Det opraktiska är det enda praktiska i längden *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det opraktiska är det enda praktiska i längden *"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Uppsats 20 poäng Det opraktiska är det enda praktiska i längden * Om lärande lärare The impractical is the only practical in the long run * On teachers as learners Maria Gunnarsson Contassot * Gunnar Ekelöf Magisterutbildning i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktisk pedagogik, 40 poäng Höstterminen 2005 Handledare: Sven Persson Examinator: Boel Westerberg

2 Sammanfattning Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår. Nyckelord: lärande, pedagogiskt credo, lärares lärande, fortbildning/kompetensutveckling, skrivande 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Inledning och bakgrund, syfte, frågeställningar och disposition 5 Inledning och bakgrund 5 Kurspresentation 7 Syfte och frågeställningar 8 Uppsatsens disposition 8 2. Några perspektiv på lärande och lärares lärande 9 Två lärandemetaforer 9 Mot en tredje dimension 10 Tre lärandemetaforer 12 De flerstämmiga läranderummen en demokratisk rättighet 14 Flerstämmighet och det utvidgade språk- och textbegreppet 15 Lärares lärande 16 Den tekniska/pedagogiska rationaliteten 17 Från teknisk till reflexiv rationalitet? 18 En principstyrd professionalism 20 Avslutande kommentar Metod och tillvägagångssätt 22 Metod 22 Tillvägagångssätt Resultat 26 Lärarnas motiv att välja kursen 26 Presentation av deltagarna i samtalen 28 Samordnade samtal 34 Lärarnas pedagogiska credo 35 Lärarnas uppfattningar om lärande 38 Lärarnas röster om sin egen förkovran och utveckling som pedagoger 40 Kursens betydelse för lärarnas utveckling som pedagoger 43 3

4 Att ingå i en lärande organisation 44 Äggkartong eller rörlig mosaik 45 Att arbeta i skolan med rak rygg 47 En bro mellan action och reflection 49 Skrivandet i kursen 50 Skrivandets kraft att förändra 51 Forskningsbaserad exemplaritet Diskussion 59 Metoddiskussion 60 I begynnelsen var ordet? 63 Reducerat och vidgat undervisningsbegrepp 65 Tänkbara didaktiska implikationer 67 Det opraktiska är det enda praktiska i längden 69 Litteratur 70 Bilaga 1 4 4

5 1. Inledning och bakgrund, syfte, frågeställningar och disposition Inledning och bakgrund Denna uppsats handlar om lärare som jag som fortbildningsledare mött genom en speciell kurs, som jag presenterar nedan, och dessa lärares tankar om sitt eget och sina elevers lärande. Några exempel ur min egen erfarenhet som lärande lärare känns särskilt relevanta att lyfta fram. I början av 80-talet gick jag en fortbildningskurs för svensklärare på högstadiet och gymnasiet. Det var en 5-poängskurs som löpte över två terminer, Svenska i teori och praktik, och som leddes av representanter för Pedagogiska gruppen i Lund. Kursen kan ses som ett tidigt exempel på ett nytänkande om lärares lärande, eftersom den samtidigt var ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt inriktad. Genom att vi själva förväntades iscensätta något av det vi mötte i litteraturen och föreläsningarna i vår egen undervisning och dokumentera det, tvingades vi till en reflekterande hållning, som för min egen del förstärkte och bekräftade en utveckling som redan var påbörjad men som mycket väl hade kunnat avstanna utan denna kurs. Jag kunde jämföra denna fortbildning med erfarenheter av enstaka studiedagar. Utan uppföljning som ger utrymme för bearbetning är studiedagens effekt mycket osäker, även om den har underhållningsvärde (Linnell 1994:117). Många gånger var underhållningsvärdet högt eller känslan av en vitamininjektion påtaglig och det bör kanske inte underskattas eller avfärdas men oftare kändes studiedagarna mera välmenta än relevanta och som isolerade avbrott i den löpande verksamheten (Madsén 1994:24). Med andra ord kunde jag tydligt erfara skillnaden mellan one-shot workshops aimed at teacher mastery of prescribed skills and knowledge (Clarke & Hollingsworth 2002:948, min kursivering) och den lärprocess som denna kurs erbjöd. Några få av mina kollegor inom svenska och språk var intresserade av det jag hade mött i kursen men det var också dem jag sedan länge samarbetat med i gemensamma försök att förändra och utveckla framför allt svenskämnet mot ett erfarenhetspedagogiskt och demokratiskt sådant (Malmgren 1996). I övrigt visades inget intresse, ej heller från skolledningens sida. Några år senare när jag hade börjat arbeta som gymnasielärare gick jag en kurs i processorienterat skrivande. Det faktum att den skola jag nu arbetade på var ny och att ingenting hade hunnit sätta sig i väggarna kan troligen förklara det stora intresse som mina svensk- och språklärarkollegor visade för denna kurserfarenhet. Med rektors stöd fick jag 5

6 chansen att skräddarsy en kurs utifrån efterfrågad kunskap och positiva förväntningar. Denna uppföljning var dock inte planerad på förhand. I båda fallen var det som Madsén beskriver det: Lärarna kommer till kurser utan att ha ett problem eller ett uppdrag från skolan med sig; Bearbetningen på och återföringen till den egna skolan saknas eller är slumpmässig (1994:25, med referens till Emsheimer i a.a.:191). Efter många års lärarerfarenhet, framför allt som svensk- och engelsklärare på högstadiet och gymnasiet, vikarierade jag några år i mitten av 90-talet som adjunkt i svenska i lärarutbildningen. Sedan 1998 arbetar jag på samma lärosäte som fortbildningsledare och har erfarenheter av uppdragsutbildning, såväl i form av poängkurser och kompetensutvecklingsprogram över tid som enstaka insatser i form av föreläsningar. Innehållet snurrar runt navet språk- och lärandeutveckling och målgruppen är bred, från dagbarnvårdare till gymnasielärare. Oftast arbetar jag i så kallade F 9-grupper. En av poängkurserna, Skriv- och läsutveckling i ett helhetsperspektiv (år 1 16) Möjligheter och hinder för barns och ungdomars språkutveckling och lärande (1 20) 10 p, skiljer sig från andra uppdrag jag haft under åren. Mitt arbete genererar många frågor om hur lärare ser på sig själva, sitt eget lärande, sitt uppdrag och de sammanhang de befinner sig i. I synnerhet har ovannämnda kurs gjort det. Den har rent kvantitativt upptagit mycket av min tid, under läsåret så mycket som 40 %. Det har haft den kvalitativa konsekvensen att jag under lång sammanhängande tid lärt känna kursdeltagare på ett sätt som inget annat uppdrag gett möjlighet till. När jag tittar på deltagarlistorna från fem kursomgångar träder det fram en människa bakom varje namn. Det kändes naturligt att fortsätta samtalet med dessa kursdeltagare utifrån mina frågor, så att flerstämmigheten i kursen återspeglas. Min ambition som fortbildningsledare är just att försöka organisera ett flerstämmigt läranderum eller en flerstämmig läranderymd (Dysthe 1996; Liberg 2003a; Liberg 2003c). Det numera välkända och av Dysthe myntade uttrycket det flerstämmiga klassrummet, har sina rötter i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. När Dysthe (2003b) skriver att sociokulturell teori för henne blev ett sätt att klä i ord de insikter hon hade genom praktiken, känner jag igen mig. Två citat summerar kärnan i den undervisningsverksamhet som blir konsekvensen: kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext (a.a.:41) och Det är genom att lyssna, läsa, skriva och tala som det mesta lärande sker (Dysthe 2003a:10). Det är också inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv på lärande som jag gjort min undersökning och skrivit föreliggande uppsats. Kress (1989:2 i Liberg 1996:138) deklarerar sin preferens vad gäller redovisning, en 6

7 preferens som jag delar, på följande sätt: I prefer an account which places the social at the centre and attempts to account for the individual within that context. Kurspresentation I pedagogisk verksamhet är det alltid: någon (vem?) som någon gång (när?) någonstans (var?) av någon anledning (varför?) och på något sätt undervisar (hur?) någon (vem?) i något (vad?) mot något mål (vilket?) som överenskommits (av vem?) för att denne (den lärande, studerande, eleven) genom någon typ av verksamhet (vilken?) skulle nå någon form av kompetens (vilken?) för att bättre kunna förverkliga sina intressen nu och i framtiden. (Uljens 1997:168, inspirerad av Heiman 1962). Ovanstående citat sammanfattar komplexiteten i all pedagogisk verksamhet och ringar in de didaktiska frågorna som söker sitt svar i planering och genomförande av all undervisning. Den ovannämnda kursen blev resultatet av en beställning från en kommun. Uppdraget var från början formulerat med en slagsida mot specialpedagogik. Det gamla fältropet Alla lärare är svensklärare hade ersatts med Alla lärare är speciallärare och därför ville kommunens fortbildningsansvarige erbjuda fortbildning. I täta förhandlingar med denne och i samråd med kollegor växte kursen fram under våren Jag drev tanken att fokusera skriv- och läsutveckling, i den ordningen, eftersom barn så påfallande ofta tar sig in i skriftspråket genom att just skriva (Söderbergh 1988; Söderbergh 1997; Hagtvet 1997). Vidare skulle möjlighetsperspektivet fokuseras. Utöver detta ville jag att det kreativa och det akademiska skulle gå hand i hand medvetet använda gruppen som resurs iscensätta en systematiskt dialogisk språk- och lärandemiljö, med ett starkt fokus på skrivande. Jag genomförde kursen första gången Fram till sommaren 2003 hade jag genomfört kursen i sammanlagt fem grupper. Ramarna för de fem kursomgångarna har inte 7

8 varit identiska. Erfarenheterna från den första kursen påverkade utformandet av den andra, som i sin tur påverkade den tredje och så vidare. Litteraturlistan reviderades kontinuerligt. Andra förändringar över tid berodde dels på nya bestämmelser om graderade betyg, som skulle gälla även uppdragsutbildningar, dels på det faktum att deltagarna i en kurs representerade F 12 och att de läsåret innan hade gått en kurs i specialpedagogik för en av mina kollegor. Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att utifrån kursdeltagarnas skriftliga och muntliga utsagor försöka teckna en bild av vad de säger, dels om lärande och undervisning, dels om förkovran och växande i yrket. Jag söker främst svar på följande frågor: Vad och hur tänker lärarna om lärande? Vad och hur tänker lärarna om sin yrkesmässiga utveckling? Vad har man med sig som format en som individ och lärare? Vad är det som får en att lära, förkovra sig och växa i yrket? Vilken betydelse har kursen haft för lärarna? Uppsatsens disposition Uppsatsen är indelad i fem huvudkapitel och fortsätter nu med ett andra som belyser några perspektiv på lärande och lärares lärande. I det tredje kapitlet redovisar jag hur jag gått tillväga för att få svar på ovanstående frågor. I kapitel fyra presenterar jag resultatet. I det sista kapitlet för jag dels en metoddiskussion, dels en diskussion kring de bilder jag tycker mig se och därmed de svar jag menar att jag fått på mina frågor och diskuterar slutligen tänkbara didaktiska implikationer. 8

9 2. Några perspektiv på lärande och lärares lärande Med detta kapitel avser jag att ge en kartbild av den litteraturorientering jag gjort, angående dels olika perspektiv på lärande, dels lärares lärande, i the landscape of professional development (Munby, Russel & Martin 2001). Jag har både strövat fritt och orienterat mig målmedvetet inom dessa forskningsfält. Det förstnämnda är inte så slumpartat som det låter. Liedman (2001:232f) menar att det som kallas serendipity, det vill säga fynd som förefaller landa i ens händer av en lycklig slump, i själva verket föregås och underbyggs av den förförståelse man har utifrån ens erfarenheter, såväl lästa som levda. Det finns ingen principiell skillnad mellan de stora genombrott som sker i vetenskap och konst och de små genombrott som var och en av oss gör när vi inser och förstår något som visserligen många andra insett och förstått men som är nytt just för oss (a.a.:258). Man kan säga att konturerna av denna kartbild fanns med från början och styrde mitt arbete. Jag har redan deklarerat en referensram: det sociokulturella perspektivet på lärande. Det behöver dock, som allt annat, problematiseras. Med de närmast följande avsnitten om lärande, uttryckt i olika metaforer, vill jag visa att jag snarare rör mig inom en vidare ram än så, det vill säga inom en öppen arena för en ständigt pågående och nödvändig lärandediskussion. Säljö (2004) beskriver de praktiskt/pedagogiska konsekvenserna av Piagets teori om utveckling/lärande på följande sätt och formulerar därmed en viktig tankeställare: en vetenskaplig och analytisk teori om utveckling/lärande gjordes av entusiastiska anhängare och läroboksförfattare om till en normativ pedagogik om hur lärande borde gå till (a.a.:81, min kursivering). I avsnitten om lärares lärande är utgångspunkten bilden av läraren som den som lär, bokstavligt talat, individuellt och kollektivt, informellt och formellt. Två lärandemetaforer We live by the metaphors we use, skriver Sfard (1998:5). Den metafor vi alla har i ryggmärgen, eftersom den funnits sedan tidernas begynnelse, kallar hon the acquisition metaphor (tillägnande, i Malmbergs översättning, 2003). Det är en tankefigur som kan leda till idén om kunskap i en container (Bereiter 2002). Denna metafor utmanas av tankefiguren the participation metaphor (deltagande, i Malmbergs översättning 2003). Sfard ger med 9

10 nedanstående figur, som hon kallar The Metaphorical Mappings en översiktlig bild av the competing trends in our present conceptualizations of learning (a.a.:7). Acquisition metaphor Participation metaphor Individual enrichment Goal of learning Community building Acquisition of something Learning Becoming a participant Recipient (consumer), (re-)constructor Student Peripheral participant, apprentice Provider, facilitator, mediator Teacher Expert participant, preserver of practise/discourse Having, possessing Knowing Belonging, participating Figur 1. The Metaphorical Mappings (Sfard 1998). Skillnaden mellan de två metaforerna är av ontologisk natur, menar Sfard, eftersom de ger så olika svar på frågan om vad lärande är. Hon tillskriver deltagandemetaforen a potential to lead to a new, more democratic practice of learning and teaching (a.a.:9, min kursivering), men tvivlar på att det är möjligt att rensa diskursen om lärandet från begrepp inom tillägnandemetaforen och finner det inte heller önskvärt. Sfard varnar istället för faran att ensidigt välja en metafor som utgångspunkt för undervisningspraktik. Metaforerna som sådana kan inte hållas ansvariga för otillfredsställande praktik, däremot tolkningarna av dem, och här talar Sfard samman med Säljö (2004, se ovan): didactic single-mindedness can be trusted to make even the best of educational ideas fail (a.a.:9f). Sfard vill istället se båda metaforerna som olika verktyg med vilkas hjälp vi kan betrakta lärandeprocesser från olika perspektiv (Malmberg 2003:101). Med referens till Greeno (1997) använder Malmberg (2003:111f) Rodins skulptur Tänkaren som sinnebild för tillägnandemetaforen, en solitär försjunken i tankar, och kontrar med Rafaels målning Skolan i Aten som gestaltar aktörer, inbegripna i dialog, i ett samtänkande, som sinnebild för deltagandemetaforen. Mot en tredje dimension Bereiter talar i Education and Mind in the Knowledge Age (2002) om den ovannämnda containermetaforen. Den förvandling, transformation, som varit syftet med det 20:e århundradets reformer inom utbildningen, låter fortfarande vänta på sig, menar Bereiter, på grund av detta alltför starkt internaliserade sätt att tänka om lärande. 10

11 Bereiter är liksom Sfard och Säljö kritisk mot ideologiska fastlåsningar i olika utgångspunkter för undervisningsverksamhet. Det finns ingen best practise, säger Bereiter. Begreppet utgör i sig ett hinder för förbättring och/eller förändring. Han granskar till exempel följande aforism av Erik Hoffer (1973, aphorism 32, i 2002:228): In a time of drastic change, it is the learners who inherit the future. The learned usually find themselves equipped to live in a world that no longer exists och problematiserar denna, enligt honom, eleganta men falska dikotomi. Det vi vet både främjar och hindrar det som ytterst måste vara lärandets inneboende mening, nämligen förståelse: understanding one thing increases your capacity to understand other things (a.a.:446, författarens kursivering) och i förlängningen: Understanding is to be judged according to its ability to produce further understanding (a.a.: 444, författarens kursivering). Med stöd av Popper och Wittgenstein hävdar Bereiter att förståelse kan kopplas till känslolivet han kopplar det till självförtroende: I would say it is a feeling of confidence. It is confidence that we know how to proceed, how to deal as appropriate with the object of understanding (a.a:113). Det handlar med andra ord inte bara om epistemologi, det vill säga vad det är att lära, utan också om ontologi, det vill säga vad det innebär att vara eller vad det innebär att bli. I ett paper framlagt 2004 reder Dysthe ut olika antaganden om lärande och dess konsekvenser vad gäller bedömning. Med referens till Packer och Goicochea (2000) lyfter hon fram det ontologiska perspektivet: Theories of learning do not only deal with epistemology, but include ontology, i.e. what it means for somebody to be. Learning involves not only becoming a member of a community, not only constructing knowledge at various levels of expertise as a participant,. Learning entails both personal and social transformation (Packer & Goicoechea 2000, p.228). There is greater awareness today of how historical and cultural factors constitute or form identities, images of possible selves, and how important this is in learning. (Dysthe 2004:9). Transformation i ett individperspektiv å ena sidan och transformation i ett kollektivt/samhälleligt perspektiv å andra sidan Bereiter (2002:434f) sammanfattar i 10 punkter det som främst utgör hinder för den förvandling han efterlyser. Jag återger ett par av dem, i min översättning: Kunskap uppfattas snävt som innehållet i en mental datafil. Detta leder å ena sidan till att förminska kunskap till ett undervisningsobjekt och å andra sidan till planlösa ansträngningar att kategorisera den och testa den. Det finns inget tänkande runt kvantitet, däremot en outtalad tro att om något är gott, är mer bättre, något som gäller såväl undervisningsinnehåll som arbetssätt. Kvantitet är ett begrepp som endera avvisas föraktfullt eller ersätts med långa listor på sådant som skall läras eller testas. 11

12 Reducerade praktiker känns inte igen för vad de är och upphöjs ibland till pedagogiska principer: Reducerade aktiviteter blir projektbaserat lärande, reducerat egenuttryck blir elevcentrerad undervisning och reducerat ämne blir kärnämne eller baskurs. Tillägnandemetaforen som Sfard (1998) beskriver den, kan tydligt ses i dessa punkter som ett hinder. Men Bereiter (2002) problematiserar även deltagandemetaforen, som kan sägas sortera under ett sociokulturellt perspektiv på lärande, på följande sätt: Sociocultural researchers are learning a great deal about how knowledge is constituted and communicated in working groups, but when it passes through the inner circle it comes back out as learning by doing, apprenticeship, and informal talk in other words, what everyone already knows ( a.a.: 437). Det är dock inte så att Bereiter avvisar learning by doing : We do learn by doing. The trouble with folk theory of mind is that it does not allow educators to recognize that working with ideas is also learning by doing (a.a.:302, min kursivering). Problemet är alltså, vilket också Sfard påpekar, att kunskap inte objektifieras, något som Bereiter hävdar är nödvändigt. Han nöjer sig alltså inte med Sfards både-och utan rör sig mot en tredje dimension, en där man arbetar med teorier och begrepp som artefakter, en dimension som Bereiter sammanfattar med begreppet knowledge creation (a.a.:462). Tre lärandemetaforer I ett paper presenterat 2003 diskuterar Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen Sfards tillägnande- och deltagandemetaforer (1998) och lanserar, med referens till Bereiter (2002), en tredje metafor: knowledge-creation metaphor of learning (2003:1). Lärande ses som ett undersökande genom innovativa processer, i vilka new ideas, tools and practices are created collaboratively, and the initial knowledge is either substantially enriched, or significantly transformed during the process (a.a.:2). Om individen är i fokus i tillägnandemetaforen och gruppen i deltagandemetaforen, gäller här varken det ena eller det andra. I stället är uppmärksamheten riktad mot those mediating artefacts, objects, and practices that are collaboratively developed during the process of learning (a.a.:2f). Författarna hävdar till exempel att om deltagandemetaforen och kunskapandemetaforen ( knowledge-creation metaphor of learning ) tas på allvar i skolorna, kan skolorna närma sig the expert cultures (a.a.:3). 12

13 Med några nyckelord sammanfattas de två första metaforerna. I tillägnandemetaforen betonas knowing that, i deltagandemetaforen betonas doing things framför having knowledge. Detta kan jämföras med Libergs (1999) resonemang om lärarkunskap, som begränsas till att kunna säga, det vill säga ha en etiketteringsförståelse, och till att kunna göra, det vill säga reproducerad ytförståelse. Det första innebär en risk för att man som lärare bidrar till ett statiskt utbildningssamhälle, det andra innebär en risk för att lärarna reducerar sig till tekniska verkställare. Den tredje metaforen, kunskapandemetaforen, däremot, innebär enligt Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen (2003) samarbetslärande, i syfte att develop some joint objects of activity, and also to develop knowledge and tools for subsequent use (for the learner him- or herself, or for others); i.e. to develop mediating artefacts (a.a.:4). Viktiga inslag är problems, questions, disturbances, contradictions, and intellectual puzzles (ibid). När Liberg (1999) går vidare i sin diskussion om lärarkunskap närmar hon sig kunskapandemetaforen, i det att hon talar om meningsskapande, just utifrån motsägelser eller skillnader. Hon menar också, liksom Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen, att det finns ett samband mellan förnyelse och förståelse, som skiljer sig från etikettförståelse och reproducerad ytförståelse: En förutsättning för ett sådant meningsskapande är att det finns en skillnad med avseende på fakta, föreställningar/teorier, modeller etc) och förhållningssätt (attityder, åsikter etc) i det som diskuteras/---/det gäller att få spänning och laddning i det som diskuteras, att få en meningsrörelse (Liberg 1999:67), min kursivering). I Utvärderingen av lärarutbildningen i Malmö några synpunkter refererar Thavenius (2004:30) till en artikel av Baumont om utbildning. Tre typer av lärande lyfts fram. Det första är det primära lärandet, som är ett synligt lärande, ofta ett föreskrivet och som kan kontrolleras. Det andra är det sekundära lärandet som är ett mera dolt lärande och som kan sammanfattas med uttrycket lära att lära. Dessa kompletterar varandra och är båda sedan upplysningstiden förknippade med den moderna utbildningen (a.a.:31). Men vi lever i postmoderniteten och Baumont tror att i en tid som präglas av förändring och uppbrott ter sig en tredje typ av lärande alltmer nödvändigt: det tertiära lärandet, det vill säga att lära sig att förhålla sig till ett samhälle och en kultur som på avgörande punkter skiljer sig från modernitetens relativa stabilitet (a.a.:32). Eller med Baumonts ord: att man odlar förmågan att leva dagligen och i fred med ovissheten och ambivalensen, med en mängd olika ståndpunkter och frånvaron av osvikliga och tillförlitliga auktoriteter (a.a.:33). 13

14 Thavenius mer eller mindre uttalade fråga till lärarutbildningen, utifrån det perspektiv Baumont inspirerar honom att inta, är om den inte enbart bedrivs inom ramen för principerna för det primära och det sekundära lärandet. Det är också en fråga man kan ställa till den fortbildning som lärare deltar i. De flerstämmiga läranderummen en demokratisk rättighet Moll (2001) lyfter fram, med stöd av andra forskare, hur Vygotskij ser på undervisningsprocessen. Den måste vara aktiv på tre nivåer: eleven/studenten är aktiv, läraren likaså och det rum som skapas mellan dessa aktörer är också ett aktivt rum för det för kunskapsutveckling så viktiga samspelet. Man kan tala om ett mellanrum. Det gör Tornberg (2000) i sin avhandling med titeln Språkundervisning i mellanrummet. Mellanrummet är ett rum med djupt demokratisk innebörd: det delas av alla och ägs av ingen. Sanningen är inte född och den finns inte heller i huvudet på en enskild person, den skapas mellan människor som kollektivt söker sanningen, i den dialogiska samspelsprocess som de går in i (Bakhtin 1984:110, i Dysthe 1996:69). Vygotskij och Bakhtin ger Tornberg och Dysthe en teoretisk grund för den lärandepotential som ligger i mellanrummet. Dysthe kontrasterar det monologiska klassrummet med det dialogiska, det hon kallar det flerstämmiga klassrummet, bland annat med hjälp av Nystrands uppdelning (1986:10, i 1996:50) av undervisningspraktik som presenterande eller interaktionistisk. Det är inte heller ur Dysthes perspektiv en fråga om ett antingen-eller (jämför Sfard 1998; Bereiter 2002). Ett starkt perspektiv på det dialogiska klassrummet är att det är en modell för hur människor fungerar i ett demokratiskt samhälle (Dysthe 1996:249). I samma anda laborerar Hartsmar (2003) med tre grekiska begrepp som hon lånar av Touraine (2002) för att komma till rätta med det diffusa begreppet reflektion, som studenter, här blivande lärare, förväntas fördjupa innan de vet vad reflektion innebär. De befinner sig i oikos, det välkända, och konfronteras med ecclesion the distant sphere (2003:213). Hartsmar vill se utbildning som agora, varken privat eller offentlig men som lånar av båda sfärerna, en demokratisk mötesplats där översättning mellan oikos och ecclesion kan äga rum. Hartsmar hävdar att man kan se denna översättning som en hermenutisk cirkel. Om översättningen upphör, upphör också demokratin. Man kan jämföra med Dysthes resonemang om rätten att få förhålla sig till det auktoritativa ordet, ett begrepp hon lånar av Bakhtin. Bara om det gives utrymme för reflektion och diskussion kan översättning till det inre 14

15 övertygande ordet ske. Annars är det bara fråga om villkorslös anslutning (Bakhtin 1981:343, i Dysthe 1996:70). Flerstämmighet och det vidgade språk- och textbegreppet Liberg (2003) går tillbaka till Skolverkets granskningsrapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen från 1998 och definierar sin artikel som en replik till denna rapport i det pågående samtalet om skolans samhällsuppdrag vad gäller barns och ungdomars språk- och lärandeutveckling. Liberg deltog själv i granskningsarbetet för att undersöka i vilken mån språkande och lärande ges uttryck i det dagliga arbetet tvärs över ämnesgränserna med särskilt fokus på läsandet och skrivandet, utifrån ett grundantagande, formulerat av Kent Larsson (1995:105), ett citat som också finns med i rapporten: Det är i språkandet kunskapen blir till. Resultatet redovisas med en tankefigur, bestående av tre miljöer: A-, B- och C-miljöer, där A-miljön kan karakteriseras som ett flerstämmigt läranderum. I backspegeln ser emellertid Liberg, att det förutom samtalet, inte ges utrymme för den form av utvidgad dialog i rapporten, som stämmer med Dysons karakteristik (1997) av ett läranderum, där man hör stämmor från upplevelser av och i musik, bilder, filmer, dramatiseringar, skönlitteratur och samtal (Liberg 2003:17). Risken att tankefiguren låses vid verbalspråklighet, med referens till Street (1995), finns därför att låsningen dessvärre finns inskriven i rapporten. I gällande läroplaner däremot legitimeras olika uttrycksformer som bärande inslag och likställda med verbalspråklighet: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (Lpfö98:10). Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få utveckla olika uttrycksformer/---/drama, rytmik, dans, musicerande och skapande, i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utvecklings- och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter (Lpo94:8). Låsningen vid verbalspråkligheten och frikoppling från den demokratiska innebörden kan leda till att tankefigurerna töms på innehåll, varnar Liberg, och frågar: Hur kan tankefigurerna fungera som ett intellektuellt verktyg i den didaktiska reflektionen? I vilken mån får barnen utnyttja sin kapacitet i att vara multimodala i sitt lärande? Meningsskapandet sker inom ramar eller medier, menar Liberg: som samvaro, litteratur (skön- och faktalitteratur), bild, musik, dans, teater/drama och rörelse (a.a.:22, min kursivering). Utveckling i ett sociokulturellt 15

16 perspektiv är att delta och att vara medskapare i en kultur. I detta både formar och formas man och rustas för att hantera och orientera sig i den starkt föränderliga världen (a.a.:25). Liberg refererar till Street (2001), som argumenterar mot det som bland annat Malmgren (1996) kallar för isolerad färdighetsträning. Liberg (2003) sammanfattar: Att bara få lära sig ett antal isolerade kognitiva eller tekniska färdigheter oberoende av sammanhang och sociokulturell inramning leder, enligt Street,/---/till att man har svårt att orientera sig i och delta i olika förändringsprocesser (a.a.:25). Om man för över isolerade kognitiva eller tekniska färdigheter till motsvarande i lärares lärande, kanske till inslag i fortbildning som populärt kallas tips, eller en allmän orientering mot metoder utan förankring i diskussioner av teoretiska perspektiv, kan man anta att det utgör hinder för lärare att gå in i nödvändiga förändringsprocesser. Lärares lärande En lärare kan ses som ett slags prototyp för the lifelong learner. Grossman, Wineburg & Woolworth (2000:14) skriver: The vision of the teacher as exemplar of the lifelong learner is central in classical formulations of teaching, a fact that is preserved in languages as diverse as Chinese, Hebrew, and Norwegian, in which the word for teacher is the interactive, or intensive form for learner. Men inom ramen för den dominerande tillägnande-metaforen (Sfard 1998) betecknar ordet lärare den som lär ut. I strikt språklig bemärkelse borde ordet reserveras som benämning för alla som lär och i ett sociokulturellt perspektiv är alla lärare alltid människor kan inte undvika att lära ( Säljö 2000:28). Med lärares lärande åsyftas här såväl informellt som formellt lärande, såväl individuellt som kollektivt. Det informella lärandet uppmärksammas av Bredeson (2003:37): Is it possible that reading a book, listening to a lecture, observing a colleague teach, conducting an action research project, and reflective journalling are all professional activities? If the activity presents a learning opportunity that engages educators creative and reflective capacities in ways that strengthen their professional activities, the answer is an unequivocal, Yes! Det formella lärandet kallas fortbildning eller kompetensutveckling. Fortbildning brukar uppfattas som en individuell fördjupning av ämneskunskaper, medan kompetensutveckling kopplar didaktik och samarbetslärande till ämneskunskaper och/eller övergripande skolfrågor, 16

17 till exempel värdegrundsfrågor. Keller (2003:24) lånar en definition av professional development av Speck & Knipe (2001:4): professional development is a lifelong collaborative learning process that nourishes the growth of educators both as individuals and as team members to improve their skills and abilities. Definitionen kan sägas motsvara samtliga tre lärandemetaforer, även den individualistiskt inriktade tillägnandemetaforen. Med andra ord passar varken fortbildning eller kompetensutveckling. Jag kommer därför att fortsätta att tala om lärares lärande men ändå använda begreppet fortbildning, av det skälet att ordet bildning finns med. För mig ligger det ordet nära begreppet förkovran, ett ord som jag gärna vill lyfta fram. Jag ansluter mig också gärna till Alexandersson (1994:165) som knyter ordet bildning i begreppet till reflektion. I det följande tecknar jag en bild av hur olika forskare uttrycker sin syn på lärares lärande, hurdant det ser ut och varför och hur det skulle kunna se ut; om kartorna och terrängen inom detta fält. Den tekniska/pedagogiska rationaliteten Schön (1983) hävdar att det han kallar technical rationality gäller för alla yrken. Den vilar på ett kunnande som är specialiserat, tydligt avgränsat, vetenskapligt och standardiserat, med rötter i den positivistiska traditionen. Men detta kunnande förslår inte långt i den vardagsverklighet Schön benämner the swampy lowland : In the varied topography of professional practice, there is a high, hard ground where practitioners can make effective use of research-based theory and technique, and there is a swampy lowland where situations are confusing messes incapable of technical solution. The difficulty is that the problems of high ground, however great their technical interest, are often relatively unimportant to clients or to a larger society, while in the swamp are the problems of greatest human concern. Shall the practitioner stay on the high, hard ground where he can practice rigorously, as he understands rigor, but where he is constrained to deal with problems of relatively little social importance? Or shall he descend to swamp where he can engage the most important and challenging problems if he is willing to forsake technical rigor? (a.a.:42) Thavenius (1999) kan ha haft Schön i tankarna när han skriver: Vi lever och verkar på gott och ont i en förnuftskultur inte minst inom skolan. (a.a.:84). Han vill förvisso stanna kvar i förnuftet, men det innebär att det måste diskuteras och kritiseras. Inom skolans område finns en form av förnuft som han karakteriserar som en teknisk rationalitet och som han kallar den pedagogiska rationaliteten. Mot den ställer han en funktionell och praktisk rationalitet (ibid). 17

18 Thavenius ger ett konkret exempel på ett utslag av den pedagogiska rationaliteten, eller som Bereiter skulle ha uttryckt det, reducerad praktik (2002, se s. 11 i detta arbete), nämligen textskrivande i skolan som kan utvecklas i en ond cirkel, om det innebär att träna en lång rad delmoment som har med språket som system att göra. En skrivuppgift följs av en annan där målet primärt är att bevisa att man behärskar de olika momenten. När läraren då märker att eleverna fortsätter att göra fel och att innehållet är torftigt, drar de slutsatsen att mera träning är nödvändig. Alternativet är att behandla skrivandet som en hel praktik, skriver Thavenius (1999:192), ett tema han tar upp i det som följer: Skolans undervisning är alltför lite formad av teoretiskt tänkande och ett brett kunskapsbegrepp och alltför mycket av snäv rationalitet och abstrakt kunskap. Arbete i olika typer av hela praktiker gör det möjligt att lämna den pedagogiska rationalitetens abstrakta och tekniska kunskapssyn för att i stället närma undervisningen till en rikare och mer levande förnuftskultur. (a.a.:199) Från teknisk till reflexiv rationalitet? Rubriken ovan är lånad från en rapport av Mouwitz (2001), där författaren pekar på den synvända på fortbildning som tycks föreligga från den hårt kritiserade top-down - föreställningen om en teknisk rationalitet till en reflexiv rationalitet där lärarens egen reflektion och kunskapsutveckling sätts i centrum (a.a.:17). Det hörs ett eko från andra kapitlet i Schön (1983) From Technical Rationality to Reflection-in-Action. Frågan är därav frågetecknet ovan vilket genomslag denna synvända fått. Keller (2003) diskuterar lärares fortbildning utifrån ett kritiskt perspektiv och ett systemperspektiv. I det förstnämnda perspektivet gör han en litteraturgenomgång utifrån hur fortbildning faktiskt ser ut och hur den borde se ut. En del forskning (Watters 2002) hävdar att den gamla modellen av sit n git ersatts av programs that focus on long-term goals and continuous improvement, medan forskare som Birman, Desimone, Porter och Garet (2000) tvärtom hävdar att den traditionella fortbildningen fortfarande dominerar. Keller (2003) ser ett gap mellan fortbildning och praktiken och är kritisk mot storskaliga ansträngningar som inte bär den frukt man hoppas på. Denna bild är naturligtvis giltig i första hand för den amerikanska utbildningskulturen. Hur översättningsbar är den till den svenska? Storskaliga ansträngningar är ämnet i rapporten Att utveckla lärarrollen (2003), där en undersökning av resultatet av skolors utvecklingsarbete redovisas. Ändå är utgångspunkten i 18

19 dessa ansträngningar lärarnas vardag och att lärarna ska äga projektet. Fyra metaforer används (a.a.:40f) för att tydliggöra utfallet: Runnit ut i sanden inga spår av projektplanernas intentioner Lök utfört det som stod i projektplanerna men inga spår i det fortsatta arbetet Rötter den bredaste kategorin: allt från arbetslag som genomfört en viss utbildning och praktiserar den, till skolor, där en spirande samsyn är resultatet av att använda nya arbetssätt God jord dokumentation och utvärdering naturliga inslag. Vissa skolor befann sig redan i en process från början, i andra tycks det varit projektpengarna som gav spirande projekt ordentlig styrfart. Liberg (2003b) skriver: Vad som blivit mer tydligt under det senaste årtiondet är att skolutvecklingsarbete måste ta sin början i den konkreta pedagogiska vardagen, i de enskilda kollegierna och klassrummen (a.a.:26). Med referens till Harris & Hopkins fortsätter hon: Policy-drivna initiativ som centrala styrdokument, fortbildning en masse och extern inspektion har mycket liten inverkan på förändring och förbättring av läromiljön (ibid, min kursivering). Keller (2003) refererar till Palinscar som reder ut skillnaden i synen på lärare, som tekniker eller som intellektuella. Det får konsekvenser för utformandet av fortbildning. Utifrån en teknisk syn betraktas fortbildning som ett instrument för förmedling av färdigheter, snarare än ett utforskande i samarbete med kollegor, något som däremot är uttryck för tanken att undervisning är en intellektuell verksamhet. Nya strategier innebär inte ett lärande som går på djupet. Det sistnämnda är en förutsättning för förändring, transformation, individuellt och kollektivt (Packer & Goicoechea 2000; Bereiter 2002; Liberg 1999, Liberg 2003b). I sammanfattningen av resultatet av traditionell respektive progressiv fortbildning hävdar Keller (2003) att den traditionella i samklang med ett tekniskt synsätt hjälper lärare att forma nya praktiker, medan den progressiva i samklang med ett intellektuellt synsätt hjälper lärare att omforma praktiker. En sådan intellektuell syn på undervisning och på läraren kräver till exempel en tillit till lärares professionalitet. I det rådande systemet ges inte utrymme för det, menar Keller (2003). Zeichner (1996:45) tar upp begreppet läraren som reflekterande praktiker och läser in respekt för den rika expertkunskap som goda lärare besitter, den som Schön (1983) kallar kunskap-ihandling (knowledge in action). Han granskar olika uppfattningar i 19

20 lärarutbildningslitteraturen om det följdriktiga begreppet reflekterad praktik eller reflekterad undervisning. Den kan ses som avgränsad rationell, logisk process och reflektion som en process genomsyrad av etiska kvaliteter (a.a.:47). Zeichner refererar till forskare som Greene och Nodwell vilka utmanat rationaliteten i lärarutbildningslitteraturen och gått längre än Schön i dennes kritik av den tekniska rationaliteten. Det som enligt Greene och Nodwell saknas är känslolivets betydelse för undervisningen (ibid). Vidare talar Zeichner om tre reflektionsnivåer, en teknisk, en praktisk och en kritisk. Han tar emellertid avstånd från detta nivåtänkande och vill snarare se de tre nivåerna som områden, alla lika viktiga. Han vänder sig med skärpa mot reflektion som självändamål, frikopplat från innehåll och sammanhang, därtill begränsat till klassrummets snäva ram. Det senare kan begränsa lärares möjligheter att gå i konfrontation med och ändra de strukturella aspekter på sitt arbete som hindrar dem från att fullgöra sitt utbildningsuppdrag (a.a.:55). En principstyrd professionalism Med just detta samhälleliga utbildningsuppdrag för ögonen placerar Goodson (1999) lärarprofessionen i mittpunkten för att förnya den demokratiska civilisationen (a.a.:8). Han talar om lärarnas möjligheter att utveckla det han kallar en principstyrd professionalism, men skiljer mellan professionalisering som standardisering och professionalism som styrt av professionella normer. Vidare klargör han skillnaden mellan tre olika professionella stadier. Det akademiska stadiet ser professionalisering som en byggnad på vetenskapligt säker grund (a.a.:9). Praktikprofessionalismen fokuserar lärares praktiska kunskaper och deras bedömningar av sitt arbete, det vill säga en reflekterande praktik. Om denna skriver Goodson (a.a.:10): när den är som mest kritisk kopplar den också lärares praktiska reflektion till bredare sociala målsättningar som gäller rättvisa och emancipation och då blir den praktiska reflektionen inte bara social och kritisk utan också personlig och lokal. Men det finns en baksida. Alla lärares praktiska kunskaper stämmer inte överens med kärnan i det demokratiska samhällsuppdraget. Dessutom finns det, som anförts, en risk för att praktiken upphöjs eller förordas för sin egen skull det kan, enligt Goodson, leda till trångsynthet. Man måste förbi det han kallar för avprofessionaliserande praktik och sträva mot det tredje professionella stadiet, det principstyrda. Vad det innebär har han tillsammans med Hargreaves (1996) definierat med hjälp av sju principer för professionellt lärararbete, exempelvis: 20

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer