SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder Daniel Björkert Department of Physical Geography GÖTEBORG 2002

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder Daniel Björkert ISSN B321 Projketarabete Göteborg 2002 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

4

5 SAMMANFATTNING Kartering och undersökning av blocksänkor har gjorts i ett område ca 25 km SV om Mjölby i Östergötland. Det ligger ca 20 km söder om den mellansvenska israndzonen i ett tämligen uppbrutet landskap av sprickdalskaraktär. Kartering av området har gjorts med hjälp av flygbilder, topografiska och geologiska kartor. Ett ca 1 km² stort område avgränsades och karterades i fält. I området återfinns ett flertal blocksänkor av varierande storlek och utvecklingsgrad. Blockmaterialet i sänkorna är av mycket homogen bergartssammansättning och är av varierande storlek. Den vertikala sorteringen i blocksänkorna är delvis inte så bra som den allmänna uppfattningen vill göra gällande. Detta kan bero på att blocksänkor som ligger så långt söder ut som dessa inte har haft lika lång bildningstid som de längre norrut. Vid fältkarteringen har förutom blocksänkor flera andra former beaktats såsom blockdiken (boulder trench), blockringar (sorted circles) och kollapsringar. I terrängen finns flera kanaler med block som karterats som blockdiken. Dessa är eventuellt blockringar som uppkommit i sluttande mark och därmed blivit utdragna. Blockringarna i området uppträder ibland i mindre grupper och kan i vissa fall anta mer eller mindre polygonliknande mönster. Det finns ett flertal mindre gropar i och strax utanför blocksänkorna. Genesen av dessa är oklar, möjligen har de uppkommit genom ursköljning men det är under förutsättning att de inte har bildats samtidigt med blocksänkorna. En av de mer märkliga formerna i området är en blockkulle, vilken utgörs av en mindre höjd som i ytan är helt täckt med block. Uppkomsten av denna kan även den ha skett genom ursköljning. I

6 ABSTRACT THE BOULDER DEPRESSIONS OF SJÖBO GENES, MORPHOLOGY AND AGE Mapping and investigation of boulder depressions has been done in an area approximately 25 km southwest of Mjölby in Östergötland, southern Sweden. The area is situated about 20 km from the Mid-Swedish marginal deposits in a rather broken landscape with joint valleycharacter. The mapping have been done by means of aerial photos and geologic maps. An area about 1 km² big was demarcated and mapped in field. There are lot of boulder depressions of various size end degree of development. The boulder material in the depressions is of very homogenous type and of varying size. The sorting in these boulder depressions is partially not so good as the common opinion will say. This probably depends on that these boulder depressions haven t got as long time of formation as boulder depressions far north. In the field mapping other formations except for the boulder depression have been observed such as boulder trench, sorted circles and collapse circles (kollapsringar). In the terrain there are a lot of channels of boulders which has been mapped as boulder trenches. These are probably sorted circles that occur in sloping ground and by that been elongated. The stone circles occur in smaller groups and in some case they form a more or less polygonal pattern. Many small pits have also been seen in connection with, or isolated from the boulder depression. The genes of these is unclear, maybe they have formed by washing but only if they not are contemporary with the boulder depressions. One of the most notable structures in the area is a boulder hill, which is a small hill completely covered by boulder at the surface. The formation of the boulder hill may have been by washing. II

7 FÖRORD... IV 1 INLEDNING BLOCKSÄNKOR I ALLMÄNHET UPPKOMST AV BLOCKSÄNKOR ANNAN STRUKTURMARK SOM KAN UPPTRÄDA I SAMBAND MED BLOCKSÄNKOR SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING METODIK RESULTAT BLOCKSÄNKORNA BLOCKKULLEN KOLLAPSRINGAR BLOCKDIKEN BLOCKRINGAR DISKUSSION BLOCKSÄNKOR BLOCKKULLEN KOLLAPSRINGAR BLOCKDIKEN BLOCKRINGAR BLOCKSÄNKORS ÅLDER SLUTSATSER FÖRSLAG TILL SKÖTSEL REFERENSER III

8 FÖRORD Detta examensarbete omfattande 10 poäng har utförts vid Institutionen för geovetenskaper, avdelningen för naturgeografi vid Göteborgs Universitet och i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Det utfördes under en period från slutet av mars till början av juni Många är de jag vill tacka som gjort denna uppsats möjlig. Först och främst vill jag tacka mina två handledare universitetslektor Mats Olvmo på institutionen och Byrådirektör/biolog Hans Liman på Länsstyrelsen för den hjälp och de goda råd jag fått. Sedan vill jag tacka mina föräldrar Gunvor och Jan Björkert för att jag bl.a. fick låna bilen så jag överhuvudtaget kunde komma ner till fältområdet. Vidare vill jag tacka min övriga familj, min käraste Åsa och alla andra som stöttat och hjälpt mig under examensarbetet. Tack ska ni ha. IV

9 1 INLEDNING 1.1 BLOCKSÄNKOR I ALLMÄNHET Namnet blocksänkor (boulder depression) myntades 1905 av Högbom. Först 1937 beskrev G. Lundqvist blocksänkornas struktur närmare. Blocksänkor är som namnet antyder sänkor som innehar stora mängder block i ytan. De återfinns främst i morän. Deras form är ofta runda eller svagt ovala men det är inte ovanligt med blocksänkor av mer oregelbunden form. Storlekar på m i diameter är vanliga men det förekommer ibland ännu större. Blockstorleken kan variera mycket men den ligger vanligtvis mellan några decimetrar upp till några meter. Den vanligaste uppfattningen är att materialet blir finare med djupet och avslutas i botten med ett mer eller mindre impermeabelt skikt på 1,5 2 m djup (Hättestrand, 1994). Hättestrand beskriver två typer av blocksänkor. Dels en variant där blocken är av olika bergarter som dessutom ibland kan ha isräfflor, dels en där blocken är av samma bergart och ofta är ganska vittrad. Områden med frekventa blocksänkor förekommer i samband med berggrundens tektoniska linjer, t.ex. brottdalar, som löper i rät vinkel med isrörelseriktningen. Där kan blockfrekvensen bli hög p.g.a. plockning (Söderman, 1982). Det är svårt att säga när blocksänkorna bildats och under hur lång tid det har tagit. Vissa menar att de härstammar från tidig Holocen och senare delen av Weichsel (Söderman, 1982), medan andra menar att de är betydligt äldre. Man har funnit bevis för att de överlevt åtminstone en nedisning och alltså härstammar från en interstadial eller kanske till och med är ännu äldre (Hättestrand, 1994, Kleman & Boström 1990, J. Lundqvist, 1961). Blocksänkorna i Sverige är tämligen sporadiskt spridda över hela mellersta och norra Sverige med undantag för större delen av kuststräckan. Även i ett område från sydöstra Östergötland genom Småland till norra delen av Blekinge förekommer blocksänkor (J. Lundqvist, 1961). I fjällen är blocksänkor mycket talrika (G. Lundqvist, 1951). Förekomsten är dock huvudsakligen utbredd under trädgränsen. De förekommer även på högre nivå men är mest typiska i skogsregionen. En anledning till denna segregering kan vara att blocksänkor ovan trädgränsen ofta är fulla med vatten och därför endast observeras som vattendrag med blockrik botten (J. Lundqvist, 1961). 1.2 UPPKOMST AV BLOCKSÄNKOR För att blocksänkor ska kunna uppstå, finns det vissa kriterier som måste uppfyllas. För det första krävs det att det finns god tillgång på block men god tillgång på vatten är även en viktig del. Blocksänkor uppkommer därför vanligen i mycket blockrik morän med god tillgång på fukt. Men det har visat sig att i fjällen kan block anrikas till sänkorna via jordflytning (G. Lundqvist, 1951). Fuktiga miljöer som vid myrmarker och insjöar är exempel på platser där man kan finna blocksänkor. Även i dödisgropar eller områden där vatten varit dämt av is är de vanligt förekommande. Dock är de sällsynta utmed kusterna (J. Lundqvist 1961). I sådana miljöer där vatten kan blir stående, marken är blockrik och klimatet tillåter finns goda möjligheter till tjällyftning. Det impermeabla lager som bildas under sorteringsprocessen ökar fuktigheten ytterligare i sänkan och består ofta av lera, lerig morän eller av humus som också kan ge samma tätande effekt (J. Lundqvist, 1961; Hättestrand, 1994). 1

10 Frosthävning är som störst där marken är bar. Vegetation, humus och snö har en isolerande effekt som bromsar frosten från att penetrera marken. Dessutom har frysnings- och tiningsfrekvensen stor betydelse. Ju oftare marken fryser och tinar desto fortare sker uppfrysningen av blocken (Vilborg, 1955). Detta innebär att frostaktiviteten är som störst under perioder då temperaturen pendlar mellan kall och varmgrader och marken är fri från snö, d.v.s. höst och vår. Denna process kan då bidra till en sortering av materialet som gör att det grövsta materialet hamnar överst med en finare-nedåt-struktur (fig. 1). För att sorteringen ska vara så effektiv som möjligt ska själva frysningen av marken helst ske långsamt (French, 1996). Det finns två olika hypoteser om hur frosthävningen går till. Den ena teorin kallas frost-pull och går ut på att jorden sväller när tjälen penetrerar marken. Detta medför att det frysta lagret lyfts upp. Då bildas det en hålighet under stenar och block som sitter fastfrysta i tjälen. Samma process sker under smältning av tjälen, då tjällagret smalnar av både uppifrån och nerifrån varpå det återigen bildas hålrum under stenarna och blocken (French, 1996; Vilborg, 1955). Eftersom tjälen får jorden att vidgas även i horisontalled kommer hålrummen under stenarna smalna av när den når dit (fig. 2). Den andra teorin, frost-push, går ut på att stenarna har större värmeledningsförmåga än marken de ligger i. Det gör att det bildas is runt om och under stenarna var på de pressas upp. I båda fallen kommer mindre material falla ned under större block och stenar vid smältningen (French, 1996). När hålrummen fylls ut med mindre material kan blocken inte inta sin ursprungliga position, på så sätt fortsätter förloppet och sorteringen (G. Lundqvist, 1951) (fig. 2). a b c Figur 1. Tvärsnitt över bildningen av en blocksänka. Illustration a visar blockens ursprungsläge, t.ex. en blockrik morän. Vid återkommande tjällyftning under längre perioder kommer det grövre materialet avancera uppåt och det finare kommer att hamna under och ett mer eller mindre impermeabelt skikt uppstår, illustration b och c. Figure 1. Cross section over the development of a boulder depression. Illustration a show the original position of the boulders, i.e. a boulder rich till. With recurrent frost heave under longer periods the coarser materiel advance upwards and the finer will accumulates beneath and a more or less impermeable layer arise, illustration b and c. Källa: French, 1996; Hätterstrand, 1994; Lundqvist, 1951; Lundqvist, 1962; Vilborg,

11 a b c d Figur 2. Tvärsnitt över tjällyftning av ett block enligt frost-pull hypotesen. Den streckade linjen utgör den nedre gränsen för tjälen. Illustration a visar blockets ursprungsläge, när tjälen sätter in lyfts blocket och mindre material ramlar ner under, illustration b. När tjälen penetrerar längre ner i marken trycks utrymmet under blocket ihop även i horisontalled, illustration c. Detta innebär att blocket inte kan inta sitt ursprungliga läge när tjälen går ur marken, illustration d. Figure 2. A cross section over frost heaving of a boulder according to the frost-pull hypothesis, the dashed line is the lower limit of the frost. Illustration a show the original position of the boulder, when the frost begin the boulder lifts up and finer material falls down under, illustration b. When the frost penetrate deeper in the ground the hollow get smaller even in horizontal plane, illustration c. That means that the boulder can not be replaced at its orginal position when the frost disappear, illustration d. Källa: French, 1996; Vilborg, ANNAN STRUKTURMARK SOM KAN UPPTRÄDA I SAMBAND MED BLOCKSÄNKOR Det är tämligen vanligt förekommande att andra strukturmarksformer återfinns vid ytan eller perifert i blocksänkor (Kleman & Borgström, 1990; Hättestrand, 1994). Kollapsringar är en cirkulär formation med ett gropartat centrum, ca 0,5 1,5 m i diameter. Denna grop kan ha radialt sorterade mindre block och kan ibland vara fylld av finare material alternativt vara tomma. Uppkomsten är oklar, eventuellt ursköljning av finmaterialet från en stenring, dödisrelikt eller kollaps av kärnan i en minipingo (Söderman, 1982). Sorterade polygoner (sorted polygons) och blockringar (sorted circles) bildas av samma process vid frosthävning av materialet i marken. Sorterade polygoner är i själva verket blockringar som uppkommer så tätt att de bildar ett rutmönster. Storleken varierar från någon meter upp till över 5 m i diameter. Ju större polygoner desto större är blocken (J. Lundqvist, 1961). De bildas troligtvis genom turbation, vilket innebär att finare material i marken sätts i en cirkulär rörelse vid upprepad frysning och tining. Detta innebär att materialet väller upp centralt i cirkeln och transporteras ut mot kanterna, varpå det åter transporteras mot mitten under markytan. I de fall det finns block i marken kommer de att pressas åt sidan och bilda en ring (French, 1996). Jordöar (debris island) är en av de vanligaste företeelserna i blocksänkor enligt G. Söderman (1982). De är dock samma sak som sorterade polygoner i de fall de uppkommer i blockrikt material enligt J. Lundqvist (1962). Blockströmmar (sorted stripes) är kanaler i sluttande mark fyllda med block. De är sällan bredare än en meter och blocken är ofta platta och kantiga. De är orienterade längs sluttningen eller stående på högkant. En variant av blockströmmar är s.k. blockdiken (boulder trench) som har rundare block. Dessa har plattare struktur och går djupare ner i marken. Ursprunget till dessa former är inte helt klart men möjligtvis är de polygoner som blivit utdragna p.g.a. sluttningen. Ytterligare ett annat liknande fenomen är blocksprickor (sorted cracks) de verkar återfinnas i samma områden som sorterade polygoner. Dessa har likt annan strukturmark en finare-nedåt-struktur och har troligen bildats genom någon form av sprickprocess (J. Lundqvist, 1961). 3

12 1.4 SYFTE Syftet med detta arbete är att beskriva hur blocksänkorna i Sjöbo och dess omgivande moränlandskap har bildats, att utreda orsaken till dess geografiska läge samt att utreda ålder på blocksänkorna. Syftet är även att genom kartering av området och dess moränstrukturer framställa en detaljerad karta över området. Vidare att avgränsa kärnområdet som underlag till eventuellt framtida reservat och ge förslag på hur de bäst utbildade formerna kan tydliggöras och hur området bör skötas. 1.5 OMRÅDESBESKRIVNING Sjöbo blocksänkor är beläget i Östergötland, ca en mil sydost om Ödeshög och tillhör också Ödeshögs kommun. Området ligger inom det subkambriska peneplanet (fig. 3). Peneplanet är dock mer brutet här än på Östgötaslätten som ligger ca 10 km norr ut (Lidmar-Bergström, 1994). De lösa jordlagren i området utgörs till stor del av småkullig moränmark. Moränryggarna är ofta löst packade och innehåller rikligt med linser av vattensorterat material. Detta tyder på att smältvatten från isen i betydande omfattning deltagit i avsmältningen (Svantesson, 1981). Det undersökta området tillhör ett större stråk tämligen rikt på blocksänkor. Detta stråk utbreder sig söder om den mellansvenska israndzonen. Sjöbo blocksänkor är en av de finaste och mest utbildade delarna och är därför utpekat som riksintresse för naturvård och ingår bl.a. i Länsstyrelsens naturvårdsplan sedan Området ligger meter över havet vilket är ovan högsta kustlinjen (HK) som är meter i området (Svantesson, 1981). HK i området utgör den gräns dit Baltiska Issjön nådde strax efter inlandsisens avsmältning. Det undersökta området är något mindre än 1 km² och ligger till större delen på en platå med fin- och medelkornig granit (Svantesson, 1981) (fig. 4). Främst utgörs topografin av moränformerna och vissa bergskullar. Området är ett typiskt småkulligt moränlandskap (hummocky moraine) där de lägre nivåerna mellan kullarna ofta utgörs av blocksänkor. I denna studie har stor vikt lagts på att kartlägga de strukturmarksformer, då i synnerhet blocksänkorna, som finns i trakten söder om Sjöbo gård. I omgivningen runt det undersökta området finns det många blocksänkor men studien har koncentrerats till området runt de blocksänkor som uppmärksammats av bl.a. Länsstyrelsen i Östergötland (fig. 3). Området kan delas upp i tre olika delar efter skogens ålder: Den centrala delen utgörs av tämligen gles medelålders skog som främst består av tall. I det nordvästra och nordöstra hörnet av området är skogen betydligt yngre, ca år. Här domineras skogen av tall och gran. Skogen är mycket tät och svårframkomlig. De sydvästra och sydöstra delarna av undersökningsområdet utgörs av kalhyggen. 4

13 Figur 3. Översiktskarta, Ödeshögs kommun. Figure 3. General map, Ödeshögs municipal. 5

14 Figur 4. Geologisk karta över det omkringliggande området. Figure 4. geological map over the surrounding area. 6

15 2 METODIK Karteringen har delvis utförts okulärt med hjälp av ekonomiska kartan (8E 0h Bonderyd) och Jordartskartan (SGU Ae nr 44, 8E Hjo SO). Som komplement till fältstudierna har IRflygbilder använts. I de nordvästra och nordöstra områdena är emellertid skogen så tät att det var mycket svårtolkat i fält, därför karterades dessa områden först med hjälp av IR-flygbilder. När flygbilderna togs var NV- och NÖ- hörnen kalhyggen och det är därför lättare att få en uppfattning om hur blocksänkorna var orienterade. Som kontroll av flygbildstolkningen gjordes karteringen fullständig i fält. Ekonomiska kartan användes som grund vid karteringen. Eftersom ekonomiska kartan i sin tur bygger på ortofotobilder underlättade den orienteringen då området i sig inte bjuder på så stor variation att orientera sig efter, såsom höjdskillnader och sjöar m.m. Detta tack vare att grunden till kartan (ortofotobilderna) då är ljusa i områden med lite eller ingen vegetation, t.ex. blocksänkor, och det gick därför enkelt att se var blocksänkorna låg och hur de var utformade. Blocksänkorna har delats in i två kategorier. Dels "stor och välutbildad" blocksänka, dessa är mycket karaktäristiska och avviker mot den omgivande skogsmarken (fig. 5). Dels "liten och/eller sämre utvecklad" som inte är lika iögonfallande, dessa kan i vissa fall vara helt övervuxna med mossa. Figure 5. En av de mest välutbildade och finaste blocksänkorna, område A på detaljkartan (fig 6). Figure 5. One of the most developed and finest boulder depression, area A at the map (fig. 6). Foto: Daniel Björkert Bergartssammansättningen i blockmaterialet undersöktes i två av de större blocksänkorna. Undersökningen gick till så att ett måttband lades längs en rak linje, sedan räknades alla block av samma bergart längs linjen. 7

16 Moränens frostkänslighet styrs av finjordshalten. För att undersöka denna togs sex prover för en kornstorleksanalys. Fyra togs i vägskärningar och de övriga två togs mer centralt, det ena togs dessutom centralt i en stenring. Analysen bestod av siktning och pipettanalys och gick till enligt följande. Efter att en viss bestämd mängd material tagits till siktningen dispergerades och tvättades provet med 0,075 mm maskvidd. Därefter siktades det med maskvidden: 16, 8, 4, 2, 1, 0,5, 0,250, 0,125, 0,071 mm. Av det material som inte användes till siktning togs en mindre del ut för pipettanalys. Provet dispergerades även här inledningsvis varefter fyra prov togs vid bestämda tidpunkter (efter 32 s, 4 min 48 s, 53 min 20 s samt 4 h från start). Proverna torkades samt vägdes och kurvan för de finare kornstorlekarna erhölls. 8

17 3 RESULTAT 3.1 BLOCKSÄNKORNA De flesta blocksänkorna i området ligger i ett stråk från den södra delen snett upp mot det nordöstra hörnet (fig. 6). Endast ett fåtal mindre återfinns i den nordvästra delen men för att få en naturlig avgränsning av området valdes de grusvägar som leder runt området som avgränsare. Det är i den centrala delen av området som blocksänkorna är som störst. Men även i den nordöstra delen är blocksänkorna stora och välutbildade däremot i det östra hörnet har endast ett fåtal mindre blocksänkor karterats. I det sydvästra hörnet finns ett par mindre blocksänkor i kanten till den äldre skogen annars är strukturmarken här ganska sparsam (fig. 6). Figur 6. Detaljkarta över området. Figure 6. Detailmap over the area. Blocken i blocksänkorna är av mycket varierad storlek. Även om de flesta är mellan m i diameter varierar blockstorleken mycket (fig. 7). Vissa block är mycket stora, de största är upp till 4-5 m i diameter. 9

18 Figur 7. Blocksänka med många stora block. Den ligger strax öster om område G på detaljkartan, i bakgrunden kan man se den unga täta skogen som omger dessa blocksänkor. Figure 7. Boulder depression with many big boulders. It can be found directly east of area G at the map, in the background you can see the young and thick forest that surrounds these boulder depressions. Foto: Daniel Björkert Blocken har utsatts för omfattande frostvittring, både i blocksänkorna och i block som ligger i den omgivande moränen. I områden där vittringen varit mest intensiv finns det delar av blocksänkorna där materialet är något mindre och generellt blir blocken kantigare, men detta beror helt på vittringen. Bortsett från frostvittring är blocken allmänt ganska rundade. Rundheten kan tyda på många saker men i detta fall beror det troligtvis på att blocken har blivit transporterade och utsatts för vattenpåverkan. Bergartsammansättningen är mycket homogen. I de två blocksänkorna där blockens bergart undersökes består de uteslutande av granit. Eftersom blocken i studieområdet är så pass stora har inga försök att gräva eller lyfta bort block gjorts. Det går ändå att skaffa sig en ungefärlig uppfattning om sorteringen av blocken i ytan. Man kan lätt visa på block som ligger över större block utan att vara frostsprängt från det större. Blockmaterialet är med andra ord inte så sorterade i vertikalled som väntas av en blocksänka. Vilket innebär att den sorteringen antingen inte har varit så effektiv att de allra största blocken ligger överst med en finare nedåt struktur. Alternativt har sorteringsprocessen inte pågått under tillräckligt lång tid för att en dylik sortering ska kunna uppstå. Jordarten i området är sandig morän med linser av vattensorterat material. Materialet har likaså en allmänt hög finjordshalt. Av de jordprover som togs i området var silt-innehållet mellan %. Mest silt innehöll det prov som togs centralt i en blockring. 10

19 Detta prov skilde sig mot de andra proven då det var bättre sorterat och innehöll betydligt mer sand, ca %. Även lerhalten var hög, den varierade mellan 6 och 11 % och tillsammans med silten utgjorde dessa fraktioner % av provet (fig. 8 och 9). Figur 8. Kornstorleksdiagram med fraktioner < 16 mm av den sandiga moränen i området. Den svarta linjen utgör kornstorlekarna av ett prov taget i mitten av en blockring. Fgiure 8. Gransize diagram with fractions < 16 mm, of the sandy tills in the area. The black line shows the gransize of a sample taken in the middle of a sorted circle. De resultat som erhölls vid kornstorleksanalysen jämfördes med moränprover från områden med äldre moräner som överlagrats av yngre (fig 9). Inom kartbladet, Hjo SO, har man på flera ställen funnit moräner som är äldre än sen Weichsel (Svantesson, 1981). Även undersökningar i de intilliggande kartbladen Norrköping SV och SO samt i Alsteråns dalgång i Småland har påvisats en äldre generations moränbädd. Dessa bäddar är dock i samtliga fall överlagrad av 2-7 m yngre morän (Svantesson, 1986; Söderlund, 1986; Olvmo et. al., 1996; Ronnert & Olvmo, opublicerad). Generellt innehåller de äldre bäddarna inte lika mycket grus som de yngre men istället har de mer av de finare fraktionerna. Proverna från Sjöbo korreleras bäst med de proverna som var tagna i ytbädden sånär som på det prov som togs i en blockring och som därför har ett mindre grusinnehåll. 11

20 Figur 9. Triangeldiagram med prover från undersökningsområdet jämfört med andra prover av ytliggande moräner och äldre underliggande jordarter från närliggande områden samt från Småland. Figure 9. triangle diagram with samples from the study area compered with other samples of surface lying till and older underlying soils from near areas and from Småland. 3.2 BLOCKKULLEN I anslutning till en av de mindre blocksänkorna, ca 150 m öster om område A ligger en liten kulle bestående av block (fig. 6 och 10). Den är på detaljkartan karterad som en blocksänka men utbreder sig i stället över en liten höjd. I ytan har den samma struktur som blocksänkorna med mycket block och ingen eller lite mineraljord mellan blocken. Kullen är bara strax över någon meter hög och några meter i diameter. Blockkullen övergår i den lilla anknytande blocksänka utan någon naturlig gräns som skiljer dessa åt förutom höjdskillnaderna. 12

21 Figur 10. Blockkulle med en mycket liten blocksänka framför. Kullen är i ytan helt täckt av block men är bara vid denna sida (södra sidan) i anknytning till en blocksänka. Figure 10. Boulder hill with a very small boulder depression in front. The hill is at the surface completely covered with boulders and is only on this side (the south side) in connection with a boulder depression. Foto: Daniel Björkert 3.3 KOLLAPSRINGAR I området finns det också ett antal gropar i blockmaterialet (fig. 11 och 12). Hälften av dessa gropar, som på detaljkartan (fig. 6) markerats som kollapsringar, ligger i blocksänkor medan andra hälften ligger utspridda i skogsmarken. Vid några tillfällen ligger groparna i förbindelse med en blocksänka via ett blockdike/blockström. Groparna som återfinns i själva sänkorna ligger antingen i eller perifert i utkanten av sänkorna. Både de i blocksänkorna och de utanför är ca m i diameter och några decimeter djupa. De gropar som ligger i skogsmarken avskilt från blocksänkorna utgörs av runda områden av block i ytan, ca 1 m i diameter, där den centrala delen eller hela området utgörs av ett hålrum. I och perifert i blocksänkorna ser groparna ut på samma sätt, som om ett stort block hade tagits bort. 13

22 Figur 11. Grop i en blocksänka (område E, figur1). Blocken runt gropen är ganska stora och någon form av sortering är svårt att se. Figure 11. Pit in a boulder depression (area E, figure 1). The boulders in the border of the pit is quite big and some sorting can be difficult to find. Foto: Daniel Björkert Figur 12. Grop i periferin av område D, figur 1. Stocken som ligger tvärs över gropen har troligtvis hamnat där vid gallring av skogen. Figure 12. Pit in the periphery of area D, figure 1. The log which lays across the pit have probably land up their under the thin out of the forest Foto: Daniel Björkert 14

23 3.4 BLOCKDIKEN Det är vanligt förekommande med någon form av blockdiken alternativt blockströmmar i området (fig. 13). För det mesta ligger de i anslutning till blocksänkorna men vissa ligger även utspridda i skogsmarken. De återfinns både i sluttande terräng och på plan mark. I sluttningarna finns det flera kanaler som är orienterade horisontalt mot sluttningen men vanligast är dock att de utbreder sig i sluttningens riktning. Hos de sistnämnda kan man i vissa fall även se en svag orientering av blocken i sluttningens riktning eller att de är ställda på högkant. Det bästa exemplet på det finns i området med blockringar strax norr om Svenstorp (fig. 6), som består av några utdragna blockringar och ett par mindre blockströmmar. Det finns exempel på kanaler som börjar med en av ovan nämnda gropar och sedan mynnar i en blocksänka. Det är särskilt tydligt vid den kanal och kollapsring öster om område A på detaljkartan (fig. 6). Figur 13. Blockdiken som parallellt leder ner på ena sidan av en svagt sluttande moränrygg mellan område D och E, se detaljkartan. Figure 13. Boulder trenches which paralleled leads down from a gentle slope of a moraine ridge between area D and E, look at the map. Foto: Daniel Björkert Storleken på kanalerna är oftast mellan en och två meter breda och längden varierar. Men det finns ett fåtal som är smalare och då ligger de oftast i anslutning till en blockring. Materialet i kanalerna påminner i stort om materialet i blocksänkorna. Det är främst frågan om block som är ganska rundade och av ungefär samma storlek som blocken i sänkorna (fig. 13). 15

24 3.5 BLOCKRINGAR Andra ganska vanligt förekommande former i området är en slags cirkulära bildningar som närmast kan liknas vid blockringar (fig. 14). De ligger till största delen i eller i periferin av blocksänkorna men påträffas i vissa fall avskiljt. Flera cirklar i samma sänka är inte ovanligt och stundom kan man ana mönster som sorterade nät eller dylikt. Särskilt tydligt är mönstret i sluttningen ner mot den västra vägen strax norr om Svenstorp. Dessa bildningar verkar av allt att döma vara frågan om strukturmark. I själva cirklarna är det ganska sparsamt med block i ytan. Vanligtvis är de centrala delarna trädbevuxna och liknar mest den omgivande skogsmarken. Cirklarna ligger ofta något högre än de omgivande blockmassorna. Storleken varierar från ca tre till fem meter i diameter. De är för det mesta helt cirkulära och bortsett från området vid Svenstorp ligger de främst på plan mark och ofta lågt i terrängen. Figur 14. T.h. lite mindre blockring i områdeb. T.v. Blockring med några träd i vid område D. Figure 14. T.r. a smaller sorted circle in area B. T.l. Sorted circle with some trees in area D. Foto: Daniel Björkert 16

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3 Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning

Översiktlig geoteknisk utredning Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...

Läs mer

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Arkeologisk utredning Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Jans Heinerud 2003 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Syfte 4 Landskap

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Möe 1:14 - Korpåsvägen Översiktlig geoteknisk undersökning

Möe 1:14 - Korpåsvägen Översiktlig geoteknisk undersökning Förhandskopia Beställare: MUNKEDALS KOMMUN 45580 MUNKEDAL Beställarens representant: Ronny Larsson Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Daniel Strandberg Uppdragsnr: 101 27 34

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge

Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge Bilaga sid 1 Bilaga, karta 1. Lokaler med fornminnen som registrerades vid den arkeologiska utredningen och dessas fördelning på detaljkartor nedan,

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält

Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Dick Claeson & Ildikó Antal Lundin oktober 2014 SGU-rapport 2014:36 Omslagsbild: Framgrävt hyperitdiabasblock i Vesslarpstrakten.

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505

Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505 Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505 1(3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Åke Johansson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-11-13

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING KVARNHOLMEN Kartering av bebyggelselämningar på Kvarnholmen, RAÄ Nacka 287, Sicklaön 38:1, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende 1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning 2007-10-26 Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Ett gravfält vid Älgviken

Ett gravfält vid Älgviken uv MITT, rapport 2009:34 arkeologisk förundersökning Ett gravfält vid Älgviken Väg 73, delen Älgviken Fors Förundersökning i avgränsande syfte Södermanland; Ösmo socken; Björsta 2:34; AÄ 126 John Hamilton

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen Teknisk PM Geoteknik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Rapport 2010:58 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Del av Gäddvik 1:10 Sankt Anna socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT Naturreservatet Torrakberget är det största kända sammanhängande naturskogsområdet i Karlstads kommun. Bergets namn visar att det har funnits

Läs mer

Danmarks kyrkby. Utbyggnad av kyrkogård. Särskild arkeologisk utredning, steg I och II. Danmark 11:1, 17:1 Danmarks socken Uppsala kommun Uppland

Danmarks kyrkby. Utbyggnad av kyrkogård. Särskild arkeologisk utredning, steg I och II. Danmark 11:1, 17:1 Danmarks socken Uppsala kommun Uppland Särskild arkeologisk utredning, steg I och II Danmarks kyrkby Utbyggnad av kyrkogård Danmark 11:1, 17:1 Danmarks socken Uppsala kommun Uppland Dan Fagerlund 2 Upplandsmuseets rapporter 2010:01 Särskild

Läs mer

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors K 483 Grundvattenmagasinet Rångedala Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Fristad Nitta Rångedala Äspered Dalsjöfors ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-281-9 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning

Läs mer

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2 repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Kopparsmälta från Hagby

Kopparsmälta från Hagby UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5

Läs mer

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik 1(3) Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR 87 53 34 13 Arbetsplan Teknisk PM geoteknik JÖNKÖPING 2008-06-13 Handläggare: Björn Pettersson Vägverket Konsult Postadress:

Läs mer

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.

Jens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist,

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13

LINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan

Läs mer

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Beställare Björn Ekelund Mjölkeröds gård 1 457 91 Tanumshede Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Elisabeth

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN 2003-04-22, rev 2003-09-25 GF KONSULT AB Geoteknik Daniel Strandberg Uppdragsnr: 1075 001 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sida Orientering 1 Underlag 1 Utförda geotekniska undersökningar

Läs mer