Det opraktiska är det enda praktiska i längden *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det opraktiska är det enda praktiska i längden *"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Uppsats 20 poäng Det opraktiska är det enda praktiska i längden * Om lärande lärare The impractical is the only practical in the long run * On teachers as learners Maria Gunnarsson Contassot * Gunnar Ekelöf Magisterutbildning i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktisk pedagogik, 40 poäng Höstterminen 2005 Handledare: Sven Persson Examinator: Boel Westerberg

2 Sammanfattning Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder. De ser också att de själva kan välja att vara förändringsagenter eller bromsklossar och hittar ofta förklaringar till det förra i en över tid förvärvad erfarenhet och därmed säkerhet och till det senare i sina tidiga skolerfarenheter och i sin utbildning. De betonar det individuella ansvaret för att förkovra sig men förkastar storskaliga satsningar och efterlyser i stället tid och möjligheter till pedagogiska samtal och fortbildning som går över tid. I den ovannämnda genomgångna kursen är det framför allt skrivandet kopplat till samtal och litteraturstudier, som satt djupa spår. Nyckelord: lärande, pedagogiskt credo, lärares lärande, fortbildning/kompetensutveckling, skrivande 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Inledning och bakgrund, syfte, frågeställningar och disposition 5 Inledning och bakgrund 5 Kurspresentation 7 Syfte och frågeställningar 8 Uppsatsens disposition 8 2. Några perspektiv på lärande och lärares lärande 9 Två lärandemetaforer 9 Mot en tredje dimension 10 Tre lärandemetaforer 12 De flerstämmiga läranderummen en demokratisk rättighet 14 Flerstämmighet och det utvidgade språk- och textbegreppet 15 Lärares lärande 16 Den tekniska/pedagogiska rationaliteten 17 Från teknisk till reflexiv rationalitet? 18 En principstyrd professionalism 20 Avslutande kommentar Metod och tillvägagångssätt 22 Metod 22 Tillvägagångssätt Resultat 26 Lärarnas motiv att välja kursen 26 Presentation av deltagarna i samtalen 28 Samordnade samtal 34 Lärarnas pedagogiska credo 35 Lärarnas uppfattningar om lärande 38 Lärarnas röster om sin egen förkovran och utveckling som pedagoger 40 Kursens betydelse för lärarnas utveckling som pedagoger 43 3

4 Att ingå i en lärande organisation 44 Äggkartong eller rörlig mosaik 45 Att arbeta i skolan med rak rygg 47 En bro mellan action och reflection 49 Skrivandet i kursen 50 Skrivandets kraft att förändra 51 Forskningsbaserad exemplaritet Diskussion 59 Metoddiskussion 60 I begynnelsen var ordet? 63 Reducerat och vidgat undervisningsbegrepp 65 Tänkbara didaktiska implikationer 67 Det opraktiska är det enda praktiska i längden 69 Litteratur 70 Bilaga 1 4 4

5 1. Inledning och bakgrund, syfte, frågeställningar och disposition Inledning och bakgrund Denna uppsats handlar om lärare som jag som fortbildningsledare mött genom en speciell kurs, som jag presenterar nedan, och dessa lärares tankar om sitt eget och sina elevers lärande. Några exempel ur min egen erfarenhet som lärande lärare känns särskilt relevanta att lyfta fram. I början av 80-talet gick jag en fortbildningskurs för svensklärare på högstadiet och gymnasiet. Det var en 5-poängskurs som löpte över två terminer, Svenska i teori och praktik, och som leddes av representanter för Pedagogiska gruppen i Lund. Kursen kan ses som ett tidigt exempel på ett nytänkande om lärares lärande, eftersom den samtidigt var ämnesteoretiskt, didaktiskt och praktiskt inriktad. Genom att vi själva förväntades iscensätta något av det vi mötte i litteraturen och föreläsningarna i vår egen undervisning och dokumentera det, tvingades vi till en reflekterande hållning, som för min egen del förstärkte och bekräftade en utveckling som redan var påbörjad men som mycket väl hade kunnat avstanna utan denna kurs. Jag kunde jämföra denna fortbildning med erfarenheter av enstaka studiedagar. Utan uppföljning som ger utrymme för bearbetning är studiedagens effekt mycket osäker, även om den har underhållningsvärde (Linnell 1994:117). Många gånger var underhållningsvärdet högt eller känslan av en vitamininjektion påtaglig och det bör kanske inte underskattas eller avfärdas men oftare kändes studiedagarna mera välmenta än relevanta och som isolerade avbrott i den löpande verksamheten (Madsén 1994:24). Med andra ord kunde jag tydligt erfara skillnaden mellan one-shot workshops aimed at teacher mastery of prescribed skills and knowledge (Clarke & Hollingsworth 2002:948, min kursivering) och den lärprocess som denna kurs erbjöd. Några få av mina kollegor inom svenska och språk var intresserade av det jag hade mött i kursen men det var också dem jag sedan länge samarbetat med i gemensamma försök att förändra och utveckla framför allt svenskämnet mot ett erfarenhetspedagogiskt och demokratiskt sådant (Malmgren 1996). I övrigt visades inget intresse, ej heller från skolledningens sida. Några år senare när jag hade börjat arbeta som gymnasielärare gick jag en kurs i processorienterat skrivande. Det faktum att den skola jag nu arbetade på var ny och att ingenting hade hunnit sätta sig i väggarna kan troligen förklara det stora intresse som mina svensk- och språklärarkollegor visade för denna kurserfarenhet. Med rektors stöd fick jag 5

6 chansen att skräddarsy en kurs utifrån efterfrågad kunskap och positiva förväntningar. Denna uppföljning var dock inte planerad på förhand. I båda fallen var det som Madsén beskriver det: Lärarna kommer till kurser utan att ha ett problem eller ett uppdrag från skolan med sig; Bearbetningen på och återföringen till den egna skolan saknas eller är slumpmässig (1994:25, med referens till Emsheimer i a.a.:191). Efter många års lärarerfarenhet, framför allt som svensk- och engelsklärare på högstadiet och gymnasiet, vikarierade jag några år i mitten av 90-talet som adjunkt i svenska i lärarutbildningen. Sedan 1998 arbetar jag på samma lärosäte som fortbildningsledare och har erfarenheter av uppdragsutbildning, såväl i form av poängkurser och kompetensutvecklingsprogram över tid som enstaka insatser i form av föreläsningar. Innehållet snurrar runt navet språk- och lärandeutveckling och målgruppen är bred, från dagbarnvårdare till gymnasielärare. Oftast arbetar jag i så kallade F 9-grupper. En av poängkurserna, Skriv- och läsutveckling i ett helhetsperspektiv (år 1 16) Möjligheter och hinder för barns och ungdomars språkutveckling och lärande (1 20) 10 p, skiljer sig från andra uppdrag jag haft under åren. Mitt arbete genererar många frågor om hur lärare ser på sig själva, sitt eget lärande, sitt uppdrag och de sammanhang de befinner sig i. I synnerhet har ovannämnda kurs gjort det. Den har rent kvantitativt upptagit mycket av min tid, under läsåret så mycket som 40 %. Det har haft den kvalitativa konsekvensen att jag under lång sammanhängande tid lärt känna kursdeltagare på ett sätt som inget annat uppdrag gett möjlighet till. När jag tittar på deltagarlistorna från fem kursomgångar träder det fram en människa bakom varje namn. Det kändes naturligt att fortsätta samtalet med dessa kursdeltagare utifrån mina frågor, så att flerstämmigheten i kursen återspeglas. Min ambition som fortbildningsledare är just att försöka organisera ett flerstämmigt läranderum eller en flerstämmig läranderymd (Dysthe 1996; Liberg 2003a; Liberg 2003c). Det numera välkända och av Dysthe myntade uttrycket det flerstämmiga klassrummet, har sina rötter i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. När Dysthe (2003b) skriver att sociokulturell teori för henne blev ett sätt att klä i ord de insikter hon hade genom praktiken, känner jag igen mig. Två citat summerar kärnan i den undervisningsverksamhet som blir konsekvensen: kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext (a.a.:41) och Det är genom att lyssna, läsa, skriva och tala som det mesta lärande sker (Dysthe 2003a:10). Det är också inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv på lärande som jag gjort min undersökning och skrivit föreliggande uppsats. Kress (1989:2 i Liberg 1996:138) deklarerar sin preferens vad gäller redovisning, en 6

7 preferens som jag delar, på följande sätt: I prefer an account which places the social at the centre and attempts to account for the individual within that context. Kurspresentation I pedagogisk verksamhet är det alltid: någon (vem?) som någon gång (när?) någonstans (var?) av någon anledning (varför?) och på något sätt undervisar (hur?) någon (vem?) i något (vad?) mot något mål (vilket?) som överenskommits (av vem?) för att denne (den lärande, studerande, eleven) genom någon typ av verksamhet (vilken?) skulle nå någon form av kompetens (vilken?) för att bättre kunna förverkliga sina intressen nu och i framtiden. (Uljens 1997:168, inspirerad av Heiman 1962). Ovanstående citat sammanfattar komplexiteten i all pedagogisk verksamhet och ringar in de didaktiska frågorna som söker sitt svar i planering och genomförande av all undervisning. Den ovannämnda kursen blev resultatet av en beställning från en kommun. Uppdraget var från början formulerat med en slagsida mot specialpedagogik. Det gamla fältropet Alla lärare är svensklärare hade ersatts med Alla lärare är speciallärare och därför ville kommunens fortbildningsansvarige erbjuda fortbildning. I täta förhandlingar med denne och i samråd med kollegor växte kursen fram under våren Jag drev tanken att fokusera skriv- och läsutveckling, i den ordningen, eftersom barn så påfallande ofta tar sig in i skriftspråket genom att just skriva (Söderbergh 1988; Söderbergh 1997; Hagtvet 1997). Vidare skulle möjlighetsperspektivet fokuseras. Utöver detta ville jag att det kreativa och det akademiska skulle gå hand i hand medvetet använda gruppen som resurs iscensätta en systematiskt dialogisk språk- och lärandemiljö, med ett starkt fokus på skrivande. Jag genomförde kursen första gången Fram till sommaren 2003 hade jag genomfört kursen i sammanlagt fem grupper. Ramarna för de fem kursomgångarna har inte 7

8 varit identiska. Erfarenheterna från den första kursen påverkade utformandet av den andra, som i sin tur påverkade den tredje och så vidare. Litteraturlistan reviderades kontinuerligt. Andra förändringar över tid berodde dels på nya bestämmelser om graderade betyg, som skulle gälla även uppdragsutbildningar, dels på det faktum att deltagarna i en kurs representerade F 12 och att de läsåret innan hade gått en kurs i specialpedagogik för en av mina kollegor. Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att utifrån kursdeltagarnas skriftliga och muntliga utsagor försöka teckna en bild av vad de säger, dels om lärande och undervisning, dels om förkovran och växande i yrket. Jag söker främst svar på följande frågor: Vad och hur tänker lärarna om lärande? Vad och hur tänker lärarna om sin yrkesmässiga utveckling? Vad har man med sig som format en som individ och lärare? Vad är det som får en att lära, förkovra sig och växa i yrket? Vilken betydelse har kursen haft för lärarna? Uppsatsens disposition Uppsatsen är indelad i fem huvudkapitel och fortsätter nu med ett andra som belyser några perspektiv på lärande och lärares lärande. I det tredje kapitlet redovisar jag hur jag gått tillväga för att få svar på ovanstående frågor. I kapitel fyra presenterar jag resultatet. I det sista kapitlet för jag dels en metoddiskussion, dels en diskussion kring de bilder jag tycker mig se och därmed de svar jag menar att jag fått på mina frågor och diskuterar slutligen tänkbara didaktiska implikationer. 8

9 2. Några perspektiv på lärande och lärares lärande Med detta kapitel avser jag att ge en kartbild av den litteraturorientering jag gjort, angående dels olika perspektiv på lärande, dels lärares lärande, i the landscape of professional development (Munby, Russel & Martin 2001). Jag har både strövat fritt och orienterat mig målmedvetet inom dessa forskningsfält. Det förstnämnda är inte så slumpartat som det låter. Liedman (2001:232f) menar att det som kallas serendipity, det vill säga fynd som förefaller landa i ens händer av en lycklig slump, i själva verket föregås och underbyggs av den förförståelse man har utifrån ens erfarenheter, såväl lästa som levda. Det finns ingen principiell skillnad mellan de stora genombrott som sker i vetenskap och konst och de små genombrott som var och en av oss gör när vi inser och förstår något som visserligen många andra insett och förstått men som är nytt just för oss (a.a.:258). Man kan säga att konturerna av denna kartbild fanns med från början och styrde mitt arbete. Jag har redan deklarerat en referensram: det sociokulturella perspektivet på lärande. Det behöver dock, som allt annat, problematiseras. Med de närmast följande avsnitten om lärande, uttryckt i olika metaforer, vill jag visa att jag snarare rör mig inom en vidare ram än så, det vill säga inom en öppen arena för en ständigt pågående och nödvändig lärandediskussion. Säljö (2004) beskriver de praktiskt/pedagogiska konsekvenserna av Piagets teori om utveckling/lärande på följande sätt och formulerar därmed en viktig tankeställare: en vetenskaplig och analytisk teori om utveckling/lärande gjordes av entusiastiska anhängare och läroboksförfattare om till en normativ pedagogik om hur lärande borde gå till (a.a.:81, min kursivering). I avsnitten om lärares lärande är utgångspunkten bilden av läraren som den som lär, bokstavligt talat, individuellt och kollektivt, informellt och formellt. Två lärandemetaforer We live by the metaphors we use, skriver Sfard (1998:5). Den metafor vi alla har i ryggmärgen, eftersom den funnits sedan tidernas begynnelse, kallar hon the acquisition metaphor (tillägnande, i Malmbergs översättning, 2003). Det är en tankefigur som kan leda till idén om kunskap i en container (Bereiter 2002). Denna metafor utmanas av tankefiguren the participation metaphor (deltagande, i Malmbergs översättning 2003). Sfard ger med 9

10 nedanstående figur, som hon kallar The Metaphorical Mappings en översiktlig bild av the competing trends in our present conceptualizations of learning (a.a.:7). Acquisition metaphor Participation metaphor Individual enrichment Goal of learning Community building Acquisition of something Learning Becoming a participant Recipient (consumer), (re-)constructor Student Peripheral participant, apprentice Provider, facilitator, mediator Teacher Expert participant, preserver of practise/discourse Having, possessing Knowing Belonging, participating Figur 1. The Metaphorical Mappings (Sfard 1998). Skillnaden mellan de två metaforerna är av ontologisk natur, menar Sfard, eftersom de ger så olika svar på frågan om vad lärande är. Hon tillskriver deltagandemetaforen a potential to lead to a new, more democratic practice of learning and teaching (a.a.:9, min kursivering), men tvivlar på att det är möjligt att rensa diskursen om lärandet från begrepp inom tillägnandemetaforen och finner det inte heller önskvärt. Sfard varnar istället för faran att ensidigt välja en metafor som utgångspunkt för undervisningspraktik. Metaforerna som sådana kan inte hållas ansvariga för otillfredsställande praktik, däremot tolkningarna av dem, och här talar Sfard samman med Säljö (2004, se ovan): didactic single-mindedness can be trusted to make even the best of educational ideas fail (a.a.:9f). Sfard vill istället se båda metaforerna som olika verktyg med vilkas hjälp vi kan betrakta lärandeprocesser från olika perspektiv (Malmberg 2003:101). Med referens till Greeno (1997) använder Malmberg (2003:111f) Rodins skulptur Tänkaren som sinnebild för tillägnandemetaforen, en solitär försjunken i tankar, och kontrar med Rafaels målning Skolan i Aten som gestaltar aktörer, inbegripna i dialog, i ett samtänkande, som sinnebild för deltagandemetaforen. Mot en tredje dimension Bereiter talar i Education and Mind in the Knowledge Age (2002) om den ovannämnda containermetaforen. Den förvandling, transformation, som varit syftet med det 20:e århundradets reformer inom utbildningen, låter fortfarande vänta på sig, menar Bereiter, på grund av detta alltför starkt internaliserade sätt att tänka om lärande. 10

11 Bereiter är liksom Sfard och Säljö kritisk mot ideologiska fastlåsningar i olika utgångspunkter för undervisningsverksamhet. Det finns ingen best practise, säger Bereiter. Begreppet utgör i sig ett hinder för förbättring och/eller förändring. Han granskar till exempel följande aforism av Erik Hoffer (1973, aphorism 32, i 2002:228): In a time of drastic change, it is the learners who inherit the future. The learned usually find themselves equipped to live in a world that no longer exists och problematiserar denna, enligt honom, eleganta men falska dikotomi. Det vi vet både främjar och hindrar det som ytterst måste vara lärandets inneboende mening, nämligen förståelse: understanding one thing increases your capacity to understand other things (a.a.:446, författarens kursivering) och i förlängningen: Understanding is to be judged according to its ability to produce further understanding (a.a.: 444, författarens kursivering). Med stöd av Popper och Wittgenstein hävdar Bereiter att förståelse kan kopplas till känslolivet han kopplar det till självförtroende: I would say it is a feeling of confidence. It is confidence that we know how to proceed, how to deal as appropriate with the object of understanding (a.a:113). Det handlar med andra ord inte bara om epistemologi, det vill säga vad det är att lära, utan också om ontologi, det vill säga vad det innebär att vara eller vad det innebär att bli. I ett paper framlagt 2004 reder Dysthe ut olika antaganden om lärande och dess konsekvenser vad gäller bedömning. Med referens till Packer och Goicochea (2000) lyfter hon fram det ontologiska perspektivet: Theories of learning do not only deal with epistemology, but include ontology, i.e. what it means for somebody to be. Learning involves not only becoming a member of a community, not only constructing knowledge at various levels of expertise as a participant,. Learning entails both personal and social transformation (Packer & Goicoechea 2000, p.228). There is greater awareness today of how historical and cultural factors constitute or form identities, images of possible selves, and how important this is in learning. (Dysthe 2004:9). Transformation i ett individperspektiv å ena sidan och transformation i ett kollektivt/samhälleligt perspektiv å andra sidan Bereiter (2002:434f) sammanfattar i 10 punkter det som främst utgör hinder för den förvandling han efterlyser. Jag återger ett par av dem, i min översättning: Kunskap uppfattas snävt som innehållet i en mental datafil. Detta leder å ena sidan till att förminska kunskap till ett undervisningsobjekt och å andra sidan till planlösa ansträngningar att kategorisera den och testa den. Det finns inget tänkande runt kvantitet, däremot en outtalad tro att om något är gott, är mer bättre, något som gäller såväl undervisningsinnehåll som arbetssätt. Kvantitet är ett begrepp som endera avvisas föraktfullt eller ersätts med långa listor på sådant som skall läras eller testas. 11

12 Reducerade praktiker känns inte igen för vad de är och upphöjs ibland till pedagogiska principer: Reducerade aktiviteter blir projektbaserat lärande, reducerat egenuttryck blir elevcentrerad undervisning och reducerat ämne blir kärnämne eller baskurs. Tillägnandemetaforen som Sfard (1998) beskriver den, kan tydligt ses i dessa punkter som ett hinder. Men Bereiter (2002) problematiserar även deltagandemetaforen, som kan sägas sortera under ett sociokulturellt perspektiv på lärande, på följande sätt: Sociocultural researchers are learning a great deal about how knowledge is constituted and communicated in working groups, but when it passes through the inner circle it comes back out as learning by doing, apprenticeship, and informal talk in other words, what everyone already knows ( a.a.: 437). Det är dock inte så att Bereiter avvisar learning by doing : We do learn by doing. The trouble with folk theory of mind is that it does not allow educators to recognize that working with ideas is also learning by doing (a.a.:302, min kursivering). Problemet är alltså, vilket också Sfard påpekar, att kunskap inte objektifieras, något som Bereiter hävdar är nödvändigt. Han nöjer sig alltså inte med Sfards både-och utan rör sig mot en tredje dimension, en där man arbetar med teorier och begrepp som artefakter, en dimension som Bereiter sammanfattar med begreppet knowledge creation (a.a.:462). Tre lärandemetaforer I ett paper presenterat 2003 diskuterar Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen Sfards tillägnande- och deltagandemetaforer (1998) och lanserar, med referens till Bereiter (2002), en tredje metafor: knowledge-creation metaphor of learning (2003:1). Lärande ses som ett undersökande genom innovativa processer, i vilka new ideas, tools and practices are created collaboratively, and the initial knowledge is either substantially enriched, or significantly transformed during the process (a.a.:2). Om individen är i fokus i tillägnandemetaforen och gruppen i deltagandemetaforen, gäller här varken det ena eller det andra. I stället är uppmärksamheten riktad mot those mediating artefacts, objects, and practices that are collaboratively developed during the process of learning (a.a.:2f). Författarna hävdar till exempel att om deltagandemetaforen och kunskapandemetaforen ( knowledge-creation metaphor of learning ) tas på allvar i skolorna, kan skolorna närma sig the expert cultures (a.a.:3). 12

13 Med några nyckelord sammanfattas de två första metaforerna. I tillägnandemetaforen betonas knowing that, i deltagandemetaforen betonas doing things framför having knowledge. Detta kan jämföras med Libergs (1999) resonemang om lärarkunskap, som begränsas till att kunna säga, det vill säga ha en etiketteringsförståelse, och till att kunna göra, det vill säga reproducerad ytförståelse. Det första innebär en risk för att man som lärare bidrar till ett statiskt utbildningssamhälle, det andra innebär en risk för att lärarna reducerar sig till tekniska verkställare. Den tredje metaforen, kunskapandemetaforen, däremot, innebär enligt Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen (2003) samarbetslärande, i syfte att develop some joint objects of activity, and also to develop knowledge and tools for subsequent use (for the learner him- or herself, or for others); i.e. to develop mediating artefacts (a.a.:4). Viktiga inslag är problems, questions, disturbances, contradictions, and intellectual puzzles (ibid). När Liberg (1999) går vidare i sin diskussion om lärarkunskap närmar hon sig kunskapandemetaforen, i det att hon talar om meningsskapande, just utifrån motsägelser eller skillnader. Hon menar också, liksom Paavola, Ilomäki, Lakkala och Hakkarainen, att det finns ett samband mellan förnyelse och förståelse, som skiljer sig från etikettförståelse och reproducerad ytförståelse: En förutsättning för ett sådant meningsskapande är att det finns en skillnad med avseende på fakta, föreställningar/teorier, modeller etc) och förhållningssätt (attityder, åsikter etc) i det som diskuteras/---/det gäller att få spänning och laddning i det som diskuteras, att få en meningsrörelse (Liberg 1999:67), min kursivering). I Utvärderingen av lärarutbildningen i Malmö några synpunkter refererar Thavenius (2004:30) till en artikel av Baumont om utbildning. Tre typer av lärande lyfts fram. Det första är det primära lärandet, som är ett synligt lärande, ofta ett föreskrivet och som kan kontrolleras. Det andra är det sekundära lärandet som är ett mera dolt lärande och som kan sammanfattas med uttrycket lära att lära. Dessa kompletterar varandra och är båda sedan upplysningstiden förknippade med den moderna utbildningen (a.a.:31). Men vi lever i postmoderniteten och Baumont tror att i en tid som präglas av förändring och uppbrott ter sig en tredje typ av lärande alltmer nödvändigt: det tertiära lärandet, det vill säga att lära sig att förhålla sig till ett samhälle och en kultur som på avgörande punkter skiljer sig från modernitetens relativa stabilitet (a.a.:32). Eller med Baumonts ord: att man odlar förmågan att leva dagligen och i fred med ovissheten och ambivalensen, med en mängd olika ståndpunkter och frånvaron av osvikliga och tillförlitliga auktoriteter (a.a.:33). 13

14 Thavenius mer eller mindre uttalade fråga till lärarutbildningen, utifrån det perspektiv Baumont inspirerar honom att inta, är om den inte enbart bedrivs inom ramen för principerna för det primära och det sekundära lärandet. Det är också en fråga man kan ställa till den fortbildning som lärare deltar i. De flerstämmiga läranderummen en demokratisk rättighet Moll (2001) lyfter fram, med stöd av andra forskare, hur Vygotskij ser på undervisningsprocessen. Den måste vara aktiv på tre nivåer: eleven/studenten är aktiv, läraren likaså och det rum som skapas mellan dessa aktörer är också ett aktivt rum för det för kunskapsutveckling så viktiga samspelet. Man kan tala om ett mellanrum. Det gör Tornberg (2000) i sin avhandling med titeln Språkundervisning i mellanrummet. Mellanrummet är ett rum med djupt demokratisk innebörd: det delas av alla och ägs av ingen. Sanningen är inte född och den finns inte heller i huvudet på en enskild person, den skapas mellan människor som kollektivt söker sanningen, i den dialogiska samspelsprocess som de går in i (Bakhtin 1984:110, i Dysthe 1996:69). Vygotskij och Bakhtin ger Tornberg och Dysthe en teoretisk grund för den lärandepotential som ligger i mellanrummet. Dysthe kontrasterar det monologiska klassrummet med det dialogiska, det hon kallar det flerstämmiga klassrummet, bland annat med hjälp av Nystrands uppdelning (1986:10, i 1996:50) av undervisningspraktik som presenterande eller interaktionistisk. Det är inte heller ur Dysthes perspektiv en fråga om ett antingen-eller (jämför Sfard 1998; Bereiter 2002). Ett starkt perspektiv på det dialogiska klassrummet är att det är en modell för hur människor fungerar i ett demokratiskt samhälle (Dysthe 1996:249). I samma anda laborerar Hartsmar (2003) med tre grekiska begrepp som hon lånar av Touraine (2002) för att komma till rätta med det diffusa begreppet reflektion, som studenter, här blivande lärare, förväntas fördjupa innan de vet vad reflektion innebär. De befinner sig i oikos, det välkända, och konfronteras med ecclesion the distant sphere (2003:213). Hartsmar vill se utbildning som agora, varken privat eller offentlig men som lånar av båda sfärerna, en demokratisk mötesplats där översättning mellan oikos och ecclesion kan äga rum. Hartsmar hävdar att man kan se denna översättning som en hermenutisk cirkel. Om översättningen upphör, upphör också demokratin. Man kan jämföra med Dysthes resonemang om rätten att få förhålla sig till det auktoritativa ordet, ett begrepp hon lånar av Bakhtin. Bara om det gives utrymme för reflektion och diskussion kan översättning till det inre 14

15 övertygande ordet ske. Annars är det bara fråga om villkorslös anslutning (Bakhtin 1981:343, i Dysthe 1996:70). Flerstämmighet och det vidgade språk- och textbegreppet Liberg (2003) går tillbaka till Skolverkets granskningsrapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen från 1998 och definierar sin artikel som en replik till denna rapport i det pågående samtalet om skolans samhällsuppdrag vad gäller barns och ungdomars språk- och lärandeutveckling. Liberg deltog själv i granskningsarbetet för att undersöka i vilken mån språkande och lärande ges uttryck i det dagliga arbetet tvärs över ämnesgränserna med särskilt fokus på läsandet och skrivandet, utifrån ett grundantagande, formulerat av Kent Larsson (1995:105), ett citat som också finns med i rapporten: Det är i språkandet kunskapen blir till. Resultatet redovisas med en tankefigur, bestående av tre miljöer: A-, B- och C-miljöer, där A-miljön kan karakteriseras som ett flerstämmigt läranderum. I backspegeln ser emellertid Liberg, att det förutom samtalet, inte ges utrymme för den form av utvidgad dialog i rapporten, som stämmer med Dysons karakteristik (1997) av ett läranderum, där man hör stämmor från upplevelser av och i musik, bilder, filmer, dramatiseringar, skönlitteratur och samtal (Liberg 2003:17). Risken att tankefiguren låses vid verbalspråklighet, med referens till Street (1995), finns därför att låsningen dessvärre finns inskriven i rapporten. I gällande läroplaner däremot legitimeras olika uttrycksformer som bärande inslag och likställda med verbalspråklighet: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (Lpfö98:10). Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få utveckla olika uttrycksformer/---/drama, rytmik, dans, musicerande och skapande, i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utvecklings- och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter (Lpo94:8). Låsningen vid verbalspråkligheten och frikoppling från den demokratiska innebörden kan leda till att tankefigurerna töms på innehåll, varnar Liberg, och frågar: Hur kan tankefigurerna fungera som ett intellektuellt verktyg i den didaktiska reflektionen? I vilken mån får barnen utnyttja sin kapacitet i att vara multimodala i sitt lärande? Meningsskapandet sker inom ramar eller medier, menar Liberg: som samvaro, litteratur (skön- och faktalitteratur), bild, musik, dans, teater/drama och rörelse (a.a.:22, min kursivering). Utveckling i ett sociokulturellt 15

16 perspektiv är att delta och att vara medskapare i en kultur. I detta både formar och formas man och rustas för att hantera och orientera sig i den starkt föränderliga världen (a.a.:25). Liberg refererar till Street (2001), som argumenterar mot det som bland annat Malmgren (1996) kallar för isolerad färdighetsträning. Liberg (2003) sammanfattar: Att bara få lära sig ett antal isolerade kognitiva eller tekniska färdigheter oberoende av sammanhang och sociokulturell inramning leder, enligt Street,/---/till att man har svårt att orientera sig i och delta i olika förändringsprocesser (a.a.:25). Om man för över isolerade kognitiva eller tekniska färdigheter till motsvarande i lärares lärande, kanske till inslag i fortbildning som populärt kallas tips, eller en allmän orientering mot metoder utan förankring i diskussioner av teoretiska perspektiv, kan man anta att det utgör hinder för lärare att gå in i nödvändiga förändringsprocesser. Lärares lärande En lärare kan ses som ett slags prototyp för the lifelong learner. Grossman, Wineburg & Woolworth (2000:14) skriver: The vision of the teacher as exemplar of the lifelong learner is central in classical formulations of teaching, a fact that is preserved in languages as diverse as Chinese, Hebrew, and Norwegian, in which the word for teacher is the interactive, or intensive form for learner. Men inom ramen för den dominerande tillägnande-metaforen (Sfard 1998) betecknar ordet lärare den som lär ut. I strikt språklig bemärkelse borde ordet reserveras som benämning för alla som lär och i ett sociokulturellt perspektiv är alla lärare alltid människor kan inte undvika att lära ( Säljö 2000:28). Med lärares lärande åsyftas här såväl informellt som formellt lärande, såväl individuellt som kollektivt. Det informella lärandet uppmärksammas av Bredeson (2003:37): Is it possible that reading a book, listening to a lecture, observing a colleague teach, conducting an action research project, and reflective journalling are all professional activities? If the activity presents a learning opportunity that engages educators creative and reflective capacities in ways that strengthen their professional activities, the answer is an unequivocal, Yes! Det formella lärandet kallas fortbildning eller kompetensutveckling. Fortbildning brukar uppfattas som en individuell fördjupning av ämneskunskaper, medan kompetensutveckling kopplar didaktik och samarbetslärande till ämneskunskaper och/eller övergripande skolfrågor, 16

17 till exempel värdegrundsfrågor. Keller (2003:24) lånar en definition av professional development av Speck & Knipe (2001:4): professional development is a lifelong collaborative learning process that nourishes the growth of educators both as individuals and as team members to improve their skills and abilities. Definitionen kan sägas motsvara samtliga tre lärandemetaforer, även den individualistiskt inriktade tillägnandemetaforen. Med andra ord passar varken fortbildning eller kompetensutveckling. Jag kommer därför att fortsätta att tala om lärares lärande men ändå använda begreppet fortbildning, av det skälet att ordet bildning finns med. För mig ligger det ordet nära begreppet förkovran, ett ord som jag gärna vill lyfta fram. Jag ansluter mig också gärna till Alexandersson (1994:165) som knyter ordet bildning i begreppet till reflektion. I det följande tecknar jag en bild av hur olika forskare uttrycker sin syn på lärares lärande, hurdant det ser ut och varför och hur det skulle kunna se ut; om kartorna och terrängen inom detta fält. Den tekniska/pedagogiska rationaliteten Schön (1983) hävdar att det han kallar technical rationality gäller för alla yrken. Den vilar på ett kunnande som är specialiserat, tydligt avgränsat, vetenskapligt och standardiserat, med rötter i den positivistiska traditionen. Men detta kunnande förslår inte långt i den vardagsverklighet Schön benämner the swampy lowland : In the varied topography of professional practice, there is a high, hard ground where practitioners can make effective use of research-based theory and technique, and there is a swampy lowland where situations are confusing messes incapable of technical solution. The difficulty is that the problems of high ground, however great their technical interest, are often relatively unimportant to clients or to a larger society, while in the swamp are the problems of greatest human concern. Shall the practitioner stay on the high, hard ground where he can practice rigorously, as he understands rigor, but where he is constrained to deal with problems of relatively little social importance? Or shall he descend to swamp where he can engage the most important and challenging problems if he is willing to forsake technical rigor? (a.a.:42) Thavenius (1999) kan ha haft Schön i tankarna när han skriver: Vi lever och verkar på gott och ont i en förnuftskultur inte minst inom skolan. (a.a.:84). Han vill förvisso stanna kvar i förnuftet, men det innebär att det måste diskuteras och kritiseras. Inom skolans område finns en form av förnuft som han karakteriserar som en teknisk rationalitet och som han kallar den pedagogiska rationaliteten. Mot den ställer han en funktionell och praktisk rationalitet (ibid). 17

18 Thavenius ger ett konkret exempel på ett utslag av den pedagogiska rationaliteten, eller som Bereiter skulle ha uttryckt det, reducerad praktik (2002, se s. 11 i detta arbete), nämligen textskrivande i skolan som kan utvecklas i en ond cirkel, om det innebär att träna en lång rad delmoment som har med språket som system att göra. En skrivuppgift följs av en annan där målet primärt är att bevisa att man behärskar de olika momenten. När läraren då märker att eleverna fortsätter att göra fel och att innehållet är torftigt, drar de slutsatsen att mera träning är nödvändig. Alternativet är att behandla skrivandet som en hel praktik, skriver Thavenius (1999:192), ett tema han tar upp i det som följer: Skolans undervisning är alltför lite formad av teoretiskt tänkande och ett brett kunskapsbegrepp och alltför mycket av snäv rationalitet och abstrakt kunskap. Arbete i olika typer av hela praktiker gör det möjligt att lämna den pedagogiska rationalitetens abstrakta och tekniska kunskapssyn för att i stället närma undervisningen till en rikare och mer levande förnuftskultur. (a.a.:199) Från teknisk till reflexiv rationalitet? Rubriken ovan är lånad från en rapport av Mouwitz (2001), där författaren pekar på den synvända på fortbildning som tycks föreligga från den hårt kritiserade top-down - föreställningen om en teknisk rationalitet till en reflexiv rationalitet där lärarens egen reflektion och kunskapsutveckling sätts i centrum (a.a.:17). Det hörs ett eko från andra kapitlet i Schön (1983) From Technical Rationality to Reflection-in-Action. Frågan är därav frågetecknet ovan vilket genomslag denna synvända fått. Keller (2003) diskuterar lärares fortbildning utifrån ett kritiskt perspektiv och ett systemperspektiv. I det förstnämnda perspektivet gör han en litteraturgenomgång utifrån hur fortbildning faktiskt ser ut och hur den borde se ut. En del forskning (Watters 2002) hävdar att den gamla modellen av sit n git ersatts av programs that focus on long-term goals and continuous improvement, medan forskare som Birman, Desimone, Porter och Garet (2000) tvärtom hävdar att den traditionella fortbildningen fortfarande dominerar. Keller (2003) ser ett gap mellan fortbildning och praktiken och är kritisk mot storskaliga ansträngningar som inte bär den frukt man hoppas på. Denna bild är naturligtvis giltig i första hand för den amerikanska utbildningskulturen. Hur översättningsbar är den till den svenska? Storskaliga ansträngningar är ämnet i rapporten Att utveckla lärarrollen (2003), där en undersökning av resultatet av skolors utvecklingsarbete redovisas. Ändå är utgångspunkten i 18

19 dessa ansträngningar lärarnas vardag och att lärarna ska äga projektet. Fyra metaforer används (a.a.:40f) för att tydliggöra utfallet: Runnit ut i sanden inga spår av projektplanernas intentioner Lök utfört det som stod i projektplanerna men inga spår i det fortsatta arbetet Rötter den bredaste kategorin: allt från arbetslag som genomfört en viss utbildning och praktiserar den, till skolor, där en spirande samsyn är resultatet av att använda nya arbetssätt God jord dokumentation och utvärdering naturliga inslag. Vissa skolor befann sig redan i en process från början, i andra tycks det varit projektpengarna som gav spirande projekt ordentlig styrfart. Liberg (2003b) skriver: Vad som blivit mer tydligt under det senaste årtiondet är att skolutvecklingsarbete måste ta sin början i den konkreta pedagogiska vardagen, i de enskilda kollegierna och klassrummen (a.a.:26). Med referens till Harris & Hopkins fortsätter hon: Policy-drivna initiativ som centrala styrdokument, fortbildning en masse och extern inspektion har mycket liten inverkan på förändring och förbättring av läromiljön (ibid, min kursivering). Keller (2003) refererar till Palinscar som reder ut skillnaden i synen på lärare, som tekniker eller som intellektuella. Det får konsekvenser för utformandet av fortbildning. Utifrån en teknisk syn betraktas fortbildning som ett instrument för förmedling av färdigheter, snarare än ett utforskande i samarbete med kollegor, något som däremot är uttryck för tanken att undervisning är en intellektuell verksamhet. Nya strategier innebär inte ett lärande som går på djupet. Det sistnämnda är en förutsättning för förändring, transformation, individuellt och kollektivt (Packer & Goicoechea 2000; Bereiter 2002; Liberg 1999, Liberg 2003b). I sammanfattningen av resultatet av traditionell respektive progressiv fortbildning hävdar Keller (2003) att den traditionella i samklang med ett tekniskt synsätt hjälper lärare att forma nya praktiker, medan den progressiva i samklang med ett intellektuellt synsätt hjälper lärare att omforma praktiker. En sådan intellektuell syn på undervisning och på läraren kräver till exempel en tillit till lärares professionalitet. I det rådande systemet ges inte utrymme för det, menar Keller (2003). Zeichner (1996:45) tar upp begreppet läraren som reflekterande praktiker och läser in respekt för den rika expertkunskap som goda lärare besitter, den som Schön (1983) kallar kunskap-ihandling (knowledge in action). Han granskar olika uppfattningar i 19

20 lärarutbildningslitteraturen om det följdriktiga begreppet reflekterad praktik eller reflekterad undervisning. Den kan ses som avgränsad rationell, logisk process och reflektion som en process genomsyrad av etiska kvaliteter (a.a.:47). Zeichner refererar till forskare som Greene och Nodwell vilka utmanat rationaliteten i lärarutbildningslitteraturen och gått längre än Schön i dennes kritik av den tekniska rationaliteten. Det som enligt Greene och Nodwell saknas är känslolivets betydelse för undervisningen (ibid). Vidare talar Zeichner om tre reflektionsnivåer, en teknisk, en praktisk och en kritisk. Han tar emellertid avstånd från detta nivåtänkande och vill snarare se de tre nivåerna som områden, alla lika viktiga. Han vänder sig med skärpa mot reflektion som självändamål, frikopplat från innehåll och sammanhang, därtill begränsat till klassrummets snäva ram. Det senare kan begränsa lärares möjligheter att gå i konfrontation med och ändra de strukturella aspekter på sitt arbete som hindrar dem från att fullgöra sitt utbildningsuppdrag (a.a.:55). En principstyrd professionalism Med just detta samhälleliga utbildningsuppdrag för ögonen placerar Goodson (1999) lärarprofessionen i mittpunkten för att förnya den demokratiska civilisationen (a.a.:8). Han talar om lärarnas möjligheter att utveckla det han kallar en principstyrd professionalism, men skiljer mellan professionalisering som standardisering och professionalism som styrt av professionella normer. Vidare klargör han skillnaden mellan tre olika professionella stadier. Det akademiska stadiet ser professionalisering som en byggnad på vetenskapligt säker grund (a.a.:9). Praktikprofessionalismen fokuserar lärares praktiska kunskaper och deras bedömningar av sitt arbete, det vill säga en reflekterande praktik. Om denna skriver Goodson (a.a.:10): när den är som mest kritisk kopplar den också lärares praktiska reflektion till bredare sociala målsättningar som gäller rättvisa och emancipation och då blir den praktiska reflektionen inte bara social och kritisk utan också personlig och lokal. Men det finns en baksida. Alla lärares praktiska kunskaper stämmer inte överens med kärnan i det demokratiska samhällsuppdraget. Dessutom finns det, som anförts, en risk för att praktiken upphöjs eller förordas för sin egen skull det kan, enligt Goodson, leda till trångsynthet. Man måste förbi det han kallar för avprofessionaliserande praktik och sträva mot det tredje professionella stadiet, det principstyrda. Vad det innebär har han tillsammans med Hargreaves (1996) definierat med hjälp av sju principer för professionellt lärararbete, exempelvis: 20

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp 4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp gå in i handledande och vägledande uppgifter på ett reflekterande sätt. 4PE154 Tutoring and Developing Professional Skills within

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal? Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET NS1231 Danska, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Danish, Intermediate Course 2, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm

Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Bakgrund 1) Lärande i en social kontext (Lisk) är ett begrepp på KSM som täcker och ersätter huvuddelen av det

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer