Befolkningsstatistik Folkmängden i kommuner och församlingar

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistik Folkmängden i kommuner och församlingar De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige , Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december i län, kommuner och församlingar. Från och med 2002 publiceras befolkningsstatistiken på Folkmängd 31 dec 1973 enligt indelningen 1 jan Del 1, Kommuner och församlingar = Population Dec. 31, 1973 according to the subdivisions Jan. 1, Part 1, Communes and Parishes. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-folman-1973_1

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Folkmängd 31 dec 1973 enligt indelningen 1 jan 1974 Del 1. Kommuner och församlingar STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Population Dec. 31,1973 according to the subdivisions Jan. 1, 1974 Part 1. Communes and Parishes Form för hänvisning. Folkmängd 31 dec 1973 enligt indelningen 1 jan 1974 (SOS). Del 1. Kommuner och församlingar. Statistiska centralbyrån. Stockholm Publikationen har tidigare utgivits i SOS under titeln Folkmängden inom administrativa områden den 31 december: Uppgifter för har publicerats inom serien Statistiska meddelanden (SM). Fr o m 1967 ingår uppgifterna i publikationen Folkmängd del 1 (SOS). Definitiva data har tidigare publicerats i SM Be 1974:2. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm Allmänna Förlaget ISBN Printed in Sweden Civiltryck AB Stockholm 1974 Suggested citation. Population Dec. 31, 1973 according to the subdivisions of Jan. 1, 1974 (SOS). Part 1. Communes and parishes. National Central Bureau of Statistics. Stockholm The report has previously been published within the SOS series under the title of Population in administrative districts. December 31: Data for have been published in the series Statistical Reports (SM). Data from 1967 are published in Population (SOS). Part 1. Final data have been published in SM Be 1974:2.

5 3 Förord Preface Statistiska centralbyrån framlägger härmed första delen av statistiken över folkmängden i olika områden Den innehåller folkmängdsuppgifter för samtliga kommuner och församlingar i riket med fördelning på kön samt motsvarande uppgifter för länen och storstadsområdena. Folkmängdsuppgifter för kyrkliga och judiciella indelningar kommer att redovisas i del 2. I del 3 kommer folkmängdsuppgifter för kommuner, län och A-regioner fördelade på kön, ålder, civilstånd och medborgarskap att lämnas. De uppgifter som tidigare har publicerats i Folkmängd del 1 och 2 har grundats på de summariska folkmängdsredogörelserna. Fr o m årsskiftet 1973/74 baseras samtliga folkmängdsuppgifter på uttag ur registret över totalbefolkningen (RTB). Detta innebär att folkmängdsuppgifterna från tidigare år inte är direkt jämförbara med de nu publicerade. Närmare uppgifter om omläggningen av befolkningsstatistiken och dess konsekvenser för jämförbarheten lämnas i inledningen till denna rapport. Redigeringen av publikationen har omhänderhafts av byrådirektör Erik Liljegren. Rapporten har utarbetats vid SCBs produktionsfilial i Örebro. Stockholm i februari 1974 INGVAR OHLSSON Rune Tryggveson

6 4 Innehåll Contents 5 Svensk-engelsk ordlista 6 Sammanfattning på engelska 7 Inledning Tabeller Folkmängd i kommuner och församlingar , och enligt indelningen Folkmängd i kommuner där personer kan vara kyrkobokförda i icke territoriella församlingar, kommunoch församlingsvis, enligt indelningen Kommuner i storleksordning efter antal invånare enligt indelningen Folkmängd i storstadsområdena och enligt indelningen Folkmängd länsvis och enligt indelningen samt medelfolkmängd 1973 enligt indelningen List of terms Summary Introduction Tables 1. Population of communes and parishes, Dec. 31, 1971,Dec.31,1972 and Dec. 31,1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, Population of communes where persons can be registered in non-territorial parishes by commune and parish, Dec. 31,1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, Communes by size of population, Dec. 31,1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, Population of the three biggest towns with suburbs, Dec. 31,1972 and Dec. 31, 1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, Population by county, Dec. 31, 1972 and Dec. 31,1973 according to the administrative subdivision, Jan. 1, 1974, and the mean population 1973 according to the administrative subdivision, Jan. 1,1974 Diagram 10 Folkökning i promille länsvis 1973 Chart Population growth by county Relative distribution Bilaga 82 Indelningsändringar Appendix Changes of administrative subdivisions between, Jan. 2,1973 and Jan. 1, 1974

7 5 List of terms antal december därav enligt folkmängd folkökning församling i icke territoriell kommun kvinnor kyrkobokförd kyrkobokföringsdistrikt län medelfolkmängd män procent RTB samtliga storstadsområde storleksordning summa summarisk folkmängdsredogörelse territoriell number December of which according to population population growth parish in non-territorial commune women entered into parish register district of parish register county mean population men per cent the Register of the Total population total metropolitan areas size total summarized data territorial

8 6 Summary In Statistical Report Be 1973:18 first estimates were given of the total size of the population in communes at the end of Final data for the population in counties and communes have been given in Statistical Reports Be 1974:2. A change of the production routines for the population statistics is carried through during the year This change affects, in the first place, the statistical records for communes and parishes. The population statistics concerning communes and parishes will now be adapted to the kind of statistics which previously has been available for the whole country and the counties. Statistics based on the»summarized population reports», which were sent to the National Central Bureau of Statistics (SCB) by the Parish Authorities, were produced for the last time concerning The population reports will in the future be based on the Register of the Total population (RTB) kept by the SCB. The vital statistics will be based on the notifications of births, deaths, migrations etc., which the RTB obtains each week from the County Boards. The population data for parishes and communes were obtained from the»summarized population reports». The Parish Authorities have computed the reports through adding to the population at the beginning of the year the births and in-migrated, subtracting deaths and out-migrated during the year and as a result the population figures at the end of the year were obtained. The SCB, accordingly, computed reports on the population concerning, among other things, communes and parishes. Data based on the RTB gave population figues by sex, age, marital status and citizenship in the whole country, the counties and co-operating communes. The population figures were related to the status of RTB week 03 and corresponded fairly to the population registered in the parish registers at the end of the year. The RTB had then been kept up to date with all information obtained up to week 03 regardless of when the change had taken place. After the change of the production routines all population statistics will be taken from the RTB. The base of the statistics is magnetic tapes which are taken from the RTB week 04. The RTB has during the first four weeks been brought up to date with births, deaths and changes of marital status which have taken place before the end of the year. Information concerning events, which have taken place in the new year, have not had any effect on the register. Notifications of migrations - both internal and external - are added currently up to the end of the year. In this way correspondence is obtained between the population figures at the beginning of the year, the population changes during the year and the population figures at the end of the year. At the end of 1973 this correspondence will not exist owing to the fact that the population figures at the beginning of the year are taken from the RTB in week 03 according to the method described earlier. Population data for the years are published in the series Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, A. Befolkningsstatistik (Contributions to the Official Statistics of Sweden, A. Population Statistics). Data on population in communes and parishes are available for the years 1805, 1810, 1820, 1830, 1840, 1850, 1855, 1860, 1865, 1868, 1870, 1874,1875,1877,1880,1883 and After 1886 yearly figures are available. The figures for are published in the 1880 issue and the figures for 1865, 1875 and 1885 in the 1890 issue, Yearly population data for towns and boroughs are available after 1861 and 1869 respectively. Reports for the years were published in the series SOS (Official Statistics of Sweden) in the publication Population in administrative districts December 31, and for the years in the series Statistical Reports. Data from 1967 onwards are published in Population (SOS) Part 1.

9 7 Inledning Introduction varje år. Uppgifter sammanställdes av pastorsämbetena på blanketten»summarisk folkmängdsredogörelse» som årligen insändes till SCB i slutet av januari. Med hjälp av uppgifterna på den summariska folkmängdsredogörelsen utarbetades inte bara tabeller över folkmängden i församlingar, kommuner och län utan också tabeller över födda, döda, inrikes flyttningsnetto, immigranter och emigranter. 1 Omläggning av befolkningsstatistiken En omläggning av bearbetningsrutinerna i befolkningsstatistiken genomförs fr o m årsskiftet 1973/74. Omläggningen berör i första hand statistikredovisningen för kommuner och församlingar. Befolkningsstatistiken för dessa områden anpassas till den statistik som redan tidigare har funnits för hela landet och länen. Omläggningen innebär att den statistik som grundades på de av pastorsämbetena till statistiska centralbyrån (SCB) lämnade summariska folkmängdsredogörelserna framställdes för sista gången avseende årsskiftet 1972/73. Folkmängdsstatistiken baseras fr o m årsskiftet 1973/74 på uppgifter hämtade från SCBs register över totalbefolkningen (RTB) medan förändringsstatistiken (födda, döda, inflyttade osv) baseras på de aviseringar som SCB varje vecka erhåller från länsstyrelserna. Orsakerna till omläggningen är bl a att pastorsämbetenas arbetsuppgifter därmed minskar och att bättre samordning i befolkningsstatistiken erhålles. 2 Folkmängdsredovisningen vid tidigare årsskiften 2.1 Summarisk folkmängdsredogörelse Som regel har pastorsämbetena i samband med folkräkningarna med hjälp av personakterna räknat antalet personer i församlingen. De senaste personaktsräkningarna genomfördes 1945 och Därutöver har pastorsämbetena med hjälp av de olika kyrkoböckerna varje år räknat antalet födda, döda, inrikes och utrikes in- och utflyttade samt överförda från och till obefintligregistret i sin församling. Med hjälp av dessa uppgifter framräknades folkmängden 2.2 Folkmängdsstatistik ur R TB Vid sidan av folkmängdsuppgifter erhållna från de summariska folkmängdsredogörelserna har dessutom från RTB med hjälp av DEMOPAK 1 framställts folkmängdssiffror fördelade t ex på kön, ålder och civilstånd för kommunblock, län och riket. Från de summariska folkmängdsredogörelserna har enbart folkmängden fördelad på kön kunnat erhållas. Mot avgift har även framställts statistik ur RTB för kommuner, församlingar och statistikområden, dvs kvarter och stadsdelar som beställaren själv avgränsat. Statistiken har baserats på uppgifterna i RTB vecka 03 och har ansetts spegla förhållandena vid årsskiftet. Födelser, dödsfall osv som inträffat före årsskiftet men inte blivit rapporterade tom vecka 03 har sålunda inte beaktats. Å andra sidan har händelser som inträffat efter årsskiftet men hunnit rapporteras tom vecka 03 påverkat statistiken. RTB lades upp i samband med att folkbokföringen vid länsstyrelserna övergick till ADB-rutiner. Registret förnyas successivt med inkomna rapporter från länsstyrelserna och utgör ett för hela riket totalt register och är en kopia av samtliga länsstyrelsers personregister. Ur detta kan mer differentierad statistik framställas än vad de summariska folkmängdsredogörelserna tillåter. Sålunda kan t ex tabeller med folkmängden fördelad efter kön, ålder och civilstånd framställas för godtyckligt valda områden från fastighetsnivå och uppåt. 1) Med DEMOPAK avses en uppsättning standardiserade tabeller som visar folkmängden vid en bestämd tidpunkt. Tabellplanen redovisas som i bilaga till Folkmängd 31 dec 1972 del 3 (SOS) och i Folkmängd 31 dec 1973 del 3 (SOS).

10 8 3 Folkmängdsredovisningen efter omläggningen En arbetsgrupp med representanter från SCB, Kommunalstatistiska föreningen, Svenska kommunförbundet och inrikesdepartementet har framlagt ett förslag om hur befolkningsstatistiken skall framställas ur RTB. De två motstridiga intressena, att få fram statistiken så snabbt som möjligt och att få statistiken fullständig, har sammanjämkats till ett förslag om att ett statistikband skall framställas ur RTB vecka 04. Vid länsstyrelserna sker uppdateringar av personregistret en gång per vecka. Uppdateringen som är utförd vid länsstyrelserna under vecka 04 skall inväntas. Statistikbandet uppdateras med de aviseringar från veckorna som avser händelser under redovisningsäret. Uppdateringen sker enligt följande: - Födda. Statistikbandet uppdateras med födda under redovisningsåret och som rapporterats t o m vecka 04 året efter. Födda under veckorna året efter redovisningsåret ingår inte. - Döda. Statistikbandet uppdateras med dödsfall som inträffat under redovisningsåret och som rapporterats t o m vecka 04 året efter, dvs posterna tas bort från statistikbandet. Personer som avlidit året efter redovisningsåret finns däremot med på statistikbandet. - Civilståndsändringar. Statistikbandet uppdateras med civilståndsändringar som inträffat under redovisningsåret och som rapporterats t o m vecka 04 året efter. Civilståndsändringar som inträffat året efter redovisningsåret har inte påförts statistikbandet. - Flyttningar. Registrerade flyttningar, såväl inrikes som utrikes, under veckorna aret efter redovisningsåret har inte påförts statistikbandet. - Nationalitetsändringar. Registrerade nationalitetsändringar under veckorna året efter redovisningsåret har inte påförts statistikbandet. Aviseringar om flyttningar och byte av medborgarskap innehåller ingen information om när händelsen inträffat. Aviseringstidpunkten (registreringsvecka vid länsstyrelsen) definieras därför som händelse tidpunkt. Gentemot de summariska folkmängdsredogörelserna medför detta en definitionsändring då det gäller personer som anmäler flyttning före årsskiftet. I de summariska folkmängdsredogörelserna var det tillräckligt att personen blev kyrkobokförd i inflyttningsförsamlingen för att ingå i inflyttningsförsamlingens befolkningssiffror vid årsskiftet. Nu tillkommer också villkoret att tlyttningen skall registreras av länsstyrelsen före årsskiftet. Detta medför något sämre aktualitet. Denna försämring bör dock kunna godtas med hänsyn till de avsevärda förbättringar som omläggningen på andra sätt medför. Som förbättring måste då räknas bl a att statistikredovisning för olika regionala nivåer blir konsistent och att summan av befolkningsförändringarna under ett år i det närmaste kommer att överensstämma med skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. 4 Omläggningsproblem Ett byte av bearbetningsrutin medför naturligtvis vissa omläggningsproblem. Som tidigare nämnts erhölls folkmängdsuppgifterna genom framräkning, dvs addering av födda, subtrahering av döda osv med utgångspunkt från folkmängden vid årets början. Vid sådana framräkningar är det ofrånkomligt att vissa fel uppstår. Det är framför allt det stora antalet flyttningar som orsakar detta, Över församlingsgräns registreras flyttningar per år. Nästan lika många flyttningar registreras inom församlingarna. Folkmängdsuppgifterna för 31 december 1972 baserade på de summariska folkmängdsredogörelserna är för hela riket, för höga. Då jämförelser görs av folkmängden vid 1973 års början och slut bör detta hållas i minnet. För att underlätta folkmängdsjämförelser mellan 1972 och 1973 redovisas därför två folkmängdssiffror avseende 31 december 1972 för län, kommuner och församlingar. Den ena uppgiften är baserad på de summariska folkmängdsredogörelserna, den andra bygger på uppgifter från RTB vecka 03 år Vid jämförelse mellan årsskiftet 1972/73 och tidigare år bör man använda siffran från de summariska folkmängdsredogörelserna. Då jämförelser görs mellan årsskiftet 1972/73 och framtida årsskiften bör siffran från RTB användas. Skall man göra jämförelser mellan årsskifte som ligger före och efter 31 december 1972 kvarstår emellertid ett problem. En metod för att kringgå detta är att beskriva befolkningsutvecklingen genom att använda de årliga folkökningstalen dvs nettot av födda, döda, in- och utflyttade.

11 9 5 Tabellerna I tabellerna 1 och 5 redovisas folkmängden enligt den summariska folkmängdsredogörelsen från tidigare årsskiften. I samma tabeller redovisas även folkmängden vecka i RTB avseende årsskiftet 1972/73 för att jämförelser mellan tidigare årsskiften skall underlättas. I tabellerna 3 och 4 redovisas endast folkmängden från RTB vecka avseende årsskiftet 1972/73. Den folkökning som redovisas är skillnaden mellan folkmängden 31 december 1973 och RTB vecka I tabell 1 redovisas bl a folkmängden i församlingar och kyrkobokföringsdistrikt. Personer som är kyrkobokförda i icke-territoriella församlingar redovisas i den geografiska församling där de bor. I den tidigare summariska folkmängdsstatistiken redovisades de kyrkobokförda i icketerritoriella församlingar i resp icke-territoriell församling. I tabell 2 visas hur många av den geografiska församlingens invånare som är kyrkobokförda i en icke-territoriell församling. Tidigare redovisades endast de trettio största kommunerna i storleksordning efter folkmängden. Från och med detta årsskifte finns samtliga kommuner redovisade i storleksordning i tabell 3. 6 Annan publicerad befolkningsstatistik I Folkmängd (SOS) del 2 publiceras folkmängden enligt kyrkliga och judiciella indelningar och i Folkmängd (SOS) del 3 publiceras folkmängd efter kön, ålder, civilstånd och medborgarskap för kommuner, A-regioner, län och hela riket. Ändringskomponenterna (födda, döda, flyttare etc) publiceras i Befolkningsförändringar (SOS) del 1 avseende kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar (SOS) del 3 innehåller utförlig statistik för hela riket och länen. Flyttningsstatistik publiceras i Befolkningsförändringar (SOS) del 2. 7 Tidigare publicerad statistik De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A. Befolkningsstatistik. För åren tom 1885 finns uppgifter för vissa år, nämligen 1805, 1810, 1820, 1830, 1840, 1850, 1855, 1860, 1865, 1868, 1870, 1874, 1875, 1877, 1880, 1883 och 1885, varvid uppgifterna för en del av åren dock endast publicerats i efterhand, nämligen för åren tom 1840 i 1880 års publikation samt för åren 1865, 1875 och 1885 i 1890 års publikation. För åren meddelas i nämnda serie årliga uppgifter varvid dock (utom för folkräkningsåren 1890, 1900 och 1910) församlingarna i de få städer, som då var delade på församlingar, inte särskiljes och detsamma gäller även för ett par av de äldre åren, nämligen 1868 och För samtliga städer finns dock årliga uppgifter för åren och för samtliga köpingar för åren , i båda fallen utan församlingsuppdelning. För perioden finns årliga uppgifter i publikationen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december (SOS). Uppgifter för har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 19653, Be 1966:3, Be 1967:5). From 1967 ingår uppgifterna i publikationen Folkmängd (SOS) del 1. Preliminära data för kommunerna har tidigare publicerats i SM Be 1973:18 och de definitiva siffrorna har publicerats i SM Be 1974:2.

12 10 Folkökningen i promille länsvis 1973 Population growth by county Relative distribution Folkökning i promille Folkökningen i hela riket uppgick till 2 promille

13 11 Tabell 1 Folkmängd i kommuner och församlingar , och enligt indelningen Population of communes and parishes, Dec. 31, 1971, Dec. 31, 1972 and Dec. 31, 1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, 1974 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar tilt bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

14 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar tilt bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D 12

15 13

16 14 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar ull bilagans avdelning D

17 15

18 Teckenförklaring, ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar til) bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D 16

19 17

20 Teckenförklaring' ++ hänvisar Ull bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D 18

21 19

22 Teckenförklaring. ++ hänvisat Ull bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar Ull bilagans avdelning D 20

23 21

24 Teckenförklaring- ++ hänvisar til] bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D 22

25 23

26 24 Teckenförklaring: ++ hänvisar Ull bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

27 25

28 26

29 27

30 Teckenförklaring ++ hänvisar ull bilagans avdelning A + hänvisar ull bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C 0 hänvisar ull bilagans avdelning D 28

31 29

32 30 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hanvisai till bilagans avdelning B X hanvisai ull bilagans avdelning C O hänvisar ull bilagans avdelning D

33 31

34 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar Ull bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D 32

35 33

36 34 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar all bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

37 35

38 Teckenförklaring ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar ull bilagans avdelning D 36

39 37

40 38 Teckenförklaring ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

41 39

42 40 Teckenförklaring. ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar Ull bilagans avdelning B X hänvisat ull bilagans avdelning C O hänvisar ull bilagans avdelning D

43 41

44 42 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilägarn avdelning A + hänvisar till bilägarn avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

45 43

46 44 Teckenförklaring: ++ hänvisar Ull bilagans avdelning A + hänvisat till bilagans avdelning B X hänvisar Ull bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

47 45

48 46 Teckenförklaring. ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar Ull bilagans avdelning D

49 47

50 48 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

51 49

52 50 Teckenförklaring ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar til) bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

53 51

54 52 Teckenförklaring ++ hänvisar tilt bilagans avdelning A + hänvisat till bilagans avdelning B X hänvisar ull bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

55 53

56 54 Teckenförklaring, ++ hänvisar tilt bilagans avdelning A + hänvisar ull bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C Q hänvisar till bilagans avdelning D

57 55

58 56 Teckenförklaring ++ hänvisar Ull bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

59 57

60 58 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A -l- hänvisar till bilagans avdelning B X hlnvisai till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

61 59

62 60 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar Ull bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

63 61

64 62 Teckenförklaring: ++ hänvisar til) bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning O

65 63

66 64 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning O

67 65

68 66 Teckenförklaring ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar ti}} bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

69 67

70 68 Teckenförklaring. ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar ull bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

71 69

72 70 Teckenförklaring. ++ hänvisar Ull bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar Oil bilagans avdelning D

73 71

74 72 Teckenförklaring' ++ hänvisar tilt bilagans avdelning A + hanwsar Ull bilagans avdelning B X hänvisat ull bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning D

75 73

76 74 Teckenförklaring; ++ hinviiar ull bilagans avdelning A + hänvisar Ull bilagans avdelning B X hänvisar till bilagana avdelning C O hånvuar till bilagans avdelning D

77 75 Tabell 2 Folkmängd i kommuner där personer kan vara kyrkobokförda i icke territoriella församlingar, kommun- och församlingsvis, enligt indelningen Population of communes where persons can be registered in non-territorial parishes by commune and parish, Dec. 31, 1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1,1974

78 76 Teckenförklaring: ++ hänvisar till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C O hänvisar till bilagans avdelning O

79 77 Tabell 3 Kommuner i storleksordning efter antal invånare enligt indelningen Communes by size of population, Dec. 31, 1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1, 1974

80 78

81 79

82 80 Tabell 4 Folkmängd i storstadsområdena och enligt indelningen Population of the three biggest towns with suburbs, Dec. 31, 1972 and Dec. 31, 1973, according to the administrative subdivision, Jan. 1,1974 ANM: EN REDOVISNING AV FÖRÄNDRINGARNA I OMRÅDES INDELNINGEN GES I BILAGANS AVDELNING E. 1) OMFATTAR HELA STOCKHOLMS LÄN UTOM NORRTÄLJE, NYNÄSHAMNS OCH SÖDERTÄLJE KOMMUNER. 2) ADOLF FREDRIKS, ENGELBREKTS, GUSTAV VASA, HEDVIG ELEONORA, HÖGALIDS, JAKOBS, JOHANNES, KATARINA, KLARA, KUNGSHOLMS, MARIA MAGDALENA, MATTEUS, OSCARS, SANKT GÖRANS OCH SOFIA FÖRSAM LINGAR SAMT STORKYRKOFÖRSAMLINGEN. 3) BRÄNNKYRKA, ENSKEDE, FARSTA, HÄGERSTENS, SKARPNÄCKS, SKÄRHOLMENS OCH VANTÖRS FÖRSAMLINGAR. "O BROMMA, ESSINGE, HÄSSELBY, SPÅNGA, VÄLLINGBY OCH VÄSTERLEDS FÖRSAMLINGAR. 5) MOTSVARAR GÖTEBORGS A-REGIONER UTOM ALINGSÅS OCH VÅRGÅRDA KOMMUNER. HELA STOR-GÖTEBORG TILLHÖR GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN UTOM DE DELAR DÄR ANNAT ANGES. 6) TILLHÖR ÄLVSBORGS LÄN. 7) TILLHÖR HALLANDS LÄN, 8) MOTSVARAR MALMÖ/LUND/TRELLEBORGS A-REGION OCH TILLHÖR I SIN HELHET MALMÖHUS LÄN.

83 81 Tabell 5 Folkmängd länsvis och enligt indelningen samt medelfolkmängd 1973 enligt indelningen Population by county, Dec. 31, 1972 and Dec. 31, 1973 according to the administrative subdivision, Jan. 1, 1974, and the mean population 1973 according to the administrative subdivision, Jan. 1, 1974 Teckenförklaring: ++ hänvisat till bilagans avdelning A + hänvisar till bilagans avdelning B X hänvisar till bilagans avdelning C 0 hänvisar till bilagans avdelning D

84 Bilaga 82 Indelningsändringar Changes of administrative subdivisions, Jan. 2,1973 to Jan. 1,1974 I tabell 1 finns tecken utsatta för de län, kommuner och församlingar som berörts av indelningsändringar under perioden Tecknet + hänvisar till bilagans avdelning B. Ändringar i kommunindelningen, och har utsatts för kommuner som varit föremål för indelningsändring och för församlingar som i sin helhet överförts från annan kommun. Tecknet ++ visar att ändringen även berör länsindelningen, varför fallet även upptas i bilagans avdelning A. Ändringar i länsindelningen. Tecknet har även utsatts efter namnen på de län som berörs. Tecknet X hänvisar till bilagans avdelning C. Ändringar i indelningen i församlingar och kyrkobokföringsdistrikt. Tecknet O hänvisar till bilagans avdelning D. Överflyttningar av mindre områden. I de fall områden har överförts till annan kommun har tecknet utsatts även efter resp kommuns namn. A. Ändringar i länsindelningen Överföringar av mindre områden redovisas i bilagans avdelning D. Från 06 Jönköpings län till 13 Hallands län Hylte kommun och del av Unnaryds kommun (Södra Unnaryd och Jälluntofta församlingar) som sammanlagts med Torups kommun, har överförts från Jönköpings län till Hallands län, varvid kommunnamnet ändrats till Hylte. Från 15 Älvsborgs län till 16 Skaraborgs län Del av Redvägs kommun (Fivlered, Solberga, Norra Åsarp och Smula församlingar), som uppgått i Falköpings kommun, har överförts från Älvsborgs län till Skaraborgs län. Från 18 Örebro län till 19 Västmanlands län Del av Glanshammars kommun (Götlunda församling), som uppgått i Arboga kommun, har överförts från Örebro län till Västmanlands län.

85 Bilaga 83 Från 22 Västernorrlands län till 23 Jämtlands län Fjällsjö kommun, som sammanlagts med Hammerdals kommun, Ströms kommun samt Frostvikens kommun, har överförts frän Västernorrlands län till Jämtlands län, varvid kommunnamnet ändrats till Strömsund. B. Ändringar i kommunindelningen Överföringar av mindre områden redovisas i bilagans avdelning D. 01 Stockholms län Österåkers kommun har uppgått i Vaxholms kommun Djurö och Gustavsbergs kommuner har uppgått i Värmdö kommun Salems kommun har uppgått i Botkyrka kommun Sorunda och Ösmo kommuner har uppgått i Nynäshamns kommun. 03 Uppsala län Del av Olands kommun (Stavby, Tuna, Rasbo och Rasbokils församlingar) har uppgått i Uppsala kommun. Återstoden av Olands kommun (Alunda, Ekeby och Skäfthammars församlingar) och Dannemora kommun har uppgått i Östhammars kommun Vendels, Tierpsbygdens, Söderfors, Västlands, Österlövsta och Hållnäs kommuner har uppgått i Tierps kommun. 04 Södermanlands län Vagnhärads, Daga, Gnesta och Trosa kommuner har uppgått i Nyköpings kommun. 05 Östergötlands län Tjällmo, Aska och Vadstena kommuner har uppgått i Motala kommun.

86 Bilaga Västra Kinda, Södra Kinda och Norra Kinda kommuner har sammanförts till Kinda kommun Vikbolandets kommun har uppgått i Norrköpings kommun Stegeborgs kommun har uppgått i Söderköpings kommun. 06 Jönköpings län Södra Mo, Villstads, Burseryds, Reftele och Anderstorps kommuner samt del av Unnaryds kommun (del av Bolmsö församling, se även bilagans avdelning C) har uppgått i Gislaveds kommun Hylte kommun och del av Unnaryds kommun (Södra Unnaryds och Jälluntofta församlingar) har sammanlagts med Torups kommun. Den nya kommunen ingår i Hallands län och benämns Hylte kommun Hjälmseryds kommun har uppgått i Sävsjö kommun. 08 Kalmar län Fliseryds och Ålems kommuner har uppgått i Mönsterås kommun Ölands-Åkerbo kommun har uppgått i Borgholms kommun Torslunda kommun har uppgått i Mörbylånga kommun. 10 Blekinge län Jämjö, Rödeby, Fridlevstad, Nättraby och Hasslö kommuner har uppgått i Karlskrona kommun. 11 Kristianstads län Kiviks kommun har uppgått i Simrishamns kommun Degeberga och 1112 Tollarps kommuner samt Oppmanna och Vånga kommun har uppgått i Kristianstads kommun Näsums kommun har uppgått i Bromölla kommun.

87 Bilaga Hjärsås, 1121 Knislinge, Broby och Glimåkia kommuner har sammanförts till Östra Göinge kommun Örkened och Loshult kommuner samt del av Vittsjö kommun (Visseltofta församling) ha uppgått i Osby kommun Hästveda, Bjärnums, Vinslövs, Sösdala och Tyringe kommuner, återstoden av Vittsjö kommun (Verums och Vittsjö församlingar) samt Vinslövs centralkommun har uppgått i Hässleholms kommun Riseberga kommun och del av Östra Ljungby kommun (Kallna och Östra Ljungby församlingar) har uppgått i Klippans kommun, Återstoden av Östra Ljungby kommun (Össjö församling) har uppgått i Ängelholms kommun Kvidinge kommun har uppgått i Åstorps kommun. 12 Malmöhus län Billesholms och Ekeby kommuner har uppgått i Bjuvs kommun Härslövs kommun har uppgått i Landskrona kommun Löddeköpinge kommun har uppgått i Käviinge kommun Södra Sandby, Dalby, Genarps och Veberöds kommuner har uppgått i Lunds kommun Rängs kommun, del av Månstorps kommun (Södra Åkarps, Mellan- Grevie, Östra Grevie, Västra Ingelstads och Arrie församlingar) och Skanör med Falsterbo kommun har uppgått i Vellinge kommun. Återstoden av Månstorps kommun (Västra Kärrstorps och Törringe församlingar) har uppgått i Svedala kommun Blentarps, Östra Färs och Vollsjö kommuner samt del av Bjärsjölagårds kommun (Öveds och Östra Kärrstorps församlingar) har uppgått i Sjöbo kommun. Återstoden av Bjärsjölagårds kommun (Östraby och Västerstads församlingar) har uppgått i Hörby kommun.

88 Bilaga Hallands län Hishults, Ränneslövs, Knäreds och Veinge kommuner har uppgått i Laholms kommun Eldsberga, Söndrums, Harplinge, Getinge, Kvibille, Enslövs och Oskarsströms kommuner har uppgått i Halmstads kommun Torups kommun har sammanlagts med Hylte kommun samt del av Unnaryds kommun (Södra Unnaryds och Jälluntofta församlingar) i Jönköpings län, varvid kommunnamnet ändrats till Hylte Löftadalens, Fjärås och Onsala kommuner har uppgått i Kungsbacka kommun. 14 Göteborgs och Bohus län Askims, Styrsö kommuner samt del av Kungälvs kommun (Rödbo församling) har uppgått i Göteborgs kommun Smögens, Södra Sotenäs och Tossene kommuner har sammanförts till Sotenäs kommun Svarteborgs och Sörbygdens kommuner har uppgått i Munkedals kommun. 15 Älvsborgs län Högsäters kommun har uppgått i Färgelanda kommun Brålanda, Frändefors och Västra Tunhems kommuner har uppgått i Vänersborgs kommun. Del av Bjärke kommun (Stora Mellby, Magra, Långared och Erska församlingar) och Hemsjö kommun har uppgått i Alingsås kommun. Återstoden av Bjärke kommun (Lagmansereds församling) har uppgått i i Trollhättans kommun Skepplanda, Starrkärrs och Nödinge kommuner har sammanförts till Ale kommun.

89 Bilaga Gäsene kommun har uppgått i Herrljunga kommun Hökerums och Åsundens kommuner samt del av Redvägs kommun (Strängsereds, Gullereds, Hössna, Liareds, Kölingareds, Knätte, Böne, Kölaby, Humla, Blidsbergs, Dalums och Timmele församlingar)har uppgått i Ulricehamns kommun. Om återstoden av Redvägs kommun se 16 Skaraborgs län Dalsjöfors, Fristads, Sandhults, Bollebygds och Viskafors kommuner har uppgått i Borås kommun Dalstorps kommun har uppgått i Tranemo kommun. 16 Skaraborgs län Essunga, Larvs och Kvänums kommuner har uppgått i Vara kommun Vilske, Frökinds, Vartofta, Stenstorps och Gudhems kommuner samt del av Dimbo kommun (Skörstorps församling) har uppgått i Falköpings kommun, dit även del av Redvägs kommun (Fivlereds, Solberga, Norra Åsarps och Smula församlingar) i Älvsborgs län har överförts. Del av Fågelås kommun (Brandstorps församling) har uppgått i Habo kommun. Återstoden av Fågelås kommun (Södra Fågelås och Norra Fågelås församlingar) och del av Fröjereds kommun (Fridene och Korsberga församlingar) har uppgått i Hjo kommun Hökensås kommun, del av Fröjereds kommun (Fröjereds församling) samt återstoden av Dimbo kommun (Ottravads, Suntaks, Vättaks, Kymbo, Valstads, Hångsdala, Östra Gerums, Dimbo, Varvs, Acklinga, Hömbs och Kungslena församlingar) har uppgått i Tidaholms kommun. 17 Värmlands län Finnskoga-Dalby och Norra Ny kommuner har uppgått i Torsby kommun Ekshärads, Gustav Adolfs och Norra Råda kommuner har uppgått i Hagfors kommun.

90 Bilaga Ulleruds kommun har uppgått i Forshaga kommun Töcksmarks kommun har uppgått i Årjängs kommun. 18 Örebro län Del av Glanshammars kommun (Rinkaby, Glanshammars, Ödeby och Lillkyrka församlingar) har uppgått i Örebro kommun. 19 Västmanlands län Återstoden av Glanshammars kommun (Götlunda församling) har uppgått i Arboga kommun. 20 Kopparbergs län Söderbärke kommun har uppgått i Smedjebackens kommun Åls och Siljansnäs kommuner har uppgått i Leksands kommun Ore kommun har uppgått i Rättviks kommun. 21 Gävleborgs län Rengsjö, Hanebo, Alfta och Arbrå kommuner har uppgått i Bollnäs kommun Harmångers, Gnarps, Bergsjö och Hassela kommuner har sammanförts till Nordanstigs kommun. 22 Västernorrlands län Stöde, Matfors, Njurunda samt Indals-Lidens kommuner har uppgått i Sundsvalls kommun Noraströms, Nordingrå, Ullångers och Bjärtrå kommuner, del av Boteå kommun (Styrnäs församling) samt Ytterlännäs kommun har uppgått i Kramfors kommun.

91 Bilaga 89 Återstoden av Boteåkommun (Gålsjö f d bruksförsamling, Boteå församling utom Gålsjö samt Överlännäs och Sånga församlingar) och Ramsele kommun har uppgått i Sollefteå kommun Fjällsjö kommun har överförts till 23 Jämtlands län och bildar tillsammans med Hammerdals, Ströms och Frostvikens kommuner Strömsunds kommun. 23 Jämtlands län Fors och Stugun kommuner har uppgått i Ragunda kommun Kälarne och Revsunds kommuner har uppgått i Bräcke kommun Rödöns, Föllinge, Offerdals och Alsens kommuner har sammnförts till Krokom kommun Hammerdals, Ströms och Frostvikens kommuner har sammanförts till Strömsunds kommun, dit även Fjällsjö kommun i Västernorrlands län har överförts Mörsils, Kalls, Undersåkers och Hallens kommuner har uppgått i Åre kommun Hede, Tännäs, Hogdals, Lillhärdals och Svegs kommuner har sammanförts till Härjedalens kommun. 24 Västerbottens län Hörnefors, Sävars, Holmöns och Holmsunds kommuner har uppgått i Umeå kommun Bjurholms kommun har uppgått i Vännäs kommun Bygdeå och Nysätra kommuner har sammanförts till Robertsfors kommun Lövångers och Burträsks kommuner har uppgått i Skellefteå kommun Malå kommun har uppgått i Norsjö kommun Dorotea och Fredrikas kommuner har uppgått i Åsele kommun.

92 Bilaga 90 C. Ändringar i indelningen i församlingar och kyrkobokföringsdistrikt Allmän anmärkning Ett stort antal församlingar har i samband med överflyttning till annan kommun (i en del fall till annat län) fått ändrad församlingskod. En fullständig redogörelse för dessa kodändringar finns i Meddelanden i Samordningsfrågor (MIS) 1973:13. Överföringar av mindre områden redovisas i bilagans avdelning D. 01 Stockholms län Från Huddinge församling i Huddinge kommun har utbrutits en ny församling Trångsunds församling. Från Botkyrka församling i Botkyrka kommun har utbrutits en ny församling Tumba församling. Inom Stockholms kommun har uppdelningen i kyrkobokföringsdistrikt av Spånga församling upphört. De tidigare kyrkobokföringsdistrikten bildar nya församlingar och benämns Spånga och Vällingby församlingar. 03 Uppsala län Från Helga Trefaldighets församling i Uppsala kommun har utbrutits en ny församling Gottsunda församling. 06 Jönköpings län Bolmsö, del i Unnaryds kommun vilken hade 163 invånare har uppgått i Ås församling i Gislaveds kommun. 11 Kristianstads län Vinslöv, del i Vinslövs kommun vilken församlingsdel hade invånare och Vinslöv, del i Vinslövs centralkommun vilken hade invånare har sammanlagts till Vinslövs församling i Hässleholms kommun.

93 Bilaga Göteborgs och Bohus län I Göteborgs kommun har Göteborgs domkyrkoförsamling som hade invånare och Kristine församling som hade invånare sammanlagts till Domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Från Uddevalla församling i Uddevalla kommun har utbrutits en ny församling Bäve församling. 15 Älvsborgs län Mossebo, del i Dalstorps kommun vilken församlingsdel hade 143 invånare har uppgått i Mossebo församling i Tranemo kommun. 16 Skaraborgs län I Skövde kommun har Örns församling som hade 121 invånare uppgått i Skövde församling. 18 Örebro län I Nora kommun har Nora stadsförsamling som hade invånare uppgått i Nora bergsförsamling. 22 Västernorrlands län I Ånge kommun och Borgsjö församling har uppdelningen i kyrkobokföringsdistrikt upphört Ånge kyrkobokföringsdistrikt med invånare och Borgsjö kyrkobokföringsdistrikt med invånare redovisas fr o m i Borgsjö församling i Ånge kommun.

94 Bilaga 92 D. överflyttningar av mindre områden 01 Stockholms län Inom Stockholms kommun har ett område med 971 invånare (554 män och 417 kvinnor) överflyttats från Bromma församling till Vällingby församling, ett andra område med 20 invånare (11 män och 9 kvinnor) överflyttats från Spånga församling till Hässelby församling samt ett tredje område med invånare (4 235 män och kvinnor) överflyttats från Spånga församling till Vällingby församling. Från Södertälje kommun och Mörkö församling har ett område med 25 invånare (16 män och 9 kvinnor) överflyttats till Botkyrka kommun och Grödinge församling. I samband med sammanläggningen av Nynäshamns och Sorunda kommuner till Nynäshamn överflyttades från nuvarande Sorunda församling ett obebott område till Botkyrka kommun och Grödinge församling. I samband med sammanläggningen av Botkyrka och Salems kommuner till Botkyrka överflyttades från nuvarande Salems församling ett område med 249 invånare (139 män och 110 kvinnor) till Södertälje kommun och Östertalje församling. Frän 01 Stockholms län till 03 Uppsala län Från 01 Stockholms län, Norrtälje kommun och Singö församling har ett obebott område överflyttats till 03 Uppsala län, Östhammars kommun och Hargs församling. Från 01 Stockholms län, Norrtälje kommun och Ununge församling har ett område med 8 invånare (4 män och 4 kvinnor) överflyttats till 03 Uppsala län, Uppsala kommun och Bladåkers församling. Från 01 Stockholms län, Sigtuna kommun och Vidbo församling har ett obebott område överflyttats till 03 Uppsala län, Uppsala kommun och Husby-Långhundra församling. Från 03 Uppsala län till 01 Stockholms län Från 03 Uppsala län, Uppsala kommun och Husby-Långhundra församling har ett obebott område överflyttats till 01 Stockholms län, Norrtälje kommun och Gottröra församling.

95 Bilaga Östergötlands län Från Söderköpings kommun och Östra Ryds församling har ett område med 10 invånare (5 män och 5 kvinnor) överflyttats till Åtvidabergs kommun och Björsäters församling. 06 Jönköpings län Från Nässjö kommun och Bringetofta församling har ett område med 138 invånare (77 män och 61 kvinnor) samt ett annat område från Norra Sandsjö kbfd med 61 invånare (36 män och 25 kvinnor) överförts till Sävsjö kommun och Sävsjö församling. Frän 07Kronobergs län till 13 Hallands län Från 07 Kronobergs län, Ljungby kommun och Lidhults församling har ett område med 16 invånare (13 män och 3 kvinnor) överflyttats till 13 Hallands län, Hylte kommun och Femsjö församling. 08 Kalmar län Inom Västerviks kommun har ett område med 33 invånare (18 män och 15 kvinnor) överflyttats från Lofta församling till Gamleby församling, ett annat område med 522 invånare (281 män och 241 kvinnor) överflyttats från Lofta församling till Västerviks församling, ett tredje område med 12 invånare (5 män och 7 kvinnor) överflyttats från Loftahammars församling till Västerviks församling och ett fjärde område med 6 invånare (2 män och 4 kvinnor) överflyttats från Västra Eds församling till Loftahammars församling. 12 Malmöhus län Inom Lunds kommun har ett område med 612 invånare (300 män och 312 kvinnor) överflyttats från Allhelgona församling till Norra Nöbbelövs församling och ett annat område med invånare (852 män och 908 kvinnor) överflyttats från Allhelgona församling till Sankt Peters klosters församling.

96 Bilaga Göteborgs och Bohus län Inom Göteborgs kommun har ett område med 62 invånare (35 män och 27 kvinnor) överflyttats från Vasa församling till Johannebeigs församling samtidigt har ett obebott område överflyttats i motsatt riktning. Från Kungälvs kommun och Ytterby församling har ett område med 36 invånare (19 män och 17 kvinnor) överflyttats till Göteborgs kommun och Säve församling. 15 Älvsborgs län Inom Trollhättans kommun har ett område med 179 invånare (95 män och 84 kvinnor) överflyttats från Gärdhems församling till Trollhättans församling. I samband med sammanläggningen av del av Bjärke kommun och Alingsås kommun till Alingsås överflyttades från nuvarande Stora Mellby församling ett område med 84 invånare (50 män och 34 kvinnor) till Trollhättans kommun och Lagmansereds församling. Frän 16 Skaraborgs län till 18 Örebro län Från 16 Skaraborgs län, Karlsborgs kommun och Undenäs församling har ett obebott område överflyttats till 18 Örebro län, Laxå kommun och Tiveds församling. 18 Örebro län Inom Örebro kommun har ett obebott område överflyttats från Hovsta församling till Axbergs församling. Från Örebro kommun och Hidinge församling har ett område med 106 invånare (58 män och 48 kvinnor) överflyttats till Karlskoga kommun och Karlskoga församling. I samband med att Götlunda församling i tidigare Glanshammars kommun överfördes till Arboga kommun överflyttades ett område med 13 invånare (7 män och 6 kvinnor) från nuvarande Götlunda församling till Örebro kommun och Lillkyrka församling.