Kunskap och kvalitet i socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap och kvalitet i socialtjänsten"

Transkript

1 Kunskap och kvalitet i socialtjänsten En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling i Katrineholms kommun Författare: Frogner, Louise Kullberg, Christian Oscarsson, Lars

2 Knowledge and quality in the social services An assessment of conditions for quality work and organization development in the municipality of Katrineholm Authors: Louise Frogner, Christian Kullberg and Lars Oscarsson ABSTRACT Interventions given within the social services should maintain good quality, which should be evaluated on a regular basis. The National Board of Health and Welfare demands that certain measures are taken in organizations such as personal social services, in order to fortify the quality of the work that is conducted. Accordingly, a quality system has been founded in the social services in the municipality of Katrineholm. The system clarifies elements that will be part of the future quality work within the social services. Another ambition is to establish a research station in Katrineholm, in cooperation with Örebro University. The aim of the present study was to assess what resources and needs that exist within the organization in order to develop work methods and the organization itself and how to incorporate these conditions with the implementation of the quality system, as well as looking into possibilities for funding the research station. Focus group interviews were conducted with three groups of staff members, the management group and with the social services presiding committee. The results show that follow-ups are conducted within the social services, but in a rather sporadic and unsystematic manner. All of the interviewees express a will to follow up, evaluate and secure the level of quality, but in order to do this there is a need to systematize the execution. The respondents request several conditions to be met for conducting this kind of work, conditions that are verified in literature and previous research. These conditions are a more distinct organizational structure, time and forum for reflecting, explicit guidelines for what is to be evaluated, more user evaluations and support from key figures in charge of the quality work. The research station is meant to have a central function in the future quality campaign. Today there are no possibilities of external funding of the research station. Based on these results the social services of Katrineholm will develop a research station in cooperation with Örebro University over a four year period, funded through already existing means within the organization. With the support of the research station the social services will work towards several goals essential for developing a knowledge based practice and strengthening the quality of the work conducted, goals such as standardized documentation and evaluation integrated in the daily work. Keywords: Evidence, evidence-based practice, quality, social services, research station.

3 Kunskap och kvalitet i socialtjänsten En kartläggning av förutsättningar för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling i Katrineholms kommun Författare: Louise Frogner, Christian Kullberg, Lars Oscarsson SAMMANFATTNING Insatser inom socialtjänsten ska enligt lag hålla god kvalitet, vilket regelbundet ska följas upp. Socialstyrelsen ställer krav på åtgärder som ska vidtas inom verksamheter såsom socialtjänstens individ- och familjeomsorg för att stärka kvaliteten på arbetet som bedrivs. Utifrån detta har ett kvalitetssystem inrättats i Katrineholm kommuns socialförvaltning, där moment som ska ingå i förvaltningens framtida kvalitetsarbete tydliggörs. En ambition är också att tillsammans med Örebro universitet inrätta en forskningsstation på plats i Katrineholm. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilka resurser och behov som finns inom verksamheten gällande metod- och verksamhetsutveckling, hur man bygger ihop dessa villkor med implementeringen av kvalitetssystemet samt att titta på finansieringsmöjligheter för inrättandet av en forskningsstation. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tre personalgrupper, ledningsgruppen i verksamheten och socialnämndens presidium. Resultaten visar att uppföljningar genomförs i socialtjänstens olika verksamheter, men på ett sporadiskt och osystematiskt sätt. En vilja att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra på ett mer tydligt och strukturerat sätt uttrycks av samtliga respondentgrupper, men man är i behov av bättre systematisering av genomförandet. Förutsättningar som efterfrågas, och som bekräftas i litteratur och tidigare forskning, är tydligare struktur i verksamheten, tid och forum för reflektion, klarare riktlinjer och hållpunkter för vad som ska följas upp, fler brukarutvärderingar och stöd från nyckelpersoner som ansvarar för kvalitetsarbetet. Forskningsstationen är tänkt att fungera som en motor i kvalitetsarbetet framgent. I dagsläget finns inga möjligheter till extern finansiering för forskningsstationen. Utifrån dessa resultat ska en forskningsstation utvecklas och implementeras i Katrineholms socialförvaltning, i samarbete med Örebro universitet, finansierad med förvaltningens redan befintliga medel för verksamhetsutveckling. Arbetet är planerat att sträcka sig över en fyraårsperiod, där förvaltningen med stöd av forskningsstationen ska arbeta för att uppnå flera mål som är väsentliga för att utveckla en kunskapsbaserad praktik och att stärka kvaliteten i arbetet. Exempel på dessa mål är systematiserade och strukturerade tillvägagångssätt för dokumentation och uppföljning som ska integreras i det dagliga arbetet. Nyckelord: Evidens, evidensbaserad praktik, kvalitet, socialtjänsten, forskningsstation.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 Syfte och frågeställningar... 1 KVALITET OCH KUNSKAP... 2 Kvalitet i socialtjänsten... 2 Kunskap och praktik... 2 Evidensbaserad medicin och praktiskt socialt arbete... 3 Forskningen, klienten och praktikern... 3 Förutsättningar för kunskapsutveckling... 4 Implementering och genomförande... 5 Premisser för implementering av kunskapsbaserat arbete i praktiken... 6 Kvalitet och kunskapsutveckling i Katrineholms kommun... 7 Nätverket Mellannyckeln... 7 Lokala undersökningar... 7 Kvalitetssystem... 8 METOD... 9 Urval och genomförande... 9 Intervjuer Intervjuguide Analys Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Reliabilitet och validitet Generaliserbarhet Etiska spörsmål RESULTAT Utvärdering och uppföljning idag Delaktighet och användning Struktur och organisation Struktur och tidsanvändning Forum för reflektion Brukarperspektiv och arbetsmetoder Samverkan... 15

5 Systematisering Tillgänglighet och resurser Ekonomiska aspekter Att arbeta evidensbaserat Förutsättningar för implementering Forskningsstation Syfte och förväntningar Samarbete med universitetet Finansiering ANALYS Struktur och organisation Tid och forum för reflektion Arbetsmetoder och struktur Systematisering Tillgänglighet och resurser Att arbeta evidensbaserat Implementering Forskningsstation SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Utvecklingsområden och behov Forskningsstation Bilaga 1. Kvalitetssystem för Socialförvaltningen i Katrineholms kommun Bilaga 2. Genomförda utvärderingar i Katrineholms kommun

6 INTRODUKTION Kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter regleras i lagtext som säger att insatser ska hålla god kvalitet och att detta regelbundet ska följas upp och utvecklas. Socialstyrelsen beskriver i sina föreskrifter och allmänna råd hur ett systematiskt kvalitetsarbete bör bedrivas i verksamheter inom bland annat socialtjänstens individ- och familjeomsorg (Socialstyrelsen, 2006). Här ställs krav på vilka åtgärder en verksamhet ska vidta för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Man förstärker också de bestämmelser som redan finns i Socialtjänstlagen (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rörande kvalitetsarbete. Det åligger socialnämnden i respektive kommun att inrätta ett ledningssystem för kvalitetsarbete, som i sin tur ska borga för att uppföljningsbara mål och ansvarsfördelning fastställs, att personalen görs delaktig i utvecklingsarbetet och att detta dokumenteras och följs upp (Socialstyrelsen, 2006). Områden i verksamheten som ska omfattas av detta inbegriper bland annat kvalitetssäkring av sociala tjänster, tillgänglighet, synpunkter och klagomål, samt uppföljning och utvärdering. Utvärdering och uppföljning av socialt arbete är en komplex fråga som delar professionen inom socialt arbete. Man pratar om olika sorters kunskap och kunskapsproduktion, där kunskapsbildning är en uppgift som åligger universitetsvärlden - medan det verksamhetsutvecklande ansvaret åligger de sociala praktikerna och deras huvudmän (Dellgran & Höjer, 2006; Payne, 2006). Idag talar man mycket om vikten av en evidensbaserad praktik där arbetet baseras på en integrering av brukarens erfarenheter, praktikerns yrkeskunnande och forskningsresultat. I en statlig utredning utröns behoven som finns inom socialtjänsten vad gäller en kunskapsbaserad verksamhet och vilka faktorer som är avgörande för en närmare samverkan mellan forskning och praktik (SOU 2008:18). Behoven som framträder i utredningen är att det krävs mer forskning och utvärdering av det sociala arbetet, bättre förutsättningar för professionen att utveckla ett kunskapsbaserat arbete, bättre strukturer för verksamhetsuppföljning och ett tydligare brukarperspektiv. För att kunna stärka samarbetet mellan forskning och praktik ger utredningen förslag på att framgent träffa avtal mellan stat och kommuner gällande gemensamma mål och insatser för att stödja en långsiktig kunskapsutveckling i det sociala arbetets praktik. I dessa avtal ska riktlinjer för gemensamma mål och prioriteringar klargöras gällande faktorer såsom samarbete mellan praktiken och högre utbildning, implementering av kunskap, förutsättningar för dokumentation och systematisering, brukarmedverkan samt forskning kring resultat och effektivitet (SOU 2008:18). Att kunna uppvisa vetenskapliga belägg för att en åtgärd ger önskade resultat anses vara en förutsättning för att kunna garantera insatser av god kvalitet (Alexandersson, 2006a). Detta gör att begrepp som evidens och kvalitet är nära sammanlänkade när man talar om kvalitetsarbete inom socialtjänsten. I december 2009 tog socialnämnden i Katrineholms kommun beslut om ett kvalitetssystem som ska implementeras i kommunens socialtjänst (se Bilaga 1). I detta system tydliggörs bland annat vilka moment som ska ingå i kvalitetsstärkning av socialtjänstens arbete framgent. En del i det arbetet är att i samarbete med Örebro universitet implementera en forskningsstation i Katrineholm för att utveckla samarbetet mellan forskning och praktik under mer strukturerade former och på så sätt utveckla och stärka den kunskapsbas som socialtjänstens arbete bygger på. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att göra en kartläggning av de resurser och behov som finns inom socialtjänsten i Katrineholms kommun för metod- och verksamhetsutveckling. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen: 1

7 Vilka möjliga utvecklingsområden inom socialtjänsten finns när det gäller utvärdering och verksamhetsutveckling? Finns det eftersatta eller av andra skäl strategiska verksamheter att fokusera utvecklingsarbetet på? Vilka förutsättningar av kompetens och annan resursmässig karaktär finns för att bygga strukturer och processer för en långsiktig metod- och verksamhetsutveckling inom socialtjänsten? Hur byggs dessa frågeställningar ihop med förvaltningens kvalitetssystem? Vilka finansiella förutsättningar finns det för att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan Katrineholms kommun och Örebro Universitet genom bildandet av en gemensam forskningsstation? KVALITET OCH KUNSKAP Kvalitet i socialtjänsten I Socialtjänstlagen fastslås att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Dock definieras inte vad kvalitet ska innebära eller hur man avgör vilken kvalitet en insats håller, sånär som på en hållpunkt som talar om att personal ska ha adekvat utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i socialtjänstens verksamhet ska enligt lagen också systematiskt och kontinuerligt utvecklas och säkras. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) började under 2006 att ta fram en modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten vilken publicerades i en rapport på Socialstyrelsens hemsida (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Modellen relaterar till det arbete med kvalitetsindikatorer som bedrivits inom hälso- och sjukvården sedan ett antal år tillbaka, men med betoning på socialtjänstens särskilda förutsättningar. Här talar man om vikten för alla intressenter, såsom politiker, chefer, tjänstemän och brukare, av att på relevanta sätt kunna följa upp och utveckla verksamheten för att kunna ge välgrundade insatser och god information om verksamheten och dess resultat (Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Insatserna ska i första hand motsvara de mål som beslutats. Utöver detta belyser man fem kvalitetsområden gällande insatser där indikatorerna ska kunna mätas. Dessa är (kortfattat): respekt för människors självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet, kunskapsbasering och effektivitet, tillgänglighet och slutligen rättssäkerhet för brukaren. Man tar också upp systematisk dokumentation och egenutvärdering som viktiga faktorer i kvalitetsstärkande arbete för att kunna utveckla initiativ till förändring och förbättring av verksamheten. Det finns alltså både en innehållsmässig aspekt på kvalitet inom socialtjänsten, liksom en som berör det egna kvalitetsarbetet. Kunskap och praktik Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utkom 2009 med en skrift om vad som menas med evidensbaserat socialt arbete och hur man kan förhålla sig till detta i praktiken (Oscarsson, 2009). Boken syftar till att reda ut en del oklarheter som råder kring begreppet evidens och på så sätt bidra till utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Evidensbaserat arbete, eller evidensbaserad praktik (EBP) som man talar om inom socialt arbete, har sitt ursprung i den medicinska terminologin där en professionsbaserad rörelse inom klinisk medicin legat till grund för det kunskapsbaserade arbetet (Oscarsson, 2009). Evidensbaserad medicin (EBM) utgår från tre kunskapskällor: klientens livsberättelse, praktikerns yrkeserfarenhet och forskningsresultat. Dock debatteras medicinens giltighet som förebild för det sociala arbetet då EBM lägger stor tyngd vid forskningsdelen av kunskapsinhämtningen, och då främst från randomiserade kontrollerade (experimentella) studier. Månsson (2006) menar bland annat att medicinens syn på vetenskap inte är 2

8 applicerbar på socialt arbete då detta handlar om interaktiva processer inom ett komplext yrkesfält där det inte är möjligt att isolera och mäta insatsers verkan. För att ett evidensbaserat sätt att arbeta ska vara genomförbart krävs en kunskapsteoretisk diskussion vad gäller vilken kunskap som krävs och hur den uppnås (jfr Oscarsson, 2006; Månsson, 2006; Morago, 2006). Evidensbaserad medicin och praktiskt socialt arbete Oscarsson (2009) beskriver EBM som både ett förhållningssätt och en metod då sättet att arbeta uppvisar överlappande karakteristika från båda håll. Läkaren förväntas bland annat använda både sin egen förmåga och forskningsresultat i beslut som rör patienten och bör arbeta systematiskt och reflekterande i värderandet av relevant information i behandlingsprocessen. Omsorg om patienten ska alltid vara i fokus. När det gäller EBM som metod så tillämpas en femstegsprocess (ibid). Först ska ett informationsbehov identifieras genom en frågeställning som ska besvaras med hjälp av processen som följer. Sedan söker man efter bästa möjliga evidens (stöd) för att besvara frågan, vilket i det tredje steget granskas kritiskt. Den kritiska värderingen ska sedan integreras med praktikerns egen kunskap och erfarenhet samt med den enskilda klientens livsberättelse. Slutligen utvärderas processen. Oscarsson (2009) drar utifrån detta flera paralleller mellan EBM och socialtjänstens arbete inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och pekar dels på områden som är mer eller mindre direkt överförbara och dels på andra faktorer som kan kräva utveckling för att EBM ska kunna översättas till evidensbaserat arbete i det sociala arbetet (Oscarsson, 2009; Oscarsson, 2006). Gemensamma områden för EBM och IFO avser synen på praktikern som reflekterande, att insatser bör utgå från erfarenhet och forskningsstöd, att klientens perspektiv ska beaktas och att kritisk granskning av insatser, att evidens och praktiska erfarenheter alltid ska kunna genomföras (Oscarsson 2006). Dock, för att ett evidensbaserat förhållningssätt ska vara möjligt inom socialtjänsten, så måste medicinens fokus på experimentella studier som ensamrådande vetenskaplig metod ersättas med en öppnare syn där valet av forskningsmetod styrs av den fråga man har att besvara. Det sociala arbetets kontext måste också beaktas, då flera insatser ofta är aktuella i det enskilda fallet och brist på kunskap ofta råder gällande effekter av respektive insats, samt samspelet dem emellan. Faktorer som påverkar klientens problematik kan också finnas i omgivningen, vilket fortgående påverkar klienten även efter att insatser påbörjats. Det tredje utvecklingsområdet handlar om att insatsernas betydelse och funktion ur klientens perspektiv måste lyftas fram, då åtgärderna oftast inte är verksamma utan klientens aktiva engagemang (Oscarsson, 2009; Oscarsson, 2006). Forskningen, klienten och praktikern För att forskningsresultat ska vara tillämpbara behöver de överföras till de aktuella förhållanden som råder då förutsättningarna i en studie sällan i detalj överensstämmer med professionens vardag (Oscarsson, 2009). Hänsyn behöver till exempel tas till att i regel kan endast en begränsad del av ett positivt behandlingsutfall härröras till den faktiska insatsen, vilket betyder att förklaringar till ett visst utfall står att finna i faktorer i brukarens omgivning. Därför är det viktigt att tillföra de andra två elementen som betonas inom evidensbaserat arbete, praktikerns erfarenhet och klientens historia. Klientens inflytande är centralt inom evidensbaserad praktik och innebär att man som praktiker arbetar tillsammans med klienten snarare än för denne (Oscarsson, 2009, Mullen, 2006). Den kunskap som klienten kan bidra med i en bedömningsprocess går inte att införskaffa från annat håll och att ta hänsyn till dennes livsomständigheter, förväntningar och värderingar är väsentligt för ett fungerande kunskapsbaserat socialt arbete (Oscarsson, 2009). Här kan standardiserade bedömningsinstrument, utformade utifrån forskning och erfarenhet, vara till hjälp genom att utgöra en utgångspunkt i bedömningsprocessen samt när det gäller att följa klientens utveckling (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Exempel på sådana instrument eller formulär är Addiction Severity Index (ASI) och Barns Behov i Centrum 3

9 (BBiC). Det är dock inte ovanligt med stark kritik mot detta standardiserade sätt att arbeta, då man menar att socialarbetaren genom detta reduceras till en utförare av riktlinjer och manualer vars förmåga till reflektion, bedömning och beslutsfattning förringas och åsidosätts (jfr Månsson, 2007; Morago, 2006). Månsson (2007) utgår dock i andra aspekter från argument liknande Oscarssons, till exempel när det gäller betydelsen av hänsyn till kontexten och ett helhetsperspektiv på klientens situation. För att de tidigare två nämnda kunskapskällorna ska vara meningsfulla och fungera måste även praktikerns erfarenhet och kunnande vägas in, vilket enligt Oscarsson (2009) ställer krav på två typer av kompetens: professionell respektive personlig. Professionell kompetens innefattar kunskaper inom ramen för de arbetsuppgifter man har, som t.ex. kunskaper om insatser och metoder, att söka, värdera och dokumentera relevant information. Den personliga kompetensen implicerar faktorer som individen utvecklar över tid, såsom livserfarenhet, mognad, flexibilitet och empatisk förmåga. Denna syn på praktikerns roll i evidensbaserat socialt arbete går stick i stäv mot den avprofessionaliserade, oreflekterade socialarbetare Månsson (2007) ser som ett möjligt resultat av en manualstyrd praktik. Dock ställer detta sätt att arbeta krav på praktikern att ha ett kritiskt förhållningssätt till forskning och litteratur vilket innebär ett behov av vissa förmågor och kunskaper (Morago, 2006; SOU 2008:18). Förutsättningar för kunskapsutveckling År 2008 presenterades en statlig utredning där en bedömning gjordes av dels statens särskilda satsningar på kunskapsutveckling och dels vilka förutsättningar för kunskapsutveckling som finns inom socialtjänsten (SOU 2008:18). Utifrån detta presenteras förslag på bland annat åtgärder för att främja att ny kunskap produceras, sprids och tillämpas i praktiken. Utredningen visar på flera övergripande behov som måste tillgodoses för att möjliggöra en aktiv kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Socialt arbete generellt är i behov av mer forskning på, och utvärdering av, resultat, kvalitet och effekter (SOU 2008:18). Socialt arbete som forskningsområde är idag väl förankrat akademiskt sett men samarbetet mellan praktik och forskning behöver utvecklas för att tydligare integrera de två. Man pekar också på en nationsövergripande nödvändighet i form av bättre information och tillgänglighet för både personal, chefer och medborgare (SOU 2008:18). Ett gemensamt språk och tydlighet i information underlättar lokala såväl som nationella uppföljningar och jämförelser. I detta sammanhang nämns de nationella kvalitetsindikatorer man tidigare påbörjat arbetet med (se Socialstyrelsen/Sveriges Kommuner och Landsting, 2007). Man menar dock att mer specifika kvalitetsindikatorer även på lokal nivå bör utarbetas med utgångspunkt i lokala behov som finns. Ytterligare en faktor är förutsättningar för professionen att utveckla sitt arbete. Arbetet i verksamheten behöver vara utformat på ett sätt så att möjligheter till kompetensutveckling, uppföljning, dokumentation och reflektion främjas (SOU 2008:18). Här pekar man på vikten av kanaler mellan forskning och praktik för att tydligare kunna formulera verksamhetens behov av ytterligare kunskapsstöd. Fokus måste också ligga på brukarens perspektiv, där dennes kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett tydligt sätt. Här skiljer man på brukarmedverkan och brukarinflytande för att tydligare visa på brukarens roll i det sociala arbetet (SOU 2008:18). Brukarmedverkan innebär delaktighet, t.ex. i en grupp. Inflytande avser däremot att hänsyn tas till brukarens kunskaper och erfarenheter på ett sätt så att resultatet av arbetet kan påverkas. Detta ska ses som en kunskapskälla inom socialt arbete, precis som man talar om det inom evidensbaserad medicin, och kräver därför kunskap hos professionen om hur man på bästa sätt tar vara på brukarens perspektiv. På det sättet blir brukarmedverkan en metodologisk fråga i det sociala arbetet som kräver uppföljning och utveckling. Sammanfattningsvis konstaterar man att långsiktiga strategier för utformningen av en kunskapsbaserad socialtjänst måste utarbetas och 4

10 att gemensamma prioriteringar på nationell och lokal nivå måste ligga till grund för detta arbete. Implementering och genomförande Vedung (1998) redogör för åtta punkter som kan påverka resultat av insatser inom den offentliga sektorn: insatsens historiska bakgrund, insats, implementering, adressater, kontrollens organisering, andra insatser och andra myndigheter, marknad och till sist övrig omgivning. Insatsens historiska bakgrund handlar bland annat om vilken inriktning insatsen som ska introduceras har, vilket politiskt stöd som finns för genomförandet och vilken roll berörda aktörer har i beslutsprocessen som leder fram till insatsen. Vedung (1998) menar att om en förändring följer en naturlig utveckling i verksamheten och genomförs i politisk harmoni (s. 169) så kommer processen att gå lättare. Resultatet av förändringen påverkas också av i vilken grad deltagare får möjlighet att vara delaktiga i bakgrundsarbetet. Insyn och påverkan för de som kommer att påverkas av förändringen tros ge en legitimitet åt genomförandet som bidrar till en starkare programtrogenhet. Insatsen i sig, och politiken bakom den, behöver vara tydlig för bästa resultat. Kontrollens organisering handlar om efterkontroll, det vill säga hur, och om, utvärdering av insatsen genomförs. Andra insatser och myndigheter kan påverka resultat av då utvärderingen av en intervention påverkas av hur andra myndigheter agerar vid introduktionen av insatsen. Den övriga omgivningen utgörs av det stöd eller motstånd som insatsen har i intressenter utanför den aktuella verksamheten. Här talar Vedung (1998) också om marknaden och hur mottagarens reaktion på insatsen förväntas bli. När det gäller implementeringen av en insats, eller en reform om man så vill, tar Vedung (1998) upp tre huvudsakliga begrepp väsentliga för resultatet av insatsen: vilja, kunna och förstå. Berörda aktörers förståelse för insatsen är av stor vikt för implementeringsprocessen då man utan förståelse heller inte kan bidra som det är tänkt till det resultat som eftersträvas. Man behöver alltså känna till och förstå innebörden av en reform som genomförs. Förmåga att genomföra en förändring knyter an till vilka resurser som finns tillgängliga för att underlätta arbetet. Det kan till exempel handla om ekonomiska resurser, bemanning och deltagarnas kvalifikationer (utbildning). Aktörernas vilja att genomföra en förändring är också i högsta grad avgörande för resultatet av en insats. En negativ attityd till en planerad förändring, eller till och med individens politiska uppfattning, ger effekter för implementering och genomförande av en reform. Vedung (1998) talar om adressaternas vilja, resurser, förståelse, organisering och allmänna angelägenheter som en påverkansfaktor. Programteorin kan sägas vara en operationalisering av den implementeringsprocess som Vedung (1998) redogör för. Alexandersson (2006b) presenterar i sin avhandling en något reviderad version av Vedungs programteori, där hon anpassat den efter en dokumentationsmetod istället för Vedungs ursprungliga figur rörande implementering av statliga beslut. På detta sätt, menar Alexandersson (2006b), blir teorin något mer applicerbar på socialtjänstens verksamhet. Här visas på vilka steg implementeringsförloppet bör innehålla. En programteori bör för det första ange vad som ska implementeras. Vidare ska aspekter som information och utbildning tas hänsyn till: hur detta ska gå till, när det ska genomföras och vad det förväntas leda till. Sedan behövs en planering för tid och omfattning för tillämpningen av den nya metoden/det nya arbetssättet, det vill säga när och hur ska detta ske. Utifrån planeringen ska också en målformulering utformas som beskriver vad metoden förväntas leda till på kort sikt. I teorins sista steg ska samma process genomföras men med ett längre perspektiv i fokus, hur ska den fortsatta tillämpningen se ut och vilka långsiktiga mål har man med utförandet (Alexandersson, 2006b). 5

11 Premisser för implementering av kunskapsbaserat arbete i praktiken Oscarsson (2009) tar upp några konkreta faktorer som är essentiella för att ett evidensbaserat förhållningssätt ska vara genomförbart i praktiken. Utbildning är en viktig aspekt då kunskaper om evidensbaserad praktik och visst metodologiskt kunnande är relevant när det gäller att urskilja tillämpbara forskningsresultat (Alexandersson, 2006a; Morago, 2006). En kompetensrelaterad faktor är den anställdes förmåga att följa upp och utvärdera sitt eget arbete (Alexandersson, 2006a). Kompetensutveckling vad gäller utvärdering på både individuell, organisatorisk och kommunal nivå är av vikt för att inom verksamheterna kunna bidra till kunskapsbasering på ett meningsfullt sätt. Mullen (2006) pratar också om betydelsen av trogenhet till de arbetssätt, metoder eller insatser som implementeras för att det som initialt testats även framgent ska kunna sägas vara evidensbaserat. För att processen med bedömningar och kritiskt granskande av evidens ska vara meningsfull krävs också att den anställde har ett visst handlingsutrymme och att ett varierat utbud av insatser finns att tillgå för att fullt ut kunna göra en individanpassad värdering (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Tid tas också upp som en väsentlig faktor ur flera aspekter. För att praktikern ska kunna fungera reflekterande, vilket är ett av de tre huvudmomenten i det evidensbaserade arbetet, så måste också tid för kritisk reflektion över forskning och tidigare insatser byggas in i det vardagliga arbetet (Oscarsson, 2009; SOU 2008:18). Tid för uppföljning är också en viktig del i detta för att ha utrymme för att ta reda på effekterna av den givna insatsen. Noggrann dokumentation av klientens situation, insatser och resultat en nödvändighet för att kunna följa utvecklingen, dra slutsatser och att sprida sina lärdomar vidare (Oscarsson, 2009; Alexandersson 2006a). Systematiska utvärderingar av socialtjänstens arbete är svårgenomförda utifrån hur arbetet är organiserat och för att utvärderingar ska kunna utföras i större skala är konsekvent dokumentation ett viktigt steg (SOU 2008:18). Implementering av ett kunskapsbaserat arbetssätt ställer krav, inte bara på den enskilde anställde, utan även på organisationen (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a; Mullen, 2006; SOU 2008:18). Det bör till exempel finnas en stödjande policy, som uttalat redogör för det förhållningssätt som ska råda i den aktuella verksamheten, det vill säga att man aktivt arbetar med de tre kunskapskällor som evidensbaserat arbete tar upp. Investeringar i form av tid, pengar och utbildning av personalen är också en del av huvudmännens ansvar. Viktigt att komma ihåg är också att socialtjänstens arbete, utöver inverkan av organisationen, i stor utsträckning påverkas av lagstyrning och kringliggande faktorer såsom samverkansparter utanför verksamheten och av att man är en politiskt styrd organisation (Alexandersson, 2006a; SOU 2008:18). Dessa faktorer tillsammans kan aktivt bidra till ett kunskapsbaserat arbetssätt. Alexandersson (2006a) pekar dock på att etiska dilemman kan uppstå när ekonomiska resurser inte räcker till för det arbetssätt man vill uppnå och understryker därför vikten av politiska beslut och prioriteringar. Lagstiftning är en annan kringliggande omständighet som påverkar utövandet av specifika förfaranden, då även detta kan komma att resultera i att ett evidensbaserat arbetssätt får komma i andra hand (Alexandersson, 2006a). Då socialtjänsten är en lagstyrd verksamhet i stor utsträckning så behöver personalen ha kunskap om lagtexterna för att kunna väga in även detta som en faktor i det evidensbaserade arbetet. Alexandersson (2006a) pekar dock på att idag regleras inte kunskapsbasering inom socialtjänsten som ett villkor i lagtext. Hon menar att det bör integreras för att ge socialarbetaren rätt förutsättningar att kombinera lagstyrning och ett evidensbaserat arbetssätt. Ytterligare en faktor berör personalomsättning och introduktion för nyanställda. Stabilitet och kontinuitet i verksamheten är av vikt vid implementering av nya arbetssätt, vilket också är väsentligt när det gäller implementeringsprocesser generellt (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Utveckling av verksamheter bygger till stor del på en fortgående läroprocess med rigorös dokumentation och återförande av utvärderingsresultat som 6

12 grundpelare, och är en förutsättning för kvalitetsstärkande arbete inom socialtjänsten (Oscarsson, 2009; Alexandersson, 2006a). Kvalitet och kunskapsutveckling i Katrineholms kommun Tidigare har man i socialförvaltningen i Katrineholm inrättat en tjänst, med titeln utvecklingsledare. Syftet med tjänsten är att lägga fokus på kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling som ett led i att kvalitetssäkra socialtjänstens arbete. Sedan tjänsten tillsattes har ett antal utvärderingar, uppföljningar och kartläggningar gjorts inom vissa delar av verksamheterna i förvaltningen (se Bilaga 2 för en översikt). Nätverket Mellannyckeln Katrineholms kommun har varit del av ett större jämförelseprojekt med flera deltagande kommuner, där man i ett nätverk, Mellannyckeln, har samarbetat med SKL för att bidra till kvalitetsförbättring. Under 2007 granskades åtta utvalda områden inom Individ- och familjeomsorgen: kostnad per innevånare och standardkostnad, utredningstid, tillgänglighet, information till allmänhet, brukartid, kostnad per utredning, Nöjd Brukar Index (NKI) och återaktualisering. Undersökningen visar bland annat att man i Katrineholm har något högre kostnader än genomsnittet och att utredningstiderna gällande barn och ungdomar var mycket längre än i övriga kommuner. Tillgängligheten och information till allmänheten bedömdes också vara bristfällig på flera punkter. Utifrån dessa resultat gavs förslag på åtgärder och målsättningar, och ett antal förändringar genomfördes inom förvaltningen för att stärka de utvecklingsområden som framträdde. Till exempel så infördes en mottagningsgrupp med syfte att minska tiden mellan ansökan och anmälan till dess att man får träffa en handläggare. Generellt hade man i Katrineholm en god balans i hur man fördelade sin arbetstid mellan direkt klientkontakt, indirekt klientkontakt och icke klientrelaterad tid. Dock såg tidsfördelningen olika ut mellan de olika verksamheterna i förvaltningen, där försörjningsstöd hade minst icke klientrelaterad tid. Detta har man som mål att åtgärda bland annat genom utökad kompetensutveckling för just den gruppen. När det gäller NKI och återaktualisering så fick Katrineholm goda resultat. Resultaten av undersökningen kan i stort bero mycket på skillnader i organisation och metoder i respektive kommuner och utifrån detta har man i Katrineholm inte kunnat ge konkreta förslag till åtgärder på alla punkter. Lokala undersökningar Man har i Katrineholm implementerat Barns Behov i Centrum (BBiC) som struktur för utredning, planering och uppföljning, vilket följdes upp genom tre delstudier. Den första studien riktade sig till personal i Barn- och familjeutredningsgruppen, där man fick svara på en enkät rörande attityder till BBiC och upplevelser av implementeringsprocessen. Personalen var generellt sett positivt inställd till strukturen, men man upplevde att resurserna för införandet av den varit bristfälliga. Den andra delstudien fokuserade på det praktiska arbetet med BBiC och genomfördes genom enkäter till Barn- och familjeutredningsgruppen och gruppintervjuer med berörd personal samt socialnämndens utskott. Undersökningen visade att personalen hade en fortsatt positiv inställning till att arbeta med BBiC, men att man upplever hög arbetsbelastning och brist på struktur för stöd och lärande som problematiskt i arbetet. Den tredje delstudien syftade till att undersöka föräldrarnas upplevelser av barnavårdsutredningarna, vilket undersöktes genom att enkäter skickades ut till berörda föräldrar. Respondenterna uppger här att man är nöjda med både utredarens bemötande, den information man fått och den egna delaktigheten i utredningen. De goda resultaten bör dock ses till med försiktighet då bortfallet i undersökningen var omfattande och då det inte med säkerhet går att säga att förbättringarna kan tillskrivas användandet av just BBiC. År 2006 genomfördes en omfattande utvärdering av kommunens ungdomsboende Klivet. Man tittade här på ungdomarnas livssituation efter insatsen, relationen mellan ungdom och 7

13 föräldrar, betydelsen av arbetsplanerna, hur insatsen har uppfattats av ungdom och föräldrar samt kostnadseffektivitet. Resultaten visar att ungdomarnas livssituation förbättrats av insatsen, att relationer mellan ungdomarna och deras föräldrar förbättrats efter vistelsen, att både föräldrar och ungdomar är tveksamma till arbetsplanens roll, att man generellt har positiva upplevelser av insatsen och att insatsen troligtvis varit kostnadseffektiv. Vissa utvecklingsområden framträdde dock i intervjuerna, bland annat gällande hantering av ungdomar där boendet visar sig vara en olämplig insats, gemensamma aktiviteter för personal och ungdomar, förtydliganden av syfte med regler och förhållningssätt samt föräldrarnas möjlighet till umgänge med ungdomarna. Man har också utvärderat barngruppverksamheten. I undersökningen kunde man se att barn som deltagit i barngrupper mått bättre både fysiskt och psykiskt tack vare möjligheten att dela med sig av sina erfarenheter. Barngrupperna visade sig också ha tillgodosett ett behov som inte tidigare uppmärksammats i kommunen och att ett kommunöverskridande samarbete möjliggjort införandet av en sådan resurs. Insatsen Komplementfamilj infördes under 2005 som en hemmaplanslösning med syfte att fungera som alternativ till externa lösningar. Detta följdes upp utifrån frågeställningar rörande barnets och föräldrarnas situation efter insatsen, upplevelser av insatsen och betydelsen av arbetsplanerna. Undersökningen som genomfördes var relativt liten i omfattning. Dock kan små förändringar utläsas i resultaten, där man kan se ett visst hopp inför framtiden och användandet av insatsen genom stöd i föräldraskapet och en ökad trygghet för barnen. Komplementfamiljerna upplevde sina uppdrag som positiva, vilket också speglar föräldrarnas erfarenheter. Oklarheter verkade dock råda gällande vad exakt insatsen implicerade, vilken hjälp som kan fås/ska ges och i vilken omfattning. Här menade man att arbetsplanen framgent kan vara ett verktyg för att förtydliga innehåll och gränssättning. En uppföljning av öppenvårdsverksamheten för vuxna missbrukare (Merkur) 2009 visar att mer än hälften av de som genomgår behandling blir drogfria och förbättrar sina levnadsförhållanden. Det finns också en positiv syn på verksamheten och tillgängligheten anses vara god liksom möjligheten till delaktighet. Några förbättringsområden som framträdde var att man måste bli bättre på att nå kvinnor och unga människor och att ett behov finns av strukturerade återträffar och gemensamma aktiviteter. Även användning av bedömningsinstrument och möjligheter till återfallsprogram var områden i behov av vidare utredning. En bemötandeenkät gällande Ungdomsmottagningens verksamhet från 2008 visar att ungdomarna anser att de får ett gott bemötande. Dock var bortfallet i undersökningen stort vilket kan påverka resultatet. Under samma år genomfördes också en kartläggning av de klienter som vid tidpunkten för undersökningen uppbar försörjningsstöd. Individer med invandrarbakgrund visade sig vara överrepresenterade i populationen och även unga vuxna, det vill säga individer under 25 år. En stor andel av personerna i undersökningen saknade också fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Till sist har också en uppföljning gjorts av nedläggningen av de ungdomsfältassistenter vars syfte var att arbeta uppsökande mot riskgrupper gällande droger, alkohol och kriminalitet. Det arbete som fältarna gjorde upplevs ha varit viktigt för samverkan mellan polis, skola och socialtjänst och ansågs också ha en positiv effekt på berörda ungdomar. Man uttryckte i uppföljningen ett behov av uppsökande verksamhet och att ersätta de nedlagda fältartjänsterna för att på ett bättre sätt nå ungdomar även i fortsättningen. Kvalitetssystem Socialstyrelsen (2006) ställer krav på ett ledningssystem som ska ansvara för att det bland annat finns en organisatorisk struktur, en tydlig ansvarsfördelning och rutiner för uppföljning. Ytterligare ett steg i kvalitetssäkringsarbetet i Katrineholms socialtjänst blev således 8

14 inrättandet av ett kvalitetssystem som ska börja implementeras under hösten 2010 (se Bilaga 1.). Kvalitetssystemet är ett ramverk för kvalitetsarbete och bygger på ledningssystemets funktion. Systemet är avsett att styra faktorer som mål, kvalitetskrav, förutsättningar för planering och uppföljning samt personalens roll i det arbetet. Målet med kvalitetsarbetet är att säkerställa en försvarlig kvalitet på socialtjänstens arbete i de olika verksamheterna genom flera steg. Bland annat ska arbetet bygga på ett kunskapsbaserat förhållningssätt med en tydlig struktur och en tydlig utvecklingsidé för verksamheternas olika delar. Genom uppföljning och utvärdering ska också insatsernas effekter kunna synliggöras inte bara för verksamheterna själva, utan även för kommunmedborgarna och politiken för att på så sätt i förlängningen effektivisera resursanvändningen och stärka socialtjänstens trovärdighet och status. Utifrån detta har också ett antal kvalitetskriterier fastslagits och publicerats för kommunmedborgarna att ta del av. Dessa statuerar att verksamheten ska bygga på ett bra bemötande och respekt för människors självbestämmande och integritet och utgå från en helhetssyn där insatser är samordnade och präglas av kontinuitet. Vidare ska verksamheten vara kunskapsbaserad och effektivt utförd, präglas av rättssäkerhet, ha god tillgänglighet och bygga på ett barnperspektiv. Slutligen ska arbetet också bygga på delaktighet, så att den enskilde får tillräcklig information för att ta tillvara på sina rättigheter. METOD Föreliggande studie är en kartläggning med syfte att identifiera resurser och behovsområden för utveckling av socialtjänstens kvalitetsarbete, med ambitionen att i samarbete med Örebro universitet inrätta en forskningsstation i Katrineholm. Data samlades in medelst fokusgrupper då detta är en lämplig undersökningsmetod vid planering av projekt, då möjlighet ges att generera mycket information om de förutsättningar som råder samt att undersöka vilka önskemål och förväntningar som finns bland deltagarna och hur man resonerar inför kommande projekt (Morgan, 1998). En viktig faktor i metodvalet har också varit vikten av deltagande och engagemang från alla berörda för en lyckad implementering av nya moment i arbete och organisering (Vedung, 1998 ). Då studien syftar till att undersöka möjligheter för ett mer långtgående projekt som involverar såväl ledning som personal hos socialtjänsten så lades vikt vid att information hämtades in från alla berörda grupper. Urval och genomförande Studiens syfte medför att den verksamhet som ska undersökas är förutbestämd, vilket resulterade i att ett strategiskt, icke sannolikhets-urval genomfördes (Bryman, 2008; Bloor, m. fl., 2001). Ett strategiskt urval styrs av forskningsfrågan och implicerar att respondenter inte valts ut slumpmässigt, utan enbart utifrån lämplighet för studien (jfr Marlow, 2001). Kriteriet för deltagande, att vara verksam inom socialtjänsten i Katrineholms kommun, uppfylldes således automatiskt då studiens karaktär bygger på deltagande från Katrineholms socialtjänst. Övergripande frågeställningar om studiens huvudteman skickades ut till personalgrupperna för diskussion, varpå det lämnades upp till respektive grupp att enligt givna instruktioner om antal deltagare utse representanter för deltagande i fokusgruppsintervjuerna. På så sätt utökades möjligheten till påverkan ytterligare även för de som inte fick möjlighet att delta i fokusgrupperna. Något som bör hållas i åtanke, sett till vald urvalsmetod, är att individuella faktorer hos respondenterna inverkar på diskussionen i gruppen, hur klimatet i rummet ser ut, vem som får mer eller utrymme att framföra sina synpunkter och liknande (Wibeck, 2000; Bloor, Frankland, Thomas & Robson, 2001). För en idealiskt genomförd fokusgruppsintervju bör det vara en lämplig blandning av personligheter i gruppen. Detta har i den aktuella studien inte tagits hänsyn till, då ett icke-sannolikhetsurval genomfördes, d.v.s. respondenterna utgör inte 9

15 en slumpmässig representation av urvalspopulationen i det här fallet. Detta gör att även faktorer som till exempel ålder, kön och utbildning inte avsiktligt är likvärdigt representerade i respondentgrupperna. Intervjuer Ostrukturerade fokusgruppsintervjuer lägger vikt vid gruppdynamiken, att alla får delta lika mycket, och vid vad gruppmedlemmarna anser vara av betydelse gällande ämnet för diskussionen och på så sätt eventuellt komma åt spontana frågeställningar (Wibeck, 2000). Att genomföra just fokusgruppsintervjuer främjar dynamik i diskussionerna och ett samtalsvänligt klimat för att på så sätt ge så många som möjligt en chans att yttra sig kring de spörsmål studien behandlar. Detta var i hög grad relevant för den aktuella studien då syftet var att undersöka vilka resurser och behov som uttrycks av personal, ledning och politiker inför ett förestående projekt. Totalt genomfördes fem fokusgruppsintervjuer, tre med personal inom socialtjänsten och två med socialtjänstens ledningsgrupp respektive socialnämndens presidium. Ett minimum av tre fokusgruppsintervjuer brukar ses som en tumregel (Wibeck, 2000). Antal fokusgrupper i den aktuella studien bestämdes utifrån en naturlig indelning i enlighet med hur verksamheten i fråga är organiserad och därtill lades ytterligare två grupper, en för ledningsgruppen och en för nämnden. Även storleken på grupperna avgjordes utifrån den indelning i grupper som redan finns i verksamheten, för att alla delar skulle få komma till tals. Avgränsningen sattes till mellan sex och åtta personer i varje grupp, vilket kan anses vara grupper i största laget. Dock togs här med i beräkningen att ett eventuellt bortfall inte ska ha en för omfattande inverkan på studiens resultat. Risken med att ha för stora grupper vid intervjuerna är att deltagarna får mindre utrymme att uttrycka sig och att vissa inte kommer till tals (Wibeck, 2000; Bloor, m.fl., 2001). Till slut deltog dock mellan tre och fem personer vid varje intervjutillfälle. Något som kan utgöra ett problem när man genomför fokusgruppsintervjuer är om några deltagare i gruppen av de andra upplevs ha så kallad expertmakt, t.ex. genom utbildning, erfarenhet eller position i verksamheten (Wibeck, 2000). Detta har i den aktuella studien hanterats genom att genomföra intervjuer med lednings- och nämndrepresentanter för sig och på så sätt undvika att blanda de olika roller som finns i verksamheten, såsom beslutsfattare (ledning och nämnd) och utförare (personal). Alla intervjuer spelades in med hjälp av mp3 och transkriberades sedermera, vilket utgjorde underlag för analys och sammanställning. Detta är ett sätt att stärka studiens validitet då det ökar chanserna att få med så mycket som möjligt av den information intervjuerna genererar i den slutiga sammanställningen (Bryman, 2008). Intervjuguide Två olika intervjuguider användes, den ena i intervjuerna med personalen på socialtjänsten och den andra med ledningsgruppen och nämndpresidiet. Frågor till personalen fokuserade i primärt på praktiska delar såsom vilka resurser och behovsområden man kan se i vardagen för att utvärdera, utveckla och arbeta evidensbaserat i större utsträckning. De frågor som ställdes till ledningsgruppen och nämnden rörde i första hand utvecklingen av kvalitetssystemet och integrering av evidensbaserat arbete samt ambitioner med en eventuell forskarstation. Intervjuguiderna var semistrukturerade med öppna frågor för att på så sätt främja ett diskussionsvänligt klimat där utrymme lämnades för följdfrågor och spontana frågeställningar (Marlow, 2001). Analys Analysen av insamlade data genomfördes genom kategorisering och kodning av resultaten. Det vill säga att respondenternas utsagor organiserades och sorterades in under teman som i 10

16 första hand utgick från intervjuguiden och begreppsanvändningen i tolkningsramen (jfr Bryman, 2008; Marlow, 2001). Mer detaljerade kategorier utkristalliserades även under bearbetning av det insamlade materialet, vilka sedan tydliggjordes genom ytterligare kategorier i sammanställningen. På detta sätt framträder mönster för tolkning, vilket är en viktig del av analysprocessen (Wibeck, 2000; Bloor, m.fl., 2001). Exempel på teman är i det här fallet Struktur och organisation, Systematisering samt Tillgänglighet och resurser. Resultatet under varje tema tolkades sedan med hjälp av de källor som presenteras i tolkningsramen för att på så sätt kunna redogöra för svaren på studiens frågeställningar, samt utgöra en grund för rekommendationer inför kommande projekt. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet i en kvalitativ studie bestäms av i vilken utsträckning forskningsprocessen beskrivs, och även författarens förmåga att reflektera över alternativa tolkningar av resultatet. Ett sätt att stärka reliabiliteten är att låta samma person(-er) genomföra alla intervjuer. (Wibeck, 2000). Dock kan det faktum att intervjuerna genomfördes av endast en person påverka möjligheten till parallella tolkningar och på så sätt även den interna reliabiliteten (jfr Bryman, 2008). Tillvägagångssättet vid genomförandet av undersökningen redogörs för med syfte att liknande undersökningar ska kunna utföras i andra kommuner på liknande sätt. Ett systematiskt tillvägagångssätt bidrar till att resultaten blir så tillförlitliga som möjligt (Wibeck s 94; Krueger, 1998). När det gäller validitet i fokusgruppsstudier finns alltid risken att deltagarna inte uttrycker samma åsikter de kanske skulle ha gjort vid enskilda intervjuer eller i en enkät, då man på ett eller annat sätt påverkas av de andra gruppdeltagarna och till exempel undviker att prata om vissa saker (Wibeck, 2000). Dock bedöms denna faktor inte utgöra en överhängande risk i den aktuella studien då ämnet för intervjuerna handlar om att samla information snarare än att diskutera generellt känsliga ämnen. Generaliserbarhet Generaliseringsanspråk utifrån föreliggande studie är inte aktuellt då det handlar om en kartläggning på lokal nivå där fokus ligger på behov och tillgångar i den aktuella verksamheten, utifrån den organisation och de resurser som föreligger i kommunen. Fokusgruppsstudier som metod genererar generellt vissa svårigheter att kunna uttala sig om det undersökta fenomenets förekomst i en större population (jfr Wibeck, 2000). Detta är i högsta grad relevant när urvalsmetoden inte varit randomiserad, vilket är fallet i den aktuella studien. Dock bör man ta hänsyn till att premisser för att replikera en kvalitativ studie i andra sammanhang eller verksamheter annars är beroende av faktorer som den aktuella verksamhetens organisatoriska förutsättningar, personalsammansättning, arbetsmetoder och liknande. Man brukar prata om så kallad ekologisk validitet, det vill säga vilken relevans studien och den valda metoden har i andra sammanhang än det föreliggande (Bryman, 2008; Wibeck, 2000). Detta gör ändå att studiens resultat kan ha betydelse för liknande projekt i andra kommuner. Etiska spörsmål Samhällsvetenskaplig forskning styrs av specifika forskningsetiska principer som ställer krav på forskaren och hur studien ska genomföras. Forskning måste till exempel alltid inriktas på väsentliga frågor och hålla en hög kvalitet samtidigt som individen skyddas från olämplig insyn i dennes livsförhållanden (Vetenskapsrådet, 2010). När det gäller individskydd så ställs vissa krav på hur moment i forskningen ska hanteras. Ett krav är informationskravet, som drar upp riktlinjer för vilken information deltagaren ska 11

17 delges inför studien (ibid; Kvale, 1997). Denna information omfattar bland annat syftet med undersökningen, vilket hela den deltagande verksamheten informerades om i samband med en officiell upptakt inför genomförandet av intervjuerna. Samtycke till genomförande av undersökningen impliceras av studiens karaktär då det handlar om kartläggning av en specifik verksamhet, där företrädare för verksamheten godkänt deltagande. Med anledning av detta genomfördes också intervjuerna under respondenternas ordinarie arbetstid (jfr Vetenskapsrådet, 2010) Total anonymitet kan aldrig garanteras, dock informerades respondenterna om att allt material behandlas med försiktighet och att inga namn eller avslöjande uppgifter används i bearbetning av material eller i den färdiga slutprodukten (jfr Vetenskapsrådet, 2010; Wibeck, 2000; Kvale, 1997). Vid sammanställning av information behandlas respondenterna som en grupp, snarare än att pekas ut som individer. Enskilda citat kan dock förekomma för att understryka argument. RESULTAT Utvärdering och uppföljning idag Ett mönster som återkommer i intervjuerna rörande frågan om vad som görs i verksamheterna idag när det gäller uppföljning och utvärdering är att man upplever att undersökningar görs, men att det handlar om sporadiska nedslag. Till exempel gör man i Ungdomsmottagningens verksamhet enklare bemötandeenkäter som brukarna får fylla i. Man har också genomfört en kartläggning av vilka klienter som söker bistånd. Genom det samarbete man har med Örebro universitet idag så tar man emot studenter som har verksamhetsförlagd utbildning hos Katrineholms socialtjänst och sedan skriver uppsatsarbeten på uppdrag från verksamheterna. Flera av respondentgrupperna tog upp tillfällen för uppföljning av ärenden i vardagen som en resurs, där man pekar på forum för att gå igenom och diskutera ärenden, klienter, eller utredningar och liknande. Exempel på detta är kollegial handledning genom behandlingskonferenser, arbetsplatsträffar och samtal med närmsta chef. På detta sätt upplever de intervjuade att de har möjlighet att kontinuerligt och direkt i vardagen följa upp sitt arbete och att kunna justera och förbättra insatser som ges efter hand. Det handlar dock om inofficiella uppföljningar under ostrukturerade former där störst utrymme ges till akuta ärenden som är aktuella för stunden. Också genom införandet av strukturerade instrument för bedömnings- och utredningsarbete, såsom Barns Behov i Centrum (BBiC), har uppföljningsarbete i viss mån byggts in i vardagsrutinerna. Vi har ju arbetsplatsträff en gång i månaden, då tar vi upp till exempel vårdplaner eller genomförandeplaner när det gäller BBiC, och det är ju också någon slags utvärdering eller uppföljning. Man jämför olika utredningar, hur vårdplanen blev och hur det blev sen när man skrev ut den och så vidare, och så dyker en hel del frågor upp som vi behöver diskutera. Vad gäller mer övergripande former av uppföljning och utvärdering så har ett antal större och mer genomgripande undersökningar genomförts i verksamheterna sedan en deltidstjänst infördes med syfte att fokusera på utvecklingsarbete. Alla verksamheter utom en inom socialtjänsten har varit föremål för en större granskning. Man nämner också verksamheternas årsberättelser som en form av uppföljning liksom större utvärderingar och undersökningar som genomförs externt, till exempel i landstingets regi. Katrineholms kommun har också deltagit i ett större samarbete med flera kommuner (Nätverket Mellannyckeln, författarens anmärkning) där man genomfört en större granskning och jämfört olika moment såsom tidsanvändning, tillgänglighet och informationsgivning inom socialtjänstens olika delar i kommunerna. 12

18 Delaktighet och användning Respondenterna upplever att det är nyttigt att bli, som man uttrycker det, granskad i sin verksamhet och på så sätt identifiera brister och förbättringsområden. Således har man kunnat stärka kompetensen inom områden där brister framträder och fått möjlighet att utveckla och förbättra sitt arbete. Man har också utifrån detta mottagit positiv feedback från andra verksamheter då socialtjänstens arbete upplevs som mer tydligt och strukturerat. Man menar att de egna upplevelserna av det arbete som görs bekräftas genom utvärdering och uppföljning och att det är lättare att motivera människor när man kan visa på resultat. Större utvärderingar av verksamhetens delar har varit politiskt förankrade och resultat har återförts tillbaka till politikerna. Man har identifierat förbättringsområden och utifrån detta har personalen fått ett uppdrag. På detta sätt har hela kedjan varit involverad. Revision har också gett bra effekter utifrån att man har haft möjlighet att omfördela resurser för bättre resultat och besparing av medel. Resultat från undersökningar presenteras för de anställda i verksamheterna vid gruppträffar och planeringsdagar och man får på så sätt kännedom om vad studier visar och man kan dra slutsatser utifrån detta. Dock upplever man att man som anställd har en passiv roll när det gäller användning och uppföljning av resultat och den kunskap som genereras i undersökningarna. Det ger ju mycket, vi lär oss ju mycket av det också, det är ju inte ogjort arbete på något sätt. Men just det här med att fortsätta. Hur gör vi nu då, blir det någon förändring av det som kommer fram? Man beskriver det som en resurs att uppföljningar ändå görs i verksamheterna, men att tiden inte finns för att ta tag i att dra lärdom av resultaten och menar att detta måste systematiseras och struktureras för att fungera optimalt. Trots att uppföljningar görs stötvis så upplever man att, på grund av att ett helhetsperspektiv saknas, man fortfarande inte på ett genomtänkt sätt kan visa på varför man i verksamheten tror på en viss metod. Mycket genomförs men en heltäckande kvalitetsplan har inte funnits tidigare. Tydligare direktiv för att visa på hur man ska gå vidare med resultat efterfrågas av personalen. Fler områden där man önskar se utveckling och förbättring av det uppföljnings- och utvärderingsarbete som idag bedrivs inom socialtjänsten utkristalliseras i de resultat som framkommit. Struktur och organisation Struktur och tidsanvändning Vid flera intervjuer framkommer från olika verksamheter att det finns krav på regelbundna uppföljningar men att dessa inte genomförs så ofta som det är avsett. På grund av tidsbrist prioriteras dessa bort. Uppföljningar genomförs ibland som det är tänkt, men det blir betydligt mer sällan än vad kraven anger. Det finns också planer på olika former av mindre utvärderingar och uppföljningar i vardagsarbetet i vissa verksamheter, men dessa har ännu inte initierats i praktiken. Nya arbetsuppgifter och en ökad arbetsbelastning gör att uppföljning av ärenden får stå tillbaka. I intervjuerna uppges att man diskuterar ärenden när tillfälle ges, men att inte mycket följs upp. En vilja finns hos personalen att delta i studier och att utvärdera, men tiden för det saknas. Man tror att tidsbrist i vardagen i viss utsträckning beror på organisation av, och struktur i arbetet och att en omfördelning av arbetsuppgifter, eller helt enkelt utökad delegation för vissa grupper skulle kunna underlätta och frisätta tid. Detta tror man skulle kunna vara ett steg i utvecklingen där man använder sig av de resurser som redan finns inom verksamheterna. Vid tidigare införanden av andra arbetssätt har tid planerats för personal att träffas för att diskutera och reflektera. Dessa tillfällen utnyttjades dock i liten utsträckning då man 13

19 prioriterat bort reflektionstiden till förmån för andra arbetsuppgifter som upplevts vara mer akuta. För att undvika sådana effekter menar man att strukturen på arbetsplatsen har en viktig roll. Ett exempel nämns som rör ett förslag om socialarbetarens rätt att säga nej till ärenden som gör att denne riskerar att bryta mot lagstiftning. Att utvidga ett sådant sätt att styra sin egen arbetsbelastning till att även inbegripa tid för reflektion ser man som ett möjligt förfarande för att hindra att tid för reflektion och uppföljning prioriteras bort. Man måste ha stöd för beslut, man kan inte bara att säga nej eller prioritera bort, ärenden ska upp till politikerna och allt ska hanteras rättssäkert. Men om man schemalägger tid för detta så blir det också lättare att säga nej och förfoga över den tid man har. Forum för reflektion Personalen menar att man saknar utvärderingar av tidigare implementeringar av olika förhållnings- och arbetssätt, till exempel från när man förvaltningsövergripande införde ett systemteoretiskt förhållningssätt. En svårighet med detta upplevs vara att se om man i sin vardagspraxis följer de riktlinjer som finns, men att man ändå har en vilja att följa dessa och ändå försöker att arbeta på ett sätt som man tror fungerar. Det är svårt eftersom vi jobbar mest själva att veta, jobbar jag utifrån det här nu? Och även om det tas upp och man pratar om det ibland, på gruppträffar och sådant, så går man kanske inte in specifikt på och pratar om att jag är osäker på om jag jobbar utifrån det här nu i den här situationen. I detta sammanhang framhålls att man saknar forum för diskussion kring tillämpning av teorier, metoder och arbetssätt. Man uttrycker ett behov av att få tid tillsammans för överlämning, ärendedragning och reflektion. Det blir en riskfaktor i till exempel överlämningar att inte ha tid tillsammans. Information kan komma bort eller missas helt, och då blir kvaliteten lidande. Några respondenter nämner tidigare positiva erfarenheter där man har haft en tydlig kanal till sin närmsta chef (verksamhetscheferna) för att komma vidare med sina åsikter, men att detta inte är lika tydligt nu. Mycket tas också upp för diskussion under handledningar, men det är frågor som senare inte förs vidare. Man menar att mindre grupper underlättar diskussioner kring arbetssätt och är en resurs för nyanställda som då får möjlighet att tillsammans med mer erfarna kollegor reflektera över ärenden och arbetssätt. Denna form av kollegial handledning uttrycks som en resurs för de som genomför det i större utsträckning, och som ett behov i de verksamheter där man inte använder sig av det på samma sätt. En annan strukturell fråga som också påverkar tidsaspekten är kontinuiteten i bemanning i verksamheten. Under en period har flera ledningspositioner varit vakanta och anställda har av olika skäl varit bortavarande. Man upplever inte att fler tjänster behöver inrättas, men att de som redan finns behöver vara tillsatta. Avsaknaden av en närmaste chef upplevs av vissa som en osäkerhet då man i den tidigare chefen hade någon som förde personalens synpunkter vidare. Bristfällig bemanning generellt har påverkat arbetssituationen för många under det senaste halvåret på ett negativt sätt. Brukarperspektiv och arbetsmetoder Ett inslag i verksamheten som efterlyses är fler brukarutvärderingar för att ta reda på hur de insatser som ges upplevs av de klienter som mottar dem då man i dagsläget upplever att man saknar information om hur servicen upplevs. Man behöver utvärdera om klienterna får den 14

20 hjälp de behöver och vilka resultaten blir. Personalen upplever att man har en bra variation av insatser att tillgå, men att man saknar mått på vad som fungerar och inte. Vi behöver börja få igång någon slags utvärdering av det vi håller på med för vi kör bara praxis och vi har ingen aning om vad vi åstadkommer. Alltså om jag åstadkommer något på mitt jobb egentligen, jämfört med om någon bara skulle få pengar en gång i månaden och hur det då skulle gå på samma tid. Ingen aning. Strukturerade eller standardiserade verktyg som underlag i bedömningar och uppföljningar nämns i flera intervjuer som ett potentiellt hjälpmedel för att kunna göra mer kvalitetssäkrade bedömningar av vilka insatser klienter är i behov av. På detta sätt hoppas man kunna undvika godtycklighet inom personalgruppen, till exempel när det gäller vilken insats som föredras i en viss situation. Måluppfyllelsen påverkas negativt när man ger klienter insatser de inte kan hantera och detta sätt att ge insatser leder till andra riskfaktorer för klienterna när man fyller deras CV med misslyckanden och frustration uppstår när man av olika anledningar inte klarar av den insats man fått. Man behöver hitta modeller att anamma och ta reda på vad som är till hjälp för klienterna och utvärdering är nyckeln till att få information om en metod fungerar eller inte och vad som behöver utvecklas Samverkan Samverkanspartners utanför verksamheten beskrivs som viktiga, hur man ser på dem och vad deras roll är. Jobbet man gör inom socialtjänsten är beroende av de kringverksamheter som klienter ska matchas till. Men även där ser man en brist i att man inte vet om det ger bättre eller sämre resultat. Samverkan utanför verksamheten ses också som en bra källa till inlärning. Man lär sig mycket av från bland annat fastighetsägare och sjukvården och man lär sig andra regelverk som är nyttiga att kunna i arbete inom socialtjänsten. Man anser att det är viktigt att kunna lära sig av varandra och att samverkan inom och utanför verksamheten är enormt viktigt för måluppfyllelsen. Andra verksamheter behöver också dra sitt strå till stacken för att klienter ska nå målen med insatser som ges. Man har en förhoppning om att genom det nya kvalitetssystemet kanske kunna knyta till sig nya samarbetspartners och även få ett erfarenhetsutbyte och input från andra kommuner. Detta hoppas man ska ge medarbetarna möjlighet att lyfta på sig och få insyn i andra kommuner och verksamheter, samt att anställda i andra kommuner ska kunna få ta del av hur man arbetar i Katrineholm och föra detta vidare. Systematisering När det gäller utvärdering och uppföljning av verksamheterna och det egna arbetet så saknar man en tydlig struktur för hur detta ska genomföras. Flera svårigheter med detta föreligger i nuläget då man är splittrade inom verksamheterna och arbetar med många olika saker på många olika sätt. Det finns inget enhetligt sätt att arbeta och det är upp till varje grupp och individ att följa upp sitt arbete, vilket påverkas av att man inom verksamheterna har olika mycket vana och erfarenhet när det gäller utvärderingsarbete. Variationen på uppgifter och arbetssätt gör det svårt att göra övergripande utvärderingar, men man saknar dock något mer centralt styrt som ser över verksamheterna. En annan problematik i sammanhanget är att man i vissa verksamheter saknar tydliga mål och riktlinjer, vilket gör det svårt att bestämma fokus för uppföljningar. Just det här att det är så olika, det gör ju att det är upp till mig och min grupp att se till att man reflekterar och utvecklar utifrån vad man kommer fram till. 15

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt

Läs mer

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP En EvidensBaserad Praktik omvärlden Kunskapsstyrning av praktiken Kunskapsanvändning

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

FORSKNINGSSTATIONENS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR

FORSKNINGSSTATIONENS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR FORSKNINGSSTATIONENS VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2011-2015 Reviderad version 2013-04-23 Verksamhetsplan Det finns mycket som talar för att kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten förutsätter en långsiktighet

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer