Monica Bergqvist leg sjuksköterska, med dr.
|
|
- Stefan Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitet och säkerhet i äldres läkemedelsanvändning- Sjuksköterskans arbete och ansvar Monica Bergqvist leg sjuksköterska, med dr. Utvärdering & Uppföljning, Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
2 Äldres läkemedelsanvändning läkemedel/person över 75 år läkemedel/person över 75 år Multisjuka äldre 10 läkemedel/person
3 Problemet Upp till 10 % av alla akutinläggningar är relaterade till läkemedel Upp till 30 % av alla akutinläggningar av patienter >75 år är relaterade till läkemedel. 3% av alla dödsfall orsakas av läkemedel Död p.g.a. läkemedelsbiverkan är den 7e vanligaste dödsorsaken
4 LRP Läkemedelsrelaterade problem Ingen indikation För hög dos För låg dos Biverkningar Olämpligt läkemedel Handhavande problem Underbehandling
5 TUPP- Tidig Upptäckt av LRP En sjuksköterska samlade in data En klinisk farmakolog bedömde om det fanns LRP Råd gavs till patientansvarig läkare som tog beslut om läkemedelsförändring
6 1/3 av de läkemedelsrelaterade problemen kunde sjuksköterskan upptäcka INNAN klinisk farmakolog gjort sin bedömning.
7 Syfte Ta reda på om sjuksköterskor kan hitta läkemedelsrelaterade problem (LRP) hos inneliggande patienter med hjälp av en strukturerad sjuksköterskeledd läkemedelsgenomgång
8 Metod Sjuksköterskor heldagsutbildning i klinisk farmakologi Riskpatienter inkluderades. Sjuksköterskorna letade efter LRP Åtgärder i samarbete med patientansvarig läkare
9 Resultat 1 15 sjuksköterskor från olika avdelningar och verksamhetsområden identifierade 59 kliniskt relevanta LRP hos 80 patienter
10 Resultat 2 2 sjuksköterskor hittade 86 kliniskt relevanta LRP (under 3 månader) 63% av dessa åtgärdades av ansvarig läkare Ingen skillnad i återinläggning eller död
11 Utvecklingsavdelningen Exempel på LRP som upptäcktes av sjuksköterskan Risk för biverkan p.g.a nedsatt njurfunktion Interaktion Biverkningar: muntorrhet illamående förstoppning muskelsmärta förvirring
12 Sammanlagda resultat och patientnytta Patienter har LRP som inte upptäcks Riskpatienter har i genomsnitt 0,7 kliniskt relevanta LRP som inte upptäcks utan en strukturerad genomgång Sjuksköterskor kan identifiera LRP som den vanliga vården inte upptäcker Sjuksköterskans råd har lika stor tyngd som en klinisk farmakologs råd Vid jämförelse apotekare, klinisk farmakolog: sjuksköterskor ser andra problem Sjuksköterskan upptäcker biverkningarna kända för att påverka livskvalitet. Biverkningar som obehandlade kan orsaka stor skada
13 Läkemedelsorsakade sjukhusinläggningar Blödning Fall Hjärtsvikt Njursvikt Lågt blodtryck Förgiftning (avsiktlig eller ej)
14 Livskvalitetssänkande biverkningar Förstoppning Illamående Matleda Muntorrhet Kognitionsstörning
15 Patientfall 1 Kvinna född -30 kommer in med bröstsmärtor och dyspné. Svårinställt Waran med svängande Pk-INR. Läkemedelslista: T Isoptin 80 mg 2x2 T.Spironolakton 50 mg 1x1 T Furosemid 40 mg 1½x1 T Omeprazol 20 mg 1x1 T Kaleorid 750 mg 1x1 T Lescol 80 mg 1x1 T Waran 2,5 mg enligt ordination
16 Interaktion Fluvastatin Warfarin Ger ökad Warfarin koncentration i blodet
17 Patientfall 2 Kvinna 88 år Hb 87 och förhöjt INR 7,3 T. Pantoloc 20mg1 X 1 T. Ideos 1 X 2 T. Lanacrist 0,13mg 1 X 1 T. Furosemid 40mg 1 X 1 T. Spironolakton 25mg 1 X 1 T. Prednisolon 2,5mg 1 X 1 T. Tradolan 50mg 1 X 3 T. Waran 2,5mg enligt ordination
18 Vid genomgången framkommer: Viktnedgång Muntorrhet Aptitlöshet Nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 28 ml/min)
19 Interaktioner Spironolakton Lanacrist Ger ökad digitaliskoncentration Waran Tradolan Ger ökad effekt av Waran
20 Nedsatt njurfunktion Lanacrist Biverkningsrisk Spironolakton Biverkningsrisk Tradolan Accumulering med biverkningsrisk
21 Summabiverkan Blödning (Waran +Tradolan) Muntorr (Tradolan + Nedsatt njurfunk) Illamående (Lanacrist + Spironolakton + nedsatt njurfunktion) Matleda (Lanacrist +Spironolakton + nedsatt njurfunktion) Viktnedgång (Lanacrist +Spironolakton + nedsatt njurfunktion) Risk för; Hyperkalemi, förvirring, yrsel, fall, förstoppning
22 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras i samråd med patienten En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångarna. Läkaren bör samarbeta med andra yrkeskategorier i team. I teamet kan andra läkare, sjuksköterska, apotekare, annan hälso- och sjukvårdspersonal och kontaktperson ingå.
23 Utvecklingsavdelningen Enkel läkemedelsgenomgång Kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel korrekt, aktuell, ändamålsenlig och säker läkemedelslista
24 Utvecklingsavdelningen Varför enkel LMG? 8 av 10 patienter har minst en avvikelse i journalens läkemedelslista (jämfört med patientens egna uppgift) Patienten och läkare har inte alltid samma uppgifter och samma syn på vilka läkemedel/dos som ska tas
25 Sjuksköterskans roll i enkel LMG - Inhämta information från patienten - Inhämta information från andra (närstående, sjuksköterska på boende, läkemedelsförteckning från apotek, läkemedelslistor från andra) - Naturlig position att fråga - Kunskap för att ställa de rätta frågorna - Uppmärksamma uppenbara problem eller brister
26 Utvecklingsavdelningen Fördjupad läkemedelsgenomgång Analys, uppföljning och omprövning av en patients läkemedelsanvändning upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem
27 Utvecklingsavdelningen Varför fördjupad LMG? Människor förändras Biverkningar uppstår Ett läkemedel som var perfekt för ett år sedan är nu olämpligt En dos som var perfekt för ett år sedan är nu för hög Läkemedelsbehandling måste följas upp utvärderas regelbundet
28 Sjuksköterskans roll i fördjupad LMG Team bestående av patient, läkare och sjuksköterska (annan personal, närstående) -Finns det några icke farmakologiska alternativ/komplement? -Påverkas symtomen/sjukdomen av behandlingen? (effekt) -Underbehandling? -Är läkemedlet lämpligt (livssituation) -Är dosen anpassad -Är beredningsformen anpassad? -Finns det biverkningar? -Följer patienten ordinationen? -Finns det problem med handhavande eller kunskap? -Kan patienten själv ta hand om sin läkemedelsbehandling/tillräckligt stöd?
29 TEAMARBETE! Varför sjuksköterskan? Använder upp till 40% av vår tid till läkemedel Sjukdomskunskap och farmakologisk kunskap Många möjligheter till information/undervisning Många möjligheter för observation av behov, effet och bieffekt Arbetar nära patienten 24 tim./dygn (slutenvård) Kunskap om patientens förmåga och sociala situation Helhetssyn Kunskap om ickefarmakologisk behandling och omvårdnadsåtgärder
30 Farmakologisk omvårdnad: Bedömningar och åtgärder som sjuksköterskan utför i samband med läkemedelsbehandling såsom; Utvecklingsavdelningen -iordningställande av ordinerad läkemedelsdos med hänsyn tagen till läkemedelsformen och patientens behov -utbildning av patient och närstående om läkemedlets effekt, form, administreringssätt och biverkningsobservation. - administrering av ordinerad läkemedelsdos på ett för patienten optimalt sätt, med bevarande av patientens värdighet och integritet. -underlättande av/medverkan till patientens ansvarstagande och självständighet i läkemedelsbehandlingen med hänsyn tagen till patientens inställning och kunskap om läkemedel -uppföljning av patientens reaktion på läkemedel -dokumentering av planering, genomförande och resultat av ovanstående moment utifrån patientens behov Söderholm&Kjellgren
31 Det kan bli fel i alla stegen i läkemedelsprocessen Läkemedelsavvikelse Förskrivning Utlämning Beredning Administrering Utvärdering
32 Kommunikationsavdelningen Hur mäter man avvikelser? Gå igenom journaler på ett strukturerat sätt Räkna antalet rapporterade avvikelser (HSAN, Lex Maria, LÖF, lokala rapporteringssystem) Observationer Intervju eller enkät Vilka fel har du gjort de senaste 6 mån?
33 Läkemedelsavvikelser i Sverige Fel i var 5:e läkemedelsdos En miljon läkemedelsfel rapporteras varje år i olika rapporteringssystem. Cirka patienter vårdskadas varje år på grund av läkemedel. Cirka personer dör varje år på grund av felaktig läkemedelsanvändning.
34 The Swiss cheese model Oklara rutiner Oerfaren personal Stress Oklar kommunikation
35 Lex Maria SOSFS 2005:28 Vårdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av allvarlig skada eller sjukdom utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.
36
37 Syfte Ta reda på vilka läkemedelsfel, där en sjuksköterska varit ansvarig, som oftast anmäls enligt Lex Maria och vilka faktorer som bidrar till felet. Ta reda på om det finns skillnader i typen av fel och dess bidragande orsaker mellan erfarna och oerfarna sjuksköterskor och mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor
38 Metod Analys av alla anmälda läkemedelsfel (sjuksköterska) Antal 585 Kvalitativ och kvantitativ Innehållsanalys Logistisk regression
39 Kommunikationsavdelningen Dataunderlag Pappersjournal Sjuksköterskans berättelse Andra inblandades berättelse(r) Närmsta chefens bedömning (Patientens/närståendes berättelse) Socialstyrelsens bedömning
40 585 läkemedelsavvikelser n (%) Fel dos 241 (41) Fel läkemedel 96 (16) Fel patient 76 (13) Utebliven dos 69 (12) Ej ordinerat läkemedel eller dos 57 (10) Fel väg (tex. oral lösning given IV.) 35 (6) Fel bedömning 16 (3) Fel handhavande 11 (2) Allergirelaterat fel 9 (2) Totalt 610 Mer än ett fel kan förekomma i varje anmält fall
41 System faktorer n (%) Stress 212 (36) Oklar ordination 177 (30) Oklara rutiner 176 (30) Läkemedels placering, utseende eller namn 79 (14) Avbruten 47 (8) Brister i utrustning 31 (5) Påtryckning från patient eller personal 28 (5) Akutsituation 7 (1) Totalt 757 Mer än en systemfaktor kan förekomma i varje anmält fall
42 Individ faktorer Ouppmärksamhet, glömska, slarv n (%) 399 (68) Avvikelse från riktlinje 147 (25) Brist på kunskap 76 (13) Överskriden befogenhet 68 (12) Kommunikationsbrist 62 (10) Sjukdom, drogmissbruk 20 (3) Totalt 772 Mer än en individfaktor kan förekomma i varje anmält fall
43 Oerfarna sjuksköterskor Sjuksköterskor med < 2 års erfarenhet anmälda enligt Lex Maria 15 % Sjuksköterskor med < 2 års erfarenhet i Sverige 6 %
44 Oerfarna sjuksköterskor Typ av fel P värde OR Fel patient Fel väg (tex. oral lösning given IV.) Individ faktorer P värde OR Ouppmärksamhet, glömska, slarv Brist på kunskap
45 Manliga sjuksköterskor Manliga sjuksköterskor anmälda enligt Lex Maria 15 % Manliga sjuksköterskor i Sverige 9 %
46 Manliga sjuksköterskor Individ faktorer P värde OR Överskriden befogenhet Sjukdom, drogmissbruk
47 Slutsatser Flera orsaker till att ett fel uppstår. Individ och systemfaktorer interagerar med varandra Oerfarna och erfarna sjuksköterskor gör olika slags fel Individfaktorerna för manliga och kvinnliga sjuksköterskor är olika.
48 Sammanfattande fynd Så där hade jag också kunnat göra Ovanligt med räknefel Systemförändringar resulterar i att en viss typ av avvikelser har försvunnit medan.. andra avvikelser upprepas om och om igen.
49
50
51
52
53 Åtgärder 1. Ökad medvetenhet 2. Ökad rapportering -en stödjande kultur -mätning och uppföljning av kvalitetsbrister 3. Ökad kunskap om läkemedel 4. Patientmedverkan 5. Standardiserade rutiner - minnestöd, checklistor/lathundar
54 Åtgärder 6. Verktyg och strategier för systemförändringar -tekniska barriärer 7. Förbättrad kommunikation 8. Minskad arbetsbelastning - anpassa arbetsbelastning och ansvar till erfarenhet och kunskap. 10. Läkemedelsförråden - anpassa till behovet - minska antalet läkemedel 11. Minskning av störningar vid läkemedelshantering
55 Kommunikationsavdelningen Patientsäker kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Benägenhet att rapportera händelser Patientsäker informationsöverföring Inte straff- och skuldbeläggande kultur Lärande organisation Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Bemanning Närmaste chefens och högsta ledningens stöd och agerande Samarbete Information och stöd till patient/närstående vid vårdskada Information och stöd till personal vid vårdskada
56 Utvecklingsavdelningen Slutligen.. Sjuksköterskan är i frontlinjen att göra fel/ förebygga och förhindra att fel uppstår. Sjuksköterskan kan ställa krav på en patientsäker miljö och organisation. Sjuksköterskan kan med kunskap och närhet till patienten förbättra läkemedelsbehandlingen Sjuksköterskor är en resurs för en bättre läkemedelsbehandling
57 TACK Utvecklingsavdelningen
Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merTENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, Klinisk omvårdnad 1 samt informatik OM010G Datum: 17 02 17 Antal frågor: 10 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Maria Hälleberg Nyman Kursansvarig: Anita Ross Information:
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merLäkemedelshantering. och. Patientsäkerhet. Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik
Läkemedelshantering och Patientsäkerhet Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik Vilka är de största orsakerna till att läkemedelsfel uppstår? När patienten byter vårdform! - I vårdens övergångar faller
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(10) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Anna Berglin (abn042) 2019-05-31 2017-06-01 Anna Berglin (abn042) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Privata vårdgivare
Läs merBjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering
Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merUppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd
Läs merLäkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019
Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merFASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens
Läs merTENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merLäkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merSystemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring
Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merBilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
Läs merRutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Läs merMAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård
MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merMinnesanteckningar för Läkemedelsgruppen
Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen Tid: Onsdagen den 11 juni kl. 14.00 Plats: Röda Rummet, Solhem, Borås Närvarande: Tobias Carlsson Marie Elm Veronica Nilsen Björn Nilsson Närhälsan Borås Stad Tranemo
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merLunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten
Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar 2018-09-04 Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten Maria Cajmatz, informationsläkare och familjeläkare, Granlo HC Sundsvall Anna Berglin, informations- och klinikapotekare,
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merAvsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)
(Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läs merRutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:
Läs merLäkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Läs merRiktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merAvvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merBilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT
Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merLäkemedelsstämma 2015
Läkemedelsstämma 2015 Hålltider: Inledning Karin Lindgren, läkemedelsstrateg 08.30- Förebyggande av hjärtkärlsjukdom - levnadsvanor och farmakologi Jan Håkansson, distriktsläkare 09.30 Fika 10.00 forts
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merStrukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017
Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017 AKTIVITET 1. Lärande mål: Kommunikation/Undersökning/Medicinsk teknik Målgrupp: Sjuksköterskestudenter
Läs merLäkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban
D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård
Läs merUppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Läs merÅtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.
1 (5) Medverkande Melek Kucuk, verksamhetschef Ida Tegnefjord, Sjuksköterska Ida Lorenzson, MAS Åtgärdsplanen skickad till melek.kucuk@solom.se ida.tegnefjord@solom.se ida.lorenzson@sollentuna.se Kvalitetsgranskningen
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs mer