SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder Daniel Björkert Department of Physical Geography GÖTEBORG 2002

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum SJÖBO BLOCKSÄNKOR -genes, morfologi och ålder Daniel Björkert ISSN B321 Projketarabete Göteborg 2002 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

4

5 SAMMANFATTNING Kartering och undersökning av blocksänkor har gjorts i ett område ca 25 km SV om Mjölby i Östergötland. Det ligger ca 20 km söder om den mellansvenska israndzonen i ett tämligen uppbrutet landskap av sprickdalskaraktär. Kartering av området har gjorts med hjälp av flygbilder, topografiska och geologiska kartor. Ett ca 1 km² stort område avgränsades och karterades i fält. I området återfinns ett flertal blocksänkor av varierande storlek och utvecklingsgrad. Blockmaterialet i sänkorna är av mycket homogen bergartssammansättning och är av varierande storlek. Den vertikala sorteringen i blocksänkorna är delvis inte så bra som den allmänna uppfattningen vill göra gällande. Detta kan bero på att blocksänkor som ligger så långt söder ut som dessa inte har haft lika lång bildningstid som de längre norrut. Vid fältkarteringen har förutom blocksänkor flera andra former beaktats såsom blockdiken (boulder trench), blockringar (sorted circles) och kollapsringar. I terrängen finns flera kanaler med block som karterats som blockdiken. Dessa är eventuellt blockringar som uppkommit i sluttande mark och därmed blivit utdragna. Blockringarna i området uppträder ibland i mindre grupper och kan i vissa fall anta mer eller mindre polygonliknande mönster. Det finns ett flertal mindre gropar i och strax utanför blocksänkorna. Genesen av dessa är oklar, möjligen har de uppkommit genom ursköljning men det är under förutsättning att de inte har bildats samtidigt med blocksänkorna. En av de mer märkliga formerna i området är en blockkulle, vilken utgörs av en mindre höjd som i ytan är helt täckt med block. Uppkomsten av denna kan även den ha skett genom ursköljning. I

6 ABSTRACT THE BOULDER DEPRESSIONS OF SJÖBO GENES, MORPHOLOGY AND AGE Mapping and investigation of boulder depressions has been done in an area approximately 25 km southwest of Mjölby in Östergötland, southern Sweden. The area is situated about 20 km from the Mid-Swedish marginal deposits in a rather broken landscape with joint valleycharacter. The mapping have been done by means of aerial photos and geologic maps. An area about 1 km² big was demarcated and mapped in field. There are lot of boulder depressions of various size end degree of development. The boulder material in the depressions is of very homogenous type and of varying size. The sorting in these boulder depressions is partially not so good as the common opinion will say. This probably depends on that these boulder depressions haven t got as long time of formation as boulder depressions far north. In the field mapping other formations except for the boulder depression have been observed such as boulder trench, sorted circles and collapse circles (kollapsringar). In the terrain there are a lot of channels of boulders which has been mapped as boulder trenches. These are probably sorted circles that occur in sloping ground and by that been elongated. The stone circles occur in smaller groups and in some case they form a more or less polygonal pattern. Many small pits have also been seen in connection with, or isolated from the boulder depression. The genes of these is unclear, maybe they have formed by washing but only if they not are contemporary with the boulder depressions. One of the most notable structures in the area is a boulder hill, which is a small hill completely covered by boulder at the surface. The formation of the boulder hill may have been by washing. II

7 FÖRORD... IV 1 INLEDNING BLOCKSÄNKOR I ALLMÄNHET UPPKOMST AV BLOCKSÄNKOR ANNAN STRUKTURMARK SOM KAN UPPTRÄDA I SAMBAND MED BLOCKSÄNKOR SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING METODIK RESULTAT BLOCKSÄNKORNA BLOCKKULLEN KOLLAPSRINGAR BLOCKDIKEN BLOCKRINGAR DISKUSSION BLOCKSÄNKOR BLOCKKULLEN KOLLAPSRINGAR BLOCKDIKEN BLOCKRINGAR BLOCKSÄNKORS ÅLDER SLUTSATSER FÖRSLAG TILL SKÖTSEL REFERENSER III

8 FÖRORD Detta examensarbete omfattande 10 poäng har utförts vid Institutionen för geovetenskaper, avdelningen för naturgeografi vid Göteborgs Universitet och i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Det utfördes under en period från slutet av mars till början av juni Många är de jag vill tacka som gjort denna uppsats möjlig. Först och främst vill jag tacka mina två handledare universitetslektor Mats Olvmo på institutionen och Byrådirektör/biolog Hans Liman på Länsstyrelsen för den hjälp och de goda råd jag fått. Sedan vill jag tacka mina föräldrar Gunvor och Jan Björkert för att jag bl.a. fick låna bilen så jag överhuvudtaget kunde komma ner till fältområdet. Vidare vill jag tacka min övriga familj, min käraste Åsa och alla andra som stöttat och hjälpt mig under examensarbetet. Tack ska ni ha. IV

9 1 INLEDNING 1.1 BLOCKSÄNKOR I ALLMÄNHET Namnet blocksänkor (boulder depression) myntades 1905 av Högbom. Först 1937 beskrev G. Lundqvist blocksänkornas struktur närmare. Blocksänkor är som namnet antyder sänkor som innehar stora mängder block i ytan. De återfinns främst i morän. Deras form är ofta runda eller svagt ovala men det är inte ovanligt med blocksänkor av mer oregelbunden form. Storlekar på m i diameter är vanliga men det förekommer ibland ännu större. Blockstorleken kan variera mycket men den ligger vanligtvis mellan några decimetrar upp till några meter. Den vanligaste uppfattningen är att materialet blir finare med djupet och avslutas i botten med ett mer eller mindre impermeabelt skikt på 1,5 2 m djup (Hättestrand, 1994). Hättestrand beskriver två typer av blocksänkor. Dels en variant där blocken är av olika bergarter som dessutom ibland kan ha isräfflor, dels en där blocken är av samma bergart och ofta är ganska vittrad. Områden med frekventa blocksänkor förekommer i samband med berggrundens tektoniska linjer, t.ex. brottdalar, som löper i rät vinkel med isrörelseriktningen. Där kan blockfrekvensen bli hög p.g.a. plockning (Söderman, 1982). Det är svårt att säga när blocksänkorna bildats och under hur lång tid det har tagit. Vissa menar att de härstammar från tidig Holocen och senare delen av Weichsel (Söderman, 1982), medan andra menar att de är betydligt äldre. Man har funnit bevis för att de överlevt åtminstone en nedisning och alltså härstammar från en interstadial eller kanske till och med är ännu äldre (Hättestrand, 1994, Kleman & Boström 1990, J. Lundqvist, 1961). Blocksänkorna i Sverige är tämligen sporadiskt spridda över hela mellersta och norra Sverige med undantag för större delen av kuststräckan. Även i ett område från sydöstra Östergötland genom Småland till norra delen av Blekinge förekommer blocksänkor (J. Lundqvist, 1961). I fjällen är blocksänkor mycket talrika (G. Lundqvist, 1951). Förekomsten är dock huvudsakligen utbredd under trädgränsen. De förekommer även på högre nivå men är mest typiska i skogsregionen. En anledning till denna segregering kan vara att blocksänkor ovan trädgränsen ofta är fulla med vatten och därför endast observeras som vattendrag med blockrik botten (J. Lundqvist, 1961). 1.2 UPPKOMST AV BLOCKSÄNKOR För att blocksänkor ska kunna uppstå, finns det vissa kriterier som måste uppfyllas. För det första krävs det att det finns god tillgång på block men god tillgång på vatten är även en viktig del. Blocksänkor uppkommer därför vanligen i mycket blockrik morän med god tillgång på fukt. Men det har visat sig att i fjällen kan block anrikas till sänkorna via jordflytning (G. Lundqvist, 1951). Fuktiga miljöer som vid myrmarker och insjöar är exempel på platser där man kan finna blocksänkor. Även i dödisgropar eller områden där vatten varit dämt av is är de vanligt förekommande. Dock är de sällsynta utmed kusterna (J. Lundqvist 1961). I sådana miljöer där vatten kan blir stående, marken är blockrik och klimatet tillåter finns goda möjligheter till tjällyftning. Det impermeabla lager som bildas under sorteringsprocessen ökar fuktigheten ytterligare i sänkan och består ofta av lera, lerig morän eller av humus som också kan ge samma tätande effekt (J. Lundqvist, 1961; Hättestrand, 1994). 1

10 Frosthävning är som störst där marken är bar. Vegetation, humus och snö har en isolerande effekt som bromsar frosten från att penetrera marken. Dessutom har frysnings- och tiningsfrekvensen stor betydelse. Ju oftare marken fryser och tinar desto fortare sker uppfrysningen av blocken (Vilborg, 1955). Detta innebär att frostaktiviteten är som störst under perioder då temperaturen pendlar mellan kall och varmgrader och marken är fri från snö, d.v.s. höst och vår. Denna process kan då bidra till en sortering av materialet som gör att det grövsta materialet hamnar överst med en finare-nedåt-struktur (fig. 1). För att sorteringen ska vara så effektiv som möjligt ska själva frysningen av marken helst ske långsamt (French, 1996). Det finns två olika hypoteser om hur frosthävningen går till. Den ena teorin kallas frost-pull och går ut på att jorden sväller när tjälen penetrerar marken. Detta medför att det frysta lagret lyfts upp. Då bildas det en hålighet under stenar och block som sitter fastfrysta i tjälen. Samma process sker under smältning av tjälen, då tjällagret smalnar av både uppifrån och nerifrån varpå det återigen bildas hålrum under stenarna och blocken (French, 1996; Vilborg, 1955). Eftersom tjälen får jorden att vidgas även i horisontalled kommer hålrummen under stenarna smalna av när den når dit (fig. 2). Den andra teorin, frost-push, går ut på att stenarna har större värmeledningsförmåga än marken de ligger i. Det gör att det bildas is runt om och under stenarna var på de pressas upp. I båda fallen kommer mindre material falla ned under större block och stenar vid smältningen (French, 1996). När hålrummen fylls ut med mindre material kan blocken inte inta sin ursprungliga position, på så sätt fortsätter förloppet och sorteringen (G. Lundqvist, 1951) (fig. 2). a b c Figur 1. Tvärsnitt över bildningen av en blocksänka. Illustration a visar blockens ursprungsläge, t.ex. en blockrik morän. Vid återkommande tjällyftning under längre perioder kommer det grövre materialet avancera uppåt och det finare kommer att hamna under och ett mer eller mindre impermeabelt skikt uppstår, illustration b och c. Figure 1. Cross section over the development of a boulder depression. Illustration a show the original position of the boulders, i.e. a boulder rich till. With recurrent frost heave under longer periods the coarser materiel advance upwards and the finer will accumulates beneath and a more or less impermeable layer arise, illustration b and c. Källa: French, 1996; Hätterstrand, 1994; Lundqvist, 1951; Lundqvist, 1962; Vilborg,

11 a b c d Figur 2. Tvärsnitt över tjällyftning av ett block enligt frost-pull hypotesen. Den streckade linjen utgör den nedre gränsen för tjälen. Illustration a visar blockets ursprungsläge, när tjälen sätter in lyfts blocket och mindre material ramlar ner under, illustration b. När tjälen penetrerar längre ner i marken trycks utrymmet under blocket ihop även i horisontalled, illustration c. Detta innebär att blocket inte kan inta sitt ursprungliga läge när tjälen går ur marken, illustration d. Figure 2. A cross section over frost heaving of a boulder according to the frost-pull hypothesis, the dashed line is the lower limit of the frost. Illustration a show the original position of the boulder, when the frost begin the boulder lifts up and finer material falls down under, illustration b. When the frost penetrate deeper in the ground the hollow get smaller even in horizontal plane, illustration c. That means that the boulder can not be replaced at its orginal position when the frost disappear, illustration d. Källa: French, 1996; Vilborg, ANNAN STRUKTURMARK SOM KAN UPPTRÄDA I SAMBAND MED BLOCKSÄNKOR Det är tämligen vanligt förekommande att andra strukturmarksformer återfinns vid ytan eller perifert i blocksänkor (Kleman & Borgström, 1990; Hättestrand, 1994). Kollapsringar är en cirkulär formation med ett gropartat centrum, ca 0,5 1,5 m i diameter. Denna grop kan ha radialt sorterade mindre block och kan ibland vara fylld av finare material alternativt vara tomma. Uppkomsten är oklar, eventuellt ursköljning av finmaterialet från en stenring, dödisrelikt eller kollaps av kärnan i en minipingo (Söderman, 1982). Sorterade polygoner (sorted polygons) och blockringar (sorted circles) bildas av samma process vid frosthävning av materialet i marken. Sorterade polygoner är i själva verket blockringar som uppkommer så tätt att de bildar ett rutmönster. Storleken varierar från någon meter upp till över 5 m i diameter. Ju större polygoner desto större är blocken (J. Lundqvist, 1961). De bildas troligtvis genom turbation, vilket innebär att finare material i marken sätts i en cirkulär rörelse vid upprepad frysning och tining. Detta innebär att materialet väller upp centralt i cirkeln och transporteras ut mot kanterna, varpå det åter transporteras mot mitten under markytan. I de fall det finns block i marken kommer de att pressas åt sidan och bilda en ring (French, 1996). Jordöar (debris island) är en av de vanligaste företeelserna i blocksänkor enligt G. Söderman (1982). De är dock samma sak som sorterade polygoner i de fall de uppkommer i blockrikt material enligt J. Lundqvist (1962). Blockströmmar (sorted stripes) är kanaler i sluttande mark fyllda med block. De är sällan bredare än en meter och blocken är ofta platta och kantiga. De är orienterade längs sluttningen eller stående på högkant. En variant av blockströmmar är s.k. blockdiken (boulder trench) som har rundare block. Dessa har plattare struktur och går djupare ner i marken. Ursprunget till dessa former är inte helt klart men möjligtvis är de polygoner som blivit utdragna p.g.a. sluttningen. Ytterligare ett annat liknande fenomen är blocksprickor (sorted cracks) de verkar återfinnas i samma områden som sorterade polygoner. Dessa har likt annan strukturmark en finare-nedåt-struktur och har troligen bildats genom någon form av sprickprocess (J. Lundqvist, 1961). 3

12 1.4 SYFTE Syftet med detta arbete är att beskriva hur blocksänkorna i Sjöbo och dess omgivande moränlandskap har bildats, att utreda orsaken till dess geografiska läge samt att utreda ålder på blocksänkorna. Syftet är även att genom kartering av området och dess moränstrukturer framställa en detaljerad karta över området. Vidare att avgränsa kärnområdet som underlag till eventuellt framtida reservat och ge förslag på hur de bäst utbildade formerna kan tydliggöras och hur området bör skötas. 1.5 OMRÅDESBESKRIVNING Sjöbo blocksänkor är beläget i Östergötland, ca en mil sydost om Ödeshög och tillhör också Ödeshögs kommun. Området ligger inom det subkambriska peneplanet (fig. 3). Peneplanet är dock mer brutet här än på Östgötaslätten som ligger ca 10 km norr ut (Lidmar-Bergström, 1994). De lösa jordlagren i området utgörs till stor del av småkullig moränmark. Moränryggarna är ofta löst packade och innehåller rikligt med linser av vattensorterat material. Detta tyder på att smältvatten från isen i betydande omfattning deltagit i avsmältningen (Svantesson, 1981). Det undersökta området tillhör ett större stråk tämligen rikt på blocksänkor. Detta stråk utbreder sig söder om den mellansvenska israndzonen. Sjöbo blocksänkor är en av de finaste och mest utbildade delarna och är därför utpekat som riksintresse för naturvård och ingår bl.a. i Länsstyrelsens naturvårdsplan sedan Området ligger meter över havet vilket är ovan högsta kustlinjen (HK) som är meter i området (Svantesson, 1981). HK i området utgör den gräns dit Baltiska Issjön nådde strax efter inlandsisens avsmältning. Det undersökta området är något mindre än 1 km² och ligger till större delen på en platå med fin- och medelkornig granit (Svantesson, 1981) (fig. 4). Främst utgörs topografin av moränformerna och vissa bergskullar. Området är ett typiskt småkulligt moränlandskap (hummocky moraine) där de lägre nivåerna mellan kullarna ofta utgörs av blocksänkor. I denna studie har stor vikt lagts på att kartlägga de strukturmarksformer, då i synnerhet blocksänkorna, som finns i trakten söder om Sjöbo gård. I omgivningen runt det undersökta området finns det många blocksänkor men studien har koncentrerats till området runt de blocksänkor som uppmärksammats av bl.a. Länsstyrelsen i Östergötland (fig. 3). Området kan delas upp i tre olika delar efter skogens ålder: Den centrala delen utgörs av tämligen gles medelålders skog som främst består av tall. I det nordvästra och nordöstra hörnet av området är skogen betydligt yngre, ca år. Här domineras skogen av tall och gran. Skogen är mycket tät och svårframkomlig. De sydvästra och sydöstra delarna av undersökningsområdet utgörs av kalhyggen. 4

13 Figur 3. Översiktskarta, Ödeshögs kommun. Figure 3. General map, Ödeshögs municipal. 5

14 Figur 4. Geologisk karta över det omkringliggande området. Figure 4. geological map over the surrounding area. 6

15 2 METODIK Karteringen har delvis utförts okulärt med hjälp av ekonomiska kartan (8E 0h Bonderyd) och Jordartskartan (SGU Ae nr 44, 8E Hjo SO). Som komplement till fältstudierna har IRflygbilder använts. I de nordvästra och nordöstra områdena är emellertid skogen så tät att det var mycket svårtolkat i fält, därför karterades dessa områden först med hjälp av IR-flygbilder. När flygbilderna togs var NV- och NÖ- hörnen kalhyggen och det är därför lättare att få en uppfattning om hur blocksänkorna var orienterade. Som kontroll av flygbildstolkningen gjordes karteringen fullständig i fält. Ekonomiska kartan användes som grund vid karteringen. Eftersom ekonomiska kartan i sin tur bygger på ortofotobilder underlättade den orienteringen då området i sig inte bjuder på så stor variation att orientera sig efter, såsom höjdskillnader och sjöar m.m. Detta tack vare att grunden till kartan (ortofotobilderna) då är ljusa i områden med lite eller ingen vegetation, t.ex. blocksänkor, och det gick därför enkelt att se var blocksänkorna låg och hur de var utformade. Blocksänkorna har delats in i två kategorier. Dels "stor och välutbildad" blocksänka, dessa är mycket karaktäristiska och avviker mot den omgivande skogsmarken (fig. 5). Dels "liten och/eller sämre utvecklad" som inte är lika iögonfallande, dessa kan i vissa fall vara helt övervuxna med mossa. Figure 5. En av de mest välutbildade och finaste blocksänkorna, område A på detaljkartan (fig 6). Figure 5. One of the most developed and finest boulder depression, area A at the map (fig. 6). Foto: Daniel Björkert Bergartssammansättningen i blockmaterialet undersöktes i två av de större blocksänkorna. Undersökningen gick till så att ett måttband lades längs en rak linje, sedan räknades alla block av samma bergart längs linjen. 7

16 Moränens frostkänslighet styrs av finjordshalten. För att undersöka denna togs sex prover för en kornstorleksanalys. Fyra togs i vägskärningar och de övriga två togs mer centralt, det ena togs dessutom centralt i en stenring. Analysen bestod av siktning och pipettanalys och gick till enligt följande. Efter att en viss bestämd mängd material tagits till siktningen dispergerades och tvättades provet med 0,075 mm maskvidd. Därefter siktades det med maskvidden: 16, 8, 4, 2, 1, 0,5, 0,250, 0,125, 0,071 mm. Av det material som inte användes till siktning togs en mindre del ut för pipettanalys. Provet dispergerades även här inledningsvis varefter fyra prov togs vid bestämda tidpunkter (efter 32 s, 4 min 48 s, 53 min 20 s samt 4 h från start). Proverna torkades samt vägdes och kurvan för de finare kornstorlekarna erhölls. 8

17 3 RESULTAT 3.1 BLOCKSÄNKORNA De flesta blocksänkorna i området ligger i ett stråk från den södra delen snett upp mot det nordöstra hörnet (fig. 6). Endast ett fåtal mindre återfinns i den nordvästra delen men för att få en naturlig avgränsning av området valdes de grusvägar som leder runt området som avgränsare. Det är i den centrala delen av området som blocksänkorna är som störst. Men även i den nordöstra delen är blocksänkorna stora och välutbildade däremot i det östra hörnet har endast ett fåtal mindre blocksänkor karterats. I det sydvästra hörnet finns ett par mindre blocksänkor i kanten till den äldre skogen annars är strukturmarken här ganska sparsam (fig. 6). Figur 6. Detaljkarta över området. Figure 6. Detailmap over the area. Blocken i blocksänkorna är av mycket varierad storlek. Även om de flesta är mellan m i diameter varierar blockstorleken mycket (fig. 7). Vissa block är mycket stora, de största är upp till 4-5 m i diameter. 9

18 Figur 7. Blocksänka med många stora block. Den ligger strax öster om område G på detaljkartan, i bakgrunden kan man se den unga täta skogen som omger dessa blocksänkor. Figure 7. Boulder depression with many big boulders. It can be found directly east of area G at the map, in the background you can see the young and thick forest that surrounds these boulder depressions. Foto: Daniel Björkert Blocken har utsatts för omfattande frostvittring, både i blocksänkorna och i block som ligger i den omgivande moränen. I områden där vittringen varit mest intensiv finns det delar av blocksänkorna där materialet är något mindre och generellt blir blocken kantigare, men detta beror helt på vittringen. Bortsett från frostvittring är blocken allmänt ganska rundade. Rundheten kan tyda på många saker men i detta fall beror det troligtvis på att blocken har blivit transporterade och utsatts för vattenpåverkan. Bergartsammansättningen är mycket homogen. I de två blocksänkorna där blockens bergart undersökes består de uteslutande av granit. Eftersom blocken i studieområdet är så pass stora har inga försök att gräva eller lyfta bort block gjorts. Det går ändå att skaffa sig en ungefärlig uppfattning om sorteringen av blocken i ytan. Man kan lätt visa på block som ligger över större block utan att vara frostsprängt från det större. Blockmaterialet är med andra ord inte så sorterade i vertikalled som väntas av en blocksänka. Vilket innebär att den sorteringen antingen inte har varit så effektiv att de allra största blocken ligger överst med en finare nedåt struktur. Alternativt har sorteringsprocessen inte pågått under tillräckligt lång tid för att en dylik sortering ska kunna uppstå. Jordarten i området är sandig morän med linser av vattensorterat material. Materialet har likaså en allmänt hög finjordshalt. Av de jordprover som togs i området var silt-innehållet mellan %. Mest silt innehöll det prov som togs centralt i en blockring. 10

19 Detta prov skilde sig mot de andra proven då det var bättre sorterat och innehöll betydligt mer sand, ca %. Även lerhalten var hög, den varierade mellan 6 och 11 % och tillsammans med silten utgjorde dessa fraktioner % av provet (fig. 8 och 9). Figur 8. Kornstorleksdiagram med fraktioner < 16 mm av den sandiga moränen i området. Den svarta linjen utgör kornstorlekarna av ett prov taget i mitten av en blockring. Fgiure 8. Gransize diagram with fractions < 16 mm, of the sandy tills in the area. The black line shows the gransize of a sample taken in the middle of a sorted circle. De resultat som erhölls vid kornstorleksanalysen jämfördes med moränprover från områden med äldre moräner som överlagrats av yngre (fig 9). Inom kartbladet, Hjo SO, har man på flera ställen funnit moräner som är äldre än sen Weichsel (Svantesson, 1981). Även undersökningar i de intilliggande kartbladen Norrköping SV och SO samt i Alsteråns dalgång i Småland har påvisats en äldre generations moränbädd. Dessa bäddar är dock i samtliga fall överlagrad av 2-7 m yngre morän (Svantesson, 1986; Söderlund, 1986; Olvmo et. al., 1996; Ronnert & Olvmo, opublicerad). Generellt innehåller de äldre bäddarna inte lika mycket grus som de yngre men istället har de mer av de finare fraktionerna. Proverna från Sjöbo korreleras bäst med de proverna som var tagna i ytbädden sånär som på det prov som togs i en blockring och som därför har ett mindre grusinnehåll. 11

20 Figur 9. Triangeldiagram med prover från undersökningsområdet jämfört med andra prover av ytliggande moräner och äldre underliggande jordarter från närliggande områden samt från Småland. Figure 9. triangle diagram with samples from the study area compered with other samples of surface lying till and older underlying soils from near areas and from Småland. 3.2 BLOCKKULLEN I anslutning till en av de mindre blocksänkorna, ca 150 m öster om område A ligger en liten kulle bestående av block (fig. 6 och 10). Den är på detaljkartan karterad som en blocksänka men utbreder sig i stället över en liten höjd. I ytan har den samma struktur som blocksänkorna med mycket block och ingen eller lite mineraljord mellan blocken. Kullen är bara strax över någon meter hög och några meter i diameter. Blockkullen övergår i den lilla anknytande blocksänka utan någon naturlig gräns som skiljer dessa åt förutom höjdskillnaderna. 12

21 Figur 10. Blockkulle med en mycket liten blocksänka framför. Kullen är i ytan helt täckt av block men är bara vid denna sida (södra sidan) i anknytning till en blocksänka. Figure 10. Boulder hill with a very small boulder depression in front. The hill is at the surface completely covered with boulders and is only on this side (the south side) in connection with a boulder depression. Foto: Daniel Björkert 3.3 KOLLAPSRINGAR I området finns det också ett antal gropar i blockmaterialet (fig. 11 och 12). Hälften av dessa gropar, som på detaljkartan (fig. 6) markerats som kollapsringar, ligger i blocksänkor medan andra hälften ligger utspridda i skogsmarken. Vid några tillfällen ligger groparna i förbindelse med en blocksänka via ett blockdike/blockström. Groparna som återfinns i själva sänkorna ligger antingen i eller perifert i utkanten av sänkorna. Både de i blocksänkorna och de utanför är ca m i diameter och några decimeter djupa. De gropar som ligger i skogsmarken avskilt från blocksänkorna utgörs av runda områden av block i ytan, ca 1 m i diameter, där den centrala delen eller hela området utgörs av ett hålrum. I och perifert i blocksänkorna ser groparna ut på samma sätt, som om ett stort block hade tagits bort. 13

22 Figur 11. Grop i en blocksänka (område E, figur1). Blocken runt gropen är ganska stora och någon form av sortering är svårt att se. Figure 11. Pit in a boulder depression (area E, figure 1). The boulders in the border of the pit is quite big and some sorting can be difficult to find. Foto: Daniel Björkert Figur 12. Grop i periferin av område D, figur 1. Stocken som ligger tvärs över gropen har troligtvis hamnat där vid gallring av skogen. Figure 12. Pit in the periphery of area D, figure 1. The log which lays across the pit have probably land up their under the thin out of the forest Foto: Daniel Björkert 14

23 3.4 BLOCKDIKEN Det är vanligt förekommande med någon form av blockdiken alternativt blockströmmar i området (fig. 13). För det mesta ligger de i anslutning till blocksänkorna men vissa ligger även utspridda i skogsmarken. De återfinns både i sluttande terräng och på plan mark. I sluttningarna finns det flera kanaler som är orienterade horisontalt mot sluttningen men vanligast är dock att de utbreder sig i sluttningens riktning. Hos de sistnämnda kan man i vissa fall även se en svag orientering av blocken i sluttningens riktning eller att de är ställda på högkant. Det bästa exemplet på det finns i området med blockringar strax norr om Svenstorp (fig. 6), som består av några utdragna blockringar och ett par mindre blockströmmar. Det finns exempel på kanaler som börjar med en av ovan nämnda gropar och sedan mynnar i en blocksänka. Det är särskilt tydligt vid den kanal och kollapsring öster om område A på detaljkartan (fig. 6). Figur 13. Blockdiken som parallellt leder ner på ena sidan av en svagt sluttande moränrygg mellan område D och E, se detaljkartan. Figure 13. Boulder trenches which paralleled leads down from a gentle slope of a moraine ridge between area D and E, look at the map. Foto: Daniel Björkert Storleken på kanalerna är oftast mellan en och två meter breda och längden varierar. Men det finns ett fåtal som är smalare och då ligger de oftast i anslutning till en blockring. Materialet i kanalerna påminner i stort om materialet i blocksänkorna. Det är främst frågan om block som är ganska rundade och av ungefär samma storlek som blocken i sänkorna (fig. 13). 15

24 3.5 BLOCKRINGAR Andra ganska vanligt förekommande former i området är en slags cirkulära bildningar som närmast kan liknas vid blockringar (fig. 14). De ligger till största delen i eller i periferin av blocksänkorna men påträffas i vissa fall avskiljt. Flera cirklar i samma sänka är inte ovanligt och stundom kan man ana mönster som sorterade nät eller dylikt. Särskilt tydligt är mönstret i sluttningen ner mot den västra vägen strax norr om Svenstorp. Dessa bildningar verkar av allt att döma vara frågan om strukturmark. I själva cirklarna är det ganska sparsamt med block i ytan. Vanligtvis är de centrala delarna trädbevuxna och liknar mest den omgivande skogsmarken. Cirklarna ligger ofta något högre än de omgivande blockmassorna. Storleken varierar från ca tre till fem meter i diameter. De är för det mesta helt cirkulära och bortsett från området vid Svenstorp ligger de främst på plan mark och ofta lågt i terrängen. Figur 14. T.h. lite mindre blockring i områdeb. T.v. Blockring med några träd i vid område D. Figure 14. T.r. a smaller sorted circle in area B. T.l. Sorted circle with some trees in area D. Foto: Daniel Björkert 16

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg. Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Sveriges Geologiska Undersökning

Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökning Naturgrus eller morän Per. publ. 2000:2 SVERIGES. GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. Naturgrus eller morän Förord Lagen om Skatt på naturgrus (SFS 1995:1667) omfattar inte morän.

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat.

[HUR DU ANVÄNDER PAPP] Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. PAPP Papp är det program som vi nyttjar för att lotta turneringar och se resultat. Förberedelser inför en turnering. Ladda ner papp för windows, spara zipfilen på lämpligt ställe på din dator och lägg

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10081538 HAMMARÖ KOMMUN BÄRSTAD/GRÅBERG PLANOMRÅDE FÖR BOSTÄDER ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM FÖRHANDSKOPIA Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro BILAGA 4 2 HAMMARÖ KOMMUN

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 109-177 NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-10-15 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN 109-148 DUNKAVLEMYREN NÖTSÄTER 1:311, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN Göteborg 2009-09-01 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering HANDELSOMRÅDE SÄLEN Geoteknisk kartering, Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering Uppdragsnummer 40446 Turner Markprojektering AB Vasagatan 6 795 30 Rättvik Telefon 023-220 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar.

Jag vill också passa på att tacka för en trevlig vernissage och att så många kunde komma. Barnen var stolta över att få visa runt er föräldrar. Tackar för den här veckan Som de flesta av er såg på vernissagen så har innemiljön på förskolan helt ändrats. Vi har gjort hörnorna tydligare än tidigare och mer nivåanpassade för att barnen ska kunna

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI

I SKANE VILDA NYHETER VILDA VIKINGAR KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VAD TYCKER DU ÄR DET BÄSTA MED SCOUTING? ONSDAG 6 AUGUSTI VILDA NYHETER KOLLA IN VILDA FILMER FRÅN VÄSSARÖ VILDA VIKINGAR I SKANE På en ö, i en park mitt i stan och på ansvariga på Vilda vikingar. en helt vanlig lägeräng Vildaläger Nu används platsen inte längre

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Upprättad av: Anita Turesson / Sara Joirld Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdrags nr: 10190149 MARKTEKNISK

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Fyra vindkraftverk vid Läppe Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:41 Fyra vindkraftverk vid Läppe Särskild utredning Blomsterhult 1:8 och Stavhälla 1:7 m.fl. Västra Vingåkers och Österåkers socken Vingåkers kommun Södermanland

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF

Get Instant Access to ebook Ta Betalt PDF at Our Huge Library TA BETALT PDF. ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF ==> Download: TA BETALT PDF TA BETALT PDF - Are you searching for Ta Betalt Books? Now, you will be happy that at this time Ta Betalt PDF is available at our online library. With our complete

Läs mer

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 IRAB Mottagare sida -5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 Installation of receiver type smd 700 4 RELAY FUNCTIONS / -4 VAC/DC PCB TYPE NO: LWEG 4L Rev: 95-09 Installation: Install the receivers in a protected

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer