSK! Nummer 2- mars 2015. Informationstidning för personal inom mödrahälsovård Tratten Informationstidning för personal inom mödrahälsovård Nummer 2- mars 2015 GLAD PÅSK! I detta nummer: Aktuellt- Tobaksfri uppväxt 0-6 år s 03 Fox-texten- Vårkorsord s 18 Information från SMVC s 03

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se

Läs mer

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB)

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) - Läkarundersökning, tandläkarundersökning samt former för samarbete med barn-

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 3/april 2011 Leveransproblem för Infanrix-polio Text: Staffan Skogar,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer sex. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer sex. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer sex 1 Innehåll: BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND Polio i

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Frågeställningar från projektet

Frågeställningar från projektet Frågeställningar från projektet Förlossningsvården (FV) Fråga FV B 1: Idag står FV2, barnrapport och observationslista på mammans personnummer. Hur är det imorgon? Borde det inte vara barnets? Svar FV

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

Allmäntandläkare 2014

Allmäntandläkare 2014 Allmäntandläkare 2014 kunskap utveckling inspiration Förnya dina kunskaper om karies ta del av de senaste behandlingsmetoderna Hur tar du hand om en akutpatient? så här fattar du de snabba och rätta besluten

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland

Barntandvård 2013. Göran Dahllöf Professor Karolinska Institutet. Eva-Karin Bergström Leg tandhygienist Folktandvården Västra Götaland Barntandvård 2013 Så identifierar du barn i riskzonen och sätter in förebyggande åtgärder i tid! Munhälsa och tandvård hos kroniskt sjuka barn Sambandet mellan övervikt/fetma och karies orsaker och riskfaktorer

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer